Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR Nationella beräkningar med SIMAIR

Transkript

1 Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR Nationella beräkningar med SIMAIR

2 Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd och i 55 tätorter. Den långväga transporten av partiklar syns tydligast på västkusten och sydkusten. Beräkningarna uppvisar mycket god överensstämmelse med mätdata.

3 Författare: Uppdragsgivare: Hans Backström, Sven Kindell Naturvårdsverket RAPPORT NR Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Mikael Magnusson 2009/2034/ Nationella beräkningar med SIMAIR Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Naturvårdsverket Valhallavägen Stockholm Distribution Naturvårdsverket Klassificering (x) Allmän ( ) Affärssekretess Nyckelord Miljökvalitetsmål Frisk Luft Övrigt Överenskommelse ; NV Me Projektansvarig Hans Backström Telefon E-postadress hans.backstrom@smhi.se Kontaktperson Helena Sabelström helena.sabelstrom@naturvardsverket.se

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METODIK Beräkningsmodellen SIMAIR-väg Indata till SIMAIR-väg Indata från kommunerna Miljökvalitetsnormer RESULTAT FÖR 55 TÄTORTER Beräknade halter för år 2006 i 55 tätorter, allmänt Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar (PM-10) Bensen (C 6 H 6 ) Kolmonoxid (CO) Resultat av utförliga beräkningar för Växjö SLUTSATSER REFERENSER... 32

6 Denna sida är avsiktligt blank

7 1 Sammanfattning Beräkningar av luftföroreningshalter avseende år 2006 har utförts för en av respektive kommun utvald gata i vardera av 55 svenska tätorter med mer än invånare. Det är SMHIs beräkningssystem SIMAIR-väg som har använts, vilket beskriver långväga haltbidrag, utsläpp i den egna tätorten samt utsläpp på den aktuella gatan. Beräkningar har utförts för fyra luftföroreningskomponenter kvävedioxid (NO 2 ), inhalerbara partiklar (PM-10), bensen (C 6 H 6 ) och kolmonoxid (CO) och jämförelse kan göras med miljökvalitetsnormer och nationella miljömål. Resultatet sammanfattas i tabellen nedan som visar antalet orter vars utvalda gata noteras för överskridande av miljökvalitetsnorm (gränsvärde) eller delmål i nationellt miljömål (planeringsmål). En liknande analys har tidigare gjorts under 2007 avseende 20 tätorter under 2004 samt som prognos för år 2020, som ett led i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen Det ska observeras att man inte alltid valt ut den mest belastade gatan i respektive tätort. Mer detaljerade beräkningar för en tätort Växjö - visar att det är flera gator som kan överskrida delmålen för Frisk luft, vilka är tänkta att uppnås år Antal orter med över invånare där den utvalda gatans halter beräknas under NO 2 Partiklar (PM10) Bensen (C 6 H 6 ) CO...ha överskridit miljökvalitetsnorm (MKN) 3 (5,5%) 0 1 (1,8%) 0...ha överskridit delmål i nationellt miljömål 27 (49,1%) 29 (52,7%) ej ha överskridit delmål i nationellt miljömål 28 (50,9%) 26 (47,3%) - - Resultaten för varje enskild tätort framgår av figur A-C nedan, sorterade länsvis från söder till norr. För kväveoxid gäller att merparten av höga kvävedioxidhalter härrör från den egna tätorten. I Göteborg, Malmö, Helsingborg, Skövde och Piteå beräknas redan den urbana bakgrundshalten av NO 2 på mest utsatt plats överskrida delmålet för Frisk luft, antingen som årsmedelvärde (4 orter) eller som timvärde (3 orter) Skåne Blekinge Kronoberg Halland Kalmar Gotland Jönköping Västra Götaland NO 2 årsmedelvärde [μg/m 3 ] Östergötland Södermanland Helsingborg Kristianstad Lund Malmö Trelleborg Ängelholm Karlskrona Växjö Halmstad Varberg Kalmar Västervik Visby Jönköping Alingsås Borås Göteborg Kungälv Lidköping Skövde Trollhättan Uddevalla Vänersborg Linköping Motala Norrköping Eskilstuna Katrineholm Nyköping Boo Lidingö Märsta Stockholm Södertälje Tumba Täby Upplands- Vallentuna Åkersberga Karlskoga Örebro Karlstad Västerås Uppsala Borlänge Falun Gävle Sandviken Östersund Sundsvall Örnsköldsvik Skellefteå Umeå Luleå Piteå Stockholm Örebro Värmland Västmanland Uppsala Dalarna Gävleborg Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Årsmedel Bakgrundshalt MKN Miljömål 2010 Figur A. Årsmedelvärde av kvävedioxid på utvalda gator i medelstora och större tätorter. De beräknade halterna jämförs med miljökvalitetsnorm och delmål för frisk luft. Inga orter beräknas överskrida miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde 2006 på de utvalda gatorna, men 27 gator överskrider delmålet för frisk luft. Tidigare valideringar har visat att beräkningarna av kväveoxider ligger något lägre än uppmätta halter. Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 1

