Revisionsrapport. Kristianstads kommun. Granskning av årsredovisning Mattias Haraldsson Mattias Johansson Sofie Holmkvist

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Kristianstads kommun Mattias Haraldsson Mattias Johansson Sofie Holmkvist Mars 2011

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod 3 3 Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar 17 Kristianstads kommun

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Årets resultat och balanskravet Årets resultat uppgår till 11,7 mkr, vilket utgör en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet med -9,9 mkr. Lagens krav på en ekonomi i balans, det s.k. balanskravet, är uppfyllt för år Balanskravsresultatet redovisas till 10,3 mkr efter erforderliga justeringar. God ekonomisk hushållning Sammantaget bedömer vi att det redovisade utfallet för år 2011 är förenligt med fullmäktiges mål för en god ekonomisk hushållning, både ur ett finansiellt såväl som ur ett verksamhetsperspektiv. Nämnderna och budgetföljsamhet Sammantaget uppvisar nämnderna ett negativt utfall på -18 mkr i förhållande till budget. Den övergripande budgetföljsamheten, med en total avvikelse med 0,5 %, var svag men tillfredställande i förhållande till fullmäktiges styrtal. Omsorgsnämnden (-12,8 mkr) och arbete och välfärdsnämnden (-16,5 mkr) redovisade de största budgetavvikelserna, trots tilläggsanslag på 14,1 respektive 15 mkr. Investeringarnas budgetföljsamhet 2011 års nettoinvesteringar har uppgått till 477 mkr (347 mkr), att jämföra med den budgeterade nivån på 640 mkr. Utfallet motsvarar 75 % av budgeterade medel, vilket var tillfredsställande i förhållande till fullmäktiges styrtal. Övriga väsentliga iakttagelser från granskningen av årsredovisningen 2011 Värdet på kommunens aktier i Kristianstad Airport AB på 20 mkr är osäkert och innebär en risk. Värdet bör prövas enligt god redovisningssed under år Det ackumulerade negativa egna kapitalet för vatten- och avloppsverksamheten redovisas till -8,5 mkr. Enligt vattentjänstlagen kan inte tre år gamla underskott återställas genom avgiftsuttag, vilket bör beaktas vid framtida taxeutredningar. Kristianstads kommun 1 av 17

4 Det finns inga principer fastställda för kommunens exploateringsredovisning. Modellen för exploateringsredovisning följer inte god redovisningssed och bör utredas och redovisningsprinciper fastställas. Detta behov framgår också av årsredovisningens redovisningsprinciper. Årsredovisningens utformning och god redovisningssed Kristianstads kommuns årsredovisning är väl strukturerad och uppfyller väl syftet att utgöra en uppföljning av utfallet i förhållande till fullmäktiges budget. Det formella innehållet har god följsamhet mot de informationskrav som den kommunala redovisningslagen och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer ställer. Övriga synpunkter framgår i rapportens olika avsnitt. Kristianstads kommun 2 av 17

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Kristianstads kommun 3 av 17

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Kristianstads kommun 4 av 17

7 3 Granskningsresultat 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL samt övrig normering. Nedan rubriker motsvarar obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Redovisningen är tillräcklig i omfattning och djup. Flera nyckeltal redovisas. Den framtida ekonomiska utvecklingen kommenteras. Händelser av väsentlig betydelse. Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret inom de fyra perspektiven. Omvärldsanalysen inom medarbetarperspektivet är begränsad. Förväntad utveckling. Den förväntade utvecklingen analyseras inom de olika perspektiven i den löpande texten. Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Uppföljning av bolagen gentemot budget och ägardirektiv samt bedömning av affärs- och marknadsrisker för bolagen kan utvecklas ytterligare. Viss bedömning av måluppfyllelse finns i respektive avsnitt för bolagen, men denna är inte utförlig. Kristianstads kommun 5 av 17

8 Pensionsförpliktelser och dess finansiering I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 till de delar som är relevanta för Kristianstads kommun. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Denna rubrik är inte konkret preciserad i lagstiftningen avseende exakt vad som avses. Enligt förarbetena och utvecklingen av god sed bör en förvaltningsberättelse innehålla en beskrivning av styrning och kontroll samt prestationer och kvalitet. Förvaltningsberättelsen innehåller ett avsnitt om styrprinciper, uppsiktsplikten, värdering av måluppfyllelse (god ekonomisk hushållning) och intern kontroll. Vidare är förvaltningsberättelsen strukturerad utefter samma struktur som fullmäktiges styrmodell som är beslutad i budget för Vi bedömer att förvaltningsberättelsen väl uppfyller lagstiftningens krav ur detta perspektiv Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar års nettoinvesteringar har uppgått till 477 mkr (347 mkr), att jämföra med den budgeterade nivån om 640 mkr (502 mkr). Utfallet motsvarar 75 % av budgeterade medel. Tidigare års utfall i förhållande till budget har varit 69 % år % år % år % år 2007 Enligt fullmäktiges finansiella mål för 2011 går gränsen vid 70 % genomförandegrad för att utfallet skall vara tillfredställande. Investeringsverksamheten påverkar i stor utsträckning kommunens kostnader, likviditetsbehov och kommunens möjlighet att nå sina mål på kort och lång sikt. Investeringsverksamheten, som för Kristianstads kommuns del är omfattande, självfinansierades till 53 % vilket är en starkt bidragande orsak till att upplåning har skett under året med 120 mkr. Nästa år förväntas ytterligare upplåning ske med 350 mkr Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Kristianstads kommun 6 av 17

9 Nedan redovisas nämndernas budgetavvikelse: Avvikelse mot budget, mkr Avvikelse mot budget, % Prognostiserad avvikelse, mkr* Avvikelse mot prognos, mkr* Styrelse/nämnder Kommunfullmäktige 0,3 3,5% -0,3 0,6 Kommunstyrelsen -0,6-0,3% -1,4 0,8 Tekniska nämnden inkl VA -1,3-0,7% 1,8-3,1 Miljö & hälsoskyddsnämnden 0,5 5,3% 0,6-0,1 Byggnadsnämnden 1,8 11,6% 0,0 1,8 Kultur- och fritidsnämnden 1,4 0,8% 0,5 0,9 Barn- och utbildningsnämnden 9,3 0,6% 8,5 0,8 Arbete och välfärdsnämnd -16,6-5,3% -11,5-5,1 Omsorgsnämnden -12,8-1,1% -5,4-7,4 TOTALT -18,0-0,5% -7,2-10,8 * Delårsbokslut, prognosen för arbete och välfärdsnämnden (15 mkr) och omsorgsnämnden (14,1 mkr) har justerats för erhållna tilläggsanslag. I tabellen ovan skall noteras att arbete och välfärdsnämnden prognostiserade ett underskott vid delårsrapporten på -26,5 mkr och omsorgsnämnden med -19,5 mkr. Den totala budgetavvikelsen prognostiserades till -36,3 mkr i delårsrapporten. Efter delårsrapporten 2011 har fullmäktige beviljat arbete och välfärdsnämnden och omsorgsnämnden tilläggsanslag på 15 mkr resp 14,1 mkr. Nämndernas prognoser från delårsrapporten har justerats med motsvarande belopp för att kunna bedöma prognossäkerheten. Det kan konstateras att den totala budgetavvikelsen för 2011 blev -18 mkr, vilket motsvarar -0,5 %. Fullmäktige har satt målet att avvikelsen inte får vara mer än - 20 mkr dvs. ca 0,5 %. Individuellt bland nämnderna är det arbete och välfärdsnämnden och omsorgsnämnden som nominellt avviker mest negativt från fullmäktiges budget. Avvikelserna är också relativt stora jämfört med de prognoser som avlämnades i delårsrapporterna. Tekniska nämnden har i detta hänseende också en betydande avvikelse. Arbete och välfärdsnämnden anger följande orsaker till utfallet: Volymutvecklingen på utbetalningar inom ekonomsikt bistånd Volymutvecklingen av och karaktären hos placeringar på Hem för vård eller boende Omsorgsnämnden anger följande orsaker till utfallet: Volymutvecklingen inom LSS Volymutvecklingen inom hemtjänst Kristianstads kommun 7 av 17

10 3.1.2 Balanskrav Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Nedan redovisad avstämning görs i årsredovisningen. Årets balanskravsresultat 2011 Årets resultat 11,7 - varav reavinster -1,4 Resultat enligt balanskrav 10,3 Balanskravsresultatet redovisas till 10,3 mkr och är avstämt på ett korrekt sätt (reavinster avgår). Inga synnerliga skäl åberopas. Det hade varit möjligt att justera för effekten för sänkt diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av storleken av avsättningen för framtida pensionsutbetalningar. Denna effekt var ca 2 mkr inkl löneskatt God ekonomisk hushållning Sammantaget bedömer vi att det redovisade utfallet för 2011 är förenligt med fullmäktiges mål för en god ekonomisk hushållning, både ur ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv. Årsredovisningen i Kristianstads kommun är upprättad utifrån kommunens styrmodell Styrkan och utgår från perspektiven: Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Kommunstyrelsen gör följande sammanvägda bedömning av god ekonomisk hushållning 2011: Med tre perspektiv i det övergripande styrkortet, Medborgare, Utveckling och Ekonomi, värderade som delvis uppnådd nivå och ett perspektiv, Medarbetare, värderat som uppnådd nivå blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning Kristianstads kommun 8 av 17

11 Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2011: Finansiella mål, fastställda av fullmäktige i budget 2011 Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret Ekonomisk kontroll över tiden Styrtal Nämndernas driftbudgetföljsamhet Avvikelse mot budgeterat resultat Genomförandegrad av investeringar Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5- årsperiod Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod Måluppfyllelse -18,0 mkr. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. -9,9 mkr. Målet bedöms vara uppfyllt. 75 %. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Årets resultat/skatteint och statsbidrag : 1,89 %. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Självfinansieringsgrad : 86,3 %. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Genom ett resultat på +11,7 mkr och en budgetavvikelse som motsvarar målsättningen om ett resultat bättre än -15 mkr i kombination med uppfyllt balanskrav, uppnås ett av fullmäktiges styrtal för ekonomisk kontroll för verksamhetsåret. Övriga styrtal för ekonomisk kontroll för verksamhetsåret och över tid bedöms vara delvis uppfyllda. Den sammantagna måluppfyllelsen inom ekonomiperspektivet bedöms till delvis uppfylld nivå. Den finansiella måluppfyllelsen är svagare jämfört med år Kristianstads kommun 9 av 17

12 Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens mål för verksamheten som fastställts i budget 2011: Mål för perspektivet Medborgare, fastställda av fullmäktige i budget 2011 Nöjda medborgare Ökad utbildningsnivå Aktiva och trygga medborgare Information och service med hög tillgänglighet Aktiva insatser för hållbar miljö Styrtal Nöjd-Kund-Index vårdoch omsorgsboende Nöjd-Kund-Index ordinärt boende Gymnasiebehörighet Högskolebehörighet Brott mot enskilda personer Otrygghet vid utevistelse sen kväll Information på webben Koldioxidutsläpp Måluppfyllelse NKI 2011: 72 (ranking 83) jämfört med rikssnitt 69. NKI 2010: 71 (ranking 76). Målet bedöms vara uppfyllt. NKI 2011: 75 (ranking 136) jämfört med rikssnitt 73. NKI 2010: 75 (ranking 91). Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Läsåret 10/11: 86,0 % jämf med rikssnitt 87,9 %. Läsåret 09/10:84,4 %. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Läsåret 10/11: 84,9 % jämf med rikssnitt 87,4 %. Läsåret 09/10: 81,7 %. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Andelen utsatta för brott 2010 var 10,4 % jämfört med rikssnitt 11,4 %. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Andelen otrygga vid utevistelse sen kväll 2010 var 18 % jämfört med rikssnitt 16 %. Målet bedöms vara uppfyllt. Informationsindex 2011: 86 % jämfört med rikssnitt 75 %. Målet bedöms vara uppfyllt. Utsläpp av koldioxid 2009: 3,6 ton/invånare, en minskning från Målet bedöms vara uppfyllt. Måluppfyllelsen inom medborgarperspektivet är överlag tillfredställande. Positivt är att både gymnasie- och högskolebehörigheten har ökat jämfört med läsåret 09/10 Kristianstads kommun 10 av 17

13 utifrån Skolverkets statistik. Budget och föregående års redovisning baserade sig på rapporten från Öppna jämförelser som redovisas med ett års eftersläpning. I årets redovisning används istället Skolverkets databas för att få mer aktuella siffror. Avseende högskolebehörigheten har ändring skett genom att årets statistik avser elever i kommunens egna skolor medan föregående års redovisning avsåg elever boende i kommunen men som kan gå i friskolor eller i andra kommuners skolor. Skillnader i datafångst borde ha framgått i årsredovisningen med en tydlig motivering till bytet. Den sammantagna måluppfyllelsen inom medborgarperspektivet bedöms till delvis uppfylld nivå. Mål för perspektivet Utveckling, fastställda av fullmäktige i budget 2011 Växande Kristianstad God företagsamhet Förbättrad infrastruktur Styrtal Invånarförändring Arbetslöshet Studerande på högskolan Nöjt-Näringslivs-Index Nyföretagande Kollektivtrafikresande Pendling Måluppfyllelse Invånarantalet 31/12-11: , vilket motsvarar en befolkningsökning med 0,49 %. Målet bedöms ej vara uppfyllt. År 2011 var den öppna arbetslösheten 3,7 % och 3,6 % i program. Motsvarande siffror för Skåne: 4,0 % resp 3,0 %. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Antalet registrerade studenter 2011: jämfört med studenter Målet bedöms vara uppfyllt. Ranking i Sv Näringslivs undersökning 2010: 156, förbättring med 27 platser. Målet bedöms ej vara uppfyllt. 5,9 nya företag per 1000 invånare år 2011 jämfört med 6,1 nya företag per 1000 invånare Målet bedöms vara uppfyllt. Antalet bussresor (stadsoch region) ökade 2011 med 5 % jämfört med målsättning om 3 % ökning i förhållande till Målet bedöms vara uppfyllt. In- och utpendling för 2010 var personer, vilket motsvarar en ökning med 555 personer. Målet bedöms Kristianstads kommun 11 av 17

14 vara uppfyllt. Måluppfyllelsen inom utvecklingsperspektivet är överlag god. Den starka befolkningsökningen under de senaste åren har stagnerat under Kristianstad har enligt Svenskt Näringslivs undersökning förbättrat sin ranking i förhållande till 2010, men når fortfarande inte upp till fullmäktiges målsättning om ranking 126 eller bättre. Den sammantagna måluppfyllelsen inom utvecklingsperspektivet bedöms till delvis uppfylld nivå. Mål för perspektivet Medarbetare, fastställda av fullmäktige i budget 2011 God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Styrtal Frisktal Sjukfrånvaro Måluppfyllelse Frisktal totalt för kommunen 2011: 62 % vilket är en ökning med en procentenhet i förhållande till Målet bedöms vara uppfyllt. Sjukfrånvaron minskade med 0,4 dagar i förhållande till Antalet kalenderdagar per medarbetare: 15,3 jämfört med en målsättning om 15,0 dagar eller färre. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Systematiskt arbetsmiljöarbete Ytterligare insatser har genomförts under 2011 vilket innebar en måluppfyllnad på 85 %. Målet bedöms vara uppfyllt. Likabehandling Tillfredsställande likabehandlingsarbete enligt årlig uppföljning: 25 % år 2011 jämfört med målsättning om 75 % eller högre. Målet bedöms ej vara uppfyllt. Måluppfyllelsen inom medarbetarperspektivet är överlag tillfredsställande. Positivt är att kommunens totala frisktal ökat och att antalet sjukfrånvarodagar minskat i förhållande till Positivt är också att den årliga uppföljningen av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete visar en måluppfyllnad på 85 %. Oroväckande är dock att kommunens likabehandlingsarbete bedöms vara tillfredsställande endast Kristianstads kommun 12 av 17

15 till 25 % i genomförd uppföljning. Den sammantagna måluppfyllelsen inom medarbetarperspektivet bedöms till uppfylld nivå. 3.2 Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Årets resultat uppgår till 11,7 mkr (122,1 mkr), vilket avviker från budget med -9,9 mkr. Prognosen i delårsrapporten var på ett resultat på 43,9 mkr. Årets resultat avviker därmed med ca 32 mkr från prognosen. Bidragen till infrastrukturinvesteringar på 36 mkr som har kostnadsförts år 2011 beaktades dock inte i prognosen. Att notera från kommunens resultaträkning jämfört med 2010 är att: verksamhetens nettokostnader ökade med 6,8 % (4,6 %), skatteintäkter och statsbidrag ökade med 3,3 %, finansnettot ökade med 18,4 %. På sikt är det skatteintäkterna och statsbidragen i förhållande till nettokostnaderna som utgör den grundläggande ekonomiska balansen. Efter två år av ett positivt förhållande mellan utvecklingen av nettokostnaderna och skatteintäkter ökar återigen nettokostnaderna snabbare (6,8 %) än intäkterna för skatter och statsbidrag (3,3 %). Fortsätter utvecklingen kommer ekonomin på sikt att urholkas. Årets avskrivningar och nedskrivningar på 198,3 (213,3 mkr) mkr (se tabell nedan) är lägre jämfört med år 2010, vilket beror på att nedskrivningarna av bl a Rådhusets bokförda värde (26,3 mkr) som gjordes år 2010 är större än 2011 års nedskrivningar. Avskrivningar/Nedskrivningar Årets avskrivningar -182,7-184,4 Nedskrivning, Rådhuset -26,3 Nedskrivning, fordran HBV -4,3 Nedskrivning, Aktier Kristianstads Airport AB -13,9 Summa -213,3-198,3 Vid jämförelse med år 2010 bör det också beaktas att föregående års resultat innehöll ett särkilt konjunkturstöd på 77 mkr. Kristianstads kommun 13 av 17

16 Enskilda faktorer som väsentligen har påverkat årets resultat är: bidrag till infrastrukturinvestering, pågatågstationer i Fjälkinge och Önnestad -36 mkr, nedskrivning av värdet på aktierna i Kristianstad Airport AB -13,9 mkr, Att notera är att om vi justerar för de särskilda händelser som inträffat 2010 och 2011 enligt ovan skulle resultatet 2010 redovisats till ca mkr och resultatet 2011 till ca mkr. Enligt redovisningen blev resultatet för vatten- och avloppsverksamheten -4 mkr. I nedan tabell redovisas verksamhetens negativa egna kapital: VAs egna kapital ,5-4,5-6,1-2,4 Det bör beaktas att enligt vattentjänstlagen kan inte underskott som är äldre än tre år återställas med hjälp av avgiftsuttag, utan anses vara skattefinansierat. Intäktsoch kostnadsstrukturen för verksamheten bör ses över Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Materiella anläggningstillgångar Under året har 477 mkr investerats. Det stora projektet under året är att byggnationen av nytt Rådhus har påbörjats. Av redovisningsprinciperna framgår att alternativregeln i RKR:s rekommendation 15.1 (Lånekostnader) har tillämpats. Alternativregeln innebär att ränta under byggtid kan inräknas i anskaffningsvärdet så länge inte det totala beloppet överstiger faktiskt betalda räntekostnader under perioden. Kristianstads kommun har under 2011 påfört Rådhusprojektet 1,1 mkr vilket reducerat de finansiella kostnaderna med motsvarande belopp. Tillämpad modell bedömer vi följer riktlinjerna i RKR nr Kristianstads kommun 14 av 17

17 Inga väsentliga nedskrivningar har gjorts under året. Finansiella anläggningstillgångar Kommunen har under 2011 skrivit ner värdet på aktierna i Kristianstad Airport AB med 13,9 mkr. Det bokförda värdet på aktierna uppgår efter nedskrivningen till 20 miljoner kronor. År 2008 gjordes en nedskrivning med 16,7 mkr och år 2009 ytterligare 3,3 mkr. Det finns ingen komplett värdering av aktierna. Kommunens andel av det synliga egna kapitalet uppgick per till 32,7 mkr vilket inte indikerar på ett nedskrivningsbehov. Däremot det faktum att bolaget, trots driftbidrag som 2010 uppgick till 13 mkr (Kristianstad stod för 5,1 mkr), gått med förlust de senaste åren indikerar att en prövning av värdet på aktierna behöver göras (enlig god redovisningssed). Konsortialavtalet mellan ägarna går också ut i juni 2012 och något nytt avtal finns inte undertecknat vid tiden för granskning. Vi bedömer att en värdering av värdet på aktierna i flygplatsen behöver tas fram där hänsyn tas dels till framtida kassaflödet men även där kommunens andel och värde av driftbidraget tas med. Tills dess att en komplett värdering av aktierna finns så kan vi inte bedöma om värdet på aktierna är korrekt. Omsättningstillgångar Från och med år 2010 gäller rekommendationen nr 18 från RKR. Av RKR nr 18 regleras att inkomster för försäljning av tomtmark skall intäktsföras vid köparens tillträde samt att utgifter för allmän platsmark inte skall kostnadsföras mot exploateringsintäkterna. I Kristianstads kommun görs årliga bedömningar av exploateringsprojekt och inkomster och utgifter resultatförs med hänsyn taget till olika etappers färdigställandegrad. Detta innebär att det finns balanserade inkomster och utgifter i balansräkningen som berör tomter som övergått till köparens ägo, vilket inte följer RKR nr 18. Det finns inga principer fastställda för kommunens exploateringsredovisning. Modellen för exploateringsredovisning bör utredas och redovisningsprinciper fastställas. Detta behov framgår också av årsredovisningens redovisningsprinciper. Kortfristiga fordringar Tillgångsposten har ökat från 265 mkr år 2010 till 409,8 mkr år Fordringar som har ökat kraftigt är fordringar på skatteintäkter och fastighetsavgift med 72,4 mkr. Vidare skall 20 mkr erhållas från Länsstyrelsen till Gasverkstomten. Kristianstads kommun 15 av 17

18 Pensionsskulden som avsättning och som ansvarsförbindelse Pensionsskulden som avsättning (intjänad efter år 1998) har ökat från 23,7 mkr år 2010 till 30,4 mkr år Förändringen påverkar resultatet med ca -6,7 mkr. Pensionsskulden som ansvarsförbindelse (intjänad innan år 1998) har ökat från 1 624,8 mkr år 2010 till 1 789,1 mkr år Förändringen på 164,3 mkr har inte påverkat resultatet då ansvarsförbindelserna ligger utanför balansräkningen, helt enligt KRL. Den stora förändringen av pensionsskulden under år 2011 beror i stor utsträckning på sänkningen av diskonteringsräntan som används för att värdera pensionsskulden. Långfristiga skulder De långfristiga skulderna har ökat med 193 mkr. Ny upplåning med 120 mkr förklarar en stor del av förändringen. Vidare har anslutningsavgifter och investeringsbidrag (Kristianstadslänken och Skyddsvallarna) bidragit med ca 67 mkr. Bidrag till Pågatågstationer I årets bokslut har, baserat på avtal, 36 mkr bokats upp som skuld för bidrag till utbyggnad av pågatågstationer i Fjälkinge och Önnestad. Medfinansiering till statlig infrastruktur regleras i KRL 5 kap. 2 och 7 med innerbörden att den redovisningsansvarige kan välja mellan att tillgångsredovisa bidraget eller direkt kostnadsföra bidraget. Kristianstad har valt att kostnadsföra bidraget. Vid granskningen av delårsbokslutet 2011 konstaterades att delar av utbyggnaden kommer att rendera i kommunala tillgångar som således skall tillgångsredovisas när de övergår i kommunens ägo. Vid bokslutstillfället 2011 var inte projekteringen av stationerna genomförd varför uppskattningen av värdet av dessa tillgångar bedöms som osäkra. Vi bedömer därför hanteringen i bokslutet 2011 som rimlig, men att dessa tillgångar värderas när de övergår i kommunens ägo. Korfristiga skulder De korsfristiga skulderna har minskat med ca 67 mkr. Den stora skillnaden mot år 2010 är att år 2010 fanns en skuld till staten på 92 mkr avseende för högt utbetalda skatteintäkter. År 2011 finns endast fordringar på staten angående skatteintäkter Kassaflödesanalys Kristianstads kommun 16 av 17

19 Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning. Det går att stämma av kassaflödesanalysen mot övriga uppgifter i resultat- och balansräkning och kompletterande noter kan verifieras genom det underliggande bokföringsunderlaget Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunkoncernens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att KRLs krav enligt i allt väsentligt är uppfyllt och att informationskraven enligt rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redovisning efterlevs. Koncernresultatet redovisas till 48,9 (163,3) mkr. Samtliga kommunföretag redovisar vinst. Anledningen till det försämrade resultatet i kommunkoncernen förklaras nästintill helt av det försämrade resultatet i kommunen. I balansräkningen har materiella anläggningstillgångar och långsfristiga skulder ökat, vilket är hänförligt till ökade investeringar främst i kommunen, AB Kristianstadsbyggen och C4 Energi AB. Kassaflödet i koncernen har också påverkats negativt då ökade investeringar tärt på kassaflöde och då den löpande verksamheten genererat sämre kassaflöde. En brist vid upprättandet av den sammanställda redovisningen är att den upprättats utifrån preliminära bokslut i kommunföretagen på grund av tidsbrist. Vi rekommendera att slutliga siffror används Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar väsentligen uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Det finns endast mindre avvikelser till gällande normering när det gäller tilläggsupplysningar. Kristianstads kommun 17 av 17