ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT Antagen av Nämnden för arbete och välfärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2014. Antagen av Nämnden för arbete och välfärd 2015-02-04"

Transkript

1 ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2014 Antagen av Nämnden för arbete och välfärd

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys Osäkra fordringar och tvister 2.3 Omvärdsanalys, framtid och forskning 2.4 Nyckeltal 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Analys 3.3 Årets händelser 3.4 Medarbetarenkäten 3.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 3.6 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Analys Entreprenader och konkurrensutsättning 4.3 Årets händelser 4.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 4.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 4.6 Nyckeltal 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Analys 5.3 Årets händelser 5.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 5.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 5.6 Nyckeltal 6. Bygga och Bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Analys 6.3 Årets händelser 6.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 6.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 6.6 Nyckeltal 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Analys 7.3 Årets händelser 7.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 7.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 7.6 Nyckeltal 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2 Analys 8.3 Årets händelser 8.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 8.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 8.6 Nyckeltal

3 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 9.2 Analys 9.3 Årets händelser 9.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 9.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 9.6 Nyckeltal 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Analys 10.3 Årets händelser Säkerhetsåtgärder under året 10.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 10.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 10.6 Nyckeltal 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Analys 11.3 Årets händelser 11.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 11.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 11.6 Nyckeltal 12. Bilagor 12.1 Intern kontroll 12.2 Hyres-/leasingavtal 12.3 Inventarieförteckning 12.4 Återrapportering beslut i KF 12.5 Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen (tillgångar och skulder)

4 1. Sammanfattning Nämnden för arbete och välfärd har uppdraget att verka för att alla kommuninvånare bereds goda förutsättningar för arbete, vuxenutbildning och social trygghet. Nämndens omvärldsanalys visar att sociala och ekonomiska klyftor samt kunskaps- och utbildningskrav i arbetslivet ökar. Medborgaren ställer högre krav på service, bemötande och tillgänglighet. Psykisk ohälsa framförallt i unga åldrar samt invandring ökar. Detta är områden som påverkar nämndens verksamhet nu och framöver. I strävan att uppnå budget i balans och samtidigt fullfölja uppdraget har nämnden beslutat att även för år 2014 prioritera områdena: Tidiga insatser för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk Självförsörjning Integration Arbete och välfärds resultat för 2014 är ett underskott på 16,9 mkr vilket är 4,5 mer än föregående år. 5,1 mkr av underskottet kan hänföras till externa institutionsplaceringar för barn/ungdomar och 6,9 mkr avser institutionsplaceringar vuxna/missbruk. Trots en fortsatt positiv utveckling av det ekonomiska biståndet redovisas ett underskott motsvarande 4,5 mkr. Nettoutbetalningarna uppgår till 80,1 mkr vilket innebär en kostnadsminskning med drygt 6 mkr jämfört med En del av minskningen av det ekonomiska biståndet är att hänföra till projektet Nollklassade, i samverkan med Försäkringskassan. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 43 medarbetare till sammanlagt 390 medarbetare. Ökningen beror på organisationsförändringen den 1 januari 2014 då vuxenutbildningen inom gymnasieförvaltningen övergick till avdelningen vuxnas lärande, utökning av ungdomsboendet Wälludden HVB samt konverteringar enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Sjukfrånvaron är 17,2 dagar/snittanställd vilket är en ökning med 0,9 dagar jämfört med Frisknärvaron har samtidigt ökat med 3,1 % till 39,1 %. Tidiga insatser för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk Nationellt ökar antalet placerade barn och unga, till största delen beroende på ökningen av ensamkommande flyktingungdomar till Sverige. Fler barn och unga har placerats på externa institutioner under året jämfört med året innan medan något färre placeringar av vuxna med missbruksproblem har genomförts. Totalt antal anmälningar barn och ungdomar ökade med 22 % under året jämfört med 2013, medan totalt antal anmälningar gällande vuxna med missbruk har ökat med 40 % jämfört med För att uppfylla nämndens mål att skapa ytterligare alternativ till externa HVB-placeringar öppnade Wälludden HVB under året med ytterligare fyra platser plus en akutplats för ungdomar. Beslut har även fattats om att öka antalet platser på Ungdomsbasen för unga vuxna med missbruk, från sex till elva platser. Åldersgränsen sänks till 18 år. Förändringen är både lokal- och verksamhetsmässig. För de föräldrar med stora behov och som har små barn har förvaltningen bland annat utvecklat ett förstärkt barn-, föräldra- och familjeperspektiv inom missbruksvården. I den senaste kartläggningen i oktober 2014 avseende unga vuxna med missbruk noteras att klienterna har ett stort behov av stöd kring boende av olika slag, en hög andel är bidragsberoende, 70 % av klienterna saknar gymnasiebetyg, oroväckande många har psykisk ohälsa, samt att åringarna finns kvar i missbruk på ett sätt som man inte tidigare gjort. Ett oroväckande utveckling av speciellt drogen Spice, cannabis och tabletter har uppmärsammats. För ungdomar med stor social problematik har sociala insatsgruppen kommit igång med sitt arbete. Samverkan sker med Polisen, skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen och vänder sig till de som bor på Arabyområdet och är barn i åldrarna år och deras föräldrar. Genom en samlad fältverksamhet bidrar förvaltningen till att skapa trygghet i olika bostadsområden. Dessutom har förvaltningen beviljats medel tillsammans med skol- och barnomsorgsförvaltningen från det urbana utvecklingsarbetet till Ungdomsarena Araby, Brobyggarna och Football for life. Barnteamet har förändrat sitt uppdrag och kan idag även erbjuda nya metoder för familjebehandling. Barnens bästa i Braås, som sker i samverkan med skol- och barnomsorgsförvaltningen, har fått ett utökat uppdrag att förutom förskolebarn även omfatta skolbarn. Under hösten har Barnens bästa i Lammhult startats utifrån samma modell.

5 Bergendahlska gården (BG) och den verksamhet som bedrivs där vänder sig till alla ungdomar i kommunen. Inom Bergendahlska gården finns idag bland annat BG Musik, BG Kafé, ungdomskontoret, Navigator, fältverksamheten, Ungdom i centrum (UniC), tjejverksamheten, Ungdomslotsen och Växjösommar. Därifrån utgår också arbetet med Araby sportcafé och samverkan med övriga mötesplatser. Självförsörjning Arbetsmarknaden i Kronobergs län förbättras succesivt enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos. Andelen öppet arbetslösa, såväl samtliga som ungdomar, i Kronobergs län har minskat., men är något högre än motsvarande i riket. Samtidigt har de satsningar som nämnden gjort på olika arbetsmarknadsanställningar i hög grad medverkat till att förvaltningen kan uppvisa fortsatt kostnadsminskning för det ekonomiska biståndet. 568 hushåll har under året avslutats till självförsörjning. Det goda interna samarbete som finns kring personer med högt försörjningsstöd har gjort det lättare att i ett tidigt skede identifiera personer som kan bli aktuella för arbetsmarknadsanställningar. Ett aktivt arbete med att matcha de som har arbetsmarknadsanställningar till ordinarie anställningar är ytterligare ett verktyg för att nå målet. Intern service har under året märkt en markant ökning av antalet uppdrag vilket möjliggör fler platser för praktik, arbetsträning och arbetsmarknadsanställning. Antalet ungdomar som gått till självförsörjning har glädjande nog ökat genom att fler fått arbetsmarknadsanställningar, ordinarie arbete eller fortsatt att studera. Ungdomar med långvarigt ekonomiskt bistånd som ingår i Jobb- och utvecklingsgarantin ska prioriteras till arbetsmarknadsanställning. Projektet Framtid Kronoberg som vänder sig till arbetslösa ungdomar i hela länet med medel från Europeiska socialfonden avslutas vid årsskiftet men ska därefter permanentas. Alvesta, Uppvidinge, Lessebo och Tingsryds kommun kommer även fortsättningsvis att ingå i den permanenta verksamheten från Projektet har visat på mycket goda resultat för individer som har gått till självförsörjning samt för samverkan mellan olika myndigheter och med näringslivet. Även arbetet med Navigator har efter en utdragen process kommit igång och kommer lokalmässigt att finnas på BG. Verksamheten har som målsättning att utveckla stödet till de ungdomar år som står utanför både gymnasieskola och arbetsmarknad. Kopplingen försörjningsstöd arbetsmarknadsåtgärder och/eller utbildning självförsörjning görs allt tydligare då all kommunal vuxenutbildning från 1 januari 2014 organisatoriskt tillhör arbete och välfärd. Ett nytt Centrum för vuxnas lärande med en gemensam organisation, arbetssätt och ny centralt belägen lokal startar vid årsskiftet. Integration Sannolikt är integrationsfrågan en av kommunens viktigaste frågor som också påverkar kommunens utveckling och expansion. Under 2014 har 229 flyktinghushåll tagits emot vilket kan jämföras med 119 under Mottagandet av nyanlända flyktingar kräver fortsatt god samordning och planering kring boende, försörjning och insatser för barn och vuxna. Enligt Bostadsmarknadsanalys 2014 för Kronoberg län finns ett underskott på bostäder i Växjö kommun 2014 och möjligheten att tillgodose behovet av bostäder är särskilt svårt för bland annat nyanlända, stora barnfamiljer, arbetskraftsinflyttade och unga som ska etablera sig på bostadsmarknaden. På Landningsbana Växjö samarbetar tre förvaltningar för att ge ett gott stöd till hela familjen. Ett ökat antal ensamkommande barn har kommit till Växjö. Under hösten har ett nytt avtal skrivits med Migrationsverket om att Växjö ska erbjuda 32 asylplatser för ensamkommande flyktingungdomar under För att få en samlad bild över det arbete som görs för samtliga ensamkommande barn och ungdomar har en samverkansgrupp bildats. Per Sandberg Förvaltningschef

6 2. Ekonomi och effektivitet 2.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Verksamhetsmål NAV 1. Uppnå en budget i balans senast år Bedriva en kostnadseffektiv och hållbar verksamhet. Måluppfyllelse NAV: Uppfyllt Delvis Ej Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar och prognos 1. Uppnå en budget i balans senast år Den positiva utvecklingen av försörjningsstödet håller i sig även under 2014, där projekt nollklassade bidragit till sänkt utbetalat bistånd. Åtgärder som Wälludden HVB samt tidiga insatser enligt Braåsmodellen, Barnteam, utökat fältarbete och skapande av social insatsgrupp Araby har givit kostnadseffekt redan under 2014 och full effekt åren Budgettillskott är dock nödvändigt. Målet är att uppnå en budget i balans år Bedriva en kostnadseffektiv och hållbar verksamhet. Utifrån jämförelsematerialet i de aktuella öppna jämförelserna är vi kostnadseffektiva. Arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten för att uppfylla målen pågår kontinuerligt enligt grundtankarna i Lean. 2.2 Analys Kommunfullmäktiges övergripande mål att nämndens verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram är inte uppfyllt. Nämnden redovisar ett underskott jämfört med budget på 16,9 mkr för 2014 vilket innebär att 4,2 % mer än fastställd budgetram är förbrukad. Kommunfullmäktiges mål att bedriva verksamheten effektivt och att hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser kan anses vara uppfyllt. Av öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framgår att en kostnadseffektiv verksamhet bedrivs inom flera av nämndens verksamhetsområden.

7 Driftsredovisning, tkr Bokslut 2014 Budgetavvikelse Verksamhet Intäkt Kostnad Netto Nettobudget Politiskt nämnd Arbetsmarknad och integration Ekonomiskst bistånd Barn och ungdomsvård Missbruksvård Vuxnas lärande Förvaltningskontor inkl adm och utveckling Summa Nämndens nettokostnader för 2014 uppgår till 417,5 mkr. Detta innebär en kostnadsnivå som ligger 2,8 % högre än 2013, inklusive lönerevision och entreprenadkostnadsökningar. Jämfört med 2013 har underskottet i förhållande till budget ökat med 6,2 mkr. Nämnden har ett negativt eget kapital på 12,6 mkr från föregående år. Om inte kommunfullmäktige beslutar annat läggs 2014 års underskott i balansräkningen och det negativa egna kapitalet uppgår därmed till 29,5 mkr. Enligt gällande övergripande riktlinjer för ekonomistyrning ska, i de fall nämnden/styrelsen uppvisar ett negativt eget kapital i bokslutet, detta täckas med motsvarande överskott de närmast följande tre åren. Nämndsbeslut om åtgärder som på sikt bedöms dämpa kostnadsutvecklingen har tagits och kommer att utvecklas vidare under 2015, bland annat en utbyggnad av intern service, en samordnad vuxenutbildning samt fortsatt arbete med Nollklassade. De främsta anledningarna till nämndens underskott för 2014 är: Ökade institutionskostnader för barn och ungdomar samt vuxna med missbruksproblematik Överskridande av budgeten för ekonomiskt bistånd. För stor personalorganisation i förhållande till budget. Personalorganisationen har varit för stor i förhållande till budget för att kunna möta det ökade inflödet av anmälningar/ärenden och för att i så stor omfattning som möjlig uppfylla de lagkrav som reglerar verksamheten. Åtgärder i form av hemmaplanslösningar samt förebyggande arbete såsom utökat fältarbete och skapande av social insatsgrupp har bidragit till minskade kostnader under Arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten för att uppfylla målet om god ekonomiskt hushållning pågår kontinuerligt enligt grundtankarna i Lean. Nedan följer kommentarer till de verksamhetsområden som enlig tabellen ovan har en större budgetavvikelse. Arbetsmarknad och integration (budgetavvikelse 4,2 mkr) Överskottet kan hänföras till arbetsmarknadsanställningar. Förklaringen till överskottet är att få personer som var prioriterade för arbetsmarknadsanställningar kunde identifieras under våren Under hösten har anställningarna successivt ökat och nu kommit upp i budgeterad nivå. Växjö kommuns satsning på arbetsmarknadsanställningar samt EU-projektet Framtid Kronoberg innebär att kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder ligger relativt högt i förhållande till riket och andra liknande kommuner. Ekonomiskt bistånd (budgetavvikelse -4,5 mkr) Trots en fortsatt positiv utveckling av det ekonomiska biståndet redovisas ett underskott motsvarande 4,5 mkr. Nettoutbetalningarna uppgår till 80,1 mkr vilket innebär en kostnadsminskning med drygt 6 mkr jämfört med En del av minskningen av det ekonomiska biståndet är att hänföra till projektet Nollklassade, i samverkan med Försäkringskassan. Genom att ett antal klienter numera får sin försörjning i form av sjukersättning har över 3 mkr mindre kunnat betalas ut i ekonomiskt bistånd. En ständigt pågående översyn av processer har inneburit att ungdomar snabbare kommit ut i självförsörjning. I jämförelse med andra

8 kommuner med motsvarande invånarantal kan konstateras att Växjö har en låg kostnad för det ekonomiska biståndet. Barn och ungdomsvård (budgetavvikelse -8,9 mkr) 5,1 mkr av underskottet kan hänföras till externa institutionsplaceringar samt samtalsbehandling i anslutning till avslutad placering. Jämfört med föregående år har det skett en ökning av både antalet placeringar samt antal vårddygn som barn och ungdomar varit placerade. Jämfört med riket och andra liknande kommuner kan konstateras att Växjös kostnader för institutionsvård ligger på en hög nivå. Resterande del av underskottet kan främst förklaras av en för stor personalorganisation i förhållande till budget. Den investering i stöd och behandling på hemmaplan som skett under året har dock inneburit att underskottet kunnat mildras. Missbruksvård (budgetavvikelse -11,6 mkr ) Trots att antalet vårddygn samt institutionsplaceringar gällande missbruk har minskat kan en ökad kostnad för externa placeringar konstateras. Underskottet för externa institutionsplaceringar och familjehem uppgår till 6,9 mkr. En strävan att hålla nere kostnaderna har funnits, bland annat har hemmaplanslösningar för missbruksvården medfört lägre kostnader. 2 mkr av underskottet inom missbruksvården kan förklaras av kostnader för kontaktpersoner till klienter med psykisk ohälsa. Personalorganisationen har varit för stor i förhållande till budget, vilket är ytterligare en förklaring till budgetöverskridandet. Vuxnas lärande (+3,6 mkr) Vuxnas lärande uppvisar ett överskott på 3,6 mkr. 2,8 mkr beror på att antalet personer som läser svenska för invandrare (sfi) har minskat samtidigt som kostnaden för den upphandlade verksamheten har minskat. Nyckeltal bekräftar att Växjö har en låg kostnad för sfi, både jämfört med riket och liknande kommuner. Övrigt överskott beror på den översyn och effektivisering som gjorts inom verksamheten, bland annat har utveckling av elevuppföljning skett. 2.3 Omvärdsanalys, framtid och forskning Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning av svensk ekonomi under de närmsta åren. Enligt prognos för 2015 från Arbetsförmedlingens bedöms arbetslösheten minska i Kronobergs län. Dock framgår av prognosen att antal arbetslösa personer med lägre utbildningsnivå ökar och att det finns risk att många människor drabbas av längre arbetslöshetstider och fastnar i utanförskap. Nämnden har ett uppdrag att permanenta arbetsmarknadsprojektet Framtid Kronoberg vilket har haft en positiv påverkan på ungdomsarbetslösheten då en stor andel av de ungdomar som avslutats går vidare till studier eller arbete. 2.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Utbetalt ekonomiskt bistånd brutto netto Kostnad för interna och externa institutionsplaceringar, netto Resultat enligt driftredovisningen, mkr 0-16,9 mkr -12,4 mkr -40,8 mkr

9 3. Växjö kommun som arbetsgivare 3.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka Verksamhetsmål NAV Chefer ska delta i de ledarskapsutvecklingstillfällen som erbjuds. Sjukfrånvaron ska minska till 13 dagar per snittanställd. 65 % av medarbetarna ska använda friskvårdsersättning. 400 personer med ekonomiskt bistånd ska erbjudas praktikplats. 16 % av medarbetarna ska ha utländsk bakgrund. År 2016: 20 %. Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar och prognos 1. Chefer ska delta i de ledarskapsutvecklingstillfällen som erbjuds. Sjukfrånvaron ska minska till 13 dagar per snittanställd. 65 % av medarbetarna ska använda friskvårdsersättning. Sjukfrånvaron ökade med 0,9 dagar/snittanställd och var vid mätningen för årsrapporten 17,2 dagar. Däremot har frisknärvaron (antalet medarbetare med 0 sjukfrånvarodagar under senaste 12 månaderna) ökat med 3,1 % och är totalt 39,1 %. Andelen som använder friskvårdsersättning är 50 % - en ökning med 7 %. 400 personer med ekonomiskt bistånd ska erbjudas praktikplats. 16 % av medarbetarna ska ha utländsk bakgrund. År 2016: 20 %. 16,1 % av medarbetarna ha utländsk bakgrund. 3.2 Analys Antalet tillsvidareanställda har ökat med 43 medarbetare till sammanlagt 390 medarbetare. Ökningen beror på organisationsförändringen den 1 januari 2014 då vuxenutbildningen inom gymnasieförvaltningen övergick till avdelningen vuxnas lärande, utökning av ungdomsboendet Wälludden HVB samt konverteringar enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Andelen tillsvidareanställda medarbetare med 100 % sysselsättningsgrad uppgår till 92,3 % (ökning med 0,1 %) varav kvinnor 91,2 % och män 95,3 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 96,9 % för kvinnor och 98,4 % för män genomsnittlig sysselsättningsgrad 97,3 %. Personalomsättningen var under året 5,2 %, vilket är en ökning med 0,1 % jämfört med ,1 % av medarbetarna har utländsk bakgrund. Jämfört med 2013 är det en minskning med 0,7 %. Totalt för kommunkoncernen har 14,2 % av medarbetarna utländsk bakgrund (ökning med 0,4 % jämfört med 2013).

10 Sjukfrånvaron är 17,2 dagar/snittanställd vilket är en ökning med 0,9 dagar jämfört med Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat med 0,4 dagar/snittanställd och männens sjukfrånvaro har ökat med 4,5 dagar/ snittanställd. Den största ökningen återfinns i intervallet 60 dagar eller mer. För Växjö kommun totalt är sjukfrånvaron 17,4 dagar/snittanställd. Frisknärvaron har samtidigt ökat med 3,1 % till 39,1 %. Kvinnornas frisknärvaro har ökat med 1,6 % och männens med 7,1 %. Växjö kommun arbetar för friska medarbetare och ett hållbart arbetsliv. Från och med den 1 januari 2014 har medarbetare inom kommunen möjlighet till friskvårdsersättning med 800 kronor per kalenderår. Förvaltningen erbjöd tidigare medarbetarna ett bidrag till friskvård med 500 kronor och friskvårdsaktiviteter en timme per vecka på betald arbetstid. 3.3 Årets händelser Antalet tillsvidareanställda har ökat från 347 till 390 medarbetare (73 % kvinnor och 27 % män). Förvaltningens chefer har deltagit i de utvecklingstillfällen som hittills erbjudits till exempel lönebildningsseminarium och Chefens dag. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,9 dagar/snittanställd och är 17,2 dagar. Frisknärvaron har ökat från 36,0 % till 39,1 %. De rutiner som finns vid sjukfrånvaro, det vill säga rutiner vid sjukanmälan och samtal vid upprepad korttidssjukfrånvaro, ingår som en naturlig del i personalansvaret. Alla medarbetare har deltagit i en värdegrundsutbildning. Bakgrunden till utbildningen var resultatet från 2013 års medarbetarenkät där 10 % av medarbetarna uppgett att de utsatts för kränkande särbehandling/mobbing. Hållbart medarbetarengagemang, HME, i Medarbetarenkäten 2014 blev 75 (oförändrat jämfört med 2013). 3.4 Medarbetarenkäten Resultatet av 2014 års medarbetarenkät blev ett hållbart medarbetarengagemang (HME) på 75 vilket är samma resultat som Svarsfrekvensen blev 93 % vilket är 1 % högre jämfört med Svarsfrekvensen totalt för Växjö kommun blev 85 %. Handlingsplaner tas fram inom de områden som behöver förbättras på två nivåer arbetsplatsen/enheten och förvaltningen. 3.6 Nyckeltal Arbete och välfärd Totalt Kvinnor Män Nyckeltal 1 Anställda Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Genomsnittlig ssgr 97,6% 97,3% -0,3% 97,2% 96,9% -0,3% 98,7% 98,4% -0,4% Nyckeltal 3 Åldersstruktur Medelålder 46,4 46,8 0,4 45,9 46,4 0,5 47,8 47,9 0,0 Nyckeltal 4 Sjukfrånvaro - 14 dgr dgr dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd 16,3 17,2 0,9 16,3 15,9-0,4 16,0 20,6 4,5 Ej sjukfrånvarande 36,0% 39,1% 3,1% 34,2% 35,8% 1,6% 40,4% 47,5% 7,1%

11 Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Antal sjukfrånvarodagar per snittanställd 17,2 16,3 16,3 15,3 Frisknärvaro i % 39,1 36,0 38,0 34,2 Utbetald friskvårdsersättning (tkr) 161,0 81,6 80,7 74,8 Andel medarbetare som använt friskvårdsersättningen i förhållande till totalt antal medarbetare (%) Hållbart medarbetarengagemang, HME Andel som besvarat medarbetarenkäten (%) Andel medarbetare med utländsk bakgrund (%) 16,1 16,8 15,2 14,9

12 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Verksamhetsmål NAV Alla gymnasieungdomar som söker ska erbjudas feriearbete. 300 personer ska erhålla arbetsmarknadsanställning. 15 nya företag ska starta genom särskilt försörjningsstöd vid etablering av företag. Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar och prognos Alla gymnasieungdomar som söker ska erbjudas feriearbete. 300 personer ska erhålla arbetsmarknadsanställning. 15 nya företag ska starta genom särskilt försörjningsstöd vid etablering av företag. Alla som sökte och var kvalificerade erbjöds feriearbete. 305 personer har haft arbetsmarknadsanställning 11 nya företag har startat och några står i begrepp att starta. Att Mackens företagscenter och Almi hade sin första företagsutbildning först i höst innebar att nya företagare fick försenad kursstart, vilket har bidragit till att målet om 15 etablerade företag ej uppfyllts. Många kontaktar rådgivaren för att få stöd med att starta eget företag, men processen tar ofta lång tid och är krävande och målet om 15 nya företag har varit svårt att uppnå. 4.2 Analys Feriearbete Växjösommar Föreningslivet är en viktig del för många av kommunens ungdomar. Genom samverkan mellan Växjösommar och 43 föreningar i Växjö har alla ungdomar som sökt feriearbete erbjudits arbete under sommaren. Under övriga lov på året har Växjösommar året runt sysselsatt ca 70 ungdomar (alla jullovsanmälningar är inte inne än). Förutom Växjösommar erbjuds vissa ungdomar med social problematik sommarjobb via Ungdomsgruppen. I år har 112 ungdomar erbjudits sommarjobb och 34 har haft eftermiddagsjobb via Ungdomsgruppen. Totalt ansökte ungdomar om sommarjobb inom Växjösommar. Av dem tackade sedan 172 nej till arbete. 38 av dem var ej berättigade (fel ålder, ej folkbokförda här). Resten, ungdomar tackade ja till sommarjobb. Flest av dem, 759 st, jobbade inom de kommunala förvaltningarna och bolagen. 319 arbetade inom olika föreningar (idrott, hembygd/sockenråd, kultur, samhällsföreningar). 40 var på övriga platser (kyrkan, universitetet, Röda korset m.fl.). Cirka 20 ungdomar har feriearbetat på Intern service som extra resurs inom arbetslaget städ och service. Erfarenheterna från projektet att komplettera ordinarie arbetslag med ungdomar är enbart goda och samverkan med Växjösommar kommer att utvecklas ytterligare under år 2015.

13 Arbetsmarknadsanställningar 305 personer har haft en arbetsmarknadsanställning någon gång under året. Förvaltningen har under året utvecklat samarbetet kring personer med högt försörjningsstöd, vilket underlättat samarbetet och tydliggjort ansvaret mellan avdelningarna. Det har gjort det lättare att i ett tidigt skede identifiera personer som kan bli aktuella för arbetsmarknadsanställningar. Prioritering av individer sker i samverkan mellan förvaltningen och Arbetsförmedlingen. För att uppnå målet med att 300 personer ska erhålla arbetsmarknadsanställningar krävs nära samverkan i att motivera anvisade personer och att prioritera enligt utarbetade riktlinjer. Uppföljning av resultat görs genom att mäta hur många som anmälts till nystartsjobb via prioriteringslista. Antalet ungdomar som gått till självförsörjning har ökat under året genom att de har fått arbetsmarknadsanställningar, ordinarie arbete eller studerar. Flera förklaringar finns till de goda resultaten. Bättre samverkan mellan förvaltningens olika verksamheter för att ungdomar ska erbjudas sysselsättning utifrån individuell planering i ett tidigt skede. Ett aktivt samarbete med Arbetsförmedlingen för att förhindra att ungdomar hamnar i sysselsättningsfasen (tidigare fas 3). Projektet Framtid Kronoberg som vänder sig till arbetssökande ungdomar i hela länet pågår till och med årsskiftet med medel från Europeiska socialfonden men ska därefter permanentas. Projektet har visat på mycket goda resultat för individer som har gått till självförsörjning samt för samverkan mellan olika myndigheter och med näringslivet. 428 ungdomar har ingått i projektet under Av de som avslutats har närmare 47 % avslutats till arbete eller studier. Detta är en lägre siffra än tidigare under året (60 % tidigare under projekttiden), vilket beror på att samtliga kvarvarande deltagare har avslutats i samband med att projektet avslutades vid årsskiftet. Det rör 104 ungdomar, varav 80-talet följer med till motsvarande permanent verksamhet Förvaltningen arbetar för att matcha de som har arbetsmarknadsanställningar till ordinarie anställningar eller studier. Under 2014 har ett antal av dessa anvisats till coach- och bemanningsföretaget Antenn genom tecknat avtal. Avtalet sägs dock upp på grund av att resultaten inte varit tillräckliga och nya arbetsformer som kompletterar befintliga behöver byggas upp inom ordinarie verksamheter 68 personer har haft sysselsättning i olika arbetsmarknadsanställningar inom Intern service. Antalet uppdrag och beställningar till de olika arbetslagen har ökat. Bland annat har nya avtal tecknats med tekniska förvaltningen om tillsyn och klottersanering av gång och cykeltunnlar, med Växjö fastighetshets AB (Vöfab) om yttre skötsel av Wälludden HVB, med omsorgsförvaltningen om dagligvaruinköp för biståndsbedömda ålderspensionärer samt med Länsstyrelsen gällande fornminnesvård i Växjö kommun och Alvesta kommun. För att säkerställa sysselsättning året runt har förvaltningen under året lagt stort fokus på att utveckla nya och vårda befintliga relationer med förvaltningar och bolag i kommunkoncernen. Under hösten har bland annat mattransporter till omsorgsförvaltningens äldreboenden och daglig verksamhet, samt nya städuppdrag tillkommit. Parketten har under 2014 haft 10 personer med arbetsmarknadsanställningar (företrädelsevis OSA - Offentligt skyddade anställningar). I syfte att öka anställningsbarheten bland gruppen med Offentligt skyddade anställningar (OSA) erbjuds de som har förutsättning körkortsutbildning. De första som klarat sitt körkort har direkt gått vidare till den ordinarie arbetsmarknaden. Utvecklingsarbetet med ständiga förbättringar enligt Lean vad gäller hantering av ekonomiskt bistånd och anvisning till arbetsmarknadsanställningar är en viktig del för att skapa ett effektivt flöde för personer som söker ekonomiskt bistånd och som behöver arbetsmarknadsanställningar och andra insatser som leder till självförsörjning. Försörjningsstöd vid etablering av företag För att underlätta vägen till sysselsättning samt göra det möjligt för den enskilde att starta eget företag kan särskilt försörjningsstöd vid nyetablering av företag beviljas. Förvaltningen informerar sökanden om möjligheter och vidare kontaktvägar internt och externt för att underlätta förutsättningarna att starta eget. Rådgivaren för nyetablering av företag är fysiskt placerad på Medborgarkontoret Araby vilket innebär hög tillgänglighet och möjlighet att etablera samverkan med viktiga parter. Drygt 900 personer har i genomsnitt besökt medborgarkontoret varje månad Rådgivningen har ökat under året och cirka 50 personer sökt information om insatsen, varav cirka 30 personer just nu är pågående inför Under 2014 har 11 nya företag startats, varav 7 fortsätter i januari 2015 med sina företag och därmed går vidare i självförsörjning. Företagen som startats är inom handel, skönhet, design/konst, städ och måleri. Vid Macken företagscenter och Almis företagsutbildning deltog 5 personer i kursen vid årsskiftet 13/14 och 7 personer i kursen vid årsskiftet 14/15.

14 4.2.1 Entreprenader och konkurrensutsättning Verksamhet MKR Köp av tolktjänster 2,1 Kontaktfamiljer/kontaktpersoner för barn, ungdomar, vuxna och missbrukare 8,1 Institutionsbehandling för barn, ungdomar, vuxna och missbruk, köp hos externa 54,8 institutioner Familjehem för barn, ungdomar och missbruk 31,8 Handledning för personal 1,5 Köp av utbildningar (inom vuxenutbildningen m.fl.) 25,7 Övriga konsulter, tandvårdsbedömning, utredningar, utvärderingar mm 2,8 samtalsbehandling, revisorsintyg, praktikplatser etc. Familjerådgivningstjänst och familjehemskonsulenter från VoB Kronoberg 1,0 Atrium, köp av sysselsättningsplatser 2,2 Insats i Växjö samordningsförbund, för köp av rehabplatser 0,8 130,8 Interna entreprenader Köp av interna utbildningar: sfi, grundvux, särvux, orienteringskurser mm 7,5 Insats i Familjefrid Kronoberg, verksamhet mot våld i nära relationer 1,5 Avtal om god man, skola/barnomsorg/gymn-platser för etableringsflyktingar 2,4 Köp av städning internt 1,1 21,5 SUMMA 152,3 4.3 Årets händelser Alla gymnasieungdomar som sökt har erbjudits feriearbete, totalt ungdomar. 305 personer har haft arbetsmarknadsanställningar. Stort fokus på att utveckla nya och vårda befintliga relationer med förvaltningar och bolag i kommunkoncernen i syfte att utöka antalet arbetstillfällen för arbetsmarknadsanställningar. 11 nya företag har bildats genom särskilt försörjningsstöd vid etablering av företag. Utvärdering nystartsjobb gjord 4.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd 2014 presenterades i oktober, vilket var den fjärde rapporten som presenterades av Socialstyrelsen i samverkan med SKL. Rapporten bygger på enkätdata och registerdata och omfattar totalt 53 olika indikatorer. Avsikten är att uppmärksamma förbättringsområden, vilket för Växjös del bl.a. handlar om att uppgradera och se över interna rutiner och externa överenskommelser Enligt rapporten för ekonomiskt bistånd 2014 beror över hälften av de aktuella försörjningshindersärendena på arbetslöshet. Andelen har i Växjö ökat från 47,5 % (2013) till 51,6 % (2014) och ligger över riksgenomsnittet som är 48,8 %. Växjö har en mindre andel som har försörjningshinder p.g.a. ohälsa och ligger där under riksgenomsnittet. Däremot ligger Växjö över riksgenomsnittet gällande andel sociala skäl som försörjningshinder, med bedömningen att inte stå till arbetsmarknadens förfogande utifrån svag arbetsförmåga.

15 4.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos för arbetsmarknadsutsikterna 2015 fortsätter sysselsättningen att stiga i Kronobergs län. Länets arbetsgivare ser positivt på 2015, framför allt inom den privata tjänstenäringen och byggverksamheten. Sysselsättningen i länet bedöms öka med 700 personer och arbetslösheten beräknas minska med 400 personer nästa år. En stor utmaning för Kronobergs län är att gruppen arbetssökande inte överensstämmer med företagens kompetensbehov. Ett flertal arbetsgivare uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens, framförallt inom yrken som kräver längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdighet och erfarenhet. Samtidigt ökar antalet inskrivna arbetssökande med en lägre utbildningsnivå. Arbetsförmedlingen konstaterar i prognosen att det finns en risk att många människor drabbas av längre arbetslöshetstider och att svagare grupper fastnar i utanförskap. Antalet personer i utsatta grupper har aldrig varit större och utgör nu 67 procent av samtliga arbetslösa i länet. De arbetsmarknadspolitiska utmaningarna för förvaltningen handlar framförallt om att fokusera resurser på den växande andel arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden. I december kom slutrapporten om Nystartsjobben, som två forskare vid Linnéuniversitet gjort. Uppdraget var att se om nystartsjobb är en effektfull åtgärd för att få fler människor ut i arbete. Samkörning har gjorts med SCB och försäkringskassan och resultatet har jämförts med kontrollgrupper i Växjö respektive Kristianstad. Rapporten visar bl.a. att nystartsjobben haft en positiv påverkan på deltagarnas möjlighet att få arbete efter perioden med nystartsjobb. Den visar också att det ekonomiska biståndet är lägre efter nystartjobbet än i kontrollgrupperna. Förvaltningen kommer att med rapporten som grund arbeta fram förbättringsförslag runt arbetsmarknadsåtgärderna. 4.6 Nyckeltal ungdomar ansökte om feriejobb, ett antal tackade nej eller var ej kvalificerade. Av återstående fick samtliga feriearbete. Man kan alltså se det antingen som att 100 % fick feriejobb, eller 86,1 % av de som sökte. Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Antal erbjudna feriearbeten i förhållande till antalet sökande - tjejer - killar Antal personer, aktuella för bistånd, som har arbetsmarknadsanställning - kvinnor - män - upp till 25 år - kvinnor - män - över 25 år - kvinnor - män Antal nya företag som bildats genom särskilt försörjningsstöd vid etablering av företag. - män - kvinnor

16 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning SFI studieresultat, andel som fått godkänt ska öka Verksamhetsmål NAV % inom vuxenutbildningen ska uppnå minst godkänt resultat. 70 % studerande i gymnasial yrkesutbildning ska ha ett arbete inom utbildningsområdet senast sex månader efter avslutad utbildning. Skapa ett lär- och kunskapscenter för vuxenutbildningen senast Utveckla Navigatorcentrum för ungdomar under % av de som studerar sfi ska uppnå minst godkänt resultat. 2. Hänvisar till målområde Stöd och omsorg. Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar och prognos 70 % inom vuxenutbildningen ska uppnå minst godkänt resultat. 70 % studerande i gymnasial yrkesutbildning ska ha ett arbete inom utbildningsområdet senast sex månader efter avslutad utbildning. Skapa ett lär- och kunskapscenter för vuxenutbildningen senast Gyvux 87 % Grundvux 96 % Svårt att mäta och nya mätinstrumentet behöver utvecklas. Inom yrkesutbildningarna ska respektive utbildare mäta sex månader efter avslutad utbildning och rapportera till oss, vilket trots påstötningar ej gjorts. Skolverkets statistik avs 2014 redovisas först i mars Gemensam organisation för vuxenutbildningen från 1/ Utveckling av organisation och arbetssätt pågår. Inflyttning i nya lokaler sker vid årsskiftet 2014/2015. Utveckla Navigatorcentrum för ungdomar under % av de som studerar sfi ska uppnå minst godkänt resultat. 2. Hänvisar till målområde Stöd och omsorg Snittet har ökat från 47 % förra året till 49 % godkända. Det är dock stor variation på de olika kurserna, beroende på elevernas förutsättningar. Andel studerande som uppnått minst godkänt resultat 2013: Kurs A 49 % Kurs B 67 % Kurs C 70 % Kurs D 46 % Svårt att mäta och nya mätinstrumentet behöver utvecklas.

17 5.2 Analys Enligt Skolverkets junistatistik, som avser föregående år, får 73 % av de studerande på grundläggande vuxenutbildning i Växjö kommun godkänt betyg och 62 % av de som studerade på gymnasial vuxenutbildning. I mars redovisade Skolverket sin uppföljning av de som studerat vid Yrkesvux under % har idag sysselsättning som är relaterad till det yrkesområde man utbildat sig inom. Motsvarande redovisning för 2014 kommer först i mars Arbetet med att skapa ett lär- och kunskapscenter intensifierades under hösten. Den 1 januari 2014 övergick personalen inom skolan Komvux organisatoriskt till avdelningen vuxnas lärande. För att arbeta konstruktivt med att skapa gemensamma rutiner och synsätt har de olika arbetsmomenten Lean-processats. För att hela tiden ha pedagogiken i fokus har det skapats en referensgrupp med representation från olika yrkesgrupper. Nya gemensamma lokaler har iordningställts för att anpassas till verksamheten och inflyttning skedde i slutet av december. En genomgripande kartläggning av hur utbildningsansvariga inom svenska för invandrare fullgör sitt uppdrag visar att det finns ett antal utvecklingsområden för vilka förvaltningen har utformat en handlingsplan under hösten. Utvecklingsarbetet enligt planen är inlett individer har under året studerat inom kommunal vuxenutbildning och sfi, vilket är en ökning från förra året med 192 individer. Största ökningen ligger inom gymnasial vuxenutbildning, 336 personer, medan personer som läst svenska för invandrare minskat med 166. På 11-gården finns individuella alternativet i samverkan mellan Arbete och välfärd och gymnasieförvaltningen. En alternativ skolmiljö med färre elever och hög personaltäthet erbjuder stöd till elever som prioriterats av gymnasieförvaltningen. 11-gården Lärcenter förbereder unga arbetssökande för ordinarie utbildning och ökar därmed individens förutsättningar att lyckas med sina framtida vuxenstudier. Samverkan mellan individuella alternativet och Lärcenter innebär ett större utbud för elever/deltagare. 11-gården har i samverkan med Vuxnas lärande även startat grundläggande datakurs för deltagare som läser sfi. Utvecklingen av Navigator tillsammans med många interna och externa aktörer har pågått under året. Verksamheten har som målsättning att utveckla stödet till de ungdomar år som står utanför både gymnasieskola och arbetsmarknad. Under året har 52 ungdomar (varav 37 killar och 15 tjejer) sökt sig till Navigator i åldrarna år. Elva ungdomar deltog under sommaren i Navigators kurs Ung framtid. Kursen vände sig till de ungdomar som behöver hjälp att hitta sin väg, har svårt att passa in på en arbetsplats och som behöver mer stöd. I Navigator ingår även KIA (kommunala informationsansvaret) som omfattar ca 110 ungdomar, varav 35 saknar sysselsättning och därför arbetas aktivt med inom ramen för Navigator. En förstudie Växa via Europeiska socialfonden har genomförts för att kartlägga målgruppen och ta fram användbara metoder för de ungdomar som bedöms vara i stort behov av aktiva arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. Förstudien utgör ett underlag för hur Växjö kommun ska gå vidare i arbetet kring ungdomar som varken arbetar eller studerar och saknar aktivitet. I åldersgrupperna år, som befinner sig långt från ordinarie arbetsmarknad saknar 70 procent gymnasiebetyg. Framöver kommer denna grupp ungdomar att årligen följas upp genom att aktuell statistik tas fram. 5.3 Årets händelser Uppbyggnaden av ett gemensamt lär- och kunskapscenter fortgår. Fortsatt utveckling av Navigators arbete och slutredovisning av förstudien Växa. 11-gården förbereder unga arbetssökande för ordinarie vuxenstudier. En kartläggning av hur utbildningsansvariga inom sfi fullgör sitt uppdrag har genomförts. 5.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser En jämförelse av vuxenutbildningen som baseras på Skolverkets jämförelsetal visar att andel kursdeltagare som slutfört kurs inom grundläggande vuxenutbildning har ökat. Inom gymnasial vuxenutbildning har andelen ökat marginellt. I länet och riket har andelen däremot minskat. Ett utvecklingsområde är att jobba med och titta på anledningen till studieavbrott. Inom svenska för invandrare (sfi) är andel elever med kort utbildningstid (0-6 år) i hemlandet högre i Växjö än jämförelsekommunerna och riket. För samtliga utbildningsformer ligger vi i Växjö bra till vad gäller utbildad personal. 16