8 För inhalerbara partiklar gäller att den långväga transporten utgör en viktig del av de halter som iakttas i tätortsluft. I Malmö (Amiralsgatan), som beräknas tangera miljökvalitetsnormen, är det mindre än hälften av beräknad halt som kan påverkas av åtgärder i Malmö. I Stockholm och Göteborg beräknas redan den urbana bakgrundshalten av PM-10 på mest utsatt plats att överskrida delmålet för Frisk luft under 2006, både som årsmedelvärde och som dygnsmedelvärde Skåne Blekinge Kronoberg Halland Kalmar Gotland Jönköping Västra Götaland PM10 årsmedelvärde [μg/m 3 ] Östergötland Södermanland Helsingborg Kristianstad Lund Malmö Trelleborg Ängelholm Karlskrona Växjö Halmstad Varberg Kalmar Västervik Visby Jönköping Alingsås Borås Göteborg Kungälv Lidköping Skövde Trollhättan Uddevalla Vänersborg Linköping Motala Norrköping Eskilstuna Katrineholm Nyköping Boo Lidingö Märsta Stockholm Södertälje Tumba Täby Upplands- Vallentuna Åkersberga Karlskoga Örebro Karlstad Västerås Uppsala Borlänge Falun Gävle Sandviken Östersund Sundsvall Örnsköldsvik Skellefteå Umeå Luleå Piteå Stockholm Örebro Värmland Västmanland Uppsala Dalarna Gävleborg Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Årsmedel Bakgrundshalt MKN Miljömål 2010 Figur B. Årsmedelvärde av inhalerbara partiklar på utvalda gator i medelstora och större tätorter. De beräknade halterna jämförs med miljökvalitetsnorm och delmål för frisk luft. Inga orter beräknas överskrida miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde 2006 på de utvalda gatorna, men 29 gator överskrider delmålet för frisk luft. För bensen kan man se en påverkan i regional bakgrund runt Stockholm, Göteborg och Malmö, men även en viss påverkan från Oslo. Halterna i urban bakgrund beräknas överskrida generationsmålet för bensen främst i storstadsområdena, men även i andra tätorter. Drygt en fjärdedel av tätorterna beräknas under 2006 ha haft bensenhalter över 1 µg/m 3 i urban bakgrundsluft. När man går in i gaturummen så visar beräkningarna att nästan alla tätorter kommer upp i halter överstigande generationsmålet (totalt 52 av 55 orter), se figur C. Beräkningarna visar på ett behov av fler mätningar av bensen. Flera gator visar på halter över övre utvärderingströskeln för bensen, däribland i Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje, Boo, Jönköping, Trollhättan, Örebro och Helsingborg Helsingborg Skåne Kristianstad Lund Malmö Trelleborg Ängelholm Karlskrona Växjö Halmstad Varberg Kalmar Blekinge Kronoberg Halland Kalmar Gotland Jönköping Västra Götaland Västervik Visby Jönköping Alingsås Borås Göteborg Kungälv Lidköping Skövde Trollhättan Uddevalla Bensen årsmedelvärde [μg/m 3 ] Vänersborg Linköping Östergötland Motala Norrköping Eskilstuna Södermanland Katrineholm Nyköping Boo Stockholm Årsmedelvärde Bakgrundshalt MKN Generationsmål Lidingö Märsta Stockholm Södertälje Tumba Täby Upplands- Vallentuna Åkersberga Karlskoga Örebro Karlstad Västerås Uppsala Borlänge Örebro Värmland Västmanland Uppsala Dalarna Gävleborg Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Falun Gävle Sandviken Östersund Sundsvall Örnsköldsvik Skellefteå Umeå Luleå Piteå Figur C. Årsmedelvärde av bensen på utvalda gator i medelstora och större tätorter. De beräknade halterna jämförs med miljökvalitetsnorm och generationsmål för frisk luft. Endast en gata beräknas överskrida miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde 2006 på de utvalda gatorna, men 52 gator överskrider delmålet för frisk luft, vissa orter även i urban bakgrund. Tidigare valideringar har visat att beräkningarna av bensen ligger högre än uppmätta halter. Delmålet för ozon, 120 μg/m 3, beräknas ha överskridits i stora områden i regional bakgrundsluft, se figur D. I tätorter är halterna i allmänhet lägre än på landsbygd, eftersom ämnet förbrukas i kemiska reaktioner med kväveoxider. 2 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

