Tenhults Hantverks & Industriförening 50 år

Transkript

1 Tenhults Hantverks & Industriförening 50 år Sammanställd av Sigvard Faag 1993 Copyright Sigvard Faag

2 1 FÖRORD TILL MINNESSKRIFT ÖVER TENHULTS HANTVERKS & INDtJSTRI FÖRENINGS SO-åriga TILLVARO. Den gedigna stammen av hantverkare i Tenhult har med åren?les~ nat och industriföretagen i samhället har allt mera anslut1t Slg till Företagarförening i Jönköping. Med anledning av detta har såväl medlemsantal som intresse avtagit inom föreningen. på årsmötet 1991 diskuterades och ventilerades föreningens vara eller inte vara i fortsättningen. Mötesdeltagarna var emellertid överens om att uppteckna eller dokumentera något om föreningens verksamhet under de gångna åren och vad Hantverksföre~ingen betytt för hygden. Undertecknad lovade, att med hjälp av protokoll och en del minnesgoda medlemmar, försöka göra en sammanställning över de mer än femtio gångna åren. Förre konditorn Herbert Appelkvist är trots sina 93 år fortfa~ rande pigg och minnesgod. Han berättar gärna om "hur det var 1 början" och år 1978 skrev han en "Aterhlick" över föreningens första år. Meningen med denna historieskrivning, är att på ett kortfattat sätt referera betydelsefulla frågor och prohlem som framkommit på årsmöten och sammanträden. på sid berörs föreningens bildande, den första styrelsens sammansättning med ordförande och funktionärer a.m. samt i övrigt om föreningens verksamhet och framtida visioner inom olika grupper och kommitteer. Om föredragshållare, festligheter i samhand med måstarbrevsutdelningar och utflykter med tidsangivelser berättas på sidorna likaså om yrkanden och krav inför kommunala och statliga myndigheter. Av förståeliga skäl förekommer en del upprepningar av föregående aktiviteter men då inte tidpunkter tidigare angivits har därför en del blivit duublerat. En sammanställning av personer som tillhört föreningen samt vilka som varit ansvariga i olika grupper och kommitteer. Om föreningens ekonomi från en blygsam hörjan till en mera stabil sådan. Sedan Tenhults Hantverks och Industriförening bildades har en e norm utveckling skett inom Tenhults samhälle och många arbetstillfällen har heretts inom olika områden. Jag vill därför i en särskild avdelning i möjligaste mån berätta om hantverkare och företag som funnits under Hantverksföreningens varande. Många av dessa företagare är sedan länge borta, men jag vill ändå i möjligaste mån genom tidningsklipp såsom annonser och notiser påminna om vad för slags verksamhet som förekommit och att detta i framtiden kan återspegla utvecklingen i Tenhult. Då det inte varit möjligt att återge tidpunkter och årtal för en del av företagen har detta delvis uteslutits. Min tanke har varit att i denna avdelning, i möjligaste mån berätta om vilka företag som funnits i bygden under de senaste femtio åren. Tenhult i maj 1993 Sigvard Faag Omslagsbilden: Fastigheten STRÖMSLÖmr (vid s.k. Åsabron), innan den år 1904 flyttades till Ljungarpsvägen 12 i Tenhult.

3 HISTORISK BERÄTTELSE ÖVER TENHULTS HANTVERKS och INDUSTRI FÖRE ~INGS VERKSAMHET. Allt sedan hantverkarnas liskråväsende" upphört 1849, hade lite varstans i landet dryftats tanken att företrädare för olika yrkesgrupper skulle gå samman och bilda hantverksföreningar. Kompetenslagstiftningen, lärlingsutbildningen och högre under visning för intresserade inom hantverket, var frågor som skulle beaktas. Under "skråväsendet" var det stadgat att lärlingar och gesäller skulle arbeta under godkända och yrkeskunniga mästare under fle ra år innan provet till geseli eller mästare kunde godkännas. Lönen under utbildningen var oftast mat och husrum samt några ören till snus och en del andra förnödenheter. En utlärd yrkes man kunde, sedan han blivit godkänd i socknen, bli utnämnd till exempelvis Sockenskomakare eller Sockenskräddare o.s.v. beroende på vilket hantverk han utbildats till. Fackföreningar hade börjat att förekomma i slutet av l800-talet och spreds över landet till skydd och förmån för arbetarklassen. Hantverkarna hade däremot ingen organisation att ansluta sig till c ute i landet. så var det även i Tenhult så sent ;som mot slutet av 1930-talet. I Huskvarna fanns sedan flera år en förening som var ansluten till Sveriges Hantverksorganisation i Stockholm. TENHULTS HANTVERKSFÖRENING BILDAS; Det var på uppdrag från Sveriges Hantverksorganisation i Stockholm som Ingenjören vid Huskvarna Elverk Erik Ny1en uppmanat hantverkare och företagare i Tenhults-trakten att samlas till att diskutera bildande aven hantverksförening i Tenhult. Sammankomsten hölls i Tenhults församlingshems lilla sal den 19 oktober Ett 20-ta1 personer från olika yrkesgrupper var närvarande och hälsades välkomna av ingenjör Erik Nylen. Han erinrade om vikten att även hantverkarna bör slå vakt om sina yrken och att det var på tiden att börja se om sitt hus. Kvällens talare ombudsman Allan Åberg från Sveriges Hantverksorganisation, hälsades också välkommen till sammankomsten,framförde i sitt anförande vikten aven förening för hantverkarna och de mindre företagen. Ombudsman Åberg talade om hantverkarnas betydelse i samhällsutvecklingen och särskilt ungdomens utbildning som kan föra kunnandet vidare till kommande generationer. Efter en livlig debatt och en stunds diskusion kring frågan beslöts på mötet att en hantverksförening skulle bildas och att namnet skulle vara Tenhults Hantverks och Industriförening. Vilkoret för medlemskap i föreningen skulle omfatta egna företagare, verkmästare samt yrkesmän som kunde styrka sitt kunnande inom sin bransch o Att den nybildade föreningen från och med l januari 1939 skulle ansluta sig till Sveriges Hantverksorganisation beslöts, likaså att bli medlem i Smålands-Blekinges Hantverksdistrikt från samma tid. Medlemsavgiften i Hantverksföreningen bestämdes till lo:-/år samt att en inträdesavgift å 2:- kronor skulle uttagas.

4 3 Som sista punkt i mötet beslutades att nästa möte snart skulle hållas och att under tiden agitera för nya medlemmar. Detta historiska möte avslutades med samkväm på Appelkvists konditori. Nedanstående 12 medlemmar antecknade sig under mötet och en styrelse utsågs och konstituerade sig enl. följande: Målaremästare Sven Ström ordf. f Skräddaremäst. Thure Lindholm v.ordf. f Trädgårdsmäst. Göte FrizEm sekr. f Konditor Herbert Appelkvist kass. f Linjemästare Mauritz Ljungberg sup!. f Skräddaremäst. Gustav Johansson II f Verkmästare Paul Ström rev. f Byggmästare Gustav T.Rydell f Snickaremäst. Eric Brandinger f Byggmästare Gunnar Johansson rev. f Smedmästare Karl V.Andersson f Chaufför John Svensson f STYRELSEMÖTEN och sammankomster m.m. Den energiske ordföranden Sven Ström kallade redan efter tre veckor åter till sammanträde och även denna gång i Församlingshemmets lilla sal. Huskvarna HaD~v~~kförenings ordförande inge Eric Nylen som med ljusbilder belyste sitt anförande och berättade om en resa i Tyskland och händelserna där. Från början hölls styrelsemöten en gång i månaden och då på Appelkvists konditori, som välvilligt ställde både lokaler och servering till föreningens förfogande. Under flera år hölls de större samlingarna på Granhults Bensionat, där Anna Lisa Frisk-Norling och Ture Norling stod för värdskapet. TSOK-stugan, Hembygdsgården, Lanthushållsko~an och Sommarhemmet Furuklint har också välvilligt upplåtits för föreningens samman komster. Att till nästa sammankomst värva någon ny medlem var en ständigt återkommande önskan vid mötena. FÖRSTA ÅRSMÖTET. Föreningens första årsmöte hölls den 6 mars 1939, med besök av fabrikör J.V. Lindahl,JÖnköping. Kassabehållningen var vid detta tillfälle Kr 40;20 men för att stärka kassan beslöts att anordna ett lotteri. PROPAGANDAKOMMITTE En kommitte bestående av Chaufför John Svensson, Fabrikör Erik Fransson och Linjemästare Mauritz Ljungberg bildades vid vid årsmötet. Kommittens uppgifter skulle bestå i att propagera och göra reklam för föreningen. En insamlingslista till förmån för Elektriker Axel Gustavsson hade inbringat 101:- kronor och skulle överlämnas av linjemäs tare Mauritz Ljungberg. Huruvida Axel Gustavsson råkat i olycka eller andra ekonomiska svårigheter är inte känt. Finlandskriget rasade och en insamling gjordes för de nödlidande barnen där.

5 4 Postsparbanken Till År 1940 hade kassabehållningen ökat till kronor 90:35 och dåvarande årsmöte beslutade att beloppet skulle insättas på Postsparbanken. Olika yrken presenteras. År 1941 bestämdes att de olika deltagarna skulle presentera sina olika yrken och problem. Den 4/11 berättar således möbelsnickare Eric Brandinger om snickeri och möbeltillverkning, Skräddaremästare Thure Lindholm berättar om skrädderiyrketoch om hur man tillverkar kläder. 194F 13/1 Göte ~rizen ger en del information om trädgårdsskötsel och blommor. Herbert Appelkvist visar hur man bakar tårta och spritskransar samt bjuder på kaffe. ÅLDERDOMSHEM I TEN~JLT; Efter kaffepausen diskuterades ett förslag till ålderdomshem i Tenhult och om ekonomisk förening för detta ändamål. Omsättningsskatten. Om den nya omsättningsskatten leder målaremästare Sven Ström en lärorik diskusian. Studiecirklar och kurser. En fråga om utbildning preoriterades i form av studiecirklar och fortbildning för erhållande av mästarbrev. Om sitt yrke informerar linjemästare Mauritz Ljungberg och smed mästare Karl Viktor Andersson berättar om sitt yrke och hur ~an härdar filar och fjädrar. Folkskollärare Gunnar Annby berättar om sitt yrke som Lärare. Bidrag å 10 kronor Vid sammankomst den 23/ beslutades att till ombunsman G. Äbergs änka översända 10 kronor vilket kassören fick i uppdrag att ordna. 'Unga Svenska Tag" Att prenumerera på tidskriften "Unga Svenska Tag" bordlades. Skräddaremästare Gustav Johansson visar hur man skär till kläder och syr kostymer samt om olika kroppsformer hos olika personer. Bokföring och kalkylation Möbelsnickare mästare J R d l har kylatian i Huskvarna. Provpremeration Att göra en provprenumeration på "Till värn för ditt företag" och senare beställa 20 ex. att utdelas till medlemmarna beslutades under I,, r. Sturliecirkelf I 'J "1 F~isör Ingema~ Svensson', H~rt!>e1't Appelkvist: Robert Ekström, Filip Njord, Josef Hult ren och Thure Lindholm har deltagit i en Hermodskurs i bokföring med John Lars'son som ledare.

6 EKONOMI och KASSAOMSLUTNING. 5 Under de tio första åren förde föreningen, ekonomiskt sett en tynande tillvaro. Medlemsavgiften på 10:- var låg och räckte inte mycket och av detta skulle e~ Kändas till Riksorganisationen och kassabehållningen från 1943 var endast 256:57. Pör att stärka föreningens ekonomi diskuterades möjligheten att anordna någon slags lotteri. Kassan förstärktes så småningom och vid årsmötet 1950 hade såväl medlemsantal som kassabehållning fördubblats. KALLELSE och BREVMÄRKEN. Sveriges Hantverksorganisation hade distribuerat brevmärken, vilka utdelades till medlemmarna. Ar 1944 beslöts att anskaffa tryckta kallelsekort till föreningens sammankomster. LÄRLI NGSNÄMND Ett förslag från ombudsman Öfström att tillsätta och bilda en Lärlingsnämnd bordlades 1944, men genomfördes 1949 och bestod av följande personer: Byggmästare Jacob Ryde11, målaremästare Einar Ström, elektriker Bertil Fridh och fabrikör Herold Berg. Deras uppgift skulle vara att på något sätt stödja ungdomar eller lärlingar i att förkovra sig, samt föra deras talan när så behövs. ~ÄSTAR och GESÄLLBREV. Hantverksföreningens första mästarbrev utdelades 1945 till skräddaremästare Gustav Johansson och detta skedde under en familjefest som var anordnad p~ Granhults Pensionat, med tal sång och underhållning av åldermannen Karl Viktor Andersson (Kalle sme") som han kallade sig. ERIK BRANDINGER PROTESTERAR. Från fabrikörerna Oscar Ehn och Eric Johansson före1~g ansökan om inträde i före ningen. Eric Johansson och Oscar Ehn hade tidigare innehaft Ten hults Snickerifabrik oc~ tillverkat bl.a. kompletter ingsmöbler m.m. Då fabriken ödelades av eldsvåda bygger Erik Johansson och Oscar Ehn en ny affärs fastighet vid "gamla tennis-lbanan~ för att helt ägna sig åt försäljning av färdiga möbler. (~-~~ vrd behov av KO mpletterings Mö_LER ererhlga a" f Id v I r a flllver~nln9ar (Holoriani ledand. m15balhandlarel. \. TENHULTS SNICKERIFABRIK lel EHN & C:o. Tenhulf. starka orda Mot detta protesterar sekreteraren Eric Brandinger i lag tich hotar därmed att lämna föreningen. Intagningen i föreningen av herrar Eric Johansson och Oscar Ehn bordlades men inlo~s vid nästa sammanträde, då Eric Brandinger begär sitt ut"träde och därmed lämnar föreningen. I sammanhanget kan också nämnas att Erie Brandinger redan året efter bygger egen möbelaffär och bildar Brandingers Möbler. ---J

