Anmälningar KF

Transkript

1 Anmälningar KF

2 l , o b ""'!tf<; JPt-/ttg Motion om skötsel av en tätortsnära skog i Höör Vår motion vill sätta fokus på ett kommunägt skogsområde i sydöstra utkanten av Höör, i norr begränsat av Ekgatan och Gamla Hörbyvägen. Den östra delen av området kallas i Grönstrukturprogrammet 2007 för N 14, Gyldenpris "gallrade" Södra skogsägarna på kommuns uppdrag den västra delen av området,... ""' hjälp av stor skogsmaskin. Hasselbestånd vältes och rotvältor och kvarliggande grova grenar skogen oframkomlig och oigenkännlig för och svampplockare. Att balansen är rubbad visar idag ett överflöd av nyuppvuxet sly. östra delen av området är mer kuperat. Det har L"-' >< v "' inte utsatts för något liknande övergrepp. Här finns ett flertal stora ekar och bokar, en del döda och hassel. I mitten av området ligger en intressant stenmur i fyrkant som inhägnar en gammal igenfylld I"Jbrunn eller källa. I Grönstrukturprogrammet anges att den här skogen saknar skydd. Olämplig skötsel samt exploatering bedöms vara de största hoten. Den västra delen behandlas idag som skogsbruk, men det är oklart hur den östra klassas. Vi menar att hela området bör säkerställas och det finns flera skäl för det: Höörs tätort behöver närbelägna grönområden för att förbli attraktivt för de boende. Det här området ligger på gång- och cykelavstånd från centrum, det behövs inte bil som till Frostava.llen. Om bebyggelse i framtiden kommer att ske väster och söder om området kommer den här skogen att ligga perfekt som en grön lunga. I Höörs kommuns handlingsplan som är en bilaga till Naturvårdsprogrammet 2012 ges flera utmärkta förslag på åtgärder när det gäller kommunägd skog, som t.ex. att ta fram en plan för hur tätortsnära natur ska säkerställas och skötas för att fungera som närrekreationsområden. att fatta ett policybeslut kring inriktningen på korrununens skogsskötsel, där naturvård och rekreationsvärden är överordnat produktion. Där påpekas också att det största hotet mot den biologiska mångfalden i skogen är skogsbruk, medan en viss naturvårdsinriktad skötsel kan behövas. Med hänvisning till ovanstående föreslår Miljöpartiet i Höör kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att säkerställa skydd för bevarande av det aktuella skogsområdet och upprätta en skötselplan för det. Höör den 6 oktober 2013 Eta Christensson Miljöpartiet de Gröna ~o '( M,(\ u r n( ~ c -t \l,vjd~'" ~vrr L \ ~ btt\r, R d(_\ I'Y\,'j (

3 HÖÖRS KOMMUN Kommunknnsliet Ank ~pjtj13 miljöpartiet de g lillr Gör Höör säkrare för cykling Cykeln är ett transportmedel med många fördelar: det är billigt, bra för miljön och cykling ger dessutom vardagsmotion. Enligt forskningen minskar den som vardagscyklar den förtidiga dödligheten med 40 %, vilket innebär i genomsnitt S-6 år längre livstid. Risken för typ 2-diabetes minskar och känslan av välbefinnande ökar, samtidigt som antalet sjukskrivningsdagar i genomsnitt blir färre. Under många år har dock utformningen av trafiklösningar och satsningar av ekonomiska resurser präglats av ett bilistperspektiv. Detta har medfört en utveckling som är skadlig både för folkhälsan och för klimatet. Ökade satsningar på cykling är inte bara bra ur ett hälso- och miljöperspektiv: nästan alla kan cykla eller gå, oavsett om man är gammal eller ung, rik eller fattig. Prioritering av gångtrafik och cykling är därför också en demokratifråga. Bilister är vana vid, och kan förvänta sig, en logik i de flesta trafiksituationer. Så är det långt ifrån alltid för cyklister. l Höörs tätort finns det flera exempel på hur en cykelbana plötsligt "slutar" och hur cyklister som kommer från motsatt håll måste snedda över vägen för att komma in på cykelbanan. (Ett av många exempel är hur cykelbanan utanför Enebackeskolan, vid Jeppas gränd, inte fortsätter längs med Thornbergsgatan vidare till cykelbanan som löper parallellt med Friluftsvägen.) Det är också viktigt att det på cykelbanor finns bra skyltning, att vägarna sopas från grus, och att det finns goda parkeringsmöjligheter för cyklar. Underhåll av befintliga cykelbanor är något som nu försummas i kommunen och behöver förbättras inventerade Ramböll kommunens asfalterade gator och vägar. Resultatet visade på stora brister: 15% av gatunätet har tillåtits förfalla till ett skick som kräver fördyrade underhållsåtgärder. Någon motsvarande utredning har inte gjorts vad gäller gång- och cykelvägar, och eftersom nya pengar för drift inte tillkommer vid nybyggnation av cykelbanor finns det anledning att misstänka att även gång- och cykelvägarnas underhåll är eftersatt. Miljöpartiet ser betydelsen av en väl utbyggd, väl underhållen och säker infrastruktur för cykling. Vi vill därför att kommunen öronmärker pengar som endast är avsedda för satsningar på infrastruktur anpassad för cykling. Detta ligger i linje med vad som föreslås i den statliga utredningen "Ökad och säker cykling" (SOU 2012:70), och kommer att underlätta vid genomförandet av Höörs kommuns Cykelplan (antagen ). Dessutom bör en utredning göras för att undersöka hur behovet av beläggningsunderhåll för våra gång- och cykelvägar ser ut. En annan viktig säkerhetsfråga för gångtrafikanter och cyklister är bilarnas hastighet i tätorter. Sänkta bilhastigheter inom tätorter ger flera fördelar: risken för olyckor minskar, när olyckor inträffar blir skadorna lättare, bilarnas utträngnings- och hoteffekt minskar, mindre buller uppstår och vi får dessutom lägre avgas- och partikelutsläpp. En

4 3. oskyddad trafikant som blir påkörd av en bil som kör i 30 km/h överlever oftast men håller bilen 50 km/h eller mer omkommer trafikanten för det mesta. Vi vill därför att hastighetsbegränsningen i Höörs centrum skall sänkas till30 km/h. Att satsa på cykling är samhällsekonomiskt lönsamt. Vägverket (sedan 2010 Trafikverket J har kunnat visa att för varje satsad krona så får samhället 3,20 tillbaka. Hälsoeffekterna utgör en stor del av vinsten, liksom ökad trafiksäkerhet, färre dödade och lägre koldioxidutsläpp. Sammanfattningsvis yrkar vi: att kommunen öronmärker pengar som endast är avsedda för satsningar på infrastruktur anpassad för cykling att Samhällsbyggnadssektor ges medel för att genomföra en underhållsinventering av kommunens gång- och cykelvägar att hastighetsbegränsningen i Höörs centrum skall sänkas till 30 km/h Fredrik Haneli Miljöpartiet de Gröna i Höör (".,

5 Höörs kommun Kommunstyrelsen Y. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8 (29) Dnr KSF 2013/5 5 Ekonomisk månadsuppföljning 2013 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anmäla "Månadsuppföljning September 2013" till kommunfullmäktige samt att notera att nämndernas underskott har hanterats i budget Ärendebeskrivning Redovisningschef Elisabeth Steen Ekstedt föredrar kortfattat "Månadsuppföljning September 2013". Beslutsunderlag Månadsuppföljning September l Utdragsbestyrkande

6 Hö örs kommun Kommunstyrelsen s. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 13 (29) Dnr KSF 2013/276 9 Granskning av fakturahanteringen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga revisionsrapporten och skrivelsen från ekonomichef Lars-J o han Rosvall och redovisningschef Elisabeth Steen Ekstedt till handlingarna, samt att anmäla revisionsrapporten och skrivelsen från ekonomichef Lars-J o han Rosvall och redovisningschef Elisabeth Steen Ekstedt till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Revisorerna i Höörs kommun har gett PwC i uppdrag att granska samtliga nämnders och styrelses fakturahantering. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Är styrelsens och nämndernas interna kontroll avseende fakturahantering ändamålsenlig? Med anledning av granskningsresultatet rekommenderar Höörs kommuns revisorer: Kommunstyrelsen bör upprätta övergripande tillämpningsanvisningar som beskriver hela fakturahanteringsprocessen. Anvisningar bör innehålla uppgifter om exempelvis ansvarsfördelning för mottagnings- respektive beslutsattestant, rutinbeskrivningar, löpande kontroller och dess utformning samt dokumentation och återrapportering av kontroller för att kunna säkerställa att fakturahanteringen är ändamålsenlig. Ekonomichef Lars-Johan Rosvall och redovisningschef Elisabeth Steen Ekstedt har i en skrivelse yttrat sig över granskningsrapporten. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott Remissvar: Granskning av fakturahanteringen, skrivelse från ekonomichef Lars-Johan Rosvall och redovisningschef Elisabeth Steen Ekstedt. Granskning av fakturahanteringen, Kommunrevisorerna, Revisionsrapport Granskning av fakturahanteringen Höörs kommun, PWC, oktober Justerande J/1~ rri~ l Utdragsbestyrkande

7 Hö örs kommun l (3) Till Kommunstyrelsen l bilaga Remissvar: Granskning av fakturahanteringen Revisorerna i Höörs kommun har gett PwC i uppdrag att granska samtliga nämnders och styrelses fakturahantering. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Är styrelsens och nämndernas interna kontroll avseende fakturahantering ändamålsenlig? Med anledning av granskningsresultatet rekommenderar Höörs kommuns revisorer (kursiv text): Kommunstyrelsen bör uppräl/a övergripande tillämpningsanvisningar som beskriver hela fakturahanteringsprocessen Anvisningar bör innehålla uppgifter om exempelvis ansvarsfördelningför mottagnings- respektive beslutsattestant, rutinbesh ivningar, löpande kontroller och dess utformning samt dokumentation och återrapportering av kontrollerför att kunna säkerställa altfakturahanteringen är ändamålsenlig. Svar: From den 18 okt 2008 övergick Höörs kommun till "elektronisk" hantering av samtliga leverantörsfakturor. Alla fakturor skannas och tolkas av ett skanningsföretag därefter överfors fakturorna som en datafil till respektive användares "brevlåda" i fakturasystemet ''Inköp och faktura" (lof). I Fakturasystemet ligger varje användare kopplad enligt delegation av nämnden (beslutsattestanter), vilket innebär att man aldrig kan attestera något som man ej är behörig till (detta forenklar internkontroll väsentligt). När assistenten eller beställaren får fakturan så granskas den, mottagningsattesteras, konteras, samt skickas vidare till ansvarig enhetschef som beslutsattesterar den om allt är ok. Det finns en handbok som beskriver hur IoF fungerar. I handboken beskrivs attestmomentet "För att fakturan skall kunna betalas kräver systemet två attester, en mottagningsattest och en beslutsattest Det tillåts alltså inte att mottagningsattestant och beslutsattestant är samma person". En ekonomiskt ansvarig chef är ansvarig for sitt område och kan således endast beslutsattestera sitt område. Beslutsattesträtten är väl definierad och antas av nämnden. Den delegerade beslutsattesträtten avgränsar tydligt det område som en person har rätt att beslutsattestera. Utöver detta fattas politiskt beslut om internbudget som väl avgränsar det ekonomiska ansvaret for respektive område som beslutsattestanten få r

8 Hö örs kommun 2 (3) beslutsattestera. Beslutsattesten utgör kärnan i kontrollen. Här kontrolleras att en faktisk beställning har skett, att ett beslut har fattats och att villkoren stämmer med det som överenskommits. I beslutsattesten ligger också ansvaret för konteringen. Detta innebär att oavsett varför mottagningsattestanten mottagningsattesterar fakturan så bär beslutsattestanten ansvaret för den ekonomiska handlingen. Detta är alltså redan reglerat i dels delegering av beslutsattesträtt och genom politiskt fastställd internbudget En mottagningsattest innebär att attestanten intygar att kommunen fysiskt erhållit den vara/tjänst som beställts. I kommunstyrelsens interna kontrollplan finns rutin för "kontroll av att aktuella förteckningar över beslutsattestanter finns på vatje förvaltning och att dessa stämmer med kodning i ekonomisystem". För att förtydliga begreppen mottagningsattestant respektive beslutsattestant föreslås att man i "Handbok för inköp och faktura" förtydligar begreppen ytterligare enligt ovan. Dessutom föreslås att kommunstyrelsen fastställer föreslaget (bilaga l ) attestreglemente som kommer i ett separat ärende. Samtliga riktlinjer och rutiner avseendefakturahanteringen bör vara lättillgängligaför samtliga medarbetare exempelvis genom den gemensamma servern. Svar: Det intranätet som används just nu är temporärt, nytt intranät är i bruk runt årsskiftet. Endast de absolut viktigaste dokumenten finns på det temporära intranätet. Samtliga riktlinjer, rutiner och lathundar kommer att vara lättillgängliga för samtliga medarbetare då det nya intranätet tas i bruk (struktur och material är redan fårdigt för att läggas upp). Allt material finns även tillgängligt nu och fördelas för tillfället via mejl och vid utbildningstillfållen eller på förfrågan. Dokumentera en rutinför när kontroller av all behörigheterna i ekonomisystemet är anpassade till respektive medarbetares arbetsuppgifter. Lämpligast bör denna rutinbeskrivning innefattas i de övergripande riktlinjernaför fakturahanteringen Svar: Förslagsvis bör delegation av beslutsattesträtten fastställas i samband med budgetarbetet, eftersom det är då ekonomiska ramar över respektive områden fastställs. För att förtydliga kan tidpunkt för när aktuella beslutsattestanter ska vara ekonomikontoret tillhanda definieras i tidplan för budgetarbete. I kommunstyrelsens interna kontrollplan finns rutin för "kontroll av att aktuella förteckningar över beslutsattestanter finns på varje förvaltning och att dessa stämmer med kodning i ekonomisystem". Ta risken i beaktande att en och samma person kan lägga upp en ny leverantör i kommunens ekonomisyslem och även utföra betalningar. Vi anser all kommunstyrelsen bör ta i beaktande om den kompletterande systematiserade interna kontrollen är tillräckligför all läcka denna riskfaktor Svar: Ekonomikontoret har två personer som arbetar i leverantörsreskontran. I princip är det den ena personen som lägger upp leverantörerna och den andra som initierar betalningarna, men båda har möjlighet att lägga upp leverantörer och initiera betalningar. I en liten slimmad organisation så är det en kostnadsfråga i relation till ri sk, och den största risken är ju faktiskt att någon är sjuk/har semester och då måste man ha en ersättare. Ekonomikontoret anser att riskerna är minimala genom att ingen

9 EKO Oi\!IKONTORET utbetalning kan göras utan dubbla attester. Att Höörs kommun dessutom säkrar sina betalningar genom Inyett (varningar för utbetalningar till bankkonto, avsaknad av F skatt, blufföretag, betalningsanmärkningar mm) samt har inbyggda kontroller i ekonomisystemet minskar risken ytterligare. Att det är två personer som jobbar i leverantörsreskontran anser ekonomikontoret också minimierar riskerna eftersom de har insyn i varandras arbete på ett naturligt vis då de jobbar så nära ihop. I tjänsten Lars-Johan Rosvall Ekonomichef Elisabeth Steen Ekstedt Redovisningschef

10 Hö örs kommun Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15 (29) Dnr KSF 2013/ Granskning av intern kontroll vid investeringsredovisning inom tekniska nämnden Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga revisionsrapporten och tekniska nämndens svar till handlingarna, att anmäla revisionsrapporten och tekniska nämndens svar till kommunfullmäktige samt att uppdra åt tekniska nämnden att komponentavskrivning införs i större utsträckning, att en rutin som säkerställer att utrangering avanläggningstillgångar görs samt att rutiner för inventering av tillgångarna i anläggningsregistret upprättas. Ärendebeskrivning Kommunrevisionen utförde under maj en granskning av intern kontroll vid investeringsredovisning inom tekniska nämnden. Granskningens revisionsfråga var: sker redovisningen av materiella anläggningstillgångar enligt god redovisningssed och med tillräcklig intern kontroll? U cifrån granskningsresultatet lämnades följande rekommendationer: - att komponentavskrivning införs i större utsträckning, - att en rutin som säkerställer att utrangering av anläggningstillgångar görs, samt - att rutiner för inventering av tillgångarna i anläggningsregistret upprättas. Samhällsbyggnadschef Rolf Carlsson har i en skrivelse den 21 oktober 2013 lämnat ett yttrande till tekniska nämnden Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott Protokoll från tekniska nämnden Yttrande över- Granskning av intern kontroll vid investeringsredovisning inom tekniska nämnden, skrivelse från samhällsbyggnadschef Rolf Carlsson, Granskning av intern kontroll vid investeringsredovisning inom tekniska nämnden, Kommunrevisorerna, Revisionsrapport, Intern kontroll vid investeringsredovisning inom tekniska nämnden, PWC, Utdragsbestyrka n de

11 Tekniska nämnden f '0 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Slda 10 (21) 89 Yttrande över Granskning av intern kontroll vid investeringsredovisning inom tekniska nämnden Beslut Tekniska nämnden beslutar att som eget yttrande godkänna samhällsbyggnadssektorns förslag, att tekniska nämnden är positiv till att komponentavskrivning enligt punkt 1 i yttrandet ska införas samt att överlämna yttrandet till revisorerna. Ärendebeskrivning PwC har fått i uppdrag av Höörs kommuns revisorer att genomföra en granskning av den interna kontrollen vid investeringsredovisningen inom tekniska nämnden. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Sker redovisningen av materiella anläggningstillgängar enligt god redovisningssed och med tillräcklig intern kontroll? Bedömningen av redovisningen är att materiella anläggningstillgångar i stort sker enligt god redovisningssed samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionen har identifierat tre förbämingsområden som avser att komponentavskrivning införs i större utsträckning, att en rutin som säkerställer att utrangering av anläggningstillgångar görs samt att rntiner för inventering av tillgångarna i anläggningsregistret upprättas. Revisorerna önskar nämndens yttrande på följande frågor: 1, Hur ställer sig nämnden till att införa komponentavskrivning i större utsträckning för att tydligare spegla resursförbrukningen av större investering? 2. Kommer nämnden att utforma en rutit1 som säkerställer att utrangerade anläggningstillgångar tas bort ur anläggningsregistret? Hur säkerställer nämnden att utrangerade anläggningstillgångar säljs eller skmtas? 3. Hur ställer sig nämnden till att införa en tutin för inventering av tillgångarna i anläggningsregistret i enlighet med rapportens förslag? Yttrande 1, Komponentavskrivning Def. Om en materiell anläggningstillgång bestå!' av betydande kotnponentel', som fölväntas förbl'ukas l Utdragsbestyrkande

12 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Slda 11 (21) under olika perioder, ska tillgängens anskaffningsvärde fördelas på dessa komponenter. De olika komponenterna ska redovisas och sktivas a1 separat. Den positiva effekten av detta är att avskrivningarna tydligare speglar de olika delarna av anläggningstillgångarnas förslitning och ger effekten att när den del av anläggningstill-gången som har en kortare nyttjandetid är förbrukad så är den avskriven och utbytet blir en ny investel'ing istället för att den som idag blir en driftkostnad. Innebörden av detta blir att kostnadstrycket pä ekonomin blir jämnare. Ex. en gata bestående av följande komponenter; bärlager, förstärkningslager och asfalttopp har olika livslängd om 50 år, 30 år resp. 20 år. De olika komponenterna ges därmed olika avskrivningstider. Problematiken i att använda sig ay komponentayskl'ivning jämfört med dagens avskriv-ningssätt visar sig, under en inlärningsfas, genom en ökad administration i upphandlings-skedet. Varje del i en anläggning måste livslängdbestämmas redan i förfrågningsunderlaget så att fakturan speglar avskriyningstiden på Yarje ingående komponent. 2, 3. Rutiner Kommunen kommer att i inledningen av 2014 genomföra en övergripande översyn ay anläggningsregisu et. Rutinerna som tas fram i samband med detta kommer att anammas av tekniska nämnden. Med detta förs alla tillgångar med ett värde över exv kr in i det kommungemensamma tillgångsregistret N ilex. Get10m streckkodsmärkning av tillgångarna underlättas inventering, hantering vid försäljning eller skrotning samt ajourhållning av registret. Yrkanden Camilla Kälisttöm (m) föreslår att tillliggande förslag från samhällsbyggnadssektorn foga att tekniska nämnden ät positiv till att komponentavskrivning enligt punkt l i yttrandet ska införas. Justerar.:fJ ([j) l Utdragsbestyrkande

13 Höörs kommun t (2) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN Tekniska nämnden Yttrande över- Granskning av intern kontroll vid investeringsredovisning inom tekniska nämnden ÄRENDET PwC har fått i uppdrag av Höörs kommuns revisorer att genomföra en granskning av den interna kontrollen vid investeringsredovisningen inom tekniska nämnden. Granskningen har utgått &ån följande revisions&åga: Sker redovisningen av materiella anläggningstillgångar enligt god redovisningssed och med tillräcklig intern kontroll? Bedömningen av redovisningen är att materiella anläggningstillgångar i stort sker enligt god redovisningssed samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionen har identifierat tre förbättringsområden som avser att komponentavskrivning införs i större utsträckning, att en rutin som säkerställer att utrangering av anläggningstillgångar görs samt att rutiner för inventering av tillgångarna i anläggnings-registret upprättas. Revisorerna önskar nämndens yttrande på följande frågor: l. Hur ställer sig nämnden till att införa komponentavskrivning i större utsträckning för att tydligare spegla resursförbrukningen av större investering? 2. Kommer nämnden att utforma en rutin som säkerställer att utrangerade anläggningstillgångar tas bort ur anläggningsregistret? Hur säkerstäuer nämnden att utrangerade anläggningstillgångar säljs eller skrotas? 3. Hur ställer sig nämnden till att införa en rutin för inventering av tillgångarna i anläggningsregistret i enlighet med rapportens förslag? YTTRANDE l. Komponentavskrivning De f. Om en materiell anläggningstillgång består av be!jdanck komponenter, som förväntas fo'rbmkas under olika perioder, ska tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa komponenter. De olika komponenterna ska redovisas och skrivas av separat. Den positiva effekten av detta är att avskrivningarna tydligare speglar de olika delarna av anläggningstillgångarnas förslitning och ger effekten att när den del av anläggningstidgången som har en kortare nyt~andetid är förbrukad så är den avskriven och utbytet blir en ny investering istället för att den som idag blir en driftkostnad. Innebörden av detta blir att kostnadstrycket på ekonomin blir jämnare. Ex. en gata bestående av följande komponenter;

14 J1 -~ ~~ l Höörs kommun 2 (2) bärlager, förstärkningslager och asfalttopp har olika livslängd om 50 år, 30 år resp. 20 år. De olika komponenterna ges därmed olika avskrivningstider. Problematiken i att använda sig av komponentavskrivning jämfört med dagens avskrivningssätt visar sig, under en inlärningsfas, genom en ökad administration i upphandlingsskedet. Varje del i en anläggning måste livslängdbestämmas redan i förfrågningsunderlaget så att fakturan speglar avskrivningstiden på varje ingående komponent. 2, 3. Rutiner Kommunen kommer att i inledningen av 2014 genomföra en övergripande översyn av anläggningsregistret. Rutinerna som tas fram i samband med detta kommer att anammas av tekniska nämnden. Med detta förs alla tillgångar med ett värde över exv kr in i det kommungemensamma tillgångsregistret Nilex. Genom streckkodsmärkning av tillgångarna underlättas inventering, hantering vid försäljning eller skrotning samt ajourhå!lning av registret. FÖRSLAG TILL BESLUT Tekniska nämnden föreslås besluta an som eget yttrande godkänna samhällsbyggnadssektoms förslag och överlämna det till revisionen Rolf Carlsson Samhällsbyggnadschef