Modell för lagervärdesberäkning i butik vid Runsvengruppen AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modell för lagervärdesberäkning i butik vid Runsvengruppen AB"

Transkript

1 Modell för lagervärdesberäkning i butik vid Runsvengruppen AB Linnea Jämtner Nathalie Johansson, Linnea Jämtner, Handledare: Magnus Berglund Examinator: Håkan Aronsson Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Logistik

2 Förord Så är fem års studier till ända och resultatet av det sista momentet för oss, Nathalie Johansson och Linnea Jämtner, är det du nu håller i din hand. Detta examensarbete hade inte varit möjligt om det inte vore för all hjälp och stöttning vi har erhållit under vägen. Först och främst vill vi rikta att stort tack till Magnus Berglund som varit vår handledare och väglett oss både rörande akademiska frågor vid Linköpings Universitet samt företagsspecifika aspekter på Runsvengruppen. Vidare vill vi även tacka våra opponenter Nils Engstad och Martin Erkander som har kommit med objektiva synpunkter och goda idéer då vi själva förblindat oss på uppgiften. Slutligen vill vi naturligtvis också tacka all personal på Runsven och ÖoB, alla från ekonomichef till lagerpersonal samt butikschefer till inköpare, som bidragit med sin dyrbara tid. Linköping Nathalie Johansson Linnea Jämtner

3 Sammanfattning Runsvengruppen AB, vidare omnämnt Runsven, är ett familjeägt bolag med huvudkontor och centrallager beläget i Skänninge. Runsven är verksam inom detaljhandeln och driver och utvecklar idag varumärket ÖoB där ambitionen är att erbjuda sina kunder attraktiva lågpriskoncept med rätt produkter. Produktsortimentet ÖoB erbjuder kunderna är indelat i fyra produktkategorier; Livs, Dagligvaror, Hemmet samt El & fritid. Varje produktkategori är i sin tur indelat i varugrupper där en kategorichef ansvarar produkterna och utbudet inom sin varugrupp. Sortimentet delas även in i planogramslagda artiklar, kampanjartiklar samt säsongsartiklar. Ett planogram är ett schema över hur artiklar ska stå i respektive butikshylla och de planogramslagda artiklarna beställer varje butik utefter den efterfrågan de uppskattar på produkten. Säsongs- och kampanjartiklar föredelas dels ut av Runsvens inköpare, dels beställs av butikerna. De artiklar som inte säljs under respektive kampanj eller säsong förs in på butikernas baklager i väntan på att det ska finnas plats i hyllan alternativt till nästkommande säsong, vilket påverkar butikernas lagervärde. Då Runsven haft god lönsamhet de senaste åren har lagervärdet inte prioriterats, men för att effektivisera verksamheten ytterligare och underlätta budgetering för butik vill företaget få kontroll på lagervärdet och erhålla förståelse kring vilka parametrar som påverkar. Detta leder till syftet för examensarbetet: Syftet är att ta fram en modell, vilken ska underlätta budgeteringsprocessen gällande vilka parametrar som påverkar lagervärdet i butik, samt hur beslut i olika delar av flödet påverkar dessa parametrar. För att förstå vad lagervärdet beror av bryts det först ned i artikelvärde och medellagernivå. Då det i dagsläget pågår ett projekt på Runsven gällande beräkning av artikelvärdet kommer fokus i detta arbete att ligga på medellagernivån. Artikelvärdet bryts därmed endast ned för att erhålla en förståelse kring flödet samt identifiera samband mellan artiklars värde och antal lagrade enheter. Medellagernivån bryts i ett första steg ned i fördelning och beställning då kategoricheferna fördelar ut vissa produkter till butikerna vilket inte butikerna kan påverka. Det framkom under empiriinsamlingen att fördelning går till på olika sätt för planogramsartiklar, p- artiklar, kampanjartiklar, k-artiklar samt säsongsartiklar, s-artiklar. Nya p-artiklar fördelas ut till butikerna för att fylla en tom plats i planogrammet, en så kallad rapid-start. Vid identifiering av parametrar framkom vidare att planogrammet utformas efter hur Runsven vill exponera sina artiklar. Artiklar de vill ska sälja bäst placeras mer lättåtkomligt för kunden, varför planogrammet beror av vilken typ av artikel det är. Vilka produkter som är strategiska, indragare eller finansiärer beslutas av marknaden och är en given parameter i modellen. Eftersom utbudet även varierar efter säsong styrs planogrammet därmed av säsong och typ av produkt. Vid fördelning av k-artiklar tas hänsyn till prognostiserad efterfrågan och planogram. Till sist sker fördelning av s-artiklar, där hänsyn tas till hur stor andel av den prognostiserade efterfrågan som ska fördelas ut, befintligt lagersaldo i butik samt planogram.

4 Den andra delen av medellagernivån, beställningar, är hylltillgängligheten det som först ses över för att avgöra om en beställning behöver göras. Hänsyn tas även till frekvens och hur många enheter det är i en butiksförpackning. Varans hylltillgänglighet i butik påverkar kundens uppfattning om varumärket ÖoB och ständig avsaknad av vissa produkter kan driva iväg kunderna från butiken. Hylltillgängligheten är på grund av detta viktig för ÖoB, varför det är en parameter som ingår i modellen. Största orsaken till tomma hyllor i butik är att produkten inte går att beställa från centrallagret, vilket i sin tur beror av låg lagertillgänglighet och långa ledtider från leverantörer. Om artikeln däremot går att beställa vid ett beställningstillfälle beror orderkvantiteten av hur efterfrågan ser ut i respektive butik. Efterfrågan i butik beror dels av aspekter Runsven kan påverka, såsom planogram, dels av icke påverkbara parametrar likt väder. Det förekommer även lokala variationer i efterfrågan beroende på butikens geografiska läge, varför kundbas även är en påverkande parameter. En annan orsak till tomma hyllor är skuggprodukter, det vill säga produkter som finns på butikernas baklager men inte i hyllan. Skuggprodukter uppstår dels när lagersaldon inte stämmer överens med verkligheten. I Runsvens fall innehåller 1,4 procent av orderraderna felplock och av dessa är ungefär hälften fel antal, vilket är en bidragande faktor till felaktiga lagersaldon i butik. Därmed påverkas skuggprodukter av leveranssäkerheten, vilken är en ingående parameter i modellen. Ändringar i kampanjer medför stora lagerförda volymer, varför förgående kampanj även påverkar antalet skuggprodukter. Slutligen påverkas även skuggprodukterna av det stora antalet artikelnummer, vilket i dagsläget är omkring Då syftet med examensarbetet är att ta fram en modell som kan användas budgetering anpassas dessa parametrar i ett sista steg för att endast kvantifierbara parametrar ska ingå i modellen.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Direktiv från uppdragsgivaren Krav på ett akademiskt arbete Vetenskapligt synsätt Målgrupp Val av metod Situationsbeskrivning Historia Företaget idag Centralstyrning Butik Lagervärde Budgetarbete Referensram Centrala begrepp Detaljhandel Varans hylltillgänglighet Samband mellan leveransservice och totalkostnad Totalkostnad ABC-kalkylering Leveransservice Lagerstyrning Marknadsföring och logistik Budgetarbete Uppgiftsprecisering Syftesnedbrytning Begreppet lagervärde och påverkande parametrar Utvärdering av parametrar och modellframtagning Det studerade systemet Sammanställning av uppgiftspreciseringen Metod Bakgrund till problemet Syftesformulering Övergripande kartläggning Litteraturstudier Uppgiftsprecisering Empiriinsamling Framtagning och utvärdering av parametrar Slutsats Reflektion... 65

6 6 Empiri Artikelvärde Medellagernivå Framtagning och utvärdering av parametrar Identifiering av parametrar Hur parametrar påverkar varandra Vem som påverkar parametrar Sammanfattande utvärdering Slutsats Beslutens inverkan på lagervärdet Realisering av modell Modellens inverkan på budgeteringsprocessen Reflektion Kritisk granskning av resultatet Bidrag Förslag till fortsatta studier

7 Figurförteckning FIGUR 1, KRAV PÅ KONCERNEN 2 FIGUR 2, DET WAHLBINSKA U:ET 6 FIGUR 3, FUNKTIONSORGANISATION (RUNSVENGRUPPEN, 2012) 8 FIGUR 4, FLÖDESORGANISATION (RUNSVENGRUPPEN, 2012) 8 FIGUR 5, PRODUKTKATEGORISERING 9 FIGUR 6, LAGEROMSÄTTNINGSHASTIGHET (AFFÄRSDATA, 2012) 10 FIGUR 7, AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL (AFFÄRSDATA, 2012) 10 FIGUR 8, PRODUKTFLÖDE 12 FIGUR 9, LAGERVÄRDE 13 FIGUR 10, KUNDERS RESPONS DÅ EN PRODUKT SAKNAS I BUTIK (CORSTEN ET AL., 2004) 17 FIGUR 11, PÅVERKAN PÅ FÖRSÄLJNING AV PRODUKTVARIATION, LAGERVOLYMER OCH SKUGGPRODUKTER (OMARBETNING AV TON & RAMAN, 2010) 18 FIGUR 12, SAMBAND MELLAN LEVERANSSERVICE OCH TOTALKOSTNAD (OSKARSSON ET AL., 2006) 19 FIGUR 13, SAMBANDET MELLAN SERVICE OCH SERVICEKOSTNAD (CHRISTOPHER, 2005) 20 FIGUR 14, TOTALKOSTNADSMODELL (OSKARSSON ET AL., 2006; STOCK & LAMBERT, 2001) 21 FIGUR 15, ABC-KALKYLERINGENS UPPLÄGG 24 FIGUR 16, LEVERANSSERVICEMODELL (CHRISTOPHER, 2005; OSKARSSON ET AL., 2006; LUMSDEN, 2006) 26 FIGUR 17, TYPER AV LAGERSTYRNING 28 FIGUR 19, EXEMPEL FÖR SÄKERHETSLAGERDIMENSIONERING (STOCK & LAMBERT, 2001) 30 FIGUR 18, FÖRHÅLLANDE MELLAN LAGRADE ENHETER OCH SERVICEGRAD (GRANT ET AL., 2006) 30 FIGUR 20, SAMBANDET MELLAN MARKNADSFÖRING OCH FLÖDESEFFEKTIVITET (CHRISTOPHER, 2005) 32 FIGUR 21, DEN AKTIVITETSBASERADE BUDGETERINGSPROCESSEN (ERIKSSON ET AL., 2000) 34 FIGUR 22, NEDBRYTNING AV LAGERVÄRDET 36 FIGUR 23, MODIFIERAD TOTALKOSTNADSMODELL 39 FIGUR 24, PRODUKTER, AKTIVITETER OCH RESURSER PÅVERKANDES LAGERVÄRDE 42 FIGUR 25, NEDBRYTNING AV ARTIKELVÄRDET 42 FIGUR 26, NEDBRYTNING AV MEDELLAGERNIVÅN 43 FIGUR 27, LEVERANSSERVICEELEMENT (CHRISTOPHER, 2005) 43 FIGUR 28, BEHANDLADE LEVERANSSERVICEELEMENT 45 FIGUR 29, PÅVERKAN MELLAN IDENTIFIERADE PARAMETRAR 46 FIGUR 30, DET STUDERADE SYSTEMET 50 FIGUR 31, SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTSPRECISERINGEN 52 FIGUR 32, MODIFIERAT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 53 FIGUR 33, EXAMENSARBETETS ANSATS 55 FIGUR 34, VALIDITET OCH RELIABILITET (BJÖRKLUND & PAULSSON, 2003) 59 FIGUR 35, VARUGRUPPER 68 FIGUR 36, INKÖPS FÖRBRUKADE RESURSER 69 FIGUR 37, GODSMOTTAGNINGENS FÖRBRUKADE RESURSER 70 FIGUR 38, OMLAGRINGENS FÖRBRUKADE RESURSER 71 FIGUR 39, PLOCKNINGENS FÖRBRUKADE RESURSER 72 FIGUR 40, EMBALLERINGENS FÖRBRUKADE RESURSER 72 FIGUR 41, TRANSPORTENS FÖRBRUKADE RESURS 73 FIGUR 42, ORDERLÄGGNINGENS FÖRBRUKADE RESURSER 73 FIGUR 43, GODSMOTTAGNINGENS FÖRBRUKADE RESURSER 74 FIGUR 44, OMLAGRINGENS FÖRBRUKADE RESURSER 74 FIGUR 45, ERHÅLLNA AKTIVITETER OCH RESURSFÖRBRUKNING 75 FIGUR 46, PÅVERKAN PÅ FÖRDELNINGAR 76 FIGUR 47, PÅVERKAN PÅ BESTÄLLD KVANTITET 78