18 5.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Enligt nu gällande statsbudget kommer statsbidraget för yrkesvux och lärlingsutbildningar att minska kraftigt under 2015, vilket kommer att få stor betydelse för vår verksamhet. Antalet tillgängliga platser i landet för yrkesvux har minskat totalt sett och därmed kommer de platser som Växjö tilldelas att bli färre. Detta kan komma att justeras i regeringens vårproposition. 5.6 Nyckeltal Andel sfi-studerande som fått godkänt resultat har ökat med 2 % sedan förra året till 49 %. Målet enligt god ekonomisk hushållning är alltså uppfyllt. Däremot är nämndens verksamhetsmål, 50 % inte riktigt uppfyllt. Andel grundvux-elever som fått godkänt betyg har ökat markant från 71 % till 96 %. Detta beror på att man under året arbetat mycket med studieplaner och uppföljning av dessa elever. Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Antal elever i kommunal vuxenutbildning därav grundläggande vuxenutbildning - kvinnor - män - därav gymnasial vuxenutbildning - kvinnor - män - därav lärvux - kvinnor - män därav svenska för invandrare, sfi - kvinnor - män Andel med minst godkänt resultat av totalt antal kursdeltagare inom vuxenutbildningen, % - grundvux - gyvux 96 % 87 % 71 % 85 % Andel studerande i gymnasial yrkesutbildning som har fått arbete inom utbildningsområdet senast sex månader efter avslutad utbildning, %. Ej komplett 45 % 25 % 36 % Andel sfi-studerande med minst godkänt resultat, %. 49 % 47 % 17

19 6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer Verksamhetsmål NAV 30 hushåll med andrahandskontrakt ska övergå till förstahandskontrakt. Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar och prognos 30 hushåll med andrahandskontrakt ska övergå till förstahandskontrakt. 16 hushåll med andrahandskontrakt har övergått till förstahandskontrakt under Målet är således inte uppnått för året. Ett långsiktigt samarbete med de kommunala bostadsbolagen om den enskildes övertagande av kontraktet, där den enskilde har ett ansvar att förhindra egen skuldsättning för att få eget kontrakt pågår ständigt. 6.2 Analys 16 hushåll med andrahandskontrakt har övergått till förstahandskontrakt under året. Målet är alltså inte uppfyllt. Ett fortsatt långsiktigt samarbete med de kommunala bostadsbolagen om den enskildes övertagande av kontrakt, där den enskilde har ett ansvar att förhindra egen skuldsättning för att få eget kontrakt, pågår ständigt och ger resultat. Enligt Bostadsmarknadsanalys 2014 för Kronobergs län är möjligheten att tillgodose behovet av bostäder särskilt svårt för bland annat nyanlända, stora barnfamiljer, arbetskraftsinflyttade och unga som ska etablera sig på bostadsmarknaden. De kommunala bostadsbolagen har ansvaret för en hållbar och långsiktig lösning kring bostadsfrågan. Utöver utökade möjligheter att erhålla egen bostad behövs även fler platser med boende för stöd och behandling på hemmaplan både för ungdomar och för personer med missbruk. Brist på bostäder i Växjö innebär att grupperna unga, nyanlända och personer med missbruk samt andra medborgare som är exkluderade från ordinarie bostadsmarknad har svårt att få en egen bostad. Ett särskilt fokus på de grupper i samhället som står längst ifrån bostadsmarknaden är framöver ett av de prioriterade områdena i Växjö kommun. Den Bostadssociala grupp som funnits under några år med representanter från bolag och förvaltningar och där förvaltningen kunde bevaka de exkluderades situation lades nyligen ned. Förvaltningen får allt fler ansökningar om bostad från personer som inte får teckna eget kontrakt på grund av betalningsanmärkningar, skulder, störningar och missbruk. Vid ansökan prioriteras barnperspektivet och psykisk ohälsa. Det blir allt svårare att möjliggöra förturer till bostäder på grund av minskad tillgång på bostäder. Goda samverkansrutiner finns framtagna med de kommunala bostadsbolagen för att hitta lösningar för den enskilde. Förvaltningen måste fortlöpande finna nya lösningar för personer som akut saknar bostad och där särskild individuell prövning måste göras, utifrån ett barnperspektiv. Förvaltningen tvingas till tillfälliga 18

20 boendelösningar och då framförallt till boende i baracker. Ett ramavtal är tecknat med Vidingehem för att tillgodose tillfälliga boendelösningar av för olika målgrupper. Hanteringen är resurskrävande för förvaltningen. En ökning kring våld i nära relationer i somras resulterade i flera akut bostadslösa. Hotell och kvinnojour på annan ort ordnades som tillfälliga lösningar. De flesta nyanlända och deras familjer står utan egna boendekontrakt. De bor vanligen inneboende hos andra familjer, eller tillfälligt i andra hand. Detta medför bl.a. stor trångboddhet och osäkerhet för den enskilde och dennes familj. Frågor runt bostadssituation är en av de vanligaste hos nyanlända flyktingar. Under hösten 2014 är det främst ensamstående män som anlänt och som väntas få hit sin familj. Bostadsfrågan för anhöriginvandring bedöms bli fortsatt lika aktuell 2015 som under året. Utöver utökade möjligheter att erhålla egen bostad behövs även fler platser med boende för stöd och behandling på hemmaplan både för ungdomar och för personer med missbruk. 6.3 Årets händelser Förvaltningens sociala beredskap hade ett hyreskontrakt med Växjöbostäder på en barack i stadsdelen Norr till och med 25 maj. I december har nytt kontrakt tecknats med Växjöbostäder med möjlighet till 8 akuta sängplatser på Wieselgrensgatan. 6.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser Enkätfrågorna i Öppna jämförelser 2014 om Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden besvarades till 61,1 procent med ja (grönt). Förbättringsområden noteras främst inom kvalitetsområdet Helhetssyn och samordning där vissa skriftliga rutiner saknas som hemlöshet i förhållande till Äldreomsorg, Missbruk och beroende samt Socialpsykiatri. För kvalitetsområden som Tillgänglighet, Trygghet och säkerhet samt Självbestämmande och integritet finns ingen anledning till oro utifrån förvaltningens enkätsvar. 6.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Man kan konstatera att frågan om bostäder är en fortsatt stor utmaning för förvaltningen och de kommunala bostadsbolagen. Efterfrågan av bostäder och olika boendelösningar förväntas öka, samt efterfrågas av en divergerad, utsatt och exkluderad målgrupp. Bristen på bostäder till nyanlända, familjeåterföreningar och stora familjer med barn kvarstår. De åtgärder som är föreslagna i Bostadsförsörjningsprogrammets handlingsplan ska förhoppningsvis underlätta för de medborgare som kommer till oss och efterfrågar bostad. Alltfler människor riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av bostadsbrist. Ett fungerande boende är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna studera, delta i en rehabilitering, praktisera och arbeta. Att tillgodose behov inom ramen för socialtjänstens yttersta ansvar med resurser som andra aktörer har det huvudsakliga ansvaret för är en utmaning och kräver samordning och politisk styrning på övergripande nivå. 6.6 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Antal hushåll med andrahandskontrakt som övergått till förstahandskontrakt

21 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område) Verksamhetsmål NAV En verksamhet ska mångfaldscertifieras. Nämnden ska uppnå minst basnivå i mångfaldsarbetet. Nämndens insatser och resurser ska finnas tillgängliga för medborgarna oavsett genusperspektiv. Tjänster och service med hög tillgänglighet, säker myndighetsutövning och gott bemötande ska öka. Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar och prognos 1. En verksamhet ska mångfaldscertifieras. Nämnden ska uppnå minst basnivå i mångfaldsarbetet. Avvaktar Växjö kommuns definitionsmall. Avvaktar Växjö kommuns definitionsmall. 2. Nämndens insatser och resurser ska finnas tillgängliga för medborgarna oavsett genusperspektiv. Tjänster och service med hög tillgänglighet, säker myndighetsutövning och gott bemötande ska öka. Besöken till Medborgarkontoret på Araby ökar år för år. Ökningen från i fjol är 20 %. Antal överklaganden mot fattade beslut inom individ- och familjeomsorgen har minskat sedan förra året. Resultatet av årets servicemätning avseende tillgänglighet, bemötande och information visar bättre eller oförändrat resultat när det gäller 5 delområden, medan 3 delområden får sämre resultat, jämfört med Målet är alltså delvis uppfyllt. 7.2 Analys Kommunens gemensamma riktlinjer för hur vi ska mångfaldscertifieras och vad som krävs för att uppnå basnivå är ännu ej klara. Förvaltningens arbete med detta ligger på is tills de kommungemensamma riktlinjerna färdigställts. 20

22 Man kan konstatera att Medborgarkontoret bidrar till målet om tjänster och service med hög tillgänglighet. Medborgarkontoret på Araby tar emot ett stort antal besökande varje år. Statistik förs varje månad över besökande och ärendetyp. I år noteras besök, vilket är fler än under Under sista halvåret ökade andelen besökande kvinnor från 36 % till 43 %. Ett 30-tal språk har varit representerade, där somaliska är det vanligaste, följt av arabiska och svenska. De vanligaste frågorna rör Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, försörjningsstöd, och banker. Men det kommer även frågor av allehanda slag, t.ex. om sjukvård, energirådgivning, vigselförrättare, datakurser, juridisk rådgivning och avfallshantering. Förvaltningen har påbörjat ett utvecklingsarbete med e-tjänster för att öka tillgängligheten och effektivisera handläggningen. E-tjänsten innebär att personer framöver även ska kunna ansöka om ekonomiskt bistånd elektroniskt via nätet och därmed ökas tillgängligheten ytterligare. Lagen säger att kommunen är skyldig att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa alla beslut som inte verkställts inom tre månader. Fyra beslut redovisades under året och samtliga gällde barn och unga. Anledningen till att beslut inte verkställts var att det i alla fyra fall saknades lämplig kontaktperson. 7.3 Årets händelser 18 klagomål, 5 Lex Sarah-rapporter och 169 överklaganden mot beslut har inkommit under året. Medborgarkontoret har under året haft besök Andelen kvinnliga besökare på Medborgarkontoret har under andra halvåret ökat från 36 % till 43 %. 7.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser Öppna jämförelser Växjö redovisar i Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd (2014), en väntetid för nybesök på upp till 7 dagar, vilket i en jämförelse med andra likvärdiga kommuner är ett mycket gott resultat. Justitieombudsmannen (JO) har uttalat att väntetid för ett första personligt besök (nybesök) inte bör överstiga 14 dagar i de fall behovet inte bedöms som omedelbart. Växjö kommun har i november 2014 deltagit i en testomgång av en nationell brukarundersökning, som avser individ- och familjeomsorgens myndighetsutövning och som initierats av SKL. Resultatet kommer att sammanställas och rapporteras in till Kolada senast Det blir därefter möjligt att jämföra resultat med övriga deltagande kommuner. Brukarundersökningar Årligen görs en mätning i landets kommuner för att följa hur servicenivån är. Undersökningen, som har utarbetats i samarbete med SKL, görs via uppringning och skickande av e-post till kommunerna. De frågeområden som valts ut är relativt vanligt förekommande från kommuninvånare, både via telefon och via e-post. Ett av frågeområdena var individ- och familjeomsorg. Under 4 veckor i höst har samtal ringts till växeln och e-brev skickats till kommunens officiella e-adress. Olika bedömningsfaktorer har bildat grunden för att kunna beskriva telefonsamtalens/e-postens karaktär: bemötande, intresse och engagemang, information, tillgänglighet och svar på frågan. Resultatet av den senaste servicemätningen visar att Arbete och välfärds resultat 2014 är lägre inom samtliga områden utom Tillgänglighet i förhållande till Växjö kommuns snittvärden. Arbete och välfärd får dock bättre resultat än förra året inom områdena Tillgänglighet (kontakt 75%), Svar på frågan (God 33 %), Avsändare (komplett info 83%) och Svarskvalitet (33%), oförändrat resultat när det gäller Svarstid i timmar (6 tim, 83 %) och sämre resultat när det gäller Bemötande (Gott 44%), Intresse och engagemang (Gott 22%) Information (God 33%). Avvikelser synpunkter, klagomål, Lex Sarah Som en del av ledningssystemet för systematiskt kvalitetarbete (SOSFS 2011:9) ingår att ta emot och utreda avvikelser (synpunkter och klagomål). Rapporter om missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt Lex Sarah är en del av arbetet med avvikelser. Alla som fullgör uppgifter inom socialtjänsten är skyldiga att genast rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden. 21

