Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen"

Transkript

1 Nordic Outlook Februari Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which affects your rights. FINANSPOLITIKEN VIKTIGARE I ERM KRIGSRALLY FÖLJS AV BESVIKELSE

2 SEB Ekonomisk Analys Denna rapport publicerades den 8 februari. Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar var den februari. Klas Eklund, Chefekonom Håkan Frisén, chef för Ekonomisk Analys 87 Ann Enshagen Lavebrink, ekonomassistent 877 Ingela Georgii-Hemming, EMU-koordinator 897 Olle Holmgren, ekonom 879 Mikael Johansson, ekonom, webbredaktör 89 Annika Jonsson, ekonomassistent/sekreterare 89 Christina Nyman, ekonom 89 Fax nr Bidrag till texterna om Tyskland, Danmark och Norge har lämnats av Dr. Klaus Schrüfer från SEB Frankfurt/M, Peter Lauridsen och Tharald Stray Laastad från Trading Strategy, Merchant Banking. SEB, Ekonomisk Analys, K A, SE- STOCKHOLM Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga.

3 Sammanfattning Internationellt Ett amerikanskt anfall mot Irak tycks vara nära förestående, med eller utan FN-stöd. Vår prognos utgår från att kriget blir kortvarigt och följs av fallande oljepriser. Ett lättnadsrally utlöses på börserna under mars-april; räntorna stiger och dollarn stärks. Glädjen blir dock kortvarig. De underliggande finansiella obalanserna i USA är fortfarande påtagliga. Investeringsåterhämtningen dröjer, hushållssparandet fortsätter att stiga och budgetunderskottet blir allt mer tyngande. Den amerikanska BNP-tillväxten stannar i år på, procent lägre än i fjol och klart under konsensussynen. Dollarn försvagas igen under sommaren och räntorna faller tillbaka. Den internationella oron och strukturella problem, i synnerhet i Tyskland, gör att tillväxten i Euro-zonen begränsas till, procent i år. ECB sänker refiräntan med ytterligare punkter till, procent i vår. Japans kris är fortfarande allvarlig, även om vissa ljustecken syns. Tillväxten hamnar runt, procent i år och Bank of Japan lättar ytterligare på penningpolitiken. Sverige Sveriges BNP-tillväxt stannar i år på, procent. Skattehöjningar och starkare krona hämmar efterfrågan. Hushållssparandet slutar dock stiga, vilket ger stöd åt konsumtionen. Återhämtningen i investeringarna bromsas av en politisk förlamning av bostadsbyggandet. Budgeten pressas alltmer av den svaga tillväxten. Överskottsmålet procent av BNP nås inte, och utan nya besparingsåtgärder kan utgiftstaket bara klaras med alltmer flagranta bokföringsknep. Inflationen jackas upp rejält de närmaste månaderna på grund av stigande el- och oljepriser. Uppgången är dock tillfällig, och redan i vår faller inflationen tillbaka. Den kommer att ligga under procent större delen av. Riksbanken avvaktar under den turbulenta våren, för att sedan sänka reporäntan med punkter i juni. Utgången av EMU-folkomröstningen den september är oviss. Prognosen utgår dock från ett Ja, och att kronan träder in i ERM till centralkursen 8,7 under senhösten. Euron införs den januari. ERM medför att penningpolitiken blir mindre effektiv mer markerat ju smalare växelkursbandet blir. Direkt efter ERM-inträdet påbörjar Riksbanken en anpassning av reporäntan mot ECB:s nivå. Finanspolitiken måste därför axla ett betydande ansvar för inflationsbekämpningen. Övriga Norden och Baltikum Den danska ekonomin återhämtar sig gradvis. BNP-tillväxten i år blir,7 procent och inflationen dämpas, men ligger ändå över EMU-snittet. Om Sverige röstar Ja till euron, anordnas en dansk folkomröstning nästa år. Norges stora överskott i budget och bytesbalans minskar, då oljepriset faller under våren. Inflationen dämpas gradvis, och Norges Bank kan sänka styrräntan med ytterligare en procentenhet under våren. God konsumtionstillväxt gör att finsk BNP stiger med, procent i år, trots bakslag i industrikonjunkturen. Inflationen håller sig under procent. De baltiska ekonomierna fortsätter att växa snabbt, med,- procent. Nästa års EU-inträde stimulerar direktinvesteringarna. Överhettningsrisker i Estland kan driva fram en stramare ekonomisk politik.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Internationell översikt USA 7 Japan Euro-zonen Storbritannien Emerging markets 8 Central- och Östeuropa 9 Internationella finansmarknader Svensk ekonomi Svensk ekonomisk politik 9 Danmark Norge Finland 7 Nordiska nyckeldata 8 Internationella nyckeldata Fördjupningsrutor Alternativa krigsförlopp BNP-prognos för USA 7 USA: Obalanser och anpassning styr tillväxtmönstret 8 Strukturell försämring av de offentliga finanserna i OECD 9 Deflationen fortfarande en bit bort Tillväxtskillnader inom Euro-zonen Ifrågasatta ekonomisk-politiska ramar i Euro-zonen Brittiska huspriser: Bubbla som pyser ut 7 Ungersk räntedramatik 9 Sverige: Högre BNP i reviderade nationalräkenskaper Bostadsbyggandet: Politiken har gått i stå Svenska skatteförändringar och 8 Sverige: Oviss euro-omröstning 9 Kronans jämviktskurs Ränteparitet och räntespread Vad händer om det blir Nej den september?

5 Internationell översikt Krig, lättnad och nya besvikelser Kortvarigt Irak-krig troligt Börs- och ränteuppgång följer, när krigsskuggan lättat och oljepriset faller Men obalanser efter den brustna bubblan består i USA och Tyskland stagnerar Förhoppningarna om en global återhämtning efter den brustna börs- och investeringsbubblan har gång på gång kommit på skam. Samtidigt syns en klyfta mellan makroprognoser å ena sidan och de finansiella marknaderna å den andra. Medan makrokonsensus (som vanligt!) visar en tydlig återhämtning om ett halvår, domineras de finansiella marknaderna av oron för en utdragen lågkonjunktur och deflationshot. För närvarande hämmas såväl konjunktur som börser av osäkerheten kring Irak: Oljepriset pressas upp, och investerings- och konsumtionsviljan dämpas. Problemen beror dock inte enbart på krigsrisken; som vi betonat i tidigare analyser finns också långsiktiga förklaringar till att återhämtningen dröjer. Obalanserna i den amerikanska ekonomin är fortfarande så svåra att en stabil investeringsledd uppgång ligger en bit framför oss. Strukturproblemen i den tyska ekonomin hämmar utvecklingen i Europa. Prognosmakarens utmaning ligger i att dels spå rätt om krigsrisken, dels analysera hur den militära utvecklingen samspelar med de underliggande obalanserna. Vår utgångspunkt är att det blir krig, att det blir förhållandevis begränsat och att dess direkta ekonomiska effekter på världsekonomin blir små. Vi har utgått från följande krigsscenario: Ett amerikanskt-brittiskt anfall mot Irak företas inom den närmaste tiden. Själva kriget blir kort; det dröjer bara någon månad efter krigsutbrottet innan Bagdad-regimen faller. Uppföljningsaktioner pågår därefter ytterligare en tid. Oljepriset toppar i samband med krigsutbrottet, men faller därefter tillbaka till dollar/fat. Med ett så snabbt krigsförlopp kommer de finansiella marknaderna att någon gång i vår få en påtaglig injektion av optimism. När oljepriset faller och den geopolitiska osäkerheten reduceras, lyfter börserna i Väst i ett lättnadens rally. Marknadsräntorna kommer att stiga. Vi räknar med att detta sker redan under mars månad. Vi vill dock varna för överoptimism. Geopolitiska spänningar kommer att finnas kvar, såväl i Mellanöstern som gentemot Nordkorea. Den ekonomiska återhämtningen är inte säkerställd. Skuldbördan och kvarstående obalanser i USA i kombination med strukturella svagheter i Europa hämmar utvecklingen även efter kriget. Samtidigt kvarstår de problem som under flera år bromsat tillväxten i Japan. De deflationistiska krafterna förblir därför starka ytterligare en tid, och finansmarknaderna kommer efter lättnadsrallyt ganska snart att drabbas av bakslag och besvikelser. Att den ekonomiska uppgången blir långsam och riskfylld medför att centralbankerna måste fortsätta att understödja ekonomierna med låga styrräntor. ECB kommer att sänka med ytterligare punkter i vår, medan Fed ligger still året ut. I Japan ligger styrräntan kvar på noll. BNP-tillväxt USA,,,, Japan,,,, Euro-zonen,,8,, OECD,8,7,, Hela världen,9,,, Under loppet av tar de reflationistiska krafterna i den amerikanska ekonomin överhanden över de deflationistiska. Därmed kommer obligationsräntorna att stiga. Tillväxtkrafterna i Europa förblir relativt svaga, men integrationen av den globala kapitalmarknaden drar upp också de europeiska obligationsräntorna. Den europeiska återhämtningen får därmed ytterligare motvind. Det går lätt att måla upp alternativa scenarier, såväl svagare som starkare än vår huvudprognos. De högt uppdrivna huspriserna utgör ett hot mot den finansiella stabiliseringen både i USA och Storbritannien, i synnerhet när realräntorna börjar stiga. Vi har inte i denna prognos räknat med något ras i huspriserna, men skulle ett sådant inträffa hotas den amerikanska återhämtningen. Självfallet skulle också ett mer utdraget krig med ännu högre oljepriser medföra en svagare utveckling än den vi skisserat här. Också det omvända gäller: Lättnadsrallyt efter krigsslutet kan bli starkare än vi räknat med, och konsumenter och investerare kan gripas av kraftigare optimism. I så fall sker uppgången i USA snabbare, vilket efter hand också ger Europa tillväxtimpulser via exporten. Att det bästa respektive sämsta möjliga förloppet skiljer sig så kraftigt åt, medför osäkerhet och fortsatt volatilitet på de finansiella marknaderna.

6 Internationell översikt Alternativa krigsförlopp Vår prognos bygger dels på att det blir ett amerikanskt anfall i Irak, dels på att kriget blir kort och begränsat. Skulle kriget kunna undvikas genom någon oväntad diplomatisk förhandlingsframgång om t ex Saddam Hussein frivillgt går i exil blir inte förloppet särskilt mycket annorlunda än i vår prognos. Lättnadsrallyt kan då bli starkare, men analysen av de underliggande obalanserna i den globala ekonomin håller fortfarande. Däremot kan en lång rad olika faktorer ge ett mer utdraget och blodigare förlopp, med betydligt allvarligare mänskliga och ekonomiska konsekvenser: Israel dras in i kriget, t ex via terrorattentat inne i landet, direkt eller indirekt utförda av Bagdad-regimen. Terrorattacker mot mål i Väst kan orsaka stark psykologisk effekt, inte minst i Europa. Hushållssparandet ökar då, medan konsumtionen minskar. Bagdadregimen kan förstöra oljefält eller oljepipelines i det egna landet eller iscensätta attentat i andra länder i regionen för att störa oljetillförseln till Väst. Det skulle kunna driva upp oljepriset till nivåer långt högre än i vårt huvudscenario. Misslyckad diplomati från USA och dess allierade under eller efter kriget kan sätta flera regimer i regionen i gungning. Skulle fundamentalistiska rörelser ta makten i exempelvis kärnvapenmakten Pakistan blir Irak-kriget bara inledningen till en längre period med krig och terror. Bojkottaktioner mot amerikanska varor skulle kunna störa världshandeln under en känslig fas, även om de knappast har utsikter att bli effektiva på sikt. Nordkorea skulle kunna utnyttja ett Irak-krig till nya nukleära utspel, som ökar spänningarna i Asien på ett dramatiskt sätt. Att mycket kan bli värre än vad vi antagit är således uppenbart. Några av de angivna händelserna här ovan var för sig eller i kombination skulle kunna ge allvarliga effekter på konsumtion och investeringar i OECDområdet, liksom fallande börser och räntor samt påtagligt försvagad dollar. Att i detalj gradera och siffersätta ett antal olika tänkbara krigsscenarier ter sig dock som en intellektuell hypotesövning med tämligen låg marginalavkastning. Vi har därför valt att avstå.

7 USA Kvardröjande obalanser Lågt kapacitesutnyttjande fördröjer investeringar Fed försiktig för att undvika krasch på husmarknaden Företagens balansräkningar saneras men långt kvar för hushållen Stora underskott i budgeten Den amerikanska återhämtningen fortsätter att gå trögt. Konjunktursignalerna är blandade och ger ingen tydlig bild av färdriktningen. De kvartalsvisa BNP-siffrorna visar stor ryckighet: Ett starkt tredje kvartal, med en -procentig tillväxt (omräknat i årstakt), följdes av ett fjärde kvartal där tillväxten stannade vid,7 procent. De senaste månadernas sentimentsindikatorer visar på osäkerhet och försvagad framtidstro i hushållssektorn, samtidigt som industriindikatorerna börjat röra sig uppåt. Detta är i linje med vår syn att anpassningsprocessen i företagssektorn kommit en bit på väg. Hushållssektorn står däremot inför en längre period av prövningar med stigande arbetslöshet och vikande huspriser, som fortsätter att driva upp sparandet. I kombination med mindre dramatiska tillväxtbidrag från de offentliga utgifterna innebär detta att BNP-tillväxten återigen försvagas, från, procent till, procent i år. Först nästa år kommer kapacitetsutnyttjandet att nå sådana nivåer att investeringarna mer tydligt tar fart. BNP-tillväxten stiger då till procent, fortfarande något under den potentiella nivån. Vår prognos ligger därmed även i denna Outlook en bra bit under konsensussynen. Det bör dock noteras, att även med vår dystrare prognos ter sig nedgången åren - mild i ett historiskt perspektiv detta trots att ekonomin genomlider den värsta finansiella krisen sedan 9- talet. Skälet är dels att den underliggande produktivitetstillväxten är fortsatt god, tack vare ny teknik och dynamiska marknader, dels en mycket expansiv ekonomisk politik. Sanering av balansräkningar I kölvattnet av den brustna börsbubblan står företag, hushåll och den offentliga sektorn inför smärtsamma krav på sanering av sina balansräkningar. Dessa anpassningar är avgörande för konjunkturförloppet. Om en djupare nedgång med förnyad recession ska kunna undvikas krävs en gynnsam timing, så att inte neddragningarna alltför mycket sammanfaller i tiden. Att åstadkomma en sådan timing är nu den ekonomiska politikens huvuduppgift. Företagssektorn ligger först i anpassningsförloppet. I flera avseenden har den kommit en bra bit på väg. BNP-prognos för USA 8 USA: Bruttonationalprodukt Annualiserad procentuell förändring 8 8 USA: Bruttonationalprodukt 8 Prognos SEB Prognos SEB Källor: EcoWin, SEB Källor: EcoWin, SEB - Dessa båda stapeldiagram visar vår prognos för den amerikanska tillväxten. Samma prognos redovisas i två skepnader. Till vänster visas prognosen i form av BNPförändring kvartal till kvartal omräknat i årstakt ( annualised ). Detta är det vanliga sättet att visa tillväxtsiffror i USA. Resultatet blir en mer volatil serie, med betydan- de kast. Till höger visas i stället utvecklingen på det sätt som är vanligt i Europa, nämligen som BNP-nivån ett visst kvartal i förhållande till nivån samma kvartal ett år tidigare ( year-on-year ). I detta fall blir amplituden mindre, och konjunkturtoppar respektive bottnar kommer med ett par kvartals fördröjning. 7

