Marginalintäkter vid befolkningsförändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marginalintäkter vid befolkningsförändring"

Transkript

1 PROMEMORIA Vårt dnr: 14/ (20) Anders Folkesson Derk de Beer Måns Norgren EJ Marginalintäkter vid befolkningsförändring Inledning Kommunerna har ingen skyldighet att verka för befolkningstillväxt. Många anser det dock vara eftersträvansvärt att fler invånare flyttar till kommunen och att en positiv befolkningsutveckling är den kanske främsta framgångsfaktorn för en kommun. Befolkningstillväxt är även en variabel för olika rankningar om var det är bäst att bo. Ekonomiska skäl brukar nämnas som ett motiv till varför kommunen bör växa. En av tjänstemän och förtroendevalda vanligt framförd föreställning är att kommunen tjänar drygt kronor för varje ny invånare. Många kommuner har också olika former av aktiviteter för att locka inflyttare genom marknadsföring och erbjudanden. Intäktsförändringar av ändrad befolkning är en viktig faktor i beslutsmaterialet för olika kommunala satsningar, exempelvis att bygga nya bostadsområden. Missuppfattningar i denna fråga riskerar därför leda till felaktigt beslutsunderlag. Därför är det angeläget att öka kunskapen om de kommunalekonomiska effekterna av befolkningsförändringar. SKL har visat på marginalintäkterna vid befolkningsförändring i olika rapporter 1997, 2007 och Rapporterna beskriver effekter på skatteinkomster, inkomstutjämningen och berörda delmodeller i kostnadsutjämningen vid en befolkningsökning. Dessa rapporter visar att marginalintäkten avseende skatter och utjämning, varierar kraftigt mellan kommuner och, framförallt, vilken ålder och bakgrund som inflyttaren har. I denna rapport har vi utvecklat beräkningarna genom att använda statistik över de som flyttat in och invandrat till landets samtliga kommuner år Därmed har vi haft möjlighet att beräkna den faktiska intäkten för de nya invånarna i varje kommun. Befolkningsändringar och utjämningssystemet Skatteintäkter är den inkomstkälla som oftast nämns när befolkningsförändringar diskuteras ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Men det system som har störst påverkan på hur kommunernas intäkter och kostnader påverkas av ändrat invånarantal är det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner. Systemet påverkar hur en kommuns intäkter påverkas av ändrad befolkning; främst genom inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: ,

2 Vårt dnr: 14/ (20) Inkomstutjämningssystemet Inkomstutjämningen är ett fördelningssystem som utgår från respektive kommuns skattekraft. Kommuner som har en låg skattekraft får ett större bidrag per invånare och vice versa. De 14 kommuner som har en skattekraft över 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket får betala en avgift. Figur 1. Principskiss för inkomstutjämningen utifrån skattekraft och bidrags- och avgiftsnivåer för landets 290 kommuner Av figuren ovan framgår att de 276 kommuner med en skattekraft under 115 procent av rikets skattekraft (garantinivån) får ett bidrag på 95 procent av skillnaden mellan egen skattekraft och garantinivån. Kommuner med skattekraft över garantinivån betalar en avgift på 60 procent för skattekraft mellan 115 och 125 och därefter 85 procent. Inkomstutjämningen gör att nettoeffekten av nya skatteintäkter påverkas. När en ny invånare flyttar till kommunen påverkas kommunens skattekraft relativt riket. Om inflyttarens förvärvsinkomst är lägre än 115 procent av rikets skattekraft (vilket motsvarar knappt kronor) förbättras kommunens totala utfall i inkomstutjämningen. Detta gäller oavsett om kommunen får ett bidrag eller betalar en avgift i inkomstutjämningen. Det exakta utfallet beror på relationen mellan kommunens egen och den så kallade länsvisa en som används i inkomstutjämningen. 1 Endast ett fåtal kommuner som har en lägre egen än den länsvisa en (se exemplet Vallentuna i figur 2 nedan) får en lägre marginalintäkt från en höginkomsttagare än från en låginkomsttagare. 1 Den länsvisa en kan jämföras med ett slags marginalbidrag eller marginalskatt för bidrags- respektive avgiftskommuner i inkomstutjämningen. Utfallet från inkomstutjämningen kan inte påverkas av kommunernas egen.

3 Vårt dnr: 14/ (20) Figur 2. Medianintäkten 2 från skatteintäkter och inkomstutjämning vid inflyttning efter inkomstnivå (egen ) Median Vallentuna Kiruna 0 tkr 250 tkr 500 tkr 750 tkr Mediankommunen får en intäkt från inkomstutjämning och skatteintäkter på knappt kronor om en person utan inkomst flyttar in (se figur 2 ovan). Motsvarande intäkt är kronor om en person som tjänar kronor bosätter sig i kommunen. För Vallentunas del är intäkten 400 kronor högre, när en nollinkomsttagare flyttar in istället för en höginkomsttagare. Det beror på att Vallentunas egen är lägre än dess (den länsvisa en) som kommunen betalar i inkomstutjämningen. Kiruna, å andra sidan, har en relativt låg intäkt om en person utan inkomst flyttar in ( kronor), men får hela kronor i intäkter om en person med kronor i inkomst bosätter sig i kommunen. Den stora intäktsökningen för Kiruna beror på att kommunen har en skattekraft mellan 115 och 125 procent av rikets skattekraft och därmed får behålla hela 40 procent av nya skatteintäkter. Det medför att Kiruna får en lägre intäkt när personer med låg inkomst flyttar in, men en betydligt högre intäkt vid inflyttning av höginkomsttagare. Vid utflyttning är intäktsförändringen det motsatta. Kiruna skulle alltså förlora intäkter på kronor om en nollinkomsttagare och kronor om en höginkomsttagare flyttar därifrån. Kostnadsutjämningsystemet Ovan har enbart effekten från befolkningsförändring på skatteintäkterna och inkomstutjämningen redovisats. Detta ger dock inte en fullständig bild av intäktsförändringen. Ett väl så viktigt system att ta hänsyn till är kostnadsutjämningen, vars syfte är att utjämna för behovsskillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Det kan exempelvis vara att kommunen har en hög andel äldre eller barn, långa avstånd och ut- 2 Vid utflyttning blir det ekonomiska utfallet det motsatta.

4 Vårt dnr: 14/ (20) spridd befolkning eller invånare med större behov till följd av exempelvis utländsk bakgrund eller låg utbildningsnivå. Utjämning ska däremot inte ske för påverkbara kostnadsskillnader, som vald servicenivå eller effektivitet. Kostnadsutjämningen medför stora intäktsskillnader beroende på flyttarens individegenskaper och kommunspecifika tillägg (se bilaga 1 för beskrivning). Den viktigaste variabeln är ålder. Personer i arbetsför ålder förväntas ha små behov av kommunal service och försämrar därför kommunens utfall i kostnadsutjämning. Barn och de allra äldsta genererar däremot stora kostnader för en kommun och förbättrar sålunda utfallet från kostnadsutjämningen. I figur 3 nedan redovisas hur olika inflyttare påverkar utfallet i kostnadsutjämningen. Nollåringar och personer mellan år medför en avgift i kostnadsutjämningen, medan övriga åldrar genererar ett bidrag. Därutöver beaktar kostnadsutjämningen ett stort antal socioekonomiska variabler. Exempelvis antas civilstånd spela roll för äldres omvårdnadsbehov. En ogift 80-åring ger därför lika stort bidrag som en gift 90-åring. En ogift 90-åring antas ha dubbelt så stort omsorgsbehov som en gift 90-åring. Figur 3. Utfall i kostnadsutjämningen vid inflyttning efter ålder år 1-5 år 6 år 7-12 år år år år år gift år ogift år gift år ogift 90- år gift 90- år ogift Kostnadsutjämningen ger stora skillnader beroende på inflyttarens ålder. Bland de som ger låg marginalintäkt för kommunerna finns 0-åringar, personer i arbetsför ålder (19 64 år) samt de mellan 65 och 79 år. Barn i skolåldern (1 18 år) och äldre (80 år) är grupper som ger en betydligt högre marginalintäkt, från till kronor per år. Den totala marginalintäkten I detta avsnitt redovisas den totala marginalintäkten vid inflyttning efter åldersgrupp, inkomst och civilstånd för äldre. En ogift 90-åring ger störst marginalintäkt, inflytt- 3 Vid utflyttning blir utfallet det motsatta.

5 Vårt dnr: 14/ (20) ningskommunen får en ökad intäkt på kronor. En höginkomsttagare (750 tkr) i arbetsför ålder medför låg intäkt, bara drygt kronor för mediankommunen. Tabell 1. Total marginalintäkt vid inflyttning till mediankommunen efter ålder 4 Skatteintäkter Inkomstutjämning Skattintäkter efter inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Totalt 0 år år år år år år år, 0 kr år, 250 tkr år, 500 tkr år, 750 tkr år, gift år, ogift år, gift år, ogift år, gift år, ogift Det bör påpekas att en nollinkomsttagare oftast ger tillägg i individ- och familjeomsorgsmodellen (se bilaga 1 för exakta belopp), vilket vi dock inte kunnat beräkna med befintlig statistik. 4 För personer från 65 år och uppåt antas inkomsten vara kronor.

6 Vårt dnr: 14/ (20) Den faktiska marginaleffekten I föregående avsnitt har den teoretiska marginalintäkten av befolkningsförändringar redovisats. Här kommer flyttmönstret att beskrivas och hur de faktiska marginalintäkterna ser ut. Sammantaget flyttade och invandrade nästan personer år Benägenheten att flytta varierar stort mellan olika åldersgrupper som framgår av figur 4 nedan. Figur 4. Flyttningar (inrikes och invandring) efter ålder, år ,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år 55 procent av de som flyttar är i åldern år. Detta flyttmönster får betydelse för utfallet, eftersom de åldersgrupper som flyttar mest är de som genererar ett negativt utfall i kostnadsutjämningen. Detta avsnitt baseras på uppgifter kring faktiska flyttar och faktisk invandring under år Skatteintäkter och inkomstutjämningen Den genomsnittliga förvärvsinkomsten är kr per inflyttare år 2012, vilket är 30 procent lägre än medelinkomsten. Genomsnittskommunen erhåller kr/inflyttare i skatteintäkter. Medelintäkten från inkomstutjämningssystemet är kr/inflyttare. Sammantaget ger alltså inflyttaren drygt kr i ökade intäkter från skatter och inkomstutjämningen. Det råder stora intäktsskillnader mellan kommunerna. Inflyttarna till Danderyd tjänar i genomsnitt kronor, medan motsvarande summa är kronor i Filipstad. Danderyds kommun får således ökade skatteintäkter från inflyttarna, men även en ökad avgift i inkomstutjämningen. Dorotea kommun har högst skatte- och inkomstutjämningsintäkter: kronor per inflyttare. Solna har lägst, kronor. Skillnaden beror dock helt på skillnader i. Om Solna hade haft lika hög kommunalskatt som Dorotea, så hade Solnas intäkter varit drygt kronor per inflyttare.

7 Vårt dnr: 14/ (20) Kostnadsutjämningen Inflyttningen leder till ett försämrat utfall i kostnadsutjämningen för landets samtliga kommuner. I genomsnitt försämras utfallet med kronor per inflyttare. Bäst utfall har Sorsele kommun som bara förlorar kronor per inflyttare, medan Hällefors utfall i kostnadsutjämningen försämras med kronor per inflyttare. Skillnaderna beror dels på skillnader i inflyttarnas ålder Hällefors hade en mycket högre andel inflyttare i arbetsför ålder dels på att Sorsele erhåller stora ersättningar som beräknas per invånare, exempelvis för gles bebyggelsestruktur och strukturbidrag. och regleringsbidrag består dels av fasta införandebidrag på grund av 2005 års reform av utjämningssystemet, dels av kompensation för 2014 års minskning av inkomstutjämningsavgifterna. Regleringsbidraget är skillnaden mellan det generella statsbidraget och de totala bidragen i de olika delarna av utjämningssystemet. År 2014 får kommunerna 212 kronor per invånare i regleringsbidrag. Total marginalintäkt från inflyttningen Genomsnittligen ger en inflyttare kronor i marginalintäkt. Högst marginalintäkt får Sorsele med knappt kronor per inflyttare. Lägst marginalintäkt erhåller Solna med kronor. Om både Solna och Sorsele hade haft den genomsnittliga en (20,65 procent), så hade skillnaden i marginalintäkt minskat. Sorsele hade haft högst marginalintäkt, medan Hällefors hade haft med den lägsta intäkten, kr/inflyttare. Tabell 2. Marginalintäkt per inflyttare år 2012 för min- och max-kommunen Skatteintäkter o inkomstutjämningen Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Total marginalintäkt (egen ) Total marginalintäkt (medel) Sorsele Solna Medel

8 Vårt dnr: 14/ (20) Avslutande reflektioner är befolkningsökning lönsam? Som framgår av denna PM kan det vara komplicerat att beräkna hur marginalintäkterna vid inflyttning förändras, då inte bara skatteintäkterna påverkas, utan även utjämningssystemet har stor betydelse för utfallet. Det är därför felaktigt att schablonmässigt utgå från att varje ny invånare ger kronor i ökade intäkter. Genomsnittligen blir utfallet kronor, med en variation mellan och kronor, vilket främst beror på kommunens egen. 5 En fråga som sällan tas upp i samband med diskussioner om befolkningsförändringar är hur kostnaderna förändras. Fler invånare ger inte bara högre intäkter, utan genererar givetvis även kostnader. Och omvänt medför färre invånare både lägre intäkter och lägre kostnader. Det är dock väldigt svårt att uppskatta hur stora dessa marginalkostnader är. Ett sätt att närma sig frågan är att titta på hur kommunernas kostnader förändras efter ålder (se figur 5 nedan). Inte oväntat är kostnaderna högst för barn och de allra äldsta. Detta mönster följer figur 3 ovan, där marginalintäkterna från kostnadsutjämningen vid inflyttning redovisades. Beloppen är också i ungefär samma storleksordning. Figur 5. Kommunala årskostnader utifrån ålder, år 2011 Det är inte möjligt att säga att en befolkningsökning per automatik är lönsam och att ett minskat antal invånare per definition leder till försämrade ekonomiska förutsättningar för berörda kommuner. Avgörande är hur stora marginalkostnaderna är. Kost- 5 Det bör återigen betonas att kommunens egen inte påverkar deras utfall från utjämningssystemet, utan bara deras skatteintäkter.

9 Vårt dnr: 14/ (20) naderna för ytterligare en skolelev eller brukare i äldreomsorgen varierar dock kraftigt mellan kommunerna. Kostnadsskillnaderna är givetvis stora beroende på om de inflyttade eleverna eller äldre kan placeras i befintliga klasser respektive särskilda boende eller om kommunen behöver skapa nya klasser eller till och med bygga nya skolbyggnader för att möta det ökade befolkningsantalet. För kommuner med långvarigt minskande befolkning finns sannolikt outnyttjade kapacitet i verksamheterna. Sålunda är sannolikt marginalkostnaden för den senast inflyttade brukaren relativt låg.

10 Vårt dnr: 14/ (20) Bilaga 1. Olika marginalintäkter beroende på inflyttarens bakgrundsvariabler Kostnadsutjämningen Promemorians beskrivningar av kostnadsutjämningen är förenklade, eftersom ålder och äldres civilstånd inte är de enda bakgrundsvariabler som påverkar utfallet i kostnadsutjämningen. Inflyttarens situation på arbetsmarknaden och utbildningsnivå spelar också roll. En person med låg utbildningsnivå och som inte är född i Sverige förväntas exempelvis ha ett större behov av hjälp från äldreomsorgen. Utspädningseffekten I flera av kostnadsutjämningens modeller mäts det strukturella behovet i form av befolkningsandelar. Om antalet skolelever ökar i en kommun innebär det, allt annat lika, att andelen äldre blir mindre. Det innebär att kommunen får ett förbättrat utfall i berörd skolmodell, men ett försämrat utfall i andra delmodeller. Hur stor försämringen blir beror på kommunens storlek. I en liten kommun blir givetvis utspädningseffekten större än i en stor kommun. I detta avsnitt redogör vi för vilka variabler som inte har varit möjliga att beakta i rapportens beräkningar. Grundskolan Grundskolemodellen kompenserar för modersmålsundervisning med drygt kronor per elev med utländsk bakgrund. Eftersom vår flyttstatistik inte har innehållit information om etnicitet, så har inte denna variabel kunnat beaktas i beräkningarna. Gymnasieskolan I kostnadsutjämningssystemet för gymnasieskola finns en variabel för elevernas faktiska programval. Denna programvalsvariabel har inte inkluderat i beräkningar. Äldreomsorg Tabell 3. Grunden i den nya äldreomsorgsmodellen som införs 2014 Kronor per äldre år år 90 w år Gift Ej gift Dessutom ges tillägg för personer som är födda utanför Norden (5 procent på beloppen ovan), dödlighet och gles bebyggelsestruktur. Dödlighetsfaktorn och bebyggelsestruktur skiljer sig åt mellan olika kommuner. Det innebär att en äldre inflyttare ger olika intäkter beroende på vilken kommun som denne flyttar till. I våra beräkningar har bara ålder och bebyggelsestrukturen beaktats.

11 Vårt dnr: 14/ (20) Individ- och familjeomsorgen Den nya IFO-modellen i kostnadsutjämningen bygger på fem variabler; personer som haft försörjningsstöd längre än sex månader, arbetslösa utan ersättning, svenskfödda med låg utbildning, boende i flerfamiljshus byggda mellan 1965 och 1975 och roten ur kommunens tätortsbefolkning. Dessa fem variabler ger ett förbättrat utfall i IFOmodellen. Nedan redovisas hur mycket de fyra första variablerna ger. Tabell 4. Tillägg i IFO-modellen Kronor per person Person med försörjningsstöd Arbetslösa utan ersättning Svenskfödda med låg utbildning Boende i flerfamiljshus byggda mellan 1965 och Om en person som uppfyller dessa fyra kriterier flyttar in får kommunen en förbättring på drygt kronor i kostnadsutjämningens delmodell för individ- och familjeomsorg, exklusive utspädningseffekten. Beräkningarna har inte tagit hänsyn till dessa skillnader.

12 Vårt dnr: 14/ (20) Bilaga 2. Kommunvisa uppgifter intäkter Tabell 5. Marginalintäkter från 2012 års inflyttare Kronor per inflyttare Län Kommun Hela riket Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Stockholms Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

13 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Uppsala Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Södermanlands Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög

14 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Jönköpings Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) Utfall egen genomsnittlig Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Kronobergs Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Kalmar Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik

15 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Gotlands Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Gotland Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Skåne Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge

16 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Hallands Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Västra Götalands Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund

17 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Västra Götalands, forts Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Värmlands Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå

18 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Örebro, forts Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Västmanlands Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Dalarnas Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Gävleborgs Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

19 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Gävleborgs, forts Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Sandviken Söderhamn Västernorrlands Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Jämtlands Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Västerbottens Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele

20 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Norrbottens Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen 2012-03-29 Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-februari visar att i Norrbottens län var 84,5 procent av de nya bilarna dieseldrivna.

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2.

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer

Läsårstiderna länsvis Län Höststart 2014 Höstlov v. 2014 Höstslut 2014 Vårstart 2015 Sportlov v. 2015 Påsklov v. 2015 Vårslut 2015

Läsårstiderna länsvis Län Höststart 2014 Höstlov v. 2014 Höstslut 2014 Vårstart 2015 Sportlov v. 2015 Påsklov v. 2015 Vårslut 2015 Datum: 2014-03-06 Grundskolans läsårstider 2014/2015 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer