Årsredovisning. Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB Varberg Vatten AB Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB, FAVRAB

Transkript

1 2014 Årsredovisning Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB Varberg Vatten AB Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB, FAVRAB

2 Förenklad miljösmart vardag VIVAB ansvarar för att boende och verksamma i Varbergs och Falkenbergs kommuner har friskt och gott dricksvatten. Vi ansvarar även för avloppsledningarna och reningsverken. VIVAB tar också hand om avfallet både hushållsavfallet och det som lämnas på bemannade återvinningscentraler. VIVAB:s vision är att skapa en förenklad miljösmart vardag. Vi hittar kreativa lösningar för att göra det enkelt för alla att tänka på miljön i vardagen. För att lyckas med detta tar vi tillvara och testar nya möjligheter och idéer. Tillsammans med våra kunder skapar vi enkla miljösmarta lösningar. Kunderna påverkar och ser sin del i det gemensamma miljöarbetet. 2

3 Innehåll VD har ordet... 4 Organisation, ledning... 5 Ordförande har ordet... 6 VIVAB:s styrelse Kommunikation med kunden i fokus... 8 Kundtjänst i siffror... 8 Återvinning och avfall Nyckeltal avfall Hållbara lösningar för ett friskt vatten Nyckeltal VA Våra medarbetare Ekonomi Vatten & Miljö i Väst AB Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Lekmannarevisorernas rapport Varberg Vatten AB Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Särredovisning VA- och avfallsverksamhet Kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Lekmannarevisorernas rapport Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Särredovisning VA- och avfallsverksamhet Kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Lekmannarevisorernas rapport

4 VD har ordet höja blicken här - inte bara vänta ut stormen utan lära oss att leva med den. För vi kommer inte att klara alla framtida situationer. Förberedelser för ändrade klimatförhållanden måste ske både hos oss och hos enskilda fastighetsägare. Även i år har det kommit larm nationellt om oönskade ämnen i grund- och dricksvatten. Vi kommer med all säkerhet att få fler signaler om att vårt vatten påverkas av det kemikaliesamhälle vi lever i och vi kommer att behöva anpassa vattenverk och reningsverk för detta. Många kemikalier kommer från oss boende och från verksamheter, och även här behöver vi, var och en, ta ansvar och minska vårt eget användande. Din delaktighet är viktig! Du läser nu en årsredovisning för de tre bolagen Varberg Vatten, Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB samt Vatten och Miljö i Väst AB, VIVAB. Dessa tre bolag äger VA-anläggningar och återvinningscentraler. De förser boende och verksamheter i Varbergs och Falkenbergs kommuner med dricksvatten och ansvarar för omhändertagande av avloppsvatten och avfall. De senare delarna har direkt påverkan på vår livsmiljö, därför ser vi oss som ett miljöföretag. I vårt miljöarbete strävar vi efter en helhetssyn för att få bästa effekt. Det innebär att ibland får delarna stå tillbaka för helheten. Ett sådant exempel är införandet av utsortering av matavfall. Vi tror att den bästa miljöeffekten är att producera biogas av matavfallet, medan det finns enskilda som hellre vill kompostera sitt avfall. I sådana fall är det viktigt för oss att kommunicera grunderna för vårt ställningstagande och att vårt mål är en lösning som fungerar för de allra flesta. Vid flera tillfällen under året har vi fått larm om stormar, stora nederbördsmängder och höga havsnivåer. Det har gett oss möjlighet att öva vår beredskapsorganisation, och vi ser att det finns svagheter i vårt avloppssystem som behöver åtgärdas. Vi behöver Vi har förmånen att arbeta i växande kommuner, därför får vi allt fler anläggningar att sköta och vi behöver anpassa de befintliga. Det kan röra sig om att flytta anläggningar eller öka kapaciteten. Även befintliga områden med undermåliga avloppslösningar kan behöva anslutas till kommunalt VA. Allt detta kräver kompetens och resurser, och vi har behövt växa för att klara av dessa uppgifter. Klimatanpassningar, nya metoder för att ta hand om oönskade kemikalier, utbyggnad av anläggningar på grund av växande befolkning - alla dessa delar ska finansieras av VA-taxan. Dessutom ska den täcka kostnader för produktion av dricksvatten och omhändertagande av avloppsvatten. Finansiering sker idag till stor del genom lån och ränteläget är just nu gynnsamt. På sikt kan man förvänta sig en ökning av VA-taxan om finansiering av investeringar ska fortsätta ske på samma sätt; enbart med taxeintäkter och utan kommunala eller statliga stöd. Än så länge är taxorna i Varberg och Falkenberg lägre än i många andra kommuner i Sverige. VA- och avfallsverksamheten som VIVAB driver hjälper till att minska miljöpåverkan från det vi som boende och verksamhetsutövare i kommunerna lämnar ifrån oss. Men för att det ska fungera på bästa sätt behövs en delaktighet från alla! Delaktighet och medvetenhet kan också leda till lägre kostnader, vilket gynnar VAkunder och avfallskunder. Margareta Björksund, VD margareta.bjorksund@vivab.info 4

5 Ägarstruktur VIVAB Varbergs kommun Falkenbergs kommun Varbergs Stadshus AB Falkenbergs Stadshus AB Varberg Vatten AB Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB Ägande 50% Ägande 50% Organisation VIVAB Styrelse VD-assistent VD Ekonomi Kommunikation och strategi Personal Miljökemi Projekt och planering VA Teknisk utveckling Återvinning och avfall Produktion VA 5

6 Ordförande har ordet Personligen tror jag att när systemet är fullt utvecklat så kommer det att fungera mycket bra och dessutom vårda vår gemensamma miljö för framtiden. Vi har även miljömål inom VA-verksamheten. Jag tror att ingen har undgått debatten om fosfor som kommer att bli en bristvara men som finns i vårt slam från reningsverken. Det arbetas intensivt med att ta fram metoder för att ta vara på detta så att man kan återvinna så mycket som möjligt. Nya metoder för att utveckla VA-verksamheten tror jag även kommer att påverka mindre tätbebyggda områden där man idag har enskilt vatten och avlopp eftersom miljö och hälsa ställer högre krav på infiltration etc. Det finns idag sätt att lösa detta med pumpar och därigenom behöver man inte gräva lika mycket som tidigare. Så vad gör då vi i VIVAB för att möta framtiden? Vi försöker hela tiden att utveckla vår kunskap och vår verksamhet genom att söka samarbete, både nationellt och internationellt, med högskolor och aktörer som har stor kunskap inom våra verksamhetsområden. Jag noterar med stolthet att andra VA-bolag söker information från oss och vill utnyttja VIVAB:s kompetens. Är vi tidigt ute? Det är en väldigt relevant fråga. Kommunerna står idag inför stora utmaningar vilket samtidigt leder till att nya möjligheter öppnar sig, både inom avfalls- och VA-verksamheten. Nya krav från lagstiftaren gör att kommunerna måste tänka ännu mer långsiktigt i planeringen för hur verksamheterna ska utvecklas. Det pågår just nu diskussioner i media och bland allmänheten om den matavfallsinsamling som har påbörjats av VIVAB. Somliga har väntat på att matavfallet ska samlas in och tycker att detta är ett stort steg framåt, andra ser det som ett steg bakåt. Vi är tvungna att rätta oss efter de nationella miljömål som säger att vi ska minska avfallsmängderna kraftigt och att matavfallet ska komma till nytta så att energin kan tas tillvara. Vår uppgift är att genomföra detta VIVAB tillsammans med invånarna i Falkenbergs och Varbergs kommuner. Jag ser fram emot att vi får vara med att utveckla våra kommuner. Närmast står vi inför stora utmaningar i Varberg med bland annat tunnelbygge och nytt vattentorn spännande projekt som vi tar oss an tillsammans med vår engagerade och entusiastiska personal. Så ett stort TACK till alla som deltar i vårt gemensamma arbete att vårda vår miljö! Peter Sjöholm, ordförande peter.sjoholm@vivab.info 6

7 Styrelsen Stefan Stenberg (c) Carin Carlsson, arbetstagarrepresentant Anders Richardsson (c) Per-Gunnar Andersson (s) Margareta Björksund, VD Hans Bertilsson (m) Vivi-Anne Karlsson (s) Peter Sjöholm (m) ordförande Jan-Olof Lundin, arbetstagarrepresentant Hans Johansson (c) Rebecka Jönsson, arbetstagarrepresentant Saknas: Yvonne Hååg, arbetstagarrepresentant, Lukas Nord Axelsson (s) VIVAB är bland annat medlem i följande organisationer Svenskt Vatten Avfall Sverige Svenska Kommunförbundet/ Pacta AB Miljöforum Halland Föreningen Vatten Viskans Vattenråd Ätrans Vattenråd Energi- och Miljöcentrum EMC Sveriges Åkeriföretag International Water Association IWA Energigas Sverige Water Environment Federation WEF. 7

8 Kundtjänst i siffror Antal besvarade samtal Genomsnittlig längd på samtal 3 min 25 sek Antal skickade fakturor, varav drygt 19% e-fakturor Registrerade flyttar Nyuppsatta vattenmätare 251 Kommunikation med kunden i fokus Kommunikation efter kundens önskemål Matavfallsinsamlingen startade i januari Den nya sorteringen införs områdesvis i Falkenbergs och Varbergs kommuner och slutförs under Olika kommunikationsinsatser har genomförts inför, under och efter införandet i de olika områdena. Enligt kundernas egna önskemål efter försöksprojektet 2011 har informationen främst utgjorts av trycksaker som skickats hem till hushållen. Under året har VIVAB annonserat i lokalpress, på webb och på Facebook. Vi har även anordnat 14 informationsmöten för allmänhet och ett frukostseminarium för ägare av flerfamiljsfastigheter. Frågor kring abonnemang och sortering har besvarats av VIVAB:s avfallsrådgivare. Vi har även haft kortare utställningar om matavfall runt om på kommunernas bibliotek. Efter införandet i det första området gjordes en delmätning av informationsinsatserna. Den visade att 68 % av väljarna hade en förkunskap om införandet (målsättningen var 70% för alla områden sammantaget). Merparten (91%) av väljarna tyckte att de fått tillräckligt med information för att kunna göra ett val av abonnemang - information som i första hand funnits i de trycksaker som VIVAB skickat ut men även på hemsidan och i annan kontakt med VIVAB. Aktivt deltagande i olika evenemang och i media Liksom tidigare år har VIVAB deltagit i olika lokala evenemang, såsom Falkenbergs stadslopp, Varbergsloppet, Vi går för Vatten och SM i beachvolleyboll. För första gången medverkade vi under Sparbanksdagen i Falkenberg. Där informerade vi om matavfallsinsamlingen och anordnade även en digital frågesport. Deltagarna kunde med hjälp av en QR-kod ladda ner frågorna till sina mobiler och tävla om biobiljetter. VIVAB syns regelbundet i lokalpressen, både genom artiklar och insändare. Under året som gått har döda fiskar i dagvatten i Varberg, vägning av hushållsavfall i Falkenberg och införandet av matavfallsinsamling gett oss rubriker. I Fagered byggde vi en ny ledning till Ullared vilket orsakade tillfälliga problem för boende i området. Den 19 november uppmärksammade vi Världstoalettdagen, en dag då FN vill lyfta problemet med att 2,5 miljarder människor är utan vatten. På Rörbecksplatsen i Falkenberg och på Stora torget i Varberg demonstrerade några toaletter sitt missnöje med att bli använda som papperskorgar. Demonstrationen uppmärksammades både av traditionell press och på sociala media. Vårt Facebookinlägg om demonstrationen blev vårt mest delade under året. 8

9 Kundtjänst i siffror Antal besvarade samtal Genomsnittlig längd på samtal 3 min 25 sek Antal skickade fakturor, varav drygt 19% e-fakturor Registrerade flyttar Nyuppsatta vattenmätare 251 Toaletter demonstrerade på våra torg under Världstoalettdagen, 19 november. Avfallsfrågor skapar engagemang Antalet samtal till kundtjänst ökade med 28% från föregående år. Införande av matavfallsinsamling, vägning av hushållsavfall i Falkenberg och nya entreprenörer väcker frågor och engagemang. Kundernas frågor blir mer komplexa och samtalslängden därmed längre. Antalet hanterade ärenden (i förhållande till antal samtal) har minskat under senare delen av året. Vi kan se en tydlig koppling till att VIVAB tillsammans med entreprenören för sophämtning har följt upp och kvalitetssäkrat verksamheten. Under 2014 har även ett mätbart mål gällande väntetid för att nå vår kundtjänst tagits fram. Målet är att minst 80% av samtalen ska besvaras inom 3 minuter, detta kommer att kunna mätas från och med Ny teknik ger snabbare kontaktvägar till kunden I takt med att telefonsamtalen till VIVAB:s kundtjänst har ökat har vår hemsida blivit alltmer populär. Med ett genomsnitt på ca besök i månaden har antalet besökare ökat med 32% sedan Genom en webbenkät har vi kunnat ta del av kundernas användarvanor och åsikter kring vår hemsida. Kunderna söker främst information om sina avfallskärl. Det kan t ex gälla byte, tömning eller avgifter. De vill också veta när återvinningscentralerna har öppet, vilket även syns i statistik över de mest besökta sidorna på hemsidan. Dock tycker endast 46% av de svarande besökarna att de lätt hittar informationen som eftersöks. En del åtgärder har genomförts under året för att förbättra hemsidan utifrån kundernas önskemål. Bland annat har kartor och adresser till våra återvinningscentraler lagts upp samt tydligare information och formulär för kundsynpunkter. Nu finns även möjlighet att se sin hämtningsdag via en funktion där man anger sin adress. Under slutet av året påbörjades arbetet med en ny, mer lättnavigerad hemsida. Sidan kommer att lanseras under Under året har vi arbetat mer aktivt med vår Facebooksida, exempelvis genom en adventskalender under december där vi delade med oss av bland annat miljötips och information om vår verksamhet. Sidan har även använts mer aktivt som en kompletterande kanal i samband med driftstörningar. Vår sms-tjänst har använts mer frekvent under året, vi har skickat drygt sms till kunder som påverkats av driftstörningar. Gensvaret från våra kunder om sms-tjänsten är mycket positivt. Varje år görs avläsningar av vattenmätare i de båda kommunerna. Traditionellt har dessa skickats in på papperstalong. VIVAB erbjuder nu möjligheten att lämna sin avläsning digitalt, vilket har tagits emot väl. Under året har ca sms-aviseringar skickats till de kunder som registrerat sig. 9

10 Återvinning och avfall Viktbaserad taxa och utsortering av matavfall Under 2014 har nästan hälften av alla hushåll i Falkenberg och en tredjedel av hushållen i Varberg fått välja om de vill sortera ut sitt matavfall och därefter påbörjat sorteringen. Utfallet har överstigit målsättningen, av villahushållen har drygt 80% valt att sortera ut sitt matavfall. En annan stor förändring för våra kunder har varit övergången till viktbaserad taxa i Falkenberg. Sedan 1 januari 2014 betalar även falkenbergarna en viss del av sin avgift efter hur mycket avfall de slänger. I Varberg har man betalat efter vikt sedan 1990-talet. Vi kan tydligt se att den viktbaserade taxan har lett till minskade avfallsmängder. Under året har övergången till en ny entreprenör för hushållsavfall och slam inneburit extra arbetsinsatser. Framförallt sophämtningen har dragits med en del driftproblem. Med hjälp av en tät dialog och skärpta krav på vår entreprenör har samarbetet förbättrats avsevärt under året. Ett infört system med avvikelsehantering i samband med till exempel missad hämtning har inneburit att VIVAB har fått en bättre kontroll och uppföljning av verksamheten. Det pågående arbetet med att hitta en permanent plats för att lasta om hushållsavfallet har ännu inte nått någon lösning. Tills vidare har vi valt att sköta omlastningen på Åkericentralens anläggning i Torsholm. Ytan som används ligger inomhus i ett före detta djurstall och fungerar bra. Ny återvinningscentral I Varberg planeras sedan tidigare en ny återvinningscentral på en annan plats än den nuvarande på Östra Hamnvägen. De utredningar som krävs enligt miljöbalken har dragit ut på tiden och först i slutet av året har alla utredningar blivit genomförda. De visar bland annat att en dagvattendamm behöver anläggas inom området. Utredningarna visar också att det blir svårt att hålla ner bullernivåerna vid flisning av träavfall, vilket sannolikt innebär att trä och ris kommer att behöva forslas bort för behandling. Sluttäckning av deponier I Falkenberg finns totalt fem deponier som omfattas av deponiförordningen. Ätran, Älvsered och Heberg är sluttäckta och godkända sedan tidigare. Under 2014 har en sluttäckningsplan för deponin i Ullared arbetats fram. Den är genomgången och godkänd av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och deponin kommer att sluttäckas under Därefter återstår bara Ågårds deponi i Falkenbergs kommun, den ska vara sluttäckt och färdig senast I Varberg omfattas Bösarp av deponiförordningen och sluttäckningen ska vara klar senast Under 2014 har den första av tre etapper färdigställts. Sluttäckningen har inneburit att ca m 2 har tätats med bentonitmatta och en brunn har försetts med en pumpstation som pumpar dagvattnet förbi deponin. Detta har gjort att lakvattenmängderna har minskat betydligt. De två återstående etapperna kommer att genomföras i samma entreprenad och bedöms färdigställas under Övriga avslutade deponier som kommer att behöva täckas är Hunnestad, Veddige och Lassabacka. Täckningen av Lassabackadeponin har lyfts fram i samband med projektet med tunnelbygget i Varberg. De schaktmassor som kommer från järnvägsutbyggnaden skulle kunna vara mycket lämpliga att använda som konstruktionsmassor för att genomföra täckningen. Innan några sluttäckningsarbeten vid Lassabacka kan påbörjas krävs dock omfattande utredningar av hur den känsliga omgivningen kan tänkas påverkas av sluttäckningen. 10

11 Nyckeltal avfallsverksamhet Återvinning och avfall Varberg Falkenberg Hushållsavfall, totalt, ton Hushållsavfall, kg per invånare ÅVC, brännbart avfall, ton ÅVC, restavfall, ton ÅVC insamlat skrot, samt mobil återvinning, ton Insamlat farligt avfall inkl tryckimpregnerat, ton Insamlat glas, ton Abonnentens kostnad för fastighetsrenhållning - lägenhet enligt Nils Holgersson, kr/m 2 inkl moms 20,97 20,2 19,6 19,0 19,7 23,4 22,2 22,2 22,2 22,2 - normalhushåll 190 l kärl var 14:e dag, kr/år inkl moms normalhushåll, utsortering av matavfall, 10 kg avfall/vecka inkl. moms* *ny typ av taxa from

12 Hållbara lösningar för ett friskt vatten Färre anläggningar och fler överföringsledningar VIVAB driver ett långsiktigt arbete med att minska antalet mindre anläggningar och istället bygga överföringsledningar. Under året har ett flertal projekt slutförts. Boende i Fagered försörjs nu med dricksvatten från Ullareds vattenverk och avloppsvattnet pumpas till Ullareds nya reningsverk. För att möjliggöra detta grävdes fem kilometer ledning ner mellan Fagered och Fridhemsberg, en tryckstegringsstation i Fagered uppfördes och två pumpstationer har byggts längs sträckan. Både reningsverket och vattenverket i Fagered stängdes under november. Miljövinsterna med projektet är omfattande vad gäller energi och transporter. Slamtransporterna från Fagered till Smedjeholm har upphört helt liksom kemikalietransporter till Fagered. Även tillsynsbesöken minskar då vi besöker pumpstationerna var fjortonde dag jämfört med de tidigare besöken på reningsverket som gjordes varannan dag. En geoteknisk förundersökning slutfördes under året som gav oss en möjlig dragning för överföringsledningen från Bua till Varberg. I Heberg har en ny pumpstation byggts som ersätter både en gammal pumpstation och reningsverket. arbete ske under Parallellt har en VAutbyggnadsplan för befintliga områden tagits fram och de första områdena (Eftra, Hunnestad och Fyrkullen) är nu under förprojektering. I Varberg har tunnelprojektet intensifierats och detta kommer att vara ett av de större projekten för vår planeringsavdelning de närmaste fem åren. VA-plan för att klara framtida utmaningar Under året har arbetet med en gemensam plan, VAplan 2030, för de allmänna VA-anläggningarna i Varbergs och Falkenbergs kommun pågått. Planen ska ge en helhetsbild av nuvarande och framtida behov av VA-försörjning, både inom befintliga och framtida verksamhetsområden. Den ska beskriva behoven av modernisering av befintliga vatten- och avloppsverk samt de åtgärder som behövs för att upprätthålla funktion och kondition. I detta ingår att ta hänsyn till framtida ökade krav med anledning av förväntad klimatförändring, ökade risker, miljökvalitetsnormer, vattenstatus, skärpt lagstiftning etc. I Falkenberg har en VA-policy antagits i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige, i Varberg förväntas samma 12

13 Ny teknik säkrar dricksvattnet Utbyggnaden av Kvarnagårdens vattenverk med membranteknik har fortgått under året. Införandet av membranteknik görs för att uppfylla lagkrav på mikrobiologiska barriärer och framtida behov av utökad avskiljning av organiskt material. Under 2014 har ett stort arbete lagts på upphandlingar och detaljprojektering. I slutet av oktober levererades en test- och demonstrationsanläggning till Kvarnagården. Anläggningen ska användas på flera sätt: för validering och provdrift av framtida fullskaleanläggning som testanläggning för membranelement (kvalitetskontroll) nödförsörjning vid mindre vattenverk praktisk forskning inom membranteknik (nya moduler, anpassade driftsstrategier med mera) Under 2015 pågår ett intensivt arbete med att färdigställa den permanenta dricksvattenanläggningen med membranteknik. Ökat fokus på aktiv omvärldsbevakning VIVAB har en arbetsgrupp för aktiv omvärldsbevakning inom avloppsvattenrening, processoptimeringsgruppen. Gruppen består av nio medarbetare som representerar mindre och större processanläggningar samt labben. Målsättningen för den aktiva omvärldsbevakningen är bland annat att behålla och öka specialkompetens inom organisationen, öka attraktiviteten som arbetsgivare och att ligga i framkant på teknikutvecklingen. Förutom bevakning av ett antal seminarier och konferenser arrangerades i början av maj ett erfarenhetsutbyte inom kommunalt VA, Hallandsträffen. Representanter från de olika VA-verksamheterna i länet presenterade pågående utvecklingsarbeten och projekt. Länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddskontoren informerade om och diskuterade kring gällande och framtida lagstiftning. I december arrangerades för första gången ett internt seminarium inom teknisk utveckling för driftpersonalen med fokus på framtida reningstekniker, läkemedelsrester och nya systemlösningar. Döda fiskar gav dagvattnet uppmärksamhet Under året har dagvattnet fått större plats på agendan. Det är en fråga som är svår att lösa och behöver ses i ett större sammanhang. Dagvattnet har även fått uppmärksamhet i media då det upptäcktes föroreningar i dagvattnet på Getterön i Varberg, vilket vid flera tillfällen lett till döda fiskar. Orsaken till fiskdöden utreds nu och en av åtgärderna har varit anskaffande av en omfattande mätutrustning. Denna kommer att ge oss möjlighet att följa vattnet i realtid och förhoppningen är att vi framöver ska kunna se vad som påverkar vattnet och kunna förhindra eller förmildra effekter av föroreningar. Ihållande regn påverkade reningen av vatten Under augusti drabbades vårt område av stora mängder nederbörd, något som orsakade problem för vår drift. Alla våra anläggningar var i drift under perioden och flödet till våra reningsverk var många gånger högre än normalt. Extremt höga flöden gör att vi får ett tillflöde till våra pumpstationer och reningsverk från alla brunnar med följden att avloppsvattnet blir utspätt med regnvatten. Det stora tillflödet leder till att reningsverket inte har möjlighet att ta emot allt vatten och en viss mängd av det måste då bräddas. Bräddning innebär utsläpp av en blandning av dagvatten och orenat spillvatten. De av våra anläggningar som har varit värst drabbade av regnet är reningsverken i Ätran och Gällared samt pumpstationerna som finns i Heberg och Slöinge. 13

14 Nyckeltal vatten och avlopp Varberg Falkenberg Antal vattenläckor Antal läckor/ledningslängd i km 1/18 1/28 1/20 1/31 1/27 1/29 1/28 1/26 1/22 1/14 Antal avloppsstopp Antal avloppsstopp/ ledningslängd i km 1/4,9 1/8,4 1/6,5 1/6,9 1/7 1/6,8 1/4,5 1/4,4 1/4,3 1/4,5 Producerad mängd vatten, tm Försåld mängd vatten, tm Renad mängd avloppsvatten, tm Försåld mängd avloppsvatten, tm Andel ovidkommande vatten till reningsverk, % 54% 43% 66% 63% 58% 60% 51% 61% 59% 55% Andel läckage, % 16% 23% 13% 9% 12% 16% 16% 16% 15% 13% Läckage/ledningslängd, m 3 /m 1,38 2,14 1,10 0,76 1,11 1,01 0,98 1,11 1,05 0,94 Ledningslängd totalt, km Vattenledningar, km Spillvattenledningar, km Tryckavlopp, km Dagvattenledningar, km Nylagda ledningar, m Sanerade/omlagda ledningar, m Totalt, m Ledningsnätets förnyelsetakt, årsintervall 1/168 1/326 1/254 1/391 1/219 1/181 1/424 1/567 1/206 1/366 Renad mängd fosfor, ton 39,9 43,8 54,8 60,4 57,0 37,8 37,2 41,2 52,1 46,9 Renad mängd kväve, ton Renad mängd syreförbrukade ämnen (BOD7), ton Energiförbrukning vattenproduktion, MWh Energiförbrukning vattenproduktion, kwh/m 3 0,46 0,48 0,46 0,48 0,47 0,82 0,86 0,81 0,87 0,94 Energiförbrukning avloppsrening, MWh Energiförbrukning avloppsrening, kwh/m 3 0,58 0,77 0,46 0,48 0,50 0,49 0,60 0,46 0,50 0,53 Abonnentens kostnad för vatten/avlopp lägenhet enligt Nils Holgersson inkl moms, kr/m 2 47,5 47,5 46,6 45,8 44,9 54,4 54,4 51,1 48,0 46,5 typhus A, inkl moms, kr/år typhus B, inkl moms, kr/år

15 Våra medarbetare Kontinuerlig kompetensutveckling Vi satsar på att kompetensutveckla vår personal och vi har påbörjat en kompetensinventering som ska vara ett underlag för diskussioner av framtida behov i företaget. En del av våra utbildningsinsatser har vänt sig till samtlig personal. Flera av våra utbildningar har varit inriktade på en säker arbetsmiljö för vår personal. Bland annat har utbildningstillfällen inom trafiksäkerhet anordnats, en viktig insats då många använder bilen till att förflytta sig i sitt dagliga arbete. Exempel på utbildningar inom trafiksäkerhet är arbete på väg, halkkörning samt HLR-utbildning. En gemensam arbetsmiljödag genomfördes under hösten tillsammans med våra skyddsombud. Dessutom har stora utbildningsinsatser gjorts inom elsäkerhet. Andra utbildningar har haft en mer specifik inriktning beroende vad man utför i sitt arbete och med syftet att utveckla vårt pågående förbättringsarbete. Vi arbetar med att hitta interna och externa nätverk där personal med liknande arbetsuppgifter utbyter erfarenhet och kunskap. Under 2014 har vi anställt ett flertal personer från andra företag vilket medfört att vi breddat vår kompetens genom att lära av varandra. Nyanställda Pensionsavgångar och nyrekryteringar innebär utmaningar för att bevara en hög kompetensnivå i organisationen. Generationsskiftet inom branschen innebär att vi får en sjunkande medelålder. Det i sin tur kräver att organisationen måste anpassa sig till andra typer av förändringar. Exempelvis ökar antalet föräldralediga som ibland måste ersättas med vikarier. För att detta ska kunna hanteras på bästa sätt måste vi ha en väl fungerande introduktion för våra nyanställda. I de fall där det är möjligt får våra nyanställda under en tid arbeta parallellt med den medarbetare som de ska ersätta. Detta är en ovärderlig källa till kunskapsöverföring och en viktig del av introduktionen. Gemensamma introduktionstillfällen anordnas två gånger om året, under hösten och våren, då våra anställda ges en övergripande bild av VIVAB. Under denna dag görs också en rundtur där man besöker ett reningsverk, ett vattenverk och en återvinningscentral för att få en bra inblick i vår breda verksamhet. Fem år som VIVAB Under 2014 uppmärksammades att VIVAB bedrivit verksamhet under fem år. Internt anordnades bland annat en dag där samtliga anställda fick möjlighet att träffas och se tillbaka på de år som gått. Vi erbjöd även samtliga anställda att besöka anläggningar och arbetsplatser runt om i vårt verksamhetsområde. Det var uppskattade tillfällen där det gavs möjlighet att se delar av verksamheten som man vanligtvis inte kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete. 15

16 Ekonomi Under 2014 har omsättningen i de tre bolagen uppgått till 283 Mkr eller 1,84 Mkr per årsanställd. De materiella anläggningstillgångarna värderas enligt årsbokslutet till sammanlagt 884 Mkr, vilket är en ökning med 99 Mkr under året. Denna ökning visar att investeringsnivån är hög. Återanskaffningsvärdet antas vara betydligt högre än det redovisade värdet. Orsaken till detta är kostnadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen och de redovisningsprinciper som använts genom årens lopp. VA-verksamheten är kapitalintensiv och har stora behov av både underhållsinsatser och investeringar för att säkerställa och förbättra anläggningarna och deras funktion. Detta för att kunderna ska få ett gott och friskt dricksvatten och för att den miljömässiga påverkan ska bli så liten som möjligt. Tillväxten i båda kommunerna medför också en utbyggnad av anläggningarna, främst ledningsnätet. De senaste åren har vi sett en relativt låg räntenivå vilket har varit gynnsamt för verksamheten. De huvudsakliga intäkterna kommer från taxeverksamheterna. Självkostnadsprincipen gäller, vilket innebär att taxeintäkterna endast får tas ut för att täcka de så kallade nödvändiga kostnaderna. Taxan för fastighetsrenhållningen omstrukturerades inför 2014 då utsortingen av matavfall infördes. I Falkenberg skedde samtidigt en förändring till en viktbasad taxa, något Varbergs kommun har haft sedan 1990-talet. Införandet av utsortering av matavfall sker etappvis i olika områden och beräknas vara slutfört under Av de kommuninvånare som hittills har fått göra sitt val har fler än beräknat valt att sortera ut sitt matavfall. Ur ett kundperspektiv är det viktigt för kunden att kunna påverka sin avgift genom sitt eget beteende. Detta gör att det ännu finns en osäkerhet kring vilka framtida intäkter som den beslutade taxenivån ger. 16

17 17

18 18

19 Vatten & Miljö i Väst AB Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Organisationsnummer Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Lekmannarevisorernas rapport Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Redovisning sker i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år. 19

20 20