8 FIGUR 48, NEDBRYTNING AV LAGERVÄRDET 79 FIGUR 49, FÖRDELNING AV P-ARTIKLAR 80 FIGUR 50, FÖRDELNING AV K-ARTIKLAR 81 FIGUR 51, FÖRDELNING AV S-ARTIKLAR 81 FIGUR 52, PARAMETRAR SOM PÅVERKAR FÖRDELNING 81 FIGUR 53, BESTÄLLNING 82 FIGUR 54, ARTIKELN GÅR INTE ATT BESTÄLLA 83 FIGUR 55, SKUGGPRODUKTER 84 FIGUR 56, ARTIKELN GÅR ATT BESTÄLLA 84 FIGUR 57, PARAMETRAR SOM PÅVERKAR BESTÄLLNING 85 FIGUR 58, FRAMTAGEN MODELL 92 FIGUR 59, SLUTGILTIG MODELL 95 FIGUR 60, PÅVERKANDE PARAMETRAR VID MANUELLA BESTÄLLNINGAR 100 FIGUR 61, PÅVERKANDE PARAMETRAR VID AUTOORDER 101 Tabellförteckning TABELL 1, VETENSKAPLIGT SYNSÄTT (GAMMELGAARD, 2004)... 5 TABELL 2, PARAMETRARNAS PÅVERKAN PÅ VARANDRA TABELL 3, VEM SOM PÅVERKAR PARAMETRAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. TABELL 4, KVANTIFIERBARA PARAMETRAR... 93

9 1 Inledning I Inledningen ges en bakgrund till problematiken bakom uppgiften, vilken leder till rapportens syfte. Vidare kommer direktiv från uppdragsgivaren samt hur trovärdighet uppnås i arbetet att beskrivas för att ange arbetets riktning respektive tillvägagångssätt. Slutligen beskriver även kapitlet vilket vetenskapligt synsätt examensarbetet har, samt vilken metod som använts, för att på så sätt ge läsaren förståelse för rapportens struktur. 1.1 Bakgrund Runsvengruppen AB har sedan företaget grundades 1948 varit verksamt inom detaljhandel och grossistverksamhet, där ambitionen är att erbjuda sina kunder rätt produkter till ett lågt pris. År 1992 gjorde Runsven sitt hittills största förvärv då Överskottsbolaget köptes av FFV. Sedan tidigare innehöll koncernen ett antal andra mindre butikskedjor, där majoriteten av butikerna efter förvärvet av Överskottsbolaget, senare omdöpt till ÖoB, avyttrades medan några konverterades till ÖoBvaruhus. Idag driver och utvecklar Runsven endast varumärket ÖoB vilket vuxit från att innehålla nio varuhus till 97 stycken idag. (Runsvengruppen, 2012) ÖoB erbjuder sina kunder produkter inom fyra produktkategorier, vilka i sin tur delas in i totalt 14 varugrupper (Altervall, 2012). De fyra produktkategorierna är Livs, Dagligvaror, Hemmet samt El & fritid. Varje varugrupp styrs centralt av en kategorichef, KC, vilken ansvarar för strategiska beslut gällande kategorins artiklar samt för att uppfylla ett antal nyckeltal, bland annat lageromsättningshastighet. På butikerna ställs krav gällande en viss lageromsättningshastighet beroende på tidigare prestationer samt en viss försäljning per dag. Kraven på butikerna och kategoricheferna sammanställs och ger hela koncernen ett antal ekonomiska mål som ska uppnås. Dessa är att uppnå en lageromsättningshastighet på 5 gånger per år och en avkastning på totalt kapital. (Hillman, 2012) Detta medför att Runsven indirekt budgeterar för lagervärde då lageromsättningshastigheten beror av butikernas försäljning och lagervärde (Oskarsson et al., 2006). 1

10 Figur 1, Krav på koncernen Magnus Berglund (2012), Supply Chain Manager, förklarar att sortimentet delas in, förutom varugrupper, i tre grupper beroende på om de ingår i ordinarie sortiment, de så kallade planogramslagda varorna, om de är kampanjvaror eller säsongsvaror. Ett planogram är ett schema över hur produkter ska stå i hyllan och därmed är de planogramslagda varorna sådana vilka har en bestämd plats i planogrammet. De kampanjvaror som inte sålts under kampanjen och de säsongsvaror som inte sålts under den aktuella säsongen förs tillbaka till butikens baklager i väntan på att det ska finnas plats i hyllan respektive för nästkommande säsong vilket innebär att företagets lagervärde påverkas. Då Runsven har haft positivt resultat och god lönsamhet de senaste åren har lagervärdet inte varit ett problem. För att säkerställa positivt resultat även i framtiden vill företaget därför framförallt få kontroll över lagervärdet i butik för att minska dessa kostnader och ytterligare effektivisera verksamheten och budgeteringsarbetet för butikerna. (Berglund, 2012) Budgetering för butik sker centralt och baseras på föregående års budget och utfall, samt prognoser. Då de som budgetar inte har tillräckligt med information kring vilka parametrar som påverkas av beslut, vilket i sin tur inverkar på lagervärdet i butik, är det svårt att sätta en verklighetsförankrad budget för lageromsättningshastighet som kan användas vid styrning av butikerna förklarar Berglund (2012). Händelser som inträffat året innan behöver inte uppstå det aktuella året vilket resulterar i att butikerna inte alltid kan följa budgeterat värde på framförallt lageromsättningshastigheten, men även att det inte från centralt håll går att sätta press på butikerna att följa densamma, då budgeten inte förankrats i butikernas verklighet. (Berglund, 2012) Givet ovan beskrivet önskar Runsven få en bättre förståelse för hur beslut påverkar lagervärdets parametrar i butik och därmed även styrparametrarna lageromsättningshastighet och lönsamhet. Anledningen till detta är att Runsven vill erhålla bättre grund för budgetering så detta arbete kan ske med högre precision på en mer detaljerad nivå. 2

11 1.2 Syfte Syftet med den här rapporten är att ta fram en modell, vilken ska underlätta budgeteringsprocessen gällande vilka parametrar som påverkar lagervärdet i butik, samt hur beslut i olika delar av flödet påverkar dessa parametrar. 1.3 Direktiv från uppdragsgivaren Runsven vill att den framtagna modellen ska gå att applicera på samtliga butiker och att den ska ta hänsyn till att butikerna i framtiden kan komma att lagerföra olika sortiment. Vidare ska modellen gå att applicera på kampanj- och säsongsartiklar samt det planogramslagda sortimentet. Uppdragsgivaren vill även att modellen ska gå att använda vid budgetering, den ska kunna verka som redskap för att förankra budgeten i butikernas verklighet enligt Bilaga 1 - Uppdragsbeskrivning. För närvarande pågår ett projekt på Runsven vilket inbegriper beräkning av artikelvärdet 1 på produkterna givet vilka kostnader de driver. Detta medför att uppdragsgivaren inte önskar att fokus i denna rapport ska innefatta denna del av lagervärdet. 1.4 Krav på ett akademiskt arbete Enligt Björklund och Paulsson (2003), Lekvall och Wahlbin (2001) finns ett antal områden en akademisk rapport måste ta hänsyn till för att arbetet ska vara av akademisk höjd. En genomgång av dessa tidigt ger läsaren en förståelse för rapportens innehåll och struktur. Det första området handlar om att relatera och bidra till existerande akademisk kunskap. Bidraget kan vara av olika form, det kan vara utveckling eller ytterligare styrkande av befintlig modell eller teori. Vidare kan bidraget även vara omkullkastande av tidigare teori eller en modell på grund av nya fynd. (Björklund & Paulsson, 2003) Lekvall och Wahlbin (2001) menar även att läsaren genom att läsa rapporten ska förstå dess innehåll och alltså inte behöva inhämta kompletterande information för att förstå. I detta examensarbete har författarna för avsikt att genom en grundlig litteraturstudie säkerställa att arbetet relaterar väl till existerande teorier och modeller. De teorier och modeller som ligger till grund för arbetet och dess utfall redovisas så att läsaren har tillgång till all nödvändig information vid rätt tidpunkt i rapporten. Andra området att ta hänsyn till vid ett akademiskt arbete är att frågeställningen ska ha en generell koppling. Detta betyder att även om det undersökta är en specifik frågeställning i en specifik organisation, ska det fortfarande finnas en koppling till en generell frågeställning av allmänt intresse och en teoretisk dimension. (Björklund & Paulsson, 2003) För att säkerställa att detta uppfylls i denna rapport kommer, förutom att syftet besvaras i slutsatsen, även en diskussion gällande resultatets generaliserbarhet göras. Det är enligt Björklund och Paulsson (2003) viktigt att arbetet är genomfört med en vetenskapligt accepterad metod, vilket är det tredje området att ta hänsyn till vid ett akademiskt arbete. Metoden ska vara kontrollerbar, individoberoende och repeterbar (Björklund & Paulsson, 2003), vilket är de krav som kommer att ligga till grund för utformandet av metoden i det här arbetet. För det fjärde är det av vikt att en akademisk rapport har en fungerande helhet, att det finns en röd tråd genom rapporten och att den är logiskt upplagd. Genom att uppfylla detta krav blir rapporten 1 Artikelvärde är det värde en artikel har vid en viss punkt i flödet och beror av hur mycket resurser som investerats i artikeln fram till punkten. (Oskarsson et al., 2006) 3

12 mer lättläst och samtidigt kan försäkras att syftet uppfylls. (Björklund & Paulsson, 2003; Lekvall & Wahlbin, 2001) För att säkerställa att området uppfylls i detta examensarbete tas en metod fram, vilken kommer att följas genom arbetet. Denna ämnar guida läsaren genom arbetet på ett tillfredställande sätt. Slutligen menar Björklund och Paulsson (2003) att arbetet måste ge läsaren möjlighet att själv ta ställning till studien. Genom tydlig redovisning av vad som är egna och andras åsikter, samt genom att redovisa arbetets upplägg, genomförande och resultat uppnås detta enligt Björklund och Paulsson (2003). Lekvall och Wahlbin (2001) menar vidare att det inte är nödvändigt att redovisa det som har valts bort i rapporten, om det inte är viktigt för läsaren för den fortsatta förståelsen av arbetet., varför hänsyn tagits även till detta. 1.5 Vetenskapligt synsätt Enligt Björklund och Paulsson (2003) kommer det vetenskapliga synsättet att påverka studiens upplägg och utfall. Genom att visa medvetenhet kring rapportens synsätt ökas trovärdigheten i rapporten, i enlighet med kraven i avsnittet ovan. Det finns tre olika vetenskapliga synsätt som används vid forskning. Dessa är analytiskt synsätt, systemsynsätt och aktörssynsätt. (Björklund & Paulsson, 2003; Gammelgaard, 2004) Med ett analytiskt synsätt ser författaren verkligheten som en helhet där alla delar tillsammans summerar till det hela och författaren vill förklara verkligheten så objektivt och korrekt som möjligt (Björklund & Paulsson, 2003). Även Gammelgaard (2004) stämmer in i denna beskrivning av det analytiska synsättet och menar även att en författare med det analytiska synsättet anser att verkligheten kan delas upp i sin minsta beståndsdel och att dessa sedan kan analyseras var för sig, utan hänsyn tagen till att delarna kan påverka varandra. Med systemsynsättet menar Björklund och Paulsson (2003) däremot att verkligheten uppfattas som en helhet där delarna tillsammans summerar till mer än det hela, om de anpassas och matchas till varandra på rätt sätt. Systemsynsättet menar alltså på att det finns synergieffekter att dra nytta av, då delarna sammanfogas. En nedbrytning av verkligheten till sin minsta beståndsdel är lönlöst enligt systemsynsättet, då det handlar om att identifiera system, länkar, mål och återkopplingsmekanismer (Gammelgaard, 2004). Med ett systemsynsätt letar inte undersökaren efter en absolut sanning, utan efter en lösning till det specifika problemet förklarar Gammelgaard (2004). Aktörssynsättet menar slutligen att verkligheten påverkas, och påverkar människan vilket medför att verkligheten därför är en social konstruktion där slutresultatet beror av författarens erfarenheter, handlande och framförallt dess tolkning av det undersökta. (Björklund & Paulsson, 2003; Gammelgaard, 2004) Gammelgaard (2004) menar i sin studie att de olika synsätten passar olika bra vid olika undersökningar och presenterar parametrar som teori, metod, analys samt undersökarens position, vilka bör påverka vilket synsätt som används vid studien, se Tabell 1. Vidare menar Gammelgaard (2004) att det vid logistiskt utredningsarbete är av stor fördel att använda sig av systemsynsättet då logistik till stora delar handlar om att förstå hur olika delar av värdekedjan påverkar varandra och interagerar. Systemsynsättet menar även att data analyseras med hänsyn till systemets påverkande faktorer samt avgränsningar i syfte att ta fram en modell eller någon slags rekommendation, vilket 4

