HANDBOK Kommunens uppgifter vid valen 2014

Transkript

1 HANDBOK Kommunens uppgifter vid valen 2014

2 RÄTTELSE SEDAN TRYCKNING Denna webbversion av Handbok Kommunens uppgifter vid valen 2014 innehåller ändringar i förhållande till den tryckta versionen: På sid 12 i kalendern i den tryckta versionen framgår att förtidsröstningen för RKL startar den 26 aug. Det korrekta datumet är den 27 aug. På sid 135, Bilaga 1 anges i spalten Val till kommun- och landstingsfullmäktige samt kommunal folkomröstning: Medborgare i andra länder har rösträtt om de varit folkbokförda sammanhängande i tre år före valdagen, dvs. de ska ha invandrat senast den 14 september Det korrekta datumet är den 13 september På sid 104, i vänstermarginalen, finns det en symbol med ett datum (11 maj) tryckt i blått. Det korrekta datumet är den 15 september. Ändringarna är korrigerade i denna webbversion.

3 2 INNEHÅLL Innehåll Om den här boken...5 Bokens struktur Att hålla utkik efter i marginalen: Kompletterande material 1. Kalender Aktörer vid valet Aktörer vid val 3. Valdatasystemet Om valdatasystemet 3.2 Åtkomst till valdatasystemen 3.3 Kalender i valdatasystemet 3.4 Registrering av uppgifter 3.5 Kontaktuppgifter 4. Material Inledning - att hantera stora mängder valmaterial 4.2 Material som beställs från Valmyndigheten 4.3 Valsedlar 4.4 Material som kommunen själv skriver ut från valdatasystemen 4.5 Kommunens eget material 5. Information, dubblettröstkort och service Information till allmänheten 5.3 Service för utlämning av dubblettröstkort 6. Förtidsröstning Planering av förtidsröstningen 6.2 Planera röstningslokaler, information och service 6.3 Öppettider 6.4 Arbetet i valdatasystemen med röstningslokaler 6.5 Förberedelser och support 6.6 Röstmottagare 6.7 Kommunala bud 6.9 Översikt hantering av förtidsröster 6.10 Registrering mottagna förtidsröster 6.11 Hantering och registrering av utskick till vallokalerna

4 INNEHÅLL 3 7. Röstning i vallokal Valdistrikt 7.2 Planera vallokaler 7.3 Öppettider 7.4 Arbetet i valdatasystemet med vallokaler 7.5 Förberedelser och support 7.6 Röstmottagare 7.7 Röstlängd 7.8 Rättelse och tillägg i röstlängd 7.9 Vad händer på valnatten? 8. Kommunernas mottagning på valnatten Förberedelser inför kommunens mottagning på valnatten 8.2 Hantering och registrering av returer från val lokalerna 9. Valnämndens preliminära rösträkning Vad händer vid valnämndens preliminära rösträkning? 9.2 Planering av valnämndens preliminära rösträkning 9.3 Genomförande av valnämndens preliminära rösträkning 9.4 Registrering i valdatasystemet 9.5 Transport till länsstyrelsen 10. Efter valet Arkivering 10.2 Statistik 10.3 Uppföljning av valet 10.4 Överblivet valmaterial 11. Kommunal folkomröstning på valdagen Tidplan 11.2 Samråd och beslut 11.3 Rösträtt, röstkort och röstlängd 11.4 Valmaterial 11.5 Efter omröstningen 11.6 Tips 12. Övrigt Uppgifter om de valda i kommunfullmäktige utdrag 13. Bilagor...135

5 4 OM DEN HÄR BOKEN

6 OM DEN HÄR BOKEN 5 Om den här boken Syftet med denna handbok är att ge en översikt över kommunens arbete före, under och efter ett val. Bokens struktur Denna bok omfattar både val till Europaparlamentet den 25 maj 2014 samt val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige den 14 september Generellt gäller informationen samtliga dessa val. De kapitel eller avsnitt som gäller endast för val till Europaparlamentet (EP) eller för val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige (RKL) är markerade i marginalen vid respektive kapitel eller avsnitt. Där det är möjligt är avsnitten indelade i två huvudkategorier: först en ingående beskrivning och sedan en instruktion. Instruktionen talar kortfattat om kommunens arbetsuppgifter. Att hålla utkik efter i marginalen: RKL EP Markering för val till Europaparlamentet, EP Markering för val till riksdag, kommun- landstingsfullmäktige RKL Viktiga datum för EP Viktiga datum för RKL Viktiga datum för både EP och RKL

7 6 OM DEN HÄR BOKEN Kompletterande material A. Manualer, handledningar och filmer Utöver denna handbok producerar Valmyndigheten kompletterande material i form av handledningar och manualer för specifika arbetsuppgifter. Vissa manualer hänvisas till redan i denna handbok. I handboken används EP för att avse val till Europaparlamentet och RKL för val till riksdagen, kommunoch landstingsfullmäktige. Utbildningsfilmer kommer att finnas på Valmyndighetens webbplats och varje kommun får dem också på DVD. I Valmyndighetens nyhetsbrev förmedlas kontinuerligt den senaste informationen. Valdatasystemen Valdatasystemen är valadministrationens gemensamma it-stöd där mycket arbete sker. Det finns ett valdatasystem för varje valtillfälle. I valdatasystemen utgör en kalender startsida där viktiga datum finns. I valdatasystemen finns även Biblioteket med t.ex. blanketter, bilder på produkter och tidigare nyhetsbrev. Vissa avsnitt i denna handbok är lättare att förstå om du samtidigt har ett valdatasystem öppet. Valmyndigheten webbplats På Valmyndighetens webbplats, finns information om det svenska valsystemet, information om de specifika valtillfällena samt valresultat etc. från tidigare val. På publiceras även mycket informations- och utbildningsmaterial. Allt eftersom kommuner och länsstyrelser lägger in information i valdatasystemen om t.ex. val- och röstningslokaler och valsedlar för valen 2014 kommer denna information att visas i valpresentationen på

8 1. KALENDER 7 1. Kalender I denna kalender presenteras de datum som är fastställda. I valdatasystemet finns en mer detaljerad kalender för respektive val som också innehåller länkar till de uppgifter som ska utföras inför och under respektive val.

9 8 1. KALENDER Datum Vallagen Se kapitel dec Partierna ska ha anmält att de önskar få sina valsedlar för EP utlagda i alla lokaler där man kan rösta. Detta gäller endast för partier som fått mer än 1 % av rösterna i hela landet i något av de två senaste valen till Europaparlamentet (EP). 6 kap jan Partierna ska ha anmält att de önskar få sina valsedlar för val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige (RKL) utlagda i alla lokaler där man kan rösta. Detta gäller endast för partier som fått mer än 1 % av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen samt partier som är representerade i kommuneller landstingsfullmäktige 6 kap jan Valdatasystemen EP 2014 respektive RKL 2014 öppnar. Jan Kommunen ska i valdatasystemet för EP 2014 respektive RKL 2014 ange kontaktuppgifter till valnämndens ordförande och kommunens valhandläggare samt kommunens adress och telefonnummer. 20 jan Utbildningsfilmer EP resp. RKL finns att tillgå. Jan Inventera material som finns kvar från föregående val. 3 Feb Sista dagen för beställning av valmaterial till EP feb Partierna ska senast ha beställt valsedlar om de vill ha garanterad leverans senast 45 dagar innan EP. Beställningen ska lämnas till Valmyndigheten. Valsedlar kan beställas även efter detta datum, men utan 45-dagarsgarantin. 28 feb Anmälan om registrering av partibeteckning ska ha kommit in till Valmyndigheten om registreringen ska gälla för något av valen Senaste dagen för partier med registrerad partibeteckning att anmäla sina kandidater för valet till EP. Anmälan om behörig valsedelsbeställare ska ha kommit till länsstyrelsen för val till RKL samt till Valmyndigheten för val till EP och riksdagen. 2 kap. 9 2 kap. 1 2 kap. 13

10 1. KALENDER 9 Datum Vallagen Se kapitel Senast utgången av feb Kommuner och landsting som vill ändra antalet mandat eller ersättarkvot ska ha beslutat om det. Kommunallagen 5 kap. 3-4 (SFS 1991:900) 24 feb Senaste dag för samråd med Valmyndigheten om kommunal folkomröstning ska hållas på valdagen 25 maj. Lag om kommunala folkomröstningar 2 (SFS 1994:692) Mitten av mars Mars Valmyndigheten skickar brev till alla EUmedborgare som är folkbokförda i Sverige. De ska anmäla till länsstyrelsen om de vill tas upp i den svenska röstlängden för EP. Valmyndigheten skickar ut information, utlandsröstkort och brevröstningsmaterial till alla utlandssvenskar, för EP. 5 1 mars Valmyndigheten tar fram statistik över röstberättigade för varje valdistrikt. Denna statistik ska användas för att räkna ut antal fasta valkretsmandat för RKL. 4 kap mars Distributören ska ha skickat EP materialet till kommunerna. 31 mars - 4 april Leverans av valsedlar till kommunerna. 17 mars Sista dagen för beställning av valmaterial till RKL. 10 april Brevröst får göras i ordning och skickas från utlandet för EP. 10 april Partier med registrerad partibeteckning ska senast anmäla sina kandidater för RKL. 7 kap

11 10 1. KALENDER Datum Vallagen Se kapitel 25 april Rösträtten för val till EP bestäms utifrån de uppgifter om folkbokföring som finns i Skatteverkets register. Unionsmedborgare som vill rösta i EP i Sverige ska ha anmält sig till röstlängden denna dag. Anmälan från utlandssvenskar som varit utvandrade i mer än 10 år ska ha registrerats hos Skatteverket för att de ska komma med i röstlängden för val till EP. 5 kap april Dubblettröstkort kan börja skrivas ut, för EP april Valmyndigheten ska ha fördelat fasta valkretsmandat för riksdagsvalet och länsstyrelserna ska ha gjort motsvarande för val till kommunoch landstingsfullmäktige. 1 maj Röstningen vid svenska utlandsmyndigheter kan börja för EP. Första dagen som budröst får göras i ordning för EP 2-7 maj Röstkorten börjas delas ut till alla röstberättigade, för EP. 7 maj Väljare som är bosatta i Sverige bör ha fått sitt röstkort för EP. Förtidsröstning i röstningslokaler för val till EP startar. 4 kap. 3 4 kap. 10 och kap kap maj Kommun som själv vill hämta röstlängderna till EP hos tryckeriet meddelar Valmyndigheten senast den här dagen. 13 maj Om väljaren tycker att röstlängden för val till EP innehåller felaktiga uppgifter finns det möjlighet att skriftligen begära rättelse hos länsstyrelsen. Begäran ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den här dagen. 5 kap maj Röstlängderna till EP trycks maj Röstlängderna skickas till kommunerna. 7

12 1. KALENDER 11 Datum Vallagen Se kapitel 19 maj - 5 juni Leverans från Valmyndigheten av beställt material till RKL. 24 maj Länsstyrelserna ska senast den här dagen meddela tid och plats för den slutliga sammanräkningen för EP. Röster i EP som tagits emot vid svenska ambassader och konsulat ska vara framme hos Valmyndigheten. 25 maj VALDAG EP Vallokalerna är öppna kl. 08:00 21:00 vid EP. Vissa vallokaler kan ha kortare öppettider. Tiderna skrivs ut på röstkortet. Rösterna räknas en första gång i vallokalen. Resultaten från valnatten är preliminära. 13 kap kap. 2 4 kap. 2 1 kap maj Länsstyrelsen börjar den andra och slutliga räkningen av rösterna för EP. Då räknas även personrösterna. 13 kap maj Valnämndens preliminära rösträkning för EP. Då räknar kommunen de förtidsröster som inte kunnat leverera till vallokalerna för räkning där. Rösterna från valnämndens preliminära rösträkning levereras till länsstyrelserna samma dag för att kunna tas med i den slutliga rösträkningen. 13 juni Senaste dag för samråd med Valmyndigheten om kommunal folkomröstning ska hållas på valdagen den 14 sept. 12 kap. 1 9 Lag om kommunala folkomröstningar 2 (SFS 1994:692) 5 juni Fram till och med detta datum ska kommunerna redovisa för sent inkomna brevröster för EP. Juli Valmyndigheten skickar ut information, utlandsröstkort och brevröstningsmaterial till alla utlandssvenskar för RKL.

13 12 1. KALENDER Datum Vallagen Se kapitel 31 juli Brevröst får göras i ordning och skickas från utlandet i val till RKL 15 aug Rösträtten i RKL bestäms utifrån de uppgifter om folkbokföring som finns i Skatteverkets register. Anmälan från utlandssvenskar som varit utvandrade i mer än 10 år ska ha registrerats hos Skatteverket för att de ska komma med i röstlängden för val till riksdagen. 7 kap kap kap aug Dubblettröstkort kan börja skrivas ut för RKL aug Röstkorten delas ut till alla röstberättigade för RKL. 21 aug Röstningen vid svenska utlandsmyndigheter kan börja för val till RKL. 21 aug Första dagen som budröst får göras i ordning för RKL. 27 aug Väljare som är bosatta i Sverige bör ha fått sitt röstkort för val till RKL. Förtidsröstningen i röstningslokaler i RKL startar. 10 kap. 6 7 Kap kap aug Kommun som själv vill hämta röstlängderna hos tryckeriet meddelar Valmyndigheten senast den här dagen. 2 sep Om väljaren tycker att röstlängden för RKL innehåller felaktiga uppgifter finns det möjlighet att skriftligen begära rättelse hos länsstyrelsen. Begäran ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den här dagen 5-8 sep Röstlängderna trycks. 8 sep Röstlängder skickas till kommunerna.

14 1. KALENDER 13 Datum Vallagen Se kapitel 13 sep Länsstyrelsen ska senast den här dagen meddela tid och plats för den slutliga rösträkningen för RKL. Röster som tagits emot på svenska ambassader och konsulat ska vara framme hos Valmyndigheten i val till RKL. 14 sep VALDAG RKL Vallokalerna är öppna kl. 08:00 20:00. Vissa vallokaler kan få ha kortare öppettider. Tiderna skrivs ut på röstkortet. Rösterna räknas en första gång i vallokalen. Resultaten från valnatten är preliminära. 15 sep Länsstyrelsen börjar den andra och slutliga räkningen av rösterna för RKL. Då räknas även personrösterna. 17 sep Valnämndens preliminära rösträkning för RKL, då räknar kommunen sena förtidsröster. Rösterna levereras till länsstyrelserna samma dag för att kunna tas med i den slutliga rösträkningen. 4 kap. 2 1 kap kap kap sep Fram till och med detta datum ska kommunerna redovisa för sent inkomna brevröster.

15 14 1. KALENDER

16 2. AKTÖRER VID VALET Aktörer vid valet Det krävs att ett antal aktörer samarbetar för att genomföra ett val. I detta kapitel presenteras kortfattat aktörerna och deras roll i processen. De olika aktörernas arbete styrs i huvudsak i lag. Mycket görs också utifrån inarbetade rutiner.

17 16 2. AKTÖRER VID VALET 2.1 Aktörer vid val Valmyndigheten Valmyndigheten är central valmyndighet och ansvarar för att planera och samordna genomförandet av valen. Inför valen framställer Valmyndigheten röstlängder, röstkort och annat valmaterial. Valmyndigheten producerar även utbildnings- och informationsmaterial. Efter valen fördelar Valmyndigheten mandaten mellan partierna och fastställer vilka ledamöter och ersättare som blivit valda till riksdagen och Europaparlamentet. Ett arbete som ständigt pågår är utvecklingen och underhållet av IT-stödet för valadministrationen. Valmyndigheten publicerar även alla valresultat, annan valstatistik och information om val på Valmyndighetens webbplats Länsstyrelsen Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Länsstyrelsen beslutar om valdistrikt, gör rättelser i röstlängd, administrerar partiernas valsedelsbeställningar och anmälan av kandidater för val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige, sköter valnattsrapporteringen, svarar för den slutliga rösträkningen och fördelar mandaten samt fastställer vilka som blivit valda till kommun- och landstingsfullmäktige. Länsstyrelsen utbildar valnämnderna inom frågor som rör val. Kommunen Valnämnden i varje kommun är lokal valmyndighet. Eftersom arbetsfördelning och delegering ser olika ut inom kommunerna skrivs i denna handbok kommunen då arbetsuppgifterna beskrivs.

18 2. AKTÖRER VID VALET 17 Kommunen utser och utbildar röstmottagare, ser till att det finns vallokaler och har hela ansvaret för förtidsröstningen inom kommunen. Kommunen svarar också för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen och dels på onsdagen i veckan efter valdagen. Kommunfullmäktige fattar beslut om valdistrikt och valkretsar. Landstinget Landstingsfullmäktige beslutar om valkretsindelning i landstinget. Valprövningsnämnden Valprövningsnämnden är överklagandeinstans i (de flesta) valfrågor. Nämnden består av sju ledamöter. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare och får inte samtidigt vara riksdagsledamot. Riksdagen utser ledamöterna. Utlandsmyndigheterna De flesta ambassader och konsulat ordnar röstmottagning. De sänder rösterna till Valmyndigheten som i sin tur skickar rösterna vidare till rätt kommun. Partierna Partierna har en viktig roll i genomförandet av valen. Det är de som ska få väljarna till valurnorna. Vid val till Europaparlamentet beställer partierna namnvalsedlar hos Valmyndigheten. Vid val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige beställer partierna namnvalsedlar hos länsstyrelserna.

19 18 2. AKTÖRER VID VALET Skatteverket Filer med personuppgifter överförs från folkbokföringen till Valmyndigheten och används bl.a. för att sammanställa röstlängden. Lantmäteriet Valmyndigheten kan genom att samköra fastighetsregistret från Lantmäteriet, valdistriktskartorna från kommunerna/länsstyrelserna samt personuppgifterna avgöra vilket valdistrikt en väljare hör till. SCB Statistiska centralbyrån sammanställer efter varje val den officiella valstatistiken. SCB uppdrar åt länsstyrelsen att på ett urval av röstberättigade göra datainsamling om valdeltagande. Media Valet är en viktig fråga även för media. Det är sannolikt att kommunen kommer att få frågor från media om såväl valadministrationen som valresultatet. Det kan vara bra att kommunen planerar för hur frågor från media ska tas omhand och hur kommunen ska arbeta med informationsfrågor i stort.

20 3. VALDATASYSTEMET Valdatasystemet Valdatasystemet är det centrala arbetsredskapet för hela valadministrationen. I valdatasytemet beställer kommunen material och rapporterar in vallokaler och valresultat. På startsidan i valdatasystemet finns en kalender som visar när olika uppgifter ska genomföras.

21 20 3. VALDATASYSTEMET 3.1 Om valdatasystemet Adressen till valdatasystemet är Valdatasystemet är valadministrationens gemensamma it-stöd. Användarna är exempelvis länsstyrelserna som gör rättelse i röstlängd och registrerar röster, kommunerna som lägger in vallokaler, röstmottagare som skriver ut dubblettröstkort och partier som beställer valsedlar. Utöver dessa användare är även valsedelstryckerierna, utlandsmyndigheterna och Valmyndigheten användare av systemet. För att få åtkomst till valdatasystemet krävs ett personligt lösenord och ett certifikat för varje användare. När användaren loggar in visas först en portalsida där flera olika system finns. Det kan finnas olika många system som är aktiva beroende på hur många val som är aktuella. Exempelvis kommer systemet "Val " att vara öppet till 2014 eftersom det bland annat används för att utse ersättare enligt det valresultat som fastställdes 2010 och Eftersom det under 2014 kommer att vara två valtillfällen under samma år är det viktigt att rätt information registreras i rätt system. Generellt sett måste uppgifterna om vallokaler och röstningslokaler, öppettider, kontaktuppgifter m.m. registreras för varje val. För valet till Europaparlamentet ska systemet "EP 2014" användas för att registrera uppgifterna och för valen till rikdag, kommun- och landstingsfullmäktige ska systemet "RKL 2014" (val till riksdag, kommun, landsting 14 sep.) användas. Som komplement till de olika valspecifika valdatasystemen finns Behörighetssystemet, där användarnas behörigheter och lösenord administreras. Gemensam databas för information Inför valet samlas uppgifter in till valdatasystemet om allt från valkretsar och antal mandat till att fördela till röstningslokaler och vallokaler, öppettider och adresser. Länsstyrelserna registrerar alla kandidater på partiernas valsedlar för valen till

22 3. VALDATASYSTEMET 21 RKL, Valmyndigheten gör motsvarande uppgift för val till Europaparlamentet. Valmyndigheten tar in folkbokföringsuppgifter för alla de som har rösträtt. Informationen i valdatasystemet används sedan för att bl.a. trycka röstkort, ta fram röstlängder och trycka valsedlar. Från valdatasystemet hämtas fortlöpande information som presenteras på Valmyndighetens publika webbplats, Inför val publiceras alla beställda valsedlar och uppgift om var man kan rösta. Efter valet och under perioden fram till nästa val publiceras namn på aktuella ledamöter i riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Digitala kartor - GIS Länsstyrelsernas beslut om indelning i valdistrikt fastställs i digitala kartor. Förutom att användas för att knyta de röstberättigade till ett valdistrikt utgör kartorna även grunden för den kartpresentation som finns på Valmyndighetens webbplats. Rösträkning och mandatfördelning På valnatten används valdatasystemet för att samla in resultaten från valdistrikten och sprida dessa vidare till den publika webbplatsen. Det är länsstyrelserna som på valnatten tar emot valresultaten via telefon och registrerar rösterna i valdatasystemet. Vid den slutliga rösträkningen registrerar länsstyrelserna in den slutliga röstfördelningen, inklusive personrösterna. I valdatasystemet görs beräkningar för att fördela mandaten mellan partierna och utse ledamöterna. Valmyndighetens och länsstyrelsernas protokoll över valresultatet tas fram från valdatasystemet.

23 22 3. VALDATASYSTEMET INSTRUKTION Alla som ska ha åtkomst till valdatasystemet ska få information om vikten av hög säkerhet. Användaren ska underteckna och returnera en blankett för att bekräfta att han eller hon mottagit sin behörighet och tagit del av säkerhetsinstruktionerna. 3.2 Åtkomst till valdatasystemen För att kunna arbeta i ett valdatasystem krävs att användaren har fått ett certifikat och lösenord av sin behörighetsadministratör. Behörighetsadministratörer finns hos Valmyndigheten och vid varje länsstyrelse och hos vissa större kommuner. Säkerhet Valdatasystemet är av mycket stor betydelse för att val i Sverige ska kunna genomföras på ett smidigt och säkert sätt. Samtliga användare bör vara införstådda med att säkerheten är mycket viktig vid användning av systemet. Lösenord och certifikat är personliga ska hanteras enligt givna anvisningar. Valdatasystemet på dator Valdatasystemet har testats med nedanstående versioner av operativsystem och webbläsare. Webbläsare Operativsystem Internet Explorer Mozilla Firefox Windows XP, Vista, 7 och och nyare versioner

24 3. VALDATASYSTEMET 23 Andra webbläsare kan komma att fungera, men Valmyndigheten kan inte garantera full funktionalitet för dessa (i form av sidornas utseende och/eller funktion). Har du en äldre version av läsare kan du gratis hämta en uppgradering. Valmyndigheten kommer inte att anpassa valdatasystemet särskilt för t.ex. mobil eller surfplatta. Valmyndigheten kan därför inte garantera funktionaliteten i t.ex. mobil eller surfplatta och kan heller inte lämna support för sådan utrustning. Ha bara ett valdatasystem öppet i taget Valdatasystemen är inte utformade eller testade för att en användare ska arbeta i, eller ha öppet, två valdatasystem samtidigt i olika flikar eller fönster i webbläsaren. Samma sak gäller för att ha öppet två flikar eller fönster i webbläsaren för ett och samma valdatasystem. Information till behörighetsadministratörer (Bad) Varje länsstyrelse har minst en behörighetsadministratör. Vissa större kommuner har också en behörighetsadministratör. Behörigheten behörighetsadministratör har förkortningen Bad. Det är behörighetsadministratören som ger certifikat och lösenord till valdatasystemets användare. Det är Valmyndigheten som utfärdar certifikat och lösenord till behörighetsadministratörerna. Det finns en manual speciellt riktad till de som ska arbeta med behörighetsadministration. Behörighetsadministratören ska regelbundet gå igenom de användare som han eller hon utfärdat certifikat för och kontrollera att de fortfarande bör ha åtkomst till valdatasystemet. Behörighetsadministratören behöver ha rutiner för att få kännedom om t.ex. byte av valhandläggare hos kommunerna. Även mellan val bör det finnas personer hos alla kommuner som har åtkomst till valdatasystemet. Alla medarbetare vid kommunen som ska ha åtkomst till valdatasystemet ska få information om vikten av hög säkerhet.

25 24 3. VALDATASYSTEMET Användaren ska underteckna och returnera en blankett för att bekräfta att han eller hon mottagit sin behörighet och tagit del av säkerhetsinstruktionerna. Om en användare ges nya arbetsuppgifter inom valadministrationen så att behörigheten behöver ändras, eller om anställningen upphör, ska behörighetsadministratören omgående kontaktas. Manual Behörighetsadministration på länsstyrelser och kommuner Att ladda ner certifikat Certifikat laddas ned från valdatasystemets startsida och installeras med hjälp av ett särskilt certifikatlösenord. För att därefter kunna logga in i systemet krävs ett inloggningslösenord. Mer information om laddning av certifikat finns i en manual. Det finns flera olika manualer. Du ska använda den som är anpassad för den webbläsare och operativsystem som du använder. Den bifogas till alla nya användare. Manualen finns också tillgänglig på Manual Ladda certifikat Särskilt om lösenordet De lösenord användaren får av behörighetsadministratören för att kunna logga in i valdatasystemet är maskinellt skapade. Certifikatslösenordet används endast för att ladda ner och installera certifikatet i webbläsaren. Det ska aldrig bytas ut. Det första, maskinellt genererade, inloggningslösenordet är däremot endast giltigt i 20 dagar och användaren ska snarast byta till ett lösenord som är lättare att komma ihåg. Byte av lösenord genomförs i behörighetssystemet. Generellt gäller för lösenord att de inte får skrivas ner och förvaras t.ex. på en lapp i plånboken eller under tangentbordet. Inloggningslösenordet måste därefter bytas senast var 90:e dag. Detta är en rutin som syftar till att öka säkerheten i systemet. När det är tre veckor kvar av giltighetstiden för lösenordet får användaren en påminnelse om detta vid inloggning.

26 3. VALDATASYSTEMET 25 Behörigheter Behörighetsadministratörer på länsstyrelser och kommuner kan ge medarbetare på kommunen följande behörigheter: Förkortning Bad Ladm Rkb Frost Beskrivning Behörighetsadministratör. Denna behörighet innebär att man kan skapa nya användare och dela ut behörigheter. Vissa kommuner begär att få en egen behörighetsadministratör, i andra kommuner skapas alla användare av länsstyrelsens behörighetsadministratör. Denna behörighet ska den som är lokal valadministratör på kommunen ha. Denna behörighet ger tillträde till alla menyer som behövs för att utföra de registreringar som kommunen ska göra. Denna behörighet ger endast åtkomst till utskrift av dubblettröstkort. Denna behörighet ger endast åtkomst till registrering av förtidsröster i röstningslokal. INSTRUKTION 1. Alla användare på kommunen ska vara informerade om vikten av hög säkerhet när det gäller valdatasystemet. 2. Se till att alla användare returnerar blanketten som de får med certifikatet. 3. Byt regelbundet lösenord. Det gör du i behörighetssystemet. 4. Ha en rutin för att användarna har rätt behörigheter i valdatasystmet och att användare som t.ex. slutat sin anställing inte längre ska ha åtkomst till valdatasystemet.

27 26 3. VALDATASYSTEMET 3.3 Kalender i valdatasystemet Vid inloggning i ett valdatasystem visas en kalender som förstasida. Där listas datum för när olika menyer i valdatasystemet är öppna samt viktiga lag- och beslutsdatum för både valet till Euroropaparlamentet och val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. I de fall användarna uppmanas utföra någon uppgift i ett valdatassystem finns en länk från kalendern direkt till aktuellt registreringsformulär. Endast personer med behörigheten Radm eller Ladm kan se kalendern. Om användaren befinner sig i valdatasystemet för Europaparlamentsvalet kommer det finnas länkar för Europaparlamentsvalet, men inte för övriga val. Om användaren befinner sig i valdatasystemet för val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige kommer det att finnas länkar för de valen, men inte för Europaparlamentsvalet.

28 3. VALDATASYSTEMET ÖVERSIKT VALDATASYSTEMET VALLOKAL VALLOKAL IGE 27

29 28 3. VALDATASYSTEMET 3.4 Registrering av uppgifter Kommunen ansvarar för att registrera in efterfrågade uppgifter (t.ex. vallokaler, röstningslokaler och materialbeställningar) i valdatasystemet. Länsstyrelserna har möjlighet att se vad kommunerna i det egna länet har registrerat. 3.5 Kontaktuppgifter Kommunen ska i valdatasystemen för både EP 2014 och RKL 2014, ange kontaktuppgifter till valnämndens ordförande, kommunens valhandläggare samt kommunens adress och telefonnummer. Dessa uppgifter har länsstyrelsen tillgång till i valdatasystemet och de publiceras ingen annanstans. Uppgifter från tidigare val finns redan sparade i valdatasystemet men kan behöva uppdateras. INSTRUKTION 1. Ta för vana att regelbundet logga in i valdatasystemen och kontrollera informationen i kalendern. 2. Skriv in kontaktuppgifterna till kommunen i systemen för EP 2014 och RKL 2014.

30 Kommun Valdistrikt Röstmottagning avslutas klockan Valsedeln får inte vikas. 4. MATERIAL Material Stora volymer material av olika slag behövs vid ett val. Det mesta hanteras av kommunen vid genomförandet av röstningen. För att valproceduren ska fungera måste rätt materal finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt. Detta är särskilt viktigt 2014 eftersom det då kommer att vara två valtillfällen med val som ska genomföras under en kort tid. VALKUVERT Anvisningar På detta kuvert får inte göras någon anteckning eller något märke. Väljaren ska själv lägga in sin valsedel i detta kuvert. Endast en valsedel ska läggas in i kuvertet. PROTOKOLL VALLOKAL Bilaga: RESULTATBILAGA Val till Europaparlamentet Kommun Valdistrikt 1. Röstmottagning påbörjas Ordföranden visar samtliga närvarande att valurnan är tom. Röstmottagning påbörjas klockan 2. Mottagning av fönsterkuvert för förtidsröster Antal enligt kvitto Antal enligt kontroll Antal enligt kvitto Antal enligt kontroll Antal enligt kvitto Antal enligt kontroll Fönsterkuvert från valnämnden Ev. ytterligare fönsterkuvert från valnämnden Ev. fönsterkuvert från röstningslokal Öppna fönsterkuverten och granska förtidsrösterna under dagen. Markera ett P i röstlängden för de förtidsröster som godkänns. Valkuvert från fönsterkuvert med godkända förtidsröster läggs i valurnan efter att röstmottagningen har avslutats. 3. Röstmottagning Valkuvertet tas emot och väljarens identitet kontrolleras. De röstande prickas av i röstlängden och valkuverten läggs i valurnan. Om särskilda händelser uppstår under röstmottagningen ska de antecknas nedan: Anteckna nummer i röstlängd för de personer som ångerröstat. Nr i röstlängd Nr i röstlängd Nr i röstlängd Anteckna nummer i röstlängd och orsak för de personer som vägrats rösta. Nr i röstlängd Orsak Nr i röstlängd Orsak Anteckna övriga särskilda händelser. 1. Röstmottagning påbörjas PROTOKOLL VALLOKAL Ordföranden visar samtliga närvarande att valurnorna är tomma. Röstmottagning påbörjas klockan 2. Mottagning av fönsterkuvert med förtidsröster Bilagor: RESULTATBILAGA Val till riksdagen RESULTATBILAGA Val till kommunfullmäktige RESULTATBILAGA Val till landstingsfullmäktige Antal enligt kvitto Antal enligt kontroll Antal enligt kvitto Antal enligt kontroll Antal enligt kvitto Antal enligt kontroll Fönsterkuvert från valnämnden Ev. ytterligare fönsterkuvert från valnämnden Ev. fönsterkuvert från röstningslokal Öppna fönsterkuverten och granska förtidsrösterna under dagen. Markera ett P i röstlängden för de förtidsröster som godkänns. Valkuvert från fönsterkuvert med godkända förtidsröster läggs i valurnan efter att röstmottagningen har avslutats. 3. Röstmottagning Valkuverten tas emot och väljarens identitet kontrolleras. De röstande prickas av i röstlängden och valkuverten läggs i valurnorna. Om Särskilda händelser uppstår under röstmottagningen ska de antecknas nedan: Anteckna nummer i röstlängd för de personer som ångerröstat. Nr i röstlängd Nr i röstlängd Nr i röstlängd Anteckna nummer i röstlängd och orsak för de personer som vägrats rösta. Nr i röstlängd Orsak Nr i röstlängd Orsak Anteckna övriga särskilda händelser myndigheten 330 utg 3 4. Röstmottagningen avslutas. Röstmottagning avslutas klockan digheten 306 utg 5 Fler anteckningar bifogas Vänd 4. Röstmottagningen avslutas. Fler anteckningar bifogas

31 30 4. MATERIAL 4.1 Inledning - att hantera stora mängder valmaterial Två val ställer höga krav Under 2014 kommer två valtillfällen med val att genomföras under en kort tid, och detta kommer att ställa höga krav på kommunerna att kunna hålla isär valmaterialet. Kommunerna kommer att behöva hantera allt material i två separata processer. Till exempel beställningar av valmaterial ska ske både i valdatasystemen EP 2014 och RKL 2014 och förvaringen av materialet bör också ske åtskilt från varandra för att minska risken för sammanblandning. Det mesta av valmaterialet för båda valen beställs från Valmyndighetens valdatasystem och levereras till kommunen vid två olika tillfällen. Blanketter och manualer ska kommunen skriva ut direkt från respektive valdatasystem. Utöver materialet som beställs från valdatasystemen behöver kommunen köpa in en del material för röstmottagningen. I detta kapitel beskrivs materialet som kommunen behöver vid valen. I bilaga två till handboken finns en lista på vilket material som behövs och information om hur materialet ska användas. Där framgår också vilket material som är nytt för valen Material som beställs från Valmyndigheten Kommunen behöver beställa mycket material från Valmyndigheten och detta beställs i valdatasystemen. Exempel på material som behöver beställas är valsedlar och diverse informationsmaterial. På beställningssidan i valdatasystemen finns ett förifyllt förslag över antal exemplar av varje produkt. Detta förslag har beräknats utifrån antalet röstberättigade eller antalet valdistrikt i kommunen. Systemet har också tagit hänsyn till det faktum att förtidsröstningen har ökat under senare år och att mer material

32 4. MATERIAL 31 därmed väntas gå åt till förtidsröstningen under 2014 jämfört med tidigare år. Kommunen måste försöka göra en egen beräkning över vilket materialbehov som finns genom att titta på statistik från föregående val och hur planerna ser ut för valen 2014 vad gäller hur många röstningsställen som ska finnas. Om kommunen anser att det finns ett större behov av valmaterial än vad som föreslagits i valdatasystemet kan uppgifterna ändras i beställningen för de flesta produkter. För vissa produkter finns det dock inte möjlighet att beställa fler exemplar än det som föreslagits. När beställningen av valmaterial kommer in till Valmyndigheten kommer en bedömning att göras om beställningen är rimlig och därefter vidarebefordras den till distributören. Informationsmaterial Valmyndigheten har tagit fram broschyren Valet i fickformat som innehåller kortfattad information om valet och hur valsystemet fungerar. Broschyren ska finnas i alla vallokaler och röstningslokaler, men även läggas ut hos kommunen, på medborgarkontor, i skolor m.m. Partierna kommer också att kunna beställa broschyren. För personer som har behov av information på andra språk kommer det att finnas en broschyr på de vanligaste språken i Sverige, med information om hur man röstar. Broschyren heter "Att rösta" och broschyren ska finnas i alla vallokaler och röstningslokaler, men kan också beställas för andra aktiviteter i samband med valen. Utöver språken i broschyren finns fler översättningar att ladda ner från Valmyndighetens webbplats Det finns även affischer att beställa för respektive val som illustrerar hur röstningen går till i en vallokal respektive en röstningslokal. Det finns även affischer att beställa med förslag på valsedlarnas placering i valsedelsställen. Dessa affischer kan användas av kommuner som beslutar om samma ordning bland

33 32 4. MATERIAL valsedlarna som Valmyndigheten föreslagit på affischen. Det är dock viktigt att poängtera att det är kommunen själv som fattar beslut om valsedlarnas placeringsordning. Allt detta informationsmaterial kommer också att finnas tillgängligt på Valmyndighetens webbplats, och i valdatasystemets bibliotek för att kunna skrivas ut direkt av kommunen eller av väljare. Det är även möjligt att beställa material direkt från Valmyndigheten. Utöver det material som presenterats ovan finns material för personer med särskiljda behov, såsom information i punktskrift och lättläst information. På finns teckenspråksfilmer om val. 4.3 Valsedlar Valsedlar ska finnas i alla vallokaler och röstningslokaler. Dessa ska läggas ut på ett bord i anslutning till lokalen. Efter valen 2010 uppkom frågor och överklaganden som kunde kopplas till hur valsedlarna presenterades. Det är viktigt att alla partiers valsedlar behandlas och presenteras på samma sätt. I detta kapitel diskuteras valsedlarnas utläggning och placering mer ingående. Vilka valsedlar som kommunen ska lägga ut EP Vissa valsedlar ska enligt lag finnas i alla vallokaler och röstningslokaler, det är blanka valsedlar och vissa namnvalsedlar. När det gäller val till Europaparlamentet får de partier som fått minst en procent vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet sina namnvalsedlar utlagda i alla lokaler där man kan rösta, under förutsättning att partiet endast beställt en namnvalsedel, samt att partiet begär utläggning. Detta ska ha gjorts till Valmyndigheten senast den 15 december Dessa partier behöver således inte själva lägga ut sina namnvalsedlar. Övriga partier måste själva lägga ut sina namnvalsedlar i val- och röstningslokaler, oavsett om de har en eller flera olika namnvalsedlar. Det kommer att finnas en lista över vilka

34 4. MATERIAL 33 RKL EP partier som har begärt att få sina valsedlar utlagda i valdatasystemet EP 2014 och på Det är kommunen, och i praktiken röstmottagarna, som ansvarar för att dessa valsedlar alltid finns på plats. Vilka valsedlar som kommunen ska lägga ut Vissa valsedlar ska enligt lag finnas i alla vallokaler och röstningslokaler. Det är blanka valsedlar och partivalsedlar i alla tre valen för de partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Dessa partier måste också anmäla att de önskar få sina valsedlar utlagda, vilket görs till Valmyndigheten senast den 15 januari Det är kommunen, och i praktiken röstmottagarna, som ansvarar för att dessa valsedlar alltid finns på plats. Kommunen ansvarar ocksåför att lägga ut partivalsedlar för utläggning av partisedlar för partier som är representerade i landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige där lokalen ligger. Valmyndigheten lägger i februari ut en lista i valdatasystemet RKL 2014 och på som visar vilka lokala partiers partivalsedlar som ska vara utlagda i berörda kommuner. Valsedlar som partierna själva lägger ut De partier som inte har rätt att få sina valsedlar utlagda kan själva komma och lämna sina valsedlar i vallokalen eller röstningslokalen. Kommunerna har enligt lag ingen skyldighet att hantera dessa valsedlar utöver ansvaret för ordningen bland alla valsedlar. Av praktiska skäl kan kommunerna själva besluta om att fylla på dessa partiers valsedlar så länge det finns valsedlar. Dock bör partierna själva svara för kontroll att valsedlarna inte tar slut. Erfarenheterna från tidigare val visar att kommunerna även kan få anledning att överväga om och i vilken utsträckning man är beredd att ta på sig ansvaret att se till att också dessa partiers valsedlar distribueras ut till vallokalerna och röstningslokalerna genom kommunens försorg, dvs. dessa partier kan lämna sina valsedlar centralt till kommunen som ser till att

35 34 4. MATERIAL de fördelas och sprids ut till vallokalerna och röstningslokalerna. Den fria nomineringsrätten kan innebära, om kommunen påtar sig ansvaret, att det så sent som på valdagen kan komma krav på att kommunen ska lägga ut valsedlar. Mobila röstningslokaler För kommuner som planerar att ha mobila röstningslokaler bör det finnas en särskild plats eller mottagning där partierna kan lämna sina namnvalsedlar för dessa lokaler. Platsen eller mottagningen bör vara tillgänglig varje dag som den mobila röstningslokalen är i funktion för att partierna ska kunna lämna över sina namnvalsedlar. De inlämnade namnvalsedlarna ska läggas ut i valsedelsställ vid varje stopp och sparas efter varje dag för att läggas ut vid nästa dags förtidsröstning. Ordningen bland valsedlar, valsedelsställ Det är röstmottagarnas uppgift att se till att det är ordning bland alla valsedlar, både de valsedlar som röstmottagarna är skyldiga att lägga ut och de valsedlar som partierna själva kommer med. Det är också viktigt att alla valsedlar presenteras på ett likvärdigt sätt. För att uppnå detta tog Valmyndigheten inför valen 2009 och 2010 fram valsedelsställ som har skickats till alla kommuner. Många kommuner har kvar dessa ställ och har angett att de går att använda även till valen Valmyndigheten planerar att tillhandahålla ytterligare valsedelsställ, men dessa kommer i sådant fall att kunna levereras först till RKL. Mer information kommer i nyhetsbrev. Vallagen reglerar inte exakt hur valsedlarna ska ordnas, dvs. om de ska läggas i valsedelsställ eller på bord, inte heller i vilken ordning partierna ska ligga. Valmyndigheten rekommenderar att valsedelsställ alltid används för att säkerställa att valsedlarna presenteras på ett likvärdigt sätt. Om det finns olika typer av valsedelsställ, rekommenderar Valmyndigheten att kommunen använder samma typ av valsedelsställ på ett röstningsställe.

36 4. MATERIAL 35 Det är kommunens valnämnd som ska fatta beslut om hur valsedlarna ska placeras för kommunen. Valmyndigheten kan inte ge bindande instruktioner i frågan om i vilken ordning valsedlarna ska placeras men föreslår att valsedlarna placeras i bokstavsordning och i mån av tillgång till de valsedelsställ som Valmyndigheten tagit fram. Tänk på att inte fylla ställen så att några valsedlar skyms eller så att de blir för tunga. Använd hellre fler ställ. Valmyndigheten har tagit fram en affisch med förslag på placeringen av valsedlar i valsedelsställen. Om kommunen beslutar om samma ordning som Valmyndigheten föreslår, kan affischen användas där valsedlar finns. Affischen går att beställa från Valmyndigheten i samband med materialbeställningen. Om det behövs fler än ett valsedelsställ i vallokalen bör de placeras intill varandra så att samtliga partiers valsedlar exponeras på likformigt sätt. Antal valsedelsställ som behövs per röstmottagningsställe varierar beroende på hur många partier som beställer valsedlar. Vid valen 2009 och 2010 förekom det att valsedlar exempelvis lades på ett bord en bit ifrån övriga valsedlar, vilket inte är en likvärdig placering och är därför inte tillåten. Valprövningsnämnden och Justitieombudsmannen har fattat beslut i frågor som rör placeringen av valsedlar och att de ska vara likformigt presenterade. Justitieombudsmannens beslut om att valsedlar ska presenteras likformigt Justitieombudsmannen har fattat beslut med innebörden att alla valsedlar ska vara likformigt presenterade för väljarna. I en röstningslokal vid valet till Europaparlamentet 2009 anvisades ett övrigt parti, som inte var ett parti som fått mer än en procent av rösterna vid tidigare val, till att lägga sina valsedlar på ett annat bord. Detta enligt instruktioner från Valnämnden. En person anmälde Valnämnden till Justitieombudsmannen (JO) för att inte följa gällande lagstiftning (8 kap. 2 vallagen).

37 36 4. MATERIAL Enligt 8 kap. 2 vallagen ska det, i anslutning till ett röstmottagningsställe ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. På denna plats ska övriga partier också kunna lägga ut sina valsedlar. Uppdelningen av valsedlarna i två kategorier har enbart med valets administration att göra. Det är enligt JO från objektivitetssynpunkt angeläget att någon faktisk åtskillnad inte görs. Alla valsedlar ska med andra ord presenteras för väljarna på ett likformigt sätt, på en och samma plats. Läs hela beslutet på: 06&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=Dyna mx_sfs_decision&id=4779 När partierna kommer med de valsedlar som de själva önskar få lägga ut är det viktigt att valnämnden har beslutat om hur dessa valsedlar ska behandlas av röstmottagarna. Det finns inget krav på att röstmottagarna ska fylla på dessa valsedlar eller meddela partierna när de börjar ta slut. Däremot har vissa kommuner beslutat om att partierna ska komma och lämna av en bunt av deras valsedlar och att det sedan är röstmottagarna som ansvarar för att placera dessa valsedlar i valsedelsställen och fylla på från det lager som partierna lämnat. Fördelen med detta sätt att arbeta är att det blir enklare för röstmottagarna att hålla kontrollen över valsedelsstället. Dock innebär det att röstmottagarna får mer att göra. Andra kommuner har valt att låta partierna själva placera ut sina valsedlar i valsedellstället. Fördelen med detta är att ansvaret tydligt finns hos partierna för att fylla på valsedlarna, det arbetssättet var vanligast vid valen Arbetssättet ger dock större risker för för omflyttningar i ställen och att för många valsedlar läggs i varje fack, viket kan skymma bakomvarande partiers valsedlar och bidra till att ställen går sönder. Väljarna och valhemligheten Eftersom det är röstmottagarnas uppgift att bland annat hålla ordning bland valsedlarna och också finnas tillhands för att besvara frågor från väljarna, kan det ibland innebära att väljarna får ta valsedlar när röstmottagaren är i närheten eller arbetar med att städa i valsedelsstället. Det kan vara bra om röstmottagarna tänker på att i så stor utsträckning som möjligt lämnat

38 4. MATERIAL 37 väljaren att i lugn och ro välja valsedlar, men det är också viktigt att poängtera att väljarens valhemlighet inte avgörs bland valsedlarna utan bakom valskärmen. Om väljaren har frågor om valhemligheten kan röstmottagaren informera om att denne kan ta med flera partiers valsedlar bakom skärmen. Utbildning av röstmottagare och information till partierna Det är viktigt att alla röstmottagare får en utbildning inför varje val. I Valmyndighetens utbildningspaket för röstmottagare (i detta ingår filmer, kunskapstest och handledningar) informeras om valsedlarnas placering och hantering. Men utöver detta material är det viktigt att valnämnden tydligt informerar röstmottagarna om vad som gäller för just deras lokal vad gäller exempelvis hantering av valsedlar och övrigt material. Ta gärna kontakt med partierna på orten och informera om de beslut som valnämnden fattat avseende t.ex. valsedlarnas placering i val- och röstningslokaler, öppettider för val- och röstningslokaler och när partierna kan lägga ut valsedlar i dessa samt tid och plats för inlämning av valsedlar till mobila röstningslokaler om kommunen har sådana. Informera även om eventuella beslut som valnämnden fattat om gränser för propaganda (dvs. politisk aktivitet i närheten av röstningslokaler). Handledning Röstmottagning i vallokal Handledning Röstmottagning i röstningslokal Leverans och kontroll av materialet Material för respektive val levereras till den adress som angivits i valdatasystemet. Det är viktigt att kommunen skriver sin gatuadress med tillhörande postnummer som leveransadress eftersom leveransen kommer med lastbil. Det går inte att leverera till en postbox eller en adress som bara anger kommunens namn och postnummer.

39 38 4. MATERIAL Det är nödvändigt att kommunen genast vid leveransen av materialet öppnar alla kartonger och kontrollerar att samtliga beställda artiklar finns med. För att hålla nere kostnaden kommer Valmyndigheten att sampacka en del material så att varje låda blir full. Detta kan innebära att kartongerna innehåller annat material än vad som står utanpå kartongen. Kontrollera därför allt material noggrannt när det kommer till kommunen. Om det saknas något material ska en beställning göras på nytt i registreringsformuläret för valmaterialbeställning för respektive val i valdatasystemet. Ange att materialet saknades i leveransen. Det behövs för att Valmyndigheten ska kunna utvärdera hur distributionen fungerat. INSTRUKTION 1. Inventera lagret av valmaterial från tidigare år och beräkna och beställ material för respektive valtillfälle. Observera att en beställning av material ska göras för valet till Europaparlamentet och en beställning ska göras för valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige. Det framgår i valdatasystemet när materialet kan beställas och när det levereras. 2. Materialet ska levereras till kommunens gatuadress, därför är det viktigt att en fullständig gatuadress anges i respektive valdatasystem. 3. Vid leveransen av materialet ska alla kartonger gås igenom för att kontrollera att samtligt material finns med.

40 4. MATERIAL Material som kommunen själv skriver ut från valdatasystemen Blanketter med förifyllda uppgifter En del blanketter i valdatasystemen är sådana som har förifyllda uppgifter. Dessa uppgifter tas från det data som finns i valdatasystemet och fylls i direkt i blanketten. Exempel på sådana blanketter är resultatbilagorna där bland annat valdistriktens namn fylls i. Alla dessa blanketter är svartvita och ska skrivas ut av kommunen. Det framgår av valdatasystemets kalender för respektive val när dessa blanketter finns tillgängliga och går att skrivas ut. I valdatasystemens bibliotek finns både de blanketter som ska ha förifyllda uppgifter och helt blanka blanketter. Dessa är tänkta att användas i nödfall om det av någon anledning inte skulle gå att skriva ut de förifyllda blanketterna. Övriga blanketter för genomförandet av val Många av blanketterna är helt blanka och innehåller inga förifyllda uppgifter. Exempel på sådana blanketter är Dagrapport och Innehåll röd kasse. Dessa blanketter ska skrivas ut i god tid av kommunen och finns i valdatasystemens bibliotek. I biblioteket finns även blanketter som kan användas vid utbildning av personal som ska arbeta med valen och av röstmottagare. På dessa blanketter står det "Test" eller "För utbildning" Dessa blanketter bör användas vid utbildning, men det är viktigt att de inte används vid valets genomförande, då ska de ordinarie blanketterna användas. Av bilaga 2 framgår vilka blanketter som kommer att finnas i valdatasystemen med förifyllda uppgifter och vilka blanketter som kommer att finnas i valdatasystemens bibliotek.