23 Medborgarna har möjlighet att lämna in klagomål och synpunkter, muntligt eller skriftligt. En medborgare som klagar ska få ett svar inom rimlig tid. Under 2014 har förvaltningen fått vetskap om 18 klagomål som rör förvaltningens verksamhet. Det troliga är att det finns betydligt fler klagomål och synpunkter i verksamheten som aldrig blir registrerade som klagoärende. Siffran kan sättas i relation till totalt antal aktuella ärenden under året, individ- och familjeärenden, ca 400 alkoholhanteringsärenden, vuxenstuderande, alltså över ärenden totalt och i varje ärende finns ett flertal beslut. Av de 18 klagomål som inkommit har samtliga lämnats in av medborgare. Två klagomål mot förvaltningen för arbete och välfärd har anmälts till inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ett klagomål har anmälts till Justitieombudsmannen (JO). Avdelningen för barn och familj har fått flest klagomål, nio stycken. Klagomålen har främst handlat om kritik av handläggning av ärenden (åtta klagomål), beslut i olika ärenden (fem klagomål) och bemötande (fyra klagomål). Tre av fyra klagomål gällande bemötande har även kritiserat de beslut som fattats. Under 2014 har fem Lex Sarah-rapporter inkommit till utvecklingsenheten och utretts (jämfört med 6 föregående år). Samtliga rapporter har utretts där en av rapporterna anmälts vidare till IVO. Två av rapporterna rör avdelningen barn och familj, en av rapporterna rör avdelningen missbruksvård och två av rapporterna rör social beredskap. Inkomna klagomål och rapporter enligt lex Sarah har i flera fall lett till att rutiner förbättrats i verksamheten. Den enskilde har rätt att överklaga en rad olika beslut. 169 överklaganden mot fattade beslut i individärenden har kommit in till förvaltningen. Merparten, 136 st, av dem avser ekonomiskt bistånd. Antalet överklaganden har minskat sedan förra året (184). 7.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Socialtjänsten står idag inför kraftigt förstärkta lagkrav. Detta innebär både att kraven på dokumentation ökat och att socialtjänsten fått fler arbetsuppgifter. Under året kom nya föreskrifter gällande våld i nära relationer, handläggning av ärenden som gäller barn och unga och från 1 januari 2015 börjar nya föreskrifter gälla som rör dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. 7.6 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Antal mångfaldscertifierade verksamheter Uppnådd nivå i mångfaldsarbetet Antal överklaganden i individärenden Antal synpunkter, avvikelser och klagomål 18 Andel besvarade telefonsamtal 80 Besök på medborgarkontoret - män - kvinnor Ej framtagen av KLF (39 %) (61 %) Ej framtagen av KLF 76 % 22

24 JÄMSTÄLLDSHETSINDIKATORER (Kön) Uppföljning 2014 Antal utredningar och biståndsbedömda insatser för barn och ungdomar 0-20 år Pågående insatser: totalt 1 594, varav 636 flickor/kvinnor (40%) 958 pojkar/män (60 %) Antal utredningar: totalt 753, varav 313 kvinnor (42 %) 440 män (58 %) Antal boendeinsatser Avdelning Missbruksvård: kvinnor: (23 %) 114 män: (77 %) Avdelning Ekonomiskt bistånd: Kvinnor (50 %) 71 Män (50 %) Antal biståndsbedömda behandlingsinsatser missbruksvård Påbörjade insatser under året: kvinnor (32 %) 210 män (68 %) Pågående insatser: kvinnor (33 %) 607 män (67 %) Antal elever i vuxenutbildning Antal arbetsmarknadsåtgärder/sysselsättning Totalt antal elever är 3 094, varav kvinnor (56 %) män (44 %) Den traditionella fördelningen kvinnor/män finns kvar när det gäller vård, restaurang, handel och språk (kvinnor) kontra bygg och industri (män). Detta är inte unikt för vuxenutbildningen i Växjö utan följer resultatet i resten av landet. Totalt 305 personer, varav 135 kvinnor (44 %) 170 män (56 %) 23

25 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i 37 % 45 % 50 % kommunkoncernen ska öka (% ) Fossila koldioxidutsläpp ska minska (% jämfört med 1993) -41 % (2011) -49 % -55 % Elförbrukningen per invånare ska minska (% jämfört med 1993) 17 % (2011) -20 % -20 % Koldioxidutsläpp från nämndens transporter och service (ton) Nämnd Referens 1999 Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Arbete och välfärd 134, Verksamhetsmål NAV Två verksamheter ska miljödiplomeras. Närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp ska öka till 45 %. De fossila CO2-utsläppen från transporter ska minska till 90 ton. Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar och prognos 1. Två verksamheter ska miljödiplomeras. Närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp ska öka till 45 %. De fossila CO 2 -utsläppen från transporter ska minska till 90 ton. Förvaltningskontoret och Familjehuset Mätningen är ännu ej klar. Målet kan inte utvärderas. Arbete och välfärd har minskat CO 2 -utsläppet med 16 % sedan 2013 trots att utökad verksamhet kräver fler bilar och resor. Målet är nästan uppnått: CO 2 utsläppet är 91 ton. 8.2 Analys Under året har två verksamheter jobbat med miljödiplomering av arbetsplatsen. Personalen har genomgått en miljöutbildning, listor över använda kemikalier som används har sammanställts och en checklista har prickats av i samarbete med en konsult. Sammantaget blev resultatet så bra att båda arbetsplatserna har blivit godkända enligt miljödiplomeringsmodellen. Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i förvaltningen mätning blir ej klar till årsrapporten. 24

26 Koldioxidsmätningen redovisas varje år under sommaren. Senaste rapporten redovisar alltså resultatet av 2013 års mätning. I den ser vi att Arbete och välfärd minskat sina koldioxidutsläpp med 17,5 ton under året. Det är främst tankningen av bensin och diesel som har minskat. I förhållande till referensvärdet 1999 har vi minskat 32,4 % och målvärdet för 2014, 90 ton, är nästan nått i och med årets 91 ton. Andelen förnybar energi därav är dessutom relativt hög, 29 %, vilket gör Arbete och välfärd till en av de bästa förvaltningarna i kommunen vad gäller detta. 8.3 Årets händelser Förvaltningskontoret och Familjehuset har miljödiplomerats. Två miljösamordnare och ett antal miljöpiloter på förvaltningen har arbetat aktivt med att samordna förvaltningens miljöarbete. Förvaltningen har släppt ut 16 % mindre koldioxid än förra året 8.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 8.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning 8.6 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Antal miljödiplomerade verksamheter 2 2 Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i förvaltningen, % i förhållande till totalt livsmedelsinköp 45 Mätning ej klar Antal ton fossila koldioxidutsläpp från transporter 90,0 Redovisas augusti ,0 108,6 25

27 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska Verksamhetsmål NAV 500 hushåll med ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller annan myndighet. Skapa ytterligare alternativ till externa institutionsplaceringar för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk. 2016: 70 % interna och 30 % externa. Stödja barn och ungdomar samt unga vuxna med missbruk i ett förebyggande och tidigt skede. Stödja våldsutsatta barn, kvinnor och män. Människor från andra länder ska bli en del av samhället. Verksamhetsmål Måluppfyllelse Kommentar 500 hushåll med ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller annan myndighet. 568 hushåll har avslutats till annan försörjning under året. För att nå målet om 500 personer som självförsörjande behövs ett fortsatt förbättringsarbete för att motivera och anvisa personer till sysselsättningsåtgärder. Förvaltningen arbetar metodiskt med Lean för att hitta förbättringar i flöden och processer som gäller hantering av ekonomiskt bistånd och anvisning till arbetsmarknadsanställning. Förvaltningen har också arbetat intensivt med handlingsplaner för den enskilde kring mål och delmål till sysselsättning eller studier. Men även en väl anpassad kartläggning och statistik som ger förfinade kunskaper om målgruppen ska bidra till hur den enskilde avancerar mot självförsörjning över tid. Skapa ytterligare alternativ till externa institutionsplaceringar för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk. 2016: 70 % interna och 30 % externa. Utbyggnad av Wälludden HVB är klar, från fyra till åtta platser samt från en till två akutplatser. Utbyggnad av Ungdomsbasen med sex till elva platser - här pågår arbete med att söka lämplig lokal. Planering för ett utredningsboende (HVB) för familjer i egen regi. Procenttalet är inte längre adekvat och ska omarbetas inför

28 Stödja barn och ungdomar samt unga vuxna med missbruk i ett förebyggande och tidigt skede. Stödja våldsutsatta barn, kvinnor och män. 2. Människor från andra länder ska bli en del av samhället. Sociala insatsgruppen och samordnad fältverksamhet har kommit igång fullt ut, liksom utökat samarbete med Polisen. Barnteamet har flera familjer i öppenvård som har tagits från institution. Föräldrautbildningar och förstärkt föräldrastöd. Lumos utredningsenhet gemensam med skolan. Barnens bästa (i Braås och Lammhult) Riktade insatser för personer med psykisk ohälsa (Prio, Parketten m.m.) Stöd ges av alla avdelningar och Familjefrid Kronoberg Ingår i ett större integrationsarbete där förvaltningen ansvarar för stöd, utbildning, sysselsättning och arbete. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Det som särskilt måste uppmärksammas framåt och följas upp är utvecklingen av antal hushåll som fått ekonomiskt bistånd i 27 månader och som har ökat i antal under 2014 att jämföra med Nyckeltal om hushållsutveckling avseende 12 månader och 27 månader visar att antalet hushåll med 12 månader har sjunkit med 52 stycken under Siffran är positiv och kan härledas till satsning på arbetsmarknadsanställningar, förbättrade rutiner och flöden mellan samverkande avdelningar. Målet uppfylls alltså för dem med bistånd i 12 månader. För hushåll med ekonomiskt bistånd i 27 månader är det däremot en ökning med 204 stycken från 2013 till 2014, varför målet ej uppfylls. Institutionsplaceringar barn och unga har ökat med 18. Målet är ej uppfyllt. De som placerats har haft en sådan problematik att verksamma alternativ på hemmaplan inte funnits. En hel del av placeringarna avser hela familjer. 9.2 Analys Ekonomiskt bistånd och självförsörjning Totalt antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd någon gång under 2014 har minskat med 35 stycken jämfört med 2013 och uppgår i år till hushåll har avslutats under året varav 568 hushåll, motsvarande 38 %, har avslutats till annan försörjning. De främsta avslutningsorsakerna är arbete, ersättning från Försäkringskassan och studier. Målet för 2014 på 500 självförsörjande hushåll är därmed uppfyllt. Antalet ungdomar som erhåller ekonomiskt bistånd fortsätter att sjunka. Andelen ungdomshushåll är 24 % jämfört med 27 % Många ungdomar har blivit självförsörjande genom arbetsmarknadsanställningar, ordinarie arbete eller studier. Diskussioner har inletts med Arbetsförmedlingen om samverkan för ungdomar upp till 25 år som är i behov av extra stöd och resurser. Syftet är att genom en arbetsmarknadsanställning bryta en lång arbetslöshetsperiod för att förhindra utanförskap och ohälsa samt att minska andelen ungdomar som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Även i våra jämförkommuner har biståndet minskat. Ingen har dock minskat lika mycket som Växjö. Ek.bistånd, mkr Minskning % Växjö -7,3 80,1 86,4 97,2 Karlskrona -4,2 77,8 81,2 79,6 Kristianstad -2,9 97,8 100,8 103,0 Kalmar -1,6 44,2 44,9 45,8 Arbetet med interna processer och flöden har förfinats under året och resulterat i att många ungdomar snabbare kommit i självförsörjning. Nya rutiner har skapats mellan förvaltningen och Arbetsförmedlingen tidiga insatser för att tidigt fånga upp ungdomar med särskilda behov/ungdomar med psykisk ohälsa för att kunna erbjuda dessa ungdomar alternativa sätt till självförsörjning. För ungdomar med psykisk ohälsa har det 27

29 goda samarbetet med Värends samordningsförbund under året lett till att dessa ungdomar förberetts för att kunna komma ut på arbetsmarknad i anpassade former. En omprioritering av målgrupper har gjorts, vilket innebär att de individer som bedöms ha kortast väg från ekonomiskt bistånd och till självförsörjning prioriteras. Personer som kan få arbetsmarknadsanställningar är sedan tidigare prioriterade men även personer som ingår i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) fas 1 och 2. Förvaltningens goda interna samarbete kring personer med högt försörjningsstöd har gjort det lättare att i ett tidigt skede identifiera personer som kan bli aktuella för arbetsmarknadsanställningar och andra insatser som leder till självförsörjning. De åtgärder förvaltningen vidtagit för att nå målet är fortsatt utveckling av det metodiska arbetet med nollklassade, att korta väntetider enligt 7-dagarsregeln och anvisa personer till Hjalmar Petris och 11-gårdens aktiviteter samt förbättringar för att ännu snabbare möta upp ungdomars och äldres behov av insatser enligt arbetslinjen. 7-dagarsregeln innebär att personer som söker försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl anvisas till aktivitet inom sju dagar. Väntetiden blir därmed kortare för personer att påbörja en aktivitet samtidigt som arbetssättet ger ökad rättssäkerhet och tillgänglighet för den sökande. Under året har processen utvecklats med hjälp LEAN-metoden, vilket resulterat i att många ungdomar snabbare kommit ut i självförsörjning. Projektet Nollklassade i samverkan med Försäkringskassan fokuserar på personer med ekonomiskt bistånd som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och funktionsnedsättning samt ofta hamnar mellan stolarna hos olika myndigheter. Försäkringskassan har ett samordnat rehabiliteringsansvar och förvaltningens ansvar är att kartlägga vilka som har ekonomiskt bistånd men som egentligen borde ha ersättning från annan instans. Under 2014 har 48 personer fått beviljad sjuk- och aktivitetsersättning istället för långvarigt ekonomiskt bistånd. Av dessa är 34 helt avslutade för ekonomiskt bistånd medan 14 har familj och är fortsatt aktuella för månatlig komplettering. Projektet har hittills gett goda resultat såväl ekonomiskt som positivt för den enskilde genom att denne får sin ersättning från rätt huvudman. Överflyttningen av försörjningsansvaret för dessa personer har inneburit att det ekonomiska biståndet under året minskat med över 3 mkr under året. Arbetet med nollklassade fortsätter och fler kommer att få beslut om sjukersättning. Ett samarbete har startat med Flyktingspsykiatrin och en dialog förs på vilket sätt Flyktingspsykiatrin kan bidra med kunskaper om personer som de har långvarig behandlingskontakt med. Arbetsmodellen bygger på samtycke från den enskilde när det blir aktuellt med ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning. Cirka 20 % av de ungdomar som söker ekonomiskt bistånd har någon form av diagnosticerad psykisk ohälsa. Dessa ungdomar riskerar att hamna i ett långvarigt behov av försörjningsstöd. Nya interna samverkansformer och arbetsmodeller med Arbetsförmedlingen har utvecklats när det gäller ungdomar med psykisk ohälsa samt ungdomar som saknar grund- eller gymnasiekompetens och som har rätt till Arbetsförmedlingens tidiga insatser. Insatserna kan vara i form av stöd att komma ut på arbetsmarknaden, motivera till studier eller vidarekontakt med Landstinget beslutade regeringen om en handlingsplan för psykisk ohälsa, PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa I den inventering av vuxna personer med psykisk ohälsa som genomfördes förra året framkom olika behov av samverkan inom och utom kommunen. Förvaltningen har gemensamt med omsorgsförvaltningen målet att 100 % av alla personer i behov av samordnad individuell plan (SIP) ska erbjudas en sådan för att få ett gott och samordnat stöd. En arbetsmodell för att utveckla samverkan vid kombinerat boende och föräldrastöd vid kognitiva svårigheter ska utarbetas. Arbetet ska genomföras med nätverket Samverkan, Utveckling, Föräldraskap (SUF) för att underlätta insatser till dessa familjer. Parketten är en verksamhet för personer med psykisk ohälsa som bedrivs i samverkan mellan Arbete och välfärd och Omsorgsförvaltningen. Ca 50 personer deltar löpande i Parkettens verksamhet/produktion. Utöver detta tillkommer ett antal besökare till verksamheten, då en del av Parkettens syfte också är att vara en öppen mötesplats för målgruppen. Även här har arbetet med PRIO påbörjats under hösten och en projektledare har anställts på 50 %. Syftet är att skapa nya verksamheter för målgruppen, dvs. personer (främst ungdomar) med diagnosticerade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller som väntar på neuropsykiatrisk utredning. Arbetet med PRIO sker som en del i arbetet med att vidareutveckla Parketten och dess verksamhet. Parketten har under året arbetat med att skapa nätverk för att i större omfattning öppna upp Parkettens verksamhet. Denna utveckling är viktigt för att skapa förutsättningar för målgruppen att efter avslut på Parketten få en smidig övergång till andra arbetsmarknadsinriktade verksamheter. 28

30 Nytt avtal med Atrium har tecknats av nämnden under året. Atriums och Parkettens verksamheter ger tillsammans en stor möjlighet för personer att på olika sätt närma sig arbetsmarknaden. För många personer är de ett första steg i att rusta sig för arbetsmarknaden och därmed bli självförsörjande. För de personer som inte är aktuella för den ordinarie arbetsmarknaden erbjuder de en meningsfull sysselsättning och en struktur på dagen. I Kronobergs län pågår KUR-projektet - Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa. Projektet vänder sig till anställda inom Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommuner och landsting. Syftet är att öka samverkan och kunskapen om rehabilitering av personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Under 2014 har utbildning genomförts och under 2015 ska en samarbetsplan arbetas fram. Projektet Klargörande av arbetsförmåga syftar till att individen tillsammans med handläggare kan klargöra sin arbetsförmåga och efter det hänvisas vidare till lämplig insats. Målgruppen är individer med oklar arbetsförmåga och som är i behov av anpassad arbetsträningsplats innan arbetsrelaterad rehabilitering är möjlig. Projektet finansieras av Värends samordningsförbund. 44 personer har genomfört eller påbörjat en arbetsförmågebedömning under personer är aktualiserade av Växjö kommun, 16 personer av Arbetsförmedlingen, 7 personer av Landstinget Kronoberg samt 5 personer av Försäkringskassan. I dagsläget står 22 personer i kö för att få sin arbetsförmåga klargjord vilket visar på ett stort behov. Klargörande av arbetsförmåga är en tillgång för personer att komma vidare i sin planering. Alltfler utrikes födda har språksvagheter och har behov av omfattande och anpassade insatser som behöver samordnas runt den enskilde. Antalet individer som har behov av svenskastöd har ökat delvis beroende på att VISA-projektet har avslutats. Intern service har påbörjat arbetet med att skapa en organisation för att underlätta vägen till självförsörjning för gruppen språksvaga. Syftet är att kombinera praktisk och teoretisk språkträning tillsammans med kortare yrkesutbildningar och arbetsplatsförlagd praktik inom kommunkoncernen. I ett första skede är målsättningen att cirka 20 personer ska erbjudas plats i projektet och att det ska ingå minst en person från gruppen språksvaga i varje ordinarie arbetslag. Urvalet sker framförallt bland deltagarna i projektet Rätt steg. Insatsen Rätt steg ger nyanlända ökade möjligheter till studier och arbete. Rätt Steg är en kompetenshöjande och en arbetsförberedande insats med målsättningen att hitta deltagarens plats i yrkeslivet eller att deltagaren påbörjar en utbildning som ligger i linje med kommande yrkesval. Rätt steg har under 2014 haft 76 deltagare. Majoriteten är från Somalia och Irak och befinner sig på sfi B-nivå. I verksamheten erbjuds bland annat språkträning, studiebesök, friskvård samt praktisk och arbetslivsinriktad samhällsorientering och praktik. Rätt steg har gett goda resultat och flera personer har avslutats till arbete, arbetsmarknadsutbildning eller praktik. Av de 76 deltagarna har 60 avslutats till följande: arbetsmarknadsutbildning 20 st, privat praktik som Af tar över 13 st, Samhall 4 st, Klargörande av arbetsförmåga 3 st, arbetsmarknadsanställning 11 st, arbete 9 st. För att skapa en hälsofrämjande integration har Rätt steg även samarbetat med hälsoskolan Dalbo vårdcentral och anvisat cirka arabisk- och somalisktalande kvinnor under hösten En arbetsgrupp inom förvaltningen har påbörjat en samverkansmodell En väg in för vuxna arbetslösa som har behov av insatser utifrån ett socialt, utbildnings- och arbetsmarknadsperspektiv. För att nå målet behövs fortsatt bred samverkan kring individens planering såväl internt som externt. Målet är att förfina och förbättra samverkan än mer runt personer med ekonomiskt bistånd och långvarig arbetslöshet som behöver särskilt stöd för att nå arbetsmarknaden. Under året avsätts särskild resurs för uppdraget. Motsvarande modell finns på ungdomssidan med goda resultat. Verksamheten startar i januari Under året har förvaltningen fortsatt med enkel biståndshandläggning med flermånadersbeslut för vissa grupper. Syftet är att kunna fokusera än mer på de som söker av arbetsmarknadsskäl att komma vidare till sysselsättning och självförsörjning. I målgruppen enkel biståndshantering ingår bland annat personer i JOB där Arbetsförmedlingen har ett ansvar för åtgärder samt personer med komplettering till sjuk- och aktivitetsersättning. Samverkansutveckling med Arbetsförmedlingen om kontinuerliga träffar inom JOB och etablering samt kontaktpersoner fortsätter för att ge ännu bättre resultat. 1 juli kom en lagändring i socialtjänstlagen om ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter, så kallad fritidspeng. Fritidspengen gäller för hushåll med barn som går i årskurs 4-9 och där hushållet har haft ekonomiskt bistånd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. 12 barn har beviljats fritidspeng hösten Antalet personer i kö till budget- och skuldrådgivning är fler nu än vid årsskiftet Idag är det 77 personer i kö, att jämföra med 67 personer i december Inflödet är konstant och antalet pågående ärenden har ökat från 151 vid årsskiftet 2013 till 162 vid årets slut Merparten har egna inkomster men 29

31 en skuldtyngd ekonomi. Med nuvarande inflöde av nytillkomna ärenden och trots metodiskt arbetssätt förväntas väntetiden uppgå till åtta månader inför Det systematiska arbetssättet med utskick till sökande i kön, kommer att fortsätta Det bedöms nödvändigt för att få en bild av aktuell kö och väntetid till budget-och skuldrådgivningen. Utbildningen Ekonomismart, vilket är ett samarbetsprojekt mellan Folkuniversitetet, Sparbanksstiftelsen Kronan, Finansinspektionen och Konsumentverket, har fortsatt under året. Den vänder sig till ungdomar mellan år som befinner sig i arbetslöshet och uppbär ekonomiskt bistånd. Totalt har 8 utbildningstillfällen genomförts och 109 ungdomar har deltagit under året. Budget- och skuldrådgivningen har samordnat utbildningsinsatserna som planeras att fortsätta med nya grupper Satsningen har varit framgångsrik och uppskattad av ungdomarna. Kronofogden och Konsumentverket har genomfört ett nationellt pilotprojekt där Växjö kommun har varit en av tre utvalda kommuner som deltagit i projektet. För Arbete och välfärd har detta inneburit att 68 personer inom förvaltningen fått delta i en halvdagsutbildning i privatekonomisk rådgivning. Syftet med utbildningsinsatsen var att personal vid förvaltningen skulle få ökad kunskap om överskuldsättning och dess konsekvenser. Boende och vård på hemmaplan Allt fler ungdomar och personer med missbruk beräknas behöva stöd i boendet samt vara i behov av olika former av vårdinsatser. För att uppfylla nämndens mål att skapa alternativ till externa HVB-placeringar öppnade under sommaren Wälludden HVB för ungdomar år med ytterligare fyra platser och en akutplats utöver de tidigare fyra platserna och en akutplats som fanns på det tidigare Kampen HVB. Totalt har 28 ungdomar (inklusive akutplaceringar, varav en familj) varit placerade på Kampen/Wälludden under året. I stort sett har det varit full beläggning under hela året. Flera ungdomar med mycket svår problematik, där bedömningar gjorts att psykiatrin varit mer lämplig vårdgivare, har man ändå varit tvungna att akutplacera på Wälludden med extra vaken nattpersonal. Antalet nya externa HVB-placeringar för barn och ungdomar är under året 94 (varav 27 avser föräldrar), vilket är en ökning med 18 placeringar jämfört med Placeringarna har resulterat i vårddygn vilket kan jämföras med förra året, alltså en ökning med 380 dagar. Ökningen i antal vårddygn relaterat till ökningen av placeringar antyder dock att ett flertal av placeringarna varit av kortare slag. Under året har 171 barn varit familjehemsplacerade, varav 65 ensamkommande barn och ungdomar som i första hand placerats hos anhöriga. 42 av de ensamkommande barnen har kommit under 2014, jämfört med per år tidigare. Ökningen från 2013 av totalt antal familjehemsplacerade barn är 26 barn. Under 2013 fattades beslut om att öka antalet platser på Ungdomsbasen, för unga vuxna med missbruk, från sex till elva platser, och under året har man försökt hitta nya större lokaler. Kontraktet med nuvarande hyresvärd på Norrgatan 20 går ut vid årsskiftet VÖFAB arbetar med uppdraget att finna lämpliga lokaler samtidigt som verksamheten planerar för ett förändrat verksamhetsinnehåll. Åldersgränsen sänks till 18 år men i undantagsfall kan även yngre personer tas emot. Externa HVB-placeringar avseende missbruk har under året minskat med 5 placeringar, från 97 till 92 placeringar, varav 27 är LVM placeringar, jämfört med 29 LVM-placeringar år Antalet vårddygn är under året 7 597, jämfört med 8267 förra året, alltså 670 färre i år. Trots färre placeringar har kostnaden ökat med 2,5 mkr jämfört med 2013, vilket tyder på dyrare vårdplatser. Genom att investera i stöd och behandling på hemmaplan får förvaltningen ett kvalitativt och prisvärt alternativ till externt köpt vård. Fler hemmaplanslösningar förväntas på sikt minska det ökade behovet av externa HVB-placeringar. Ett HVB-hem för utredningsplaceringar av barn och föräldrar planeras i egen regi. Tanken var att starta verksamheten i gamla Kampens HVBs lokal, men eftersom denna lokal istället behövdes för asylboende för ensamkommande ungdomar så letar man vidare efter nya lokaler för utredningsboendet. Behov finns av utökat stödboende och träningsboende för ungdomar i egna lägenheter. En placering utanför det egna hemmet är ett stort ingrepp i det enskilda barnets eller den unges liv och får stora konsekvenser. Det är därför ett betydande ansvar som samhället tar på sig. En utredning på regeringens uppdrag Vanvård i social barnavård slutfördes 2011 och rapporterade om stora brister i omsorgen om de samhällsvårdade barnen. Nya föreskrifter och ny handbok togs fram för att skapa en trygg och säker vård och ett omfattande nationellt arbete påbörjades. Regionala utvecklingsledare tillsattes och arbete för att utveckla 30

32 samverkan mellan socialtjänsten och andra myndigheter pågår. Även inom Växjö kommun identifierades förbättringsområden och familjehemsenheten arbetar bl.a. med hur man bäst ska utreda och finna lämpliga familjehem, utbildning av familjehem och utarbetande av rutiner för att upptäcka missförhållanden. Barnsekreterarens arbetsuppgifter har konkretiserats och fokus har riktats mot skolsamverkan och barnens hälsa. En ökad kvalitet i familjehemsvården kräver stora personalresurser, då byggande av förtroliga relationer till de placerade barnen och samverkan med många aktörer tar tid. Ett antal utbildningar riktade till familjehemmen har genomförts under året som tillsammans med handledning för familjehemmen skall bidra till en ökad kvalitet. Stöd i ett förebyggande och tidigt skede samt stöd till våldsutsatta Genom att utveckla förebyggande, tidiga och samverkande stödinsatser utifrån en helhetssyn skapas bättre livsförutsättningar för både föräldrar, barn, ungdomar och unga vuxna med missbruk. Förvaltningen medverkar aktivt i utvecklingsarbete och samverkar med andra på olika nivåer för att barn med behov av socialt stöd ska uppmärksammas i ett tidigt skede. Arbetet med att utveckla fältverksamheten har fortsatt under året. Samverkansgruppen/tisdagmötet med representanter från polisen och kommunen har fortsatt och utvecklats, bl.a. är även räddningstjänst och bostadsbolag delaktiga i samarbetet idag, förutom förvaltningens representanter. Förvaltningen har också haft flera representanter i en arbetsgrupp med representanter från olika myndigheter, som haft uppdraget att hitta metoder som kan användas i det praktiska jobbet med att förebygga och hantera social oro. En inventering har gjorts kring vilka insatser och verksamheter som redan idag finns och hur det skulle kunna användas i det praktiska arbetet. För att möjliggöra insatser på hemmaplan för ungdomar med stor social problematik med bland annat kriminalitet har arbetet med sociala insatsgrupper utvecklas ytterligare under året. Samverkan med både polisen, då främst polisens ungdomsgrupp, handläggare på stöd- och utredningsgrupp samt Skolabarnomsorgsförvaltningen har utvecklats och man har hittat struktur och former för hur ärende ska tas in samt hur vi ska jobba med individer tillsammans. Under hösten 2014 startades ytterligare ett projekt upp, det urbana utvecklingsprojektet Football for Life. Detta är ett socialt projekt som drivs i Arabyområdet i samarbete med Centrumskolan, Östers IF samt andra lokala föreningar. Syftet är att genom fotboll försöka fånga upp och jobba med barn och ungdomar och deras familjer som behöver stöd på olika sätt. Projektet bygger på flera delar: erbjuda fotboll på elevens val på centrumskolan, fånga upp och utbilda unga ledare som kan hålla i träningar och utveckla föreningsverksamheten men också erbjuda föräldrautbildning och familjebehandling till familjer. Missbruk av olika slag har ökat mycket bland ungdomar och gått ner i åldrarna. En oroväckande utveckling av speciellt drogen Spice, cannabis och tabletter har uppmärksammats, liksom att flera unga flickor utsätter sig för stora sexuella risker. Både ungdomar och andra professionella, såsom polis, fritidspersonal och fältarsekreterare, menar att Spice blivit allt vanligare i alla områden och samhällsskikt. Det är mycket svårt att påvisa drogen genom provtagning vilket gör den svårt att arbeta med. Även i fall där vetskap finns att ungdomen använt Spice har drogtester visat på ett negativt resultat. Detta gör att ungdomen eller deras föräldrar själva aktivt behöver söka stöd/hjälp. Socialtjänsten, samverkanspartner och inte minst föräldrar behöver bli bättre på att uppmärksamma och ställa frågor kring alkohol och droger till ungdomar. Fler småbarnsfamiljer har blivit aktuella under året på grund av en ökning av missbruksproblem, svagbegåvning, utvecklingsstörning och andra kognitiva svårigheter hos föräldrarna. Allt fler ärenden har en mycket komplex och svår problematik, exv. NP-problematik (neuropsykiatrisk problematik). Praktiskt innebär detta att det i många av ärendena krävs samarbete med flera andra myndigheter som t.ex. BUP, skola, barnhabiliteringen. Totala antalet anmälningar barn och ungdomar ökade med 42 % till 802 anmälningar under första halvåret jämfört med 566 samma period För barn 0-6 år är det en ökning med 86 %, 7-12 år med 43 %, år med 5 % och avseende ungdomar år är det en minskning med 5 %. Antalet anmälningar per månad har varit på samma höga nivå även under resten av året. Totalt anmälningar 2014 mot för 2013, en ökning med 22 %. Den totala ökningen i procent är inte lika hög för hela året som för första halvåret pga. att ökningen redan startade under hösten En tydlig ökning har skett under året även vad gäller öppnade utredningar och pågående insatser. Den ökning av externa HVB-placeringar som skett under året följer denna utveckling. När det gäller barn och ungdomar 31

33 har antalet öppnade 11:1-utredningar (barnavårdsutredningar) ökat med 21 % till 602 under 2014 i förhållande till 496 under Även antalet pågående insatser har ökat, under 2014 jämfört med under Av dessa insatser var 94 externa HVB-placeringar, vilket motsvarar 6 %. Det ökande inflödet och det ökade arbete som detta inneburit, har medfört att verksamheten inte uppfyllt lagens krav. De krav Socialstyrelsen ställer uppfylls inte heller, utifrån vår BBIC-licens. Som exempel har vi svårigheter att hålla den lagstadgade tiden på 14 dagar för att fatta beslut om att inleda utredning eller ej vid inkommen anmälan samt allt svårare att hålla den lagstadgade utredningstiden på 4 månader. I flera insatser har ingen genomförandeplan gjorts eller gjorts för sent. Verksamheten har också haft svårt att hålla den lagstadgade tiden för överväganden vid placeringar. Under året har det inte heller varit möjligt att erbjuda de insatser som det beslutats om eller som bedömts som nödvändiga. Barnen, ungdomarna och familjerna har fått insatser i betydligt mindre omfattning än det behov som familjen bedömts ha. Vissa familjer har fått vänta länge på att få beviljad och behovsprövad insats. Barn, ungdomar och familjer har inte fått det stöd och den hjälp de har rätt till, vilket på sikt kan leda till ökade behov. Det kan också leda till att lagens krav på verkställighet inte uppfylls och kommunen kan därmed få betala vite. Generellt för år 2014 kan sägas att det varit svårt att räcka till och ta emot alla barn, ungdomar och familjer som har varit i behov av stödinsatser. Barnteamet och Ungdomsgruppen har kunnat ta emot de flesta familjerna, men på Familjehuset bildades tidigt på året en kö, som blev kvar mer eller mindre under hela året. Det stora inflödet av ärenden som varit under året är en anledning. Andra anledningar kan vara att Familjehuset blev av med en tjänst samtidigt som det blev en förskjutning mot mer LVU-nära familjer i öppenvård när Barnteamet bildades. Öppenvården fick sammantaget ett större antal familjer att ta emot. Forskning visar att barn från familjer med missbruk eller beroende som får stöd tidigt och har en så bra relation med sina föräldrar som möjligt mår bättre och klarar sig bättre. Förvaltningen har därför bland annat utvecklat barn-, föräldra- och familjestödet inom missbruksvården för att stärka barnperspektivet. Föräldrarutbildning för att ge stöd till föräldrar i sin föräldraroll har erbjudits under året: två generella omgångar med föräldrakursen Connect, ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram som vänder sig till tonårsföräldrar. en riktad föräldrastödsutbildning på somaliska, som vände sig till somaliska föräldrar med barn på Centrumskolan informationsmöte med erbjudande om ytterligare en föräldrautbildning på somaliska i samarbete med islamska skolan. två föräldrautbildningar i Incredible Years, med sammanlagt 14 deltagare. föräldrautbildning i Vägledande Samspel (ICDP) med fem deltagare. förutom föräldrautbildningar har Familjehuset haft träffar för föräldrar av lite annan karaktär. Syftet med dessa är att hitta och stärka självkänsla och livsglädje, så att föräldrar får mer kraft för sina barn. Det är kravlösa och kreativa träffar som ger deltagarna energi när vardagen känns tung. Må bra-grupp för mammor har under våren 2014 haft sex deltagande mammor. Motsvarande för pappor är en matlagningsgrupp med fyra deltagare. Familjehuset har haft två introduktionskurser för handläggare i Vägledande samspel i syfte att förankra modellen och sprida information om innehållet i föräldrakurserna. Familjefrid Kronoberg är en länsgemensam verksamhet som erbjuder krisbearbetning, behandling och stöd till vuxna, barn och unga som upplevt eller utövat våld i nära relation. Under året har 222 personer (varav 51 barn) fått stöd och behandling. Av dem är 17 % förövare och 79 % utsatta (28 % barn, 6 % män och 66 % kvinnor). Flest kommer från Växjö kommun och vanligaste orsaken till att man söker hjälp är psykiskt våld, följt av fysiskt våld. I verksamheten ingår Glimten som riktar sig till barn och unga som lever eller har levt i missbruksmiljöer. Två Glimtengrupper har genomförts under året, en med mindre barn och en med gymnasieungdomar. Förvaltningen arbetar med Våld i nära relationer i nya ärenden och i pågående hushåll när anmälan kommer in. Det handlar om att möta den utsatta personen i det akuta läget och utreda vad det finns för skyddsbehov, både för stunden och på längre sikt, samt övriga behov av ekonomiskt bistånd, resor m.m. Handlingsplan upprättas och riskbedömning görs. Väl utvecklad samverkan är uppbyggd mellan förvaltningens avdelningar och andra aktörer (t.ex. polis, kvinnojour, Familjefrid) i syfte att samordna insatser på bästa sätt på kort och lång sikt utifrån ett vuxen- och barnperspektiv. 32

34 Socialstyrelsen har tilldelat kommunen utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare för år Kartläggningen, som har slutförts under året, innehåller såväl behovsinventering som metodutveckling. Barnteamet har fortsatt sitt utvecklingsarbete med att arbeta fram metoder och nya arbetssätt för att familjer med stora behov ska få stöd på hemmaplan. Uppdraget har förändrats till mer omfattande stöd till färre antal föräldrar. Barnteamet erbjuder familjebehandling på Lyckans Höjd och den omfattande öppenvården på hemmaplan för flera familjer med små barn har ersatt institutionsplaceringar för hela familjer. Under året har Barnteamet arbetat fram en intensiv behandlingsmodell med en verksamhet i Trelleborgs kommun som förlaga. Behandlingen, som kommer att tas i bruk under 2015 kommer bland annat att innehålla samspel/ anknytning, modellinlärning, samtal och struktur. Arbetssättet kommer att variera beroende på varje familjs behov och förutsättningar. Barnens bästa i Braås har tillsammans med personal från skol- och barnomsorgsförvaltningen utarbetat en arbetsmodell med avsikt att tidigt upptäcka barn som riskerar att utveckla normbrytande beteenden och erbjuda stödinsatser. Uppdraget har utökats från att tidigare riktas mot enbart förskolebarn till att även omfatta skolbarn. Verksamheten har funnit sina former och fungerar mycket bra. Föräldrakurser och studiecirkel har genomförts och samarbete med BVC har kommit igång. I början av höstterminen fick Barnens bästa i Braås tillgång till bra lokaler i Braåsgården, där verksamheten kan bedriva föräldrakurser och behandlingsarbete. Rekrytering av familjer sker på handledningstillfälle med pedagogerna och vid behov länkas ärenden in till mottagningsfunktionen på Barn och familj. En motsvarande Barnens bästa-verksamhet har startat i Lammhult under hösten 2014 i samverkan med skoloch barnomsorgsförvaltningen. Socialstyrelsen beviljade för 2014 ytterligare ekonomiska medel till kommunernas socialtjänst avseende kompetensutveckling för personal som arbetar med utredning och uppföljning av barn- och ungdomsärenden. Initialt gjordes en kartläggning för att identifiera brister i kompetensen. Utifrån det resultatet skräddarsyddes i samarbete med Linnéuniversitetet en 7,5-poängsutbildning som nu genomförts. Integration I augusti höjde Migrationsverket årsprognosen för 2014 till asylsökande i Sverige. De bedömer att personer kommer att beviljas uppehållstillstånd under 2015 och vara i behov av bosättning i någon kommun. Därutöver beräknas drygt nyanlända invandrare att bosätta sig i landets kommuner på egen hand. Det beräknade mottagandet för Kronobergs län är personer. En lokal överenskommelse (Löken) om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö är tecknad och senast reviderad Till den finns också handläggningsrutiner mellan parterna för personer boende i Växjö kommun, senast uppdaterad i december Dokumenten reglerar parternas ansvar och roller i mottagande av nyanlända samt utvecklingen av samarbetet kring nyanländas etablering. Samverkande parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Kronoberg, Migrationsverket, Skatteverket och Länsstyrelsen. Under 2014 har 229 flyktinghushåll (totalt 505 flyktingar enligt Migrationsverket) tagits emot i Växjö vilket kan jämföras med 119 under Inflödet av nyanlända har ökat stadigt under året. Mottagande av nyanlända flyktingar kräver fortsatt god samordning och planering kring boende, försörjning, sfi och insatser för barn och vuxna. På Landningsbana Växjö samarbetar tre förvaltningar för att ge ett gott stöd till hela familjen. Fr.o.m. januari 2014 erbjuds alla nyanlända familjer att delta i Landningsbanans verksamhet: familjer med permanent uppehållstillstånd, asylsökande barn 1-18 år, ensamkommande barn. Andelen ensamkommande barn har ökat och de blir allt yngre. Utöver flyktingar kommer familjer hit för att studera och arbeta. De vuxna erbjuds samhällsinformation. De flesta flyktingar kommer från Syrien, Eritrea, Irak, Afghanistan eller är statslösa palestinier. Men det har även kommit nyanlända från Somalia, Kina, Bangladesh, Marocko, Iran, Armenien, Uganda, Rumänien, Kroatien, Albanien, Thailand, Polen, Vietnam, Colombia samt Pakistan. Familjer som kommer nu har färre barn och det är också fler enpersonshushåll som har kvar sina familjer i hemlandet. Gruppen nyanlända har alltmer kommit att handla om flyktingar från Syrien. De flesta är ensamstående män, som efter kort tid väntar hit sin familj. Väntetiden på uppehållstillstånd för anhöriginvandring går relativt snabbt. Från 1 april 2014 ska den nyanlände vara bosatt i kommunen med uppehållstillstånd för att vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Det får till följd att flyktingar inte får påbörja sina etableringsinsatser om de bor kvar på Migrationsverket. Flera har av ekonomiska skäl valt att flytta från Migrationsverkets anläggningar trots oklar bostadssituation. I princip alla som kommit till Växjö kommun har valt att flytta hit själva som inneboende 33

35 hos släktingar eller bekanta och inte med placering av Migrationsverket. Under året har det varit lång väntetid på Arbetsförmedlingen för etableringssamtal vilket har fördröjt starten av etableringsplan med tillhörande ersättning. Det har påverkat tiden för hur länge den nyanlände varit beroende av ekonomiskt biståndet, glappet. Under hösten har glappet varit upp till 2-4 månader för vuxna, och 6 månader för familjer med barn. I december 2014 har Arbetsförmedlingen förkortat sina väntetider så att den nyanlände snabbare kommer igång med plan och ersättning. Ett ökat antal ensamkommande barn har kommit till Växjö. Under 2014 har 45 ensamkommande pojkar varit placerade på förvaltningens HVB-hem. Därutöver har 42 ensamkommande barn och ungdomar kommit till Växjö och familjehemsplacerats hos anhöriga, vilket är en kraftig ökning i förhållande till De flesta är ungdomar mellan 15 och 17 år och kommer från Syrien. En samverkansgrupp har bildats för att få en samlad bild över det arbete som görs för samtliga ensamkommande barn och ungdomar. Gamla Kampens lokal har under hösten iordningställts för att ta emot asylsökande ungdomar och personal har rekryterats som börjar vid årsskiftet. Sökandet efter fler lämpliga lokaler för att starta upp ytterligare HVB-hem för ensamkommande har varit en stor uppgift under hösten. Köp av externa platser har undersökts för att kunna möta det mycket stora kommande behovet av asylplatser. Ytterligare personal behöver rekryteras för att bedriva en allt mer omfattande HVB-verksamhet. Personalförstärkning behövs även avseende utredande socialsekreterare i både stöd- och utredningsenheter och i familjehemsenheten för att kunna hantera det stora inflödet av ensamkommande barn och ungdomar till både HVB-hem och familjehem. En samverkansgrupp har bildats för att få en samlad bild över det arbete som görs för samtliga ensamkommande barn och ungdomar på förvaltningen. 9.3 Årets händelser Migrationsverket har tagit fram nya nyckeltal för kommunerna avseende hur många ensamkommande barn och ungdomar som ska placeras i varje kommun. Den nya lagen innebär att alla kommuner kommer att tvingas att ta emot ett visst antal personer. Ett avtal har skrivits med Migrationsverket om 32 platser, 10 för flickor och 22 för pojkar i åldern år. 45 ensamkommande pojkar varit placerade på förvaltningens HVB-hem 42 ensamkommande barn och ungdomar har under året kommit av särskilda skäl och oftast familjeplacerats hos anhöriga. Antalet hushåll som har avslutats till annan försörjning under 2014 är 568 stycken. Målet är uppfyllt. Antalet ungdomar som har blivit självförsörjande har ökat och antalet ungdomar som erhåller ekonomiskt bistånd har sjunkit. 48 personer har hittills fått sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan istället för långvarigt ekonomiskt bistånd i projektet Nollklassade, vilket inneburit att över 3 mkr mindre betalats ut avseende ekonomiskt bistånd Förvaltningen har förbättrat arbetssättet kring 7-dagarsregeln. Ett pilotprojekt med Dalbo vårdcentral pågår om utökad samverkan kring personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI). En arbetsgrupp inom förvaltningen har påbörjat en samverkansmodell en väg in för vuxna arbetslösa som har behov av insatser utifrån ett socialt, utbildnings och arbetsmarknadsperspektiv. Samverkan med omsorgsförvaltningen och nätverket SUF inom ramen för PRIO har utvecklats. Antal anmälningar avseende barn och ungdomar ökade med 22 % till anmälningar. Barnens bästa i Braås har fått ett utökat uppdrag att förutom förskolebarn även omfatta skolbarn. Barnens bästa i Lammhult påbörjades under hösten i samverkan med skol-och barnomsorgsförvaltningen. Totala antalet anmälningar gällande vuxna med missbruk har ökat med 40 % från 584 under 2013 till 816 under 2014; LVM-anmälningar ökade med 23 %. Totala antalet LVM-domar har ökat med 35 %, från 15 under 2013 till 21 under Wälludden HVB för ungdomar öppnade i juni Planering av nya lokaler för Ungdomsbasens boende för unga vuxna med missbruk pågår. Sociala insatsgruppen i stadsdelen Araby har kommit igång med sitt arbete. 34

36 Ny organisation har skapats på Intern service för att underlätta och förkorta vägen till arbete för människor från andra länder. Rätt steg för nyanlända har haft 76 deltagare under Antalet personer i kö till budget- och skuldrådgivning är fler än för ett år sedan. 9.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 2014 års Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården presenterar 62 indikatorer, vilket betyder att jämförelser görs inom många olika områden. Resultaten för Växjö måste anses som mycket goda men det finns också förbättringsområden. Det finns behov av att framöver ännu mer undersöka brukares uppfattning om verksamheten, fortsätta arbetet med externa överenskommelser med andra vårdgivare och att på ett bättre sätt systematiskt följa upp insatser. Enkätfrågorna i Öppna jämförelser 2014 om Missbruks- och beroendevård, besvarades till 70 procent med JA (grönt). Brukarinflytande är det mest angelägna förbättringsområdet och rör kvalitetsområdet Självbestämmande och integritet. I sammanhanget kan nämnas att beslut fattats om att under 2015 genomföra en så kallad brukarstyrd brukarrevision, genom Kronobergs Brukarråd. För övriga kvalitetsområden såsom Helhetssyn och samordning, Tillgänglighet, Trygghet och säkerhet samt Kunskapsbaserad verksamhet finns ingen anledning till oro utifrån förvaltningens enkätsvar. 9.5 Omvärdsanalys, framtid och forskning Socialtjänsten står idag inför kraftigt förstärkta lagkrav. Detta innebär både att kraven på dokumentation ökat och att socialtjänsten fått fler arbetsuppgifter. Under året har Socialstyrelsen kommit ut med följande nya föreskrifter och allmänna råd: Våld i nära relationer. Ökade krav att omgående inleda utredning när barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta) och barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående (barn som bevittnat våld), gäller från 1 okt Barns försörjning vid separation, från 1 juli Samarbetssamtal ska även innehålla stöd och vägledning kring barnens försörjning kring de lagar och ekonomiska stödsystem som finns. Umgänge med annan person än vårdnadshavare. Socialtjänsten har en skyldighet att utreda umgängesfrågan även när det gäller ex mormor, faster eller annan anhörig. Nya kompetenskrav för handläggare och chefer inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård, SOSFS 2014:7 gäller från 1 juli Nyckeltal Av de som fått ekonomiskt bistånd är 24 % under 25 år, att jämföra med 27 % för Andelen har alltså minskat under året. Även andelen ungdomar som fått bistånd i förhållande till samtliga ungdomar i kommunen har minskat sedan Färre nyanlända har kommit till Landningsbanan i år än förra året. På Landningsbanan är 50 % av barnen som kommit under året i åldrarna år. Antal nyanlända som fullföljt samhällsorientering har minskat från 91 förra året till 65 i år. Minskningen kan förklaras med planeringsproblem med arbetsförmedlingen, där vi kallar elever men de har andra aktiviteter inplanerade via etableringen. Många har påbörjat samhällsorienteringen i slutet av året som fortsätter in på

37 Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Antal hushåll som fått ekonomiskt bistånd i - 12 månader - 27 månader Antal hushåll med ekonomiskt bistånd som avslutas till självförsörjning genom arbete, studier eller annan myndighet Andel personer upp till 24 år som fått ekonomiskt bistånd i förhållande till totalt antal ungdomar i kommunen, % 5,32 6,06 Andel personer med ekonomiskt bistånd i förhållande till totalt antal kommuninvånare, % 5,37 5,50 Andel barn och ungdomar samt unga vuxna med missbruk med insats på hemmaplan i förhållande till externa institutionsplaceringar 68 % Antal externt institutionsplacerade barn/ungdom/familj under året - antal vårddygn Antal internt placerade på Wälludden HVB under året - antal vårddygn Antal familjehemsplacerade barn/ungdom Antal externt institutionsplacerade missbruk (IB+gjorda under året) - därav LVM - antal vårddygn Familjefrid: Antal nya personer utsatta för våld i nära relationer (barn/kvinnor/män) - barn - kvinnor - män Familjefrid: Antal personer/förövare inom våld i nära relation (män/kvinnor) - kvinnor - män Familjefrid: Antal enskilda samtal (i avslutade ärenden) vid Familjefrid Kronoberg som avser Växjö kommun Antal erbjudna fadderfamiljer Antal deltagare i Landningsbana Växjö - Barn 1-19 år - Vuxna Antal deltagare i samhällsorientering

38 Kronor Netto EKONOMISKT BISTÅND Månad 2012 Budget per månad tkr TOTAL BUDGET tkr TOTALT UTBETALT tkr UNDERSKOTT tkr

ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2014. Antagen av Nämnden för arbete och välfärd 2015-02-04

ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2014. Antagen av Nämnden för arbete och välfärd 2015-02-04 ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2014 Antagen av Nämnden för arbete och välfärd 2015-02-04 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys 2.2.1. Osäkra fordringar

Läs mer

ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2013. Antagen av nämnden för arbete och välfärd 2014-02-05

ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2013. Antagen av nämnden för arbete och välfärd 2014-02-05 ARBETE OCH VÄLFÄRD ÅRSRAPPORT 2013 Antagen av nämnden för arbete och välfärd 2014-02-05 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys 2.2.1. Osäkra fordringar

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

internbudget för nämnden för arbete och välfärd med verksamhetsplan för 2015-2016

internbudget för nämnden för arbete och välfärd med verksamhetsplan för 2015-2016 2014 internbudget för nämnden för arbete och välfärd med verksamhetsplan för 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Ordförandes inledning... 1 2. Omvärldsanalys... 3 3. Växjö kommuns utgångspunkter... 6 3.1

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN - ÅRSBOKSLUT (T3): 2012 Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten; 4,5 (5-gradig skala) Fortsatt hög andel som är nöjda

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3: 2013 Brukarenkät visar positiva resultat avseende nöjdhet, handläggning, tillgänglighet samt delakaktighet i handläggningsprocessen Medarbetarindex

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Mål och verksamhetsplan 2014 för socialnämnden

Mål och verksamhetsplan 2014 för socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-05-14 SN 2013/0667 0480-450885 Socialnämnden Mål och verksamhetsplan 2014 för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden fattar

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Ekonomisk rapport efter september 2015

Ekonomisk rapport efter september 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-10-15 SN 2014/0652.03.01 Tel 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2015 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mål och budget 2015-2017

Mål och budget 2015-2017 2014-09-11 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/128-040 Arbets- och företagsnämnden Mål och budget 2015-2017 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden föreslår utifrån kommunstyrelsens förslag till mål

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 STYRKORT 2010 Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga Brukar 14 Höga förväntningar på barn och ungdomar 100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt

Läs mer

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Arbetsmarknadsprojektet startade oktober 2011 med syfte att kommunen skulle skapa visstidsanställningar under en treårsperiod (2011-07-01 2014-06-30)

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen 1 Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 11/SN 0027 Datum: 2011-03-18 Paragraf: 69 Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen Inledning Kommunens modell för

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Sociala investeringar

Sociala investeringar Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer