Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar"

Transkript

1 Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) Onsdagen den 17 december, 2014 kl Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Gruppmöten Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Val av protokollsjusterare 1 Dnr SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER a) Minnesanteckningar GP 2 Dnr SOCIALNÄMNDENS GRANSKNING a) Rapport granskning delegationsbeslut b) Rapport granskningsområde 1 c) Rapport granskningsområde 5 3 Dnr INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET a) Resan till Rumänien b) Kvartalsrapport P 100 c) Redovisning barn- och ungdomsgrupperna 4 Dnr FAMILJELOTS; METODUTVECKLING I SAMVERKAN 5 Dnr KVALITETSRAPPORT Dnr MÅNADSUPPFÖLJNING a) Socialnämndens månadsuppföljning per den 30 november Dnr ANMÄLAN ENLIGT 6 KAP 36 KOMMUNALLAGEN a) Dnr Beslut och yttrande i serveringsärende b) Dnr Yttrande i serveringsärende c) Dnr Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter ÄoF 8 Dnr ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT

2 9 Dnr KURSER OCH KONFERENSER 10 FÖRRÄTTNINGAR 11 Dnr HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM 12 GODKÄNNANDE ENLIGT 6 KAP 6 SOL a) Enskilt ärende AA och ÅW b) Enskilt ärende CJ och MG 13 YTTRANDEN TILL IVO a) Dnr Enskilt ärende 14 YTTRANDE ADOPTION a) Enskilt ärende EW b) Enskilt ärende HRS 15 FADERSKAP a) Enskilt ärende EW 16 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING a) Enskilt ärende AH b) Enskilt ärende AT c) Enskilt ärende DA d) Enskilt ärende DI e) Enskilt ärende RAH 17 ÖVRIGA FRÅGOR

3 MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Presidierna i Omsorgsnämnden, Äldrenämnden och Socialnämnden Minnesanteckningar från gemensamma presidiets sammanträde den 3 december 2014, kl 08:15 10:00 i Sammanträdesrum Rubinen, Drottninggatan 16 Närvarande: Övriga deltagare: Liselotte Fager (KD), ordförande Linnéa Darell (FP) Niklas Borg (M) Eva Lindh (S) Ali Hajar (S) Elisabeth Gustafsson (S) Andreas Ardenfors (KD) Anita Lhådö, Socialförvaltningen Inga-Lill Strand, Socialförvaltningen Elisabeth Ulvenäs, Omsorgs- och äldreförvaltningen Tina Andersson, Omsorgs- och äldreförvaltningen John Fristedt, Omsorgs- och äldreförvaltningen, punkt 1 Maria Svensson, Omsorgs- och äldreförvaltningen, punkt 4 Susanne Lundstedt, Omsorgs- och äldreförvaltningen, punkt 4 Elisabeth Wiman, Omsorgs- och äldreförvaltningen, punkt 4 Arne Linder, Socialförvaltningen, sekreterare Ärenden 1. Nyckelfri hemtjänst John Fristedt informerar om förstudie och planering för ett införande av nyckelfri hemtjänst. Förberedande studier är igång i form av undersökning av leverantörsmarknad, kontakter med Norrköpings kommun (där man infört ett system), diskussioner med utföraren inom hemtjänsten, diskussioner kring säkerhetsfrågor, bedömningar och prognoser av kostnadsläget (både vad gäller införande och förvaltning), samt tänkbara vinster. Det finns en preliminär tidsplan där ett möjligt införande av ett nyckelfritt system kan ske under hösten Dialogmöten med Statens institutionsstyrelse (SiS), m.fl. Anita Lhådö informerar från senaste mötet den 27 november med SiS, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och andra kommuner. Diskussionen fortsatte beträffande platsbrist, väntetider och vårdkostnader. Det verkar som om SiS lyssnar på den kritik som kommer fram. SiS planerar för vissa förändringar i vårddygnskostnaden. Så här långt har den så kallade baskostnaden tillsammans med (i många fall) extrakostnaden sammantaget gett en orimligt hög vårddygnskostnad. SiS vill nu höja baskostnaden. Den eventuella extra kostnaden kan då komma att mer bli avhängig kommunens uttalade önskemål huruvida det är fråga om akutplacering, utredningsplacering eller behandlingsplacering. För Linköpings del kan det då bli fråga om att man särkilt ska besluta om insatser utöver baskostnaden vid placeringar på SiS. För att bredda underlaget för fortsatta diskussioner planeras för ett antal semina-

4 rietillfällen i Östergötland, Södermanland och något ytterligare län under våren SiS och SKL ska tillsammans gå ut med en pressinformation om det arbete som pågår. Linköping kunde lämpligen stå värd för ett av tillfällena. Det är viktigt att diskussionen hålls uppe, vilket även sker i de socialchefsnätverk som finns. Kostnadsdiskussionen är viktig även då den vårddygnskostnad som SiS tar ut troligtvis utgör riktmärke för andra vårdinstitutioner. 3. Planeringen avseende kommande boenden inom psykiatri och LSS, samt kösituationen Vid föregående GP gjordes en presentation av behovet av platser i boenden för den aktuella målgruppen. Behovet omfattar cirka 80 personer, där det ingår 47 personer med redan fattade bifallsbeslut (ej verkställda) om en plats i boende, de som vill flytta hem till Linköping, samt de som gjort en intresseanmälan. I de ärende där verkställighet inte kommit till stånd finns andra insatser som ersättning. Socialförvaltningen tecknar periodvis så många enskilda avtal med utförare att det kunde betraktas som den typen av upphandling som normalt hanteras av Omsorgs- och äldreförvaltningen. Elisabeth Ulvenäs presenterar planeringen för nya boenden, som inalles omfattar 81 bostäder. Dessa är då belägna i vitt skilda delar av kommunen. Alltifrån kransorter till mer centrala delar av kommunen. Den tänka tidsplanen för de nya bostäderna utgörs av perioden Vid dagens möte framförs funderingar kring möjligheterna att i planeringen vara mer framåtsiktande där olika typer av möjliga prognoser används mer strukturerat. Det kan vara fråga om kunskap om vilka barn som växer upp och får nya behov, individuella planer och intresseanmälningar. Det är också viktigt att vara med i kommunens detaljplanering för bostäder, etc. 4. Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanningen i särskilda boenden Maria Svensson och Susanna Lundstedt redovisar hur Linköpings kommun ska yttra sig över förslaget till föreskrifter som beräknas träda i kraft siste mars Då upphör också föreskriften och det allmänna rådet SOSFS 2012:12. Ett förslag till yttrande finns upprättat, som, på grund av tidsfristen, det kommer att undertecknas av socialnämndens, resp. äldrenämndens ordförande. Detta ligger sedan till grund för kommunens yttrande, som undertecknas av kommunstyrelsens ordförande. 5. Ensamkommande barn (EKB) Tina Andersson redovisar hur Migrationsverkets fördelningstal för Linköpings kommun vad gäller ensamkommande barn kan komma att förändras från 33 till 55. Fördelningstalet tar sitt avstamp i asylärenden, som sedan övergår i PUTärenden. Detta innebär att fördelningstalet på helår i praktiken innebär två till tre gånger denna siffra vad gäller det faktiska antalet barn. Boende för barnen är utan tvekan den svåraste frågan att lösa. Den idag mycket osäkra planeringen innehåller 80 till 90 nya boendeplatser under perioden Inom kort kommer en samverkansträff genomföras med fastighetsägare i Linköping.

5 6. EU- migranter Anita Lhådö redovisar situationen i Linköping. Det är ökad förväntan på att få hjälp med hemresan. Det verkar även som om det kommer personer, som tidigare uppehållit sig i grannkommuner, som också vill ha akut hjälp. Dessa har då nekats hjälp i de andra kommunerna. Socialkontorets personal har vid några tillfällen gjort besök vid sovställen. Härbärget är fullbelagt och motsvarar inte önskemål om husrum. Vid något tillfälle har man tvingats avvisa en febersjuk person. Via förtroendevalda kommer dit in förslag och synpunkter kring hur man borde lösa frågan i Linköping. Frågan kommer även att behandlas vid kommunstyrelsens planeringsutskott kommande vecka. 7. Nästa möte Ordförande tackar för sig och önskar alla lycka i det fortsatta arbetet. Under 2015 svarar Socialnämnden för värdskapet och nästa möte är planerat till torsdagen den 5 februari 2015, klockan 8.15 och äger rum i Socialförvaltningens lokaler på Barnhemsgatan 2.

6 Sida 1 av 3 Rapport socialnämndens granskning 2014; Granskningsområde 1 Hur hanteras akuta boendefrågor? Vilka resurser finns och hur sker handläggningen? Samtal 24/11 med gruppchef Agneta Persson, Vuxengruppen, socialsekreterare Cecilia Cras och boendekonsulent Eva Åbrodd. Nedanstående PM för praktikanter gäller från september 2014 och kompletteras med dagens muntliga information, som skrivs i kursiv stil. IFO Utredning Vuxen Socialkontorets arbete med bosociala frågor Bosociala frågor De bosociala frågorna på IFO omfattar det vräkningsförebyggande arbetet på socialkontoret samt insatser i form av akutboendeteamet, boendestöd, akutboende, sociala stödkontrakt och rådgivning. Innefattar inte stödboendena för missbrukare eller särskilda boenden för äldre och funktionsnedsatta enligt SoL och LSS. Specialfunktioner Boendekonsulent Hyresvärdsrepresentant på socialkontoret. Har kontakt med hyresvärdarna och sköter eftersökningen av akutlägenheter och stödkontrakt. Avtalsskrivningar och rutinerna runt uppsägningar. Bra samarbete med AFI. Bovärd Sköter det praktiska runt nycklar, viss skötsel och service av de sociala stödkontrakten och akutlägenheterna. Inköp av utrustning till akutlägenheterna och åtgärdar lättare fel. Resursgrupp Bo organiserar och fördelar akutboendeplatser på den öppna marknaden. Vandrarhem och hotell. Funktionen kommer man i kontakt med genom IFO Vuxengrupps brevlåda för bosociala ärenden. Socialen akutboende. Mottagning boendefrågor Varje måndag, onsdag och fredag mellan kl och Nås på telefon: Samtalen går till en assistent, som noterar basdata och lämnar till Cecilia C. Akuta ärenden handläggs samma dag, övriga inom 2-3 dagar. Cecilia har då en lista på alla lediga vandrarhemsplatser i hela länet. Hon kan ge råd och lotsa vidare. Boenden Socialkontoret har inga lägenheter och ägnar sig inte åt bostadsförmedling. I de fall där det inte finns någon omfattande social problematik så ägnar IFO Vuxen sig endast åt rådgivning. Detta är den största insatsen vad gäller boende och omfattar den övervägande delen av de samtal som kommer in till mottagningen. Sociala stödkontrakt Är en insats enligt SoL 4:1 och utreds på inkommen ansökan. Kan generera i både bifall och avslag. Biståndet innebär en kombinerad insats med en stödlägenhet och ett boendestöd. Stödet ska jobba med de problem som har gjort att personen/familjen bedömts vara i behov av ett stödkontrakt. Målsättningen är att personer som bor i sociala stödkontrakt genom socialkontoret får sådant stöd att de på egen hand kan sköta sitt boende och på sikt ta över kontraktet på bostaden. Vi har ca 250 sociala stödkontrakt idag. Akutlägenheter/boenden- totalt 76 boenden Socialkontoret förestår ett akutboende vid Braskens bro i Tannefors, Stallgården. Där finns 33 enrums lägenheter med målgruppen ensamstående vuxna eller par utan barn. De boende har ofta en social problematik som gör att de inte bedöms kunna klara av tillfälligt boende på

7 Sida 2 av 3 vandrarhem eller hotell. Tillsyn bedrivs på Stallgården dygnet runt, utförare på uppdrag av kommunen, är Östgöta Care sedan 1/9. Personal på plats kl och Boendetid ofta 6 mån. Missbruk får ej förekomma, då försöker man motivera för behandling. Går det ej måste den boende flytta, ev. till Glyttinge. Fem stugor på Glyttinge camping mellan Skäggetorp och Ryd förhyrs också av socialkontoret att använda som akutboenden. Målgruppen där är ensamstående, i första hand män, som är aktiva i missbruk eller som har lite svårare psykisk problematik. Även här utför Östgöta Care tillsyn, de utgår dock från Stallgården där de har kontor. Till målgrupperna barnfamiljer, ungdomar och ärenden med hotbild så hyr socialkontoret ca 35 vanliga lägenheter som ligger utspridda i Linköping i vanliga bostadshus. Hyresvärd oftast Stångåstaden, önskvärt med fler hyresvärdar. Alla akutbostäder är möblerade och kontrakt tecknas med handläggare på IFO Vuxen. Placeringar på Stallgården, Glyttinge och i familjelägenheterna är biståndsbeslut enl. SoL 4:1. Vandrarhem/hotell Vid behov av tak över huvudet då det är fullt i våra akutboenden eller där det av olika skäl bedöms att den enskilde klarar av och passar bäst på ett akutboende på den öppna marknaden, bokas plats på vandrarhem eller hotell. Kan bli aktuellt för ungdomar, akuta separationer, anknytningsfamiljer som ej ordnat bostad. Svårt att tillgodose boende för anknytningsfamilj till ensamkommande flyktingbarn som fått uppehållstillstånd. Anknytningsfamiljen har/kan inte ordna det egna boendet/lägenheten innan de kommer hit och tiden från det socialen får veta att familjen kommer tills de verkligen är här, är knapp. Socialen har inga egna lägenheter och uppdraget för sociala förvaltningen täcker egentligen inte bostadsförmedling till anknytningsfamiljer. Man försöker så gott det går att vara behjälplig i denna fråga. Fn. c:a personer, som bor på vandrarhem/hotell i Linköping, Rimforsa, Motala- ofta länge. Boende på vandrarhem/hotell är ett bistånd som beviljas på AFI utifrån kostnad, bokas således också av AFI-handläggare. IFO Vuxen, beredskap och mottagning, ansvarar för att fördela dessa boenden vid efterfrågan. Förfrågan görs till funktionsbrevlådan: socialen akutboende denna brevlåda är bemannad från kl 8-16 varje arbetsdag. De bostadslösa ska själva aktivt söka arbete. Övrigt Boendestöd Insats där stödpersoner jobbar med den enskilde för att stötta denne i fortsatt rehabilitering. Problemområden är bland annat missbruk, ekonomi, social isolering, ohälsa, stöd i att sköta hemmet. Utförare som är upphandlade på generella avtal är Origo vård och omsorg, Active omsorg och Brinkens boendestöd. På särskilda avtal finns bland annat Lynx som vi använder mer och mer då de generella avtalen sällan räcker till. Ständig brist och jättebehov. Akutboendeteamet Insats från Råd och stöd som riktar sig till personer som inte har några hinder eller väldigt små hinder för att få en egen bostad men som bedöms vara i behov av stöd för att klara av att söka och få tag i en bostad på den öppna bostadsmarknaden. Boendeteamet består av 2 personer, har funnits i c:a 6 år, fungerar bra, använder bostäder i hela länet. Tar upprepade kontakter med hyresvärdar, coachar sökanden: referenser, betala skulder, bra presentation mm Team BoKvar Team Bokvar är direktupphandlat från Råd och stöd. Boendestöd som riktar sig mot personer som blivit aktuella på socialkontoret utifrån det vräkningsförebyggande arbetet. Teamet består

8 Sida 3 av 3 av två personer och arbetar stöttande i familjer med målet att behålla befintligt boende och motverka bostadslöshet och avhysning. Välkänt är bristen på bostäder i Linköping. Nu har Socialförvaltningen en kvot på 200 lägenheter hos Stångåstaden med sociala stödkontrakt. Ca 170 av dessa lägenheter utnyttjas nu. Ett tydligt önskemål framfördes om ytterligare lägenheter för familjer, som ej behöver tillsyn samt lägenheter för ungdomar, som flyttar från gemensamt boende. Kvoten ovan får ej minska. Gode män bör se till att ställa 17-åringar i bostadskö! Man ansåg att politikerna bör ge Stångåstaden direktiv att bygga och lämna fler lägenheter. Och inte heller sälja kvarter med små billiga lägenheter. Stångåstaden vill ej heller ha hyresgäster med skulder eller betalningsanmärkningar de senaste 2 åren. Kan denna policy omrövas/göras något humanare? Kristina Bengtsson Britt-Marie Gustavsson

9 10 november 2014 Reseberättelse, Rumänien oktober 2014 För inte mer än ett par år sedan kunde Linköpingsborna för första gången träffa på personer som tiggde om pengar på gatorna, ett fenomen som tidigare nästan uteslutande funnits i storstäder i Europa eller möjligtvis i Stockholm. Dessa personer visade sig snart komma från nya EU-länder så som Rumänien och Bulgarien. Linköpings kommun fick snart ett samarbete med Stadsmissionen och andra organisationer som ville göra en insats för dessa människor. Sedan 2013 finns Crossroads i Linköping som består av ett härbärge under de kalla månaderna, lunchbespisning samt rådgivning. Utsatta EU-medborgare som kommer till Sverige för att söka försörjning för sig och sin familj och som ofta ser det som sin enda utväg att tigga ihop pengar har på några få år blivit en verklighet inte bara i Linköping utan i de flesta av Sveriges kommuner. Några kommuner har likt Linköping valt att samarbeta med idéburna organisationer för att hitta lösningar så att dessa personer inte ska fara illa samt för att verka stödjande, andra kommuner väljer att enbart ge akuthjälp och då ofta i form av en biljett hem. Linköpings kommun deltog tillsammans med organisationerna Hjärta till hjärta och Linköpings Stadsmission i en resa till Rumänien den oktober Syftet med resan var dels att skapa förståelse för, samt få kunskap om, hur situationen ser ut för de personer som kommer till Linköping för att söka jobb/tigga men även utröna möjliga vägar till samarbeten och utbyte med Rumänien samt för att se hur Stadsmissionen, Hjärta till Hjärta och Linköpings kommun kan arbeta tillsammans med frågan på olika sätt. Den här reseberättelsen har satts samman för att ge en personlig bild av vad delegationen från Linköpings kommun fick uppleva under resan. Några bilder finns med för att illustrera resan och en i en bilaga återfinns den gemensamma ståndpunkt som Linköpings kommun, Hjärta till hjärta samt Linköpings Stadsmission formulerade direkt efter resan. I februari 2015 kommer Linköpings kommun (utefter beslut i KS) tillsammans med olika organisationer att anordna en konferens ang. utsatta EU-medborgare samt vad kommuner och andra organisationer kan göra för att motverka att dessa personer far illa. Schemat för resan Söndag 26 oktober: Måndag 27 oktober: Tisdag 28 oktober: Onsdag 29 oktober: Avresa, besök i Pitesti (Borgmästare och Landshövding) Besök i byarna Tufano, Pauleasca samt kommunen Gradinari Seminarium på svenska ambassaden (av delegationen) Besök i Ferentari (stadsdel Bukarest), Project Ruth, avslutande delegationsmöte samt hemresa

10 Söndag 26 oktober (författare Ulla Andersson, Omsorgskontoret) Avresedagen och besök i Pitesti Delegationen från Linköping reste till Rumänien tidigt på söndagsmorgonen. Vi var en relativt stor delegation bestående av Lars Linebäck och Elin Sjögedahl från Linköpings Stadsmission, Staffan Jonsson från Svenska Kyrkan, Anders Holmefur, Jörgen Ljung, Alin Mechenici (tolk), Luiza Mara Timoc (tolk) och Rickard Klerfors från Hjärta till Hjärta, Johan Siverts från Corren samt Eva Lindh, Ann-Cathrine Hjerdt, Daniel Andersson, Ulla Andersson och Karin Linkhorst från Linköpings kommun. Vi hade trots att det var söndag fått en inbjudan till ett gemensamt möte i stadshuset i Pitesti dit vi åkte direkt från flygplatsen. Vi blev mottagna av borgmästare Tudor Pendiuc, landshövding i Arges län Mihai Oprescu som också skulle deltagit kom ej. Borgmästaren Tudor Pendiuc berättar att staden Pitesti har ca invånare samt att romerna är en minoritet i Rumänien och det finns inte så många Romer i Pitesti. Det är ett fåtal familjer av romerna som orsakar problem och få som tigger i staden, sade han. Borgmästaren berättar att romer finns representerade i Rumänska parlamentet och de är även medlemmar i olika politiska partier. Det förekommer enligt borgmästaren en positiv diskriminering (en mer korrekt översättning är nog positiv särbehandling) av romer i Rumänien som exempel nämns att de på vissa platser kan åka buss gratis. Det finns dessutom olika program som finansieras via medel från EU för att stödja romerna. Problemet med romerna är lika i samtliga regioner i landet, menar borgmästaren. Det finns enligt borgmästaren exempel på duktiga romer som till exempel tillverkar smycken, några som är duktiga i sport andra är duktiga musiker till exempel violinister. Flera av de mer etablerade romerna skäms över att vara rom och vill inte stå för det, menar han. Det behövs en gemensam lösning för de utsatta grupperna för att de ska komma ifrån tiggeri och att bo på gatan, att erbjuda arbete är en viktig del. Borgmästaren uttrycker att vissa romer äger hus och juveler men väljer att bo i tält istället. Det finns de som stjäl, och han resonerar omkring om det kan finnas i generna. Överlag beskrevs romer i svepande generella och inte sällan nedsättande termer som kändes väldigt främmade för oss från Sverige. Ann-Cathrine Hjerdt berättar om Linköping och varför vi besöker Rumänien och Pitesti. Ann- Cathrine poängterar vikten av att romerna får stöd och hjälp i sitt hemland. Hon berättar vidare om det akuta stöd som ges till tiggarna i Linköping. Svenska ambassadören Anneli Lindahl Kenny deltar under mötet. Hon berättar att hon varit i Rumänien sedan september 2014 och att hon ser fram emot ett fortsatt samarbete i frågan. Valentin Preda företagare från Rumänien som har en upparbetad kontakt med Hjärta till hjärta berättar om hur han ser på situationen för romerna och vad han tillsammans med Hjärta till hjärta gör för att förbättra möjligheten att till exempel sälja varor som tillverkas i byarna. Valentin avbryts abrupt av borgmästaren och mötet avslutas hastigt med att borgmästaren reser sig och meddelar att han måste gå ut på torget och delta i festligheterna där. På torget pågår ett ljusspel, men det är enbart ett fåtal människor där och tittar på detta. Borgmästaren meddelar att han inte har möjlighet att delta på kvällens middag som han tidigare tackat ja till på grund av festligheterna. Det är många av oss i delegationen som tycker att hans beteende är märkligt. När vi återvänder hem får vi veta att borgmästaren blivit avsatt och åtalad för korruption.

11 Måndagen 27 oktober (författare Daniel Andersson, FP) På besök i de rurala byar Tufano, Pauleasca och Gradinari En dryg mil utanför Pitesti kommer vi till Micesti. Här driver nederländskan Marianne Dieksen och hennes man hjälporganisationen Somebody Cares, som har ett utbildningscenter där skolbarn får hjälp med läxläsning och mat. Många av barnen har föräldrar som är utomlands i jakt på inkomster. Tidigare var de gästarbetare i Spanien, men med finanskrisen försvann de spanska jobben och tiggeriet i Sverige är enligt hjälparbetarna mer lönsamt. De som återvänder från Sverige har ofta med sig tillräckigt med pengar för att kunna investera i bättre boende. Enligt hjälparbetarna blir tiggandet indirekt en väg till status. Vissa av de personer vi talar direkt med menar dock att de ofta återvänder hem lika fattiga som de for, särskilt då de har en räkning att betala för maten som barnen köpt på krita. I bosättningen Tufanu tillhör invånarna folkgruppen Rudari. Vi träffar Florina, som lever med sin familj i en slags hydda utan elektricitet och rinnande vatten. Hon visar upp ett brev från domstolen: bostaden är illegal och ska rivas. Men någon annanstans att bo har hon inte och det finns inte pengar till att bygga ett nytt hus. Familjens socialbidrag på 380 kronor i månaden räcker inte långt. Barnen går i byskolan fyra timmar om dagen i fyra år. Därefter slutar de flesta skolan. Närmaste skola för årskurs 5-8 ligger 6 kilometer bort, på andra sidan en skogsklädd höjd över vilken det inte går några vägar och dit det knappt går att ta sig på vintern. Vissa föräldrar vill hjälpa sina barn till skolgång, men för många föräldrar som själva aldrig gått i skolan är det självklart att barnen istället ska hjälpa till med familjens försörjning. Undervisningens upplägg försvårar skolgången än mer. Pedagogiken utgår starkt från föreläsningar. Därefter förväntas barnen själva ägna mycket tid åt läxor. Men i hem där stora familjer bor i ett rum, där bord saknas, där föräldrarna inte kan läsa eller skriva och där barnen förväntas hjälpa till finns inte utrymme för läxläsning. Många av dessa barn kommer fortfarande vara näst intill analfabeter när de lämnar skolan för gott. Under eftermiddagen ljusnar det, vi har kommit till kommunen Gradinari, där borgmästaren tar emot oss i Stadshuset. Jag är rumän och rom och det är jag stolt över säger han. Gradinari är en progressiv kommun. Tillsammans med hjälporganisationer och EUfinansiering har man startat ett projekt där 115 familjer under hösten ska få hjälp med fastighetsregleringen, så att de får ett legalt ägande över marken de brukar. Vi träffar 40-åriga Second Chance-elever som med stolthet berättar att de snart är redo att ta sin lågstadieexamen. Härnäst vill man öppna barnomsorg på obekväm arbetstid, så att skoleleverna kan göra läxor istället för att passa sina syskon medan föräldrarna arbetar på sina fält. Jag frågar vad vi kan göra för att hans invånare inte ska behöva lämna sina hem. Det behöver finnas försörjning här, svarar han. Under besöket är det uppenbart vilka små medel som behövs för att åstadkomma stor skillnad. Längs vägarna står stora mängder frukt och grönsaker för försäljning, men mycket säljs inte. De flesta har inte möjlighet att på egen hand åka till andra städer och sälja på marknader. Trots bördig mark, låga produktionskostnader och en lång odlingssäsong är Rumänien nettoimportör av livsmedel. Med producentföreningar, lager med kylning, förädling och distributionskanaler skulle Gradinari och kringliggande byar på kort tid kunna bli en exporterande tillväxtregion. De produktionsvärden som idag ruttnar bort längs vägarna skulle kunna omvandlas till satsningar på skola.

12 Tisdagen 28 oktober (författare Eva Lindh, S) Seminarium på svenska ambassaden Under tisdagen anordnades ett seminarium på Svenska ambassaden i Bukarest. Vid detta seminarium deltog representanter från Norges, Finlands, Frankrikes, Österrikes, Nederländernas och Englands ambassader, statssekreterare Cezar-Radu Soare, två professorer i ämnet samt representanter från flera romska ideella organisationer som är aktiva i Rumänien. Seminariet inleddes med att Ann-Cathrine Hjerdt berättade om Linköping samt om hur kommunen arbetar med utsatta EU-medborgare. Därefter berättade Elin Sjögedahl om Stadsmissionens arbete med Crossroads samt drivkrafterna, lärdomarna och tankarna bakom arbetet. Elin poängterade det viktiga i att arbeta med respekt och ödmjukhet och att vi har ett mänskligt ansvar. Det fanns bland deltagarna ett stort intresse för hur kommunen, Stadsmissionen, Svenska kyrkan och Hjärta till Hjärta arbetar tillsammans med frågan kring utsatta EU-medborgare. Under dagen framkom hur situationen nationellt ser ut för den romska befolkningen i Rumänien genom professorn i sociologi, Vasilie Burtea. Även om det kom upp en diskussion om huruvida siffrorna var de senast tillgängliga eller inte blev bilden trots allt tydlig. Den romska gruppen är generellt en ung befolkning med en dramatiskt lägre förväntad medelålder jämfört med den övriga befolkningen. Bostadssituationen är svår för många och arbetslösheten är hög. Sammantaget innebär detta att demografin ställer stora krav och påverkar livet. Det är svårt för många att lösa de svåra utmaningar som delar av den romska gruppen ställs inför. För en del leder detta till migration, för att kunna ge sina barn en bättre framtid. Statssekreterare Cezar-Radu Soare talade om att Rumänien nu gör en del insatser för att förbättra situationen för den romska gruppen genom att vissa platser på universitetet samt i parlamentet och regeringen är särskilt avdelade. Just nu är ett arbete igång med att ta fram en policy för integrering. Soares medarbetare i dessa frågor, professor Radu Gheorge, lyfte också fram behovet av att utveckla lokala samarbeten mellan länder. Även borgmästaren från Gradinari, Mihai Ioana, som arbetat aktivt med att förbättra situationen för den romska gruppen berättade om hur det kan ske förändringar på lokal nivå. Ioana poängterade att människor vill stanna i Rumänien och att mycket gå personer, om någon, far iväg som migranter från områden där det görs positiva insatser som verkligen förändrar förutsättningarna för människor. Det viktiga under dagen var de samtal som det gavs möjlighet till. Det blev tydligt att det finns många olika lösningar och möjligheter men vi fick också klart för oss vilka svårigheter och problembeskrivningar som finns. Stor fattigdom och utanförskap tvingar idag människor att lämna sitt hemland för att söka möjligheter att försörja sig själva. Det övergripande målet måste vara att människor ska kunna få förutsättningar att leva i Rumänien.

13 Onsdag 29 oktober (författare Ann-Cathrine Hjerdt, M) Project Ruth i förorten Ferentari och Amsterdam-sittningen Sällan har jag deltagit i en så välorganiserad resa som i resan med Hjärta till Hjärta, Stadsmissionen, Corren och Svenska Kyrkan. Även onsdagsmorgonen gick i samma tecken. Vi samlades redan kl för frukost. Under frukosten pratade både Rickard Klerfors och Jörgen Ljung om vad vi skulle möta i under dagen, nämligen en skola och ett projekt som kallas Project Ruth Vi checkade sedan ut och på gatan var det redan livlig trafik. Färden i Bukarest med alla dessa bilar och till synes lite stökig trafikplanering fungerade bra, jag åkte under alla våra dagar i Rumänien med Valentin Preda. Han rattar kunnigt och tryggt runt i sin hemstad. "Där du går jag gå, och där du stannar jag kommer att stanna" Ruth 01:16 Vi besökte Project Ruth som ger livsomställande möjligheter till människor som lever i fattigdom, speciellt då romer. Bakom Project Ruth står en stiftelse som kallas Fundatia Providenta Vi möter här Mihai Ciopasiu som är VD för Fundatia Providenta och Britney som är en volontär med rötter från USA. Britney har varit i Bukarest i 3,5 år. Tyngdpunkten av verksamheten ligger på barnen men här i skolan kan även vuxna få möjlighet till skolgång i Centrul Rut, som vi senare ska besöka. Projekt Ruth startades av en Baptistkyrka i Bukarest, Providence Baptist Church, och började som en söndagsskola. Söndagsskoleläraren insåg att de flesta av barnen som kom till skolan varken kunde läsa eller skriva och de hade heller aldrig gått i skolan. Barn som närmar sig de tidiga tonåren har ingen chans alls för inskrivning i en vanlig skolas program. Så 1992 tog samme lärare initiativet till att ge barnen lektioner och läskunnighet. Skolan erkändes inte av myndigheterna direkt utan först ett år senare, och med endast några få euro på fickan kunde skolan starta med 20 barn fattades ett beslut om att Project Ruth skulle verka för att arbeta med avlönad personal. Kyrkan öppnade sina dörrar för Project Ruths aktiviteter för fem dagar i veckan. Man kan fråga sig varför ett sådant projekt behövs men efter kommunismens sammanbrott gavs den som ett svar på den desperata situationen för de fattigaste av de fattiga i Östeuropa. Projekt Ruth arbetar alltså för att förändra romska grupper och livet för romska barn genom att erbjuda: Utbildning Alfabetiseringsprogram Skolmåltider Medicinsk och hygien stöd Yrkesutbildning Humanitärt bistånd De goda nyheterna för hopp När skolan började insåg man snabbt även en annan sak. Barnen var hungriga - de åt endast smörgåsar och snacks. Detta var den andra viktiga insikten för Project Ruth många av barnen kom för att få ett varmt mål mat om dagen. Man ordnade också ett utbildningsprogram baserat på något som kallas MECT curriculum fick Project Ruth ackreditering för betyg för årskurs 1-4. Senare även för klasser mellan 5-8 årskursen. De flesta av dessa fick godkänt på sina slutprov i slutet av 8: e klass.

14 Under 2010 fick man slutlig ackreditering. Idag finns det 220 registrerade studenter. 70 % av studenterna som tog examen från Ruth School fortsatte sina studier i förberedande universitetsutbildningsprogram eller i en skola med konst och hantverk i Bukarest. Hittills har Project Ruth utbildat och tagit hand om mer än 2000 studenter under de senaste 16 åren. Likt många ideella organisationer kämpar de med finansiering. Från staten får de inget för att de bedriver skolverksamhet då privatskolor anses ha mycket pengar pga elevavgifter (något som Project Ruth givetvis inte tar in). Vi åker vidare några kvarter och kommer till Centrul Rut, Naomi Rådgivnings-Center, här hittar vi idag kvinnor som arbetar med att sy. De syr inför julen och gör små doftpåsar som ger en härlig julkänsla eftersom de stoppade med kanel. Naomi Rådgivnings-Center är speciellt designat center för att ge kvinnorna en fristad och även jobbträning, att lära sig skriva ett CV och våga sig på jobbsökning. I Central Rut går också vuxna som genom Boaz Second Chance Program får gå årskurs 1-4, det handlar alltså om personer som inte gick igenom skolan när de var små. Det finns också en del som kallas Gypsy Smith School som försöker stärka den Romska kyrkan genom bl.a. ledarskapsträning och teologi. Vi tackar för oss, djupt imponerade av arbetet och mötet med Project Ruth. Avsked från våra fina medresenärer och incheckning på Bukarest flygplats. I Amsterdam tar vi oss ut från flygplatsens område och åker i bilar till ett hotell nära Schiphol. Vi samlar oss i en diskussion för ett gemensamt uttalande (se bilaga). Efter en givande diskussion, middag och en shuttlebuss sitter vi återigen på ett plan, nu på väg hem till Linköping City Airport. Jag vill tacka alla som deltagit i resan, ett extra stort tack till organisationen Hjärta till Hjärta som med sin representation fungerat fantastiskt med all kunskap om romerna men också med att delge oss sina framtidsvisioner för fortsatt arbete i Rumänien. Huvudvägen genom byn Pauleasca.

15 Vi såg fler ekipage med häst och vagn än bilar i byn. Typiskt litet hus i medelklassen

16 Det är tydligt att vägen genom byn även fungerar som flodfåra. Ett utan de lite sämre husen. Kvinnan på bilden bodde ensam här. En av många vakthundar. Denna mindre skräckinjagande

17 Bilaga: Gemensam ståndpunkt efter resan till Rumänien oktober 2014 Den oktober åkte en delegation med representanter från Hjärta till Hjärta, Linköpings Stadsmission, Svenska Kyrkan och Linköpings kommun på en gemensam resa till Rumänien. Syftet med resan var att få kunskap om hur hemsituationen för de utsatta EU-medborgare som kommer till Linköping ser ut samt att hitta möjliga vägar till samarbete i Rumänien. På resan besökte vi ett antal byar varifrån personer som kommer till Linköping har sitt ursprung. Delegationen besökte även ett antal projekt för utsatta personer, främst romer, i Rumänien. Resan har inneburit att vi fått se och uppleva hur situationen ser ut för de utsatta EU-medborgare som kommer till Linköping. Detta har gett oss en större förståelse för den fattigdom, den strukturella diskriminering och det utanförskap som gör att dessa människor nödgas att lämna sina hem och sina familjer. Vi har även fått se vad det innebär för de barn som lämnas kvar hemma att vara utan sina föräldrar, men även vad det kan betyda för dessa individer att hitta inkomster. Vi har därtill fått se bevis på de goda krafter som finns i Rumänien och de lyckade insatser som görs, likväl som vi har mött fördomar och nidbilder mot främst den romska befolkningen. Vi anser att det optimala vore om ingen människa på grund av fattigdom, strukturell diskriminering eller utanförskap kände sig tvingade att lämna sitt hemland för att tigga pengar på gatorna i Linköping i syfte att försörja sin familj. Här behövs insatser på plats i Rumänien både i form av fattigdomsbekämpning, utbildning samt attitydförändringar. Dessa insatser måste ske tillsammans med de människor som det gäller med syfte att skapa möjligheter för dem att få makt och inflytande över sin situation och då ges möjlighet att forma sina egna liv. Hjärta till Hjärta har kontakter och planer på fler samarbeten med organisationer i Rumänien som arbetar för dessa frågor. Detta gäller både i projektform men även på ett mer strukturellt plan gällande t.ex. möjligheter att söka EU-medel. Den svenska ambassaden vill bevaka och underlätta denna fråga på olika sätt, här kommer Hjärta till Hjärta att föra vidare diskussioner. Det seminarium som hölls på svenska ambassaden, besöktes av Norges, Finlands, Frankrikes, Österrikes, Nederländernas och Englands ambassader samt statssekreterare Cezar-Radu Soare, Ministeriet för regional utveckling och offentlig administration var även den ett sätt att lyfta frågan. På seminariet blev det även tydligt att frågan inte bara har olika möjliga lösningar utan även olika problembeskrivningar något som är av stor vikt att ha med sig i det fortsatta arbetet. Vi är överrens om att de människor som kommer till Linköping ska bemötas med värdighet och respekt och att insatser ska göras för att lindra den nöd som de utsätts för. Att bemötas med värdighet, att få tak över huvudet samt att slippa svälta är basala mänskliga rättigheter. Här finns Crossroads som Linköpings Stadsmission driver tillsammans med kyrkor, församlingar och Tinnerökliniken, med stöd av Linköpings kommun. Crossroads har tre delar: ett härbärge med sovplatser under de kalla månaderna, lunchservering samt rådgivning. Som en del av rådgivningen via Crossroads och med stöd från de kontakter som Hjärta till Hjärta har ska man även kunna arbeta med att möjliggöra för de personer som vill återvända hem. De samarbeten som förhoppningsvis kan komma igång i Rumänien antas kunna underlätta ett återvändande. Rådgivningen ska dock även ge stöd till de individer som ser möjligheter till att stanna och arbeta i Sverige. Det finns utsatta EU-medborgare i nästan alla orter i Sverige och kommuner runt om i landet har valt att hantera frågan på olika sätt. Många kommuner känner sig villrådiga kring vad man får, kan och bör göra. Linköpings kommun kommer att tillsammans med SKL och andra

18 partners att i början av 2015 anordna en konferens för att sprida erfarenheter från resan samt det övriga arbete som sker i kommunen men även för att lyfta frågan vidare. I spridningsarbetet har Hjärta till Hjärta även upparbetade kontakter med t.ex. Dagens Nyheter. Lösningen på frågan om utsatta EU-medborgare går inte att finna hos en enskild aktör eller kommun, inte heller i Sverige eller Rumänien. Vi tror dock att vi tillsammans kan arbeta på det sätt som beskrivs ovan för att minska lidande och istället skapa möjligheter. Hjärta till Hjärta, Linköpings Stadsmission och Linköpings kommun avser fortsätta diskussioner och dialog om hur vi kan fortsätta att samarbeta och utbyta erfarenheter i den här frågan även framöver. Linköping den 30 oktober 2014 Linköpings kommun Hjärta till Hjärta Linköpings Stadsmission

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Tjänsteskrivelse 1 (1) Socialkontoret SN Dnr Carolin Meijer Larsson Anita Lhådö Socialnämnden Kvalitetsrapport SOCIALKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kontorets förslag till Kvalitetsrapport godkänns SAMMANFATTNING Kvalitetsrapporten sammanfattar resultaten från de olika kontrollfunktioner som finns för att säkra verksamhetens kvalité. Rapporten redogör också för en stor del av det utvecklingsarbete som kontinuerligt bedrivs inom förvaltningen och några av förvaltningens aktuella utvecklingsprojekt. Rapporten visar dessutom vilka områden som är socialförvaltningens viktigaste utvecklingsområden de närmaste åren. Sammanfattningsvis kan konstateras att socialförvaltningen i Linköping har kompetenta och aktiva medarbetare med höga ambitioner, många utvecklingsidéer och ett flertal pågående utvecklingsprojekt. Samtidigt brottas förvaltningen med problem såsom hög arbetsbelastning, bristande uppföljning, hög personalomsättning och alltför långa handläggningstider inom vissa delar av verksamheten. Problemen är kvarstående sedan flera år tillbaka, även om omfattningen varierar år från år. Under 2014 har problemen på Barngrupperna 0-20 ökat i samband med ett extremt högt inflöde av nya ärenden. Förvaltningsledningen har vidtagit och planerar att vidta ytterligare åtgärder för att underlätta och stödja personalens arbete, såsom resursförstärkningar, ökad arbetsledartäthet, mentorskap, kompetensutveckling, bättre introduktion för nyanställda chefer och medarbetare, tydligare processbeskrivningar mm. Det finns en motsättning i att göra snabba utredningar och att hålla en hög kvalitet i utredningsarbetet och t.ex. följa BBIC-manualen exakt. Ju mer omfattande utredningar desto längre tid tar de. En bakomliggande orsak till vissa av förvaltningens återkommande problem, kan antas ligga på en mer strukturell nivå som hänger samman dels med socialtjänstens organisering i Linköping och dels med den höga grad av specialisering som finns inom förvaltningen.

41 2 (2) BAKGRUND Socialförvaltningen har under utarbetat en digital processhandbok som utgör ledningssystem för kvalitet. Processhandboken uppfyller de krav som föreskrivs enligt SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och samtidigt fungera som en processhandbok för socialförvaltningens anställda. I SOSFS 2011:9 föreskrivs att den som bedriver socialtjänst ska ha ett ledningssystem för kvalitet som uppfyller bland annat följande: Den som bedriver socialtjänst ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Den som bedriver socialtjänst ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Det finns krav på processbeskrivningar, rutiner och tydligt ansvar. Den som bedriver socialtjänst ska identifiera, beskriva och fastställa processer. Den som bedriver socialtjänst ska i varje process identifiera de aktiviteter som ingår i processerna, bestämma aktiviteternas inbördes ordning, ange hur aktiviteten ska utföras och vem som har ansvar för utförandet i verksamheten i fastställda rutiner. Riskbedömningar ska genomföras. VISION OCH MÅL I Strategisk plan med övergripande mål för uttrycks de politiska visionerna i kommunen med följande, övergripande inriktningsmål, som ska vara vägledande för arbetet i kommunens nämnder och styrelser: Ett friare Linköping Ett företagsammare Linköping Ett tryggare Linköping Ett grönare Linköping Linköpings kommun har också fastställt att kommunens kärnvärden ska vara Modiga, Mänskliga Månfasetterade. Socialnämndens vision är: Vi stärker människors förmåga att leva ett tryggt och självständigt liv. De gemensamma målen för att stödja visionen är: Professionellt bemötande och god tillgänglighet Rättssäker, effektiv handläggning Barnperspektivet ska uppmärksammas i all handläggning God samverkan Val av insatser utifrån evidens och lägsta effektiva omhändertagandenivå En lärande organisation som prioriterar utveckling och omvärldsbevakning

42 3 (3) Att kontinuerligt stärka personalens kompetens och förmåga. Att personalen har en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö Att optimera verksamheterna inom ramen för budget Att ett ekonomiskt tänkande skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet på alla nivåer Socialnämndens uppdrag/verksamhetsidé, vision och mål bildar ett sammanhängande system. Målen är kopplade till de kommunövergripande målen och ska belysa förvaltningens verksamhet sett ur olika perspektiv: Brukarens upplevelse med extra fokus på Barnperspektiv, Handläggning, Utveckling och Ekonomi. Medarbetarperspektivet är egentligen inte socialnämndens ansvar längre då nämnden inte är anställningsmyndighet, men är ändå en viktig förutsättning för de övriga perspektiven. Systemet kan illustreras i följande bild: VERKSAMHETSIDÉ Socialnämnden är en myndighetsnämnd. På fullmäktiges uppdrag ska Socialnämndens verksamhet informera, utreda, besluta och följa upp enskilda människors rättigheter och skyldigheter samt hantera myndighetstillstånd av olika slag. VISION Vi stärker människors förmåga att leva ett tryggt och självständigt liv. MÅL VÄRDEGRUND som bygger på: Humanistisk människosyn Professionellt förhållningssätt Respekt för individen mötet: Inflytande och delaktighet Bra förhållningssätt till varandra på arbetsplatsen Etisk reflektion Brukarens upplevelse: Professionellt bemötande och god tillgänglighet. Handläggning: Rättssäker och effektiv handläggning. God samverkan. Val av insatser utifrån evidens och lägsta effektiva nivå av omhändertagande. Utveckling: En lärande organisation som prioriterar utveckling och omvärldsbevakning. Kontinuerligt stärka personalens kompetens och förmåga. Ekonomi: Optimera verksamheterna inom ramen för budget. Ett ekonomiskt tänkande ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet på alla nivåer. Medarbetare: Att personalen har en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö. Barnperspektiv: Barnperspektivet ska uppmärksammas i handläggningen. Socialförvaltningen arbetar sedan några år tillbaka enligt leankonceptet för att utveckla verksamhetens processer. Processerna förbättras kontinuerligt genom personalens processkartläggningar, identifiering av slöserier, förbättringsprojekt och utformning av nya standards. Processerna dokumenteras digitalt för att kunna fungera som en processhandbok för medarbetarna. Det ska vara enkelt att läsa och ta del av verksamhetsprocesserna, lätt att hitta olika stöddokument och att identifiera avvikelser. Socialförvaltningen har dokumenterat flertalet huvudprocesser digitalt i Processhandboken, som delvis fortfarande är under uppbyggnad.

43 4 (4) Socialförvaltningen undersöker och redovisar kvalitetsfrågor löpande på flera olika sätt. Kvalitetsrapporten är tänkt att göras vartannat år och ska vara en sammanfattning och bedömning av socialförvaltningens kvalitet i myndighetsutövningen under den senaste tvåårsperioden. KONTROLLSYSTEM Kontroll av socialförvaltningens verksamhet sker på olika sätt. Dels i form av egenkontroll via Lex Sarah, internkontroll och systematiskt arbetsmiljöarbete och dels via politikernas och revisorernas granskning, IVO:s tillsyn, överklaganden, JO-ärenden, brukarenkäter och socialförvaltningens klagomålshantering. Syftet med alla former av granskning är att uppmärksamma och åtgärda brister samt att utveckla verksamheten. Under 2013 gällde 3 av de Lex Sarah rapporter som socialförvaltningen tog emot, förvaltningens egen verksamhet. Dessa gällde händelser inom IFO. En händelse var att en ansökan om LVU lämnades in en dag för sent, i det andra fallet försvann två utredningar från verksamhetssystemet Treserva, och det tredje ärendet gällde en felbedömning i ett ärende rörande omedelbart omhändertagande. Händelserna förebyggs genom kompetensutveckling och översyn av Treserva. Under 2013 inkom dessutom 26 klagomål på socialförvaltningens handläggning och/eller bemötande från handläggaren, jämfört med 48 st. år 2011 och 27 st. år Dessa klagomål hanteras direkt av handläggaren och närmaste chef. Sammanställningen för 2014 är inte gjord ännu. Internkontrollrapporterna för 2013 och 2014 visar på både väl fungerande delar i verksamheten och på flera viktiga förbättringsområden. Antalet uppföljningar inom Äldreavdelningen har ökat, även om uppföljningen inte kan anses fullgod ännu. Likaså har utredningstiderna inom Ä & F förkortats inom alla ärendetyper. Barnperspektivet i SoL och LSS-utredningar har förbättrats markant. En positiv utveckling då det gäller barnavårdsutredningar är att socialsekreterarna inom berörda grupper på IFO, träffar barnen i större utsträckning nu än tidigare. AFI behöver arbeta mer med att beakta barnperspektivet i familjer med långvarigt försörjningsstöd samt att dokumentera barnperspektivet i högre utsträckning. Andra områden där det framkommer brister är inom IFO, där förhandsbedömningar i barnavårdsärenden i några fall inte avslutats inom lagstadgad tid. En av de mest alarmerande bristerna är att många barnavårdsutredningar drar ut på tiden och pågår mer än lagstadgad tid. Förvaltningen har en planering för att åtgärda detta både på kort och på lång sikt. Socialförvaltningen behöver arbeta aktivt på olika sätt med fortsatt implementering av BBICkonceptet och stärka barnperspektivet. Internkontrollen visar också att kommuninvånare blir kvar i akutboende längre tid än vad som är önskvärt, mycket beroende på bristen på lägenheter i Linköping.

44 5 (5) Politikergranskning genomförs kontinuerligt. Socialnämnden beslutar i början av varje år om en granskningsplan där nämndens ledamöter ansvarar för olika områden års granskning berörde ekonomiskt bistånd till flyktingar, ensamkommande barn i HVB, familjehemsplaceringar, ett antal AFI-ärenden, några barnavårdsärenden, verksamhetsbesök på Elionoragruppen, granskning av diverse delegationsbeslut, verksamhetsbesök på Villa Andrum, verksamhetsbesök på Stallgårdens akutboende, kraven på och utbildning för familjehem, hedersproblematik, beviljande av andrahandskontrakt som inte går att verkställa p.g.a. bostadsbrist, avgiftshanteringen inom äldreomsorgen, återkrav av felaktigt utbetalt ekonomiskt bistånd samt barnperspektiv i ärenden med försörjningsstöd. Under 2014 granskades handläggningen inom akuta boendefrågor, ensamkommande barn, överklaganden inom AFI, utnyttjandet av mellanvårdsboende eller korttidsboende för psykiskt funktionsnedsatta, boendestödet för ungdomar med försörjningsstöd som bor på kommunens stödboende, verkställigheten av beviljat andrahandskontrakt vid bostadsbrist, våld i nära relationer, placerade barns skolgång och barnperspektivet i försörjningsstödsärenden, samt granskning av delegationsbeslut. Granskningen har i flera fall inneburit förbättringsförslag som förvaltningen arbetar utifrån. Revisorernas granskning för 2013 handlade bland annat om att det finns brister i hur förvaltningen mäter hur mål uppfylls, alltför långa utredningstider inom IFO barn och LSS samt granskning av utbetalningsprocesser. Förvaltningen arbetar på olika sätt med revisionens påpekanden t.ex. förväntas det ett nytt målarbete i samband med att en ny mandatperiod inleds, det är stort fokus på åtgärder för att korta ner utredningstiderna och utbetalningsprocessen är kvalitetssäkrad. Kommunens revisorer granskade nyligen förvaltningens internkontroll och processhandbok och hade inget att anmärka. När det gäller IVO har de haft en större tillsyn under 2014 rörande bland annat förvaltningens hantering av barnperspektivet. I den muntliga återkopplingen har förvaltningen fått både beröm och kritik, medan det skriftliga beslutet kommer att innehålla bara det som IVO anser ska förbättras (beslutet kommer i början av 2015). JO har inte haft något särkilt att anmärka på avseende socialförvaltningens handläggning under Det har inte gjorts någon sammanställning av IVO:s och JO:s utlåtanden om socialförvaltningens verksamhet, under perioden, vilket skulle vara önskvärt i fortsättningen. Förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete, SAM, ingår egentligen inte i socialnämndens ansvarsområde eftersom nämnden inte har arbetsgivaransvar längre. Personalens arbetsmiljö hänger dock intimt samman med vilken kvalitet verksamheten kan prestera. De senaste arbetsmiljö- och medarbetarenkäterna visar att flera medarbetare på socialförvaltningen upplever arbetsrelaterad stress, att man önskar mer möjligheter till kompetensutveckling och individuella utvecklingsplaner, att man vill effektivisera arbetsrutiner och utveckla samverkan generellt. När det gäller ledarskapet vill man se en bättre framförhållning och planering samt att ledningen ska synliggöra medarbetarnas bidrag till framgång mera. Däremot finns en hög medvetenhet om verksamhetens mål, man är nöjd med chefernas engagemang och stödet från kollegorna. Medarbetarna är också nöjda med medarbetarsamtal och lönesamtal, samt tydligheten i ansvar och befogenheter. Förvaltningsledningen arbetar aktivt med

45 6 (6) olika åtgärder på basis av de förbättringsområden som framkommit. Flertalet av de större verksamhets- och personalprojekt som har pågått har skett i syfte att stärka arbetsmiljön, exempelvis förtydligande av arbetsledarrollen och organisationen, införandet av verksamhetsplaner, tillämpningen av lean samt utarbetandet av en ny säkerhetsplan. Vid tidigare arbetsmiljöenkäter har problem med verksamhetssystemet Treserva lyfts fram. Olika förbättringsåtgärder genomförs hela tiden men en hel del kvarstår för att få Treserva att fungera smidigt och optimalt för handläggarna. PWC håller för närvarande på med en översyn av Treserva, främst avseende behörigheter. När den översynen är klar kommer ett internt förbättringsprojekt att ta vid. UTVECKLINGSARBETE Socialförvaltningen arbetar sedan några år tillbaka enligt leankonceptet. Detta innebär bland annat att förvaltningen bygger upp ett system för ständiga förbättringar baserat på medarbetarnas engagemang och delaktighet. Inom lean fokuserar man på brukarens flöde, att identifiera och eliminera slöserier, att sträva efter utjämning av flöden, att mäta och utgå från fakta vid förbättringar samt att arbeta mycket med visualisering. Lean på socialförvaltningen är, liksom allt utvecklingsarbete inom förvaltningen, inget självändamål utan ska bidra till att uppfylla socialnämndens mål och vision, samt bygga på förvaltningens värdegrund: Hittills har leankonceptet inneburit många mindre förbättringar såsom utarbetande av nya checklistor och mallar, förändring i hur arbetsuppgifter organiseras och fördelas mm. Förbättringarna har sammantaget haft positiv effekt på t.ex. vissa gruppers handläggningstider och minskade köer i handläggningen. Implementeringen av

46 7 (7) leankonceptet fortsätter på olika sätt t.ex. får avdelningscheferna regelbunden leancoachning för att kunna följa konceptet inom sina respektive avdelningar. Uppföljningen av lean genomförs via särskilda leanrevisioner, vilket sedan 2014 ingår som ett moment i internkontrollen. Under hösten 2014 genomförde två studenter vid LiU en enkätundersökning till alla anställda, vilket visade att implementeringen är mycket ojämn mellan arbetsgrupperna. Totalt sett hade flera mätpunkter förbättrats sedan enkäten Bland annat har förvaltningen blivit bättre på att ta till vara brukarnas synpunkter, ökat medvetenheten om vad kollegorna på andra arbetsgrupper gör och blivit bättre på att underlätta för varandra, samt fått en ännu tydligare bild av målen för verksamheten och för leanarbetet. När det gäller att jämna ut arbetsbelastningen, följa upp genomförda förbättringar och öka trivseln på arbetsplatsen så tyckte man inte att lean hade haft någon större effekt. Införandet av leankonceptet ska bland annat bidra till att nå målsättningen om en effektiv och rättssäker myndighetsutövning. Inom några arbetsgrupper inom IFO där arbetet med lean verkligen skulle behövas för att effektivisera handläggningen, har man under 2014 haft ett extremt stort inflöde av nya ärenden, organisationsförändringar, hög personalomsättning och chefsbyten både på gruppchefsnivå och på avdelningschefsnivå. Sammantaget har detta gjort att det inte har funnits tid att arbeta med leankonceptet. Satsningar på lean har ökat delaktighet och engagemang kring förbättringsfrågor och utgör också en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Som en del av lean följer de flesta arbetsgrupper upp hur medarbetare och chefer mår (utifrån meningsfullhet, arbetsbelastning, hanterbarhet). Detta görs på ett strukturerat sätt som kan följas vecka för vecka och ge en bild av upp och nedgångar i upplevd stress och arbetsbelastning. Det ger också förutsättningar för att snabbt agera vid upplevd ohälsa eller dålig arbetsmiljö. Under våren 2014 lanserades en digital processhandbok tillika ledningssystem för kvalitet inom socialförvaltningen. Processhandboken beskriver förvaltningens huvudprocesser och är dokumenterade i enlighet med de processbeskrivningar som medarbetarna har satt som standard under leanarbetet. Av beskrivningarna framgår vilka mål som styr verksamheten, vem som har ansvar för olika delar av processen samt vilka identifierade risker det finns i handläggningen. Till processerna finns det länkat olika dokument som ska vara till stöd för handläggaren såsom lagtext, policys, riktlinjer, checklistor osv. Tanken är att processhandboken ska vara ett lättillgängligt verktyg för medarbetaren där man snabbt ska kunna hitta aktuell information och se hur förvaltningens standards för olika processer ser ut. Processhandboken är delvis fortfarande under uppbyggnad, och kommer att utvärderas under 2015 i samband med förvaltningens arbetsmiljöenkät. Socialförvaltningen har under 2014 gjort en inventering av de statistikuppgifter som dels används internt som underlag för att styra verksamheten, dels lämnas ut externt till t.ex. SCB och Socialstyrelsen. Ett förbättringsprojekt som innebär en enklare statistikhantering via en utdataplattform kopplat till Treserva har påbörjats, och beräknas vara i full drift i början av Under hösten 2014 beslutade kommunledningen att Linköping kommun ska lämna uppgifter till KKIK, Kommunens Kvalitet I Korthet, där vissa fastställda mått kan användas som jämförelse med andra kommuner. Socialförvaltningen håller på att anpassa sina statistikuttag till KKIK.

47 8 (8) Förvaltningen arrangerar olika typer av kompetensutveckling för personalen. De större satsningar som för närvarande pågår är dels utbildningen i Motiverande Intervju, MI, för AFI:s personal, och utbildningen i systemteori för IFO:s medarbetare. Under perioden har förvaltningen bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete när det gäller hanteringen av ärenden med inslag av våld i nära relationer, VINR. En stor kvalitetshöjning är att förvaltningen under 2013 bestämde att behoven hos våldsutsatta ska utredas utifrån våldsutsattheten, inte enbart som ett ekonomiskt problem eller som ett boendeproblem fick detta också en plats i organisationen genom att ansvaret lades på IFO Vuxen Utredning. Utvecklingsarbetet har bland annat lett till att en samverkansrutin för hedersrelaterade frågor tagits fram och att en särskild samverkansgrupp har bildats kring hedersrelaterat våld. Samarbetet med polismyndigheten har förbättrats och landstinget har blivit mer delaktig i samverkan. En ny samordningsfunktion har bland annat bidragit till att myndighetsutövningen integrerats i samverkan, att samordningen inom myndighetsutövningen förbättrats och att nya riktlinjer och rutiner har utarbetats. Flera olika utbildningsinsatser har genomförts under perioden, både för att ge några medarbetare spetskompetens och för att ge flertalet medarbetare tillräcklig kunskap för att kunna handlägga ärenden med inslag av våld i nära relationer på ett professionellt sätt. Ett system för Trepartsrevision startade hösten 2014 mellan Linköping, Norrköping och Västerås kommun. Trepartsrevisionen har fokus på HVB-placeringar. Revisionen syftar till att lära av varandra genom att ta del av respektive kommuns framgångsfaktorer, pågående utvecklingsarbete, processer kring arbetet med HVB-placeringar m.m. BUF-gruppen 1 är en samverkansgrupp i Linköpings kommun mellan tjänstemän inom barn- och ungdomsnämnden, omsorgsnämnden och socialnämnden. Nämndernas presidier är politisk styrgrupp för BUF. Syftet är att initiera och underlätta samverkan mellan nämndernas verksamheter. Tjänstemannagruppen träffas ca en gång per månad och den politiska styrgruppen ca två gånger per termin. AFI följer upp utvecklingen i andel domar som går emot socialkontorets beslut. Trenden har varit minskande under och Linköping socialförvaltning ligger nu under målvärdet 10 %. AFI utvecklar också kontinuerligt sina riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Syftet med riktlinjerna är likabehandling i kommunen när det gäller såväl bidragsnivå och förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd som insatser som ska erbjudas från socialtjänstens sida. Riktlinjerna ska samtidigt ge stöd och vägledning för arbetet. En riktlinje kan behöva ses över på grund av domstolsutslag, förändringar i omvärlden eller att det visar sig att riktlinjerna behöver förtydligas. Många frågor bearbetas i en referensgrupp som har representanter från alla AFI:s grupper. AFI arbetar också med att utveckla dokumentationen. Mallar skrivs om till ett mindre byråkratiskt språk och integreras i verksamhetssystemet Treserva om det är möjligt. 1 Barn unga och deras familjer i behov av särskilt stöd

48 9 (9) AFI:s årliga brukarenkäter är ett led i kvalitetsarbetet. Vid 2013 års undersökning svarade nästan alla att de hade ett mycket gott eller ganska gott förtroende för sin handläggare. De flesta ansåg att kontakten med socialkontoret hade förbättrat deras möjlighet till egen försörjning. De flesta tyckte också att besöken var mycket viktiga eller viktiga. Nästan hälften angav att man ville träffa sin handläggare oftare används SKL:s brukarenkät på försök. För att bättre kunna följa effekten av insatserna som AFI anvisar brukare till, har AFI byggt upp ett uppföljningssystem för de som avslutat insats från Jobb och Kunskapstorget. AFI:s personal påbörjade under 2014 en utbildning i Motiverande Intervju, något som är tänkt att ytterligare höja kvalitén på AFI:s arbete. Team Utreda och Uppföljning HVB använder sig av LOKE-konceptet 2. LOKE är en modell för att göra systematisk uppföljning och utvärdering av insatsers effekt. Modellen består av tre huvudsakliga delar: verksamhetsidé, dokumentation samt brukaruppföljning. En viktig faktor är också återkopplingen av dokumentationen till verksamheten och brukaren. Syftet med LOKE är att skapa evidens för det sociala arbetet. Den princip som gäller för IFO är att barn, ungdomar och vuxna i första hand ska erbjudas relevant och evidensbaserad vård och stöd i hemmiljön. Först då alla dessa insatser är uttömda ska institutionsplacering bli aktuell såvida inte öppenvård redan initialt är dömt att misslyckas. Inom AFI används evidensprövade metoder inom Team Utreda. När det gäller övriga AFI:s arbetssätt, så pågår det på nationell nivå ett arbete för att hitta evidensbaserade metoder. Inom Ä & F följer man den senaste forskningen inom olika områden t ex gällande funktionsnedsatta och äldre med psykisk ohälsa. Man planerar att införa det nationella utredningskonceptet ÄBIC, Äldres Behov i Centrum. Familjerättsgruppen har genomfört en mindre enkätuppföljning om samarbetssamtal under Frågorna gällde bemötande från samtalsledaren, upplevelsen av att känna sig respekterad av samtalsledaren under samtalet, att ha fått den information som behövdes inför mötet, att samtalsledaren hjälpte till att ringa in och hitta sätt att lösa problemen samt att samtalsledaren var tydlig och höll en röd tråd under samtalet. De som besvarade enkäten var nöjda eller mycket nöjda på samtliga punkter. Någon kommenterade att de kanske hade behövt mer stöd och råd. Det gjordes under 2014 en utvärdering av arbetssättet Oberoende ordförande. Utvärderingen visade bland annat att se att alla barn och föräldrar som har lämnat svar i utvärderingen samstämmigt tycker att uppföljningsmöten utifrån arbetssättet oberoende ordförande är att föredra. Även vårdgivare och socialsekreterare ger en övervägande positiv bild av detta sätt att arbeta med uppföljning runt barn i samhällsvård. Utvärderingen tydde på att arbetssättet inte var så väl implementerat inom socialförvaltningen. Länets strategiska ledningsgrupp har under 2014 förtydligat och beslutat om ansvar och kostnadsfördelning vid placering av barn och ungdomar för vård och boende 2 LOKE betyder Lokal Evidens och är en modell för uppföljning och utvärdering av insatser

49 10 (10) samt arbetsformer för det gemensamma ansvaret. När barnet/ungomen har behov av insats både från kommun och landsting ska en SIP upprättas, Samordnad Individuell Plan, av företrädare för verksamheterna och tillsammans med föräldrarna och barnet/ungdomen. Inom Ä & F genomför man regelbundet brukarundersökningar två gånger per år. Andelen nöjda brukare steg under 2013 inom samtliga områden för avdelningen jämfört med tidigare. Målet om att 80 % av brukarna ska vara nöjda med den information som de fått vid kontakt med avdelningen uppnås inte fullt ut, men utvecklingen går åt rätt håll. Det man är mest nöjd med i kontakterna med avdelningen är bemötandet man får från handläggare. Man upplever att man blir respektfullt bemött och lyssnad på. De områden som får lägst siffror är tillgängligheten. Detta område har genomgått förändringar då avdelningen numer har tre mottagningsvägar in till handläggare. UTVECKLINGSPROJEKT Inom socialförvaltningen har det under bedrivits, och bedrivs fortfarande, flera olika utvecklingsprojekt, vissa inom ramen för FoU-centrum (Forsknings- och Utvecklingscentrum). Samtliga projekt syftar till att bättre kunna leva upp till socialnämndens vision och mål. Några exempel är: Projektet om Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg? Är en studie som beskriver och analyserar äldre invandrarens uppfattning om äldreomsorgen i Linköping. Slutsatserna blev att de önskar helst hjälp från sina anhöriga med det personliga, men kan även ta emot annan hjälp om det är nödvändigt. Det kom fram ett behov av flera mötesplatser för att kunna träffas och utbyta erfarenheter. Man önskade också särskilda boenden med inriktning mot specifika grupper. Man efterfrågade information på det egna språket och/eller på lätt svenska. Det visade sig att många invandrargrupper saknar kunskap om äldreomsorg och att det finns behov av en mer flexibel äldreomsorg, se länk för mer information: 0utveckling/FoU/FoU-rapporter%202014/ _web.pdf Även Team Utredas verksamhetschef har gjort ett FoU-projekt som handlar om Team Utreda evidensbaserad social verksamhet. Rapporten beskriver utvecklingen vad gäller teamet och själva verksamheten med dess evidensprövade metoder, se länk för mer information: 0utveckling/FoU/FoU-rapporter%202014/15_2014_Team_Utreda_web.pdf Under 2014 påbörjades ett tvåårigt projekt, Projekt 100, inom ramen för Team Utredas verksamhet. Syftet med projektet är att Syftet med projektet är att erbjuda personer som får ekonomiskt bistånd ett arbete istället för fortsatt försörjningsstöd. Målgrupp är de som har långvarigt biståndsberoende och som bedöms kunna rustas för att på sikt kunna bli självförsörjande.

50 11 (11) Pengarna, barnen och livet är ett annat FoU-projekt som är en del av forskningsprojektet Familjer i socialtjänsten. Projektet är en studie av familjer med sammansatta problem och deras möte med socialtjänsten, se länk för mer information: 0utveckling/FoU/FoU-rapporter%202014/ %20webb%20-%20l%c3%a5s.pdf Slutsatsen blev att de mest utsatta familjerna med minst resurser, var de som upplevde sig ha blivit minst hjälpta av socialtjänsten. Projektets resultat fick ligga till grund för en ansökan hos sociala investeringsfonden, som beviljade medel till ett nytt metodutvecklingsprojekt, Familjelotsen. Familjelotsen har nyligen startat och arbetar med stöd till familjer med sammansatta problem. Projektet fokuserar på metodutveckling och genomförs i samverkan mellan Omsorgsnämnden, Socialnämnden, Barn och ungdomsnämnden samt Bildningsnämnden. Det är ett treårigt metodutvecklingsprojekt med syfte att förbättra stödet till familjer med sammansatta problem och där det finns en neuropsykiatrisk problematik. Hjälpen ska anpassas till familjens behov. Delmål är att stödja familjerna i vardagssituationer, att barnen ska ha en fungerande skolgång, att barnen ska ha en ordnad fritid samt att föräldrarna ska ha arbete, sysselsättning eller studier. Projektet följs av FoU-centrum. Två medarbetare från Ä & F respektive IFO, håller på med ett gemensamt FoUprojekt som handlar om att hitta evidensprövade metoder för rekrytering av familjehem. Projektet beräknas vara avslutat december Tillsammans är vi starkare är ett samverkansprojekt som bedrivs gemensamt av AFI på socialförvaltningen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget. Projektets mål är verksamhetsutveckling, att förbättra samverkan i ärenden, att skapa kontinuitet i nätverksbyggande, använda ett gemensamt introduktionsprogram för nyanställda, samhällsinformation, höja kunskapsnivån kring organisationerna och samverkan i ärenden, pröva olika samverkanssätt samt utvärdering genom kvalitativa studier. BEDÖMNING OCH UTMANINGAR Analysen och bedömningen av socialförvaltningens kvalitet i myndighetsutövning har sin utgångspunkt i hur verksamheten inriktats mot kommunens kärnvärden, den fastställda visionen samt graden av måluppfyllelse då det gäller fastställda mål. För att bedöma kvalitet i processer ska alla perspektiven beaktas: Hur upplever brukaren processen, är processen rättssäker och effektiv, är valet av insats evidensprövat, harmedarbetarna god kompetens och en bra arbetssituation, är barnperspektivet beaktat och är processen i linje med god ekonomisk hushållning? Allt kvalitetsarbete som bedrivs inom förvaltningen syftar till bättre måluppfyllelse. Socialförvaltningens medarbetare har god kännedom om de mål som gäller för verksamheten. Arbetar man på socialförvaltningen blir man ständigt påmind om målen då man passerar gruppernas leantavlor. Det har på senaste tiden påtalats i massmedia att socialtjänsten i Sverige befinner sig i kris, särskilt då det gäller barn- och ungdomsvården. Även Linköping märker av det

51 12 (12) ökande trycket på socialtjänsten, med ett ökande antal anmälningar inom barn och unga. Förvaltningens internkontrollrapporter för 2013 och 2014 pekar bland annat på de viktiga utvecklingsområden som finns då det gäller att stärka barnperspektivet i handläggningen. En grundläggande förutsättning för att socialförvaltningen i Linköping ska kunna hålla en god kvalitet i myndighetsutövningen och arbeta vidare med utveckling av det sociala arbetet, är att det finns en stabil medarbetarkår med hög kompetens och tillräckligt lång yrkeserfarenhet. Den största utmaningen handlar därför om att behålla och vidareutveckla den personal som förvaltningen har, att bli en ännu bättre och mer attraktiv arbetsgivare. Förvaltningsledningen sätter stort fokus på detta genom olika åtgärder såsom kompetensutveckling, förbättrad introduktion för både medarbetare och chefer, mentorskap, bra stöd i arbetet genom digital processhandbok, planering av ESF-projekt mm. Ett aktivt utvecklingsarbete och en god samverkan med andra myndigheter tar tid och resurser. Det ställer därför också krav på en bra grundbemanning, vilket delvis har tillgodosetts i och med beviljandet av medel till nya tjänster. Något som skulle öka socialförvaltningens möjligheter att klara sitt växande uppdrag, är att leankonceptet tillämpades fullt ut inom samtliga arbetsgrupper. De arbetsgrupper som tillämpar lean i utvecklingsarbetet är de grupper som trots ett ökat inflöde har lyckats minska köerna på handläggning och korta ner handläggningstiderna. De grupper som haft störst personalomsättning, chefsbyten, omorganisationer och störst inflöde av ärenden, har inte fått någon realistisk chans att implementera lean. Denna spiral behöver brytas. Förvaltningens ledning har tidigare deklarerat att de tidsvinster som kan uppnås genom att använda leankonceptet ska användas till ytterligare förbättringsarbete och till att öka tiden för personliga möten med brukaren där det behövs och finns önskemål om det. För att bättre leva upp till målet om ett starkt barnperspektiv behöver det bland annat frigöras tid för fler samtal med barn. Socialförvaltningens anställda behöver också vidareutveckla sitt sätt att dokumentera. Under 2015 planeras utbildningsinsatser på olika nivåer för att utveckla dokumentationen, så att rätt saker dokumenteras på rätt sätt. Något som ligger i linje med lean är att lyfta in brukarens uppfattning i förbättringsarbetet. Under kommande period bör arbetet med brukarenkät återupptas på hela förvaltningen, sannolikt genom att alla avdelningar kommer att använda den nationella brukarenkät som nu används på försök av AFI. En fördel med den skulle vara att förvaltningen kan jämföra sina resultat med andra kommuner och även att den blir jämförbar över tid. Arbetet med fokusgrupper, eller andra sätt att informera sig om brukarens synpunkter, behöver också vidareutvecklas. En annan leanprincip är att lyfta fram misstag utan att anklaga enskilda medarbetare utan istället arbeta med förbättringar så att man minimerar riskerna för misstag. Socialförvaltningens ledningsgrupp har, i linje med detta, bestämt att alla beslut från IVO ska avidentifieras och göras tillgängliga för all personal, med syfte att använda besluten för att lära sig av eventuella brister. Detta beslut har inte slagit igenom fullt ut, så där återstår en del implementeringsarbete. Det vore också önskvärt att första linjens chefer i ännu större utsträckning använder de klagomål som kommer in på handläggningen som en möjlighet för arbetsgruppen att uppmärksamma och åtgärda problem i verksamheten. En del arbetsgrupper har hittat bra system för detta medan

52 13 (13) andra inte lyfter klagomålen till gruppnivå. Förvaltningen ska också se till att de synpunkter som kommer från IVO och JO avidentifieras och sammanställs i en årlig rapport, och att rapporten används i syfte att lära av eventuella misstag. Rättssäkerheten hänger till stor del samman med medarbetarnas kompetens, arbetssituation och vilket stöd de får i sin yrkesutövning. Vidareutvecklingen och uppdateringarna av förvaltningens digitala processhandbok är viktig så att medarbetarna får ett lättillgängligt stöd för hur myndighetens processer ska genomföras. Det är också viktigt med hög arbetsledartäthet och rätt form av handledning för arbetsgrupperna. Sammanfattningsvis kan konstateras att socialförvaltningen i Linköping har kompetenta och aktiva medarbetare med höga ambitioner, många utvecklingsidéer, ett systematiskt utvecklingsarbete och många utvecklingsprojekt. Samtidigt brottas förvaltningen med problem såsom hög arbetsbelastning, bristande uppföljning, hög personalomsättning och alltför långa handläggningstider inom vissa delar av verksamheten. Problemen är kvarstående sedan flera år tillbaka, även om omfattningen varierar något år från år. Sannolikt ligger en del av problematiken på ett strukturellt plan, då kommunen har valt att organisera det sociala arbetet i Linköping så att socialtjänsten är uppdelad i beställare, utförare och myndighet. Det gör att det tyngsta sociala utredningsarbetet, som omfattar tvångsåtgärder, hamnar på en liten grupp socialarbetare som får en arbetssituation som i stort sett bara består av avancerat och krävande utredningsarbete. Det gör att många flyr dessa arbetsuppgifter och utredningsgrupperna blir instabila personalgrupper som får svårt att behålla kompetens och att arbeta med förbättringar som skulle utveckla arbetet. Arbetsgivaren försöker hela tiden underlätta på olika sätt för medarbetarna med de svåraste uppdragen. Det diskuteras för närvarande alternativa lösningar såsom ett rotationssystem eller lönetillägg för de som arbetar kvar lång tid med de tyngsta ärendena, men det finns ännu inga beslut på detta. JÄMSTÄLLDHET Inom all verksamhet som socialförvaltningen bedriver bör det säkerställas att flickor och pojkar, kvinnor och män och olika grupper får samma möjligheter till inflytande, fördelning av resurser och en likvärdig service. För att förebygga att bristande jämställdhet uppstår, erbjuds personalen föreläsningar och kompetensutvecklande insatser inom området. Alla brukarundersökningar sammanställs så det går att upptäcka eventuella skillnader mellan kvinnor och män, och de flesta andra statistiska mätningar analyseras även utifrån ett jämställdhetsperspektiv. SOCIALKONTORET Anita Lhådö Socialchef

53 1 (4) Socialförvaltningen Åsa Haraldsson Dnr SN Socialnämnden Ekonomisk uppföljning per den 30 november 2014 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen per den 30 november. SAMMANFATTNING Socialnämndens verksamheter visar sammantaget per den sista november ett överskott med tkr. För det ekonomiska biståndet redovisas en negativ avvikelse med 221 tkr jämfört med periodens budget. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd är i snitt 26 stycken färre per månad jämfört med motsvarande period år 2013 (exklusive flyktinghushållen. De senare är 76 stycken färre i snitt per månad hittills i år.) Utbetalningen i snitt per hushåll och månad ligger för det ekonomiska biståndet 103 kr högre i år jämfört med perioden januari-november Familjehem redovisar ett överskott med tkr jämfört med budget. Antalet organisationsfamiljer ligger marginellt högre än föregående år, vilket belastar budgeten kostnadsmässigt. Utredningsplaceringar ökade markant under sommaren, men utvecklingen har vänt under hösten och kostnaderna har minskat något. Just nu visar verksamheten ett överskott med 86 tkr. När det gäller ensamkommande flyktingbarn har flera ersättningar influtit från Migrationsverket och eftersom avtal finns om fler platser ökar även ersättningen, även om det skett med en viss fördröjning då Migrationsverket först måste få uppgift om beläggning etc. Detta förklarar emellertid överskottet som just nu är tkr. Visst ytterligare anspråk väntas in från Omsorgsnämnden för platsboende samt från Överförmyndarnämnden avseende ersättningar för gode män, vilket kommer att regleras den närmaste månaden. Resultatet för Socialnämndens övriga verksamheter redovisar också överskott, vilket innebär att det samlade resultatet för Socialnämnden per den siste november är tkr../. Till handlingen finns en bilaga; Ekonomiskt bistånd D:\Nämnd\6 a) Dnr Socialnämndens månadsuppföljning 30 november 2014.doc

54 SAMMANSTÄLLNING ÖVER SOCIALNÄMNDENS RESULTAT JANUARI NOVEMBER 2014 JÄMFÖRT MED BUDGET (TKR) Redovisat netto jan-nov Budget jan-nov Resultat (Budget- Redovisat) Verksamhet Socialnämnd & gemensamma funktioner Ekonomiskt bistånd Bosocial verksamhet Familjehem Ensamkommande Utredningsplaceringar Barnahus Summa Nedan följer kommentarer till verksamheterna i tabellen. NÄMND OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Nämndverksamheten och dess gemensamma funktioner redovisar för perioden ett överskott med tkr. Orsaken till överskottet är framförallt resultatöverföringen för alkoholhandläggningen 2013 med 759 tkr. Erhållna markeringsmedel för verksamheten som ej ännu hunnit utnyttjas är ytterligare en bidragande orsak till överskottet. EKONOMISKT BISTÅND För det ordinarie ekonomiska biståndet (exkl. flyktingar) redovisas fram till den sista november en total nettokostnad om tkr och detta är endast 221 tkr mer än vad som är budgeterat för perioden. Antalet bidragshushåll per månad är 26 stycken färre i snitt än under samma period år 2013 (exklusive flyktinghushållen). Snittutbetalningen ligger 103 kr högre i snitt per hushåll och månad jämfört med föregående år. För ekonomiskt bistånd flyktingar är minskningen av antalet hushåll 76 st och snittutbetalningen i kr per hushåll och månad har för denna kategori minskat med kr i år jämfört med Det finns flera orsaker till att snittkostnaderna ökar; bland annat har fler behov av att få bistånd till hälso- och sjukvårdskostnader. Dessutom hamnar alltfler mediciner utanför högkostnadsskyddet. Socialstyrelsen har vidgat begreppet skälig levnadsnivå. Invandrade familjer ska numera ges möjlighet till återförening med sina barn om detta inte kan tillgodoses på annat sätt. Även kostnader för dator och internetabonnemang ska ingå i en skälig levnadsnivå. Flyktingmottagandet inom kommunen och flyktinghushåll som söker försörjningsstöd efter avslutat etableringsprogram på Arbetsförmedlingen är faktorer som påverkar ytterligare. Även om det kommer att ljusna på arbetsmarknaden framöver kommer det att finnas stora svårigheter att få dem som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden ut till en egen försörjning. Den målgrupp som definieras som långtidsberoende av försörjningsstöd består av 51 % av totala antalet aktuella hushåll för försörjningsstöd i kommunen. Det är liten rörlighet på bostadsmarknaden och en stor del av det gamla bostadsbeståndet håller på att renoveras, vilket innebär högre hyror och mindre möjligheter att flytta till billigare boenden. Dessutom växer kommunens invånarantal 2

55 och erfarenhetsmässigt och med hjälp av statistikuppgifter vet vi att en viss andel kommer att söka försörjningsstöd. Eftersom december månads utbetalningar kan vara svåra att bedöma, kvarstår tidigare prognos med ett underskott på motsvarande tkr för det ekonomiska biståndet i år. BOSOCIALA VERKSAMHETEN Nettokostnaden för den bosociala verksamheten per den siste november uppgår till tkr, vilket ger ett överskott med tkr för perioden. I november 2014 var antalet sociala stödkontrakt 249 st. 12 hushåll är dessutom färdigutredda och väntar på att få ett kontrakt. Det sker fortsatt en successiv ökning av de sociala stödkontrakten. Ökningen beror delvis på bostadsbristen i kommunen, men också på striktare bedömningar från hyresvärdarna med högre krav på hushåll med förmåga till egen försörjning och att de är skuldfria. Personer som i vanliga fall skulle kunna erhålla förstahandskontrakt har nekats detta eftersom konkurrensen har varit stor. Hushåll med osäkra inkomster och skulder har hänvisats till att söka bistånd i form av sociala stödkontrakt. Betalningsgraden hos dem som har bistånd i form av socialt stödkontrakt har p.g.a. bättre rutiner ökat och ligger igenomsnitt på cirka 95 %. Socialförvaltningen har utökat antalet akutlägenheter som idag är 67 st (inkl Stallgården med 32 lägenheter) I akutlägenheterna bor främst personer som inte är godkända av hyresvärdar för att erhålla ett socialt stödkontrakt. Akutlägenheterna kan i vissa fall ses som ett sorts träningsboende för att erhålla referenser att lämna till hyresvärdar. Fler och fler hyresvärdar kräver att någon form av boendestöd är kopplat till ett kontrakt. Socialförvaltningen upprättar idag särskilda avtal med utförare som kan utföra boendestöd. Orsaken är att de utförare som Omsorgsnämnden har tecknat ramavtal med har slut på sina timmar. Det finns trots de särskilda avtalen personer som beviljats boendestöd och där biståndet inte har kunnat verkställas. Prognosen för året visar i dagsläget på ett positivt resultat med cirka 500 tkr. FAMILJEHEM Verksamheten redovisar ett positivt resultat med tkr jämfört med budget per den siste november. Ersättningar har erhållits från Migrationsverket för att täcka kostnaden för vissa av placeringarna. De egna arvodeskostnaderna har minskat de senaste månaderna. Socialförvaltningen har emellertid fortsatt tvingats anlita konsulentstödda familjehem i relativt stor omfattning, då det råder brist på egna familjehem. När det gäller familjehem, barn och ungdom, är 148 personer aktuella för stadigvarande vård (jfr med 157 personer i nov 2013), varav 45 barn där vårdnaden flyttats över till familjehemmet. Jourhemsplaceringarna har varit betydligt högre än under förra året, vårddygn (jfr med vårddygn i nov 2013). För närvarande är det 31 barn i jourhem och 22 barn i kö för stadigvarande vård i familjehem vilket är betydligt fler än för samma tid förra året, då 12 barn var i jourhem och 18 stod i kö. Trots ett intensivt rekryteringsarbete finns det idag en brist på familjehem. Socialförvaltningen tvingas att anlita olika organisationer för att tillgodose behoven av familjehem. Dessa familjehem är betydligt dyrare och belastar budgeten negativt. I år är det färre familjehemsplaceringar än motsvarande tid förra året. Trots detta gör Socialförvaltningen bedömningen att prognosen för året förbättrats och den visar just nu ett positivt resultat med cirka 500 tkr. UTREDNINGSPLACERINGAR Verksamheten visar just nu en positiv avvikelse jämfört med budget med 86 tkr. Orsaken är framförallt att ett antal debiteringar för gjorda placeringar under de senaste två månaderna saknas. Retroaktiva debiteringar kommer därför att ske i december. 3

56 Antalet vårddygn på utredningshem för förälder/barn har ökat. Det har på grund av fler anmälningar under våren varit överbelastning på det egna utredningsteamet, vilket påverkat behovet av externa placeringar för utredning. Utredningar har även gjorts i samverkan med BUP eftersom de inte har haft resurser att genomföra utredningen i Linköping. Socialförvaltningen kommer att ha en fortsatt restriktiv hållning till externa utredningsplaceringar, men bedömer ändå att verksamheten, i likhet med tidigare lämnad prognos, kommer att visa ett underskott i år med tkr. BARNAHUS Verksamheten redovisar ett plusresultat med 405 tkr. En del debiteringar väntas fortfarande in från Landstinget vilket förklarar överskottet. Tjänsterna på Barnahus är nu fullt ut tillsatta till skillnad från tidigare år. Överskottet i bokslutet kommer att återgå i verksamheten via utbetalning till Landstinget. 4 SOCIALFÖRVALTNINGEN Anita Lhådö Socialchef Åsa Haraldsson Ekonom

57 Socialkontoret EKONOMISKT BISTÅND 2014, tkr, redovisat enligt "avser månad" i Treserva EKONOMISKT BISTÅND Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd i Treserva* Summa Snitt/månad kr, brutto ###### Intäkter jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd (ej återbetaln.) Summa intäkter Nettoresultat Budget Avvikelse mot budget FLYKTINGAR Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting Summa Snitt/månad kr, brutto ###### Intäkter (fr BiN & Migr v) jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting Summa intäkter ANTAL HUSHÅLL SOM ERHÅLLIT EKONOMISKT BISTÅND 2014 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec snitt/mån Hushåll. ek.bi Flyktinghushåll ek.bist Föreb. rehab vuxna** Föreb rehab barn** Föreb rehab ÄoF * Differens mot Agresso per den 30 nov, förskottsbetalningar som periodiseras till kommande månad; tkr Rev: ** Hanteras ej i Treserva längre, då fakturor går via Agresso, därav ingen hushållsstatistik, däremot ingår kostnaden på rad 4 ovan.

58 1 (1) Dnr KS Äldrenämnden Dnr ÄN Socialnämnden Dnr SN Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanningen i särskilda boenden yttrande till Socialstyrelsen Då äldrenämndens respektive socialnämndens sammanträden inte kan avvaktas beslutar vi denna dag enligt omsorgskontorets och socialkontorets förslag med stöd av gällande delegationsförteckningar. Liselotte Fager äldrenämndens ordförande Niklas Borg socialnämndens ordförande Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

59 Omsorgskontoret Dnr ÄN Maria Svensson Dnr KS Susanna Lundstedt Dnr SN (8) Äldrenämnden Socialnämnden Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden yttrande till Socialstyrelsen. FÖRSLAG TILL ÄLDRENÄMNDENS OCH SOCIALNÄMNDENS BESLUT 1. Omsorgskontorets och socialkontorets förslag till yttrande tillstyrks. FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 2. Yttrande avges enligt omsorgskontorets och socialkontorets förslag. SAMMANFATTNING Linköpings kommun är en av 35 remisskommuner som har beretts tillfälle att yttra sig om förslaget till föreskrift och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden samt den konsekvensanalys som Socialstyrelsen gjort utifrån den föreslagna författningen. Linköpings kommun instämmer i att det är av yttersta vikt att den enskildes behov av vård och omsorg tillgodoses utifrån individuella förutsättningar. Den enskildes rätt till en uppdaterad genomförandeplan finns anledning att understyrka och förtydliga och att denna plan ligger till grund för bemanningen dygnet runt. Linköpings kommun anser att tillgången till personal har stor betydelse för kvalitén inom äldreomsorgen och att det är av vikt att säkerställa att det finns tillgång till personal med den kompetens och i den omfattning som behövs för att tillgodose de enskildas behov. I Linköpings kommun pågår en utveckling av vården och omsorgen inom de särskilda boendena vilket bör fortgå utan att förslaget om nya föreskrifter antas. Linköpings kommun har flera invändningar mot den problembild som tecknas av Socialstyrelsen och anser att förslagen leder till ökad detaljstyrning med utökade åtaganden främst vad det gäller biståndsbedömning, uppföljning och bemanning. Detta innebär väsentligt ökade kostnader och minskad möjlighet till lokala lösningar inom den kommunala äldreomsorgen. Linköpings kommun vänder sig emot föreskrifter som detaljstyr på vilket sätt

60 2 (8) kommunen ska utforma sin verksamhet. Linköpings kommun menar att Socialstyrelsens förslag kan komma att leda till: detaljstyrning med utökade åtaganden vad gäller biståndsbedömning, uppföljning och bemanning ökade kostnader och ökad administration inskränkning i det kommunala självstyret och minskad möjlighet till lokala lösningar inom äldreomsorgens verksamheter risk för att särskilt boende i form av servicelägenheter behöver avvecklas. väsentligt ökade kostnader för kommunen. Linköpings kommun förutsätter att regeringen tillskjuter medel enligt finsieringsprincipen Linköpings kommun förutsätter att kommunerna kompenseras i enlighet med finansieringsprincipen för de ökade kostnader som förslaget till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden medför. Linköpings kommun avstyrker förslaget till föreskrifter och allmänna råd. BAKGRUND Socialstyrelsen har regeringens uppdrag (S2012/2222/FST och S2012/3710/FST) att vägleda kommunerna i frågor om organisering av särskilt boende för äldre personer, t.ex. avseende bemanning. Socialstyrelsen har bedömt att den vägledningen bör ske genom föreskrifter och allmänna råd. Skälet till Socialstyrelsens ställningstagande är att myndigheten i tidigare tillsyn och övrig uppföljning samt utvärdering sett brister i bemanningen. Dessa brister har medfört att verksamhetens kvalitet, innehåll och säkerhet för den enskilde inte har uppfyllt kraven i Socialtjänstlagen (SoL). Socialstyrelsens bedömning är därför att det krävs föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av SoL. Linköpings kommun är en av 35 remisskommuner som har beretts tillfälle att yttra sig på förslaget till föreskrift och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden samt den konsekvensanalys som Socialstyrelsen gjort utifrån den föreslagna författningen. Yttrandet ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 29 december Socialstyrelsen föreslår i föreskrift och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden att författningsförslaget ska omfatta samtliga särskilda boenden där äldre personer bor inklusive personer med demenssjukdom. Författningsförslaget planeras träda i kraft den 31 mars Socialstyrelsens tidigare föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom kommer att upphävas i samband med att den föreslagna författningen träder i kraft. Linköpings kommun yttrade sig över detta förslag i maj 2012.

61 3 (8) SOCIALSTYRELSENS BESKRIVNING AV FÖRFATTNINGSFÖRSLAGET Den nu föreslagna författningen ska tillämpas vid handläggning av ärenden samt vid genomförande och uppföljning av beslut som avser bistånd i form av boende i sådan särskild boendeform för service och omvårdnad. Med omsorgspersonal i författningsförslaget avses personal som genomför service och omvårdnad i det särskilda boendet enligt socialtjänstlagen. Förslaget till föreskrifter och allmänna råd anger inte något specifikt bemanningstal, utan att bemanningen ska vara sådan att de krav som anges i SoL uppfylls. I detta avseende innebär inte föreskriften några nya åligganden för de berörda verksamheterna. Dessa regler innebär därför inte nödvändigtvis att verksamhetens personalkostnader kommer att öka. Om kostnader uppkommer beror på hur verksamheterna är bemannade idag. Författningsförslaget innehåller dock krav på att ett särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt, det vill säga att boendet ska vara bemannat nattetid. Detta åliggande kan medföra ytterligare kostnader för de berörda verksamheterna. Socialstyrelsen har huvudsakligen beräknat de kostnadseffekter som uttryckligen följer kraven i bemanningsföreskriften, det vill säga att tydliga biståndsbeslut fattas, att genomförandeplaner upprättas, att beslut och genomförandeplaner följs upp på individnivå samt de ytterligare kostnader som kravet på bemanning främst nattetid medför. Detta medför att de beräknade kostnader som gjorts i denna aktuella konsekvensutredning är väsentligt lägre än den som avser Socialstyrelsens tidigare föreslagna föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2012:12. SOCIALSTYRELSENS PROBLEMBESKRIVNING Socialstyrelsen menar utifrån den tillsyn som genomfördes över särskilda boenden för äldre personer under 2010 i 48 kommuner samt under 2011 över 168 särskilda boenden, att bemanningen och personalens kompetens inte alltid vilar på ett planerings- och styrningssystem som regelbundet säkerställer att personalgruppen har den rätta sammansättningen för att tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. Under 2014 genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en tillsyn i syfte att granska socialnämndens arbete med att tillgodose de äldres behov av stöd och hjälp i särskilt boende med utgångspunkt från det ansvar som följer av Socialtjänstlagen (SoL.) Tillsynen visar bl.a. att det uppdrag och den information som överlämnas till verksamheten av socialnämnden om den enskildes individuella behov av service och omvårdnad ofta är otydliga, ofullständiga och av generell art. Socialnämnden saknar

62 4 (8) i många fall en systematisk kontroll och uppföljning av om den service och omvårdnad som ges verkligen tillgodoser den enskildes behov. Genomförandeplaner med uppföljningsbara mål kan i vissa fall saknas eller vara otillräckliga vilket utgör bristfälligt underlag utifrån de direktiv som kommunens socialnämnd ger verksamheten via den enskildes biståndsbeslut. Detta betyder att verksamhetens bemanning inte styrs av den enskildes behov utan av generella anvisningar. För att bemanningen ska tillgodose behoven hos de enskilda personerna på det särskilda boendet krävs därför att behoven utreds och dokumenteras i ett biståndsbeslut så att det sammantaget kan ligga till grund för ställningstaganden om hur mycket personal som krävs vid olika tider på dygnet. För att säkerställa att personer får sina behov tillgodosedda i särskilda boenden krävs, förutom tillräcklig bemanning, att personalen har tillräcklig kompetens, får möjlighet till handledning samt har tillgång till arbetsledning i det löpande arbetet. SOCIALSTYRELSENS FÖRSLAG TILL FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD I författningsförslaget tydliggör Socialstyrelsen de bindande föreskrifterna och de rekommenderade allmänna råden i två delar: socialnämndens ansvar respektive ansvar för den som bedriver verksamhet. Detta innebär att: - Socialnämndens dokumentation av beslutet ska ange vilken service och omvårdnad som ska ges till den enskilde. - Socialnämnden ska följa upp varje enskilt biståndsbeslut för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda. - Socialnämnden och den som bedriver verksamhet har ansvar för att det särskilda boendet är bemannat dygnet runt. - Bemanningen ska vara sådan att personerna som bor i boendet får den service och omvårdnad som de har behov av och har beviljats. - Bemanningen ska vara sådan att personens hälsa kan bevaras istället för att försämras i onödan. - Bemanningen ska vara sådan att varje person utan dröjsmål kan få det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. - Vid bedömningen av hur ett särskilt boende ska vara bemannat bör bl.a. lokalernas utformning och personalens kompetens beaktas. - Verksamheten ska, med socialnämndens biståndsbeslut som utgångspunkt, upprätta en individuell genomförandeplan som ska utvisa hur och när servicen och omvårdnaden ska utföras. - Verksamheten ska med varje genomförandeplan som underlag, sammanställa det totala behovet av service och omvårdnad och utifrån detta analysera behovet av omsorgspersonal. - Verksamheten ska, med analysen som grund, ta ställning till om hur boendet ska bemannas så att individernas behov tillgodoses. - Verksamheten ska regelbundet följa upp och vid behov revidera genomförandeplanen.

63 5 (8) Socialstyrelsen anser att de föreslagna föreskrifterna är ett förtydligande av Socialtjänstlagen, främst av bestämmelserna i 4 kap. 1 rätten till bistånd samt 3 kap. 3 krav på kvalitet. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att det föreslagna regelverket leder till en ökad tydlighet, ökad säkerhet och bättre livskvalitet för äldre personer som bor i särskilt boende. Socialstyrelsen bedömer att den inskränkning i det kommunala självstyret som författningsförslaget innebär, inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. SOCIALSTYRELSENS BESKRIVNING AV EFFEKTER AV FÖRSLAGEN SAMT OMSORGSKONTORETS OCH SOCIALKONTORETS KOMMENTARER Socialnämndens ansvar - Socialnämndens dokumentation av beslutet ska ange vilken service och omvårdnad som ska ges till den enskilde. - Socialnämnden ska följa upp varje enskilt biståndsbeslut för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Person som flyttar in i det särskilda boendet ska få ett biståndsbeslut som anger de individuella behov av insatser av service och omvårdnad som föreligger. Även de personer som redan bor i särskilt boende ska få ett biståndsbeslut som tydligt anger vilka individuella behov av insatser av service och omvårdnad som föreligger. Socialnämnden ska regelbundet följa upp beslutet om bistånd. Uppföljning av biståndshandläggare rekommenderas ske initialt efter 5-7 veckor och sedan minst 1 gång per år. Kommentarer De personer som bor inom särskilda boenden har oftast omfattande behov av vård, service och omsorg. Behoven är snabbt föränderliga och insatserna behöver anpassas till dessa behov. Kommunen bedömer att de stora handläggarresurser som krävs för att ständigt hålla den enskildes biståndsbeslut aktuellt inte automatiskt ger den enskilde brukaren det mervärde som förslaget syftar till. Även beslutsmeningar med verkställighetsåtgärder i form av beskrivna insatser kan överklagas av den enskilde vilket i sådana fall kräver ytterligare handläggarresurser. Den omvårdnadspersonal som arbetar i verksamheten är ålagda att genom den enskildes genomförandeplan följa upp att den enskildes behov blir tillgodosedda och att genomförandeplanen revideras. Denna administrativa arbetsuppgift kan i vissa fall medföra att den tid närmast brukaren reduceras.

64 6 (8) Resursbehovet bedöms för Linköpings kommun innebära ökade kostnader med ca 5,4 mnkr. Kommunen förutsätter att finansieringsprincipen kommer att gälla om föreskrifterna införs. Verksamhetens ansvar - Verksamheten ska, med socialnämndens biståndsbeslut som utgångspunkt, upprätta en individuell genomförandeplan som ska utvisa hur och när servicen och omvårdnaden ska utföras. - Verksamheten ska med varje genomförandeplan som underlag, sammanställa det totala behovet av service och omvårdnad och utifrån detta analysera behovet av omsorgspersonal. - Verksamheten ska, med analysen som grund, ta ställning till om hur boendet ska bemannas så att individernas behov tillgodoses. - Verksamheten ska regelbundet följa upp och vid behov revidera genomförandeplanen. Det behöver finnas tillräckligt med personal som kan tillgodose varje persons behov enligt de beslut som socialnämnden har fattat. Kravet på behovsanpassad bemanning innebär enbart ett förtydligande av vad som följer med SoL. Socialstyrelsen har därför inte beräknat kostnaderna för denna bemanning. Det särskilda boendet ska vara bemannat dygnet runt vilket innebär att personal måste finnas i verksamheten även under natten. Bemanningen ska vara sådan att personalen snabbt kan uppmärksamma om en person behöver stöd och hjälp och utan dröjsmål ge den enskilde den hjälp och stöd som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Kommentarer De krav som gäller verksamhetens ansvar överensstämmer i mycket hög utsträckning med de krav som Äldrenämnden ställer i förfrågningsunderlag vid upphandling av vårdbostadsverksamhet. Det gäller såväl kravet att genomförandeplan skall upprättas och följas upp samt att boendet skall bemannas med utgångspunkt från brukarnas genomförandeplaner. Inom E-hälsa området bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete för att utforma olika tekniska lösningar som tillgodoser den enskildes behov av vård och omsorg. Omsorgskontoret kan se stora fördelar med att utveckla tekniska lösningar som komplement till närvaro av personal för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda och som kan förbättra äldres livskvalitet. Kommunen förutsätter att finansieringsprincipen kommer att gälla om föreskrifterna införs. Krav på bemanning

65 7 (8) - Socialnämnden och den som bedriver verksamhet har ansvar för att det särskilda boendet är bemannat dygnet runt. - Bemanningen ska vara sådan att personerna som bor i boendet får den service och omvårdnad som de har behov av och har beviljats. - Bemanningen ska vara sådan att personens hälsa kan bevaras istället för att försämras i onödan. - Bemanningen ska vara sådan att varje person utan dröjsmål kan få det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Kommentarer Socialnämnden och den som bedriver verksamheten har ansvar för att det särskilda boendet är bemannat dygnet runt. I Linköpings kommun innebär detta en utökning av nattpersonal. Detta har kostnadsberäknats till ca 61 mnkr och innebär en fördubbling av nattpersonalen vid kommunens vårdbostäder. I kommunen finns även särskilt boende i form av ca 740 lägenheter i servicehus. I servicehusen bor främst personer med behov av trygghetsskapande insatser. Insatserna till person som bor i servicelägenheterna ges i form av hemtjänst och den enskilde kan välja utförare. Om de krav som Socialstyrelsen föreslår skulle komma att gälla för det särskilda boendet i form av servicelägenheter innebär det väsentligt ökade kostnader och stora svårigheter att uppnå kraven på att personal skall finnas så att varje person kan få det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa framförallt under nattetid. Om kraven på utredning, uppföljning och bemanning ska gälla alla former av särskilt boende kan det av kostnadsskäl få konsekvensen att servicehusen avvecklas och eventuellt omvandlas till trygghetsboende som definitionsmässigt inte är särskilt boende. Kommunen instämmer i att de förslag som berör omvårdnadspersonalens kompetens och att åtgärder för att stärka arbetsledningen är positiva. Ledarskapet har stor betydelse för kvalitetsutvecklingen liksom att organisationen, antal medarbetare osv. möjliggör chefsnärvaro. RESURSBEHOV Resursbehovet för Linköpings kommun för utökad bemanning nattetid uppskattas till 61 miljoner kronor. Resursbehovet uppskattas till 5, 4 miljoner kronor för ytterligare 9 årsarbetare biståndshandläggare inom socialkontoret. Eventuella övriga resursbehov för kompetensutveckling, förstärkt arbetsledning, anpassningar av IT stöd m.m. är svåra att överblicka i nuläget. SAMRÅD Omsorgskontoret och socialkontoret har gemensamt gått igenom förslaget till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden. Förslaget till yttrande har tagits fram gemensamt.

66 8 (8) Äldrenämnden har fått information om innehållet i Socialstyrelsens föreslag på sitt sammanträde den 20 november Socialnämndens presidie har fått information innehållet i Socialstyrelsens föreslag på sitt sammanträde 28 november JÄMSTÄLLDHET Detta berör såväl kvinnor som män i behov av stöd och hjälp. Jämställdhetsfrågan ska alltid uppmärksammas för att säkerställa att stöd och hjälp ges på den enskildes villkor oavsett kön. OMSORGSKONTORET Peder Ellison KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

67

68

69 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 2 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid handläggning av ärenden samt vid genomförande och uppföljning av beslut som avser bistånd i form av boende i sådan särskild boendeform för service och omvårdnad som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453). 2 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med omsorgspersonal personal som genomför service och omvårdnad i det särskilda boendet enligt socialtjänstlagen (2001:453). Med person med demenssjukdom avses person med fastställd demensdiagnos eller som har demenssymtom där andra orsaker till symtomen uteslutits. 2 kap. Ledningssystem 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. 3 kap. Ansvar vid handläggning och uppföljning Bemanning 1 Socialnämnden ska säkerställa att varje särskilt boende är bemannat på ett sådant sätt

70 2 1. att den person som bor där får det bistånd som han eller hon har beviljats av nämnden, och 2. att servicen och omvårdnaden kan genomföras enligt den genomförandeplan som enligt 4 kap. 3 ska upprättas. 2 Socialnämnden ska säkerställa att ett boende som erbjuds är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person som bor där behöver stöd och hjälp och utan dröjsmål kan ge honom eller henne det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Omsorgspersonalens kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Socialnämnden bör erbjuda boende i särskilda boenden där omsorgspersonalen har - den kompetens som rekommenderas i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, - kunskaper om bestämmelsen om värdegrund i 5 kap. 4 första stycket socialtjänstlagen (2001:453), och - kunskaper om rekommendationerna i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Därutöver bör omsorgspersonalen i ett sådant boende dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som - kan stödja och vägleda den övriga personalen i arbetet med att genomföra service och omvårdnad, och - har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov hos en person. Om beslutet avser en person med demenssjukdom bör socialnämnden erbjuda honom eller henne ett boende där omsorgspersonalen även har - teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala funktioner, samt - förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Vidare bör omsorgspersonal vid behov få handledning.

71 3 God kvalitet enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Socialnämnden bör försäkra sig om att ett särskilt boende som erbjuds en person har tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal i enlighet med 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen Allmänna råd Socialnämndens utredning om en persons behov av service och omvårdnad i ett särskilt boende bör göras inom följande områden: - lärande och att tillämpa kunskap, t.ex. fatta beslut eller lösa problem - allmänna uppgifter och krav, t.ex. genomföra dagliga rutiner - kommunikation, t.ex. kommunicera genom att tala eller ta emot skrivna meddelanden - förflyttning, t.ex. bibehålla kroppsställning eller gå - personlig vård, t.ex. tvätta sig, klä sig eller äta - hemliv, t.ex. skaffa varor och tjänster, bereda måltider eller utföra hushållsarbete - mellanmänskliga interaktioner och relationer, t.ex. familjerelationer samt skapa och bibehålla informella sociala relationer. - viktiga livsområden, t.ex. grundläggande ekonomiska transaktioner - samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv - känsla av trygghet. Socialstyrelsens publikation Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (2003) kan ge ytterligare vägledning om de områden som anges ovan. Dokumentation av beslut 3 Av dokumentationen av ett beslut om bistånd i form av boende i särskild boendeform för service och omvårdnad ska det framgå vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet så att det står klart vad beslutet kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. Genomförandeplan 4 Socialnämnden ska säkerställa att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende upprättar en genomförandeplan enligt 4 kap. 3 för en person som bor i ett sådant boende. Allmänna råd Det bör vara den nämnd som har beviljat personen biståndet som ser till att genomförandeplanen upprättas.

72 4 Uppföljning av beslut 5 Socialnämnden ska regelbundet följa upp beslutet om bistånd. Allmänna råd Det bör vara den nämnd som har fattat beslutet om bistånd som följer upp beslutet. Uppföljningen bör göras fem till sju veckor efter inflyttning. Den bör därefter göras vid behov, dock minst en gång om året. En uppföljning kan föranledas av att - personens behov har förändrats, - personen eller närstående har framfört klagomål, eller - omständigheterna i övrigt är sådana att situationen inte är tillfredsställande. Vid varje uppföljningstillfälle bör socialnämnden - vid ett personligt sammanträffande i det särskilda boendet ta reda på vilken uppfattning personen har om hur hans eller hennes behov av service och omvårdnad har tillgodosetts i boendet, - vid behov hämta in närståendes och eventuell ställföreträdares uppfattning om hur personens behov av service och omvårdnad har tillgodoses, om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i bestämmelsen om tystnadsplikt i 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), och - följa upp hur servicen och omvårdnaden har genomförts i förhållande till genomförandeplanen, om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen eller i bestämmelsen om tystnadsplikt i 15 kap. 1 socialtjänstlagen. 6 Om socialnämnden får kännedom om att en person som bor i ett särskilt boende inte får sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda, ska nämnden utan dröjsmål vidta de åtgärder som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Allmänna råd Åtgärder för att en person ska få sina behov tillgodosedda kan vara att - se till att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende genomför servicen och omvårdnaden i enlighet med beslutet och genomförandeplanen, - utreda om personen har behov av ytterligare eller annan service eller omvårdnad, och - erbjuda personen ett annat särskilt boende.

73 5 Det bör vara den nämnd som har fattat beslutet om bistånd som ansvarar för att åtgärderna vidtas. Kompetens vid handläggning och uppföljning enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Allmänna råd I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2007:17) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer finns rekommendationer om vilken kompetens handläggare som arbetar med utredning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen (2001:453) avseende äldre personer bör ha. Om ett ärende avser en person med demenssjukdom bör handläggaren även ha - teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala funktioner, samt - förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. 4 kap. Ansvar vid genomförande av beslut i särskilt boende Bemanning 1 Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska bemanna boendet så 1. att de personer som bor där får det bistånd som de har beviljats, och 2. att servicen och omvårdnaden kan genomföras enligt den genomförandeplan som enligt 3 ska upprättas för var och en i boendet. 2 Varje särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt. Bemanningen ska säkerställa att personal snabbt kan uppmärksamma om en person som bor där behöver stöd och hjälp samt utan dröjsmål kan ge honom eller henne det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Allmänna råd Vid bemanningen av ett särskilt boende bör det bl. a. beaktas hur lokalerna är utformade och vilka möjligheter omsorgspersonalen har att se och höra att en person som bor där behöver stöd och hjälp. Det bör även beaktas vilken kompetens personalen har. Behov av stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa kan föranledas av att en person riskerar att lida fysisk eller psykisk skada eller att tillfoga någon annan person sådan skada.

74 6 Kompetens i särskilt boende enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Omsorgspersonalen i ett särskilt boende bör dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som - kan stödja och vägleda i arbetet med att genomföra service och omvårdnad, och - har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov av service och omvårdnad. Om det i boendet bor en person med demenssjukdom, bör omsorgspersonalen även ha - teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala funktioner, samt - förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bör regelbundet bedöma omsorgspersonalens behov av handledning, enskilt eller i grupp. Om ett sådant behov finns, bör handledning erbjudas. Handledningen kan ge stöd vid hanteringen av svåra situationer och egna reaktioner som kan uppstå vid genomförandet av service och omvårdnad. Genomförandeplan 3 Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska för varje person som bor där upprätta en genomförandeplan med utgångspunkt i socialnämndens beslut om bistånd. Allmänna råd Genomförandeplanen bör upprättas så snart som möjligt, dock senast tre veckor efter inflyttning. 4 Genomförandeplanen ska, om det är möjligt, upprättas tillsammans med den som bor i det särskilda boendet. Allmänna råd Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bör vid behov ge närstående och eventuell ställföreträdare möjlighet att delta i arbetet med att upprätta genomförandeplanen, om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i bestämmelsen om tystnadsplikt i 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453).

75 7 5 Av genomförandeplanen ska det framgå på vilket sätt servicen och omvårdnaden ska genomföras praktiskt. Planeringen ska göras med utgångspunkt i hur och när personen behöver få sina behov tillgodosedda. Allmänna råd Av genomförandeplanen bör det även framgå bl.a. - vilket eller vilka mål som gäller för den service och omvårdnad som ska utföras i det särskilda boendet, - hur servicen och omvårdnaden ska utföras och utformas för att fastställda mål ska uppnås, - om den som bor i det särskilda boendet har deltagit i planeringen och i så fall vilka hänsyn som har tagits till hans eller hennes synpunkter och önskemål, - om närstående har deltagit i planeringen och på vilket sätt de har utövat inflytande över den, - vilka andra personer som har deltagit i arbetet med att upprätta planen, - när planen har fastställts, och - när och hur planen ska följas upp. Av genomförandeplanen bör det även framgå hur den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska samverka med nämnden, andra utförare eller andra huvudmän, till exempel hälso- och sjukvården. 6 Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska regelbundet följa upp och vid behov revidera den genomförandeplan som har upprättats. Allmänna råd Uppföljningen bör göras vid behov, dock minst en gång om året. God kvalitet i ett särskilt boende enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Med utgångspunkt i det samlade behovet av service och omvårdnad i ett särskilt boende bör en analys göras av tillgången till omsorgspersonal och ställning tas till hur boendet ska bemannas för att säkerställa att behoven hos varje person som bor där tillgodoses enligt den genomförandeplan som har upprättats enligt 3. Om det samlade behovet av service och omvårdnad förändras, bör den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bedöma hur bemanningen behöver ändras för att varje person som bor där ska få sina behov tillgodosedda dygnet runt.

76 8 I analysen och bedömningen bör den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ta hänsyn till om omsorgspersonalen utför hälso- och sjukvårdsuppgifter som har delegerats. Övriga arbetsuppgifter som t.ex. dokumentation, köksarbete, förrådsarbete, städning av allmänna utrymmen och personalmöten bör även beaktas. 5 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 31 mars Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Sayran Khayati

77 Dnr 40184/2014 1(23) Avdelningen för regler och behörighet Sayran Khayati Konsekvensutredning förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Inledning Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om bemanning i särskilda boenden för äldre syftar till att säkerställa att den enskilde får det bistånd som han eller hon har rätt till enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, samt att insatserna genomförs med god kvalitet i den mening som avses i 3 kap. 3 SoL. Reglernas ändamål är således att säkerställa att socialnämnden och den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende lever upp till de krav som följer av lag. Förslaget till föreskrifter och allmänna råd anger inte något specifikt bemanningstal, utan att bemanningen ska vara sådan att de krav som anges i SoL uppfylls. I detta avseende innebär inte föreskriften några nya åligganden för de berörda verksamheterna. Dessa regler innebär därför inte nödvändigtvis att verksamheternas personalkostnader kommer att öka. Om kostnader uppkommer beror på hur verksamheterna är bemannade idag. Författningsförslaget innehåller dock ett krav på att ett särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt, det vill säga att boendet även ska vara bemannat nattetid. Detta åliggande kan medföra ytterligare kostnader för de berörda verksamheterna. De kostnader som redovisas i aktuell konsekvensutredningen är väsentligt lägre än de kostnader som framgår av den konsekvensutredning som avser Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Det beror huvudsakligen på att Socialstyrelsen nu enbart beräknat de kostnadseffekter som uttryckligen följer av kraven i föreskriften, det vill säga krav på att tydliga beslut fattas, att genomförandeplaner upprättas, att beslut och genomförandeplaner följs upp på SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax

78 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 2(23) individnivå samt de ytterligare kostnader som kravet på bemanning dygnet runt kan medföra. I den tidigare konsekvensutredningen beräknades även de kostnader som uppkommer till följd av gällande lagstiftning på området. Vidare har Socialstyrelsen modifierat flera av de antaganden som låg till grund för beräkningarna i den tidigare konsekvensutredningen. De nu aktuella antagandena grundar sig bl.a. på intervjuer med verksamhetsföreträdare i olika kommuner. Socialstyrelsen bedömer att dessa antaganden ger en mer rättvisande bild av vilka kostnader som kan vara förenade med författningsförslaget. Bedömningen av vilka konsekvenser och kostnader föreskriften medför försvåras av att det inte med säkerhet går att fastställa vilka faktiska resurser som behövs för de berörda verksamheterna att genomföra de olika moment som är reglerade i föreskriften. Socialstyrelsen har därför analyserat möjliga kostnadseffekter av reglerna utifrån olika räkneexempel där vi antagit vissa förhållanden, till exempel tidsåtgången för de olika moment som anges i föreskriften. Detta innebär att kostnaderna kan bli såväl högre som lägre beroende på vilka resurser som verksamheterna behöver avsätta för att implementera föreskriften. De sammantagna kostnaderna avseende krav på att tydliga beslut fattas, att genomförandeplaner upprättas samt att beslut och genomförandeplaner följs upp individnivå beräknas uppgå till cirka 122 miljoner kronor. Av dessa kostnader beräknas cirka 70 miljoner kronor vara engångskostnader och resterande cirka 52 miljoner kronor årskostnader. Kostnaderna för att säkerställa bemanning dygnet runt, det vill säga att boendet även ska vara bemannat nattetid, beräknas ligga i ett spann mellan 258 miljoner kronor och 1,03 miljarder kronor per år. Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag (S2012/2222/FST och S2012/3710/FST) att vägleda kommunerna i frågor om organisering av särskilt boende för äldre personer, t.ex. avseende bemanningen. Socialstyrelsen har bedömt att den vägledningen bör ske genom föreskrifter och allmänna råd. Skälet till Socialstyrelsens ställningstagande är att myndigheten i tidigare tillsyn och övrig uppföljning samt utvärdering sett brister i bemanningen. Dessa brister har medfört att verksamheternas kvalitet, innehåll och säkerhet för den enskilde inte har uppfyllt kraven i SoL. Socialstyrelsens bedömning är därför att det krävs föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av SoL.

79 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 3(23) Beskrivning av problemet Äldre personer som bor i en särskild boendeform för service och omvårdnad enligt 5 kap. 5 andra stycket SoL, särskilt boende, får inte alltid den service och omvårdnad som de har rätt till och behov av. Det kan till exempel handla om möjligheter till utevistelse eller nödvändig tillsyn för att inte utsättas för risker [8, 14]. Socialstyrelsen genomförde i november 2010 tillsyn över särskilda boendeformer för äldre i 48 kommuner. Sammanlagt besöktes cirka 100 boenden där personer med demenssjukdom bodde. Bland annat konstaterades att cirka 60 procent av dessa särskilda boenden var låsta och obemannade under kortare eller längre tid av natten. Socialstyrelsen bedömde att 58 procent av boendena hade en otillräcklig bemanning för att tillgodose de äldre personernas behov av trygghet och säkerhet nattetid [8]. Under 2011 genomförde Socialstyrelsen ytterligare en tillsyn som omfattade 168 särskilda boenden. Resultatet av Socialstyrelsens tillsyn visar att bemanningen och personalens kompetens inte alltid vilar på ett planerings- och styrningssystem som regelbundet säkerställer att personalgruppen har den rätta sammansättningen för att tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. Därutöver framkom att många äldre måste äta, duscha eller lägga sig efter ett schema som är anpassat efter den befintliga bemanningen, istället för att bemanningen anpassas till de äldres behov, dygnsrytm och vanor. Bristen på personal medför att de äldre inte får möjlighet att vara utomhus i den utsträckning som de önskar och har behov av. Tillsynen visar också att många äldre inte upplever att de har en meningsfull tillvaro i det särskilda boendet. Bland annat saknas möjligheter till individuellt anpassade sysselsättningar som t.ex. ett samtal eller en promenad. Tillsynen visar även att det inte är ovanligt att larm från de äldre inte besvaras omedelbart av personalen [14]. Tillsynens iakttagelser ligger i linje med de erfarenheter som patientorganisationer och enskilda har förmedlat till Socialstyrelsen. Under 2014 genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en tillsyn i syfte att granska socialnämndernas arbete med att tillgodose de äldres behov av stöd och hjälp i särskilt boende med utgångspunkt från det ansvar som följer av SoL. Tillsynen visar bl. a. att det uppdrag och den information om den äldres behov av service och omvårdad som nämnden överlämnar till boendena ofta är otydliga och ofullständiga. Biståndsbesluten anger inte vilken service och omvårdnad som ska tillgodose den äldres behov. Inte heller i de utredningar som ligger till grund för besluten beskrivs behoven närmare. Det överlåts ofta till enskild omsorgspersonal att bestämma vilken service och omvårdnad som ska tillgodose den äldres behov av stöd och hjälp. Socialnämnderna saknar

80 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 4(23) ofta en systematisk kontroll av om den service och omvårdnad som ges verkligen tillgodoser de äldres behov. Även uppföljningen av den service och omvårdnad som ges på det särskilda boendet överlåts ofta till enskild omsorgspersonal. Övrig uppföljning som nämnderna låter genomföra är ofta övergripande och sker på en allmän nivå utan ett individuellt perspektiv. Mot bakgrund av de ovanstående bristerna bedömer IVO att socialnämnderna inte fullt ut säkerställer att de äldres behov av stöd och hjälp tillgodoses [16]. Utifrån den analys som Socialstyrelsen har gjort har myndigheten kunnat konstatera att en väsentlig orsak till att personer inte får den service och omvårdnad som de har behov av är att socialnämndens biståndsbeslut har en mycket generell utformning. Beslutet tydliggör inte vilka konkreta behov den enskilde har rätt att få tillgodosedda i boendet t.ex. hjälp med hygien och mat, utevistelse och social samvaro m.m. Detta leder till att det inte sällan råder oklarhet om vilken service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet. Genomförandeplaner med uppföljningsbara mål kan i vissa fall saknas eller vara bristfälliga och kommunerna genomför i liten utsträckning uppföljning av besluten på individnivå [14, 7,16]. När kommunen ingår avtal om innehållet i verksamheten med en privat utförare eller ger direktiv till den egna verksamheten görs det därför på bristfälligt underlag. Detta betyder att verksamhetens bemanning inte styrs av den enskildes individuella behov, utan av generella anvisningar. Avtalen och direktiven har således ofta liten koppling till de verkliga behoven på individnivå. För att bemanningen ska tillgodose behoven hos personer i särskilt boende krävs därför att behoven utreds och dokumenteras så att de sammantaget kan ligga till grund för ställningstaganden om hur mycket personal som krävs vid olika tider på dygnet. Att det finns en tillräcklig bemanning kan emellertid inte ensamt säkerställa att personer får sina behov tillgodosedda i särskilda boenden. Det krävs också att personalen har tillräcklig kompetens och att de anställda kontinuerligt får möjlighet till handledning i sitt arbete. Det är också nödvändigt att personalen har tillgång till arbetsledning i det löpande arbetet. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Socialstyrelsen har enligt 8 kap. 1 2 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937), SoF, bemyndigande att besluta om föreskrifter och allmänna råd som rör omsorgen om äldre.

81 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 5(23) De föreslagna bestämmelserna i 3 kap. 1, 2, 4, 5 och 6 och 4 kap. 1-6 grundar sig på bemyndigande i 8 kap. 1 2 SoF att inom socialtjänsten meddela föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personlig säkerhet och hälsa i verksamhet som rör äldre personer. Bestämmelsen i 3 kap. 3 grundar sig på bemyndigande i 8 kap. 5 SoL att meddela föreskrifter om verkställighet av 11 kap. 5 SoL. Beskrivning av förslaget till föreskrifter och allmänna råd De föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen föreslår ska tillämpas vid handläggning och uppföljning av ärenden samt vid genomförande av beslut om bistånd i form av boende i sådan särskild boendeform för service och omvårdnad som avses i 5 kap. 5 SoL. Kraven och rekommendationerna ska tydliggöra hur verksamheterna ska bemanna ett särskilt boende så att personerna som bor i boendet får den service och omvårdnad som de är i behov av och har beviljats. Bemanningen ska också vara sådan att servicen och omvårdnaden kan genomföras så att personens hälsa i större utsträckning kan bevaras i stället för att försämras i onödan. För att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska kunna ta ställning till vilken bemanning som är lämplig, behöver verksamheten veta vilken service och omvårdnad som den enskilde behöver få i boendet. Enligt författningsförslaget ska socialnämndens dokumentation av beslutet därför ange vilken service och omvårdnad som ska ges i boendet. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska enligt författningsförslaget upprätta en genomförandeplan med utgångspunkt i socialnämndens beslut. Genomförandeplanen ska utvisa hur och när servicen och omvårdnaden ska utföras så att den enskilde får en omsorg som är av god kvalitet, utformad utifrån personens behov och förutsättningar. För att stärka funktioner och skapa förutsättningar för goda livsvillkor behöver stödet utformas utifrån individuella behov. Det kan t.ex. handla om att personen får stöd att klara av att duscha själv i stället för att bli avduschad. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bör enligt författningsförslaget, med varje genomförandeplan som underlag, sammanställa det totala behovet av service och omvårdnad och utifrån detta analysera behovet av omsorgspersonal. Analysen bör därefter ligga till grund för ett ställningstagande om hur boendet ska bemannas så att individernas behov tillgodoses. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende behöver även ta hänsyn till vilka andra arbetsuppgifter som personalen måste utföra i boendet. Exempel på sådana arbets-

82 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 6(23) uppgifter kan vara dokumentation, personalmöten, köksarbete, städning av gemensamma lokaler samt hälso- och sjukvårdsuppgifter som har delegerats. Socialnämnden ska enligt författningsförslaget följa upp varje beslut om bistånd som fattats av nämnden. Uppföljningen syftar till att säkerställa att varje enskild person får sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska även regelbundet följa upp genomförandeplanen och vid behov revidera den. Enligt författningsförslaget har såväl socialnämnden som den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ansvar för att ett särskilt boende är bemannat dygnet runt. Bemanningen ska vara sådan att varje person utan dröjsmål kan få det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Vid bedömningen av hur ett särskilt boende ska vara bemannat bör bl.a. lokalernas utformning och personalens kompetens beaktas. Alternativa lösningar Alternativ till lösningar kan vara olika former av vägledning, till exempel i form av utbildningsinsatser eller handböcker. Socialstyrelsen bedömer dock att de brister som framkommit i tillsynen är av sådan karaktär att föreskrifter och allmänna råd är en mer ändamålsenlig lösning för att komma till rätta med problemen och därmed uppnå syftet; att förtydliga de krav som anges i SoL samt att stärka äldre personers rätt till en god service och omvårdnad på särskilda boenden i Sverige. Om ingen reglering kommer till stånd finns, enligt Socialstyrelsens bedömning, en risk för att bristerna som uppmärksammats kommer att kvarstå. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip vad gäller inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Av författningsförslaget framgår att kommuner ska fatta tydliga beslut, upprätta genomförandeplaner, följa upp beslut och genomförandeplaner på individnivå och bemanna ett särskilt boende dygnet runt. Författningsförslaget innebär vissa nya åligganden för kommunerna och utgör därmed en inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

83 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 7(23) Äldre personer som bor i särskilda boenden har i regel ett stort behov av omsorg dygnet runt. Dessa personer riskerar att drabbas av onödiga komplikationer om de inte får behovsanpassad omsorg av kompetent personal. Som tidigare beskrivits är ändamålet med förslaget till föreskrifter och allmänna råd att tydliggöra vad som gäller för att verksamheterna ska anses ha tillräcklig bemanning och på så sätt uppfylla kraven i 4 kap. 1 och 3 kap. 3 SoL. Där framgår bl. a. att den enskilde har rätt att få de insatser som han eller hon har behov av för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att insatserna ska genomföras med god kvalitet. God kvalitet innebär i detta sammanhang bl. a. att varje person som bor i särskilt boende ska bemötas med respekt, omtanke och kunskap samt ges ett meningsfullt innehåll i vardagen. För att detta ska kunna uppnås måste insatserna utformas utifrån personens individuella förutsättningar. En bemanning som styrs utifrån dessa principer säkerställer även att personernas hälsa inte försämras i onödan. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att de föreslagna reglerna leder till en ökad tydlighet, ökad säkerhet och bättre livskvalitet för äldre personer som bor i särskilt boende. En bemanning som inte är dimensionerad utifrån de äldre personernas behov av omsorg utgör inte bara en säkerhetsrisk, utan åsidosätter även intentionerna med och bestämmelserna i SoL. Ett tydliggörande av lagstiftningens krav kan även bidra till att skapa en mer likvärdig omsorg på särskilda boenden runt om i landet. Med hänsyn till vad som nu anförts om reglernas bakgrund och syfte bedömer Socialstyrelsen att den inskränkning i den kommunala självstyrelsen som författningsförslaget innebär, inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. EU-rättslig påverkan Författningsförslaget bedöms inte ha någon betydelse för de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Berörda Kommunernas socialnämnder Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende, d.v.s. socialnämnden eller företag eller annan juridisk person med sådan verksamhet Personer som bor i särskilda boenden för äldre samt deras anhöriga och närstående Personer som arbetar i särskilda boenden Handläggare i socialnämnd Inspektionen för vård och omsorg, IVO

84 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 8(23) Ikraftträdande och informationsinsatser Socialstyrelsen föreslår att förslaget till föreskrifter och allmänna råd ska träda i kraft den 31 mars Socialstyrelsen kommer under november-december 2014 genomföra en konferensserie om bemanning i särskilda boenden. Metod och bakgrundsberäkningar för konsekvensutredningen Begrepp Heltidsekvivalenter Omsorgspersonal Sjukvårdspersonal Antal heltider som motsvarar det totala arbetade timmar som både heltid- och deltidspersonal arbetar Vårdbiträden och undersköterskor Sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal Informationsinsamling Denna konsekvensutredning är till viss del baserad på information som samlades in till en tidigare konsekvensutredning för Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (Dnr 7993/2011) [1]. Därtill har uppdaterad statistik tillkommit från Äldreguiden samt information från ett antal rapporter publicerade av Socialstyrelsen som har använts för beräkningarna nedan. Ytterligare intervjuer med sakkunniga har dessutom genomförts enligt lista nedan: Sofia Carlström, biståndshandläggare, Trosa kommun Carina Deall, biståndshandläggare, Bengtsfors kommun Marita Holm, enhetschef, Svenljunga kommun Camilla Hållnissa, biståndshandläggare, Mora kommun Kajsa Nilsson, enhetschef, Ovanåker kommun Yvonne Persson-Bergkvist, enhetschef, Bräcke kommun Eva Liljevall, konsult inom vård- och omsorgsplanering Per Schön, utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Rolf Ström, handläggare, Sveriges Kommuner och Landsting Pia Lindström, Inspektionen för vård och omsorg Sara Hallberg, analytiker på konsultföretaget Quantify Research, och Anders Gustavsson, partner i konsultföretaget Quantify Research och

85 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 9(23) anknuten till Sektionen för neurogeriatrik vid Karolinska Institutet, har på Socialstyrelsens uppdrag genomfört konsekvensutredningen, och har särskilt ansvarat för informationsinsamling och beräkningar. Antal berörda personer Den 1 oktober 2012 hade enligt Socialstyrelsens rapport personer över 65 år beviljats permanent särskilt boende och personer korttidsboende [2]. Samtliga dessa personer berörs av de föreslagna föreskrifterna. Antalet nyinflyttningar per år Det finns ingen tillgänglig rikstäckande statistik över hur många nyinflyttningar som sker i särskilt boende. Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppskattar omsättningen i särskilt boende till cirka 30 procent, det vill säga nyinflyttningar per år. Lönekostnader och bemanning Vi utgick ifrån Äldrecentrums beräkningar [3] för att uppskatta lönekostnader i olika yrkeskategorier. I deras beräkningar motsvarade kostnaderna för obekväm arbetstid och semestervikarier 23 procent av grundlönen. Semesterersättning och särskilda avtalstillägg motsvarade 1,7 respektive 2 procent. När alla dessa kostnader lagts till grundlönen beräknades pensionsförmåner till 43,1 procent av summan. SKL bistod med statistik över mediangrundlöner per 2012 i varje yrkeskategori. Ingen av medianlönerna avser speciellt särskilt boende utan är medianlöner i respektive yrkeskategori i hela äldreomsorgen. Socialstyrelsen samlade inom ramen för Äldreguiden 2011 in uppgifter från särskilda boenden i Sverige [4]. Bland annat uppgav varje boendeverksamhet vilken bemanning enheten hade under oktober 2010, samt hur många personer som bodde i boendet under samma tid. Det sammanlagda antalet arbetstimmar i kategorin vårdbiträde eller undersköterska för samtliga boenden under oktober summerade till 12,3 miljoner timmar (det vill säga inklusive både månadsanställd och timanställd personal). Generellt arbetar vårdbiträden och undersköterskor i genomsnitt 37 timmar per vecka om de är dagpersonal, och 36,33 timmar om de arbetar natt. Detta blir timmar per år för en dagpersonal om vi räknar med 52 veckor. Kostnaden för semestervikarier räknas in i den ordinarie omsorgspersonalens lönekostnad per heltid. För biståndshandläggare har ingen kostnad för vikariat räknats med i lönekostnaden. Kostnaden för denna tjänst avser därför heltidstjänster enligt årsarbetstid efter avdragen semester och helgdagar. Om vi antar att en heltid omfattar 40 timmar per vecka under 50 veckor i snitt och drar av 6 veckor á 40 timmar per år i semester, blir årsarbetstiden timmar per år för denna yrkesgrupp.

86 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Tabell 1 Lönekostnader år 2012 enligt statistik från SKL och tillägg enligt Lämplig bemanning (kronor) Grundlön per månad (median 2012) Biståndshandläggare Vårdbiträde Under- sköterska Särskilda lönearter* (23 %) Semesterersättning (1,7 %) Avtalstillägg (2 %) Bruttolön per månad Pensionsförmåner (43,1 %) Kostnad per månad Kostnad per år *OB-tillägg och vikariekostnader, ej tillämpligt för biståndshandläggare Driftsform Den 1 oktober 2012 bodde enligt Socialstyrelsens rapport cirka 21 procent av personer som bor permanent i särskilda boendeformer i bostäder som drevs i enskild regi. Motsvarande siffra för personer i korttidsboende är 12 procent [5]. Om vi antar att det inte finns några systematiska skillnader i behovet av ytterligare resurser enligt våra räkneexempel nedan, så kan vi alltså anta att ungefär en femtedel av kostnaderna i dessa räkneexempel skulle belasta privata företag (eller andra enskilda driftsformer). Kostnadsmässiga och andra effekter av förslagen Dokumentation av beslut (3 kap) Enligt författningsförslaget ska det av beslutet om bistånd i form av boende i särskild boendeform för service och omvårdnad framgå vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet. Av Socialstyrelsens rapport framgår att endast 17 procent av de som permanent bor i särskilt boende får ett biståndsbeslut där det framgår vilken service och omvårdnad som ska ges i boendet [6]. Många kommuner fattar alltså enbart beslut om inflyttning i särskilt boende, utan att ange vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet. I många av dessa kommuner behövs det därför ytterligare resurser för att utreda och fatta beslut om den service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet, för en person som ansöker om ett sådant boende.

87 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Därtill behövs i många av dessa kommuner en temporär ökning i resurser för att kunna utreda och fatta beslut om den service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet, för de personer som redan bor i ett sådant boende, men där servicen och omvårdanden inte har dokumenterats i biståndsbeslutet. Detta medför ökade kostnader för berörda kommuner. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur lång tid det tar för en biståndshandläggare att idag utreda och fatta beslut om den service och omvårdnad som en person ska få i ett särskilt boende. Det går därmed inte med säkerhet beräkna hur stora kostnadsökningarna kan bli. Istället beskrivs nedan olika räkneexempel för att belysa möjliga utfall. Intervjuer med verksamhetsföreträdare i olika kommuner antyder att en arbetsmodell som följer föreskrifterna innebär ytterligare 75 minuter arbetstid för att utreda och fatta beslut om särskilt boende och om den service och omvårdnad som personen ska få i boendet, jämfört med en kommun som inte fattar ett sådant beslut. I ett räkneexempel undersöker vi vilka ytterligare resurser som kan behövas för utredning av och beslut om den service och omvårdnad som personen ska få i boendet. Vi antar att varje utredning tar ytterligare 75 minuter för kommuner där sådana beslut inte fattas idag. Om detta berör 83 procent [6] av totalt nyinflyttningar varje år så behövs ytterligare handläggningstimmar i landet. Detta motsvarar 18 heltider om varje handläggare arbetar timmar per år (se särskilt metodavsnitt). Detta motsvarar en kostnadsökning om 8,6 miljoner kronor per år om vi utgår från en årslönekostnad på kronor per handläggare (se särskilt metodavsnitt). Dessa beräkningar är förstås beroende av de antaganden vi har gjort. På motsvarande sätt kan vi i ett räkneexempel undersöka vilka resurser som kan behövas för att kommunerna ska kunna utreda och fatta beslut om service och omvårdnad för personer som redan bor i ett särskild boende men som idag saknar ett biståndsbeslut där det framgår vilken service och omvårdnad som ska ges i boendet. I dessa fall behöver en ny utredning göras där biståndshandläggaren besöker personen i det särskilda boendet. Vi antar att varje sådan utredning tar 45 minuter i genomsnitt och återigen att sådana beslut saknas för 83 procent (dvs ) av samtliga personer som bor i särskilt boende. Detta motsvarar handläggningstimmar, 35 heltider eller 16,9 miljoner kronor i kostnader (enligt samma antaganden om arbetstid och lön som ovan). Därtill kan transportkostnader tillkomma för biståndshandläggarens besök vid särskilda boenden. Om vi antar att en biståndshandläggare vid varje tillfälle kan utreda fem personers behov av service och om varje månad och att varje transport till och från varje besök tar 45 minuter innebär detta besök och arbetstimmar för transport. Kostnaden för detta

88 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) beräknas till 3,4 miljoner kronor. Även dessa beräkningar är beroende av de antaganden vi har gjort. Det bör noteras att kostnaden för att fatta nya beslut för personer som redan bor i särskilt boenden när föreskriften har trätt i kraft uppstår endast om kommunen bedömer att det finns behov av att fatta nya beslut. Resurserna som behövs för att tillse att samtliga personer som redan bor i särskilt boende har ett beslut där även behovet av service och omvårdnad finns dokumenterat är temporära. Uppföljning på individnivå (3 kap.) Enligt författningsförslaget ska socialnämnden regelbundet följa upp beslutet om bistånd. Av förarbeten till SoL framgår att socialnämnden har en skyldighet att följa biståndsbeslut på individnivå och säkerställa att beslutet verkställs (prop. 2005/06:115 s. 118). Författningsförslaget kan därför inte anses utgöra ett nytt åliggande i detta hänseende. Enligt en enkät från Socialstyrelsen till alla Sveriges kommuner under hösten 2011 hade 13 procent av personer i särskilt boende fått sitt biståndsbeslut uppföljt under det senaste halvåret [7]. Tolv procent av kommunerna uppgav att de inte regelbundet följer upp biståndsbeslut som rör särskilt boende. Istället hänvisar man till utförarnas uppföljningar av genomförandeplanerna och uppger att socialnämnden enbart följer upp beslut på begäran. I de kommuner där uppföljning inte sker idag kan nya resurser behövas, vilket medför ökade kostnader. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur lång tid det tar för en biståndshandläggare att genomföra en uppföljning. Det går därmed inte med säkerhet beräkna hur stora kostnadsökningarna kan bli. Istället beskrivs nedan olika räkneexempel för att belysa möjliga utfall. I intervjuer med verksamhetsföreträdare i olika kommuner framkom att ett uppföljningsbesök i snitt tar 45 minuter att genomföra. I följande räkneexempel undersöker vi vilka ytterligare resurser som kan behövas för att klara rekommendationen om att en initial uppföljning bör göras inom 5-7 veckor efter varje nyinflyttning. Vi antar att ett uppföljningsbesök tar 45 minuter i genomsnitt för en handläggare. Vid besöket träffar handläggaren den enskilde med eller utan anhöriga samt har ett möte med personal vid boendet. Om vi antar att hälften av de nyinflyttade inte får något uppföljningsbesök 5-7 veckor efter nyinflyttning i dag, behövs resurser för att klara ytterligare besök. Detta motsvarar handläggningstimmar, 6 heltider eller 3,1 miljoner kronor per år (enligt samma antaganden om arbetstid och lön som ovan). Därtill kan transportkostnader tillkomma för biståndshandläggarens besök vid särskilda boenden. Om vi antar att en bistånds-

89 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) handläggare vid varje tillfälle kan följa upp fem biståndsbeslut och att varje transport till och från varje besök tar 45 minuter innebär detta besök och arbetstimmar för transport. Kostnaden för detta beräknas till 0,6 miljoner kronor. Vidare undersöker vi vilka resurser som kan behövas för att klara rekommendationen om årlig uppföljning av biståndsbeslut för samtliga personer i särskilt boende. Om vi antar att sådana uppföljningsbesök idag genomförs för 13 procent av personerna som bor i särskilt boende, att uppföljning inte sker alls för 12 procent samt att det sker för hälften av de resterade personerna behövs ytterligare resurser för att klara besök. Detta motsvarar handläggningstimmar, 21 heltider eller 10,1 miljoner kronor per år. Därtill kan transportkostnader tillkomma för biståndshandläggarnas besök vid särskilda boenden. Om vi antar att en biståndshandläggare vid varje tillfälle kan följa upp fem biståndsbeslut och att varje transport till och från varje besök tar 45 minuter innebär detta besök och arbetstimmar för transport. Kostnaden för detta beräknas till 2 miljoner kronor. Kompetens biståndshandläggare (3 kap.) Kommuner där nödvändig kompetens saknas kan behöva investera i vidareutbildning av sin personal. Ökad kunskap om demenssjukdom och dess påverkan på kroppens fysiska, psykiska och sociala funktioner förväntas emellertid förbättra biståndshandläggarnas möjligheter att genomföra behovsutredning, fatta beslut och följa upp dessa beslut. I förlängningen förväntas detta leda till en bättre omvårdnad för varje enskild i särskilt boende. Verksamhetens ansvar för bemanning av omsorgspersonal dagtid (4 kap.) Det framgår av bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 kap. 3 SoL att den enskilde har rätt att få de insatser som han eller hon är i behov av för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå samt att insatserna ska genomföras med god kvalitet. Av detta följer att det i ett särskilt boende behöver finnas tillräckligt med personal som kan tillgodose varje persons behov enligt de beslut som socialnämnen har fattat med stöd av 4 kap. 1 SoL. Kravet på behovsanpassad bemanning i författningsförslaget innebär därför enbart ett förtydligande av vad som följer av SoL. Socialstyrelsen har därför inte beräknat kostnaderna för denna bemanning. Ansvar för bemanning av omsorgspersonal nattetid (4 kap.) I författningsförslaget anges att ett särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt. Detta innebär att personal måste finnas i verksamheten även under natten. Bemanningen måste vidare vara sådan så att personalen snabbt kan uppmärksamma om en person i boendet behöver stöd och hjälp och utan dröjsmål ge den enskilde den hjälp och det stöd som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa.

90 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Under 2010 genomförde Socialstyrelsen en tillsyn över nattbemanningen i särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor. Av tillsynen framgår att bemanningen inte var tillräcklig för att tillgodose de boendens trygghet och säkerhet nattetid i 58 procent av de inspekterade boendena. [8]. Dessa brister innebär att en ökad bemanning behövs under nattetid i berörda boenden vilket leder till ökade lönekostnader. Det saknas dock kunskap om hur nattbemanningen ser ut i boenden för personer utan demenssjukdom. Vi kan inte heller ange vilken bemanning som behövs i ett särskilt boende så att varje enskild omedelbart ska kunna få stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Vilken bemanning som ska finnas styrs av flera olika faktorer, såsom den enskildes behov, personalens kompetens och lokalernas utformning. Det går därför inte med säkerhet att beräkna exakt hur stor ökning i bemanningen som behövs. Istället beskrivs nedan olika räkneexempel för att belysa möjliga utfall. I följande räkneexempel undersöker vi vilka kostnader som utökningar i nattbemanning vid särskilda boende skulle kunna innebära. Vi antar att bristerna i nattbemanning är densamma vid särskilda boenden för personer utan demenssjukdom som vid de boenden där Socialstyrelsen gjorde sin tillsyn enligt ovan. Vi antar alltså att 42 procent av samtliga personer i särskilt boende har tillräcklig bemanning nattetid. Resterande 58 procent ( personer) har viss bemanning men inte tillräcklig. Om ett särskilt boende där 40 personer bor skulle utöka sin nattbemanning med ytterligare två timmar per natt innebär detta ytterligare ca 0,01 heltider eller kronor per år och boende, om vi antar att varje heltid kostar kronor per år (vilket är genomsnittet av lönekostnaderna för ett vårdbiträde och en undersköterska, se särskilt metodavsnitt). Om en motsvarande ökning skulle ske för samtliga särskilda boenden där bemanningsbrist finns innebär detta 542 heltider och 258 miljoner kronor per år. Om det istället skulle krävas en ökning som motsvarar ca 0,04 heltider per boende för att varje enskilds behov ska vara tillgodosett blir kostnaden istället 1,03 miljarder kronor per år. I timmar skulle det innebära att ett särskilt boende där 40 personer bor utökade sin nattbemanning med 8 timmar per natt. Ytterligare ett exempel som motsvarar en utökad nattbemanning med 5 timmar för ett särskilt boende med 40 personer (ca 0,02 heltider/boende) ger en ökad kostnad på 644 miljoner kronor per år. Om vi antar att 20 procent av kostnaderna belastar privata företag så innebär detta i våra räkneexempel mellan 52 och 206 miljoner kronor per år i ytterligare kostnader för bemanning av omsorgspersonal för dessa företag.

91 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Lämplig utbildning och erfarenhet i boendet (4 kap.) Ökad kunskap om demenssjukdom, ständig tillgång till kompetent arbetsledning samt tillgång till handledning vid behov är insatser som förväntas förbättra omsorgspersonalens möjligheter att bedriva en god omvårdnad om varje person i särskilt boende. Särskilda boenden där nödvändig kompetens saknas kan behöva investera i vidareutbildning för att följa de rekommendationer som finns i författningsförslaget. Det kan också behövas ytterligare investeringar avseende arbetsledning och handledning. Tillgänglig vidareutbildning för omsorgspersonal finns i olika former med varierande innehåll och omfattning. Svenskt Demenscentrum erbjuder till exempel Demens ABC, en nätbaserad grundkurs i demensvård baserat på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC är tillgänglig för alla och är avgiftsfri. Den innehåller 10 kapitel och varje kapitel tar minuter att genomföra. Mer omfattande utbildningar inom demensvård och geriatrik/gerontologi finns i högskolornas regi. En utbildning som ger 7,5 högskolepoäng motsvarar 5 veckor heltid men kan ges under veckor på distans plus en uppstartsträff och ett tentamenstillfälle. En kurs kan ha cirka 50 deltagare till en kostnad av 5000 kr per person. Den statistik som finns tillgänglig över i vilken utsträckning personalen i särskilt boende erbjuds handledning är cirka 10 år gammal [9]. Då svarade 10 procent av kommunerna att all personal i demensvården erbjöds kontinuerlig handledning och 28 procent att handledning erbjöds delar av personalen. Handledning kan organiseras på olika sätt. Intervjuer med enskilda verksamheter visar exempel på allt mellan handledning i smågrupper om 8-10 personer varannan vecka under ett år, till kontinuerliga möten med större delar av personalen där de gemensamt reflekterar över verksamheten. Ansvar för att upprätta och följa upp genomförandplan (4 kap.) I författningsförslaget anges att en genomförandeplan ska upprättas för varje person som bor i särskilt boende. Därutöver ska genomförandeplanen regelbundet följas upp och vid behov revideras. Upprättande av genomförandeplaner och uppföljning av densamma förväntas förbättra omsorgspersonalens möjligheter att bedriva en god omvårdnad om varje person som bor i ett särskilt boende. Därtill kan den hjälpa personalen till att mer effektivt genomföra sitt arbete. Det tar tid att upprätta en tydlig genomförandeplan där det framgår hur den service och omvårdnad som den enskilde har beviljats skall genomföras samt hur lång tid personalen planerar att avsätta för att genomföra

92 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) servicen och omvårdnaden. De verksamheter där det finns brister i hur genomförandeplanen upprättas eller följs upp idag behöver avsätta mer resurser för detta. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur mycket tid personalen vid särskilda boenden behöver avsätta för upprättande och uppföljning av genomförandeplaner. Därför har vi i ett räkneexempel valt att illustrera hur stora kostnaderna skulle bli utifrån olika antaganden. I ett räkneexempel antar vi att upprättande av genomförandeplan tar 2 timmar i anspråk för en undersköterska i genomsnitt. Undersköterskan involverar sjuksköterska och rehabiliteringspersonal vid behov, men deras tid räknas in i de två timmarna i detta räkneexempel. Upprättande av genomförandeplaner för samtliga nyinflyttningar innebär arbetstimmar eller 31 heltider om vi antar en årsarbetstid om 1920 timmar (liksom tidigare räknar vi in semestervikarier i kostnaden för undersköterskan). Med en lönekostnad för en undersköterska på kronor blir totalkostnaden 15,3 miljoner kronor per år. Vidare antar vi att genomförandeplanen behöver uppdateras en gång per år i genomsnitt och att detta tar 30 minuter i anspråk för en undersköterska. Om detta sker för samtliga personer i särskilt boende motsvarar det timmar, 25 heltider eller 12,5 miljoner kronor per år i kostnader. På motsvarande sätt kan vi i ett räkneexempel undersöka vilka resurser som kan behövas för att upprätta en genomförandeplan för de personer i särskilt boende som idag saknar en sådan plan. Om en genomförandeplan ska upprättas för samtliga personer motsvarar det timmar eller 49,9 miljoner kronor i kostnader (enligt samma antaganden om arbetstid och lön som ovan). Resurserna som behövs för att tillse att samtliga personer som redan bor i särskilt boende har en genomförandeplan är temporära. Noteras bör att 88 procent av de äldre i särskilt boende redan idag har en genomförandeplan [10]. Därutöver framgår det av Äldreguiden att 69 procent av genomförandeplanerna följs upp [4]. De ovan redovisade räkneexemplen tar inte hänsyn till detta. Det betyder att de faktiska kostnaderna för att leva upp till föreskriftens krav om att genomförandeplaner ska upprättas och följas upp kan sannolikt bli lägre. Om vi antar att 20 procent av kostnaderna belastar privata företag så innebär detta i våra räkneexempel 5,6 miljoner kronor per år och

93 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) 10 miljoner kronor i engångskostnader för upprättande och uppföljning av genomförandeplaner för dessa företag. Övriga konsekvenser Socialnämndens ansvar att utan dröjsmål vidta åtgärder om de får kännedom om att en person inte får sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda i det särskilda boendet, samt ansvar att säkerställa att genomförandeplan upprättas, kan i förekommande fall kräva ytterligare resurser utöver de som behövs för löpande uppföljning. Omfattningen av detta går inte att beräkna i denna konsekvensutredning. Generella konsekvenser Utöver de direkta konsekvenserna för kommuner och boendeverksamheter som diskuterats ovan kan vi förvänta oss mer generella konsekvenser som alla kan ha effekter också på kostnader för samhället. Bättre omsorg om de enskilda i särskilt boende förväntas att påverka deras hälsa vilket i sin tur gör att de i många fall lever längre. Detta innebär att de kan behöva sin plats i det särskilda boendet under längre tid. Positiva hälsoeffekter kan minska behovet av sjukvårdsinsatser. Utöver de direkta kostnadseffekter som beräknats i olika exempel ovan kan det därför finnas långsiktiga effekter som det saknas underlag för att beräkna. Bättre organisation och uppföljning vid boendeverksamheterna förväntas leda till en bättre arbetsmiljö. Detta kan leda till lägre personalomsättning om personalen i större utsträckning är nöjda med sin arbetssituation. En bättre arbetsmiljö kan också leda till färre sjukskrivningar om personalen kan undvika arbetsrelaterade skador och stress. Vid särskilda boendeverksamheter som däremot inte lever upp till kraven och t.ex. har för låg bemanning kan arbetsmiljön bli sämre i fall personalen upplever att kraven har ökat utan att mer resurser har tillkommit. Ett ökat behov av personal både i kommunen och i särskilda boenden har effekter på sysselsättningen, liksom regionala effekter i och med att det skapar arbetstillfällen runt om i landet. Osäkerhet i uppskattningen Det finns många osäkra faktorer i uppskattningarna ovan. Vi kommenterar de viktigaste i följande avsnitt. Bemanningen idag Äldreguiden samlar in egenrapporterad information från Sveriges särskilda boenden. Alla svarar inte vilket kan påverka resultaten ifall de som inte svarar skiljer sig väsentligt från övriga. Vidare finns risk för att den egenrapporterade informationen skiljer sig från verkligheten i vissa fall. Detta kan bero på att det kan vara svårt att uppskatta hur många

94 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) timmar som personalen har arbetat på respektive boende. Ibland delar flera boendeenheter på en och samma personalresurs vilket skapar en risk för dubbelräkning. En hög andel timanställd personal samt sjukfrånvaro bidrar också till osäkerhet i uppskattningarna av faktiskt arbetade timmar. Det kan inte heller uteslutas att boenden överrapporterar antalet arbetade timmar. Dubbelräkning och överrapportering talar snarare för att Äldreguidens statistik överskattar den faktiska bemanningen i vissa särskilda boenden. Detta skulle i förekommande fall innebära att kostnaderna i verkligheten skulle bli högre än de kostnader som framgår av våra räkneexempel. Lönekostnader Precis som i Äldrecentrums studie [3] har vi antagit samma kostnad för dag- som nattpersonal. Timlönen för nattpersonalen är högre eftersom de har högre OB-tillägg, men detta vägs upp av att de arbetar färre antal timmar per vecka. Därför bedöms vårt antagande vara rimligt. Vidare har vi inte tagit hänsyn till att månadsanställda och timanställda kan ha olika kostnader. Vi vet inte om kostnaden för timavlönad personal är högre eller lägre än för månadsavlönad personal. Timavlönad personal förväntas ha lägre lön per timme och vara mer flexibel vilket minskar risken för tillfällig överkapacitet. Å andra sidan förväntas deltidsanställd personal att behöva närmare arbetsledning och vara mindre effektiv än månadsanställd personal eftersom de senare förväntas känna de boende bättre. Enligt Äldreguidens statistik utgjordes 1-6 procent av bemanningen (i tid räknat) av timavlönad personal, vilket är tillräckligt lite för att eventuella skillnader i kostnader per timme ändå får begränsad effekt på den totala personalkostnaden. Variation mellan olika särskilda boenden Variation i nuvarande bemanning Många särskilda boenden har redan idag en god bemanning och i dessa boenden finns inget behov av ytterligare personal. I andra änden finns också boenden som har lägre bemanning idag än och dessa boenden kan behöva tillsätta mer personal än genomsnittet, beroende på de enskildas behov. Variation i bemanning på grund av storlek Våra räkneexempel tar inte hänsyn till att behovet av personal per person i boendet också kan bero på hur många som bor där. Ibland behöver ett litet boende mer personal per person än ett stort boende, till exempel om behovet av personal för en gemensam aktivitet inte beror på hur många personer som deltar. Det kan också vara tvärtom, till exempel har tidigare studier visat att aggressivitet och våld är vanligare i större boenden vilket kräver mer personal för att kunna hanteras [11].

95 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Variation i bemanning på grund av varierande behov och över tid Personalbehovet kan också variera mellan boenden med samma storlek. Bemanningen ska styras av de enskildas behov och därför kommer också behovet av personal att variera mellan boendeverksamheter. I vissa boenden behövs lägre bemanning medan det i andra boenden behövs högre bemanning. Därtill varierar behoven av bemanning över tid eftersom de enskildas hälsotillstånd i hög utsträckning avgör deras behov av hjälp och hur lång tid denna tar. Detta innebär att boendeverksamheterna behöver en flexibilitet i bemanningen som klarar av dagar och perioder då behoven är särskilt höga. På samma sätt kan viss överkapacitet uppstå under dagar eller perioder då de enskilda har lägre behov än normalt. Större boendeverksamheter har troligen bättre förutsättningar att klara av variationer i behovet av bemanning över tid eftersom de har större möjligheter att fördela personal över flera enheter med varierande behov. Variation i kostnader Även om behovet av personal är detsamma kan kostnaderna variera mellan olika boendeverksamheter, till exempel beroende på tillgång på personal och deras löneanspråk. Tillgången på kompetent personal varierar över landet liksom lönekrav och lönenivåer, vilket medför en geografisk variation i kostnaden för samma bemanning. Vidare kan boendeverksamhetens storlek och sammansättning av personer som bor där påverka i vilken utsträckning bemanningsscheman kan läggas optimalt. Små boendeverksamheter kan till exempel i högre utsträckning tvingas anställa deltidspersonal vilket kan leda till högre kostnader per arbetstid. Framtidsutsikter Vissa temporära ökningar i bemanning innebär en engångskostnad. Därutöver så kommer motsvarande kostnader för övriga resurser att återkomma varje år. Externa faktorer kommer att påverka utvecklingen av dessa kostnader över tid. Sådana faktorer sammanfattas nedan. Demografiska förändringar Antalet personer i stort behov av vård och omsorg väntas öka dramatiskt över de närmaste generationerna på grund av en stadigt åldrande befolkning. Detta innebär att fler platser på särskilt boende kommer att behövas så länge inte de sjuka bor kvar längre i ordinärt boende än idag. Detta kommer att leda till ytterligare ökade kostnader för särskilda boenden. Till exempel finns idag uppskattningsvis drygt personer med demenssjukdom i Sverige. Den siffran väntas öka till ca år 2020 och år 2030, dvs. det sker en kraftig ökning efter 2020 [12,13]. Folkhälsoeffekter Inom den gerontologiska forskningen har man länge diskuterat kring tre trender: kompression, uppskjutande eller förlängd sjuklighet över tid,

96 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) givet samma ålder. Nu används dessa inte enbart kopplade till sjuklighet utan även till funktionsförmåga, dvs. även om sjukligheten inte minskar så kan funktionsförmågan förbättras hos den äldre befolkningen över tid (man lever längre med sjukdom men behandling gör att sjukdomarnas negativa konsekvenser motverkas). För att analysera detta mer komplexa mönster behövs befolkningsstudier. Resultat från sådana svenska befolkningsstudier (t.ex. H70 i Göteborg och Kungsholmsprojektet i Stockholm) tyder på att funktionsförmågan hos de äldre har förbättrats under de senaste decennierna. En 75 åring idag har bättre funktionsförmåga än för 30 år sedan. Huruvida dessa trender kommer att stå sig är svårbedömt. Å ena sidan har dagens och morgondagens äldre vuxit upp under förhållanden som är betydligt bättre än sin föräldrageneration (vilket talar för en fortsatt positiv hälsotrend), men å andra sidan kan t.ex. en ökad andel personer med övervikt och typ 2 diabetes motverka de positiva hälsotrenderna. Det vi med större säkerhet vet är att antalet mycket gamla personer kommer att fortsätta att öka, vilket också medför att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka. Det pågående longitudinella SNAC projektet (Swedish national study on aging and care) är i det sammanhanget mycket viktigt för att ge underlag för dessa diskussioner. Strukturella förändringar Under de senaste decennierna har vi sett en minskad inflyttning i särskilda boenden i och med att fler bor kvar i ordinärt boende med utökade hemtjänstinsatser. Denna trend motverkar den ökning i antalet personer i särskilt boende som vi förväntar oss på grund av de demografiska förändringarna. Behandlingsmöjligheter Mycket forskning bedrivs idag för att hitta effektiv sjukdomsmodifierande behandling för demenssjukdom. Om och när sådan finns tillgänglig kan behovet av särskilda boenden för personer med demenssjukdom minska. I vilken utsträckning beror på hur effektiv behandlingen är. Konsekvenser för företagen Antal och storlek på företagen Den 1 oktober 2012 bodde cirka personer i ett särskilt boende. Av dessa personer bodde cirka 21 procent i permanent särskilt boende som bedrivs i enskild regi. Motsvarande siffra för personer i kortidsboende är 12 procent [5]. I Sverige fanns 2011 cirka särskilda boenden [2]. Om vi antar att cirka 21 procent av dessa boenden bedrivs i enskild regi uppgår antalet särskilda boenden i enskild regi till cirka 540 stycken. Bland dessa särskilda boenden ingår även boenden som bedrivs av stiftelser eller ideella föreningar.

97 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Under 2012 bedrevs 86 procent av alla enskilt bedrivna särskilda boenden av privata företag. Det är huvudsakligen tre stora företag som äger en stor andel av särskilda boenden i Sverige som bedrivs i privat regi. Gemensamt ägde dessa tre företag 198 särskilda boenden i Sverige. Tillsammans har dessa tre företag cirka anställda [15]. Kostnader för företagen I aktuell konsekvensutredning har vi antagit att det inte råder några systematiska skillnader i behovet av ytterligare resurser för privata företag i förhållande till kommunalt drivna verksamheter, enligt våra redovisade räkneexempel. Detta har föranlett att kostnaderna för de privata företagen beräknas utgöra cirka en femtedel av de kostnader som redovisas i våra räkneexempel. Kostnaderna för kravet på dygnet runt bemanning, det vill säga att det särskilda boendet ska vara bemannat nattetid beräknas ligga på ett spann mellan 52 miljoner och 206 miljoner kronor per år. Kostnaderna för kraven på att genomförandeplaner ska upprättas och följas upp beräknas uppgå till 5,6 miljoner kronor per år och 10 miljoner kronor i engångskostnader. Övriga krav i föreskriften gäller enbart för socialnämnden och avser nämndens handläggning och uppföljning av beslut om bistånd. Därför berörs inte de privata företagen av dessa krav. Påverkan på konkurrensförhållanden Författningsförslaget innehåller inte några krav som begränsar företagens möjligheter att konkurrera på lika villkor. Socialstyrelsen bedömer därför att författningsförslaget inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Särskilda hänsyn till små företag De små företagen förväntas ha mindre administrativa resurser än de större företagen vilket innebär att kravet på dokumentation och uppföljning kan utgöra en större börda för dem. Socialstyrelsen bedömer emellertid att det inte finns något utrymme att ta någon särskild hänsyn till små företag, då reglerna i författningsförslaget syftar till att säkerställa att samtliga särskilda boenden, oavsett regi och storlek, ska leva upp till de krav som ställs i SoL.

98 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Referenser 1. Socialstyrelsen. Konsekvensutredning - förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Dnr 7993/ Socialstyrelsen. Äldre - vård och omsorg den 1 oktober Stockholm: Socialstyrelsen; Wånell SE, B Trygg. Lämplig bemanning: i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum; Socialstyrelsen. Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre - delrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Departemenspromemorian På väg mot en god demensvård. Samhällets insatser till personer med demenssjukdom och deras anhöriga (Ds 2003: 47). 10. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre Jämförelser mellan kommuner och län. Stockholm: Socialstyrelsen; Isaksson U, Aström S, Sandman PO, Karlsson S. Factors associated with the prevalence of violent behaviour among residents living in nursing homes. J Clin Nurs 2009; 18(7): Wimo A, Johanssona L, Jönsson L. Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige Stockholm: Socialstyrelsen; Wimo A, Jönsson L. Demenssjukdomarnas samhällskostnader. Stockholm: Socialstyrelsen; Äldreuppdraget 2000: Socialstyrelsen. Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre - delrapport II Stockholm: Socialstyrelsen; Erlandsson S, Storm P, Stranz A, Szebehely M, Trydegård GD. Marketising trends in Swedish eldercare, competition, choice and calls for stricter regulation. I: Meagher G, Szebehely M, red. Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation,

99 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) oversight, extent and consequences. Stockholm: Stockholms universitet; s Inspektionen för vård och omsorg. Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg; 2014.

100 1 (7) Kommunstyrelsen Dnr KS Dnr ÄN Dnr SN Socialstyrelsen Stockholm Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanningen i särskilda boenden yttrande till Socialstyrelsen Dnr 40184/2014. Sammanfattning Linköpings kommun instämmer i att det finns behov av att säkerställa att äldreomsorgen bedrivs med god kvalitet. Frågor kring tillgång till personal, kompetensutveckling och tillgång till arbetsledning är centrala i det arbetet. Linköpings kommun delar inte i alla delar Socialstyrelsens bild av en äldreomsorg med stora brister, det finns dock problemområden inom äldreomsorgen där det krävs fortsatt utvecklingsarbete. Linköpings kommun vill framhålla att det sedan länge pågår en positiv utveckling inom vården och omsorgen, inte minst genom det omfattande värdegrundarbete som Linköpings kommun arbetat med. Linköpings kommun delar inte Socialstyrelsens uppfattning att förslaget till föreskrifter och allmänna råd inte innebär något väsentligt nytt åtagande för kommunerna. Linköpings kommun ser behov av att samverka med Socialstyrelsen för att utforma en äldreomsorg med god kvalitet. Linköpings kommun ser dock inte att de föreslagna föreskrifterna bidrar till detta. Socialstyrelsens förslag på föreskrifter är alltför detaljerat och inkräktar på kommunens möjlighet att själv organisera och utföra sina uppgifter. Föreskrifterna är detaljerade utan att för den skull ge något tydligt stöd och vägledning till kommunerna hur kvaliteten på äldreomsorgen skall säkerställas. Det är först efter tillsyn som kommunen får det tydliggjort vad föreskriften innebär i praktiken. Linköpings kommun menar att Socialstyrelsens förslag kan komma att leda till: detaljstyrning med utökade åtaganden vad gäller biståndsbedömning, uppföljning och bemanning ökade kostnader och ökad administration inskränkning i det kommunala självstyret och minskad möjlighet till lokala lösningar inom äldreomsorgens verksamheter platser i särskilt boende kommer att minska då servicelägenheter behöver avvecklas väsentligt ökade kostnader för kommunen. Linköpings kommun förutsätter att regeringen tillskjuter medel enligt finansieringsprincipen

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 2011-03-23 Omsorgsnämnden Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (FP), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47 52

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Socialnämnden 2015-08-17 1(14)

Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Plats och tid Nämndrummet kl 13.00-16.30 Beslutande Solweig Gard (S) ordförande Margareta Ivarsson (C) Anders Englund (S) ersätter Daniel Hjelm (S) Jan Jansson (S) ersätter

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Socialnämnden. Susanna Karlsson (S), Linda Söder Jonsson (S), Elisabeth Järvinen (MP), Lena Norstedt (C), Yvonne Ericsson (M)

Socialnämnden. Susanna Karlsson (S), Linda Söder Jonsson (S), Elisabeth Järvinen (MP), Lena Norstedt (C), Yvonne Ericsson (M) Socialnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, Hellqvistsalen, Kungsör, tisdagen den 17 mars 2015, klockan 15:00-18.15 ande Marie Norin Junttila (S) ordförande, Kristin Fernerud (S), Marita Pettersson (S),

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: 1 (18) Paragrafer 8-21 Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset kl 18.00-21.30 ande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Sekreterare Ordförande Justerare Hans-Bertil Sinclair(m),

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(16) Plats och tid Kommunstyrelsesalen Kommunkontoret Charlottenberg kl 09.00-12,00 13.00-15.50 Beslutande Lars-Magnus Pålsson (M), ordförande Lars-Erik Andersson (C) Birgitta Eklund (S) Hans-Peter Jessen

Läs mer

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Plats och tid 1(16) Beslutande Ann-Marie Flink, (s) ordförande Siw Karlsson, (s) Helena Stålhandske, (s) Sören Norrby, (m) Ian Jamieson, (c) Övriga

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll 1 (6) Plats och tid, Sammanträdesrummet, socialkontoret, kl 09:00 11:20 Beslutande Åsa Johansson (S) Dennis Byberg (M) Övriga Ersättare Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama,

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Håkan Andersson Torbjörn Dybeck, 72-73 Birgitta Harsbo Inger Karlsson. Ingrid Grahn Socialförvaltningen 2011-09-28.

ANSLAG/BEVIS. Håkan Andersson Torbjörn Dybeck, 72-73 Birgitta Harsbo Inger Karlsson. Ingrid Grahn Socialförvaltningen 2011-09-28. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (13) 2011-09-21 Plats och tid Kommunhuset, Hallsberg, kl 13.30-15.50 Beslutande Magnus Andersson (s) Inga-Lill Thim (s) Roland Johansson (s) Inger Larsson (s) Conny Larsson

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M)

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M) 2014-11-11 1 Plats och tid Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Carl August-rummet, kommunkontoret Tisdagen den 11november 2014 klockan 9:30-11:30 Ove Bäck (C), ordförande Maria Gustafsson (S), 2:e vice

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Socialnämnden 2015-03-31 1(10) Tisdagen den 31 mars 2015, klockan 08.30 12.15, i Skållerudrummet.

Socialnämnden 2015-03-31 1(10) Tisdagen den 31 mars 2015, klockan 08.30 12.15, i Skållerudrummet. Socialnämnden 2015-03-31 1(10) Tid och plats Tisdagen den 31 mars 2015, klockan 08.30 12.15, i Skållerudrummet. Beslutande Ledamöter Michael Melby, ordf. (S) Daniel Jensen, vice ordf. (KD) Kerstin Lindberg

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 Paragrafer 43-52 Plats och tid Socialkontoret, kl. 16.00 16.45 ande Närvarande, ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Protokolljusterare Lisbet Westerberg (c) Cecilia Riveros

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Socialnämnden 2014-10-15

Socialnämnden 2014-10-15 2014-10-15 226 Redovisning av delegationsbeslut enl. 35 Kommunallagen individ- och familjeomsorgen... 2 227 Internkontroll individ- och familjeomsorgen... 3 228 Delgivningar... 4 229 Ansökan från Adoptionscentrum,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

KF 178 15 DEC 2014. Nr 178. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige - ensamkommande barn

KF 178 15 DEC 2014. Nr 178. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige - ensamkommande barn KF 178 15 DEC 2014 Nr 178. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige - ensamkommande barn Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2009-06-16 1 (13) Plats och tid Kommunhuset, Vårgårda, tisdagen den 16 juni 2009, kl. 09.00-16.30 Beslutande Jörgen Edelgård (kd), ordförande Sirpa Bergenstoff (s) Margaretha Johansson (s)

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Yvonne Dahlqvist. Justeringstid Socialkontoret 2008-12-11 kl. 11.00 Paragrafer 104-117. Bosse Svensson, Sekreterare. Eva Aronsson, Ordförande

Yvonne Dahlqvist. Justeringstid Socialkontoret 2008-12-11 kl. 11.00 Paragrafer 104-117. Bosse Svensson, Sekreterare. Eva Aronsson, Ordförande Sida 1 Sammanträdesdatum 2008-12-03 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 8.00 10.40 Beslutande Eva Aronsson (c), ordförande Pia Fahlgren (c) Erik Mali (s) Kerstin Karlberg (s) Lena Brolin (m) Yvonne

Läs mer

Socialnämnden 2015-09-10

Socialnämnden 2015-09-10 100 Redovisning av delegationsbeslut enl. 35 Kommunallagen... 2 101 Budgetuppföljning med delårsredovisning... 3 102 Delgivningar... 4 103 Internkontroll... 5 104 Verksamhetsinformation... 6 105 Rapport

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50

Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50 1 (11) Plats och tid Beslutande Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50 Peter Johansson (M) Birgitta Sjölander (M) tjg.ers. Britt-Louise Åberg (M) Marianne Båtman (M) Angelica Katsanidou

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

MÖNSTERÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1. Socialnämnden 2015-05-13

MÖNSTERÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1. Socialnämnden 2015-05-13 1 Plats och tid Kommunhuset kl 13.30 16.00 ande Emma Magnusson (C) Agnetha Landberg (C) Håkan Spärlin (C) Inga Jonsson (C) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Karin L Folkegård (FP) Alexandra Ekstrand (S) Renée

Läs mer

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-05-27. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare.

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-05-27. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare. Sida 1/12 Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande J Håkan Andersson (C), vice ordförande Thomas Löfgren (M) Anneli

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare Socialnämnden 2011-01-24 1 (10) 6-14 PLATS OCH TID Socialkontoret, Hagfors, kl 13.00 15.00 BESLUTANDE Åsa Johansson (S), ordförande Ulla Lundh (S) Margot Carlsson (S) Thomas Pettersson (S) Gunilla Östlund

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11)

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Plats och tid Beslutande Hörsalen 13:15-15:30 Gunnel Johansson (S) ordförande Dorothea Nilsson (M) Ingemar Steneteg (C) Alexander Engman (FP) Karl-Gustav Lindbäck (KV)

Läs mer

Fernando Germond Corrêa Susanne Wirstedt Johansson Alexander Ramsing 107-110 Karin Johansson 115, 112-113 Karin Svensson 111 Viktoria Karlsson 115

Fernando Germond Corrêa Susanne Wirstedt Johansson Alexander Ramsing 107-110 Karin Johansson 115, 112-113 Karin Svensson 111 Viktoria Karlsson 115 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 23 september 2015 kl. 14:00-16:00 ande Övriga deltagare Utses att justera Lars Altgård, ordf. (s) Emil Wetterling (s) Jim Lindberg (s) Gull-Britt Sandefors

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-12-11 1(10) Plats och tid Kommunhuset, klockan 10.00-12.20 ande Tjänstgörande ersättare Kent Lagrell (M) ordförande Stig Ottosson (M) Maj-Britt Dahlborg (S) Helena Larsson

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30-12.00. Ingrid Holmgren (c)

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30-12.00. Ingrid Holmgren (c) 1(21) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30-12.00 Beslutande: Ingalill Jonsson, (m) ordförande Tage Björk (s) Ingrid Holmgren (c) Övriga deltagande: Agneta Nygren, (s), ersättare Jill

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Forum Carpe 4 juni 2014 Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2012-04-25 2 SN 53 Dnr 60.12 700 Muntlig information från hygiensjuksköterskan Hygiensjuksköterska Katarina Madehall, Landstinget Kronoberg informerade om vårdhygien inom vården. 1. Lägga

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Underskrifter Sekreterare Paragrafer 111-122 Birgitta Schmidt. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Underskrifter Sekreterare Paragrafer 111-122 Birgitta Schmidt. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(16) Plats och tid Kommunkontoret, Foxen, den 29 september kl 14.00-16.00 Beslutande Ledamöter Birger Pettersson-Wiik, S, ordförande Kerstin Andersson, KD Maj-Britt Hedefur, KD Margareta Nilsson, M Agneta

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Anslags uppsättande: 2012-01-26 Anslags nedtagande: 2012-02-16

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Anslags uppsättande: 2012-01-26 Anslags nedtagande: 2012-02-16 Socialnämnden 2012-01-19 1 (15) Plats och tid: Kommunkontoret, Kisa, torsdagen 2012-01-19, kl. 10.10-12.15, 13.15-15.00 Gruppsammanträde: 8.00-9.30 Beslutande: Pontus Wessman (MP), ordf Siw Nordin (M)

Läs mer

Bevis om att justerat protokoll är anslaget. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 1 (11) 2013-05-08

Bevis om att justerat protokoll är anslaget. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 1 (11) 2013-05-08 1 (11) Plats och tid Kommunhuset, Västervik Ajournering,11.30-13.30 för lunch och gruppmöten 8 maj 2013 kl. 09.00 13.45 Beslutande Peter Johansson (M) Birgitta Sjölander (M) tjg.ers Tanja Pålsson (M) tjg.ers

Läs mer