7 SAMKVÄM PÅ LANTHUSHÅLLSKOLAN med MÄSTARBREVSUTDELNING. Den 23 nov Det var åter högtid innom föreningen och målaremästare Gösta Ström och frisörmästare Ingemar Svensson hade äran att mottaga mästarbrev för sin erfarenh t och sitt kunnande inom respektive yrken. Ingenjör Eric Nylen, Huskvarna höll ett sakligt och givande anförande med anledning av högtiden. 6 Mästarebrevsombud utses Skräddaremästare Gustav Johansson utsågs till mästarbrevsombud 1949 och denna utnämning har på senare år utökats med följande personer. Frisör Ingemar Svensson, Fabrikör Eric Johansson, Målaremästare Einar Ström och Elektriker Bertil Fridh. Från år ombud fungerar elektriker Ragnar Fridh som mästarbrevs HEDERSORDFÖRANDE och HEDERSLEDAMÖTER. Föreningen har under åren haft nöjet att till följande personer uttrycka sin tacksamhet för det arbete som dessa, på ett sär~ skilt sätt utfört för föreningen och därmed också för samhällets bästa Hedersledamot, medrnästare Karl Viktor Andersson, Tenhult 1957 Hedersordför. linjernästere Mauritz Ljungberg, Tenhult samt samt veterantecken 1952 för 25-&rigt medlemskap Hedersordför. skrädrlarem Thure Lindholm, Te~hu1t Avgiftshöjning Genom avgiftshöjning till l5:-/medl. och genom tillslutning av 7 st nya medlemmar blev det allt större klirr i kassan år 1949 och kassabehållningen,till 1950 uppgick till kr 429:73. INDUSTRI OMBUD TILLSÄTTES. Industriombud för föreningen tillsätts 1949 och fabrikör Josef Hultgren utses som den förste repretentanten. Efter några år beslutades att i stället för industriombud skulle en industrikommitte bildas och bestå av flera representanter. I industrikommitten har under åren följande medlemmar varit in valda förutom fabrikörojosef Hultgren, fabrikör Bertil Johansson, Axel Mohlin, fabrikör Ake Skogman, Fabrikör Gösta Redblad, Felix Hyltze, mekaniker Holger Tubbin, fabrikör Ake Ohlsson, byggmästare Arne Josephson, bpggmästare Eric Gustavsson och byggm. Sigvard Faag. I DROTT SFRÅGOR M.M. c Beslutades att ingå till Kommunalfullmäktige i Rogberga kommun med en skrivelse om att det av Tenhults Idrottsförening tagna initiativet för lösande av idrottsfrågan i samhället och att frågan snarast möjligt behandlas till fromma för samhällets ungdom. Då bandinspelning upptagit mötet och förhandlingarna, återgavs dessa senare under allmänna skrattsalvor. forts./

8 7 Tre som kämpar för Tenhults idrottsfrågor fabr. Eskil Johansson, skrm. Thure Lindholm och konditor Herbert Appelkvist. SAMLINGSLOKAL eller FÖRENINGSHUS, Från Landsbygdspartiet hade inkommit förfrågan om medverkan till byggande av samlingslokal för Tenhult samt planområde för detta. Föreningen skulle, i så fall sända representant till ett sammanträde, som skulle hållas i kommunal rummet den 20 september Om debatten i ning. MEDLEMSÖKNING M.M. detta ärende framgår på annan plats i denna skriv Ar 1950 går in med framåtanda och entusiasm. Kassaomslutningen är uppe i 902:63 med en behållning till år 1951 med kronor 450:62. Medlemsantalet är uppe i 37 medlemmar för att efter ytterligare ett år öka till 44 personer. Utf1yktskommitte Trots ökning av medlemsavgiften till 20:- kronor ökade antalet inskrivna i föreningen under ett par följande år till 56 medlem mar. Genom fester och lotterier hade kassaomslutningen år 1953 ökat till 8.624:08 kronor Tenhults hantverks- och industriförening företog i söndags en familjeutfjykt. Medlemmarna hade ställt sina bilar till förfogande. Ett 50-tal deltagare startade på morgonen från Tenhult En utflyktskommitte tillsattes med Eric och färden, som gynnades a här Johanssoh som sammankallande, 'Thure Lind ligt väder, gick över Gränna till Omberg. Efter matpaus fortsattes fät, holm, Eskil Johansson, Mauritz Ljungberg den till Vadstena, där ma besåg och Bertil Fridh. I slottet, kyrkan och nunne -lostret, Sedan gick resan genom Skänninge, Mjölby, Sommen till Furulids tu ris hotel. där middag väntade. Ef ter middagen bjöds på underhållning av olika slag: Ordföranden Werner' Utflykten gick genom den vackra östgötabygden och i denna deltog ett 50-tal resenärer.. RYdell framförde ett tacl ti1l sek l'e(praren. Eric Joh"n~son. för jtif't Vidstående notis belyser detta. nit iska arbel(' han ned agt för u t flyktell.

9 POSTGIRO. För att avlasta kassörens arbete med medlemsavgifterna samt för att underlätta utbetalningar beslöts att öppna postgirokonto år UNGDQMSGILLE. Pöreningens styrelse tillsammans med Arne Glans fick i uppdrag att undersöka möjligheten att bilda ett ungdomsgille i Tenhult. Arne Glans som tidigare varit medlem i ungdomsgille, 6tsågs äver att hos distriktstyreisen efterhöra och anskaffa stadgar och anmälningsblanketter. Ungdomsgillet bildades 1952 och följande personer har förutom Arne Glans varit invalda: Herold Berg, Sven Söderström, Stig Johansson och Sven Svensson. STUDIELEDARE m.m. Till kurs för studieledare i Nässjö beviljades kr 10:- som res~~ ersättning~till kvarnägare Joh~ Larsson, vilken fungerade som cirke1ledare i föreningen,med Ake Skogman som supleant. En HERMODS-kurs enligt Natur-metoden i~bnge~ska, med flera deltagare genomfördes under John Larssons ledning. HÖJNING AV MEDLEMSAVGIFTER ::::=::::==:::::::::=::::::::::::::===========::::::::::::::::=::::=~-. Den ständigt återkommande höjningen av medlemsavgifterna till Hantverksorganisationen resulterade i att avgiften från medlemmarna måste åter höjas. år 1956 höjdes medlemsavgifterna till 25:./år för att redan år 1~60 åter igen höjas till 30:-/år. Med anledning av den ständiga höjningen av avgifterna beslöts att med en skrivelse till Centralförbundet vädja om sparsamhet. Hur som helst med detta. Omsättningen utgjorde 1959 en toppnotering i kassaomslutning med kronor :44, och behållning till 1960 med kronor :6l.~ Efter detta toppår började såväl medlemsantal som kapitalet i kassakistan att avtaga. En tilltagande industriepåk hade gjort sitt inträde i samhället och det egentliga hantverket började att tunnas ut. HEDERSUTNÄMNANDE. Linjernästare Mauritz Ljungberg avgår ur styrelsen 1957 efter att i nära 20 år varit medlem i föreningens styrelse och då många år som ordförande, Som bevis för mångårig tjänst i föreningen utses herr Ljungberg till Hantverksfäreningens Hedersordförande, JUBILEUM 1958 Vid föreningens 20-årsjubi1eum anordnades den 3 augusti en sommarfest på Granhults Pensionat och i samhand med detta en enskild festlighet med damer därstädes.

10 SEMESTERHEM I MÅLEN', q Då förslag framkommit om inköp aven lokal i Tenhult eller ett till salu varande semesterhem i Målen, beslöt mötet genom röstning enhälligt biträda förslaget om semesterhem i Målen. Styrelsen fick i uppdrag att efterhöra priser och möjligheter med banklån till nästa möte. GESÄLL.BREV. Föreningen har under åren haft nöjet att till flera ungdomar utdela gesällbrev, för förkovran och kunnighet. Damfrisörmästare Märta Bohman har genom sin kunnighet och mångåriga erfarenhet varit en drivande kraft och därmed en stor tillgång för föreningen. År 1961 tilldelades gesällbrev till damfrisörskan Ingvor Carlsson Tenhult och tillika bronsmedalj. År 1966 erhöll fröken Ulla Britt Svensson, Tenhult, gesällbrev samt förtjänstmedalj för sitt kunnande inom damfrisörsyrket. År 1968 utdelades till mekaniker Axel Mohlin, Jönköping gesällbrev samt bronsmedalj från Centralförbundet för sitt kunnande inom mekanikeryrket. Eva-Maj Ström och Monica Karlsson, Tenhult tilldelades gesällbrev 1988, vid en festlighet i Hembygdsstugan vid Ingaryd. Under damfrisörmästare Märta Bohman ledning hade dessa utbildats inom damfrisöryrket. YTTERLIGARE MÄSTARBREVSUTDELNING. Föreningen hade åter igen nöjet att få utdela mästarbrev till följande medlemmar: Rörläggare Boine Karlsson år Tapetserare Sven Söderström år Rörläggare Ivar Gustavsson år DAMKLUBBSKOMMITTE 1961.! den nybildade damklubbskommitteen utsågs Gunnar Langemar, Ake Skogman och Herold Berg. Under senare år ingick Ingemar Elmqvist, Ragnar Fridh och Rolf Fransson i denna kommitte. UPPVAKTNINGAR. Att medlemmar som fyller 60 år uppvaktas med blom or beslutades DISTRIKTMöTE. Hantverksföreningen hade 1962 inbjudit till distriktmöte på Granhults Pensionat och förutom förhandlingar och föredrag gavs underhållning av föreningens egen artist Gillis Vestberg, Huskvarna. Under tiden var ett uppskattat besök för damerna på Bergaskolan i Tenhult anordnat. I Bergaskolan Tenhult Under hösten 1978 och vllen 1979 komlllt!f rdljande Kom-Vux kurser att anordnas Grundkurs i Sömnad med textilkunskap kvällstid. 112 timmar. Grundkurs i vävning dagtid 200 tim, Grundkurs i matlagning med iivsmedelskunskap, kvällstid 90 timmar Grundkurs I sömnad startar tisd 10 okt. Kur erda i viivning och matlagning startar I januari 1979 Alla k rserna Ir avgiftsfria Anmälan till Bergaskolan tel. 036/91 J Il Ii II

11 10 DRAGSPELARE EINAR JOHANSSON m,m... Mosaikläggare Einar Johansson, som avflyttar från Tenhult av tackas med blommor för att han alltid välvilligt ställt upp med sitt dragspel vid föreningens olika festligheter och samman komster, Såväl Einar Johansson som Ivar Gustavsson,vilken vid samma till fälle erhållit mästarbrev, uttalar sitt tack till föreningen. MEDLEMSVÄRVNING. Under årsmötet 1965 beslöts att företaga lämpliga åtgärder för att värva nya medlemmar, Sekreteraren fick därmed i uppdrag att från Riksorganisationen anskaffa rek+ambroschyrer om SHIO-s verksamhet för att utdelas till hantverkare och industriidkare inom orten. MICKELSTENEN och MICKELSPLAN. Vid samma tillfälle beslutade årämötet att anslå kr 1.500:- för flyttning av Mickelstenen från sin nuvarande plats till Mickels plan i Tenhult. Styrelsen fick i uppdrag att till Kommunalfullmäktige framstäl la föreningens önskan i aetta ärende. Någon flyttning av Mickelstenen blev dock inte av. Föreningens anslag a kr 1,500:-, användes till en mindre skulptur vid pla nens nedre del. PARENTATIONER, Med anledning av den tortg-ångne trogne medarbetaren Evert Håkansson hölls 1963 en minnesstund~och ordföranden Thure Lindholm uttalade tacksamhet för vad han betytt för föreningen. År 1966 hölls minnesstund och parentation med anledning av John Larsson och Ingemar Svenssons bortgång. Ordföranden erinrade-oid vad dessa betytt för föreningen. Över fabrikör Ingemar Johansson, som avlidit hölls parentation Även denna g~ng uttalade ordföranden stor tacksamhet över hans minne. ANTIKA HANTVERKSREDSKAP. Förslag från Axel Mohlin (1969) framställdes att anskaffa eller inköpa äldre hantver~redskap från bygden och att förvara dessa å Hembygdsgården, som ett intressant minne från forna tider. En kommitte utsågs att försöka att genomföra detta. Valda blevo: Mats Ludvigsson, Axel Mohlin och John;'Andersson. KASSAQ~SLUTNING och MEDLEMSANTAL Medlemsantalet var 1969, 33 personer. Medlemsavgift 35:-/år. Kassaomslutning :35, med en behållning till år 1970 a kr :07.

12 11 AVGÅENDE STYRELSELEDAMÖTER Styrelseledamöterna Thure Lindholm, Eric Johansson, Bertil Fridh, Gustav Johansson och Erik Fransson önskade på grund av åldersskäl inte ifrågakomma i styrelsen. DessQ föreslog att yngre förmågor borde förekomma. Avsägelsen godkändes av mötet men då inte någon ny ordförande föreslagits, vädjanes till Thure Lindholm att kvarstå rtterligare ett år. Thure Lindholm utsågs enhälligt till föreningens Hedersordförande. KAPITANPLACERI G. på årsmötet 1970 beslutades att föreningens kapitaltillgångar skall överföras från Sparbanken till Smålands Bank. Kassören Ingemar Elmgvist fick i uppdrag att ombesörja detta och på konto med högsta möjliga ränta. REM1SSKOMMITTE för JÖNKÖ. PINGS KOMMUN: Fabrikö~ Eskil Johansson, fabrikör -Rolf 'Fransson och direktör Kurt' Blomgvist har utgjort remisskommitte för Jönköpings kommun. o ar ögsta bankrä ta å Era engar? fråga SMÅLANDS BANKEN PARENTATION.197l. "...-- TENHULT Tel l Ordf. Thure Lindholm höll minnestal över tre bortgångna medlem mar och erinrade om deras insatser i föreningen. Dessa voro: Jacob Rydell, Josef Hultgren och Karl Axel Ljungdahl., /1'''0 - ~ Hantverkarmöte i TenhuI Tenhults hantverks- och Ind förening böll på mlndaclkviilll'b årsmöte p AppeUcviIltl f stvanlng. Förenlngens ordförande, EIkIl 10 on, hiilsade välkommen ocll ledde förbandllnprna. JU... bar bal.an8m'at på kr och medlemsantalet är... Fyra nya medlemmar bflvl1jades tntriide. Förllll!ing har Dder det gångna året gjot't två Indlustrl'beså'k. dels på WST-bua I Fol1leroJJ1 o dels på Volvo I Göteborg. I judl! planeras en ti VolvokCMlev6ll'1llIm. BeIilut fjrttads 8ft en d8mklubb likall bildbs inom fön"lldngen och wn kantlllmlnän fär del:ta u1&a1lli I E1mqv'.Bt:, R F1rIdb och R F'nlnsson. VId 6r8JnOOet tnimlördes ogilledde mot uthyrn1 v 1 ka1er ~ krlngrelt8ldde affårmlän och fö -IJare I su1 med d jippon 110m förekommit I RoEnlund8!v!JJen. Man besjot därför Bända en prot tsk iv~l,;e tl l berörd insl.a!lser. MioIilnöje förelåg även mot den m.lnskade byggkvotell"ingen för de nä.rmaslie Aren, 110m f"' ~ta för Tenhulllt-bygd n, o man tänker med eoledning bä!8v bölll liv Blg el! lrommuinstyre1sen. Styre1llen göre8 för lV Eskil JohallS801l ordf, Göran Jo- I hlflll!bon,.ekr, ~em Elmq kassör, samt Rall Fr Hag- I nar Fridh, PEl1'-Ull Hultgren, Mats Ludv~ Till ombud i remiaskommitten tör Jönköpl.ngs kom- " mun valdes Fskil JoblltlWOn. BEBYGGELSE i TENHULT _,1972. Föreningens nye ordföran Eskil Johansson berörde bebyggelsen i samhället och erinrade om den alldeles för lite tilldelade byggnadskvoten. Mötet beslöt att till Jönköpings kommun inlämna en skrivelse och framhålla behovet om tomtmark till såväl bostäder som industrier. Vidare beslöts att även till kommunen framföra ogillande mot uthyrning till kringresande, mindre seriösa affärsmän och försäljare i stil med vad som skett i Rosenlundshallen.

13 BESÖK 1974 från SHIO, STOCKHOLM, 12 Årsmötet 1974 besöktes av SHIO's sekreterare Carl Holm Stockholm, Denne informerade om den nya arbetsskyddslagen. Mötet var välbesökt och fyra nya medlemmar intogs i föreningen. Ekonomin var god och kassaomslutningen pendlade omkrin 30,000:-, Se vidstående notis från J-P ORDFÖRANDESKIFTE 1975, J-P 2 maj 1974 TENHULT Värrest Ttmhull.; hantverks- och indu slri!'örcjllng höll r~ fre agskvällen :irsmö(c och varfest på Granhuj s pensional. Giist för kvällen \ar sckrclaan:n i SHIO arl HolJnt t\ldholnj, S\lrn infllrmcrad om dcn n}a arbdsskyddslagen, Ars 1975 valdes ny ordförande i föreningen, Hedersordföranden Thure Lindholm, som ledde årsmötet efter mer än 20-årigt ordförandeskap samt ytterligare flera år i styrelsen avgar. Thure Lindholm utsågs till hedersordförande år Thure Lindholm hade äran att överlämna ordförandeklubban till direktör Kurt: Blomqvi st. (KABE I-illSVAGNAR,) Hantverkare i Tenhult vald ny ordförande Tenhults hant~erks- och indu triför- ingen och till ny ordförande valde' ening höll på måndagskvällen års- ingenjör Kurt Blomqvisl. Rolf möte pä Granhults Pensionat. Förre Franss,on och Kurt Blomqvisl utordförande, Thure Lindholm, älsa- sags lili representanter i remissde välkommen och ledde förhand- lom mille rör Jönkdprngs komlingarna. mun, Övriga funktionärer i fören- Dil föreningens ordinarie ordrö- logen omvaldes islart, elt rande Eskil Johansson, och he- Regethundna disk u, sionskvallar dersordföranden, Mauritz Ljung- skall hajlas varannan ånad. då herg. under äret avlidit. hölls pa- aktuella fräg( r och prohlem inom renlation över dessa medlemmar. industrien skall venlllcra~, Vidare Kamrer Ingcmar Elmquist rö- beslutades om hesök 'id några Inredrog årsbcrättelse h kas Map- dus.tricr i Tenhull \Kh m en r~ u. p rl. Kassaomslutnlngcn har Ull- ~~)m skall forcwgas l maj m' nad der aret uppgätt till 2940j') kr. Tv" till Möbelmässan I KlIpenhamn nya medlemmar invaldes i rören- _. _,, Köpman Thure Lindholm överlämnar ordförande- -J"nköpings-Pösten 28 april 1975 l klu bban till nye ordföranden in!enjör Kurt BlomqIIi". I =--.: FESTKOMMITTE ' Redan från föreningens första år har en festkommitte varit tillsatt o Första åren hölls ett flertal fester på Granhultsområdet, Festkommitten har under åren bestått av: Arne Glans, Sven Söderström, Evert Håkansson, Eskil Johansson, Harald Svensson och Eric Johansson, Medlemsvärvare, Föreningens medlemsvärvare har varit: Eric Johansson, Ulla Rydh, Holger Tubbin och Rolf Fransson o

14 13 J4.0-ÅRSJU BI LEUM, År 1978 var ett händelserikt år hos Tenhults Hantverks och Industriförening. Jubileumsfest på Brunstorps Värdshus med blomsterhyllning och veteranteckenutdelning. Historik över de gångna 40 åren framförd av konditor Herbert Appelkvist och besök av distriktsordföranden John Granqvist, Nässjö. Medlemsantalet var 49 st. och kassaomslutningen hade balan~= serat på :-. Av årsbetättelsen framgår att föreningen anordnat studiebesök på Gullrings-hus och Storebro bruk. Med blommor och veterantecken 8e8 fr v Einar slröm, John'Andernon, Mau Ludvig880n, Märtiz Bohman, Bertil Fridh, dutrikt80rdföranden John Granqvut, Nä88jö, Erik Johan8 80n och SiKVardFaal(. ' ~~.,.' i.hantverksveteraner hy(laae'i0;7j' vid40-årsjubileum i Tenhult ' ' Då Tenhults Hant~erks- och IndustrifOrening vigsson ocn 'einar Ström.' De blev för föreningens vidkommande, firade sitt 40-årsju också blomsterhyllade. De tre nämligen eldsjälen och idegivaren bileum på Brunstorps Värdshus på som ej hade tillfälle att närvara Sven Ström samt Evert Håkansvar Herold Berg, Axel Mohlin och son och ErikJohanssoh.,"- fredagskyälien, 'skedde det under festliga.former.;' Efter. v,älkomsthälsning ay konditor Anders Karls I festkvällen ingick också kaffe~ " Vid" r6reningens illlkomst s'tod Ake Skogman... -~..: ::~. ~.. ~. '. ". p _. son spisade man middag tillsam~ samkväm, lotterier, musik ',och industrin ännu och klarpade på mans, och sedan gay en ay yetera- " dans :::. -...:-' ';'-'r- :,_, '. _ dörren for att komma In i Ten...;,"' bl' k ' fr' flik t h '" 110r; av de forsta 12 medlemmarna" IC.~a. orem~ge~s, I 0!Ils oc. Ur Herbert Appelkvists historik var II hantverkare. 'lndustrin f~a!,"vaxl;,dlstnktsordrora~~en,;, kan noteras, att föreni,ngen bildatillika ledamoten av Sf!IO:s?over.: des vid en sammankomst' i för-' hade få förespråkare bland socknensstyrande, som ville behålla s~yrelse, ~ohn Granq~lst~ NassJo samlingshemmets lilla s'ai den 19 nktade bhcka~a fra~at da ha~ t~. oktober Initiativet';, togs av Tenhult som den lugna idyllen för lade om de mmdre roretagen mror :'ordföranden i Huskvarn'a Hant invånare och sommargäster. nerna Herbert Appelkvist en åter-', Ute hist~ria".,.,:,.", - hult, medan hantverket stod i sitt 8O.talet.' 'o......, verks- och Industriorganisation, Fram till I950-talet förde rör Hr Granqvist forrattade ock~a ingenjör Erik Nyhlen, som inbjudit Tenhultsortens hantverkare att ut~elnjng ~v veterantecknen for mlnst)5. arj medlemskap. Inte mindre an tio medlemmar hade lyssna till Hantverksorganisationens ombudsman Allan Aberg uppnått den k.valifikationen.. och" från Stockholm. av dessa,var foljande SJU narva Föreningens förste sekreterare rande: Marta Bohman, John An blev trädgårdsmästare. Göte dersson,. Sigvard, Faag, Bertil, Faag.~Enk. J~hansson, Mats Lud Fritzen. Historiken omnämner Ytterligaretre som giorde mycket eningen en tynande tillvaro, men både genom företagens tillväxt och den den årliga festen som till förde kassaw.erfof,deriiga' medel, ' fick föreningen, alltmer vind i seglen. Atskilligt har kunnat förverkligas, dock inte: det Hantverkets hus, som man önskat och alltfort,i öns~arsi~."<~... >:>.' :..

15 14 Industritomter på Häljaryd. Ett gammalt avtal med Tenhults dåvarande kommun genomförs Industritomter säljs i Tenhult Avtalet gällde utökning av fastigheter till Fastighetsnämnden behandhörande KASE husvagnar, Skogmans Träindustri lade i g' r tre ärenden g' llande och Sigvard Faags sågverksrörelse. försäljning av industrimark i Tenhult - söder om Nässjövägen, I samlli~a fall gäller det markförsäljning skedde komm unsammanslagningen och för vilka nu justeringar skett i de ursprungliga avtalen. Faslig het nämnden beslutade i går fö NAMNÄNDRINGAR. som före på senare år har vissa namnändringar skett och år 1984 skrev man alltså: Tenhults Hantverks och Industriförening Familjeföretagen. reslå kommunfullmäktige att godkänna avtalen, Dessa gäller försäljning av in Ar 1989, vid sammanträde på Rogber9agården dustrimark till byggmästare Sig ändrades föreningens namn till: Smaföretagarnas Riksorganisation, Tenhultsföreningen. Vid detta tillfälle talade ombudsman Siv Ullman från SHIO. Talaren framhöll fördelarna för medlemmarna angående rabatter,m.m. MORGONMOTE med FIKA. vard Faag, Tenhult, till KABE Karosseri AB, Tenhult och till AB Skogmans Träindustri, Ten hult. (Fotnot: ovan nämnda markar fårer gjordes innan omradet var planlagt och det är efter all det nu gällande planfdrslaget fast ställts som köpeavtalen justerats) Att inleda diskusioner på det lokala planet beslutades vid styrelsemöte Hos Arne Josephsson den 22 jan 1991 diskuterades sammanslagning med Jönköpingsavdelningen samt årsmötet i Tenhults-föreningen. Vidare beslutades att genomföra en studieresa under april månad. Vid möte på Elbyrån den Il febr beslutades att företaga en resa den 22 april med Barnarps Trafik till Reimyre Glasbruk och Virå Bruk m.fl. platser. Mötet enades om att nästa sammanträde skulle hållas hos Boine Karlsson den 25 mars Sammanslagning med Jönköpings-föreningen diskuterades, men ansågs f.n. inte aktuell. UTFLYKTER och STUDIEBESÖK, FESTLIGHETER M,M, Hantverksföreningens energiska och duktiga styrelse har genom de gångna åren haft ansvaret och därmed på ett utmärkt sätt anordnat ett otal intressanta och lärorika st~diebesök på företag och industrier som tidigare inte kunnat besökas. Genom förhandlingar med bussbolag o.dyl. samt subvensioner från föreningen har priser och kostnader alltid varit låga. Vid föreningens sommarfester och övriga arrangemang har styrelsen alltid lagt ner ett ovärderligt arbete vilket i hög grad bör uppskattas och apploderas. o SMAFORE AGENS RIKSORGANISATION EN AKTIV ORGANISATION FÖR AKTIVA FÖRETAGARE

16 15 SMAI:() 11 E' ('f\gens f111 {SOnGANISÄr!oN' J{i, '/cup" 'US dis I, il, lot TENlIULTSFÖRENINGEN INBJUDER TILL BUSSRESA OCH ÅRSMÖTE MÅNDAGEN DEN22 APRIL 1991 Denn;) U;HJsl-.ur sl~'1."ll1r fy[ln hcnllnnrlen kl: vi kör sedan [/1:;JI1 upp /IloL ihjr:shiirj och villnro lbot Vadstena, hur kommer v i Q tt ej (.ir ~I (! 1: L u IJ P 8 1l;J 11 i s l u L Ls (.l o r I< e n r ö r a t t n v n j u t a v ur t llil?cjiwvu8 kaffe. Sud"ll IJ;,r VrIl' 1"0,,;1 vid~lr(! nu 1I1ot 1'101:01;], Bnr8nsborg och till Fillll::>prlnq, IIIir. [Jiir vi. elt l)(~sijk p;j l'lcssingk~1i1111cjren där vi kan 1l,ll1dl;l lliycket förrli:.illlli r]<j s<lker till huincjj1<l priser. Efter v~:r;t inkijll i FiI1l1~;p:lrHJ yrlr rcs:ln vidi.lrc nu upp till Ilejlllyre, ll~ir (Ji:1" vi elt ljc:::;iik pr) lj1gsbruket, efter visningen UJ r v i p. 11!-; l. u Il d ö V l? r i.i v c n Il ii r r i..i r c n s 110 fl P i n g r u n d <l, S e d el n VLil1LiJr uss del rnyckel gudd srllijry{jsbordel pu Vjrdshuset tre glos Eflor atl vi 11<)1' ~JvlljlltiL tjet ljodu pr. dettcl borcj g~r vi ombord Il:' v;"'r ljus~, ilji'll föj: 'Jl.t ;"11«:1 till cj;jijcns sist;) nnhalt som' Li r p r!-' l i Il S III LJ ~; c ld. i Vi r t:.. li~jr U.r vi el) SOl<, bl.!r'h.t'lj: 0111 detla intresclrll<:l filusceutil s.:lllll vtlrl crll.!rlllicjd;j(j~jk'jrfc uljpcjukc.lt Illed IlCllIlJ;~kut brud. [fler bc~jijl<l~t i Viril st.'.iller vi kosun,"ol hcrnlnorten igen Del, vi I.lr~l"~ikI1clr V"l"'.l 11('lJlIII,1 cirka 211.UU efler en SOlO vi IWPP;lS trcvlilj ULJcJJl.ur j UsLcryijll~llld. PRIS FÖ R DEN N A D A GSTU R BLIR 150:- Föreningen subventioner8r med 210: I priset ing~r: Cussrcso ~; IIIjj r cl;~1 s bo r d intriirle l f L8 r lid tj el,jlj s k D f f e Anmälan till resan sker tiu Ragnar Fridh tel Senast Onsdagen den 17 April 1991

17 Föredragshållare och föreläsare samt utdelning av mästarbrev Tenhultsföreningens förste förespråkare var Ing. Erik Nylen från Huskvarna. Han var föreståndare vid Huskvarna elverk w Med sig hade han förutom,sex medlemmar från Huskvarna hantverksförening, ombuds man Allan Åberg från Sveriges Hantverksorganisation Stockholm. Under kvällens sammankomst, som hölls i Tenhults församlingshem, framhöll talarna hur viktigt att det skulle vara gå samman Och bil da en förening för företagarna Till föreningens första årsmöte hade kallats Fabrikör J W Lindahl Jönköping. Han informerade om olika frågor inom hantverket och vikten av utbildning av lärlingar Besök av konsulent Öfström, Stockholm, informerar som redogör för lärlings och yrkesskoleproblemet, ävensom hantverkets berät tigande i den moderna industrien hhl Vid årsmötet i Tenhults lanthusskola, utdelas mästarbrev till Målaremästare Gösta Ström och Frisörmästare Ingemar Svensson. Kvällens gäst Ing. Erik Ny1en, Huskvarna gratulerade mästarna och talade om vilken betydelse yrkeskunnighet innebär i livet. Vid ett styrelsemöte samma år informerade SHIO:s 6mbudsman Haaus Pärsson, Stockholm, om förbundets verksamhet samtidigt som han uppmanade föreningens medlemmar att besöka SHIO:s konferens som innom kort skulle hållas i Jönköping Konsulent Öfström besäker föreningen och vid sammanträde på Gran hults pensionat, talar han om marknadsläget samt om yrkes och hantverksorganisationen, han ivrade också om bildandet aven dam klubb Vid årsmöte på Appelkvists festvåning höll konsulent Lindberg ett lärorikt föredrag om näringslivet och berörde då de restriktioner som förekommer i dagens läge. Vid möte på Granhults pensionat talade sadelmakare Torgny Falk JÖnköpinq. samt till tapetseraremästare Sven Söderström, överläm nade mästarbrev för kunnighet innom detta yrke Sammanträde med damer hölls på Granhults pensionat, där konsulent Öfström talade,särski~t till damerna, och därmed agiterade för bildande av damklubb Gesällbrevsutdelning på Granhults pensionat. Här talade konsulent Lindberg om den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa och USA,samt berörde handelsavtalet med EFTA och EEG. Han överlämnade också föreningens första gesällbrev till fröken Ingvor Carlsson. Tenhult samt bronsmedalj från centralförbundet. Ordf. Thure Lindholm framförde föreningens tack till damfrisörmästare Fru Märtha Bohman som stod bakom utbildningen Distriktsträff på Granhults pensionat (med damer). Distriktets ordförande ing.arne Sandkvist hälsar välkommen och lämnar ordet till direktör BJörnesjö som informerade om den planerade skatteoch bokföringsbyrån i länet, vilken föreningen var posetiva till. Det var frågan om en bankgaranti på 2.000:- som föreningen skulle lämna. Kamrer Sjödin på Svenska Handelsbanken lovade den Hjälp som behövdes. Under förhandlingarna var ~tt besök anordnat på Lanthushållningsskolan under värdskap av lärarna där. Detta var mycket uppskattat av damerna.

18 17,' ;-t Mästarbrevsutdelning på Granhults pensionat. Sadelmakare Torgny Falk, Jönköping, upplyste om den tilltänkta skatte och bokföringsbyråns uppgifter, svarade på frågor om hur andra föreningar ställt sig i denna fråga, angående teckning av revers i Svenska Handelsbanken. Mötet beslutade enhälligt att ställa som garanti, revers på 2.000:- kronor, till Jönköpings läns distriktförening. Att underteckna reversen utsågs herrar Thure Lindholm och Gustav Johansson.Herr Falk ÖVerlämnade mästarbrev till rörläggare Boine Karlsson Tenhult, samt anförde hur viktigt det är för en hantverkare att behärska sitt yrke. Ordföranden Thure Lindholm överlämnade blommor från föreningen med lyckönskningar. till utmärkelsen mi 19 Mästarbrevsutdelning,med damer,på Granhults pensiomat, Även denna gång kunde ordföranden Thure Lindholm, bl.a. hälsa adelmakare Torgny Falk, Jönköping till föreningens sammankomst. Herr Palk höll ett intressant anförande om gamla tiders skråväsen,o~a hur viktigt att en ha~tverkare verkligen kunde hantera sitt yrke. Han betonade också fördelen att även i modern tid ha ett mästarbevis för sin yrkesskicklighet. Samma år besöktes föreningen å~er,av konsulent Öfström, Stockholm. Han erinrade om vad eentralförbundet i samband med SCU utför i det dagliga livet, såsom kontakter hos riksdag och regering, till förmån för industri och hantverk. Efteråt överlämnade kons~lent Öfström, stora veterantecknet för 2S-årigt medlemskap till följande medlemmar: konditor Herbert Appelkvist, fabrikör Erik Pransson, byggmästare Jacob Rydell, Gustav Johansson, Thure Lindholm och Ingemar Svensson. Konsulent Ofström hälsade från förbundet för troget arbete i föreningen. Föreningen tackade med att till var och en överlämna en blomma till samtliga veteraner. Slutligen visade Herr Öfström en intressant film från Grekland Gesällbrev vid föreningens höstsammanträde erhöll fröken Ulla-Britt Svensson, Tenhult, för sin kunnighet innom frisöryrket. Ordf. Thure Lindholm, överlämnade ett xä%1m%~ärs% väl-förtjänat gesällbrev samt blommor från föreningen. Som tack överlämnades också blommor till fru Märtha Bohman för hennes värdefulla insats som lärlingsutbildare Även denna höstfest var förlagd till Granhults pensionat, där lärlingsmämndens ordförande i distriktet, slöjdlärare Bertil Johansson, Jönköping, överlämnade gesällbre~ till Axel Mohlin för sin kunnighet inom mekanikeryrket. Han överlämnade också en bronsmedalj från centralförbundet för väl utfört gesällprov. Föreningens ordf. Thure Lindholm överräkte även blommor från hantverksföreningen Årsmötet hölls på Appelkvists konditori med besök av ombudsmannen i distriktet Hubert Pettersson Detta årsmöte hölls på Granhults pensionat, där ombudsmannen från SHIO, höll ett intressant föredrag om den nya trygghetslagen.xzmk Ombudsman ~«~~ Karl Holm ledde också den efterföljande debatten Diskussionsafton med besök av revisor Brivio Thörner, Jönköping, om den nya medbestämmandelagen, som skall träda i kraft inom kort o Årsmötet hölls i Hembygdsstugan, där ordf. Anders Carlsson hälsade välkommen och särskilt då fröken Eva-Maj Ström och frö~en Monica Karlsson, som där fick mottaga mästarbrev resp. gesällbrev.

19 Detta årsmöte var förlagt till Rogbergagården, där distriktom budsman Siv Ullman talade. Hon poängterade särskilt vikten av sammanhållnjng i föreningar m.m. samt vilka rabratter som gäl ler när ma6''imedlem i Småföretagarnas Riksorganisation. Tillhörighet, anslutning och fonder Tenhults Hantverks och industriförening beslöt redan från början att ansluta sig till Sveriges Hantverksorganisation och likaså ingå som med1em.l!li Smålands och Blekinge Hantverksdistrikt på det välbesökta årsmötet, som hölls på Granhults pensionat, beslöts att teckna en andel a 200:- kronor i Leksands folkhögskola. Ordföranden Thure Lindholm och sekreteraren Eric Johansson fick uppdraget att ordna detta på ett styrelsesammanträde på Appelkvists konditori, beslöts att teckna fem andelar i Jönköpings läns Hantverksdistrikt. Andelarna uppgick till~rr~~lol~ per styck Årsmötet hölls på Appelkvists konditori under närvaro av 21 medl. Efter saklig utredning och genom enhälligt gjord omröstning. be slutade föreningen, att av föreningens tillgångar avsätta : (Tiotusen) kronor till en byggnadsfond. Namnet skulle vara Tenhults Hantverks och Industriförenings Byggnadsfond Redan sedan förening ens början ivrade målaremästare Sven Ström för en föreningslokal för sammankomsterna. Genom denna satsning skulle Hantverksförening en bidraga till att Tenhult skulle få en lokal för sammanträden, studiecirklar och hobbyverksamhet Sadelmakare Torgny Falk från Jönköping, agiterade och informerade om den tilltänkta Skatte och bokföringsbyrån i Jönköping. Han re dogjorde för kostnader och uttalade andra föreningars inställning i denna fråga angående tecknande av revers i Svenska Handelsbanken. Efter överläggningar beslöts emellertid att föreningen g~i borgen för en revers på kronor 2.000:-. Herrar Thure Lindholm och Gustav Johansson fick i uppdrag att underteckna reversen. Gåvor och gratulationer. I Då ombudsman Allan Åberg Stockholm, avlidit, beslöts att föreningen till dennes änka översända kr 10:-, och att kassören skulle över sända detta belopp på en insamlingslista till elektriker Axel Guatsvsson hade inkom mit kr. 101:-, vilket belopp ordf. Mauritz Ljungberg överlämnat mot kvitto. Insamling till nödlidande barn i Finland har inbringat ett obekant belopp Vid föreningens årsmöte på Appelkvists konditori, beslutades att anslå ett belopp på 1.500:-kronor. för flyttning av Mickelstenen från sin nuvarande plats till Mickelsplan. Någon flyttning av stenen blev emellertid inte av. Ett annat monument, vilket påminner om samhällets utveckling utfördes och uppsattes tillsammans med Tenhults vägfören~ng. Hantverk~~~.anslag.om 1.500:-kronor kvarstod och utbetalades t1l1 detta projekt. ~J

20 Under signaturen G-D, var vidstående Tenhultskrönika införd i Jönköpings-Posten Gustav Geterud (G-D), som var flitig krönikör i Jönkijpings~Posten hade upp- märksammat Kommunalfullmäktiges sammanträde, som denna gång var förlagt till Barnarp. Gratulationer vid födelsedagar. Från föreningens tidigare år hade beslutats medlemmarna skulle uppvak- ' tas med blommor och preseter vid 50 år, detta ändrades senare att gälla 60 åringar. UTFLYKTER MED STUDIEBESÖK. Studiebesök på andra företag och industrier b~r~ofta anordnats. Det första besöket gjordes tillsammans med Forserums hantverksförening. Då besöktes Husqvarna Vapenfabrik. Are var En kommite med sekreterare Eric Johansson som sammankallande fick i uppdrag at undersöka möjligheterna om resa till Kalmar Den 13 juni skulle resan avgå och då i egna bilar. l' h l 19 gärde direktör Wilhelm Dahlqvlst ordet. Han prisade Tenhultsborna Teen Utls. k rönt k '(1 for att de ~årdar sina historiska SOM FRAMGATT AV refuat ~Innen och gor de~ med konst som bl fullm"kti anträdet i mte rymmer alltföl' abstrakt symve~~n _ f~r18~~s~m Bamarp _ botik. Han ville emellertid att liv:el;l ovanligt debattrikt. Många leda- Mickels sten skulle ges en hederning.m känna sam placering i samband med denmöter gav sin me > n tsm ckning Precis som det bör vara dl leda- a u y. möterna i den beslutande försam~ Dock inte den.ten som är rest lingen möt. för viktiga avgöl'an- vid järnvägsstationen. Den är ett den. monument över 1800-talets pie- Ett ärende som inte rörde sig tetslöshet hävdade han (den restes om stora pengar och som inte har 1897). Nej, det skall vara den urdirekt med den materiella förvalt- sprungllga stenen. ningen och välfärden att göra gav Den är förvittrad upplyste Karl anledning till några repliker. På Svensson. Det har kolutateraf,s vid punkt 13 I föredragningslistan stod undersökningar. Utsmyckning av MIckles plan. Rune Stämmer säger Thure Ström, då Karlzons förslag i skala 1: 5 fanns vi ber hon'om berätta om den förpå plats och demonstrerades av sta sten som restes till minne av skräddarmästare Thure Lindholm. Mickels bedrift. Den stod fran Han berättade att figurerna pl början vid Tullen på samma tomt sockeln vill påminna om Spexe- som kateet nu ligger. Den restes rydsbanan med malmvagnar. Pä en år 1842 och placerades pä en kulannan sida tlnns träden Bom Mlc- le. Organisten Peter Peterson i kel fällde i kampen mot danskar- Bogla var initiativtagare. Texten na. Linbanan trån AkerbY kan ock- var ungefär densamma som TensA. skönjas... hultsborna är vana att läsa men Till själva skulpturen med sk~l- årtalet var felaktigt. Där Btår t. den hör en gestalt som skall enn- o. ID. datum angivet nämligen 10/2 ra om Mickel själv tillsammans med 161L Rätta flrtalet är en odalman i allmogekläder..1 Mot slutet av föra seklet skulle sköldens konkava del speglas aktl- stenen restaureras och putsas upp. viteterna 1 nuet. Då fann man att den var skör och Enligt förslage~ skall d~ place- delvls söndervittrad. Dä väcktes ras så att den. blir väl synlig ~ram- förslag om att den skulle ei'llättll5 höll ban. Visserligen lir Mickels med en ny naturligtvis större och plan ocksl parkei'ingsplats men nutidens bilar - P 1800, Jaguar 0c: h pampigare.' Det skedde också. Den gamla andra - är sä läga att det inte är stenen lades pl marken som en nägon risk att de sk~mer. r ta platta framför den nya ståtiiga Det anslag som äskat.. bes ö enhälligt. JUST SOM KLUBBAN fallit be stenen (monument över pietetslöshet enli~ Dahlq~lst). Där ligger den allts! än. G-D. En utflykt till Kockums" verkstäder i Malmö samt överresa till Köpenhamn, diskuterades och företogs i ~aj En resa med hemligt mål under sommaren 1957, gick till ostkusten och då Västervik. En reserapport, som nedskrevs av signaturen S F-g., berättar följande: Vår prominenta styrelse, Lindholm, Håkansson, Fridh, Eric och Eskil Johansson hade ordnat resan och den 19 maj samlades de morgonpigga resenärerna vid halv B-tiden, bilarna försågs med svenska vimplar och resenärerna roade sig med att"tippa" resmålet och ressträckan som skulle avverkas. Här gällde att tippa rätt-kanske en bil väntade vinnaren o så bar det i väg- men vart. Ingen visste ingenting. Men då ledarbilen vek av mot Nässjö-hållet, fick dom som gissat Göteborg tji. Vid Nässjö gamla kyrka mötte vi en annan bilkortege- i samma ärende som vi- men tydligen mot annat mål. Efter att vi paserat Eksjö, blev det stopp i Rydsnäs, där vi passade på att hämta en nypa frisk luft. Vädret är som beställt och solen slösar med sina strålar, när vi njuter av den vackra utsikten vid sjön Lägern. Färden går vidare och kartan talar om att vi passerar en sjö, som heter Östersjön, där körsbärsträden står i full blom. Denna lilla sjö träffar vi på mellan Österbymo och Kisa. Ett vägmärke säger oss att vägarbete pågår och vi kryper bort och här har fortsätter och är tar vägen och en dagen. Några får och kortegen far visare läser vi, fram på ettan. Vägen skall rätas, ett berg skall borrats för laddning. Detta bekommer oss inte, vi snart ute på bättre väg. Knotiga gamla ekar kantraktor är i fullt arbete, trots den vackra sönbetar utmed vägen när en 50-km skylt dyker upp in i Kisa. Här delas vägen åt två håll. på en vägvi och, det bär Vimmerby 143 km, den vägen tar av mot Gamleby-hållet. Talet om "steniga" Småland kan med gott samvete Östergötland. Vi far vidare, mopeder, cyklister även tillämpas på och sågverk passe 0/.