9 Figur D. Beräknade dygnsmedelvärden av ozon Delmålet för luftkvalitet är 120 µg/m 3, som anges med gul färg. Mätningar av ozonhalt har assimilerats med modelldata för att skapa en yttäckande redovisning av ozonhalterna i regional bakgrundsluft. Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 3

10 2 Bakgrund Naturvårdsverket och Vägverket har tillsammans med SMHI tagit fram modellsystemet SIMAIR, som är avsett att stödja kommuner och luftvårdsförbund eller andra regionala aktörer som behöver utvärdera halter av reglerade luftföroreningar i vägars närområde eller i bostadsområden. Systemet är användbart för uppföljning och planering av luftkvalitet, prioritering av åtgärder samt för skattning av källbidrag. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft följs upp i en fördjupad utvärdering vart fjärde år samt översiktligt varje år (de Facto, SNV Rapport 5765 Frisk luft, ref. 9). Underlaget hämtas från inrapporterade mätdata, forskningsrapporter och andra utredningar. Ett komplement till mätdata med alltmer ökande betydelse är modellberäkningar. Genom det nya luftkvalitetsdirektivet har beräkningar fått allt större betydelse för kontrollen av luftkvalitet. 3 Syfte Syftet med uppdraget är att genomföra en beräkning med SIMAIR-väg av de lokala halterna av kvävedioxid (NO 2 ), inhalerbara partiklar (PM-10), bensen (C 6 H 6 ) och kolmonoxid (CO) för en utvald gata i vardera av de orter i Sverige som har fler än invånare (57 stycken). Den utvalda gatan ska vara representativ för en belastad miljö där många människor kan tänkas exponeras för luftföroreningarna. I första hand ska beräknade halter i gaturummen utvärderas mot delmålen för Frisk luft enligt miljökvalitetsmålen. Beräkningarna ska göras på ett enhetligt sätt över hela landet. Indata till beräkningarna i form av emissioner, emissionsfaktorer, bakgrundshalter, meteorologi samt data för de utvalda gatorna/vägarna ska dokumenteras för att skapa spårbarhet i beräkningarna. 4 Metodik 4.1 Beräkningsmodellen SIMAIR-väg Beräkningar har utförts med modellberäkningssystemet SIMAIR-väg. Systemet har utvecklats av SMHI tillsammans med Vägverket för att man relativt enkelt ska kunna beräkna föroreningshalter vid gator och vägar. En av fördelarna med systemet är att totalhalter kan beräknas. För partiklar beräknas även uppvirvlingsbidraget. För dokumentation av SIMAIR-väg hänvisas till ref. 1 och 2. Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas utgöra en sorts urban bakgrundshalt (dock inte enligt Naturvårdsverkets mätföreskrifter NFS 2007:7). Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg och adderas i SIMAIR-väg till gatans/vägens eget haltbidrag. Totalhalten i beräkningar med SIMAIR-väg sätts närmare bestämt samman av föroreningsbidraget från den aktuella gata/väg vars närmiljö man studerar; från andra gator/vägar och andra källor runtom i tätorten urbant haltbidrag; samt bidragen från övriga Sverige och utlandet regionalt haltbidrag. Observera skillnaden mellan urban bakgrundshalt och urbant haltbidrag. Den förstnämnda inkluderar även de mer avlägsna källorna, medan den senare avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten. För det lokala haltbidraget i väg- och gatumiljö används i SIMAIR-väg speciella lokalskaliga modeller anpassade för att beräkna den aktuella gatans/vägens haltbidrag i sin egen omedelbara närmiljö. Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 km-rutor med en särskild urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället SMHI:s lokalskaliga spridningsmodell Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH- Sverige (Mesoscale Atmospheric Transport and CHemistry model, beskrivs förenklat i ref. 3). 4 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

11 En modellberäkning med SIMAIR-väg innebär tidsstegning timme för timme genom minst ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. 4.2 Indata till SIMAIR-väg Indata i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED (Svenska MiljöEmissionsData, ref. 4). Grunden för trafikemissionsdelen är Vägverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med den europeiska emissionsmodellen ARTEMIS. I beräkningarna har använts emissionsfaktorer, föroreningsdata (haltbakgrund) och meteorologiska data för år I figur 1 visas ett exempel på beräknade emissioner i och kring södra Sverige år Figuren visar att utsläppen av kväveoxider är koncentrerade till vägnätet och till sjöfartens transportleder, men även till tätorterna i form av uppvärmningskällor och industrier. Utsläppen är mycket ojämnt fördelade. I figuren anges utsläppen för 2006 per kvadratkilometer, i enlighet med den geografiska fördelningen i SMED. Dessa data utgör indata till SIMAIR när det gäller utsläpp inom Sverige. På samma sätt finns geografiskt fördelade emissioner även för PM-10, kolmonoxid och bensen. Utsläppen av samtliga ämnen redovisas per tätort i Tabell 4. Utländska emissionsdata är hämtade från en inventering i km-rutor över Europa (från EMEP, Co-operative programme for monitoring and evaluation of the long-range transmission of air pollutants in Europe, ref. 5). Figur 2 visar beräknade kväveoxidemissioner i Europa år De utländska och svenska emissionerna läggs in som indata till MATCH-Europa och MATCH- Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från den beräkningen utgör regional bakgrundshalt från MATCH och redovisas även som modellresultat inom miljöövervakningen. För PM-10, kväveoxider och ozon görs även en jämförelse med mätdata från norska och svenska mätstationer i regional bakgrund. Mätningar och modellresultat assimileras med en 2-dimensionell variationsanalys för att skapa en syntes av modeller och mätningar över hela modellområdet. I Figur 5 visas resultatet av beräkningar av ozonhalt i regional bakgrund för 2006 enligt denna metod. Beräkningarna görs för var 10 km i hela landet. Delmålet för ozon beräknas ha överskridits i stora områden. En förfining av indata görs för var och en av de 57 utvalda tätorterna. Utsläppen av olika ämnen, som redovisas i tabell 4, fördelas geografiskt med upplösningen 1 km. I tätorterna görs därefter beräkningar av urbana haltbidrag med den högre upplösningen, endast avseende utsläppen i den egna tätorten. När man lägger samman resultaten av regional och urban bakgrundshalt kan resultatet se ut som i Figur 9. Den urbana bakgrundshalten varierar med läget i tätorten. För att ge en överblick över bakgrundshalter i hela landet och i samtliga tätorter av olika ämnen som ingår i studien har den maximala urbana bakgrundshalten i respektive tätort hämtats ut som representativ för bakgrundsnivån. Det värdet är kanske inte helt överensstämmande med eventuella mätningar av urban bakgrundshalt, dels för att mätningar kan vara påverkade av närliggande lokala källor, men även för att bakgrundshalten varierar med läget i tätorten. Trots detta har mätningar och beräkningar av urban bakgrundshalt sammanställts i Figur 3 Figur 8 för att visa på helheten i beräkningarna och få en indikation på överensstämmelse mellan mätningar och beräkningar. Figur 3 visar bakgrundshalter av PM-10 som årsmedelvärden, dels de regionala bakgrundshalternas fördelning över landet, dels urbana bakgrundshalter i ett antal tätorter. Figur 4 visar motsvarande men för dygnshalter. Figur 5 visar ozonhalter, figur 6 och 7 visar kvävedioxidhalter medan figur 8 visar bensenhalter. Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 5

12 Figur 1. Utsläpp av kväveoxider från vägar, industrier, sjöfart och uppvärmningskällor i Svealand och Götaland Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, MESAN (MESoskaligt ANalyssystem, ref. 6). I MESAN interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från MESAN för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR-väg var ett varmt år med ett temperaturöverskott på C över normalt för perioden Året var varmare än de närmast föregående fem åren i nästan hela landet. Medelvindarna var relativt svaga med ett underskott på i allmänhet cirka 10 %. 6 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

13 Figur 2. Utsläpp av kväveoxider från källor i Europa under 2004 enligt EMEP, angivet i ton NO X per km 2 och år. Utsläppsinventeringen används som en första beskrivning av långväga transport, som stäms av mot mätdata i regional bakgrund i en 2-dimensionell variationsanalys, för att få en analyserad långväga transport till svensk regional bakgrundsluft. Vintern (jan-feb) var övervägande kall i söder, medan den var mild i norr. I januari föll mindre nederbörd än normalt, utom i västra Jämtland, och i norr var nederbörden fortsatt liten i februari, medan den var stor i söder. Våren kom lite på efterkälken i söder, då mars var kall, men kylan bröts snart i april så att våren kunde avancera snabbt och bli tidig i norr. Början av maj blev sedan sommarvarm, men slutet ovanligt kylig. Större delen av landet fick en blöt vår. I mars kom dock ovanligt lite nederbörd i norra Norrland, vilket även var fallet i april-maj i de västra fjällen. Sommaren bjöd på fint semesterväder med sol och värme. I stora delar av Götaland och i västra Svealand var sommaren 2006 t.o.m. något varmare än den mycket varma sommaren Juli var varmast i söder med rekordtemperaturer i södra Götaland och augusti i norr med rekord i Västerbotten. Sista dagarna i juli bröts en delvis svår torka i södra Sverige av kraftiga regn, som fortsatte i augusti. I norr bestod dock torkan och i nordöstra Norrland blev sommaren rekordtorr. Sommarvärmen dröjde sig kvar in på hösten. I slutet av oktober fick dock norra Norrland känna av vinter med rekordsnödjup i Jämtland. Kort vinter fick också hela landet vid månadsskiftet oktobernovember, men sedan blev det i allt högre grad varmare än normalt med en rekordvarm första vintermånad. Förutom en torr september i södra Sverige var hösten och förvintern övervägande blöt. Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 7

14 Figur 3. Beräknade årsmedelvärden 2006 av regionala och urbana bakgrundshalter av PM-10. Delmålet för luftkvalitet är 20 µg/m 3, som i regional bakgrundsluft anges med gul färg. I urban bakgrund anges delmålet med en stapel av en given längd. På de orter där mätdata finns i urban bakgrund har även mätresultat tagits med, dvs. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå och Lund. I Stockholm och Göteborg beräknas delmålet överskridas i urban bakgrund. 8 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

15 Figur 4. Beräknade dygnsmedelvärden 2006 som 90-percentil av regionala och urbana bakgrundshalter av PM-10. Delmålet för luftkvalitet är 35 µg/m 3, som i regional bakgrundsluft anges med gul färg. I urban bakgrund anges delmålet med en stapel av en given längd. På de orter där mätdata finns i urban bakgrund har även mätresultat tagits med, dvs. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå och Lund. I Stockholm och Göteborg beräknas delmålet överskridas i urban bakgrund. Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 9

16 Figur 5. Beräknade dygnsmedelvärden 2006 som högsta åttatimmarshalt av regionala bakgrundshalter av ozon. Delmålet för luftkvalitet är 120 µg/m 3, som i regional bakgrundsluft anges med gul färg. Mätningar av ozonhalt har assimilerats med modelldata för att skapa en yttäckande redovisning av ozonhalterna i bakgrundsluft. 10 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

17 Figur 6. Beräknade årsmedelvärden 2006 av regionala och urbana bakgrundshalter av NO 2. Delmålet för luftkvalitet är 20 µg/m 3, som i regional bakgrundsluft anges med grön färg. I urban bakgrund anges delmålet med en stapel av en given längd. På de orter där mätdata finns i urban bakgrund har även mätresultat tagits med, dvs. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Halmstad, Borås, Visby, Norrköping, Västerås, Sundsvall och Umeå. I Göteborg, Malmö, Skövde och Piteå beräknas delmålet överskridas. Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 11

18 Figur 7. Beräknade timmedelvärden 2006 som 98-percentil av regionala och urbana bakgrundshalter av NO 2. Delmålet för luftkvalitet är 60 µg/m 3, som i regional bakgrundsluft anges med gul färg. I urban bakgrund anges delmålet med en stapel av en given längd. På de orter där mätdata finns i urban bakgrund har även mätresultat tagits med, dvs. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Helsingborg, Halmstad, Norrköping, Västerås, Sundsvall och Umeå. I Göteborg, Helsingborg och Piteå beräknas delmålet överskridas. 12 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

19 Figur 8. Beräknade årsmedelvärden 2006 av regionala och urbana bakgrundshalter av bensen. Generationsmålet för luftkvalitet är 1 µg/m 3, som i regional bakgrundsluft anges med grön färg. I urban bakgrund anges delmålet med en stapel av en given längd. På de orter där mätdata finns i urban bakgrund har även mätresultat tagits med, i detta fall endast i Västerås. I en fjärdedel av orterna beräknas ett överskridande av generationsmålet under 2006 i urban bakgrundsluft. Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 13

20 Figur 9. Beräknade årsmedelvärden 2006 av urbana bakgrundshalter av bensen i Stockholms tätort med 1 km upplösning. Bakgrundshalten varierar med läget i tätorten och är ca 3.7 µg/m3 i mest utsatt zon. 4.3 Indata från kommunerna För ett antal av 57 tätorter alla med över invånare, se Tabell 1 har berörda kommuner kontaktats för att välja ut ett gatuavsnitt i varje tätort att göra beräkningar för och samla in nödvändiga data för dessa. Urvalet av tätorter har gjorts baserat på SCBs officiella statistik om befolkning i svenska tätorter år 2005, med tilldelade tätortskoder. Av de kontaktade 57 kommunerna har 55 svarat. Kriterierna för att välja gator har varit desamma som gäller vid mätning av luftkvalitet: Det ska vara en plats där människor vistas. Gaturummet ska förmodas ha höga halter av de föroreningar som ska kontrolleras. Platsen ska vara representativ för luftkvaliteten i ett område som omfattar minst 200 kvadratmeter och även vara representativ för liknande platser och miljöer som inte ligger i den omedelbara närheten. Beräkningspunkten bör vara minst 25 meter från större vägkorsningar, minst 4 meter från mitten av närmaste körfältet. Beräkningspunkten bör vara högst 5 meter från trottoarkanten och vid närliggande bebyggelse ca 1 meter från fasad. Det bör påpekas att kommunerna inte nödvändigtvis har valt ut den mest belastade gatan i respektive tätort. Tabell 2 visar vilken gata som valts ut i respektive tätort och trafikflödet m.m. på denna. För de utvalda platserna (gatuavsnitten) har data från Vägverket kompletterats av uppgifter som samlats in från kommunerna, förutom trafikdata (trafikmängd per årsmedeldygn, andel tung trafik) även geometriska uppgifter (vägbredd, gaturumsbredd, hushöjder) samt uppgift om halkbekämpningsmetod (t.ex. om sandning används). De två orter som inte har svarat redovisas endast i form av urban bakgrundshalt i den mest utsatta delen av respektive ort. 14 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

21 Tabell 1. Tätorter som ingår i studien samt deras invånarantal år Län Tätort Invånarantal 2005 Ej svar Stockholm Boo Lidingö Märsta Stockholm Södertälje Tumba Täby Upplands-Väsby Vallentuna Åkersberga Uppsala Enköping X Uppsala Södermanland Eskilstuna Katrineholm Nyköping Östergötland Linköping Motala Norrköping Jönköping Jönköping Kronoberg Växjö Kalmar Kalmar Västervik Gotland Visby Blekinge Karlskrona Skåne Helsingborg Kristianstad Landskrona X Lund Malmö Trelleborg Ängelholm Halland Halmstad Varberg Västra Götaland Alingsås Borås Göteborg Kungälv Lidköping Skövde Trollhättan Uddevalla Vänersborg Värmland Karlstad Örebro Karlskoga Örebro Västmanland Västerås Dalarna Borlänge Falun Gävleborg Gävle Sandviken Västernorrland Sundsvall Örnsköldsvik Jämtland Östersund Västerbotten Skellefteå Umeå Norrbotten Luleå Piteå Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 15

22 Tabell 2. Viktigare indata för den utvalda gatan i respektive tätort. Andel tung trafik (%) Län Tätort Gata (adress) Trafikflöde (fordon/ årsmedeldygn) Gaturumsbredd (m) Hushöjd ungef. (m) Stockholm Boo Vikdalsvägen (vid Griffelvägen) /19 Lidingö Herserudsvägen /27 Märsta Nymärstagatan (Raisicg.-Nymärsta gr.) /9 Stockholm Folkungagatan /20 Södertälje Stockholmsv. (E. Dahlb. v.-polhemsg.) / - Tumba KP Arnoldssons v. vid Tumba centrum / - Täby Centralvägen (vid Ytterbyskolan) / - Upplands- Centralvägen /12 Väsby Vallentuna Banvägen / - Åkersberga Söralidsvägen / - Uppsala Uppsala Kungsgatan 42 (vid Stadshuset) , /17 Södermanland Eskilstuna Rådhustorget /16 Katrineholm Vasavägen /12 Nyköping Behmbrogatan /9 Östergötland Linköping Hamngatan (Nygatan-Storgatan) , /18 Motala Lasarettsgatan (strax väster om Ulaxg.) /9 Norrköping Packhusgatan / - Jönköping Jönköping Pollaregatan /12 Kronoberg Växjö Norra Esplanaden 6-12(norr)/ /9 5-11(söder) Kalmar Kalmar Stensövägen /9 Västervik Hamngatan /8 Gotland Visby Österväg /6 Blekinge Karlskrona Landbrogatan (Ronnebyg.-Parkg.) /13 Skåne Helsingborg Södra Stenbocksgatan /18 Kristianstad Södra Kaserngatan (vid Östra Storg.) /9 Lund Bredgatan 7C /8 Malmö Amiralsgatan /16 Trelleborg Hedvägen , /5 Ängelholm Storgatan 45 (gågata) /10 Halland Halmstad Viktoriagatan 6A-12A / - Varberg Västra Vallgatan ca 16 12/12 Västra Alingsås Västra Ringgatan 5A , /12 Götaland Borås Allégatan /18 Göteborg Sprängkullsgatan 7 a / - Kungälv Uddevallavägen , / - Lidköping Kållandsgatan /3 Skövde Stationsgatan /9 Trollhättan Torggatan / - Uddevalla Lagerbergsgatan / - Vänersborg Edsgatan 1C /15 Värmland Karlstad Hamngatan /20 Örebro Karlskoga Katrinedalsgatan (Hotellg.-Viaduktg.) , /12 Örebro Trädgårdsgatan (Stortorget-Nygatan) /15 Västmanland Västerås Stora Gatan 2G /11 Dalarna Borlänge Stationsgatan /9 Falun Gruvgatan /9 Gävleborg Gävle Södra Kungsgatan /15 Sandviken Storgatan /9 Västernorrland Sundsvall Köpmangatan /17 Örnsköldsvik Centralesplanaden (Nygatan-Storgatan) /10 Jämtland Östersund Kyrkgatan /9 Västerbotten Skellefteå Viktoriagatan (Kanalgatan-Storgatan) /6 Umeå Rådhusesplanaden , /15 Norrbotten Luleå Smedjegatan (Köpmangatan-Storgatan) /15 Piteå Prästgårdsgatan ,9 16 6/15 16 Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR

23 1) Enkelsidig bebyggelse. Gaturumsbredd definieras genom att ansätta samma avstånd vägkant gaturumskant på båda sidor. 2) Skattat värde. 3) Från Vägverkets databas. Troligen ganska grov skattning (kommunen hade inga värden). 4.4 Miljökvalitetsnormer De i denna rapport använda haltmåtten (medelvärden och percentiler) är desamma som i de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN). Tabell 3 visar normvärden och de till MKN hörande utvärderingströsklarna. De sistnämnda anger när bestämda krav på kontroll från kommunens sida av föroreningsnivån inträder. Tabellen visar för PM-10, förutom gällande värden, även Naturvårdsverkets förslag på nya, höjda utvärderingströsklar. Även de nationella delmålen för luftkvalitet anges i tabellen. Tabell 3. Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål delmål att jämföra med rapportens beräkningar. Haltenhet µg/m 3 om inget annat anges. Inom hakparentes: Naturvårdsverkets förslag till nya utvärderingströsklar för PM-10. Streck innebär att normvärde saknas. Färgerna återkommer i resultattabellerna som signal på om respektive miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Märkning med * i resultattabellerna innebär överskridande av delmål i de nationella miljömålen. Ämne Haltmått Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Nationellt miljömål delmål (*) NO 2 PM 10 Timme, årsvis 98-perc Dygn, årsvis 98-perc År, medelvärde Dygn, årsvis 98-perc [-] 20 [-] Dygn, årsvis 90-perc [35] - [25] 35 År, medelvärde [28] 10 [20] 20 Bensen År, medelvärde 5 3,5 2 - CO Max. 8-timmarsmedelvärde 10 mg/m 3 7 mg/m 3 5 mg/m 3-5 Resultat för 55 tätorter De totala utsläppen per tätort enligt SMED, och i vissa län i enlighet med regionala emissionsdatabaser finns sammanställda per tätort i tabell 4. Utsläppen omvandlas till föroreningshalter genom spridning i tätortsluften. För 55 tätorter med över invånare har beräkningar gjorts för en utvald gata i varje ort. I avsnitt 5.6 redovisas beräkningar som gjorts för hela det centrala gatunätet i Växjö. Tabell 4. Emissioner av luftföroreningar i medelstora och större tätorter enligt SIMAIR. Emissionen avser totala emissioner inom tätorten samt upp till 3 km från tätortsgränsen. (NOx, PM-10, bensen, CO). Vissa angränsande tätorter inkluderas även om de ligger i en annan kommun, t ex Skoghall räknas in i utsläppen för Karlstad; Vargön och Trollhättan räknas här in i utsläppen för Vänersborg, eftersom de har en påverkan på tätorten. Tätorterna Stockholm och Göteborg m.fl. täcker flera kommuner. Tätort NOx (ton/år) PM-10 (ton/år) Bensen (ton/år) CO (ton/år) Stockholm, inklusive Boo, Lidingö, Tumba, Täby, Upplands- Väsby, Vallentuna och Åkersberga Nr SMHI - Nationella beräkningar med SIMAIR 17