8 USA Obalanser och anpassning styr tillväxtmönstret De anpassningsprocesser som här beskrivs sätter tydliga spår i den amerikanska BNP-tillväxtens storlek och sammansättning under perioden -. Utvecklingen kännetecknas av stor ryckighet, vilket tydligt kontrasterar mot 99-talets starka tillväxtperiod med privat konsumtion och investeringar som ständiga lokomotiv. : Recession! BNP-tillväxten faller till, procent. Investeringsras och kraftig lageravveckling följer i börskraschens spår. Stark dollar ger negativt bidrag från utrikeshandeln. Expansiv ekonomisk politik håller uppe privat och framför allt offentlig konsumtion. : BNP-tillväxten når hyfsade, procent, men drivkrafterna är inte långsiktigt hållbara. Ytterligare tryck på gaspedalen för penning- och finanspolitiken ger än kraftigare konsumtion trots börsras. Lagercykeln slår om till att bli kraftigt tillväxtstödjande. Nedgången i fasta investeringar accelererar. Utrikeshandeln fortsätter att försvagas. : BNP-tillväxten dämpas till, procent. Gaspedalen är kvar i botten, men ger inte längre någon acceleration. Mindre bidrag från offentlig konsumtion, samtidigt som den privata konsumtionen mattas när injektionen från stigande huspriser faller bort. Investeringskonjunkturen bottnar. Dollarförsvagning ger neutral utrikeshandel. : BNP-tillväxten accelererar till procent. Investeringarna kommer äntligen igång, vilket lägger grunden för en hållbar uppgång. Hushållens anpassning fortsätter, men stigande realinkomster ger accelererande privat konsumtion. Påtaglig dämpning av offentlig konsumtion. Dollarförsvagningen ger nu positivt bidrag från utrikeshandeln. Kraftfulla kostnadsnedskärningar har genomförts, vilka gradvis har återställt lönsamheten och hållit uppe produktiviteten. Detta har bidragit till att konkursriskerna allmänt sett minskat, något som kan avläsas i minskade räntespreadar mellan företags- och statsobligationer. Fortfarande är dock skuldbördan i företagssektorn betydande; vinster och intjäningsförmåga i förhållande till skuldsättning ligger på historiskt sett mycket låga nivåer. Kapacitetsutnyttjandet tycks nu ha stabiliserats, men på låga nivåer. Enkäter indikerar att obenägenheten att investera fortfarande är stor. För att nyinvesteringar ska ta fart på allvar räcker det därför inte med att lönsamheten är på väg tillbaka; efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet måste upp. Även om företagssektorn har genomfört betydande svångremsanpassningar, är den således fortfarande beroende av att efterfrågan hålls uppe i andra sektorer i ekonomin USA: Kapacitetsutnyttjande och investeringar Kapacitetsutnyttjande i industrin, procent (vä axel) Investeringar exkl bostäder, mån proc förändring (hö axel) Källa: EcoWin Hushållen mot bistrare tider Att Fed med aggressiva sänkningar av styrräntan lyckats hålla uppe den privata konsumtionen har hittills varit avgörande för att en djupare nedgång kunnat undvikas. Den viktigaste kanalen för detta har gått via räntans effekter på bostadsmarknaden. Huspriserna har trissats upp på ett dramatiskt sätt, vilket motverkat börsfallets effekter på hushållens samlade förmögenheter. Samtidigt har den lägre räntenivån möjliggjort omläggningar av bostadslån, vilka gett en köpkraftsinjektion på ca procent årligen och. Att Fed parerat den spruckna börsbubblan med att pumpa upp bostadspriserna på detta sätt är naturligtvis inte riskfritt, och faran för att en ny bubbla ska spricka kan inte ignoreras. Pessimisten kan hävda att den extrema lågräntepolitiken lockat in alltför många hushåll i ett boende och en skuldbörda de i längden inte har råd med. De flesta bitar ligger på plats för ett fall i bostadspriserna; uppdrivna prisnivåer i förhållande till inkomster och hyror, snabb kreditexpansion etc. Vår huvudprognos innebär dock att Fed, genom att hålla styrräntan på låg nivå ytterligare en tid, lyckas med sin balansgång och undviker en krasch på bostadsmarknaden. Samtidigt räknar vi med att en viss rekyl i bostadspriserna förestår. Med en nedgång i storleksordningen - procent de närmaste åren skulle nivån vid slutet av vår prognosperiod ändå överstiga den som rådde då börsen vände nedåt för snart tre år sedan. Den privata konsumtionen kommer att pressas av att injektionen från låneomläggningar försvinner och från ett visst förmögenhetstapp. 8

9 USA Strukturell försämring av de offentliga finanserna i OECD Den snabba försämringen av de offentliga finanserna i USA, flera länders överskridande av stabilitetspaktens - procentgräns i Euro-zonen och de kroniskt stora underskotten i Japan ger en ny bild av de offentliga finansernas tillstånd i industrivärlden. I ett historiskt perspektiv har försvagningen varit ovanligt snabb, även om underskotten nivåmässigt inte ser ut att bli lika stora som i början på 98- eller 99-talen. Man kan hävda att försämringen delvis beror på en högst rimlig policyrespons på den ekonomiska nedgången. Icke desto mindre står det klart att de offentliga finanserna i USA under större delen av detta decennium kommer att bli betydligt svagare än vad tidigare långsiktiga framskrivningar indikerat. Någon snabb kursändring mot budgetkonsolidering när ekonomin tillåter, signaleras definitivt inte i nuläget. Blickar man framåt är det därför en rimlig uppskattning att den amerikanska statsskulden om fem år är - procentenheter högre (som andel av BNP) än vad som föreföll sannolikt för bara några år sedan. Offentligt sparande av BNP USA, -,7 -, -, Japan -7, -7, -8, -8, Euro-zonen -,9 -, -, -, OECD, -, -, -,7 Budgetförvagningen är således inte enbart av oskyldig cyklisk karaktär utan har också strukturella inslag. I ett skede när investeringskonjunkturen tar fart kan kvarstående stora offentliga lånebehov bidra till att pressa upp realräntan och därmed tränga ut privata investeringar (s k crowding out ). Risken för obehagliga ränteuppgångar om ett par år har således ökat. Hittills har hushållssparandet ökat måttligt från ca procent av den disponibla inkomsten till drygt procent. Vår prognos innebär att anpassningen uppåt av sparandet fortsätter i en takt av ca procentenhet per år och och att anpassningen sedan fortsätter i takt med ytterligare normalisering av styrräntan. 8 USA: Hushållens nettoförmögenhet och sparkvot Andel av disponibel inkomst Sparkvot (vä axel). Nettoförmögenhetskvot (hö axel) Källa: EcoWin Finanspolitiken successivt mer neutral Den tredje anpassningen av balansräkningarna efter företagen och hushållen gäller den offentliga sektorn. Finanspolitiken har gett starkt stöd till att stabilisera konjunkturen de senaste åren. Skattesänkningar har kombinerats med försvarspolitiska satsningar framdrivna av terrorattacker och Irakkrisen. Budgetförsvagningen har därigenom blivit dramatisk..... Finanspolitiken går nu mot en mer neutral inriktning. Budgetunderskottet stiger visserligen i år, men i långsammare takt. Vi har överslagsmässigt beräknat de statsfinansiella kostnaderna för kriget till drygt miljarder USD. Nästa år räknar vi med en i det närmaste neutral inriktning av finanspolitiken, med en marginell ökning av underskottet. BNP-tilllväxten är då tillräcklig för att förhindra ytterligare försvagning av arbetsmarknaden, men ekonomin är ändå för bräcklig för att kunna tåla en finanspolitisk konsolidering. Sammanfattningsvis innebär vår prognos att perioden med stora tillväxtbidrag från finanspolitiken successivt minskar, men att en konsoliderande åtstramningsprocess kommer igång tidigast. Den enda vägen för penningpolitiken Fed behöver hålla styrräntan låg en längre tid för att inte riskera en krasch på husmarknaden och en åtföljande dramatisk anpassning av hushållens balansräkningar. Vår bedömning av inflationstryck och arbetsmarknadsutveckling gör också en sådan politik naturlig och följdriktig. Tillväxten på knappt procent i år är inte tillräcklig för att undvika en ytterligare uppgång av arbetslösheten i ett läge då företagen fortsätter att pressa kostnader och upprätthålla produktivitetstillväxten. Arbetslösheten kommer därför att stiga ytterligare för att under vintern nå en toppnivå på drygt ½ procent. Inflationen utgör inte något hot. Konsumentpriserna kommer visserligen det närmaste halvåret att pressas upp av stigande energi- och livsmedelpriser. Men 9

10 USA Deflationen fortfarande en bit bort Diskussionerna om en global deflationsvåg har återigen tagit fart och prisbildningen på räntemarknaden kan tolkas som att denna oro nu fått genomslag. Vår bedömning är dock att det fortfarande finns grundläggande krafter i USA och Europa som håller deflationen borta.. Inflation i varusektorerna - EMU: KPI, varor exkl livsmedel och energi - EMU: PPI, varaktiga konsumtionsvaror USA: KPI, varor exkl livsmedel och energi USA: PPI, varaktiga konsumtionsvaror Källa: EcoWin Enhetsarbetskostnaderna faller därigenom, medan trenden för Euro-zonen är den motsatta. Löneökningarna i tjänstesektorerna har visserligen fallit tillbaka i USA, men ligger fortfarande på drygt procent. I Euro-zonen har tendensen snarast varit stigande löneökningar de senaste åren, ca procent i fjol. I Japan faller däremot nominallönerna sedan flera år tillbaka och där ligger priserna på tjänster helt stilla. Vår analys tyder på att deflationsrisken inte är överhängande: Lönekostnaderna ökar påtagligt i flera länder, vilket visar att efterfrågan på arbetskraft fortfarande är hyggligt stark. Inflationsförväntningarna ligger stabilt på procent i USA och majoriteten av hushållen i Euro-zonen tror på stigande priser. Stigande råvarupriser. Visserligen kan krigsoron förklara prisuppgången på oljerelaterade produkter, men även priserna på varor som normalt borde pressas nedåt av den geopolitiska oron har stigit den senaste tiden. Inflationen i USA och Euro-zonen ligger nu kring procent. Skillnaderna mellan varor och tjänster är dock betydande. Varuinflationen föll kraftigt under, framför allt i USA (diagram ). Exkluderas energi och livsmedel är trenden för USA:s varupriser fortfarande klart negativ. Tjänsteinflationen har däremot fortsatt att vara hög i både Europa och USA med prisökningar på drygt procent i årstakt, trots lågkonjunkturen (diagram ).. Inflation, totalt. Inflation i tjänstesektorn Euro-zonen USA Japan Euro-zonen USA Japan Källa: EcoWin Källa: EcoWin Analysen av denna skillnad är viktig för bedömningen av riskerna för allmän deflation. Tjänsteinflationen följer relativt väl löneutvecklingen, medan en hög produktivitetstillväxt i varusektorerna gör att fallande priser mycket väl kan kombineras med måttliga löneökningar. Skillnaderna mellan Euro-zonen och USA vad gäller prisutvecklingen på varor kan delvis hänföras till att produktiviteten ökat snabbare i den amerikanska tillverkningsindustrin Vår slutsats är således att kombinationen av stigande löner, obrutna inflationsförväntningar och stigande råvarupriser gör det svårt att se rejält nedtryckta varupriser som en början på en allmän deflationsprocess i västvärlden. Det som skulle kunna driva in världsekonomin i en deflationsfas, liknande den i Japan, vore en lång period av stagnation och stigande arbetslöshet. Fallande löner och svag efterfrågan skulle då kunna pressa ned både varu- och tjänstepriser. Om dylika krafter väl får fäste har det visat sig vara mycket svårt att komma till rätta med problemet se på Japan! Vår grundsyn är dock att en återhämtning i världsekonomin till slut kommer till stånd, understödd av främst en expansiv penningpolitik och att risken för generell deflation sålunda är liten.

11 USA kärninflationen förblir låg, och efterhand kommer även KPI-ökningen som helhet att dämpas ned mot en nivå runt ½ procent. Däremot skulle det stora bytesbalansunderskottet kunna tolkas som ett hot via en alltför stor dollarförsvagning och därmed få Fed att agera tidigare. Vår bedömning är att underskottet i bytesbalansen kvarstår på en nivå motsvarande ½ procent av BNP de närmaste åren. Dollarförsvagningen hittills har bidragit till att återställa konkurrenskraft och lönsamhet i utlandsexponerade branscher. Betydelsen av detta ska dock inte överdrivas, med tanke på USA:s begränsade utrikeshandel och att dollarförsvagningen handelsvägt varit betydligt mindre jämfört med försvagningen mot euron. Dollarkorrigeringen är således inte tillräcklig för att ge några större effekter på bytesbalansen. Även i detta fall är det de inhemska balansanpassningarna som styr. Så länge som det offentliga underskottet inte minskar är någon avgörande förbättring av bytesbalansen inte trolig. Visserligen ökar hushållssparandet successivt, men när investeringarna tar fart nästa år, kommer företagssektorns sparande att åter försämras.

12 Japan Första gryningsljuset? Trög återhämtning Inga större reformgrepp Reflation nästa år kan medföra högre obligationsräntor Japan har under det senaste decenniet genomgått tre lågkonjunkturer. Den senaste som nu äntligen tycks börja lätta har varit den hittills mest utdragna och kännetecknas till yttermera visso av ihållande deflation. Prisfallet är nu inne på sitt fjärde år. Till följd härav har obligationsräntorna den senaste tiden fallit påtagligt och ligger nu klart under procent. Deflationen medför att hushållens realinkomster fortfarande stiger, liksom realvärdet av deras stora nettosparande. Landet har stora fordringar på omvärlden. Japanerna är således fortfarande ett rikt folk. Något större tryck från hushållen att lägga om kurs förekommer därför inte. Å andra sidan drabbar deflationen den finansiella sektorn med full kraft, eftersom börsfall och bankkris fördjupas, och investeringsviljan är fortsatt svag. Ett skäl till den svåra deflationen är låg potentiell tillväxt och en stel inhemsk ekonomi. Den ekonomiska politiken ställs därmed inför den svåra utmaningen att både avreglera hemmamarknaden och sanera banksystemet med risk för stora konkurser liksom ökad arbetslöshet och samtidigt bryta deflationsförväntningarna. Finanspolitiken har länge varit expansiv, men effekterna på efterfrågan är små, eftersom hushållssparandet absorberar budgetunderskotten. Stigande statsskuld har också under senare tid medfört att finanspolitiken måste ålägga sig en ökad restriktivitet. I gengäld har penningpolitiken de senaste åren blivit alltmer expansiv med nollränta och en kraftigt ökad likviditet även om Bank of Japan spjärnat mot politiska krav på ännu snabbare ökning av likviditeten. Premiärminister Koizumi har varit påfallande försiktig i reformarbetet sedan sitt tillträde för två år sedan. Under det senaste halvåret har dock retoriken om kommande reformer blivit något mer påstridig. En ny minister för banksaneringen har tillsatts och en ny centralbankschef skall utnämnas i vår. Vad gäller penningpolitiken tycks Koizumi ha backat från tidigare planer på att ge BoJ ett formellt inflationsmål dvs att i praktiken ålägga centralbanken att häva deflationen. Sannolikt kommer ändå reformarbetet att bedrivas något mer ambitiöst under de kommande åren.vårt tips är att reflationsansträngningarna tilltar under nästa år Källor: EcoWin, SEB Japan: Inflation 9 97 Tack vare en överraskande uppgång av produktionen mot slutet av året blev till slut ett år med svagt positiv tillväxt; BNP steg enligt preliminära bedömningar med, procent. För bedömer vi att tillväxten stannar vid, procent. Prisnivån föll med,8 procent och väntas falla med, procent i år. Utsikterna på längre sikt är i hög grad beroende av när och hur den ekonomiska politiken kommer att läggas om. Den långa perioden av svag tillväxt indikerar dock att den potentiella BNP-tillväxten numera ligger under procent. En mer aggressiv penningpolitik, fallande oljepriser och en gradvis internationell återhämtning skulle kunna lyfta tillväxten till potentiell nivå, och under en återhämtningsfas kortsiktigt över densamma. Vår prognos för blir en BNP-tillväxt på, procent. Inflationen beräknas nästa år bli noll efter mer reflatering från BoJ. När deflationen gradvis lättar, kommer det nuvarande rallyt på obligationsmarknaden att brytas och räntorna att stiga. Detta är inte enbart av godo, eftersom försäkringsbolag m fl placerare då riskerar stora förluster på sina obligationsinnehav. Vi räknar därför med att myndigheterna på ett eller annat sätt försöker förebygga ännu en finansiell kris, t ex genom mer generösa avskrivnings- och reaförlustregler för obligationer Prognos SEB - - -

13 Euro-zonen Osäkra utsikter Trög exportledd återhämtning andra halvåret Inhemsk efterfrågan fortsätter tynga ECB sänker räntan ytterligare Ekonomiska politiken under kritisk lupp Tillväxtutsikterna i Euro-zonen är fortsatt svaga och förmörkas av problemen i den tyska ekonomin. Konjunktursignalerna försvagades under sommaren och hösten efter en stark inledning på. Stämningsläget i industrin har stabiliserats, medan konsumenternas framtidstro vacklar, tyngd av osäker sysselsättning och stramare finanspolitik. Den närmaste tiden dämpas framtidsutsikterna av krigsoro och höga oljepriser. När denna osäkerhet lägger sig och olje-priset faller, kan en i huvudsak exportledd återhämtning så smått påbörjas. Kraften i återhämtningen det närmaste året bestäms av en rad motstridiga krafter. För en återhämtning talar: En efter hand tilltagande omvärldsefterfrågan. Realinkomsterna gynnas, när inflationen faller tillbaka. Lågt ränteläge stimulerar konsumtion och investeringar. Stigande produktivitet förbättrar konkurrensläget och stimulerar investeringar. De dämpande krafterna är framför allt: En starkare euro. Stigande arbetslöshet, vilket påverkar konsumentförtroende och disponibelinkomster negativt. Ett omslag i finanspolitiken, som övergår till att bli restriktiv i flertalet länder. Sammantaget ser vi framför oss en långsam, exportledd återhämtning, som inleds under andra halvåret. Först framåt årsskiftet kommer den inhemska efterfrågan att haka i, då investeringsutvecklingen vänder upp till följd av stigande kapacitetsutnyttjande och bättre vinstutsikter. BNP ökar med, procent i år och, procent nästa år Euro-zonen: Sentimentsindikatorer Nettotal Källa: EcoWin Konsumenternas framtidstro Industrins framtidstro Tillväxtskillnader inom Euro-zonen Av Euro-zonens tolv länder uppvisade i fjol tre stycken klart lägre tillväxt än snittet på,8 procent: Tyskland, Italien och Nederländerna. Men deras tyngd är betydande; de står för procent av Euro-zonens BNP. Gemensamt för dem är att inhemsk efterfrågan, både konsumtion och investeringar, har varit mycket svag. I Italien rådde nästan nolltillväxt under. Tyskland uppvisar en liknande bild. Den lilla tillväxt som uppnåddes härrörde från nettoexport. De övriga länderna i Euro-zonen undantaget Grekland och Irland, med en god tillväxt på drygt procent växte med mellan och procent. De flesta av dessa har haft en betydligt stabilare inhemsk efterfrågan. Den nästa största ekonomin i Euro-zonen, Frankrike, växte med ca procent. Privat konsumtion var i bjärt kontrast till Tyskland och Italien den främsta tillväxtmotorn, driven av stigande reallöner. Vi förutser att den franska ekonomin växer i ungefär samma takt, återigen med privat konsumtion som främsta drivkraft. Skattesänkningar ger stöd till disponibelinkomsterna. För en mer påtaglig återhämtning i Euro-zonen krävs att den inhemska efterfrågan i de stora ekonomierna Tyskland och Italien stabiliseras och tar ny fart. Skattehöjningar och försämrade arbetsmarknadsutsikter, åtminstone i år, försvårar en sådan återhämtning. I Tyskland är sviktande sysselsättning det stora problemet. Här ser vi inga ljusglimtar under innevarande år. Arbetsmarknaden fungerar dåligt, med små relativlöneskillnader, höga kostnader, omfattande transfereringar och regleringar. Reformförslagen från den s k Hartz-kommissionen om nya former av deltidsarbeten och en smidigare arbetsförmedling kan vara ett första steg framåt, men vi ser det som otillräckligt på längre sikt. Under allra senaste tid har de tilltagande svårigheterna och socialdemokraternas svidande nederlag i de senaste delstatsvalen stimulerat en debatt om skattesänkningar på arbete under. Det skulle kunna bli en öppning. Men i väntan på beslut, kvarstår vår bedömning att Tyskland förblir släpankare i Europa under vår prognosperiod (se Tyskland: Från drivmotor till släpankare, Nordic Outlook Update, SEB Ekonomisk Analys, januari ).

14 Euro-zonen Fallande sysselsättning och dämpat inflationstryck Arbetslösheten har stigit endast måttligt, trots den svaga ekonomiska utvecklingen. Till en del beror det på att små steg mot reformering av arbetsmarknaden har bidragit till att stimulera sysselsättningen i flera länder, bl a Italien. Samtidigt har företagen varit försiktiga med nedskärningar av personal trots svag produktion. Det har hämmat produktivitetsutvecklingen. I kombination med relativt höga löneökningar har följden blivit att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet stigit kraftigt i flertalet europeiska länder med kostnadsproblem som följd. I år minskar sysselsättningen till följd av försök att återställa produktivitet och vinster i företagen. Arbetslösheten stiger därigenom något, från 8, procent till 8,7 procent. Inflationen i Euro-zonen har överskridit ECB:s tak på procent under två års tid. Inflationstrycket är emellertid nu på väg att dämpas och vi räknar med att inflationen kommer att falla tillbaka under procent i vår, bl a genom att förra årets kraftiga prisuppgång på livsmedel faller ur tolvmånaderstalen. Gradvis sjunker också effekterna av avrundningar vid införandet av euromynt och sedlar undan. Även om stigande oljepris på kort sikt ger en inflationsimpuls, räknar vi med ett fortsatt dämpat inflationstryck. Fallande energipriser, starkare euro, dämpade enhetsarbetskostnader och låg ekonomisk aktivitet är de främsta förklaringarna. Prisökningarna på tjänster har trendmässigt tilltagit sedan 999, men denna utveckling verkar nu ha brutits; vi förutser en stabilisering av tjänsteinflationen, medan varuinflationen faller tillbaka. Som årsgenomsnitt beräknas inflationen uppgå till,9 procent både i år och nästa år Euro-zonen: Inflation Prognos SEB..... Starkare euro öppnar för lägre ränta Förstärkningen av euron innebär nya förutsättningar för centralbanken ECB. Det senaste året har euron stärkts med procent, vilket ökar utrymmet för ECB att sänka räntan i syfte att stimulera den svaga inhemska efterfrågan i Euro-zonen. ECB har också den senaste tiden betonat att inflationen är under kontroll och varnat för svag tillväxt, även om man inte direkt har flaggat för ytterligare räntesänkningar. Den finanspolitiska situationen ger tveeggade implikationer för penningpolitiken. Fler länder är på väg att överskrida stabilitetspaktens tak på procents underskott i de offentliga finanserna. Att disciplinen försvagas bekymrar naturligtvis ECB och motverkar ytterligare lättnader i penningpolitiken. Å andra sidan är finanspolitiken trots allt på väg att slå om i stramare riktning. Vår bedömning är att ECB kommer att sänka styrräntan med punkter i vår. - Euro-zonen: Offentligt sparande av BNP - Tys Fra Ita Källa: SEB Spa NL Bel Budgetunderskotten har ökat kraftigt i de flesta länder på senare år. I Euro-zonen som helhet har underskottet stigit från,9 procent år till, procent av BNP. De kommande åren bromsas denna utveckling upp. Det betyder en stramare inriktning av finanspolitiken, även om underskotten ligger kvar på förhållandevis hög nivå. kommer sannolikt både Tyskland och Frankrike att bryta - procentsgränsen, vilket i ett läge med svaga och bräckliga tillväxtutsikter leder till påfrestningar på stabilitetspakten. Öst Fin Gre Por Irl EMU KPI KPI exkl livsmedel, alkohol, tobak & energi Källor: EcoWin, SEB... Offentligt sparande av BNP Euro-zonen -, -, -, -, Tyskland -,8 -,7 -, -, Italien -, -, -,9 -, Frankrike -, -, -, -,8

15 Euro-zonen Ifrågasatta ekonomisk-politiska ramar Ramarna för den ekonomiska politiken i Euro-zonen ifrågasätts på bred front. Det gäller såväl formuleringen och tillämpningen av ECB:s inflationsmål som utformningen av stabilitetspakten. De senaste åren har visat att den nuvarande regimen i vissa lägen kan bli en tvångströja. Tysklands budgetunderskott beräknas i fjol ha nått,7 procent och riskerar även i år att överskrida - procentsgränsen. Finansministerrådet (Ekofin) har ålagt landet att vidta åtgärder mot underskottet senast i maj, därefter har Tyskland ett år på sig att bringa ned det under procent. Frankrike har fått en tidig varning av Ekofin då budgetunderskottet i år riskerar att överskrida procent. Frankrike vägrar dock att vidta ytterligare åtgärder för att aktivt minska underskottet. Det uppsatta målet för Frankrike är ett underskott på, procent. Det bygger dock på att BNP-tillväxten når, procent, vilket inte är sannolikt. Det verkliga underskottet kommer därför antagligen att överskrida procent; huruvida detta också kommer att redovisas i den franska statistiken är en annan fråga Tysklands och Frankrikes olika svårigheter och skilda sätt att möta utmaningarna har eldat på diskussionen om regelverket. Ett problem med dagens pakt är att den främst utgår från löpande budgetunderskott utan någon analys av i vilken utsträckning dessa är cykliska respektive strukturella. Inte heller tar den hänsyn till hur de respektive ländernas statsskuld utvecklas. Kommissionen har därtill inga effektiva verktyg för att sätta press på enskilda länder som riskerar överträda -procentsgränsen. Metoden med en tidig varning har visat sig vara tämligen tandlös, och få tror att böter kommer att utdömas om taket spräcks. Kommissionen lade i november fram ett förslag till en omformulering av stabilitetspakten. Syftet är att ställa hårdare krav på medlemmarna att reducera underliggande budgetunderskott och att nå en hållbar utveckling av statsskulden. Stater med låg skuld skulle då få något större flexibilitet att hantera det löpande budgetsaldot, medan trycket på högskuldländer (som Italien och Belgien) skulle öka. Förslaget ligger väl i linje med reformkrav från oberoende ekonomer, även om frågetecken kan resas rörande riskerna för politisk kohandel då begrepp som underliggande saldo och hållbar statsskuld ska definieras. Likaså är det oklart vilka sanktioner som skulle drabba länder som överskrider taket på procent. Vår bedömning är att det kommer att ta tid att genomföra större förändringar av stabilitetspakten och att denna i sina grunddrag kommer att bestå under prognosperioden. För utgår vi ifrån att åtminstone Frankrike och Italien fortsätter att skrupelfritt testa gränserna. Penningpolitiken Den andra större debatten rör ECBs penningpolitiska ram. Ekonomer har hårt kritiserat det nuvarande penningmängdsmålet, som anses vara obsolet och irrelevant samt störa bankens kommunikation med marknaden. Även inflationsmålet inflationen ska hållas under procent anses vara suddigt formulerat, och tillika alltför lågt. Om Tyskland ska kunna ta sig ur sina problem måste konkurrenskraften gradvis förbättras. Ska det ske medan inflationen i hela unionen hålls under procent, måste den tyska inflationen i praktiken ligga nära noll vilket sätter ett hårt deflationistiskt tryck på flera sektorer i den tyska ekonomin. Därför är ett högre inflationsmål på à procent, med ett toleransintervall ungefär som i Sverige eller Storbritannien att föredra. Tecken finns nu på att ECB börjat ta kritiken på allvar. En rad tal och diskussionspapper från bankens ledning och dess ekonomer har rest frågan om reformering av tankeramen. Det lär dröja innan någon seriös omprövning av penningmängdsmålet sker, men vad beträffar inflationsmålet tycker vi oss skönja en gradvis positionsförskjutning från ECB. Den som efterträder Wim Duisenberg när denne avgår i sommar kan således komma att presidera över en omformulering av ECBs strategi. Om några år har ECB antagligen ett symmetriskt inflationsmål. Dock tror vi inte att någon formell förändring av ramverket sker under vår prognosperiod. Snarare gäller att ECB gradvis kommer att visa lite större lyhördhet för argument att stödja konjunkturen i ett läge då inflationshotet är svagt i Tyskland.

16 Storbritannien Konsumtionen bromsar när husmarknaden sviktar Huspriserna vänder nedåt Industrin långsamt ur recessionen Offentliga finanserna försvagas Jämfört med andra större ekonomier i Europa har den brittiska konjunkturförsvagningen sedan varit tämligen lindrig. En stark expansion av privat och offentlig konsumtion har motverkat negativa bidrag från nettoexporten. Under - förstärks BNP-tillväxten med stöd av växande investeringar och ökad export. Men återhämtningen blir bräcklig. Skälet är de upptrissade huspriserna. De senaste årens dramatiska prisuppgång på fastighetsmarknaden har utvecklats till en bubbla som i år börjar spricka (se ruta). Tidiga tecken om en avkylning har funnits i vinter. Vi har i huvudscenariot antagit ett prisfall från toppen i november på ca procent under de närmaste två åren, även om risken för ett större fall är uppenbar. Det leder i sin tur till att tillväxten i privat konsumtion bromsar in markant; från, procent till drygt procent. BNP-prognosen justeras ned till, procent i år och, procent, främst på grund av svagare privat konsumtion. Det betyder att tillväxten fyra år i följd kommer att understiga potentialen på cirka, procent. Ekonomin har de senaste åren varit splittrad, då tjänstenäringarna expanderat medan industrins produktion fallit. Framöver minskar denna dualitet. Industrikonjunkturen vänder uppåt, medan privat konsumtion mattas. Industrin får draghjälp av växande export, både via gradvis ökad efterfrågan och depreciering av valutan. Sedan november i fjol har pundet försvagats med, procent mätt i handelsvägda termer. Växande bytesbalansunderskott, försämrade offentliga finanser samt dollarförsvagning är faktorer som bidragit. Något kraftfullt uppsving för industrin är dock inte att vänta. Industriförbundet CBI:s kvartalsbarometer i januari visade att framtidstron var negativ och kapacitetsutnyttjandet det lägsta på år. Hittills har tillväxten i den privata konsumtionen kunnat upprätthållas, trots att hushållens framtidsförväntningar försvagats något. Arbetsmarknaden har visat fortsatt styrka, även om stagnationen för nya heltidsjobb kan vara ett järtecken. En viss ökning av varseln pekar också mot en svagare sysselsättning framöver. Långsammare disponibel inkomsttillväxt, minskad aktieförmögenhet samt inte minst fallande huspriser ger lägre konsumtionsökningar. Sparkvoten stiger. Arbetslösheten ökar måttligt från, till, procent under prognosperioden. Sammantaget är vår bedömning att hushållen går mot något sämre tider och att framtidstron kan få sig nya törnar i vår. Den underliggande inflationen (RPIX) låg under större delen av stadigt runt procent, klart under Bank of Englands (BoE) mål på, procent, men tog mot slutet av året ett kliv upp över den nivån. Det finns dock inte skäl till oro, då stigande energipriser samt avskrivningskostnader på hus förklarar större delen av uppgången. Med en svagare konsumtionstillväxt och viss stegring av arbetslösheten ligger inflationen kvar vid, procent. Det betyder att BoE kan lätta på penningpolitiken för att mildra risken för en snabbare och större nedgång i huspriserna. Reporäntan, som legat still sedan november den längsta perioden med oförändrad ränta sedan 9-talet sänktes i början av februari från till,7 procent. BoE tar ytterligare ett kliv nedåt, till, procent före sommaren. Försiktiga höjningar påbörjas i inledningen av. De offentliga finanserna försvagas snabbt på grund av stora utgiftsökningar, främst inom hälsovården, men även för att den måttliga tillväxten bromsar inkomsterna. För två år sedan visade det finansiella sparandet ett överskott på,7 procent av BNP; väntar ett underskott på cirka procent. Regeringen lyckas dock leva upp till sina statsfinansiella mål, att över en konjunkturcykel bara låna till investeringar samt att hålla statsskulden under procent av BNP. Om tillväxten inte tar sig - är dock målen i fara. Den allmänna opinionen är fortfarande negativ till euron. Även om premiärminister Blair är för en brittisk anslutning bedömer vi att regeringen, när den senast i juni presenterar sin analys av de inhemska kriterierna för ett eventuellt EMU-inträde, väljer en vänta-och-se-linje. Någon folkomröstning kommer således inte att hållas under prognosperioden. Något inträde i ERM är därför inte aktuellt; pundet kommer att flyta vidare.