13 Tabell 1 påvisar (Gammelgaard, 2004). Givet ovanstående diskussion har därmed detta examensarbete antagit ett systemsynsätt. Tabell 1, Vetenskapligt synsätt (Gammelgaard, 2004) 1.6 Målgrupp Detta examensarbete är ämnat att läsas av Runsven och påverkade delar av koncernen. Dessa delar är dels de som utför budgetarbetet, dels de som tar beslut vilka påverkar lagervärdet i företaget. Vidare bör det vara av intresse för företagets ledning att ta del av innehållet i rapporten, då den förklarar hur beslut i organisationen påverkar ekonomiska styrparametrar, vilket kan ligga till grund för nya direktiv från ledningen gällande företagets styrning. Slutligen är detta en akademisk rapport och bör därmed även vara av intresse för institutionen vilken rapporten skrivs vid samt studenter intresserade av logistik för handelsföretag. 1.7 Val av metod I det här arbetet har det Wahlbinska U:et valts att verka som utgångspunkt för metoden, då denna är en erkänd vetenskaplig metod, och därmed uppfyller examensarbetet det tredje kravet Björklund och Paulsson (2003) diskuterar gällande ett akademiskt arbete. För att ge en tidig förståelse kring arbetets upplägg och vilka steg som bör ingå i en studie redovisas nedan den valda metoden. Lekvall och Wahlbin (2001) menar att en uppfattning om vilka steg som ingår i undersökningen bör skapas innan planeringsarbetet påbörjas. Därmed redogörs för den valda metoden i detta avsnitt. Stegens olika relationer till varandra och hur det hänger ihop som helhet ska i nästa steg identifieras och visualiseras i Figur 2. 5

14 Figur 2, Det Wahlbinska U:et Första steget Beslutsproblem i Lekvall och Wahlbins (2001) undersökningsmodell skapas en grundläggande förståelse för problemet genom att samla in bakgrundsinformation. Informationsbehov och undersökningssyfte är nästa steg, där en första informationsinsamling görs för att sedan även kunna formulera syftet med studien. I det tredje steget, Precisering av undersökningsuppgift, preciseras syftet ytterligare för att undersökningen ska kunna planeras och genomföras med god träffsäkerhet. Nästa steg är Undersökningsplan, där planeringen av studien redovisas. Grunddatabas är modellens nästa steg, där insamlad empiri sammanställs. Sedan följer Datanära resultat, där en första analys av insamlad grunddata sker. Vidare analys och tolkningar görs sedan för att komma fram till steget Slutsatser där logiska slutsatser dras vilka ska svara mot studiens syfte. I Lekvall och Wahlbins (2001) näst sista steg, Beslutsrekommendationer, redovisas och diskuteras de synpunkter på beslutet undersökningen har gett upphov till, vilka kan göra att de slutgiltiga rekommendationerna blir andra. Till sist ska en Slutrapportering göras, vilket är Lekvall och Wahlbins (2001) sista steg i undersökningsarbetet. Då Lekvall och Wahlbins (2001) undersökningsmodell är framtagen ur ett marknadsföringsperspektiv kommer modellen anpassas till detta examensarbete. Den ursprungliga modellen visar dock tydligt vilka steg som bör ingå i en akademisk studie, varför den används som grund. Den slutgiltiga modellen presenteras i kapitlet 5. Metod. 6

15 2 Situationsbeskrivning I kapitlet Situationsbeskrivning ges en första bild över företaget och dess bakgrund genom en övergripande kartläggning för att ge läsaren en första inblick i företaget i allmänhet samt de vidare undersökta områdena i synnerhet. 2.1 Historia Rune Svensson köpte år 1948 en lanthandel i Mariedamm. Verksamheten blomstrade och försäljning skedde snart även via försäljningsturnéer och postorder. Redan år 1957 hade företaget växt ur sina lokaler och Rune Svensson köpte då lokaler i Skänninge utanför Mjölby i Östergötland. Företaget fortsatte växa och år 1961 öppnades det första varuhuset i Linköping. Vid det här laget verkade Rune Svenssons företag som grossist och köpte in stora partier av varor direkt ifrån fabrikerna och Runsven var ett av de första svenska företagen att även göra inköp från Kina och Östeuropa lämnade Rune Svensson över VD-posten till nästa generation i familjeföretaget han skapat. (Runsvengruppen, 2012) År 1992 gjorde Runsven sin hittills största investering då de förvärvade Överskottsbolaget, vilket senare döptes om till ÖoB. Runsven bestod vid tiden för köpet av ett antal egna varuhus, samt tre förvärvade butikskedjor, men ingen av dem av samma storlek som ÖoB. Genom samordning av sortimenten mellan butikskedjorna ingående i koncernen kunde Runsven dra nytta av stordriftsfördelar och har sedan dess expanderat butikskedjan ÖoB från de nio varuhusen som existerade år 1992 till 97 stycken idag. (Runsvengruppen, 2012) 2.2 Företaget idag Runsven är fortfarande ett familjeägt bolag med huvudkontor och centrallager beläget i Skänninge (Runsvengruppen, 2012). Totalt omsatte koncernen 3,7 miljarder kronor år 2010 och sysselsatte drygt heltidsanställda (Årsredovisning, 2010). Sedan uppköpet av ÖoB har övriga butikskedjor avyttrats eller konverterats till ÖoB-butiker och idag driver och utvecklar Runsven endast varumärket ÖoB. Ambitionen företaget har med butikskedjan är att inom kort nå 100 varuhus spridda i Sverige. (Runsvengruppen, 2012) Affärsidén Runsven arbetar utefter lyder Runsvengruppen ska erbjuda marknaden attraktiva lågpriskoncept med de rätta produkterna till kunder som vill handla smart, enkelt och trevligt. och företaget har som vision att var Nordens mest utmanande handelshus. (Runsvengruppen, 2012) Organisation Runsven organiserar sig i en funktionsorganisation uppdelat i fem funktioner vilka är Logistik, Inköp, Marknad, Etablering och Försäljning enligt Figur 3. Inköp är uppdelat i de fyra produktkategorierna företaget erbjuder sina kunder, medan Försäljning vidare bryts ned beroende av geografisk position. (Berglund, 2012) 7

16 Figur 3, Funktionsorganisation (Runsvengruppen, 2012) Utöver funktionsorganisationen har Runsven även tagit fram en flödeskarta, vilken visar hur de olika funktionerna från organisationsschemat ovan stödjer flödet av produkter genom företaget. Flödesorganisationen visas i Figur 4 nedan. (Runsvengruppen, 2012) Figur 4, Flödesorganisation (Runsvengruppen, 2012) Sortiment Runsven erbjuder sina kunder via ÖoB-varuhusen produkter inom fyra större produktkategorier vilka är Livs, Dagligvaror, Hemmet samt El & fritid. I dessa sorteras samtliga artiklar in, vilket är allt från konfektyr och tvättmedel till kaffebryggare, kuddar och husgeråd. Produktutbudet inom kategorierna 8

17 varierar över tid då tillfälliga kampanjvaror säljs och säsongsvaror finns i sortimentet, samtidigt som kategoricheferna på Runsven har viss frihet att ta in nya produkter i sin varugrupp. (Altervall, 2012; Berglund, 2012) Det finns ett basutbud vilket samtliga butiker saluför, i butiker med stor försäljningsyta läggs grupper av produkter till för att fylla upp hela butiksytan (Berglund, 2012). De fyra produktkategorierna delas i sin tur in i ett antal varugrupper, vilka är mer homogena grupper och fjorton till antalet. Vidare delas varugrupperna upp i ytterligare två nivåer, artikelkategori 1 och slutligen artikelgrupp 2, vilket åskådliggörs i Figur 5. (Altervall, 2012) Figur 5, Produktkategorisering Förutom att produkterna är indelade i grupper utefter egenskaper enligt ovanstående delas de även upp i planogramslagda artiklar, kampanjartiklar och säsongsartiklar, vilket nämndes i 1. Inledning. De planogramslagda varorna har en plats i hyllan, så kallade p-artiklar, kampanjartiklarna, k-artiklarna, är sådana vilka finns med i kampanjbladet som utkommer en gång i veckan. K-artiklar kan även vara planogramslagda artiklar, p-artiklar, som i större volymer temporärt exponeras på exempelvis en hyllgavel, eller så kan k-artiklar bestå av tillfälliga partier Runsven kommit över och inte kommer att fortsätta säljas efter att partiet är utsålt. Slutligen säsongsartiklarna, s-artiklarna, är sådana vilka säljs under en kort tid beroende på säsong. Dessa kan vara sådana som säljs år efter år, men bara under en kortare tid per år, som exempelvis jul- och sommarartiklar. (Altervall, 2012) Ekonomi Enligt Berglund (2012) har det i dagsläget inte tagits någon större hänsyn till kapitalbindning vid lagerföring, utan säsongsvaror har lagerhållits till nästa år, trots det faktum att kapital då varit bundet i varorna över ett år, utan att de har varit tillgängliga för kunder att köpa. Så länge resultaten har varit positiva har det inte varit någon som ifrågasatt detta, men för att säkerställa fortsatt god lönsamhet har Runsven nu uppmärksammat detta och kommer börja rea ut säsongsartiklar i slutet av säsongen. De har även genomfört en stor utförsäljning av artiklar som funnits i centrallagret och i butikernas baklager under längre tid för på så sätt frigöra kapital och lageryta. (Berglund, 2012) Runsven har ett långsiktigt mål för hela koncernen att nå en lageromsättningshastighet på 5 gånger per år (Hillman, 2012), en siffra de hittills aldrig lyckats leva upp till enligt Figur 6. Lageromsättningshastighetskravet har Runsven delat upp i två etapper för att uppnå det, där de år 2012 ska ha en lageromsättningshastighet på 3,5 gånger per år, år 2013 ska den vara 4 gånger per år 9

18 och därefter ska företaget nå målet på en lageromsättningshastighet 5 gånger per år(hillman, 2012). Vidare har ägarna inte kunna sätta ett avkastningskrav på eget kapital, men ekonomichef Hillman (2012) räknar på en avkastning på omkring 11 % på totalt kapital. En jämförelse med svenska aktörer inom liknande verksamhet som Runsven och ÖoB ger en uppfattning om vilken avkastning på eget kapital konkurrenter har jämfört Runsvens, Figur 7. Figur 6, Lageromsättningshastighet (Affärsdata, 2012) Figur 7, Avkastning på eget kapital (Affärsdata, 2012) 2.3 Centralstyrning Runsven styr centralt sortiment, centrallager, leveranser samt alla inköp för att effektivisera flödena i verksamheten och upprätthålla kontroll (Berglund, 2012) Inköp På Runsven jobbar fyra team med inköp av samtliga produkter. Produkterna är indelade efter de fyra produktkategorierna och varje team leds av en kategorigruppchef. Vidare är produktkategorierna uppdelade i ett antal varugrupper, vilka i sin tur styrs av en kategorichef. Kategoricheferna bestämmer vilka produkter som ska köpas in, de förhandlar med leverantörerna och gör ofta avrop på kampanj- och säsongsvaror. Kategorichefen fördelar även ut kvantiteter av artiklar till butikerna. Det är i dessa varugrupper som inköpen sker av team på tre personer, en varugruppschef som har leverantörskontakter, sköter upphandlingar och beställer i de flesta fallen in säsongsvaror och andra varor vilka inte är planogramslagda. Teamet innehåller även en avropare som sköter de kontinuerliga avropen av planogramslagda artiklar, p-artiklar, och slutligen även en assistent som lägger upp nya artiklar i systemet och andra administrativa sysslor. Arbetssättet för de olika varugrupperna skiljer sig kraftigt åt beroende på vilken produktkategori de ingår. (Altervall, 2012) Lager Runsven har centrallager i Skänninge, ett lager i Motala där de lagerför säsongsvaror och då främst från produktkategorin El & fritid, samt ett mindre lager utanför Mjölby, vilket används om centrallagret behöver avlastas. Den största delen av artiklarna, 95 %, går via ett av Runsvens lager, medan resterande kvantitet går direkt till butikerna från leverantörerna. (Berglund, 2012) I dagsläget jobbar omkring 100 personer på centrallagret i tvåskift med godsmottagning och kontroll, inlagring samt plockning av order, där personalens arbetstid är den begränsande faktorn. Runsven ser dock att det börjar bli hög belastning på lagret och det är svårt att hinna med, varför de diskuterar att gå över till treskift. För att jämna ut belastningen plockas kampanj- och säsongsartiklar, k- och s-artiklar, så långt det är möjligt i förväg. Dessa produkter ska finnas på centrallagret tre 10

19 veckor innan kampanjen börjar och distribueras ut till butikerna omkring en vecka innan kampanjen börjar. Detta innebär att lagerpersonalen har två veckor på sig att plocka dessa, jämfört med de planogramslagda varorna som ska plockas dagen innan de ska levereras ut. Färdigplockade och emballerade pallar ställs på sin respektive utlastningsplats. När lastbilarna sedan anländer lastar chaufförerna själva sin lastbil Utleverans När butiken lagt en order plockas artiklarna i varje produktgrupp, packas på pall och distribueras därefter ut till den beställande butiken av en tredjepartsspeditör. Beroende på butikens möjlighet till lagring samt dess omsättning har de blivit tilldelade olika antal förutbestämda leveransdagar för p- artiklar. Butikerna får lägga beställning hur många gånger de vill i veckan, alla order från en butik sammanfogas då det är dags att plocka produkterna innan en leverans. K- och s-artiklar, kommer i en separat leverans varje vecka. För dessa artiklar sker en kontroll av de beställda volymerna centralt för att säkerställa att varorna räcker till alla butiker. Skulle det vara så att en butik beställt för mycket av en k- eller s-artikel kommer kvantiteten korrigeras ned till tillåten volym innan ordern behandlas vidare. (Berglund, 2012) 2.4 Butik Det finns tre sorters butiker av två olika storlekar, de större varuhusen samt mindre varuhus i utkanten av städer alternativt centralt belägna butiker, så kallade citybutiker. De två mindre formerna av butiker har inte samma sortimentsbredd som de större varuhusen, dock samma basutbud. Alla butiker har olika möjligheter till lagerhållning, men alla har viss möjlighet att lagerhålla varor. (Berglund, 2012) Orderläggning Vid orderläggning i butik beställs ingående varor i reklambladet för sig, så kallade DR-varor eller k- artiklar, och p-artiklar var för sig. Om det är så att en vara är både k-artikel och p-artikel kommer denna beställas två gånger, en gång för att fylla upp kvantiteten för kampanjen och en gång för att fylla upp i hyllan. (Orderläggare i Linköpingsbutiken, 2012) Varje butik har en eller ett antal beställningsansvariga vilka ser till att beställning läggs. Trots att de får beställa hur många gånger i veckan de vill, beställer de oftast lika många gånger i veckan som butiken får leverans. Beställningsansvarige uppskattar hur stor efterfråga kommer vara fram till nästa leverans vid en specifik beställning. Denne tänker då å att det ska finnas ett säkerhetslager i hyllan för att inte riskera slutförsäljning Runsven menar att det finns maximikvantiteter för varje artikel butikerna inte bör överskrida i totalt lagersaldo. Då dessa är beräknade på en genomsnittsbutik, blir det svårt för de större butikerna att inte få slut på artikeln innan nästa leverans. (Berglund, 2012) Det verkar dock ha uppstått en feltolkning kring maximikvantiteterna då butikerna tolkat maximikvantiteten som maximalt antal enheter som får plats i hyllan givet planogrammet (Orderläggare i Linköpingsbutiken, 2012). Det drivs idag ett projekt på Runsven vilket innefattar implementering av ett automatiserat beställningssystem. Då detta är på plats kommer det innebära att personalen i butikerna inte längre behöver lägga beställningar, utan att detta kommer ske automatiskt från Runsven beroende på ett antal parametrar vilka ännu inte är identifierade (Berglund, 2012; Wilén, 2012). Enligt Berglund (2012) kommer systemet med automatiserade order troligtvis att vara på plats inom ett år. 11

20 2.4.2 Ordermottagning och upplockning När artiklarna ankommer till butik kontrolleras endast att korrekt antal pall finns med i leveransen. Allt gods ankomstkontrolleras då det anländer till Runsvens centrallager vilket innebär att butikerna inte behöver göra detta igen, utan kan istället packa upp varorna i butiken (Berglund, 2012). Vid observationer under praktik på ÖoB: s butik i Linköping framgick att upplockning av varor i hyllan av en blandpall med olika artiklar tog betydligt längre tid än plockning av en helpall med samma sorts artiklar, då blandpallar medförde fler små kollin och att produkterna sedan ska placeras på olika hyllor i butik Lagerhållning Alla butiker har ett lager, men vid beställning av p-artiklar beställs så att allt får plats på hyllan. I vissa fall, då artikeln säljer väldigt bra, beställer butikerna in så att det ska räcka till nästa leverans, vilket kan betyda att mindre volymer måste lagerhållas en kortare tid. I övrigt lagerhålls främst artiklar från produktkategorin El & fritid då dessa ofta är skrymmande samt k- och s-artiklar. K-artiklar lagerförs dels innan kampanjen, då de som tidigare nämnt ankommer till butiken omkring en vecka innan kampanjen börjar, dels efter kampanjen om artikeln även finns i planogrammet och butiken inte har sålt slut under kampanjen. Artiklar från produktkategorin El & fritid, vilka ofta är skrymmande och inte får plats på butiksytan lagerhålls på baklagret i mindre kvantiteter. (Johansson, 2012) Nedan i Figur 8 sammanfattas produkternas flöde genom organisationen. Figur 8, Produktflöde 2.5 Lagervärde Runsven beräknar sitt lagervärde med hänsyn till produkternas artikelvärde och medellagernivå. Medellagernivån är i dagsläget okänd, medan artikelvärdet i butik beror av artikelvärdet på centrallagret och den marginal Runsven lägger till för att täcka transportkostnaderna från centrallager till butik samt för att ge Runsven en vinst. Centrallagrets artikelvärde beräknar Runsven i sin tur som snittpriset på produkten och kostnaderna för transporterna in till centrallagret. Anledningen till att Runsven väljer att titta på snittinköpspriset är för att de köper in större partier väldigt billigt för att hålla inköpskostnaderna nere. Då det inte är möjligt att säkra tillgången av produkter på detta sätt, sker även kontinuerligt avrop mot leverantörerna för att kompensera för detta, varför inköpspriset kan variera kraftigt och ett snitt är lämpligt att använda. (Berglund, 2012) Figur 9 visar vad lagervärdet beror av i dagsläget. 12

21 Figur 9, Lagervärde 2.6 Budgetarbete Mats Hillman (2012), Ekonomichef vid Runsven, förklarar vid en semistrukturerad intervju att budgetprocessen går till så att ledningen först gör ett utkast på föreslagen budget för varje butik och produktkategori centralt. Denna skickas sedan ut till företagets berörda områden och synpunkter kan lämnas in, varpå budgeten revideras om så anses nödvändigt. Vid budgetering antas ett normalt år med en viss avvikelse för att täcka upp en ökad efterfrågan. Budget för butik baseras på butikens storlek samt tidigare omsättning medan det centralt görs budget på varugruppsnivå inom varje produktkategori. Vid budget sätts även mål för vissa nyckeltal företaget ska sträva efter att uppnå. Förutom omsättning mäts butikerna på lageromsättningshastighet, lagervärde, fyllnadsgrad, marginal, snittköp per kund samt kundfrekvens. Varugrupperna centralt mäts på lageromsättningshastighet, lagervärde, marginal, samt försäljning. Kategoricheferna centralt ansvarar för lageromsättningshastigheten i hela kedjan, varför de även mäts på denna i butik för respektive varugrupp. (Hillman, 2012) Hillman (2012) menar vidare att budgeten skulle kunna göras mer detaljerad och specifik om den gjordes på artikelnivå, men att det inte finns resurser till detta. Han påpekar även att lageromsättningshastigheten kommer långt ner i prioriteringslistan bland mätetalen för kategoricheferna, varför lagervärdena inte alls är befogade i alla fall. Eftersom det sker fördelningar av artiklar och butiken måste uppnå en viss fyllnadsgrad finns det ingen som tar på sig hela ansvaret för lagervärdena i butik. Butikscheferna anser att det till viss del är Runsven som bör ta ansvaret då de fördelar ut, beslutar om sortiment och utformar planogram utan hänsyn till den specifika butiken. Kategoricheferna däremot, hävdar att butikerna inte beställer som de ska och att lagervärdet i deras butik är deras ansvar. Detta leder till att det idag är svårt att säga vems ansvar lagervärdet i butik verkligen är. Det finns även brister i kommunikationen för hur respektive butik ska förbättra sin lageromsättningshastighet, då dessa i alla fall inte innehar den kunskap som krävs för att genomföra de åtgärder som kanske krävs. Mäts butikerna på nyckeltal bör Runsven även förmedla de verktyg som krävs för att kunna uppnå densamma. (Hillman, 2012) 13

22 3 Referensram I Referensramen kommer teorier vilka är relevanta för syftet presenteras. Först kommer grundläggande begrepp definieras för att säkerställa att läsare och författare har samma utgångspunkt vid de fortsatta studierna. 3.1 Centrala begrepp Nedan presenteras arbetets mest centrala begrepp för att säkerställa samma definitioner och förståelse genom rapporten Grundläggande logistikbegrepp Runsven utvecklar och utför inköp och logistik av de fyra produktkategorierna Livs, Dagligvaror, Hemmet samt El & fritid, som sedan ÖoB-butikerna säljer, vilket beskrevs i 1. Inledning. Då verksamheten på Runsven kretsar kring logistik är det viktigt att tidigt få förståelse för vad logistik innebär och innefattar. Antalet definitioner av logistik inom handel och annan näringsverksamhet är många. Lumsden (2006) beskriver Shapiro och Hesketts (1985) traditionella definition som lyder: Logistik definieras som de aktiviteter som har att göra med att erhålla rätt vara eller service i rätt kvantitet, i rätt skick, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, hos rätt kund, till rätt kostnad. (Lumsden, 2006) Den ovan nämnda definitionen lägger fokus vid att logistik syftar till att utföra rätt aktiviteter till rätt kostnad. Enligt Oskarsson et al. (2006) ingår tre huvudaktiviteter i logistik; lagring, transport och materialhantering. För Runsven är samtliga tre huvudaktiviteter relevanta då styrningen av samtliga sker på Runsven. Lumsden (2006) nämner vidare även författarna Jonsson och Matssons (2005) definition vilken menar att styrningen av flödet har central betydelse. Logistik definieras som planering, organisering och styrning av alla aktiviteter i materialflödet, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion och returflöden av framställd produkt, med syftet att tillfredsställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål, dvs. ge en god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning och små miljökonsekvenser. (Lumsden, 2006) Mycket inom logistik är därmed förenat med styrning av flöden, att ha en god kundservice samt ha låg kapitalbindning enligt denna definition. Därmed är planering, implementering samt styrning av flödet är viktiga aspekter inom logistik. Council of Supply Chain Management Professionals (CSCMP), världens största branschförening inom logistik, tar upp dessa aspekter i sin definition av logistik vilken lyder: Logistics management is that part of supply chain management that plans, implements and control the efficient, effecting forward and reverse flow and storage of goods, services, and related information between the point of origin and the point of consumption in order to meet customers requirements. (CSCMP, 2012) Definitionen nämner Supply Chain Management, SCM, ett område vilket syftar till ledning av hela försörjningskedjan, både upp- och nedströms (Christopher, 2005). CSCMP: s definition av Supply Chain Management lyder: Supply chain management encompasses the planning and management of all activities involved in sourcing and procurement, conversion, and all logistics management activities. Importantly it also includes coordination and collaboration with channel partners, which can be suppliers, 14

23 intermediaries, third part service providers and customers. In essence, supply chain management, intergrates supply and demand management within and across companies. (CSCMP, 2012) Givet definitionerna ovan kan konstateras att det finns flera olika definitioner av begreppet logistik. Planering, implementering och styrning av materialflöden ut till kund, där tyngden ligger i att detta ska utföras till en så låg kostnad som möjligt samtidigt som en hög leveransservice ska upprätthållas ingår i begreppet Modell I syftet med detta examensarbete ingår att ta fram en modell, varför även detta begrepp måste definieras. Givet uppdragsgivarens önskemål och krav på modellen ska den kunna användas i verksamheten och ge en förenklad bild av verkligheten. För att kunna avgöra vad begreppet innefattar presenteras nedanstående definitioner ur Nationalencyklopedin. Enligt Nationalencyklopedin (2012) är en vetenskaplig modell ofta en abstrakt modell, det vill säga en mängd tänkta parametrar med vissa givna egenskaper beskrivna i en teori. Under förutsättning att modellen och verkligheten liknar varandra tillräckligt mycket inom kritiska områden kan modellen studeras för att lära känna verkligheten. (Nationalencyklopedin, 2012) Vidare beskriver Nationalencyklopedin (2012) att en matematisk modell används när modellen är beskriven i matematisk terminologi. Även konkreta modeller kan avses, där till exempel en ungefärlig fartygsmodell ska återspegla egenskaper hos ett fartyg. (Nationalencyklopedin, 2012) Medellagervärde Då en del av syftet med detta examensarbete även avser att ta fram en vetenskaplig modell för vilka parametrar som påverkar lagervärdet hos Runsven och ÖoB är det viktigt att definiera begreppet lagervärde i denna rapport. Oskarsson et al. (2006) menar att medellagervärdet berättar hur mycket kapital som binds i lager under en period beroende på artiklarnas värde. Givet att en viss artikel har produktvärdet p och medellagernivån MLN, kan medellagervärdet beräknas enligt: Produktvärdet beskriver hur mycket resurser som investerats i produkten. Oskarsson et al. (2006) förklarar vidare att produktvärdet inte är lätt att fastställa då en produkt anses ha ett högre värde ju mer förädlad den är. Produktvärdet motsvarar hur mycket kapital som binds i produkten i den punkt i flödet där produkten befinner sig då medellagervärdet beräknas. Förutom direkta kostnader, såsom kostnad för material och förädling, har företag ett antal indirekta kostnader vilka beror av produkten, men inte direkt går att härröra till den specifika produkten. De indirekta kostnaderna kan exempelvis vara företagsledning, leverantörssökning och marknadsföring. Företag har vanligtvis en metod för att beräkna vad artiklar och produkter är värda när de befinner sig i olika delar av kedjan. (Oskarsson et al., 2006) 15

24 3.1.4 Lageromsättningshastighet Då Runsven har ett mål att uppnå en lageromsättningshastighet på 5 gånger per år är det viktigt att få en förståelse kring vilka parametrar som har en avgörande roll för denna styrparameter. Oskarsson et al. (2006) definierar lageromsättningshastigheten, LOH, som hur ofta ett företag förbrukar sitt lager. Det är viktigt att observera att måttet lageromsättningshastighet beskriver hur ofta den genomsnittliga artikeln förbrukas, varför beräkningarna baseras på medellagret. Lageromsättningshastigheten beräknas enligt Oskarsson et al. (2006) som: Lageromsättningshastigheten beror alltså av företagets medellagervärde och uttrycks nästan uteslutande i enheten antal gånger per år. Det finns i och med denna definition en stark koppling mellan företagets medellagervärde och lageromsättningshastighet. (Oskarsson et al., 2006) 3.2 Detaljhandel Runsvens driver och utvecklar sitt affärskoncept ÖoB inom detaljhandel. Genom en effektiv varuförsörjning vill de dagligen överraska kunderna med oslagbara lågpriserbjudanden. (Runsvengruppen, 2012) För att kunna lyckas med detta är det viktigt att förstå detaljhandelns beskaffenhet, behov och utmaningar då dessa har en inverkan på de parametrar som påverkar lagervärdet, vilket är en del av syftet. Detaljhandel är idag ett av de största och viktigaste områdena ur både ett svenskt näringslivsperspektiv och ett internationellt perspektiv. I Sverige arbetar ungefär en halv miljon människor inom detaljhandel och behovet av arbetskraft ökar ständigt. För närvarande står handeln inför en rad olika utmaningar och många personer väljer just därför att satsa på högre utbildning inom detaljhandel. Branschen uttrycker ett stort behov av såväl forskning som avancerad utbildning för att kunna möta framtida konkurrens och aktuella samhällsförändringar. (Eskilson et al., 2010) Handelns Utredningsinstitut (2010), HUI, har identifierat ett antal framtida utmaningar på lång sikt vilka bekräftar att behovet för ny kunskap kring detaljhandel ökar. De utmaningar HUI, (2010) identifierat är ökad mobilitet, stordriftsutveckling, teknikutveckling, mångfald, etik och konsumentinflytande. Eskilson et al. (2010) menar att detaljhandelns butiker inte bara är en plats för ekonomisk interaktion, utan också för social och kulturell interaktion. Enligt Underhill (2006) uppskattar konsumenter samtal, igenkänning och fynd i en butik samtidigt som de tycker illa om köer, slutsålda varor och otydliga prislappar. En butik betraktas allt mer i dag som ett varumärke, kundens uppfattning och upplevelser i butiken påverkar också uppfattningen kring butikens varumärke (Eskilson et al., 2010). 3.3 Varans hylltillgänglighet I avsnittet ovan, Detaljhandel, beskrivs att en butik alltmer betraktas som ett varumärke. Hur en kund uppfattar och upplever butiken i olika avseenden påverkar även uppfattningen kring butikens varumärke. Varans hylltillgänglighet i ÖoB: s butiker torde därmed påverka kundens uppfattning kring varumärket ÖoB. Det är därför viktigt att identifiera de kundbeteenden som uppstår när 16

25 kunderna påträffar tomma hyllor i butik samt identifiera vad de tomma hyllorna kan bero på då dessa har en inverkan på butikernas lagervärden. I en studie gjord av Corsten och Gruen (2004) identifierades att det uppstår en tydlig förlust för både tillverkare och återförsäljare när hyllorna i en butik är tomma. Studien visade att en kund en typisk dag besökandes en genomsnittlig stormarknad möts av åtta procent tomma hyllor. Reaktionerna bland kunderna när de mötte tomma hyllor resulterade i fem olika beteenden. (Corsten at el., 2004) Undersökningar i en butikskedja resulterade enligt Fernie et al. (2008) i samma fem kundbeteenden, vilka är: Kunden inte köper produkten Kunden skjuter upp inköpet Kunden ersätter med ett annat märke Kunden ersätter med en produkt från samma märke Kunden köper produkten i en annan butik Figur 10 visar att 31 procent av kunderna köpte produkten i en annan butik om den inte fanns tillgänglig och över en fjärdedel valde ett annat märke (Corsten et al., 2004). Boyle (2003) kom fram till i sina studier att två tredjedelar av kundernas köpbeslut görs precis vid inköpstillfället då kunden ser produkten i hyllan. Om produkten då inte finns i hyllan framkallas inget begär för att köpa produkten hos kunden. Christopher (2005) påpekar att ständigt tomma hyllor till slut kan leda till att kunderna drivs i väg från både märket och butiken, vilket gör det viktigt för båda parterna att motverka tomma hyllor. Den potentiella förlusten av försäljning för både tillverkare och återförsäljare orsakat av situationer med tomma hyllor är tydligt märkbar i flera studier. (Christopher, 2005) Figur 10, Kunders respons då en produkt saknas i butik (Corsten et al., 2004) Skuggprodukter Det finns enligt Ton och Raman (2010) ett samband mellan antalet olika artiklar i en butik, de lagerförda volymerna i butiken och antalet artiklar som inte är möjliga för kunden att köpa men som finns i butiken. De sistnämnda kallas för skuggprodukter, och är artiklar vilka finns på ett baklager, men inte representerade i butikslokalen. Därmed kan försäljning av produkten endast ske genom att kunden efterfrågar produkten och att därefter personalen hittar den på baklagret. Ton och Raman (2010) menar att ju fler artikelnummer som finns i butiken, desto större är sannolikheten att 17

26 personalen glömmer bort att fylla på i hyllan då denna är tom. Detsamma gäller om butiker har stora volymer av artikeln på hyllan. Det går då längre tid mellan gångerna hyllan behöver fyllas på, vilket enligt Ton och Raman (2010) i större utsträckning leder till att personalen glömmer bort att göra detta då det väl är dags. Dessutom kan stora lagerförda volymer leda till att baklagret blir svåröverskådligt och att det därmed blir svårt att se om en artikel som behöver fyllas på i hyllan faktiskt finns på baklagret. Ton och Raman (2010) menar därmed att stor produktvariation och höga lagervolymer kan ha negativ effekt på försäljningen, vilket torde vara motsatt det tänkta. Visserligen menar författarna att ökat produktutbud och högre lagernivåer medför ökad försäljning, men att det ökade antalet skuggprodukter dessa två medför även då kommer ha negativ inverkan på försäljningen. Figur 11 visar hur försäljningen påverkas av produktvariation, lagervolymer och skuggprodukter. Figur 11, Påverkan på försäljning av produktvariation, lagervolymer och skuggprodukter (Omarbetning av Ton & Raman, 2010) Sourcingstrategier Ju mer företag strävar efter strategier med små lager, täta leveranser och hög hylltillgänglighet, desto högre respons kräver det av leverantörerna. Pressen på leverantörerna ökar ännu mer när kunderna rationaliserar och minskar antalet leverantörer att göra affärer med. Att bli en av dessa leverantörer idag kräver att leverantörerna prioriterar en hög leveransservice. Många företag har blivit lidande eftersom de under senaste åren varit mer traditionella och satsat på aspekter såsom produktutveckling och priskonkurrens. Oftast är numera det order-vinnande kriteriet att leverantören har en tydlig påverkan på kundernas egna värdeskapande process, exempelvis genom att erbjuda hög leveransservice. (Christopher, 2005) Van Weele (2010) menar att det även finns orsaker till att ha flera leverantörer för samma produkt, så kallad multiple sourcing. Flera leverantörer innebär trygghet i försörjningen och leveransrisken minskar med antal leverantörer. Är verksamheten spridd över världen kan det finnas en fördel i att utnyttja lokala leverantörer för att säkra försörjning av den specifika marknaden. Samtidigt kan företaget lättare driva leverantörerna till utveckling och förbättrade erbjudanden gällande pris och service. Att minska antalet leverantörer, som Christopher (2005) menar blir allt vanligare är i alla fall, inte optimalt då det kan medföra försämrad hylltillgänglighet. (van Weele, 2010) Fernie et al. (2008) har i en studie identifierat olika orsaker till att det uppstår dålig hylltillgänglighet. Studien genomfördes vid en dagligvarukedja i London, Storbritannien, där följande orsaker påvisades (Fernie et al., 2008): 18

27 Leverans från tillverkare till centrallager I detta led kan det uppstå brister som gör att leveransen inte kommer fram. Detta kan till exempel vara kommunikationsrelaterade problem Leverans från centrallager till butik På samma sätt som punkten innan kan det av flera orsaker uppstå problem i detta led vilka medför att det uppstår brist på hyllan i butik Påfyllning av varor i butik Som beskrivet i avsnittet innan, Skuggprodukter, kan det finnas artiklar i butiken personalen inte har plockat upp på hyllan, trots att de finns i butikens baklager Koppling mellan lager och leverans Denna punkt är kopplad till hur stora lager en butik har. För låga säkerhetslager 2 tillsammans med få leveransdagar kan ge då upphov till brister på hyllan 3.4 Samband mellan leveransservice och totalkostnad Både leveransservice och kostnader är viktiga aspekter vilka berör företagets logistik, enligt logistikdefinitionerna i början av detta kapitel. Figur 12 visar att det finns ett samband mellan dessa. Ofta beslutas inledningsvis vilken leveransservicenivå som ska erbjudas kunderna och utifrån denna försöker företaget minska kostnaderna så mycket som möjligt. (Oskarsson et al., 2006) Figur 12, Samband mellan leveransservice och totalkostnad (Oskarsson et al., 2006) Upp till en viss leveransservice innebär en ökad leveransservicenivå ökad vinst, men det finns alltid en gräns där ytterligare leveransservice inte längre ger någon ökad lönsamhet för företaget. Att kunna leverera i alla tänkbara situationer och på så sätt upprätthålla en hög leveransservice innebär att kostnaderna skjuter i höjden, vilket illustreras i Figur 13. (Christopher, 2005) Det kunderna är villiga att betala för ökad leveransservice avtar när servicen uppnår en viss nivå. (Oskarsson et al. 2006) 2 Säkerhetslager används för att gardera sig mot variation i efterfrågan och ledtid för att på så sätt upprätthålla en hög leveransservice. (Grant et al., 2006; Oskarsson et al., 2006) 19

28 Figur 13, Sambandet mellan service och servicekostnad (Christopher, 2005) 3.5 Totalkostnad För att kunna avgöra vad som påverkar lagervärdet behövs kunskap kring tillförda kostnader. Enligt definitionerna i Grundläggande logistikbegrepp framgår att kostnader är en central del inom logistik, vilket innebär att hänsyn bör tas till totalkostnader även i detta examensarbete för att försäkra det samband som finns mellan kostnader och service. Ett viktigt begrepp inom logistik är totalkostnad (Oskarsson et al., 2006). Totalkostnad innebär att alla kostnader påverkade av logistikaktiviteter i företaget ska fångas upp vid en analys och utvärdering av logistikalternativ och inte enbart kostnadsförändringar för en specifik del av företaget. Om hänsyn endast tas till vissa kostnader kan resultatet bli missvisande enligt Oskarsson et al. (2006). De flesta beslut inom ett företag påverkar ofta även andra delar av företaget indirekt (Christopher, 2005). Christopher (2005) menar även att det vid kostnadsförändringar är viktigt med en fungerande kommunikation mellan företagets olika delar för att bli medveten om vad ett beslut medför för konsekvenser för andra delar av företaget. Om företaget inte visar medvetenhet för detta finns risk för att en kostnadsminskning inom ett område kan leda till en total kostnadsökning för företaget. Genom att använda en totalkostnadsmodell säkerställs att inga suboptimeringar sker. (Christopher 2005) Kostnadsposter i totalkostnadsmodellen Exakt vilka kostnadsposter som ingår i en totalkostnadsmodell varierar från modell till modell. Oskarsson et al. (2006) har tagit fram en modell vilken beskriver de viktigaste kostnaderna ur ett logistiskt perspektiv. Denna modell tar i sin tur avstamp i Stock och Lamberts (2001) totalkostnadsmodell, vilken anses vara den mest använda modellen (Oskarsson et al., 2006). Hur totalkostnadsmodellerna skiljer sig från varandra åskådliggörs i Figur

29 Figur 14, Totalkostnadsmodell (Oskarsson et al., 2006; Stock & Lambert, 2001) Förutom att kostnaderna fördelats olika i de två varianterna av totalkostnadsmodeller, kan de anses vara relativt lika. En skillnad är att Oskarsson et als. (2006) modell inte har separata kostnadsposter för orderkvantitet och kundservice, vilket Stock och Lamberts (2001) modell har. Innehållet i de olika kostnadsposterna presenteras nedan med utgångspunkt i Oskarsson et als. (2006) modell Lagerföringskostnader Lagerföringskostnader, den första posten i Oskarsson et als. (2006) totalkostnadsmodell, är kostnader förknippade med att rent fysiskt ha något i lager. Kostnadsposten består av riskkostnader och kapitalbindningskostnader. Riskkostnader beror på hur stor risken med att lagerföra artiklar är. Kostnader för försäkringspremie, svinn och kassation samt kostnad för inkurans anses vara riskkostnader vid lagerföring. Kapitalkostnad är en form av alternativkostnad för att lagret inte används på ett sätt som genererar mer intäkter åt företaget än ett annat investeringsalternativ. Kostnaden för kapitalbindning i lager beräknas oftast som avkastningskravet, vilket oftast anges som företagets kalkylränta, multiplicerat med lagervärdet. (Oskarsson et al., 2006) Det Oskarsson et als. (2006) kallar för lagerföringskostnader i sin totalkostnadsmodell sorteras in som en del av kostnadsposten lagerhållnings-/lagerhanteringskostnader i Stock och Lamberts (2001) modell och på grund av detta hanterar båda modellerna denna typ av kostnader, men i olika kostnadsposter Lagerhållningskostnader Om lagerföringskostnaderna i Oskarsson et als. (2006) modell är kostnader för kapitalbindning och risk för lagerförda produkter, är lagerhållningskostnader förknippade med kostnader för att driva och hantera ett lager. Detta inkluderar kostnader för lagerlokal, personal, utrustning för lagring och hantering samt interna transporter inom lagret. De aktiviteter som ligger till grund för hanteringen i ett lager är (Oskarsson et al., 2006): Godsmottagning Omlagring Ankomstkontroll Plockning Inlagring Emballering Lagerhållning Avsändning 21

30 Skillnaden mellan Oskarsson et als. (2006) och Stock och Lamberts (2001) modell är att Stock och Lambert (2001) även inkluderar det Oskarsson et als. (2006) modell räknar in i posten lagerföringskostnader. Stock och Lambert (2001) menar att de kostnader som ingår i lagerhållning är kostnad försäkring och skatt, kapital- och riskkostnader samt kostnader för det lagerutrymme produkten upptar. Bland dessa finns inga personalkostnader för lagerpersonalen, vilket ingår i Oskarsson et als. (2006) post lagerhållningskostnader. Dessa kostnader återfinns däremot i Stock och Lamberts (2001) kostnadspost lagerkostnader istället Transportkostnader Kostnadsposten transportkostnader inkluderar alla kostnader för administration och utförande av interna transporter mellan företagets anläggningar och externa transporter vilka sker till och från företagets anläggningar. Transporter inom en och samma anläggning tillhör däremot kostnadsposten lagerhållning. (Oskarsson et al., 2006) Administrationskostnader Posten för administrationskostnader inkluderar all administration förknippad med logistik, vilket kan vara kostnader för orderläggning, ordermottagning, fakturering, löneutbetalningar, ekonomisk uppföljning och andra administrativa uppgifter. (Oskarsson et al., 2006) Stock och Lamberts (2001) modell innehåller kostnadsposten orderläggnings- och informationskostnad vilken inkluderar administrativa kostnader för orderprocessen och dess informationsutbyten. Orderläggningskostnad kan då inkluderas i kostnadsposten administrationskostnader i Oskarsson et als. (2006) modell, medan informationskostnad tillhör Oskarsson et als. (2006) kostnadspost övriga kostnader Övriga kostnader Då det finns andra logistikkostnader med stort inflytande på den totala logistikkostnaden finns posten övriga kostnader. Några exempel på sådana kostnader är (Oskarsson et al., 2006): Materialkostnader, priset för de inköpta produkterna. Vid leverantörsval är denna post viktig och kan ha stor effekt på totalkostnaden Emballagekostnader, inkluderar kostnader för förpackningsmaterial som används Informationskostnader, kostnader för de informationssystem som stödjer materialflödet Orderkvantitetskostnad Orderkvantitetskostnad är en kostnadspost Stock och Lambert (2001), men inte Oskarsson et al. (2006), har med i totalkostnadsmodellen. Denna post beror på storleken av orderkvantiteteten och är relaterade till produktions- och inköpskostnader. Påverkande aktiviteter på orderkvantitetskostnaden är exempelvis ställkostnaden vid produktion, kapacitetsstopp beroende på byte av leverantör eller maskin, prisskillnader mellan olika orderkvantiteter samt materialhantering, inköpsprocess och schemaläggning. (Stock & Lambert, 2001) Stora orderkvantiteter medför ofta lägre produktionskostnader per enhet, medan kostnaderna för att ha produkterna i lager då blir större. Då orderkvantiteterna påverkar alla andra kostnadsposter är det viktigt att ta hänsyn till denna del i en totalkostnadsanalys. (Stock & Lambert, 2001) 22

31 Kundservice I Figur 14 åskådliggörs att Stock och Lamberts (2001) modell även innehåller kostnadsposten kundservice, vilket är en av de större skillnaderna jämfört med Oskarsson et als. (2006) modell. Kostnaden för erhållen kundservice beror på att bristkostnader kan uppstå, framför allt vid produktion mot lager. Säkerställande av order, support och reservdelar är även de faktorer vilka avgör hur stor kostnadsposten blir. Kundservicekostnaden inkluderar även hantering av eventuella returer vilket har en stor påverkan på hur kunden upplever organisationens service och bidrar till den totala kundnöjdheten. (Stock & Lambert, 2001) Oskarsson et al. (2006) väljer istället för att inkludera denna kostnadspost i totalkostnadsmodellen att kombinera totalkostnader med leveransservice för att påvisa samband mellan kundservice och kostnader, vilket redogjordes för i avsnittet Samband mellan leveransservice och totalkostnadsmodellen Anpassa totalkostnadsmodellen Återigen är det viktigt att påpeka att hur totalkostnadsmodellen väljer att dela upp kostnaderna i modellen inte är det viktiga. Det viktiga är att modellen tar upp alla kostnader som beror på hur logistiken bedrivs. Då totalkostnad används vid jämförelse mellan två alternativ är det endast intressant att se till förändrade poster och därmed kan man ofta bortse från en eller flera kostnadsposter vilka förblir oförändrade. (Oskarsson et al., 2006) Det framkom i jämförelsen mellan Oskarsson et als. (2006) och Stock och Lamberts (2001) modell att de innehåller samma kostnader men att fördelningen mellan posterna skiljer sig åt. Det finns olika tillvägagångssätt för att anpassa totalkostnadsmodellen. Oskarsson et al. (2006) beskriver i sitt tillvägagångssätt att första steget är att beskriva hur logistiksystemet påverkas av beslutet för att sedan göra en totalkostnadsmodell där alla påverkade kostnadsposter tas med i ett andra steg. I det tredje steget bedöms hur pass mycket kostnaderna påverkas och till sist revideras kostnadsposterna utefter resultatet. (Oskarsson et al., 2006) Ett annat tillvägagångssätt vid anpassning av totala kostnader beskriver Ellram (1993) i sin artikel A framework of total cost of ownership som går ut på att olika team diskuterar vilka kostnadsposter som påverkas vid ett beslut för att sedan bestämma hur totalkostnadsmodellen ska se ut i det specifika fallet. 3.6 ABC-kalkylering För att fördela de kostnadsposter presenterade i avsnittet Totalkostnadsmodell på ett rättvist sätt över olika produkter kan Activity Based Costing, ABC-kalkylering, användas. Metoden används för att produkterna ska belastas med kostnader de ger upphov till, då det finns risk att produkter verka vara lönsamma för företaget samtidigt som de egentligen ger upphov till kostnader vilket i slutändan innebär att de egentligen är olönsamma. (Gerdin, 2009) Hur kostnaderna fördelas ner på produkterna spelar därmed en central roll för dess artikelvärde, vilket i sin tur påverkar lagervärdet. Detaljhandeln, likt många andra marknader, har gått mot kortare produktlivscykler och mer kundanpassade produkter vilket medför att kostnadsfördelningen inom företagen skiftar. Där direkt material och arbete tidigare var de dominerande kostnaderna är numera administrativa omkostnader den största kostnadsposten och därmed behövs nya fördelningsnycklar för att göra kostnadsfördelningen mer rättvis. (Gerdin, 2009) 23

32 3.6.1 Grundläggande upplägg för ABC-kalkylering Vid ABC-kalkylering beräknas totala kostnaderna för en produkt utifrån att alla kostnader, även kallade resurser, företaget har vilka antas förbrukas av olika aktiviteter inom företaget. Det är dessa aktiviteter produkterna sedan förbrukar olika mycket av. (Gerdin, 2009) Figur 15, ABC-kalkyleringens upplägg Resurser och resursdrivare Resurser kan bestå av dels rent monetära insatser, exempelvis maskintid, material och arbetstimmar. För att fördela resurserna ner till aktiviteterna kartläggs vad som medför att resursåtgången ökar, vad som driver resursförbrukningen, detta kallas för resursdrivare. Resursdrivaren ska vara rättvist vald, den kan vara timmar, kronor eller mängd förbrukat material, beroende på vilken resurs det är som ska fördelas. (Gerdin, 2009) Aktiviteter och aktivitetsdrivare Aktiviteter är då någonting utförs, vilket medför att en resurs förbrukas. Detta kan vara allt från marknadsföring till lagring, från förädling till förflyttning av produkterna med truck. Svårigheten med valet av vilka aktiviteter som ska tas med i ABC-kalkyleringen är att besluta på vilken nivå de ska definieras. Väljs de på en alltför aggregerad nivå, exempelvis om aktiviteterna inköp och lager väljs, blir det svårt att få en rättvis kostnadsfördelning, medan väldigt många små aktiviteter, där hålslagning i faktura skulle kunna vara ett exempel, medför merarbete vilket inte nödvändigtvis innebär att kalkylen blir mer korrekt. Väl valda aktiviteter är sådana vilket gör det lätt att fördela ned resurserna samtidigt som de ger en homogen output. (Gerdin, 2009) En aktivitetsdrivare är fördelningsnyckeln vilken åskådliggör vad det är som driver aktiviteten. För godsmottagning kan det vara antal kollin, vid in- och utlagring kan det vara antal pall, medan det för plockning kan vara antal orderrader. Då aktivitetsdrivare är valda kan det upptäckas att vissa mindre aktiviteter har samma aktivitetsdrivare. Genom att slå ihop sådana aktiviteter kan beräkningarna förenklas och kalkyleringen bli lättare. I och med detta bär varje produkt sin del av varje aktivitet den använder sig av, och därmed bär den även sin del av resursåtgången och kostnaderna ska vara fördelade på produkterna på ett rättvisande sätt enligt metoden. (Gerdin, 2009) Produkter Produkter, eller kalkylobjekt som det också kallas för, är det objekt vilka ska belastas med resursåtgången. Dessa kan beroende på situation och företag vara lite olika saker såsom exempelvis produkter, produktgrupper, kunder eller tillverkningsorder. (Gerdin, 2009) 24

33 3.7 Leveransservice Förutom kostnader upptagna i Totalkostnad är även service till kund en central fråga enligt definitionerna i kapitlets inledning. Kundens uppfattning och upplevelser i butik påverkar också uppfattningen kring butikens varumärke. Det är därför viktigt att studera leveransservice vid beslut rörandes ett företags logistik, vilket är fallet i detta examensarbete. Att definiera ordet leveransservice är dock svårt. Lumsden (2006) menar att leveransservice är en del av kundservice som är kopplat till hela det fysiska flödet. Oskarsson et al. (2006) menar att huvuddelarna i kundservice berör interaktionen med kund före, under och efter leverans. Att kunna uppnå hög leveransservice före leverans handlar om att företaget måste kunna besvara kundens frågor gällande exempelvis kostnader samt vilka anpassningar möjliga att genomföra. Det är även viktigt att vara tydlig med vilken leveransservice kunden kan förvänta sig. (Oskarsson et al., 2006) Christopher (2005) menar även att det måste vara lätt för kunden att komma i kontakt med företaget. För att uppnå hög leveransservice under leveransen är det viktigt att hålla den utlovade leveransledtiden, och om denna av någon anledning inte kan hållas är det viktigt att i tid kunna meddela kunden vad som inträffat och när leverans kan ske. (Oskarsson et al., 2006) Gällande lagerförda produkter är det viktigt med god lagertillgänglighet för att brist inte ska uppstå (Christopher, 2005). Leveranserna ska också innehålla rätt kvantitet och kvalitet av samtliga beställda produkter (Oskarsson et al., 2006). Efter leverans sker den sista delen av leveransservicen och där är det viktigt att kunna erbjuda reservdelar (Oskarsson et al., 2006) samt kunna ta emot klagomål och returer på ett bra sätt (Christopher, 2005). Begreppet leveransservice kan delas in i flera mindre delar kallade leveransserviceelement. Flera element är identiska mellan olika författares modeller, medan andra skiljer sig åt. Figur 16 visar Christophers (2005), Oskarssons et als. (2006) samt Lumsdens (2006) leveransservicemodeller med ingående leveransserviceelement. Samtliga författares olika ingående element presenteras nedan. 25

34 Figur 16, Leveransservicemodell (Christopher, 2005; Oskarsson et al., 2006; Lumsden, 2006) Leveransledtid Leveransledtid kallas även ledtid och är den tid det tar från att kunden lagt sin order till dess att varorna är levererade. I vissa branscher har den en stor betydelse då kunden önskar kort ledtid, medan det i andra branscher är andra parametrar som är viktigare för kunden. (Oskarsson et al., 2006) Christopher (2005) påpekar att det viktigaste är att uppnå kundens krav på leveransledtid och att detta inte alltid behöver motsvara den kortaste ledtiden Leveranspålitlighet Leveranspålitligheten beskriver tillförlitlighet till leveranstiden. (Christopher, 2005; Lumsden, 2006; Oskarsson et al, 2006) En otillräcklig leveranspålitlighet kan resultera i produktionsstopp, vilket kan leda till höga kostnader för kunden (Oskarsson et al., 2006). Lumsden (2006) menar att betydelsen av hög leveranspålitlighet har ökat de senaste åren på grund av tillämpningar likt just-in-time Leveranssäkerhet Leveranssäkerhet är förmågan att leverera rätt vara i rätt mängd av rätt kvalitet till sina kunder. (Oskarsson et al., 2006; Christopher, 2005; Lumsden, 2006) Christopher (2005) anser att måttet motsvarar antalet kompletta order som inte är restnoterade. En otillräcklig leveranssäkerhet kan exempelvis bero på bristfällig orderhantering eller dokumentation. (Oskarsson et al., 2006) Lagertillgänglighet Lagertillgänglighet anger förmågan att kunna leverera en order direkt när kunden efterfrågar den. (Oskarsson et al., 2006; Christopher, 2005; Lumsden, 2006) Om produkter inte kan levereras direkt från lager uppstår brist. (Oskarsson et al., 2006) 26

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock. Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer 2014 EazyStock, en division inom Syncron Utmaningen att minska lagerrelaterade kostnader Många företag köper in eller tillverkar

Läs mer

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se Hur man gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet 2014 EazyStock, en division inom Syncron Gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet! Lagerstyrning är en av de oglamorösa

Läs mer

Innovativa SCM-lösningar

Innovativa SCM-lösningar Innovativa SCM-lösningar RELEX SCM-seminarium 2015 Johanna Småros, RELEX Solutions Revolutionerande teknologi Minnesbaserad beräkningsteknologi (IMC) kommer att revolutionera planering och styrning av

Läs mer

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Viktiga årtal i Julas historia 1979 Jula industri startas på gården Jultorp. 1984 Jula Postorder startas. 1985 Jula Postorder flyttar till Skara. 1992 butik

Läs mer

Utredning av logistikförändringar

Utredning av logistikförändringar Utredning av logistikförändringar 1- Varför logistik? Lagerföring Lagerhållning/Hantering Kostnader Transport Administration Övrigt Vinstmarginal Ledtid Leveranspålitlighet Leveranssäkerhet Intäkter Räntabilitet

Läs mer

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 EazyStock Next Generation Inventory Management in the Cloud Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 Era presentatörer Daniel Martinsson Head of EazyStock Sales & Product development EazyStock worldwide Agneta

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Whitepaper 13.5.2014 1 Hur organisera varustyrningen för bästa effekt? Författare: Johanna Småros, Tuomo Pesonen, Johan Haataja, Michael Falck Vi får ofta frågor om vilka resurser, vilken kompetens och

Läs mer

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll?

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Whitepaper 14.11.2012 1 / 6 Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Förena det bästa av två världar! Författare: Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.) mikko.karkkainen@relexsolutions.com

Läs mer

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Nils Robertsson VD på PromoSoft 100 % fokus på lager och inköp Utvecklar lagerstyrningssystem och säljer WMS och andra moduler för Supply Chain Add-on till affärssystemen

Läs mer

Proffsig logistik ger mer säljtid i butik. Paul Kleiby

Proffsig logistik ger mer säljtid i butik. Paul Kleiby Proffsig logistik ger mer säljtid i butik. Paul Kleiby Efterfrågestyrd värdekedja Leverantör Transportör Centrallager Distribution Butik Kunder Vilka delar i demandchain är påverkbara? Hur gör man för

Läs mer

Apoteket AB och en distributionsmarknad i förändring. Nya distributionskanaler för läkemedel 2011-06-08. Apoteket AB v. 1.01 2011-06-07 Sida 1

Apoteket AB och en distributionsmarknad i förändring. Nya distributionskanaler för läkemedel 2011-06-08. Apoteket AB v. 1.01 2011-06-07 Sida 1 Apoteket AB och en distributionsmarknad i förändring Nya distributionskanaler för läkemedel 2011-06-08 Apoteket AB v. 1.01 2011-06-07 Sida 1 Vi är hela Sveriges apotek I storstad och på landsbygd, från

Läs mer

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lektion 3 Lagerberäkningar TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (7) Lektion 3 Lagerberäkningar Uppgift 1 Företaget Mångimport HB importerar och lagerför fem olika artiklar. Lagret styrs med hjälp av ett beställningspunktssystem

Läs mer

RELEX. Lösningar för planering, optimering och styrning av utbud och efterfrågan i hela leveranskedjan

RELEX. Lösningar för planering, optimering och styrning av utbud och efterfrågan i hela leveranskedjan RELEX Lösningar för planering, optimering och styrning av utbud och efterfrågan i hela leveranskedjan Den snabbast växande leverantören av SCM-lösningar på Deloitte Technology Fast 500 listan för EMEA

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Har vi optimal plockteknik?

Har vi optimal plockteknik? Har vi optimal plockteknik? En lagerresa från starten 2005 Stayhard startades 2005 av två unga entreprenörer, Daniel Möller och Joakim Naumburg, i ett källarförråd på 15 kvadratmeter idén kom under en

Läs mer

Samordna leveranskedjan med hjälp av information

Samordna leveranskedjan med hjälp av information Samordna leveranskedjan med hjälp av information 18/4/2013 Johanna Småros, RELEX johanna.smaros@relexsolutions.com +358 40 543 1142 Efterfrågan förvrängs i leveranskedjan Försäljning till slutkund Butikernas

Läs mer

Framgångsrik implementering av automatisk varupåfyllning

Framgångsrik implementering av automatisk varupåfyllning Framgångsrik implementering av automatisk varupåfyllning Case: AB Karl Hedin - Bygghandel Projektledare: Robin Eriksson robin.eriksson@abkarlhedin.se Presentation 1. Kort företagsfakta 2. Bakgrund 3. Varför

Läs mer

KITIT AB. Ett praktikfall om att välja lämplig nivå på leveransservicen, och att kunna leva upp till den leveransservice man erbjuder sina kunder

KITIT AB. Ett praktikfall om att välja lämplig nivå på leveransservicen, och att kunna leva upp till den leveransservice man erbjuder sina kunder KITIT AB Ett praktikfall om att välja lämplig nivå på leveransservicen, och att kunna leva upp till den leveransservice man erbjuder sina kunder Version 3.1 Björn Oskarsson och Erik Sandberg Logistik /

Läs mer

Bästa resultat med rätt organisation och rätt kompetens!

Bästa resultat med rätt organisation och rätt kompetens! Bästa resultat med rätt organisation och rätt kompetens! RELEX SCM-seminarium 2014 Michael Falck E-post: michael.falck@relexsolutions.com Telefon: +358 44 5520 860 Adress: Gjuterivägen 27, Helsingfors

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift

Läs mer

Få styr på kampanjerna!

Få styr på kampanjerna! Whitepaper 2.2.2012 1 / 7 Få styr på kampanjerna! Författare: Johanna Småros Direktör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) För företag som jobbar med konsumtionsvaror, utgör kampanjerna en ständigt återkommande

Läs mer

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Uppskatta lagerhållningssärkostnader Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 13 Uppskatta lagerhållningssärkostnader Med lagerhållningssärkostnader avses alla de kostnader som hänger samman med och uppstår genom att

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Hogia Order/Lager/Inköp

Hogia Order/Lager/Inköp Hogia Order/Lager/Inköp Ett kompetent processtöd för varudistribuerande företag Den röda tråden Logistiken i ett varudistribuerande företag är fokuserad på att optimera varuflöden i hela kedjan från beställning/inköp

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Med ordersärkostnader för inköpsartiklar avses alla de kostnader som är förknippade med att

Läs mer

Lageradministration och terminallogistik, 200 poäng

Lageradministration och terminallogistik, 200 poäng LAGER OCH TERMINAL Ämnet lager och terminal behandlar olika logistikflöden, kopplingar mellan olika transportslag och hanteringsmetoder samt hur samspelet mellan dessa påverkar gods- och varuflöden. Ämnet

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av:

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av: Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke En guide till rätt märkning framtagen av: Inledning Rätt märkning är en förutsättning för att effektivt kunna köpa, lagra, sälja, administrera och

Läs mer

Balansera kapital, kostnad och service! EFFEKTIV LAGERSTYRNING. Nya strategier för styrning av lagernivåer:

Balansera kapital, kostnad och service! EFFEKTIV LAGERSTYRNING. Nya strategier för styrning av lagernivåer: inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 oktober 2014 EXPERT PRAKTIKFALL Axfood Närlivs Henrik Schylander Logistikchef Elektroskandia Sverige Christer Wördner Inköpschef Nederman Fredrik Arborelius

Läs mer

iscala Distribution Planning Presenteras av: Fred Boström

iscala Distribution Planning Presenteras av: Fred Boström iscala Distribution Planning Presenteras av: Fred Boström Om Bitlog AB Grundat 2006 av Fred Boström Ägs av grundare med personal Kontor i Upplands Väsby, Göteborg och Eksjö Stark tillväxt och lönsamt sedan

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift Logistik Fö: Lager Varukapital Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift arbete (PIA, VUA, VIA) och förråd Förråd Varför Upplag har av utgångs- man lager? och

Läs mer

Pressmeddelande. För mer information kontakta. Håkan Östlund VD & ägare Göthes AB. Tidigare VD & delägare Industribeslag Sjögren AB

Pressmeddelande. För mer information kontakta. Håkan Östlund VD & ägare Göthes AB. Tidigare VD & delägare Industribeslag Sjögren AB Pressmeddelande Måndag 6 oktober 2014 Den 2 oktober 2014 blev Industribeslag Sjögren AB en del av Göthes koncernen, ett förvärv som stärker och breddar Göthes position på OEM-marknaden inom lås, beslag

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

Allt om tidningsförsäljning

Allt om tidningsförsäljning Allt om tidningsförsäljning Hur du enkelt säljer lönsamma tidningarinnehåller rutiner och checklista! Tidningar är lönsamt Stor varugrupp med stort bidrag Tidningsförsäljningen i handeln omsätter årligen

Läs mer

Affärskoncept för ökad lönsamhet

Affärskoncept för ökad lönsamhet Affärskoncept för ökad lönsamhet inom försäljning, prissättning och logistik 2011-11-25 Svenska webversion 1.6 Affärsidé Förbättra lönsamhet och effektivitet inom försäljning och logistik Kompetensområden

Läs mer

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Presentation 9 februari Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Detta är New Wave Group New Wave Group är ett tillväxtbolag. Vi skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter för profil och

Läs mer

Logistikprocesser för en effektiv försörjningskedja

Logistikprocesser för en effektiv försörjningskedja Logistikprocesser för en effektiv försörjningskedja Dr. Rolf Forsberg Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå 0920-491926 070-5252363 rolf.forsberg@ies.luth.se SAMMANFATTNING En brandkårsuttryckning som

Läs mer

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET Makes IT happen Idnet grundades 1991 och har på den tiden gått från att vara en teknikleverantör till att bli en expert på IT-logistiklösningar för varuflöden i både butik-, lager- och transportsektorn.

Läs mer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Category Management.ppt 1 A204 Silf erbjuder Utbildningar - inköp upphandling - logistik - juridik - förhandling - Öppna & Företagsinterna - Internationella certifieringar

Läs mer

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige Företagspresentation ThyssenKrupp Materials Sverige Innehåll Litet företag, stora muskler Litet företag stora muskler 3 Branschens ledande serviceföretag 4 Kunskapsledare det tjänar du på 6 Sverigebäst

Läs mer

Jag har en dröm 41 Jag har en idé 42 Jag har ett mål 45 Jag har en plan 46 Framgång genom att ifrågasätta 47 Avstå och tappa inte fokus!

Jag har en dröm 41 Jag har en idé 42 Jag har ett mål 45 Jag har en plan 46 Framgång genom att ifrågasätta 47 Avstå och tappa inte fokus! Innehåll Författarporträtt 10 Några inledande ord 12 Block 1 Omvänd trendspaning 15 1 En modevärld i förändring 17 1900 1909 Korsettens sorti 18 1910 1919 Krig och mode 19 1920 1929 Njutning 20 1930 1939

Läs mer

Ankomstkontroll För säkrare Lagerhantering och produktion

Ankomstkontroll För säkrare Lagerhantering och produktion Ankomstkontroll För säkrare Lagerhantering och produktion Nyheter Hybron MPS version 4.7 1-1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1-2 2 Ankomstkontroll & Kontrollager...2-3 2.1 Bakgrund...2-3

Läs mer

Optimera totalkostnader eller manipulera kapitalbindning?

Optimera totalkostnader eller manipulera kapitalbindning? Lagerstyrningsakademin.se Optimera totalkostnader eller manipulera kapitalbindning? Stig-Arne Mattsson Oavsett vilken metod man använder för att beräkna ekonomiska orderkvantiteter är det i grunden fråga

Läs mer

Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte. www.omnisale.se info@omnisale.

Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte. www.omnisale.se info@omnisale. Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte En värld i snabb förändring. Det finns just nu en trend att man ska outsourca så många stödfunktioner

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

JOBBA SMART i din tidningsavdelning. Enkla verktyg för dig som är tidningsansvarig!

JOBBA SMART i din tidningsavdelning. Enkla verktyg för dig som är tidningsansvarig! JOBBA SMART i din tidningsavdelning Enkla verktyg för dig som är tidningsansvarig! 1 Att sälja tidningar är viktigt för din butik. Det är nämligen ett smart sätt att tjäna pengar. Tidsams återförsäljare

Läs mer

REvolution i e-handeln!

REvolution i e-handeln! REvolution i e-handeln! NU ÖPPNAR VI PLORIO nätshopping i verkligheten Du får en fysisk butik för dina varor Du och dina kollegor drar kunder till varandra Dina kunder kan känna på och prova varorna Du

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

INKÖP OCH LOGISTIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INKÖP OCH LOGISTIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet INKÖP OCH LOGISTIK Inköp och logistik är viktiga funktioner i många företag. I handeln sker inköp och varuflöden för det mesta i stora volymer och över landgränser. Inom inköp och logistik arbetar man

Läs mer

TEK125 Logistik. Ola Hultkrantz Division of Logistics and transportation Chalmers University of Technology 1

TEK125 Logistik. Ola Hultkrantz Division of Logistics and transportation Chalmers University of Technology 1 TEK125 Logistik Chalmers University of Technology 1 Kursens syfte och innehåll Logistik handlar om de kostnadskrävande men värdeskapande aktiviteterna kopplade till materialflöden, till exempel planering,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt?

Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt? Market Insider: Hur mycket är mitt företag värt? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Någon gång ställer varje företagare sig frågan:

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

Effektivisera din hantering av produktbilder med Validoo MediaStore

Effektivisera din hantering av produktbilder med Validoo MediaStore Effektivisera din hantering av produktbilder med Validoo MediaStore Få ordning på dina produktbilder en gång för alla Validoo MediaStore effektiviserar allt från fotografering till flöde och publicering

Läs mer

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013 Ht 2013 Sid 1 (19) Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013 Om lösningsförslagets utformning OBS att detta lösningsförslag avsiktligt är utförligt, detta för att utnyttja tillämpningsuppgiften som

Läs mer

Nytt inköpssystem inom hela Lantmännenkoncernen

Nytt inköpssystem inom hela Lantmännenkoncernen Sida 1 av 6 Nytt inköpssystem inom hela Lantmännenkoncernen Obligatorisk information till leverantörer som önskar ansluta sig till Lantmännens e-handelsplattform PaL rutiner & villkor I texten nedan kommer

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Mekonomen Analytikerpresentation Augusti 2007. Håkan Lundstedt, VD och koncernchef Gunilla Spongh, CFO

Mekonomen Analytikerpresentation Augusti 2007. Håkan Lundstedt, VD och koncernchef Gunilla Spongh, CFO Mekonomen Analytikerpresentation Augusti 2007 Håkan Lundstedt, VD och koncernchef Gunilla Spongh, CFO 1 Bakgrund 2 Verksamhet Ledande på den skandinaviska marknaden för kvalitetsreservdelar och tillbehör

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Weber effektiviserar order- till fakturaprocessen mot leverantör med hjälp av IBS fakturamatchning

Weber effektiviserar order- till fakturaprocessen mot leverantör med hjälp av IBS fakturamatchning Weber effektiviserar order- till fakturaprocessen mot leverantör med hjälp av IBS fakturamatchning Per Redtzer, SC Director, Weber Per Dahlberg, Produktansvarig, IBS Weberprodukter (f.d. maxit) Kunder

Läs mer

Klarna. Vi älskar det vi gör.

Klarna. Vi älskar det vi gör. Klarna Vi älskar det vi gör. Att göra det enklare för konsumenter att handla i din butik. Att skapa förtroende mellan säljare och köpare. Att öka din försäljning. Kanske är det därför som vi nu är marknadsledande

Läs mer

HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN

HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN Över 14 000 artiklar i lager PÅFYLLNADSLAGER Det tar lång tid att leta rätt artiklar, i rätt dimensioner och kvalitet till ett bra pris. Ofta används inte ens hela kvantiteten

Läs mer

"Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!"

Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden! "Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!" Ekonomie doktor/docent Johan Anselmsson johan.anselmsson@transvector.se 040-30 34 32 Johan Anselmsson (johan.anselmsson@transvector.se) Bitr.

Läs mer

Företagspresentation. Schenker Consulting AB

Företagspresentation. Schenker Consulting AB Företagspresentation Schenker AB Worldwide Schenker är en av världens ledande leverantörer av integrerade logistiktjänster. Schenker AG erbjuder land-, flyg och sjötransporter samt globala logistik- och

Läs mer

Distribution från butik

Distribution från butik Distribution från butik En studie om att inkludera befintliga butiker till e-handel genom skapandet av ett decentraliserat distributionssystem Andreas Erlandsson Linus Hammer Examensarbete LIU-IEI-TEK-A--13/01696--SE

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

En analys av hur budgetering går till på Van Ommeren

En analys av hur budgetering går till på Van Ommeren En analys av hur budgetering går till på Van Ommeren Kurs: Ekonomistyrning 5p, VT 2005 Kursansvarig: Johan Dergård Författare: Liselott Abrahamsson, 771119-5003 Jennie Andersson, 800109-9343 Petter Andreassen,

Läs mer

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform!

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Har du drömt om att vara din egen men inte vågat ta steget? Som franchisetagare av en Coop Konsum- eller Coop Nära-butik får du det fulla ansvaret

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA IMA 044 Avdelningen för Industriell marknadsföring INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING IMA 044

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA IMA 044 Avdelningen för Industriell marknadsföring INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING IMA 044 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA IMA 044 Avdelningen för Industriell marknadsföring TENTAMEN: INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING IMA 044 Måndag 16/12 2013 Tid: 14.00-18.00 HJÄLPMEDEL: INSTRUKTIONER: Inga Före rättning

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation delaktighet Medarbetare information kunskap kompetens komplex försäljning enkel försäljning Strategiskt Inköp hälsa vision målbild syfte mål strategi effektivitet lönsamhet Varför

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Kom i gångg. g Med Staples Netshop. www.staplesnetshop.se

Kom i gångg. g Med Staples Netshop. www.staplesnetshop.se Kom i gångg g Med Staples Netshop www.staplesnetshop.se Välkommen till vår Internetbutik Staples Netshop! För att effektivisera dina inköp lägger vi stor vikt på att erbjuda smarta lösningar inom logistik,

Läs mer

Från fäbod till europisk detaljhandelskedja. Klas Balkow, vd och koncernchef

Från fäbod till europisk detaljhandelskedja. Klas Balkow, vd och koncernchef Från fäbod till europisk detaljhandelskedja Klas Balkow, vd och koncernchef Agenda Vårt ursprung och historia Vision, långsiktiga mål och strategi Fjärde kvartalet 2008/09 Helåret 2008/09 Vägen framåt

Läs mer

Svenskt Marknadsföringsindex

Svenskt Marknadsföringsindex Svenskt Marknadsföringsindex Fakta om undersökningen Sveriges Marknadsföringsindex har som mål att årligen att sammanställa vad marknadschefer i Sverige tror om framtiden, vilka utmaningar de ser och hur

Läs mer

IT och logistik. IT och logistik, Logistikprogrammet, Norrköping

IT och logistik. IT och logistik, Logistikprogrammet, Norrköping IT och logistik 1 Egentligen inget nytt Redan på 60- och 70-talet användes system för material och produktionsstyrning RESULTAT? Systemen byggde på samma principer som de tidigare manuella systemen. Exempel:

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag E-handel inom B2B Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag Sverige ligger internationellt sett långt fram inom internetmognad och i framkant gällande telekommunikation. Men svensk tillverkande

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

GS1 Artikelinformation

GS1 Artikelinformation The Global Language of Business GS1 Artikelinformation Logistisk information för bygg, el och VVS Standard för Artikelinformation Logistisk information för bygg, el och VVS-branscherna Identifiera Globalt

Läs mer

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (8) Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT Uppgift 1 Mikrolux AB Distribution Företaget Mikrolux AB tillverkar mikrovågsugnar för

Läs mer