RUTINBESKRIVNING OCH PLANE- RINGSPROCESS FÖR HUDDINGE KOMMUNS ARRENDEGÅRDAR

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN 1 (25) HANDLÄGGARE Thomas Strid thomas.strid@huddinge.se RUTINBESKRIVNING OCH PLANE- RINGSPROCESS FÖR HUDDINGE KOMMUNS ARRENDEGÅRDAR POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

2 2 (25) Sammanfattning Rutiner har tagits fram för att skapa en tydlig och transparent process för hanteringen av Huddinge kommuns arrendegårdar. I nuläget finns fem gårdsarrenden: Balingsholms gård, Björksätra gård, Kastellets gård, Lissma gård och Lövsta gård. Rutinerna omfattar hela processen från tillsättning av ny arrendator, gränssnitt mellan jordägare och arrendator under arrendetiden samt rutiner när en arrendator avträder arrendestället. När en arrendator avträder en gård ska alltid en analys göras om gårdsarrende är en fortsatt lämplig avtalsform. Gårdsarrende innebär ett mycket starkt besittningsskydd vilket särskilt bör beaktas i tätortsnära lägena där andra samhällsintressen kan ha behov av maråtkomst. En lösning kan då vara en kombination av gårdsarrende på vissa delar och sidoarrende på de mer tätortsnära delarna. Sidoarrende ger markägaren en större möjlighet att få snabbare åtkomst av marken. Även ommarrondering mellan kommunens övriga arrenden bör alltid övervägas liksom en analys hur arrendestället

3 3 (25) påverkas av kommunala styrdokument såsom översiktsplanen, dagvattenstrategi, naturreservatsbeslut etcetera. Om man slutligen väljer att upplåta marken som ett gårdsarrende (samt med eventuella sidoarrenden) har i föreliggande rutiner en checklista tagits fram med tydliga rutiner som säkerställer en objektiv och transparent process med bred demokratisk förankring både politiskt och mellan berörda förvaltningar inom kommunen. De viktigaste principerna vid tillsättning av ny arrendator är att kommunen tar fram ett arrendeavtal som tydligt visar vilken inriktning arrendestället ska ha och vad som ingår i arrendatorns respektive jordägarens ansvar. Även vilken profil man kräver av en ny arrendator till exempel utbildning, kunskapskrav och yrkeserfarenhet. Krav ska även finnas på goda referenser samt att visa en driftbeskrivning för gården med en realistisk investerings- och driftskalkyl som visar en ekonomisk bärkraft under arrendeperioden. När ovanstående klarlagts skall dessa godkännas av samhällsbyggnadsnämnden innan annonsering görs. Därefter får sökande som uppfyller uppsatta kriterier föreslå arrendeavgift. Arrendet ges till den som anger högst arrende. I föreliggande rutiner har även arrendatorns respektive jordägarens ansvar preciserats. För besiktning i samband med byte av arrendator samt löpande under arrendetiden införs ett system med opartiska synemän. Syn på arrendeställena genomförs vart femte år. 1. Bakgrund Huddinge kommun har fem gårdsarrenden: Balingsholms gård, Björksätra gård, Kastellets gård, Lissma gård och Lövsta gård. Gårdarna utgör en viktig aktör i kommunens samlade arbete för naturvård och öppethållandet av landskapet. Gårdarna förvaltas av Naturvårdsavdelningen inom Huddinge kommuns Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning. En granskning av Samhällsbyggnadsförvaltningens rutiner rörande arrendegårdarna skedde under hösten Revisionsrapport "Granskning av samhällsbyggnadsnämndens hantering av arrenden", registrerad 4 oktober 2013, visade bristande rutiner och beslutsunderlag gällande kommunens hantering av arrenden. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen beställde en fördjupad utredning i oktober 2013 med anledning av revisionsrapporten. Denna rapport "Arrendegårdar och övriga arrenden på natur-

4 4 (25) mark" bekräftar den bild som ges i den första rapporten, att Naturvårdsavdelningen saknar nödvändiga rutiner och interna kontroller. Revisionsrapporternas synpunkter ligger till grund för framtagna rutiner. Rutinerna har tagits fram med kompetensstöd inom fastighetsförvaltning samt förvaltning av arrendegårdar i tätortsnära lägen med höga ambitioner rörande rörligt friluftsliv och naturvård. 2. Principer för val av upplåtelseform för jordbruksmark Det finns i Sverige flera olika alternativ för upplåtelse av mark och byggnader. Upplåtelser styrs av Jordabalken (JB). Ett jordbruksarrende innebär att marken används för jordbruk och inte något annat. Jordbruksarrenden delas in i gårdsarrenden och sidoarrenden. Ett gårdsarrende utgör en samlad upplåtelse för jordbruksmark och bostad för arrendatorn. Endast en fysisk person kan vara gårdsarrendator, eftersom en juridisk person inte kan sägas ha en bostad någonstans. Andra jordbruksarrenden än gårdsarrenden benämns sidoarrenden, och omfattar endast jordbruksmark men ibland även ekonomi-byggnader. Detta innebär att endast arrendatorn som privatperson kan teckna arrendet, inte hans företag. Däremot kan han driva gården som företag. Viktigt att notera är att besittningsskyddet är avsevärt starkare inom ett gårdsarrende än för ett sidoarrende. Grund för uppsägning av hela eller delar av ett gårdsarrende föreligger om arrendatorn inte betalar arrendeavgälden eller uppenbart vansköter egendomen. Utöver detta finns små möjligheter till uppsägning. Besittningsskyddet är starkt. Ett sidoarrende kan däremot återtas betydligt enklare efter uppsägning åtta månader före återtagandet. Något som kan vara väsentligt att ta ställning till innan mark upplåts som gårdsarrende. (Se även nedan) För Huddinge kommun ska en kombination av gårdsarrende och sidoarrende alltid övervägas. En del av gårdens jordbruksmark ska utgörs av gårdsarrende där man för överskådlig tid inte kan se någon annan markanvändning än jordbruk. För mer tätortsnära delar eller där andra viktiga intressen är planerade eller kan uppstå ska sidoarrende väljas. Detta ger jordägaren betydligt större rådighet att säga upp arrendet och få markåtkomst. Till exempel för bygge av kommunal service eller för föreningsliv. Sidoarrende ska alltid väljas för jordbruksmark som gränsar till detaljplanelagda områden. Ett annat viktigt exempel där sidoarrende ska väljas är marker med höga naturvärden eller som är viktiga för exempelvis vattenvård. Detta för att säkerställa rätt skötsel av exempelvis ängs- och hagmarker samt för att kommunen ska kunna få rådighet när angelägna vattenvårdsprojekt behöver mark för ytkrävande anläggande av dammar för fördröjning, restaurering av vattendrag, etcetera.

5 5 (25) Uppsägningstider för gårdsarrende respektive sidoarrende Omfattar arrendet bostad för arrendatorn, skall arrendetiden utgöra minst fem år, (9 kap JB 2 ). Detta gäller för det man brukar benämna gårdsarrende. Om arrendet endast utgörs av jordbruksmark ska arrendetiden avse minst ett år. Detta avser det man brukar benämna sidoarrende. Uppsägning och begäran om villkorsändring ska ske senast ett år före arrendetidens utgång, om avtalet träffats för minst fem år, och i annat fall senast åtta månader dessförinnan. (9 kap JB 3 ). Om avtalet inte sägs upp inom rätt tid, anses det förlängt på en tid som motsvarar arrendetiden, dock längst fem år (9 kap JB 3 ). Om återtagande av arrendemark Förbehåll om rätt för jordägaren att återta arrendestället eller del därav före arrendetidens utgång gäller endast om det godkänts av arrendenämnden. (Lag 1984:678). Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till förlängning av detta, (9 kap JB 8 ) utom när: 1. arrenderätten är förverkad 2. arrendatorn har åsidosatt sina förpliktelser 3. jordägaren själv ska bruka arrendestället, s.k. ägarinträde. Gäller ej fysiska personer 4. att arrendestället behövs för en mera ändamålsenlig indelning i brukningsenheter 5. arrendestället ska användas i enlighet med en detaljplan 6. arrendestället ska användas för annat ändamål än jordbruk 7. Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn rätt till sådan förlängning. (Lag 1987:132). 3. Checklista för olika steg vid rekrytering av ny arrendator När man får vetskap om att en befintlig arrendator avser lämna sitt arrendeställe bör rekryteringsprocessen omgående startas. Uppsägningstiden handlar vanligen om tolv månader och den tiden behövs vanligen för att finna en ny arrendator.

6 6 (25) 3.1 Val av driftsform Ställningstagande görs om arrendestället är lämpligt för fortsatt gårdsarrende eller inte (se ovan under Principer för val av upplåtelseform för jordbruksmark ). Övervägas ska bland annat om markerna ska ingå i en ommarrondering med övriga arrendegårdar, om markerna har annan långsiktig planerad markanvändning eller om det finns viktiga delar för naturvården eller vattenvården som bör undantas. Avstämning görs mot viktiga styrdokument till exempel översiktsplanen, naturreservatsbeslut, dagvattenstrategi etc. Om man kommer fram till att hela eller delar av jordbruksmarken ska utarrenderas skall alltid en kombination av gårdsarrende och sidoarrende övervägas (se mer under rubriken Principer för val av upplåtelseform för jordbruksmark.) Detta så att kommunen säkerställer åtkomst av mark, särskilt i tätortsnära lägen eller där marken har särskilda naturvärden eller planerade vattenvårdsåtgärder. 3.2 Förfrågningsunderlag inför rekrytering/utlysning av arrende Inför utannonsering och urvalsprocess är det viktigt att bestämma vad kommunen som jordägare har för ambitioner och krav för gården och dess nya arrendator. Viktigt är i detta sammanhang att kommunens styrdokument implementeras i ett eventuellt framtida arrende. Arrendet delas upp i två eller flera avtal. Ett utgör gårdsarrende och ett eller flera utgörs av sidoarende/n. Exempel på krav som bör ingå är exempelvis för vattenvård avseende anläggande av odlingsfria zoner mot vattendrag för att minska närsaltläkage och undanta zoner som ej får plöjas längs åkerskiften för att underlätta för det rörliga friluftslivet. Exempel på områden som ej bör ingå i gårdsarrende där istället sidoarrendeavtal väljs är delar där det planeras att anlägga fördröjningsdammar, områden med särskilda värden för biologisk mångfald till exempel naturbetesmarker/ängsmarker som kräver särskild skötsel som ej ingår inom normal jordbruksdrift, områden som kan behövas för andra samhällsfunktioner såsom anläggande av GC-vägar, snöupplag etc. All mark som gränsar till detaljplanelagd mark läggs alltid som sidoarrende eftersom det här kan uppstå angelägna samhällsintressen som ej alltid är lätta att förutsäga. Med anledning av ovanstående ska följande handlingar utarbetas inom kommunen med representanter från berörda förvaltningar (KSF, MSB, KUF m.fl.). Denna grupp benämns nedan rekryteringsgruppen: inriktningsbeslut för arrendestället och ett rörande driftsförutsättningar för gården Arrendekontrakt (gårdsarrende och sidoarende) med fastställda riktlinjer med vilken inriktning gården skall drivas. kravspecifikation - en minsta nivå avseende, goda referenser, utbildning, erfarenhet, ej betalningsanmärkningar.

7 7 (25) Exempel på kravspecifikation Jordbruksutbildning på minst gymnasial nivå (naturbruksgymnasium, jordbrukslinjen) eller motsvarande kunskaper. Praktisk erfarenhet av jordbruk, gärna i tätortsnära läge. Upprättat en driftbeskrivning för gården samt en realistisk investerings- och driftskalkyl som visar en ekonomisk bärkraft under arrendeperioden. En god social kompetens om gården ligger inom ett välbesökt område. Referenser från fackfolk och/eller kollegor i branschen. Ha besökt gården och bildat sig en egen uppfattning om förutsättningarna för driften. Det ses som en merit om den sökande också har maskinskötarutbildning eller motsvarande erfarenhet. 3.3 Samhällsbyggnadsnämndens godkännande Handlingar under punkt 3.2 godkänns av samhällsbyggnadsnämnden. 3.4 Utlysning/annonsering Arrendestället utannonseras där alla som uppfyller kravspecifikationen är välkomna att söka och lämna bud på arrendet. Utannonsering av arrendet ska ske genom minst tre mediekanaler, till exempel: Jordbrukets tidning ATL, som utges av LRF i både pappers- och digital form. ATL har riksspridning och är den vanligaste publikationen bland lantbrukare och läses av alla i branschen. Hushållningssällskapets tidning. Land Lantbruk lokaltidning, till exempel Mitt I Annonserna i tidningarna publiceras en till två gånger och den digitala upplagan av ATL medger en månads annonsering. Svarstiden på utlysningen ska vara minst 4 veckor. På kommunens webplats ska under annonstiden alla relevanta handlingar finnas. 3.5 Anbudsgivning/-utvärdering Sökande som uppfyller kravspecifikationen lämnar ett bud på arrendeavgiftens storlek och principen ska vara att högsta budet tilldelas arrendet. Att välja anbudsförfarande medför att det blir tydligt och transparent. Det behöver inte heller ifrågasättas om arrendet motsvarar marknadens villkor. Kommunen bör

8 8 (25) dock ta fram en egen värdering för att jämföra med inkomna bud samt för att eventuellt använda i förhandlingen. Inlämnade bud öppnas av en rekryteringsgrupp. Öppningsförfarandet dokumenteras skriftligt i ett protokoll. De sökande som uppfyller kravspecifikationen förs vidare i processen. Referenser och eventuella betalningsanmärkningar kontrolleras. Intervju genomförs med den kandidat som uppfyller kravspecifikationen och lämnat högsta budet. Intervjun ska klargöra att alla villkor i arrendeavtalet uppfattats korrekt från båda parters sida. Beslut om ny arrendator. När rekryteringsgruppen enats om en kandidat som ska erbjudas arrendet (uppfyller kravspecifikationen och lämnat högsta budet) förs detta till ett protokoll. Därefter vidtar slutförhandling mellan den blivande arrendatorn och kommunens. Syftet är att räta ut de sista frågetecknen och eventuellt justera vissa villkor i förslaget till arrendekontrakt mm. 3.6 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om tecknande av arrendekontrakt. 4. Arrendatorns respektive jordägarens ansvar inom arrendestället De grundläggande ansvarsförhållandena mellan jordägaren och arrendatorn regleras i ett arrendekontrakt som baseras på bestämmelser i Jordabalken (JB). Ett normalt arrendekontrakt är ofta ganska kortfattat och fyller sin uppgift för en vanlig gård ute på landet men när det gäller tätortsnära gårdar såsom i Huddinge, som har hög besöksfrekvens av friluftslivet samt stora naturvårdsåtaganden, är ett mer detaljrikt arrendekontrakt att rekommendera. I avtalen ska regleras arrendemarkens omfattning och inriktning, byggnader, arrendetid, arrendeavgift, underhållsansvar, syn (besiktning) och avräkning, ansvar för driftskostnader och vägar, samfälligheter, skatter och försäkringar. Där bör även framgå vad

9 9 (25) som ska gälla för förbättringar och nybyggnationer inom arrendestället. För de frågor som inte regleras i avtalet ska 7 9 kap JB gälla. Grundprincipen i avtalet mellan jordägaren och arrendatorn är att arrendatorn svarar för merparten av utförande och kostnader för drift och underhåll med undantag av visst byggnadsunderhåll som tak och fastighetsinstallationer. Drift- och underhållsansvaret regleras närmare i en särskild gränsdragningslista (se bilaga). I avtal I avtalet ska även i särskild paragraf regleras jordägarens respektive arrendatorns ansvar rörande exempelvis jakt, dikning, stängsling, röjning av åkerkanter etcetera. Bland annat ska anges vem som ansvarar för skyddsjakt och vem som ansvarar för stängsling. Frågan som rör stängsling är av särskild vikt att reglera och här kommer principen som tillämpas vara att all stängsling åligger arrendatorn (nystängsling, tillsyn och underhåll av stängsel). 5. Principer för beräkning av arrendeavgifter Den rekryteringsmodell som valts innebär att den som söker arrendet ska lägga ett bud på arrendenivån. För att kunna bedöma om något bud ligger inom godtagbar nivå ska kommunen själv göra en beräkning av rimlig lägstanivå. Nedan anges hur denna nivå ska fastställas: Arrendeställets kvalitéer och brister dokumenteras och värderas genom en opartisk värdering utförd av en utomstående besiktningsman enligt en fastställd mall. Som utgångspunkt används den värderingsmall, som framtagits av Uppsala Akademi för alla dess gårdar över hela Mellansverige, eller motsvarande. Mallen värderar in gårdens markarealer, avkastning, byggnaders ytor och funktionalitet, bostadshus med standard och skick osv. Värderingen ska med jordägarens hjälp i slutfasen justeras med tanke på lokala förhållanden såsom tätortsnära störningar, friluftsliv, naturvård etc. Detta bör utgöra det mest transparenta och rättvisa tillvägagångssättet. Opartisk värderingskonsult upphandlas som har erforderlig kompetens. Hantering av EU-stöd inom arrendestället EU-stöd och andra stödformer för en arrendegård ska alltid sökas av och tillfalla brukaren. Det är regel inom hela EU-området. Drivs gården i jordägarens egen regi, dvs. med en anställd brukare, ska stöden sökas av och tillfalla jordägaren. I vissa fall kan stödbeloppen överstiga arrendebeloppets storlek och därmed uppfattas som uppseendeväckande. Men man kan inte bryta ut en enstaka intäktspost från sitt sammanhang, utan man måste se till gårdens samlade ekonomi och ekonomiska

10 10 (25) resultat. Man måste ställa gårdens totala intäkter mot dess totala kostnader. EU-stödens storlek ska vägas in i arrendevärderingen av gårdarna. 6. Rutiner för besiktning i samband med byte av arrendator Det är viktigt för rättvisa och transparens att en formell besiktning av gårdens skick sker, dels vid arrendatorns till- och frånträde, dels vart femte år under arrendetiden. För detta ska en opartisk värdering ske genom synemän. Dessa utbildas och auktoriseras av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har i varje län en förteckning över synemän. Då synemännen ska agera helt opartiskt fördelas kostnaden för deras arbete lika mellan jordägaren och arrendatorn. Synemännen upprättar efter synen ett syneprotokoll som sänds till bägge parter. Protokollet utgör en bristvärdering där varje brist på gården förtecknas och prissätts. Om detta protokoll inte överklagas inom en viss tid gäller det som laga syn, och utgör en för bägge parter bindande dokumentation över arrendeställets skick. Arrendekontraktet är styrande för vems ansvar som bristen utgör. Om bristen utgör jordägarens ansvar har arrendatorn möjligheten att avhjälpa bristen på jordägarens bekostnad. Om pengar utbetalas av jordägaren för avhjälpandet ska detta antecknas i ett Tillägg till arrendekontraktet, för att vid nästa avräkning räknas jordägaren tillgodo. 7. Planering och budget för arrendegårdarna Arrendegårdarna har en central roll i kommunens samlade arbete för naturvård och öppethållande av landskapet och en kontinuerlig dialog ska föras mellan arrendatorerna och företrädare för kommunen beträffande verksamhetens inriktning. En systematisk gemensam planeringsprocess ska finnas, med ett brett deltagande och med beaktande av olika aspekter av naturvårdsintressena. I planen ska syfte, åtgärder och åtaganden vara transparenta och tydliga. För arrendegårdarna ska det finnas rullande treårsplaner och en årlig plan/budget per arrendegård. Av planen ska framgå kommunens respektive arrendatorns åtaganden avseende såväl verksamhet som ekonomi. Det planerade underhållet ska dokumenteras vad gäller omfattning, bedömd kostnad och tidplan. Planens genomförande och eventuella avvikelser ska följas upp och dokumenteras årligen.

11 11 (25) Inriktningen av planen och den samlade budgeten för arrendegårdarna redovisas årligen för samhällsbyggnadsnämnden inom ramen för det ordinarie arbetet med Mål och budget. Bilagor: 1. Exempel på arrendekontrakt (OBS! Exempel/mall för kännedom. Kommer senare att revideras och förhandlas med arrendatorerna.. 2. Ansvarsfördelningen för tillsyn, skötsel, underhåll och utbyte av allt som härrör till arrendeställets byggnader, utrustning, anläggning, vägar och mark inom gårdsytan vid byggnaderna (Bifogas för kännedom. Kommer senare att revideras och förhandlas med arrendatorerna.) 3. Karta över arrendeområdet (inte med som bilaga till detta dokument) 4. Beslut om naturreservat samt skötselplan (inte med som bilaga till detta dokument).

12 12 (25) BILAGA 1 Exempel på arrendekontrakt I detta avtal finns förslag på vad som ska övervägas i en avtalsskrivning om ett gårdsarrende. Kommer att omarbetas och senare förhandlas med arrendatorerna. ARRENDEKONTRAKT GÅRDSARRENDE Jordägare Arrendator Huddinge kommun.... Org.nr Pers.nr:. Arrendeställe Fastigheter Kommun Län:. gård, Huddinge Delar av. Huddinge Stockholms 1. Upplåtelsens

13 13 (25) Arrendet upplåts i befintligt skick och omfattar dels följande byggnader och omfattning anläggningar på gården: Exempel; arrendatorsbostad om 6 r o k ca 140 m2, lösdriftsladugård, häst- och fårstall, loge, vagnhall, verkstad, brunn, trekammarbrunn med infiltration, tillfartsväg, gödselplatta med urinbrunn, brunn med hydrofor, båthus och brygga osv Överväg här att undanta byggnader i riktigt dåligt skick från arrendet för att inte ansvara för att bygga upp dessa på nytt om de faller ihop. samt dels de åker- och betesmarker som markeras på bifogade karta, Bilaga Jakt och fiske Jakträtt ingår inte i denna upplåtelse. Dock ges rätt för arrendatorn att bedriva skyddsjakt för att skydda gröda. Kommentar: Jakträtt och fiske styrs av särskild lagstiftning och ska i förekommande fall regleras enligt särskilt kontrakt. Dock bör övervägas om skyddsjakt ska ingå i arrendet. Detta för att även ge arrendatorn en möjlighet att skydda sin gröda. Om rätt till skyddsjakt skrivs in måste detta även regleras med eventuella övriga jakträttsupplåtelser. 3. Ändamål Jordbruk med naturvårdande inriktning. 4. Naturreservat Delar av området är av Huddinge kommun förklarat som naturreservat. Arrendatorn är skyldig att följa bestämmelser i naturreservatsbeslut och skötselplan, enligt Bilaga Arrendetid 14 mars 20. t o m 13 mars 20. Vanligen fem eller tio år. I tätortsnära lägen lämpligast med fem år. 6. Uppsägning, villkorsändring Uppsägning ska vara skriftlig och ska ske senast 12 månader före arrendetidens utgång. Om arrendet inte sägs upp förlängs det ytterligare fem år. 7. Arrendeavgift

14 14 (25) Arrendeavgiften är. kronor ( :-) per år exklusive mervärdeskatt. 8. Betalning Betalning av arrendeavgiften jämte lagstadgad mervärdeskatt ska ske kvartalsvis i förskott mot faktura. 9. Index Arrendeavgiften ska från år två indexregleras från januari årligen, varvid den varje år justeras i enlighet med konsumentprisindex (KPI). Basmånad ska vara oktober månad år Drift och underhåll Arrendatorn ska sköta, vårda och underhålla arrendets byggnader, utrustning, anläggningar, vägar och mark förutom det som särskilt angivits som ansvar för jordägaren i bilaga 2. Ansvarsfördelningen för tillsyn, skötsel, underhåll och utbyte av allt som härrör till arrendeställets byggnader, utrustning, anläggning, vägar och mark inom gårdsytan vid byggnaderna är reglerade i särskild bilaga, bilaga Jordens skötsel, drift (arrendatorns ansvar) Betes- och slåttermarken skall hävdas väl. Det är av synnerlig vikt att naturbetesmarkerna hävdas med tillräckligt betestryck, samt att slåttermarken skördas med upptag minst 1 gång/år under perioden 31 juli till 30 september). (se kartbilaga) Skyddszoner på minst 10 meters bredd ska anläggas som en vallbesådd zon eller remsa utmed alla vattenområden inom arrendestället. Ett vattenområde är vattendrag, diken (som är utmärkta på topografiska kartan), sjö, hav eller damm. Skyddszonen ska ligga på åkermark i direkt anslutning till vattenområdet. Skyddszonen ska lämnas fri från gödsling, besprutning och plöjning. Den ska slås under perioden 15 juli till 30 september. Skyddszonerna ska även vara tillgängliga för det rörliga friluftslivet. Täckta ledningar skall underhållas och tillhörande brunnar regelbundet rensas. Öppna diken skall bevaras. Kulvertering och annan igenläggning är ej tillåten.

15 15 (25) Småbiotoper i odlingslandskapet ska skötas t ex??????????? Arrendatorn får tåla skidspår och skidleder över markerna. Arrendatorn får tåla att markägaren reglerar vattenståndet i våtmarken vid????????. 12. Landskaps- och naturvård Jordägaren äger rätt att betesputsa naturbetesmarkerna vid?????????? efter 15 juli. Jordägaren skall informera arrendatorn senast 3 månader innan åtgärd utförs. Röjning av buskar får, om ej annat bestäms, ske inom 4m från den brukade åkerns kant. Röjning av bärande buskar och träd, (slån, nypon, hagtorn, rönn, oxel, apel, krikon ) får dock endast ske efter samråd med jordägaren. Arrendatorn får ej utan kommunens medgivande fälla eller skada växande träd större än 10cm diam. i brösthöjd. Arrendatorn medger att jordägaren eller annan som har dennes tillstånd får utföra vattenvårdande åtgärder genom att återskapa och/eller utveckla våtmarker/dammar inom arrendestället. Arrendatorn medger också att jordägaren får anlägga gång- och ridvägar i?????????. Jordägaren ska alltid informera arrendatorn senast tre månader innan åtgärder utförs. 13 Värme, el, vatten och avlopp mm. Arrendatorn svarar för samtliga kostnader avseende fasta avgifter och förbrukningsavgifter för värme, sotning, el, vatten, avlopp och dylikt. Hyresgästen ska härför teckna egna abonnemang. Arrendatorn svarar för samtliga kostnader för avfallshantering och ska härför teckna erforderliga abonnemang. 14. Jordens brukning, djurhållning Markerna ska hävdas väl genom odling, slåtter eller bete med nötkreatur, får och hästar. På gården får också hållas grisar, höns, ankor etc. Kommentar: Här kan skrivas in att gården ska drivas ekologiskt. Samtliga stödrätter innehas av jordägaren, men utlånas utan kostnad till arrendatorn. Arrendatorn söker och tillgodogör sig alla stöd. Vid arrendets upphörande återförs stödrätterna utan kostnad till jordägaren. Om arrendatorn på egen bekostnad tillfört

16 16 (25) arrendestället stödrätter, skall dessa vid arrendets upphörande lösas in av jordägaren. Skogsbryn och hagmarker är ur naturvårdssynpunkt av stor betydelse, och ska underhållas väl genom röjning och betning. Vid slutligt frånträde av arrendet ska 1/7 av all åkermark vara plöjd. 15. Gödselvård Arrendatorn är skyldig att iakttaga god gödselvård. Uppsamling och hantering av gödsel, urin och pressaft skall ske på sådant sätt att läckage och spill inte förekommer. 16. Dikning Jordägaren bekostar iståndsättning av befintliga diken i eller runt åkrarna. Underhåll av dessa åvilar arrendatorn. Rensmassor ska utplaceras på åkern samt stubbar och stenar bortföras till en av jordägaren anvisad plats. Rensmassor får ej läggas i skogsbryn, naturbetesmarker, ängsmarker, åkerholmar, våtmarker etc. 17. Stängsel Jordägaren svarar för uppsättning av stängsel och grindar för betesdjur inom naturbetesmarker samt för uppsättande av självstängande grindar, skyltar med mera för friluftslivets behov. Arrendatorn svarar för stängsel på kulturbetesmarker. Arrendatorn svarar även för tillfälliga stängsel, t ex elstängsel. Arrendatorn underhåller alla stängsel och grindar. Stängsel som ej längre erfordras för driften ska borttagas av arrendatorn. Stängsel får ej förankras i träd eller buskar. 18. Skogsavverkning och skötsel av naturmark Jordägaren förbehåller sig rätten att inom arrendestället nyttja vägar och upplagsplatser för virke och annat material i samband med skogsavverkning och naturvårdsåtgärder på jordägarens mark. Arrendatorn äger ej rätt att avverka skog eller nyttja skogsmark. 19 Systematiskt brandskyddsarbete Parterna är medvetna om sitt ansvar för att ett tillfredsställande brandskydd upprätthålls i byggnaderna och förbinder sig att fortlöpande vidta, förutom de tekniska åtgär-

17 17 (25) der, även de organisatoriska åtgärder som behövs för att minska risken för brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Parterna ska samråda med varandra innan mer omfattande åtgärder vidtas. Part ska vidare på begäran av den andre parten lämna den information om byggnaderna respektive verksamheten som parten behöver för att kunna fullgöra sitt åtagande enligt denna klausul och sina skyldigheter enligt lagstiftningen om skydd mot olyckor. Part är dessutom skyldig att en gång om året bereda den andre parten tillfälle att få ta del av dokumentation och uppföljning av partens systematiska brandskyddsarbete. 20 Syn Syn ska ske i samband med tillträde och avflyttning. Syn ska under arrendetiden hållas vart femte år, varefter avräkning mellan jordägaren och arrendatorn ska ske. Försämras arrendestället genom att arrendatorn eftersätter vad som åligger honom har jordägaren rätt till ersättning. Avhjälper arrendatorn brist som fanns vid tillträdet, har arrendatorn rätt till ersättning, under förutsättning att skriftlig överenskommelse härom träffats med markägaren. 21. Skatter, försäkringar Jordägaren svarar för skatter som belöper sig på arrendestället samt håller arrendeställets byggnader och anläggningar försäkrade mot brand, skada, skadeinsekter etc. Lös egendom skall arrendatorn ha försäkrad till fulla värdet. Kommentar: Under denna paragraf bör även krav på arrendatorns försäkring anges. Eventuella krav på belopp och självrisker. 22. Ansvar Hela arrendestället ska hållas i ett gott och vårdat skick. Arrendatorn ska förvara maskiner, redskap, materiel mm på härför avsedd plats under tak och inte uppställda på gårdsplaner eller annan mark. Arrendatorn får inte utan jordägarens skriftliga medgivande uppföra ny byggnad eller anläggning, inte heller flytta eller förändra befintlig byggnad. Arrendatorn ska hålla god uppsikt över betesdjuren och tillse att de inte skadar

18 18 (25) växande träd och buskar. Arrendatorn ska ha en ansvarsförsäkring som skyddar tredje man mot eventuella skador, vilka kan drabba denne till följd av den verksamhet som bedrivs inom arrendestället. 23. Intrång Arrendatorn är skyldig att tåla intrång från besökande inom området. Arrendatorn medger att jordägaren eller annan som har dennes tillstånd får göra markundersökningar, mätningsarbeten och framdra och vidmakthålla ledningar i och över arrendestället, inkluderande erforderliga ledningsstolpar och infästningsanordningar på byggnad. Arrendatorn är skyldig att utan ersättning tåla det intrång som föranleds av anläggandet och nyttjandet av ledningarna, men är berättigad till ersättning för direkta skador. 24. Miljölagstiftning Arrendatorn svarar för att verksamheten bedrivs inom gällande miljölagstiftning. 25. Upplåtelse Arrendatorn får ej utan jordägarens skriftliga medgivande upplåta nyttjanderätt till arrendestället eller del av detta. 26. Inskrivning Detta avtal får inte inskrivas. 27. Ändring eller tillägg Ändring eller tillägg till detta kontrakt skall ske skriftligen och undertecknas av båda parter för att gälla. 28. Eventuell tvist Eventuell tvist om tolkning av detta avtal skall avgöras enligt lagen om skiljemän. Som skiljenämnd skall länets arrendenämnd fungera.

19 19 (25) Detta kontrakt har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Stockholm den / 20.. Jordägare: Huddinge kommun Arrendator: xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx

20 20 (25) BILAGA 2 GRÄNSDRAGNINGSLISTA Drift & Underhåll OMFATTNING Denna gränsdragningslista reglerar ansvar för tillsyn, drift och underhåll inkl. utbyte av ytskikt, inredning, byggnadsdelar, utrustning, installationer för ventilation, kyla, värme, sanitet, el, tele, styr- och övervakning mm. inom arrendeupplåtelsens byggnader och anläggningar. ANSVARSFÖRDELNING Ansvarsfördelningen mellan jordägare och arrendator regleras närmare i denna gränsdragningslista. ERSÄTTNINGSPRINCIPER Kostnader för tillsyn, skötsel och underhåll inkl. utbyte ska betalas av respektive ansvarig part. Arrendatorns ansvar för utbyte av utrustning gäller endast till likvärdig funktion. I kostnaderna inkluderas såväl material som arbete. Ansvaret för utökad kapacitet, förbättrad funktion etc. skall avtalas mellan parterna. DEFINITIONER Nedanstående definitioner gäller och är hämtade ur Aff-definitioner 10. För en komplett definition och utförligare beskrivning gäller Aff-definitioner 10. Tillsyn: Driftåtgärder som omfattar observation av funktion hos ett förvaltningsobjekt, en inredning eller utrustning och rapportering av eventuella avvikelser. Skötsel: Driftåtgärder som omfattar en eller flera åtgärder som justering eller vård av förvaltningsobjekt, inredning, utrustning, byte eller tillförsel av förbrukningsmaterial. I skötsel ingår även status- och säkerhetsbesiktningar som enligt lag eller annan förordning skall utföras regelbundet. Felavhjälpande underhåll: Underhåll som syftar till att återställa en funktion som oförutsett nått en oacceptabel nivå.