17 Storbritannien Huspriserna: Bubbla som pyser ut Storbritannien har under de senaste åren uppvisat en fastighetsboom som överträffar överhettningen vilken följdes av en tydlig korrigering. Sedan uppgången startade 99 har priserna på småhus i nominella termer fördubblats; realt har uppgången varit drygt 7 procent. Sedan har pristrenden varit explosionsartad. Husprisuppgången har drivits av en stark utveckling på arbetsmarknaden, där arbetslösheten sjunkit till de lägsta nivåerna sedan 97-talet, ökad inflyttning till storstadsregioner samt låga räntor. De reala korträntorna har sjunkit från - procent under den förra fastighetsboomen i slutet av 98-talet till procent. Också de reala obligationsräntorna har sjunkit på likartat sätt. Låga räntor och stigande värden på hustillgångarna britterna äger jämfört med andra européer i större utsträckning sina hus har också bäddat för den långa perioden med robust och hög privat konsumtion. Negativa förmögenhetseffekter från den skarpa nedgången på aktiebörsen i fjol har kompenserats av uppgången på bostadsmarknaden. Ett kriterium på att huspriserna kan anses vara övervärderade är huspriser i förhållande till hushållens disponibla inkomster. Detta ligger i dag klart över det historiska snittet, även om kvoten var något högre i slutet av 98- talet. - Storbritannien: Huspriser, Halifax index Källa: EcoWin 99 Samtidigt har låga räntor tillsammans med hög aktivitet på bostadsmarknaden resulterat i en växande skuldbörda. Utlåningen till hushållssektorn ökade i fjol med procent, - - den snabbaste ökningstakten sedan 98-talet. Hushållens skulder är idag procent högre än de disponibla inkomsterna Storbritannien: Utlåning till hushållen Källa: EcoWin Andel av disponibel inkomst Således ligger de flesta av de pusselbitar som brukar förebåda ett prisfall på plats; prisnivå i förhållande till inkomster och hyresnivåer, snabb kreditexpansion med stigande skuldbörda etc. Samtidigt reverseras de krafter som tidigare drivit upp priserna: Arbetslösheten slutar sjunka och börjar i stället stiga, och från slutet av året bör vi också se gradvis stigande realräntor. Vår sammanvägda analys innebär att prisstegringen på småhus inte är långsiktigt hållbar. Vi antar att priserna faller med ca procent, mätt från toppnivån i slutet av förra året. Tidiga tecken på en avmattning kan också skönjas. I december skedde en första dämpning av priserna på två år. Uppgifter från mäklare pekar också på en prisnedgång i London, där åtskilliga lägenheter tidigare köpts med lånade medel för att hyras ut i andra hand. BoE är uttryckligen oroad över utvecklingen på fastighetsmarknaden och dess potentiella effekter på ekonomin. Vid det här laget är det för sent att bromsa fastighetsmarknaden via höjd ränta. I den nuvarande känsliga situationen har i stället BoE börjat spela en stöttande roll genom att lätta på penningpolitiken för att undvika en drastisk prisspiral och konsumtionsfall. Skulle priserna falla snabbt, kommer centralbanken att sänka räntan mer än i huvudprognosen

18 Emerging Markets På bättringsvägen Kina: Världens verkstad Latinamerika: Lula har börjat bra Tillväxtekonomierna gick igenom ett turbulent. I Latinamerika genomled Argentina en djup depression efter valutaregimens kollaps, Venezuela lamslogs av storstrejk och Brasilien utsattes för finansmarknadernas misstro, med starkt fördyrade reala lånekostnader som följd. Några länder i sydöstra Asien drabbades dels av den bräckliga amerikanska ekonomiska utvecklingen med åtföljande exportsvårigheter inom IT-sektorn, dels av minskade turistinkomster till följd av terrorattentat och mindre resande. Flera fattiga oljeimportörer påverkades starkt negativt av stigande oljepriser. Å andra sidan visade Kina och Indien världens två folkrikaste nationer goda tillväxtsiffror ännu ett år. Även en viktig industrination som Korea hade god tillväxt. Det kommande året torde innebära en viss stabilisering, när väl Irak-kriget är överståndet. Fallande oljepriser och växande export medför förbättrad externbalans för åtskilliga oljeimporterande länder. Kreditspreadarna torde generellt minska något. Och om inga större terroristattacker knäcker reslusten, kan turismen gradvis börja återhämta sig. Kina har genomfört det kritiska skiftet till den fjärde generationens politiska ledare utan problem. De Källor: EcoWin, OECD Kina: Export uell andel av världens varuexport kommande åren kommer att präglas av WTO-medlemskapet och förberedelserna för Beijing-olympiaden 8. Detta medför fortsatt liberalisering av både ekonomi och politik samt snabb tillväxt: BNP bör under de båda närmaste åren kunna växa vidare i en takt på 7-8 procent årligen. Landets kustregioner är på väg att i rasande tempo bli världens verkstad, och produktionsanläggningar i Kina spelar nu en central roll i tillverkningskedjan i de flesta ledande multinationella företag. En effekt är fortsatt hård konkurrens och prispress i många industrisektorer i västvärlden. Den kinesiska exporten samt överflyttningen av produktionsanläggningar från andra länder i Sydostasien utövar också ett betydande deflationistiskt tryck i regionen. I Latinamerika går Venezuela mot depression. Politiska konflikter lamslår den viktiga oljeexporten och den politiska oron torde inte lägga sig förrän tidigast i samband med en planerad folkomröstning om president Chavez styre efter sommaren. Däremot tycks Argentinas kris ha passerat klimax. BNP har börjat växa igen och peson har slutat falla. Landet har slutit en de facto fred, om än bräcklig, med IMF kring en ny överbryggningskredit. Presidentvalet i vår medför emellertid nya faror. De ledande kandidaterna uppvisar alla starkt populistiska drag, och ingen av dem har någon hållbar plan för långsiktig stabilisering. Även om en långsam återhämtning av den reala ekonomin äger rum, dröjer det därför mycket länge innan någon finansiell stabilitet kan nås. I Brasilien har den nye socialistiske presidenten Lula inlett sin ämbetsperiod på ett förtroendeingivande sätt. Han har sökt överbrygga förtroendeklyftan till fordringsägarna samt utnämnt starka ministrar och rådgivare på de tyngsta ekonomiska posterna. Problemen är dock fortsatt stora. Ingrepp krävs mot bl a tidigare offentliganställdas pensioner och dyra privilegier. Men presidentens parti har inte majoritet vare sig i parlamentet eller delstaterna, och Brasiliens extremt detaljerade konstitution kräver breda majoriteter även för tämligen små delbeslut i den offentliga budgeten. Centralbankens inflationsmål har nyligen höjts kraftigt (till 8, procent) och styrräntorna med det. Det är därför fortfarande en öppen fråga hur Lula ska lyckas med de svåra ekonomiska och politiska utmaningarna. 8

19 Central- och Östeuropa Gradvis återhämtning God tillväxt men obalanser oroar alltmer Inhemsk efterfrågan ännu dynamo EU-inträde ger ökade investeringar De flesta av ekonomierna i Central- och Östeuropa har klarat sig bra de baltiska till och med mycket bra trots de senaste årens försvagade efterfrågan i västvärlden. Tillväxttappen har varit måttliga, frånsett i Polen. Förklaringen till den goda utvecklingen står att finna i stärkt inhemsk efterfrågan, samt i Rysslands fall höga oljepriser. Relativt höga löneökningar och ökad sysselsättning har lett till stigande konsumtion, medan omstrukturering och lägre räntor inför kommande EU-medlemskap drivit på investeringarna. Konjunkturen i Central- och Östeuropa bottnade i fjol och BNP-tillväxten ökar något under -. Detta trots att återhämtningen dröjer i Väst. Länder som är exponerade mot Tyskland i sin export, främst Ungern, Polen och Tjeckien, får dock en trögare start. Återhämtningen grundas på att räntorna kommit ned ytterligare i vinter, dels via centralbankslättnader i bl a Ungern och Polen, dels genom att konvergenshandel inför nästa års medlemskap i EU medfört lägre långräntor. De kommande EU-inträdena stimulerar investeringarna då de nya medlemsstaterna blir mer attraktiva för utländska investerare. Medlemskapen ställer också krav på miljöinvesteringar. Polens centralbank kommer att sänka styrräntan med ytterligare 7 punkter till,7 procent, huvudsakligen under första halvåret. Däremot har troligen Ungerns och Tjeckiens styrräntor bottnat på, respektive, procent. De baltiska länderna får även fortsättningsvis den snabbaste tillväxten bland länderna i Central- och Östeuropa:,- procent. De utvecklades samtliga starkt i slutet av förra året, med BNP-ökningar under på cirka procent, vilket är i övre kanten av den långsiktiga potentialen. Snabb kreditdriven konsumtionstillväxt präglar länderna allra mest Estland, där det finns viss risk för överhettning. Det estniska bytesbalansunderskottet har stigit till procent av BNP. En stramare finanspolitik krävs för att kyla av den inhemska efterfrågan och därmed bringa ned bytesbalansunderskottet. Centralbanken kan komma med nya åtgärder för att försöka dämpa kreditexpansionen. På sikt finns risk för ränte- och valutaoro om BNP-tillväxten fortsätter att vara så obalanserad som hittills. I Ryssland, Slovakien och Ungern ökar tillväxten till i genomsnitt procent under -. I Tjeckien väntas den hamna något lägre, på, procent. De kombinerade budget- och bytesbalansunderskotten kan kräva en stramare ekonomisk politik. Även Ungern brottas med dubbla underskott. Vi räknar här med en kraftig finanspolitisk åtstramning, som dämpar tillväxten i år men lägger grunden för högre aktivitet på längre sikt. Polen är på väg upp ur en svår lågkonjunktur. Privat konsumtion och investeringar återhämtar sig efter att ha varit nedpressade under en period med mycket höga realräntor. Sentimentsindikatorerna för industrin började vända uppåt igen under, även om det blev ett bakslag i december. Sammantaget räknar vi med ökad och mer balanserad BNP-tillväxt, som dock ej når upp till potentialen på över procent utan stannar vid, procent. Folkomröstningar om EU kommer i år att äga rum i samtliga kandidatländer. Vi räknar med att det blir Ja. Det folkliga stödet är på flera håll måttligt, men i det politiska etablissemanget är viljan stark att inträda i unionen. Ungersk räntedramatik Den ungerska centralbanken genomförde i vintras, på bara en månad, en drastisk sänkningsvåg på punkter i syfte att stabilisera forinten. Åtgärden förorsakades av att en betydande konvergenshandel i ungerska statspapper förstärkte forinten så kraftigt att den slog i den övre bandgränsen. Denna låga ränta är inte oproblematisk, eftersom Ungerns centralbank förutom valutamål även har ett inflationsmål. Höga löneökningar och expansiv finanspolitik i samband med förra årets val innebär att inflationen hotar överstiga målet. Att centralbanken i det läget tvingas sänka räntan för att försvara växelkursmålet illustrerar målkonflikterna när fast växelkurs kombineras med inflationsmål. 9

20 Internationella finansmarknader Stor osäkerhet, hög volatilitet Krigsslut medför börsrally, stigande räntor och starkare dollar Uppgången blir kortvarig och följs av besvikelser Stor skillnad mellan olika möjliga utfall De internationella finansiella marknaderna präglades av efterdyningarna av den brustna bubblan, eskalerande krigsoro och tilltagande osäkerhet om den förväntade återhämtningen. Börserna föll, liksom obligationsräntorna. Kreditspreadarna vidgades och dollarn försvagades. Under kommer några av dessa trender att reverseras. Processen blir dock varken rätlinjig eller stark. Tvärtom förutser vi betydande volatilitet, i synnerhet under den närmaste tiden då få placerare vågar vara långsiktiga utan prioriterar kortsiktigt defensiva strategier. Årets inledning har dominerats av krigshotet i Mellanöstern, med svaga börser och låga räntor som följd. Placerarna har gått in i traditionella trygga placeringar, och guldpriset har jackats upp till höga nivåer. Vår bedömning är att ett Irak-krig blir tämligen kort, och att det följs av fallande oljepriser. Dessutom sänker ECB styrräntan. En med finansmarknadsögon lyckosam avslutning på ett krig framkallar ett lättnadsrally på börserna och en snabb uppgång av obligationsräntorna. Likviditeten på marknaderna är stor, och i ett läge med nedpressade börskurser och räntor kommer fallande oljepriser som kan uppfattas som en katalysator för en konjunkturuppgång att locka många placerare tillbaka från obligationsmarknaden till börsen. Exakt när detta äger rum är omöjligt att veta; det avgörs av krigsutgången; vi har i denna prognos räknat med att det sker redan i mars. Men med vår bild av kvardröjande finansiella obalanser och lågt kapacitetsutnyttjande blir detta inte inledningen till någon robust finansiell återhämtning eller ökad riskaptit. Förnyad osäkerhet om hållbarheten i den reala konjunkturen medför nya bakslag och besvikelser. Vi räknar därför med att börserna relativt snart faller tillbaka och att obligationsräntorna sjunker igen. Sommaren och hösten blir därmed en tid av ruelse. Vintern / sker en stabilisering av de finansiella marknaderna. Under inledningen av börjar Fed försiktigt att höja styrräntan igen, och obligationsräntorna stiger. Prognosperioden som helhet kännetecknas därmed av låga men stigande räntor och betydande volatilitet. Börserna: Uppstuds och nya besvikelser Under hösten skruvades flertalet vinstprognoser ned rejält, och kvartalsrapporter för många företag redovisade resultat som låg i linje med förväntningarna. Åtskilliga börsanalytiker menar därför att de amerikanska börserna snart kan börja en ny uppgångsperiod. P/e-talen har nu kommit ned på rimligare nivåer. Vi håller med om att fallhöjden nu är betydligt lägre än tidigare. Men de flesta intjänings- och vinstprognoser för resten av samt för ter sig fortfarande tämligen optimistiska i förhållande till vår makrosyn. Vi räknar med att konsumtionen utvecklas svagare och BNP-tillväxten i USA blir lägre under än vilket är klart under konsensussynen. Även om ett relief rally äger rum i samband med amerikanska framgångar i Irak-kriget tvivlar vi på att detta är inledningen till en ny, längre uppgångsperiod. USA: Börs- och prisindex S&P Prisindex (BNP-deflator) Källa: SSB Tvärtom ser vi en tilltagande rädsla för aktier som tillgångsslag. Med Charles Kindlebergers ord har marknadernas Cult of equities blivit revulsion enligt det mönster som är det vanliga under nedgångsfasen efter en sprucken bubbla. Placerarna har blivit ovilliga att ladda på med börsrisk. Vi räknar med att denna försiktighet består även efter ett tillfälligt lättnadsrally; många placerare kommer att leta nya objekt på snävare marknader såsom emerging markets och råvaror, på fastighetsmarknaden, etc. Ryckiga räntor Federal Reserve har signalerat att styrräntan inte sänks ytterligare i denna räntecykel. Skulle det kommande kriget bli utdraget, lär dock Feds strategi omprövas. Fed har därtill noga studerat de japanska deflationserfarenheterna och är beredd att ta till de åtgärder som krävs för att undvika deflation. Konkret betyder det att

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 200 Nordic Outlook Trevande start på lång väg mot global balans Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius.

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Nordic Outlook September 23 Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 2005-10-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Uppsala SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen Nordic Outlook September Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer