INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalråden har ordet Förvaltningsberättelse Periodens resultat 2 Balanskravet 2 Nyckeltal 3-4 Driftredovisning i sammandrag med prognos 5-6 Investeringsredovisning 7 Antal invånare 7 Pensionsförpliktelser 8 God ekonomisk hushållning 8 Finansiella mål 9 Framtiden 10 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Noter Kassaflödesanalys 17 Redovisningsprinciper Verksamhetsberättelser efter huvudtitlar: Administration, arbete och näringsliv Tekniska kontoret, fastigheter, kost och städ m.m Överförmyndarverksamhet Räddningstjänst 31 Bygglov och energirådgivning 32 Turism 33 Biblioteksverksamhet Fritidsverksamhet 36 Barn- och utbildning Sociala verksamheterna Miljö- och hälsoskydd 66 Ekonomisk ord- och begreppsförklaring Tabell- och symbolförklaring 69 Version Årende nummer 2014 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

3 1

4 Förvaltningsberättelse Sammanfattning prognos samt periodens resultat Ydre kommun , , , , , ,0 Avvikelsen mot budget efter 8 månader är positiv på 1 829,1 tkr, resultatet för samma period är positivt på 5 895,2 tkr. Däremot visar prognosen för helåret 2014 en negativ avvikelse mot budget på ,0 tkr och ett negativt resultat efter balanskravsutredning på 4 253,9 tkr. Störst negativa avvikelser mot budget prognostiserar Socialförvaltningen med ,2 tkr, Barn och utbildning med 3 065,3 tkr samt Fastigheter med 741,9 tkr. Verksamheternas sammanlagda underskott prognostiseras till ,0 tkr för Enligt SKL s senaste prognos förväntas finansieringen bli 3 819,1 tkr bättre än budget vilket förbättrar resultatet. Mer detaljerande beskrivningar av avvikelser och åtgärder står att läsa under respektive verksamhets verksamhetsberättelse. Jämfört med balanskravet prognostiseras årets resultat bli ett underskott på 4 253,9 tkr detta ska jämföras med ett budgeterat överskott på 6 099,1 tkr. Det bör särskilt påpekas att prognosen i och med detta innebär att ett eller flera av de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen inte beräknas kunna uppfyllas. Exempel på detta är: överskottsmålet återställande av tidigare års underskott enligt kommunallagen (ej finansiellt mål) Sedan tidigare har en mängd åtgärder vidtagits för att minska verksamheternas kostnader, mer om detta står att läsa under respektive verksamhets måluppfyllelse och särskilda uppdrag. Balanskravet Enligt gällande lagstiftning ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst år. Nedan ses hur kommunen tänker återställa resultaten. Det totala underskottet för åren 2008 till 2013 utgör ,1 tkr varav 11643,7 tkr måste återhämtas. I budget 2014 bedömdes att underskottet skulle kunna återhämtas under åren 2014 till 2016 då Ydre kommun fått ett större belopp i skatteuttjämningen från och med Som prognosen ser ut efter första tertialet kommer inte återställandet kunna fullföljas enligt uppsatt plan. Sett i historisk perspektiv är det svårt att se när återhämtningen kan ske. Planen kan ses i sin helhet nedan: Prognos Årets resultat: , , , , , , ,7 Nedskrivning av anläggningstillgångar 100,6 Nedskrivning av finansiella tillgångar 480, ,0 Realisationsvinst -140,6 Synnerliga skäl 5 727, ,8 Reglerat resultat , , , , , , ,7 Summa ackumulerad förlust , ,7 Återställas år 2015 framtiden Budget ,0 Återstår till 2016 Ackumulerat: , , ,6 2

5 Årets resultat jämnfört med årets resultat till balanskrav, tkr 8 000, , , ,0 0, , T Prog , , , ,0 Årets resultat Reglerat resultat Nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av kommunalskatt och utjämningsbidrag som går åt till den löpande verksamheten. Utfallet efter andra tertialet är 90,0 % exklusive finansnetto och 89,0 % inklusive finansnetto. Året T Prog Inkl finansnetto 100,6 101,4 98,5 101,8 89,0 96,2 Exkl finansnetto 100,9 102,5 99,5 103,1 90,0 97, Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 102,5 103,1 100,9 99,5 101,8 100,6 101,4 98,5 97,0 96,2 90,0 89, T Prog Inkl finansnetto Exkl finansnetto 3

6 Soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår till 50,5 % vilket är en positiv utveckling. Inkluderas även de pensionsförpliktelser som enbart redovisas som ansvarsförbindelse minskar soliditeten till 0,1 %. Året T prog % 54,7 45,4 45,4 45,0 50,5 50,5 Inkl pensionsansvar 9,8 5,4 2,3-4,1 2,7 0, Soliditetsutveckling, % 54,7 50,5 50,5 45,4 45,4 45, T prog Likviditet och lån De likvida medlen uppgick per till ,5 tkr vilket är en minskning med 1 088,7 tkr i jämförelse med Den långfristiga låneskulden uppgår till ,6 tkr vilket är innebär en sänkning med tkr som amorterats sedan årsskiftet. Ingen nyupplåning har skett eller förväntas ske under Finansnetto Då kommunens räntekostnader är högre än ränteintäkterna är finansnettot negativt, prognosen för helåret 2014 är ,0 tkr. Detta innebär en förbättring med 623,0 tkr jämfört med Året T Prog Låneskuld tkr , , , , , ,0 Likvida medel tkr , , , , , ,0 Finans intäkt tkr 583,6 445,0 853,0 552,0 413, ,0 Finans kostnad tkr 1 062, , , , , ,0 Finansnetto tkr -478, , , , , , Låneskuld, likvida medel och finansnetto i tkr Låneskuld tkr T Prog 4

7 Driftredovisning Perioden i tkr BUDGET 2014 UTFALL 2014 AVVIKELSE * + = överskott Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter - = underskott VERKSAMHETER Administration , , , , ,7 Arbete och näringsliv 998,7 2, ,5 163,4 +77,6 Fastigheter , , , ,2-59,6 Kommunikationer 2 932,0 152, ,0 0,0-161,0 Vatten och avfall 7 603, , , ,2-753,1 Överförmyndarverksamhet 166,7 6,7 457,6 447,5 +149,9 Räddningstjänst 2 864,0 438, ,9 662,1 +634,2 Bygglov och energirådgivning 684,7 534,7 567,2 665,0 +247,8 Kultur och fritid 2 693,4 126, ,6 230,0 +266,1 Barn och utbildning , , , , ,2 Kulturskola 1 258,9 173, ,3 120,7 +83,0 Sociala , , , , ,0 Miljö och hälsoskydd 450,0 83, , ,0 +270, , , , ,9 Periodens resultat , , ,3 *) Mer detaljerande beskrivningar av avvikelser och åtgärder står att läsa under respektive verksamhets verksamhetsberättelse. 5

8 Prognos Årets resultat prognostiseras till ett underskott på ,6 tkr mot budget. Verksamheternas underskott återhämtas till viss del i och med att prognosen för finansieringen är 3 819,0 tkr bättre än budget. Jämfört med balanskravet prognostiseras årets resultat bli ett underskott på ,9 tkr detta ska jämföras med ett budgeterat överskott på 6 099,1 tkr. Det bör särskilt påpekas att prognosen i och med detta innebär att ett eller flera av de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen inte beräknas kunna uppfyllas. Exempel på detta är: överskottsmålet återställande av tidigare års underskott enligt kommunallagen (ej finansiellt mål) UTFALL BUDGET PROGNOS AVVIKELSE Verksamheter Administration , , ,8 95,5 Arbete och näringsliv 1 405, , ,0 0,0 Fastigheter 3 750, , ,2-741,8 Kommunikationer 4 240, , ,0-159,0 Vatten och avfall 499,1 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarverksamhet 244,4 240,0 228,2 11,8 Räddningstjänst 3 022, , ,0 0,0 Bygglov och energirådgivning 497,0 225,0 250,0-25,0 Kultur och fritid 3 506, , ,0-71,0 Barn och utbildning , , , ,3 Kulturskola 1 516, , ,3 85,0 Sociala , , , ,2 Miljö- och hälsoskydd 515,0 550,0 555,0-5,0 Verksamheterna , , , ,0 Finansiering , , , ,0 Resultat för avskrivning 7 303, , , ,0 Avskrivning 8 551, , ,7 0,0 Reaförlust 5 727,8 Driftresultat , , , ,0 6

9 Investeringsredovisning Årets investeringar prognostiseras att följa budget under 2014 Underlag från investeringsprogram Pf Bb BUDGET 2014 Utfall Rest 2014 Verksamhet Administration Inventarier 0,0 Infrastruktur - Itsam 330,4-330,4 Bredband Fortsatt bredbandsutbyggnad 1 000,0 548,2 451,8 Fastigheter Fastighetsinvesteringar ospec Utbyte av maskiner och fordon 250,0 250,0 Grusförsäljning -58,3 58,3 Fysisk miljö Fysisk miljö i tätorterna 500,0 500,0 Vatten och avlopp Vattenverken pumpar infiltration kompr 500,0 500,0 Räddningstjänst Inventarier och materiel 42,2-42,2 Barn och utbildning Hestraskolan helrenovering värme mm 500,0 500,0 Summeringar, beloppen angivna i tkr 2 750,0 862, ,5 Antal invånare Antalet invånare i kommunen har ökat sedan årsskiftet var antalet invånare personer vilket innebär en ökning med 46 personer under årets första fyra månader. Året T2 Antal invånare Befolkningens sammansättning per TYP KVINNOR MAN SUMMA Boende i området Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Invandrade Utvandrade

10 Pensionsförpliktelser Den individuella delen av tjänstepensionen som intjänats under året tillförs i sin helhet den anställde för individuell placering. För kompletterande ålderspension på lönedelar över 7,5 basbelopp och för efterlevandepensioner har tecknats en försäkring. Detta innebär att avsättning i räkenskaperna endast behöver göras för vissa avtalspensioner. vid årets början per ändring i perioden Ansvarsförbindelse intjänade före , , ,2 Särskild löneskatt 24,26 % , , ,9 Ansvarsförbindelse total , , ,1 Kostnader Avsättning för pensioner , ,0-1,0 Särskild löneskatt 24,26 % 1 188, ,0-0, , ,0-1,2 Individuell del 2014 Försäkring 216,9 Särskild löneskatt 24,26 % 52,6 269,5 Uppbokat Pensionsvalet 2 633,3 Särskild löneskatt 24,26 % 638, ,1 Utbetalda pensioner 2014 Till pensionerade anställda 2 714,2 Särskild löneskatt 24,26 % 658, ,7 Summa pensionskostnader 6 913,1 Kommunalskatt Kommunskattesatsen är 21,73 %. Donationsstiftelser Kommunen förvaltar sex donationsstiftelser med ett sammanlagt kapital som uppgår till 2 200,0 tkr. Koncernen Koncernen Ydre kommun består av kommunen och dess helägda allmännyttiga bostadsbolag Ydrebostäder AB, 11,25% ägarandel i VÖKBY Bredbands AB samt 16,6% i Kommunalförbundet ITSAM. Sammanställt redovisning görs enbart till årsbokslutet. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige ska enligt kommunallagen 8 kap 1 besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Observera att kommunfullmäktige beslutade om nya finansiella mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Detta innedär att de finansiella mål som redovisades i budget för 2014 inte längre är giltiga. Måluppfyllelse i denna rapport bedöms därför mot de nu gällande målen. 8

11 De lokala riktlinjerna ska ta sin utgångspunkt i det strategiska, mer långsiktiga perspektivet. I flera av målen understryks att dessa ska uppnås på lång sikt, detta innebär att en successiv förbättring ska ske för att slutligen resultera i att målet uppnås. Avstämning av de finansiella målens uppfyllelse ska göras i Tertialrapporter samt i årsbokslut. Följande ska gälla som Ydre kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning För att ge en snabb överblick av måluppfyllelsen används symboler. Förändringen jämfört med tidigare utvärdering, trenden, synliggörs med pilar. Måluppfyllelse Finansiella mål, fastställt av fullmäktige Prognos för måluppfyllelse Utveckling sedan Samtliga förvaltningar ska hålla tilldelade budgetar. 2. Årets resultat (före balanskravsutredning) ska årligen uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. 3. Kommunens kostnader för äldreomsorgen ska inte vara högre än den strukturjusterade standardkostnaden i kostnadsutjämningen. * 4. Kommunens kostnader för grundskolan ska inte vara högre än den strukturjusterade standard-kostnaden i kostnadsutjämningen. * 5. Kommunens kostnader för förskolan ska inte vara högre än den strukturjusterade standardkostnaden i kostnadsutjämningen. * 6. Soliditet a) Kommunens soliditet (exklusive pensions-förpliktelse) ska öka eller hållas oförändrad. b) Långsiktig målsättning är en soliditet på 55 % (exklusive pensionsförpliktelse) c) Soliditeten inklusive pensionsförpliktelse ska på lång sikt vara större än noll. 7. Den långfristiga låneskulden ska minska med minst 4 800,0 tkr per år. 8. Kommunens samlade borgensåtaganden ska på lång sikt vara mindre än egenkapitalet. 9. Bolagen inom koncernen ska på lång sikt klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. 10. Bolagen inom koncernen ska på lång sikt generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader. 11. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar**, dvs. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. 12. Kommunens likviditet ska vara så stor att den klarar av en månads utbetalningar av löner inklusive personalomkostnader * Standardkostnader för ** Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 4800tkr och har en livslängd på minst 20 år. För icke lånefinansierade investeringar gäller en lägsta beloppsgräns på 2,5 prisbasbelopp. 9

12 Framtiden Kommunens finansiering har stärkts avsevärt i och med den nya skatteutjämningsmodellen som infördes till Prognosen visar att kommunen trotts detta inte ligger på en kostnadsnivå som kan rymmas inom budgetram Nämnas bör också att kommunens prognos på ett ackumulerat underskott på 15,9 miljoner ska återställas senast 2017 vilket innebär att framtiden kommer ha ett fortsatt starkt fokus på att förbättra kommunens ekonomi och ytterligare förbättra ekonomistyrningen. De beslut som kommunfullmäktige tagit kring nya finansiella mål är liksom det pågående mål och visionsarbetet viktiga delar för att komma tillbaka till en stark kommunal ekonomi. Kommunen har stora lån och borgensåtaganden dessutom är återinvesterings takten låg och framtida investeringsbehov beräknas vara stora. Det är därför önskvärt att i framtiden primärt fokusera på att bygga upp kommunens finansiella styrka i linje med fastställda finansiella mål. Pär Fransson och Mårten Dignell 10

13 RESULTATRÄKNING Tkr per per Prognos Budget Verksamhetens intäkter Not , ,7 Verksamhetens kostnader Not , ,8 Verksomheternas nettokostnader , , , ,2 Avskrivningar Not 2 a , , , ,7 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,9 Skatteintäkter Not , , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning Not , , , ,9 Finansiella intäkter 77,0 413, , ,0 Finansiella kostnader , , , ,0 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 5 895, , , ,1 Reavinst / förlust Not 2 b 0, ,1 0,0 0,0 PERIODENS RESULTAT 5 895,2 849, , ,1 11

14 BALANSRÄKNING YDRE KOMMUN TILLGÅNGAR Tkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not , ,0 Maskiner och inventarier Not , ,3 Materiella anläggningstillgångar totalt , ,3 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Not , ,0 Långfristiga fordringar Not , ,5 Finansiella anläggningstillgångar , ,5 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR , ,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd.(bl.a lager olja och pellets) 347,8 487,1 Fordringar, kortfristiga Not , ,4 Kassa och bank Not , ,3 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR , ,8 SUMMA TILLGÅNGAR , ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Not , ,8 Därav årets resultat 5 895, ,8 Avsättning pensioner Not , ,3 Avsättning Fjärrvärme 856,6 250,0 Avsättningar VA 2 166,6 500,0 Avsatt till avfallsdeponi 6 583, , , ,3 SKULDER Långfristiga skulder Not , ,3 Kortfristiga skulder Not , ,3 SUMMA SKULDER , ,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , ,7 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not , ,8 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden Not , ,7 12

15 T2 T2 Året NOTHÄNVISNINGAR tkr Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter och kostnader exkl. interna poster. Intäkter: Försäljningsmedel 382,5 500,4 421,4 Taxor och avgifter , , ,3 Hyror och arrenden 1 942, , ,7 Bidrag , , ,8 Försäjlning av verksamheter o entreprenader 822,5 809, ,0 Återvun. avskrivna kundförlust 9,5 Övrig ersättning 1, , , ,3 Jämnförelsestörande poster Återbetalning av försäkringsprämie från AFA 0, , , , , ,4 Kostnader: Material, entreprenader, konsulenter, bidrag och transferingar , ,7 Kostnader för arbetskraft , ,5 Övriga verksamhetskostnader , , , ,8 0,0 2.a Avskrivningar Avskrivningar enligt plan på anskaffningsvärden för Avskrivn byggnader, tekn anl 4 590, , ,6 Avskrivn maskiner o inv 604, , ,1 2.b Reavinst/reaförlust 5 194, , ,7 Summa reavinst/reaförlust 0, , ,8 3. Skatteintäkter Kommunalskatt , , ,8 Preliminära medel , , ,0 Skatteavräkning 25, ,8 Slutavräkning enl SKL 146, , , ,3 4. Generella statsbidrag och utjämning Fastighetsavgift 4 562, , ,4 Inkomst- och kostnadsutjämning , , ,8 LSS-utjämning , , , , , ,8 5. Finansiella intäkter Utdelning på aktier o andelar 0,2 54,6 54,6 Ränta på likvida medel 64,5 354,9 490,2 Övriga finansiella intäkter 12,3 4,5 7,2 77,0 413,9 552,0 6. Finansiella kostnader Ränta på fastighets- och anläggningslån 1 061, , ,2 Övriga finansiella kostnader 8,4 5,9 5,9 Ränte på pensionsavsättning 358, , , ,1 13

16 T2 T2 Året NOTHÄNVISNINGAR tkr Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående ack anskaffningsvärde , , ,3 Ingående ack avskrivning , , ,3 Årets nettoinvesteringar 798, , ,8 Justeringar i anläggningsregistret 0,0-239,9 Ändring ved försäljning -11, ,9 Årets avskrivning , , , , , ,6 Fördelning: Markreserv 7 555, , ,6 Verksamhetsfastigheter , , ,7 Fastigheter för kommunens affärsverksamhet 6 441, , ,6 Publika fastigheter 7 321, , ,7 Fastigheter för annan verksamhet 1 073, , ,6 Kommunikation 2 170, , , , ,5 8. Maskiner och inventarier Ingående ack anskaffningsvärde , , ,7 Ingående ack avskrivning , , ,4 Ändring ved försäljning 0,0-219,4 Korrigering -42,2 170,4 Årets nettoinvesteringar 63,7 72,6 31,8 Årets avskrivning -604,7-973, , , , ,1 9. Värdepapper Ydre Industrifastigheter AB (fusion med YB april 2011) 0,0 0,0 0,0 Ydrebostäder AB , , ,0 Kommentus Gruppen AB 1,0 1,0 1,0 Rederi AB S/S Boxholm II 50,0 50,0 50,0 Träcentrum Nässjö Kompetensutveckling AB 1,0 1,0 1,0 Kommuninvest ekonomisk förening 182,7 182,7 182,7 Vökby Bredband AB 964, , ,3 Förenade Småkommuners Försäkrings AB 2 000, , , , , ,0 Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemission om 1 917,1 tkr för Ydre kommun. Ydre kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgår till 2 099,8 tkr. 10. Fordringar (långfristiga) Lån Ydre Ridklubb 551,5 551,5 Lån Kommun Invest Ekonomiska Förening 900,0 900,0 Asby Sockenförening 30,0 50, , ,5 11. Fordringar (kortfristiga) Fakturafordringar 4 296, , ,7 Hyresfordringar 62,0 14,8 31,9 Statsbidragsfordringar 1 823,5 124, ,8 Mervärdesskatt 60,3 514,5 840,5 Förvaltade stiftelser 2,2 21,9 31,9 Skatter o bidrag 3 571, , ,6 Ränteintäkter 92,4 277,7 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1 915, , ,3 Övriga kortfristiga fordringar 73,3 270,7 Extraordinära 0, , , , ,7 12. Kassa och bank Plusgiro 373,4 412,3 470,9 Bank , , , , , ,7 14

17 T2 T2 Året NOTHÄNVISNINGAR tkr Egenkapital Egenkapital vid årets ingång , , ,8 Regleringar under året 0,0 0,0 Årets resultat 5 895,2 849, ,9 Egenkapital vid perioden/årets utgång , , ,9 14. På avsättning till pensioner har den så kallade "bromsen" utlösts vilket innebär att räntan som tillförs pensionssystemet sänkts och då blir följden att kommunen får betala mellanskillnaden så fd kommunanställda får den av kommunen enligt avtal garanterade pensionen. Avsättning löneskatt pension 1 187, , ,3 Avsättning pension ÖK-SAP 0,0 8,7 0,0 Avsättning pension exkl ÖK-SAP 4 898, , , , , ,3 15 Långfristiga skulder Fastighetslån vid årets början , , ,3 Amorteringar 0,0 0, ,7 Nya lån ,0 0,0 0,0 Låneskuld vid årets utgång , , ,6 Ingen nya lån har upptagits under året. 16 Kortfristiga skulder Checkkredit (beviljad kredit ,0) 0,0 0,0 0,0 Budgeterad amortering av långfristiga lån 83,4 83,3 166,7 Leverantörsfakturor 6 440, , ,9 A-skatt och arbetsgivaravgift 4 424, , ,3 Semesterlöne- och övertidsskuld 5 027, , ,8 Löneskuld 649,6 502,7 649,6 Individuell del pension 2 633, , ,0 Låneränta 522,4 779,3 843,5 Moms skuld 7,9 512,4 0,0 Kommunalskatt 653,1 0,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 840, , , , , ,4 17 Pensionsförpliktelser Pensionsförmåner till kommunens anställda som intjänats före För har pensionsskulden beräknats av KPA till ,0 tkr. Per blir det ,8 tkr+ särskild löneskatt 24,26% ,2 tkr =87 608,0 tkr ,2 15

18 T2 T2 Året NOTHÄNVISNINGAR tkr Kommunens borgensåtagande där borgensbeloppen kan fastställas Ydrebostäder AB , , ,0 Kommunalförbundet ITSAM, 1/6 AV tkr 5 000, , ,0 Vökby Bredband AB 0, ,0 0,0 Caravan Club 0, ,0 0,0 Ydre Skåp AB 280,0 560,0 280,0 Torpöns Camping AB 400,0 500,0 400,0 Ydre jagtvårdskrets (till ) 235,0 Ydre Countryfestival 200,0 200,0 200,0 Förlustansvar för statligt belånade egnahem 125,7 138,8 125, , , ,7 Kommunens borgensåtagande i övrigt: Ydrebostäder AB, 100% av pensionsutfästelser Ydre kommun har i februari 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ydre kommuns ansvar för ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB's totala förpliktelser till ,6 tkr och totala tillgångar till ,8 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till ,4 tkr kronor och andelen av de totala tillgångar uppgick till ,5 tkr. 16

19 KASSAFLÖDESANALYS Prognos Redovisning Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN tkr Redovisningsresultat , , ,9 Justeringar för av- och nedskrivningar 9 105, , ,6 Justering för gjorda avsättningar 2 226, , ,9 Medel från verksamheten före förändring af rörelsekapital 7 078, , ,6 Ändring lagervärde pellets & olja -34,5 67,7 71,6 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 2 250, ,7 207,8 Ökning/minskning kortfristiga skulder , , ,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 984, , ,2 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar ,0-862, ,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10,5 10, ,8 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Ändring materiella anläggningstillgångar ,5-852, ,3 Investering i finalsiella anläggstillgångar 0,0 0, ,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 954,5 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten ,5 102, ,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld , , ,7 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0-150,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 20,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten , , ,7 Årets kassaflöde , , ,6 Likvida medel vid årets början , , ,3 Likvida medel vid årets slut , , ,8 17

20 Redovisningsprinciper Kommunen Kommunens redovisning är anpassad till bestämmelserna i Lagen om kommunal redovisning (LKR) och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). I de fall redovisningen avviker från dessa rekommendationer anges detta särskilt. Periodisering Kostnader och intäkter som avser redovisningsperioden har i huvudsak belastat respektive tillgodoräknats periodens redovisning. Redovisningen har varit öppen för externa transaktioner t o m den 5 september Därefter har intäkter och kostnader överstigande 10 tkr hänförts till redovisningsperioden. Löner avseende timanställda och OB-ersättning till månadsanställda redovisas enligt kontantprincipen. Det innebär att löner och andra ersättningar som intjänats under augusti månad 2014 belastar september månad (T3), vilket är ett avsteg från principen om matchning. Avvikelsen förklaras med att summan av de eftersläpande beloppens storlek är snarlika varje månad. Mot denna bakgrund gör kommunen bedömningen att påverkan på resultatet är försumbart. Övriga intäkter Kommunen avviker från RKR:s rekommendation 18 redovisas anslutningsavgifter i VA-verksamheten iom att vi intäktsför anslutningsavgifterna i sin helhet över resultaträkningen istället för en förutbetald intäkt bland långfristiga skulder som periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Avvikelsen motiveras med de låga intäkterna från anslutningsavgifterna. Under 2013 hade kommunen 2 st anslutningar med sammanlagda intäkter på 60 tkr. Pensionsåtaganden Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade till och med 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas en avsättning och kortfristig skuld i balansräkningen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07 i enlighet med rekommendation 17. Särskild löneskatt på pensionerna har beaktats på samtliga pensionsåtaganden. Detta har tidigare inte gjorts för förtroendevalda men kommer att korrigeras till årsskiftet 2014/2015. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar vid redovisningsperiodens slut. Okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas endast vid årets slut. Lånekostnader Kommunen tillämpar huvudmetoden enligt RKR:s rekommendation Detta innebär att inga lånekostnader har inräknats i tillgångarnas anskaffningsvärden. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not i resultaträkningen och/eller kassaflödesanalysen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådan karaktär att den inte förväntas inträffa regelbundet. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas den månad anläggningen tas i bruk enligt linjär metod. Inga avskrivningar görs på pågående investeringar. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, dvs. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. För icke lånefinansierade investeringar gäller en lägsta beloppsgräns på 2,5 prisbasbelopp. *Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger tkr och har en livslängd på minst 20 år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, 18

21 i enlighet med RKR:s rekommendation 11.4 avseende materiella anläggningstillgångar samt RKR:s idéskrift om avskrivningar. För att avskrivningen ska spegla resursförbrukningen använder kommunen komponentavskrivning på nyinvesteringar från och med 2014 och planerar att övergå till komponentavskrivning även på äldre anläggningar under Metoden innebär att delar av anläggningen delas upp i komponenter där olika avskrivningstider tillämpas. Ydre kommun avviker när det gäller redovisning av exploateringstillgångar som är bokförda under materiella anläggningstillgångar och ej som omsättningstillgång. Detta på grund av svårighet att bedöma vilka exploateringsfastigheter som ska avyttras kommande år. Leasing avtal Samtliga leasingavtal har en avtalstid om högst tre år och redovisas därför som en kostnad över resultaträkningen. Detta innebär att leasingavtalen klassificeras som operationella vilket är i linje med RKR:s rekommendation Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap. 8 och utformas enligt god redovisningssed. I koncernbokslutet ingår Ydre kommun, Ydrebostäder AB (100 %) samt Vökby Bredband AB (20 %). Redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och enligt huvudprincipen proportionell konsolidering. Metoden innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i företaget och att förvärvat eget kapital elimineras. Om principerna väsentligt avviker från varandra i kommun och kommunala bolag justeras bolagens räkenskaper före sammanställningen. Alla transaktioner av väsentlig karaktär mellan bolagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. 19

22 Kommunstyrelsen administration samt arbete och näringsliv Verksamhetsbeskrivning Kommunens kansli och den centrala administrationen samt arbete- och näringsliv ryms inom området. Viktiga händelser under året Mandatperioden Fullmäktige har beslutat att antalet ledamöter i fullmäktige under nästa mandat-period ska vara 21 från nuvarande 31. Kommunstyrelsen kommer troligen att ha 7 ledamöter. Förslag till konsekvensbeslut rörande beredningsorgan, reglementen och arbetsordningar är under förberedande. Skolberedning En skolberedning har tillsatts för att ta fram förslag rörande organiseringen av barn- och utbildningsverksamheterna mot bakgrunden av fullmäktiges beslut att skolundervisning även i framtiden ska bedrivas i Hestra. Campingplats i Rydsnäs Mark- och Miljödomstolen har bifallit ett överklagande av det lämnade bygglovet för campingplats i Rydsnäs. Ett arbete med att ersätta de gällande områdesbestämmelserna med en detaljplan har påbörjats. Kulturcentrum i Ydre Kommunfullmäktige har beviljat ett anslag till Ydre Kulturcentrum Upa (Utan Personligt Ansvar) för att föreningen ska kunna ta fram en förprojektering av nya lokaler för kulturverksamhet. Boende för ensamkommande barn och ungdomar Ett nytt avtal med staten om mottagande av ensamkommande barn kommer att ändras till att omfatta fyra (mot tidigare tre) asylplatser. Behovet av fler boendeplatser ökar kraftigt och en lösning inom befintligt bostadsbestånd förbereds. Arbetsmarknadsåtgärder Kommunens stöd till uppstart av Kooptjänst, tillfälligt köp av tjänster samt köp av arbetsträningsplatser fortsätter och verksamheten är nu i det närmaste uppe i tänkt volym. Deltagare som kommer från försörjningsstöd är dock mindre än förutsatt. Bygga nytt i Ydre Köp av ca 10 ha mark vid Dalbylandet har beslutats. Detaljplanearbete pågår och arbetsgruppen för projektet Bygga nytt i Ydre håller fortlöpande möten och kontakter med intressenter. Årets verksamhet respektive Framtiden Utredningar, underlag och insatser för att driva frågor för kommunens utveckling innebär stora personella resurser som till stora delar saknas. Kommunens administrativa organisation är dimensionerad för löpande förvaltning och utvecklingsfrågorna har av ekonomiska skäl inte kunnat få de resurser som är önskvärda. Ekonomi 6 122, , , , ,8 0,0 Januari till augusti månaders förbrukning anger ett överskott om 1 540,0 tkr för kansliets del av administrationen och ett överskott om 77,5 tkr för Arbete och Näringsliv allt jämfört med budgeten fördelad lika månadsvis. Avvikelsen på kansliet beror till största delen på att anslaget till fullmäktiges förfogande inte utnyttjats. Inget som avviker i övrigt från budget är att notera. Bedömningen är att kostnaderna för huvudtitlarna Administration samt Arbete och Näringsliv följer budget och samlat ska ge ett nollresultat vid årets slut. Verksamhetens mål A. Den centrala administrationens verksamhetsmål är dessa: 1. Bevaka och tillvarata kommunens intressen för utveckling av Ydrebygden. 20

23 2. Tillgodose de behov av underlag som de politiska organen behöver för att kunna ta välgrundade beslut och tillse att fattade beslut verkställs. 3. Samordna kommunens verksamheter och ansvara för den övergripande ledningen av kommunen. 4. Leda och ansvara för ekonomihanteringen och personaladministrationen. B. Verksamheten arbete och näringslivs verksamhetsmål är dessa: 1. En positiv sysselsättnings- och näringslivsutveckling i kommunen är verksamhetens primära syfte. 2. Ydre har ett gott företagsklimat som ska befästas och ytterligare förbättras. Genom denna verksamhets insatser ska Ydre fortsätta att vara en attraktiv bygd för boende, arbete och företagande. 3. En nu ökande arbetslöshet och ett ökat beroende av försörjningsstöd måste mötas och minskas för att begränsa de negativa social och ekonomiska effekterna. Måluppfyllelse Mål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse Mål A1 Detta sker genom de förtroendevaldas deltagande i regionala och kommunoch länsöverskridande organ samt genom särskilda uppdrag till tjänstemän. Bredbands- mobiltelefon- och vägfrågorna, ekonomi, företagande, bebyggelse och arbetsmarknadsfrågorna är centrala. Mål A2 Beredningen av ärenden sker dels genom en ordförandeberedning och genom tjänstemännens framtagande av beslutsunderlag. Det finns ärenden där mer fördjupade beredningar och utredningar skulle ge en bredare belysning av konsekvenser och fakta. Särskilt bör nämnas perspektiv på jämställdhet, ungas och äldres behov, miljö- och folkhälsopåverkan. Mål A3 Detta sker genom kommunchefens och förvaltningschefernas uppdrag samt via ledningsgruppen. Ledningsarbetet får alltför ofta stå tillbaka för vardagsfrågorna och prioriterade verksamhetsuppdrag som ska lösas. Ledningsdialoger med alla chefer med personalansvar hålls 4 ggr/år. Mål A4 Mål B1 Mål B2 Mål B3 Förbättringar och nya lösningar görs fortlöpande. Ekonomihanteringen utvecklas genom det decentraliserade ekonomiansvaret, resursfördelningssystemet och resultatenheter. Beslutsunderlagen för de förtroendevalda har moderniserats. Uppgifter på utvecklingen under löpande år finns inte. Arbetslösheten kan vara ett mått men pendling över kommungräns kan inte mätas. En bedömning är att 2014 hittills inte inneburit en minskning av arbetstillfällen i Ydre även om de senaste åren visat en svag minskning. Situationen i Ydre kan ändå bedömas vara relativt stabil. Näringslivsstödjande tjänstemannainsatser och genom nyföretagarstöd samt kommunstyrelsens presidiums kontaktarbete med företagen ger allt bättre förutsättningar för en stabil till positiv utveckling. Effekterna av det sociala företagandets etablering börjar nu framträda. Med relativt stora kommunala insatser gavs verksamheten möjlighet att etableras. De långtgående effekterna kan för närvarande inte bedömas. Kommunens dialog med arbetsförmedlingen och företagandet i kommunen med praktiska lösningar och åtgärder behöver stödjas med direkta kommunala insatser även om det egentligen inte är kommunens uppdrag. Särskilda uppdrag A. Den centrala administrationens särskilda uppdrag för 2014 är dessa: 1. Tillse att arbetet med en förstärkt ekonomistyrning och resursfördelningssystem med resultatenheter påbörjas inom de tekniska verksamheterna. 2. Standardisera boksluts- och budgetarbetet och dess redovisningar samt formerna för månadsrapporteringar. 3. Införa det nya dokumenthanteringssystemet Diabas (numera benämnt Ciceron). 21

24 4. Tillse att mätbara ekonomiska och verksamhetsmål för alla verksamheter tas fram. B. Verksamheten arbete och näringslivs särskilda uppdrag för 2014 är dessa: 1. Arbetet med att stödja näringslivet och besöksnäringens utveckling ska fortsätta och förnyas. 2. Utveckling och förnyelse av landsbygdens offentliga och kommersiella service ska ske inom ramen för samarbetet för Pilotkommuner för serviceutveckling. 3. Initiera åtgärder så att antalet långtidsarbetslösa och långtidsberoende av försörjningsstöd minskar. Uppdrag Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse U A1 Detta har inte påbörjats och torde inte kunna ske förrän under 2015 förutsatt att personalresurser kan disponeras för detta. U A2 Arbetet pågår och delar har implementerats. Bland annat har arbetet med de interna kostnaderna förbättrats. För första gången på mycket länge har bokslutet kunnat arbetas fram och antas redan i april månad. Formerna för månadsrapporteringar kvarstår att utveckla. U A3 Införandet pågår men är inte avslutat. U A4 Nya finansiella mål har antagits av fullmäktige. Kommunstyrelsen har arbetat med visioner och inriktningsmål vilka sedan fastställts. Förvaltningarnas arbete med verksamhetsmål och nyckeltal pågår under hösten. U B1 Möten med företagen fortgår och rådgivnings- och vägledningsinsatser bidrar till förbättringar. Företagens upplevda företagsklimat har fortsatt enligt Svenskt Näringslivs ranking dock, om än marginellt, minskat främst beroende på svårigheter att hitta kompetent personal. Upplevelsen av brister i mobiltelefontäckning samt brister i tillgång till flyg och tåg samt vägar framträder tydligt. U B2 Arbetet fortlöper enligt planering och har förlängts att omfatta tiden fram till och med oktober U B3 Stödet till Kooptjänst är en del som bidrar till detta arbete. Initiativ har tagits för att förstärka socialförvaltningens arbete för att motivera och skapa förutsättningar för återgång till arbete. Se även kommentarer under Mål B3 ovan. Nyckeltal De nyckeltal som redovisas för administrationen samt arbete och näringsliv i helårsredovisningen redovisas inte i delårsredovisningen. Framtida påverkan från omvärlden En under året positiv befolkningsutveckling påverkar positivt förutsättningarna för att hantera 2015 års verksamheter. En ny mandatperiod för kommunfullmäktige börjar den 15 oktober och många nya förtroendevalda tillträder. Resultatet av valet till Riksdagen påverkar givetvis kommunernas förutsättningar också. 22

25 Controller 4 266, ,2 41, , ,6 370,4 Verksamhetsbeskrivning Ansvaret Controller ligger organisatoriskt under den centrala administrationen och inrymmer ekonomikontoret med fyra anställda och receptionen med en anställd. Till detta kommer ett antal verksamheter där personal saknas. Exempel på dessa är finansieringen av olika samarbeten och tjänsteköp så som ITSAM, HR och inköpssamverkan men också vissa verksamheter där medel reserveras centralt som ersättning fackligt arbete och inkassoavgifter. Viktiga händelser under året Införandet av ny kontoplan, BAS13. Att under hösten arbeta med att ta fram handlingsplaner och verksamhetsmål som strävar mot att uppfylla politikens nya framtagna Vision och Inriktningsmål för Ydre kommun. Implementering av ärendehanteringssystemet Ciceron och påbörja arbetet med att skapa mallar och arbetsflöden för att på så sätt standardisera och underlätta arbetet med budget och bokslut. Rådet för kommunal redovisnings (RKR) nya riktlinje 11.4 om komponentavskrivning, innebär att anläggningsregistret behöver ses över i sin helhet och systematiseras på ett nytt sätt. Nya riktlinjer för hantering av osäkra kundfordringar (KS 2014/0066) Ekonomi Ekonomikontor 2 306, , , , , ,7 Lägre personalkostnader än budgeterat i och med att en 80% tjänst gått i pension samtidigt har en tjänst utökats från 50% till 75%. En föräldraledighet samt att controller slutar sitt uppdrag utan att ersättare finns på plats bidrar till prognosens lägre personalkostnad. Nettobesparingen beräknas till på 443,0 tkr Kostnader för HR har budgeterats på denna verksamhet men kostnaderna (1 072,2 tkr) har brutits ut till en egen verksamhet för att tydliggöra totalkostnaderna för tjänsteköpet av HR från Kinda kommun. 128,4 tkr beräknas kunna sparas in på fasta kostnader bland annat genom att avsatta pengar för vidareutveckling av QlickView inte kommer kunna utnyttjas under året. Reception 465,9 491,2-25,3 698,8 664,3 34,5 Lägre personalkostnader än budgeterat i och med nyrekrytering och omflyttad av personal i samband med pensionsavgång. Samtidigt uppnås bättre kontinuitet i receptionen med en heltidsanställd dessutom frigörs tid från de anställda från andra verksamheter som tidigare täckt upp i växeln. Total besparing 2014 beräknas till 34,5 tkr. ITSAM 737,3 619,5 117, ,0 880,3 225,7 23

26 Kostnaderna för Office Windows Exchange projektet kommer 2014 bli lägre än budgeterat, det samma gäller ärende och dokumenthanteringssystemet Ciceron. Totalt innebär detta 225,7 tkr lägre kostnader än budgeterat. HR 130,1 934,4-804,3 195, , ,0 På denna verksamhet finns endast systemkostnaden budgeterad till 2014, dock har kostnaden brutits ut från ekonomikontoret Den del som betalas till Kinda för personal var budgeterad till 1 072,0 tkr på ekonomikontoret men kommer på grund av en försenad 2013 faktura att landa på 1 210,0 tkr. Kostnaderna för ITsystem som köps från ITSAM beräknas ligga på budgeterad nivå. Inkassoavgifter -23,3 353,1-376,4-35,0 365,0-400,0 I enlighet med ny rutin för osäkra kundfordringar (KS 37/2014) har 400,0 tkr bokförts som osäkra kundfordringar inför delåret. Detta är inte budgeterat och skapar därför ett underskott på verksamheten. Verksamheternas mål I dagsläget oklart, kommer som tillägg under hösten efter att verksamheterna tagit fram mål i relation till politikens Mål och Visionsarbete. I samband med mål-arbetet kommer även särskilda uppdrag för verksamheterna att utarbetas. Gäller för samtliga verksamheter under ansvaret. 24

27 Tekniska kontoret Verksamhetsbeskrivning Fastighetsdrift Drift och underhåll av kommunens fastigheter. Erbjuda nyttjarna av kommunens fastigheter ändamålsenliga lokaler för sina verksamheter. Kostverksamheten Leverera god, varierad och näringsriktig kost till äldreomsorg och barnomsorg. Planläggning Upprätta planer inom ramen för kommunens planmonopol. God planberedskap för förändringar och utveckling av kommunen. Gator, vägar, allmänna platser och offentlig belysning Skötsel av kommunens gator och vägar samt allmänna platser med belysning tillhörande belysning, snö- och barmarksunderhåll. Säkra och trygga gatumiljöer samt allmänna platser som inbjuder till rekreation och trevnad. Vatten och avlopp Drift och underhålla vatten- och avloppsnät inom kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp. Renhållning Upphandla och debitera insamling, transport och förbränning av avfall från kommunens hushåll och företag. Administrera sorteringsanläggning för grovsopor och deponin vid Berghagstippen. Ekonomi - förvaltningen 3 422, , , , , ,9 Budgeten för förvaltningen omfattar totalt kostnader ,4 tkr och intäkter ,1 tkr vilket ger en budgeterad nettokostnaden 5 134,3 tkr Ekonomi - fastighetsdrift 1 066, ,4-216, , ,4-715,0 Mindre skogsavverkning gör att intäkterna minskat med 300,0 tkr. Ökade kostnader för färdigställande av utemiljö vid förskolan 115,0 tkr. Inom verksamheten finns även Bostadsanpassningsbidrag med en årsbudget på 200,0 tkr. Prognosen för bostadsanpassningsbidraget är 500,0 tkr, dvs ett beräknat underskott om 300,0 tkr. Ekonomi - kostverksamheten 0-512,1 512, ,2 148,2 Kosten har fungerat tillfredställande under perioden. Merparten av besparingen ligger inom personal och livsmedel. En ökad försäljning av måltider till personal har gett en ökad intäkt på 104,0 tkr. I maj gjorde kostpersonalen ett studiebesök på Ydrekött vilket var mycket uppskattat. Kostverksamheten jobbar vidare med att införa lokalproducerade livsmedel och ekologiska livsmedel. Dessa inköp ska hållas inom ramen för fastställd budget. 25

28 Ekonomi lokalvård 0 194,2-194, ,0-175,0 Ökade kostnader på grund av omställning av verksamheten till entreprenad. Ekonomi - planläggning 16,7 276,0-259,3 25,0 400,0-375,0 Arbetet med planläggning har ökat under året. För närvarande pågår arbete med sju olika planer. Ekonomi - gator, vägar, allmänna platser och offentlig belysning 2 143, ,3-24, , ,0-274,0 Ännu inga intäkter för offentlig belysning då debitering till Trafikverket sker i slutet av året. Prognosen avviker mot budget då man missat att budgetera för drivmedel av fordon. Ekonomi vatten och avlopp 0 480,5-480, I budget ligger tkr i fondering för framtida underhåll. Kan vara tveksamt om hela summan kan fonderas. Ekonomi - renhållning 0 272,6-272, Renhållningens intäkter är inte helt periodiserade då utlandskunder och sommarboenden faktureras i slutet av året. Ekonomi - fjärrvärme 0 161,4-161, Intäkterna kommer att öka under tertial 3 som är kallare. Då tillkommer även mera kostnader för pellets och olja då produktionen ökar. Lager av pellets och olja är avläst

29 Måluppfyllelse kost Mål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse Leverera god och varierad mat. Matsedeln varieras efter säsong i samverkan med verksamheterna via matråd. Införa att 25% av livsmedlen är ekologiska Införa näringsvärdesberäknade matsedlar Införa varubeställning via kostdatasystemet Mashie Hygienrekommendationerna ska uppfyllas Egenkontrollprogram ska finnas. Diskutera och mäta svinn Årets målsättning är att uppnå 20% ekologiska livsmedelsinköp Fullständig kontroll näringsvärde blir det först när kostdatasystemet är fullt infört Ytterförskolorna beställer via Mashie. Äldreomsorgen börjar beställa via Mashie under hösten Hygienutbildning av personal sker regelbundet Hygienrekommendationerna uppfylls genom egenkontrollprogrammet. Mätningar har genomförts i skolan. Måluppfyllelse VA och renhållning Mål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse Taxan för vatten och avlopp skall täcka 84% av Taxan täcker dessa kostnader kostnaderna exklusive administration. Renhållningstaxan skall helt finansiera Taxan finansierar kostnaderna kostnaderna för renhållning, deponi och sortering avfall Särskilda uppdrag Fastighetsdrift Medverka till att ta fram underlag för Hestraskolans framtid Pågår Minska kostnaderna för fastighetsdriften Pågår Effektivare lokalutnyttjande av Solängen Arbetsinriktning har ändrats genom beslut av socialförvaltningen. Volymen för att öka trygghetsboende har minskat och de administrativa lokalerna har ökat. En översyn av interna hyror bör göras för budget Minska kostnaderna för lokalvård Påbörjat Ta fram underlag för om verksamheten ska läggas ut på entreprenad Klart Upphandling av entreprenad för lokalvård pågår Kostenheten Införande av lokalproducerade livsmedel Genomfört/pågår 27

30 Planläggning Påskynda planläggning för ny bostadsbebyggelse särskilt inom i ÖP antagna LIS-områden. Pågår Vatten och avlopp Utreda kommande kostnader för befintligt ledningsnät och befintliga verk (underhållsplan). Påbörjat Renhållning Upprätta en ny renhållningsordning Pågår 28

31 Överförmyndare Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en myndighet inom kommunen som har till uppgift att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Överförmyndaren hanterar även ärenden där personer behöver förvaltarfrihetsbevis. Den budgeterade tiden för Överförmyndaren är varit motsvarande 0,15 årsarbetare (ca 6 timmar/vecka, årsarvode 66,0 tkr). Den verkliga tiden för uppdraget har väsentligt överstigit den arvorderade tiden. Fr.o.m finns en ersättare för Överförmyndaren, som inte varit i tjänst under Expeditionstiden är 2 timmar/varje vecka (måndagar kl ). Behovet av godmanskap har varit i ökande under åren , och förväntas öka ytterligare under år Viktiga händelser under året Beslut har tagits att ingå i ett samverkansavtal för överförmyndarverksamheten fr.o.m I samverkansavtalet ingår Kinda, Ydre, Vimmerby och Åtvidaberg kommuner. Man kommer att ha ett Överförmyndarkansli i kommunhuset i Vimmerby kommun med 3 st tjänstemän. Budget för verksamheten är fr.o.m. år 2015 är 518,4 tkr. Varje ingående kommun kommer att utse överförmyndare. För Ydres del kommer det att innebära ett uppdrag som beräknas till ca 2 timmar/vecka. Under år 2014 har överförmyndaren bl.a. hanterat 12 st godmansärende avseende ensamkommande barn. Hitintills har behovet av gode män för asylsökande ensamkommande barn kunnat tillgodoses. Men det måste ske en nyrekrytering för att klara kommande mottagande av ensamkommande barn. Socialtjänstens handläggning av ansökningar till Linköpings tingsrätt att utse särskild förordnad vårdnadshavare har inte varit tillfredställande. Den sena handläggningen har inneburit en stor extra belastning på överförmyndarens verksamhet. Ekonomi 160,0 10,1 149,9 240,0 228,2 11,8 I prognosen för 2014 finns med engångskostnader i samband med samverkansavtalet på 40,0 tkr, varav 20,0 tkr avser inköp av godkänt förvaringsskåp och 20,0 tkr för extra arbetsinsats av överförmyndaren inför flytt av akter till det nya Överförmyndarkansliet i Vimmerby. Nyckeltal fanns det följande akter hos Överförmyndaren: Godmanskap 11 kap 3 FB 1 st 11 kap 4 FB 15 st Förvaltarskap 11 kap 7 FB 1 st Lag st (ensamkommande barn) Förmyndarskap 16 kap 11 FB 2 st Samt ytterligare 1 nytt godmansärende under handläggning. Framtida påverkan från omvärlden I SFS 2014:886 finns de ändringar i föräldrabalken som rör överförmyndarverksamheten direkt och som kommer att gälla från den 1 januari Det rör bl.a. krav på lämplighetsprövning av tilltänkta ställföreträdare 29

32 möjligheten för ÖF att inhämta läkarintyg rättens möjlighet att förelägga ÖF att föreslå en person till god man/förvaltare om det inte finns särskilda mot det, att ett godmanskap eller förvaltarskap ska upphöra om ÖF vidtagit alla rimliga åtgärder för att hitta ny stf då den tidigare begärt sitt entledigande, ÖF:s ansvar för att ställföreträdare får den utbildning som krävs 30

33 Räddningstjänst Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten svarar för att genomföra operativa räddningsinsatser samt att arbeta olycksförebyggande på olika sätt genom exempelvis tillsyn, utbildning, rådgivning och information. Viktiga händelser under året Beslut har tagits att byta ut nuvarande andra brandbil, detta har nu genomförts och enheten har utrustats i likhet med första bilen. Ekonomi 2 426, ,8 634, , ,0 0,0 Prognosen innebär att budget 2014 kommer hållas. Den positiva avvikelsen per 31 augusti beror på ökade intäkter och ej avhållna kostnader, som kommer senare under året. Verksamhetens mål Räddningstjänstens primära mål är att rädda liv och skydda egendom i händelse av olyckor samt att arbeta olycksförebyggande. Mål 1: Räddningspersonalen ska genomgå minst 50 timmar övning per år. Mål 2: Räddningstjänsten ska utföra 40 tillsynsbesök Måluppfyllelse Mål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse Mål 1 Övningsprogrammet följs. Övning sker varannan vecka Mål 2 Utfört 18 tillsynsbesök under T1 Hur arbetar vi mot målen Övnings och tillsplanen för verksamheten följs och verksamheten ligger bra till. Särskilda uppdrag Operativa sjukvårdsinsatser är en viktig del av räddningstjänstens arbete och dessa insatser utgör ca 50 % av antalet operativa insatser. Dessa uppdrag är även viktiga för allmänheten då man får en tidig hjälp. 31

34 Byggnadsinspektör Verksamhetsbeskrivning Bygglovshandläggning, energirådgivning, handläggning av bostadsanpassningsbidrag, arbete med detaljplaner och översiktsplan m.m. Viktiga händelser under året Inga anmärkningsvärda händelser har skett under tertial 2. Ekonomi 150,0-97,7 247,7 225,0 250,0-25,0 Verksamhet Byggnadsinspektör är delvis avgiftsfinansierad, avgifterna har under T2 inte nått upp till budget och det är svårt att förutse hur mycket intäkter avgifterna kommer att generera under resten av året. Verksamhet Energirådgivning och energiplan finansieras genom statligt bidrag, bidragen har betalas ut under T2. Energirådgivning och Energiplan beräknas gå enligt budget. Verksamhetens mål Handlägga och granska bygglov- och anmälningsärenden och svara för tillsyn enligt Plan- och bygglagen samt beredning av detaljplaner enligt denna lag. Handlägga och granska strandskyddsärenden enligt Miljöbalken Handlägga lokala trafikärenden enligt trafikförordningen. Tillhandahålla opartisk energirådgivning. 32

35 Turism Verksamhetsbeskrivning I verksamheten turism ingår regionalt turismarbete, turistinformation och museerna. I turismarbetet ingår att stödja besöksnäringen i kommunen genom marknadsföring och destinationsutveckling i samarbete mellan kommunerna runt Sommen. Viktiga händelser under året Kommunens hemsida är en viktig del i marknadsföringen av kommunen och ett arbete har sedan december 2013 pågått med att ta fram en ny profil för hemsidan släpptes en ny utformning av hemsidan med film om Ydrebor, större bilder, snabblänkar till ofta efterfrågade sidor. Puffar från startsidan till Näringsliv, Boende och Turism. Hemsidan är responsive och det vill säga anpassad till smarta telefoner och läsplattor. Vi har skapat ett uttryck Läge för livskvalitet som vi använder vid extern kommunikation för att lyfta fram kommunens fördelar. Begreppet Läge för livskvalitet har fått en egen symbol. Den består av tre delar med olika färger som tillsammans representerar, livskvalitet, symboliserat av solen, naturen och vattnet. Symbolen är också tänkt att kunna använda på trycksaker Turistbroschyren har en ny utformning och liknar nu mera ett magasin. Den innehåller en rad artiklar om Ydrebor och annonser där många turist- och serviceföretag i bygden finns med. Österfors smedja har renoverats under försommaren. Byggnadens stomme har rättats upp och man har också lagt nytt tak av pannplåt. Länsstyrelsens Kulturenhet har lämnat ett bidrag till dessa åtgärder. Ytterligare ett bidrag kommer lämna av Länsstyrelsen då för restaurering av rökhuven över eldstaden. Arbetet har bekostats av delvis av Länsstyrelsen, kommunen och ideella krafter som gjort stora insatser. Ekonomi 273,2 182,8 90,4 409,8 394,2 15,6 Verksamhetens mål Mål 1 Turistinformationen ska hålla god klass och hög servicenivå samt vara lättillgänglig för besökande. Verksamheterna ska ha ett generöst öppethållande. Mål 2 Hemsidan ska vara informativ, lätt söka i och skapa intresse. Mål 3 - Ansvara för att de kommunala museerna hålls tillgängliga för besökare. Måluppfyllelse Mål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse Mål 1 Mål 2 Mål 3 Hur arbetar vi mot målen Vi strävar mot att i ökat grad hålla hemsidan uppdaterad och fylla den med efterfrågad och intressant information. Planen är att aktivt arbeta med återkommande möte med redaktörsgruppen. Skolmuseet i Asby och Österfors smedja har haft öppet under sommaren. Skolmuseet har haft gemensamma öppettider med Andrew Peterson museet som finns i samma byggnad. På Österfors smedja har vi haft en smed anställd under 3 veckor som tagit emot besökare. Särskilda uppdrag Kommunens besöksmål ska inventeras och en underhållsplan ska tas fram. (Inventeringen genomförs under 2014) 33

36 Biblioteket Verksamhetsbeskrivning Biblioteken i Österbymo och Hestra ska kostnadsfritt erbjuda utlåning av böcker och andra medier och erbjuda ett rikt och varierat mediebestånd anpassat efter de behov och önskemål som finns. De som av olika skäl inte själva kan ta sig till biblioteket ska få hjälp med att få böcker mm hem till sig. På biblioteket ska finnas datorer till gratis förfogande. Utställningslokalen ska fritt erbjudas de som vill ställa ut. Samarbete ska erbjudas andra förvaltningar som skola, barn- och äldreomsorg. Viktiga händelser under året En neddragning av biblioteksassistenttjänsten från 75 % till 50 % påverkar möjligheten att delta i studiedagar, kurser mm utan att det kostar i form av extra timmar och bibliotekschefen har blivit hårdare bunden till biblioteket och öppethållandet. Göta-samarbetet innebär många möten. Vissa arbetsuppgifter blir svårare att hinna med. Utlåningen till andra Göta-bibliotek ökar starkt och tar tid. Inlåningen ökar inte i samma omfattning. Ekonomi 950,0 861,9 88, , ,2-82,3 Prognosen visar ett underskott som ligger på personalkostnaderna. Överdraget förväntas bli ca 80,0 tkr trots stor återhållsamhet. Avskrivningarna blir 17,0 tkr mindre än budgeterat. Verksamhetens mål Mål 1 : ett brett anpassat innehåll av olika medier som böcker, tidningar, tidskrifter, ljudböcker, talböcker, e- böcker, e-ljudböcker, film. Mål 2 : ett stabilt fungerande biblioteksdatasystem Måluppfyllelse Mål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse Mål 1 Ett nytt avtal om e-boksutlåning har slutits Mål 2 Biblioteksdatasystemet är fortfarande inte helt pålitligt men har blivit stabilare Hur arbetar vi mot målen Inget av målen är något vi som enskilt Göta-bibliotek kan påverka. Arbetet med frågorna sker inom Götabiblioteken som sluter avtal och som nu slutit nytt avtal med e-boksleverantören E-lib. Driften av biblioteksdatasystemet ligger på LK-data, Linköping, och Axiell, Lund, och problem och driftstörningar hanteras också av Göta. Särskilda uppdrag En revidering av biblioteksplanen är planerad Arbetet har inte påbörjats vilket dels beror på att planen ska anpassas till Göta-samarbetet som ännu inte fullt ut satt sig men också på bristen på tid. 34

37 Nyckeltal Utlån till Götabiblioteken 2014 T Framtida påverkan från omvärlden Bibliotekssamarbetet inom Göta är svårt att påverka som enskilt litet bibliotek. De beslut som tas kanske inte passar oss men vi får rätta oss efter besluten. Detta kan medföra kostnader som är svåra att förutse. Det påverkar också vår service på olika sätt genom att vi inte som tidigare styr över vårt eget mediebestånd utan förväntas sända iväg efterfrågade medier inte minst filmer till andra Götabibliotek. Om vi inte kan erbjuda våra besökare nya filmer, böcker, ljudböcker m.m. så tappar biblioteket attraktionskraft. 35

38 Kultur och fritid Verksamhetsbeskrivning I verksamheten ingår sommarsimskolorna, bidrag till föreningslivet och studieförbund. Viktiga händelser under året Den kraftiga höjningen av avgiften för sommarsimskolorna 2013 resulterade i en minskning på cirka 40 barn. När sammanställningen är gjord efter årets simskola är det ytterligare en liten minskning jämfört med förra året på 12 barn. Ekonomi 1 343, ,9 87, , ,6-4,3 Engångsanslag betalas bidrag ut löpande under året efter hand som underlag från föreningarna kommer in. Verksamhet har även fått ett extra anslag 2014 på 375,0 tkr till Ydre kulturcentrum för framtagande av en förprojektering av nya lokaler för byggnation av ett nytt Ydre kulturcentrum. Verksamhet KoF:s förfogande har fått extra anslag på 10,0 tkr år 2014 kr till Ydre Kulturcentrum till nya Bulefestivalen och Giget 2014 samt ett extra anslag på 50,0 tkr till Ydre Riskteater till ett musikprojekt Årets teaterresor har blivit inställda på grund av för lågt intresse. Verksamhetsmål Verksamhetens mål är ge föreningslivet ett aktivt stöd i form av finansiellt stöd och ett stöd för verksamhetsutveckling. Detta ska underlätta och stödja ett starkt kultur- och föreningsliv. Samarbetet med SISU Idrottsutbildarna innebär att ansvariga konsulenter regelbundet träffar föreningar och gör kommunbesök, hjälper till med utbildningar och annat stöd som föreningar efterfrågar. Särskilda uppdrag Sommarsimskolans verksamhet med väsentlig höjd avgift ska följas upp efter sommaren Två år efter att avgiften höjdes har antal elever ungefär halverats. Simskolan som drivs i föreningsregi, Norra Vi simskola, har ökat antal elever med cirka 20 barn. Nyckeltal Sommarsimskolor 2014 prognos kr/elev 475 kr/elev 687 kr/elev 419 kr/elev 281 kr/elev Framtida påverkan från omvärlden Ydre kommun har ett mycket aktivt föreningsliv som även framgent bör främjas genom ett fortsatt aktivt stöd till föreningarna. Det är viktigt att samarbetet med SISU fortsätter som är ett stort stöd för föreningarna. Sommarsimskolorna är också en viktig förebyggande och social verksamhet. 36

39 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsbeskrivning Barnomsorgen Under våren har vi behövt starta ytterligare två förskoleavdelningar, en i Hestra och en i Österbymo. Vi valde att där bilda grupper av de barn som börjar förskoleklassen till hösten. I Hestra har vi använt oss av de lokaler som tidigare tillhörde familjedaghemmen och i Österbymo har en avdelning öppnat i stora lekrummet på förskolan. Skolan Totalt antal elever i förskoleklass - årskurs 9 läsår 2012/2013: 360 elever, läsår 2013/2014: 387 elever och läsår 2014/2015: 370 elever. Skolorganisationen har fyra arbetslag: Hestra F-4, Grabe 1-2, Bule 3-5 och Hjelm 6-9. Varje arbetslag har AEK (arbetsenhetskonferens) 1 gång/vecka. APT (arbetsplatsträff) hålls ca 1 gång/månad. LSG (Lokal samverkansgrupp) hålls 3-4 gånger/termin. EHT (Elevhälsan) består av rektor, skolsköterska, skolkurator, och specialpedagoger. EHT-möten genomförs ca 1 gång/månad. Minnesanteckningar förs varje gång efter en ny mall. Läxhjälp: har under läsåret varit en obligatorisk aktivitet för alla klasser i årskurs 6-9. Detta kommer inte att finnas kvar till höstterminen Elevens val (i musik, bild, idrott och hälsa, bakning, teater) genomförs klassvis i årskurs 1-5 och samtidigt för årskurs 6-7 resp. årskurs 8-9. Kulturskolan Undervisning sker på de vanligast förekommande instrumenten, i sång, teater, samt bild och form (målerikurs). Kulturskolan strävar efter att ha en bred utåtriktad verksamhet inom kommunens kulturliv. Personal deltar vid nätverksträffar för musikledare, rektorer och chefer för övriga musik- och kulturskolor i länet. Viktiga händelser under året Kommunövergripande vision och inriktningsmål för Ydre kommun och resp. förvaltning togs av KF Ydre kommun utsågs till Bästa skolkommun i Östergötland 2014 enligt Lärarförbundets ranking. Ny ledningsorganisation på totalt 6,5 tjänst: En barn- och utbildningschef (100%), en rektor (100%) för Hestraskolan, Ydreskolan förskoleklass - årskurs 3 och kommunens fritidshem. En rektor (100%) för Ydreskolan årskurs 4-9, en musikledare/it (50%), en handläggare (100%), en förskolechef (100%) för fyra förskolor samt en biträdande förskolechef (50%). De resterande 50% ledningsfunktion fördelas ut på fyra samordnartjänster, en vid var förskola i kommunen. Utvärdering av barnomsorgens organisation görs före IT-strategi tkr av årets budget ska gå till IT. Kompletterande installationer görs av IT-sam för att säkra tillgängligheten på samtliga enheter inför höstterminsstarten. Teknisk utrustning (hård- och mjukvara) införskaffas som t.ex. Chromebooks till åk 6-9, Ipads och datorer. Skoldatatek byggs upp. Studiebesök och kompetensutveckling genomförs för personal. Infomentorprojektet som ska vara klart sept följs upp. Elevhälsan - bemanningen inom elevhälsan är komplett efter nyrekrytering av skolsköterska och skolkurator. Nytt avtal gällande skolpsykolog har skrivits med Barn- och familjepsykologiskt centrum i Åtvidaberg. Skolläkare och vaccinationssköterska tas in på timmar. Skolsköterskan genomgår utbildning och blir systemansvarig för PMO. Karriärtjänster - fyra förstelärare är utsedda med uppdrag inom matematik, svenska, engelska och IT. Deras förordnande skrivs på tre år från och med läsåret 2014/2015. Ny SYV-plan för Barn- och utbildningsförvaltningen finns framtagen. 37

40 PRAO: I åk 8 har eleverna en PRAO-vecka på hösten och en på våren. Åk 9 har en vecka på hösten. Eleverna kan antingen ordna sin egen PRAO-plats eller få tillgång till PRAO-platser i Tranås genom att använda sig av den webbaserade tjänsten Till arbetslivet. Eleverna söker sig framför allt till handel och industri. Gymnasieval: 55 % av våra elever söker till yrkesprogram, vilket ligger betydligt över riksgenomsnittet. Ett yrkesprogram kan vara dubbelt så dyrt som ett studieförberedande program. Våra elever har i stor utsträckning kommit in på sina förstahandsval. Numera väljer drygt hälften av våra elever Tranås som studieort. Årskurs 9 har under hösten besökt Holavedsgymnasiet i Tranås och Eksjö Gymnasium för att få programinformation. Kulturskolan Kulturskolan har genomfört tre olika elevkonserter: i Hestraskolans idrottshall ( ), i Ydresalen, Österbymo Wärdshus ( ) och i Församlingshemmet i Österbymo ( ) Kulturskolan har vidare medverkat vid: ett partipolitiskt möte på Ydregården ( ), vid SPF Östergötlands distriktsstämma (plats: Lyan och Kulturverkstan Österbymo), på Ydreskolans- och Ydre kulturskolas vårsalong, (plats: kommunbiblioteket i Österbymo), vid SPF-möte på Rydsnäs( ), på Plassen i Österbymo( ), vid nationaldagsfirandet på Ydregården, vid de olika skolavslutningarna samt vid SPF:s Levande torg på Plassen i Österbymo ( ). Teaterföreställningar har visats av Elevens val Teater, Ydreskolan ( )och av Kulturskolans teatergrupp ( ). Rekrytering av nya elever till läsår 2014/2015 har genomförts. Elever i förskoleklass - årskurs 4 på Hestraoch Ydreskolan har fått ta del av konserter och visning av ämnes-/instrumentutbudet genom personal och några av kulturskolans elever. Ny informationsfolder med anmälningsblankett har utarbetats Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen , , , , , ,3 Helårsbudget för förvaltningen exkl. Kulturskolan är ,1 tkr. (I jämförelse med 2012 års budgetram på ,4 tkr är det en minskning med 4 984,3 tkr.) Prognosen för BoU:s helårsbudget inom respektive ansvar visar att; barnomsorgen beräknas få ett nettounderskott på 1 360,9 tkr, grundskola/grundsärskola ett nettounderskott på 1 970,7 tkr och gymnasiet/ gymnasiesärskola ett nettounderskott på 1 003,0 tkr. BoU:s övergripande ansvar, Komvux och Kulturskolan pekar i stort sett på budget i balans. Skolskjutsansvaret tyder på ett nettoöverskott på 373,4 tkr. Förklaringar till prognosen beskrivs under respektive budgetansvar. Diskussioner pågår ständigt om hur vi kan effektivisera och spara och samtidigt behålla en god kvalitet och sträva mot en högre måluppfyllelse, vilket föreskrivs i de nationella styrdokumenten. Barn- och utbildning övergripande 3 429, ,1 734, , ,6-53,2 Budget exkl. resursfördelningssystemet. Utfallet härleds till något lägre personalkostnader p.g.a. lägre bemanning inom skolhälsan och skolledningen i början av året och att det i budgetramen finns avsatta medel för kommande fakturor på datorlicenser och 2014 års IT-satsning. Prognosen för året pekar på ett nettounderskott på 53,2 tkr, vilket härleds till högre grundsärskolekostnad och försäkringspremier än beräknat. 38

41 Resursfördelning BoU , ,1-173, , ,5 896,0 Skolan har fått kompensation för SVA/modersmål på 667,1 tkr, för samlad skoldag 256,0 tkr samt för förstelärare 98,0 tkr men prognosen visar på ett överskott för resursfördelningssystemet på 896,0 tkr. Barnomsorgs- och skolbarnsomsorgen 3 382, , , , , ,9 Resultatet härleds till följande: I Österbymo har det tillkommit flest barn p.g.a. ökat födelsetal 2012 och 2013 och nyanlända, men även i Hestra har det skett en ökning av barn mot vad tidigare prognos visat. I Österbymo och Hestra har vi under våren startat upp två förskoleavdelningar. Kostnader för timanställd personal uppgår till 765,5 tkr på 8 månader. I detta belopp ingår personalkostnader för semestervikarier under juli och augusti på ca 95,0 tkr, personalkostnader p.g.a. utökning med en avdelning i Hestra under april t.o.m. juni på ca 90,0 tkr. Vi har ökade timanställningar även på Österbymo förskola med ca 150,0 tkr med anledning av ny förskoleavdelning mellan mars och juni. Personalkostnader för semestervikarier juli- augusti, personalökningar pga. nya förskoleavdelningar blir då: 335,0 tkr. 765,5 tkr minus 335,0 tkr =430,5 tkr. 430,0 tkr/8 månader=53,75 tkr/månad. Kostnadsprognosen för vikarier ligger då på ca 50,0 tkr/mån inom förskola och fritidshem. Grundskola med integrerad grundsärskola 6 979, , , , , ,5 Resultatet härleds till följande: Ett flertal elever är i behov av särskilt stöd och behöver resurser. Tillkommande undervisning i Svenska som andraspråk (SVA), dels i internationella klassen och dels för elever med annat modersmål än svenska som är integrerade i klasserna. Modersmålsundervisning och studiehandledning i de största språkgrupperna somaliska och dari. Skolskjutsverksamheten 3 982, , , , ,0 373,4 Prognosen härleds till låga indexhöjningar för 2013 och 2014 samt besparingar vid planering av skolskjutsarna för läsåret 2013/2014. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och Komvux 9 678, ,2 646, , , ,0 Helårsbudget för gymnasieskolan är ,7 tkr. Prognosen för året visar på ett underskott på nettounderskott på 1 003,0 tkr. Resultatet härleds till fler elever än beräknat. Överskottet vid beror på oregelbunden fakturering från gymnasieskolor där platser köps. 39

42 Helårsbudget för gymnasiesärskolan är 896,0 tkr. Ack. utfall (jan-aug) visar på ett nettoöverskott på 200,6 tkr. Prognosen för årets budget visar på en budget i balans Helårsbudget för Komvux är 500,0 tkr. Ack. utfall (jan-aug) visar på ett nettounderskott på 7,9 tkr. Prognosen för årets budget visar på en budget i balans. Kulturskolan 1 085, ,6 82, , ,3 85,0 Resultatet härleds till att det ännu inte har använts timlärare enligt beräkningar och att intäkter inte är periodiserade, samt resultat av minskning/anpassning gällande personalkostnader redan nu under ht-2014 för att komma i nivå med budgetdirektiv Verksamhetens mål Skola och barnomsorg Inom skola och barnomsorg finns de nationella målområdena enligt Lpfö 98 och Lgr 11, vilka här brutits ner i delmål och kopplats ihop med KF:s vision och inriktningsmål samt kriterier som kännetecknar en professionell lärande gemenskap (PLC). Mål/delmål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse Standardkostnader ska nås inom skola. Uppfyllt Standardkostnader ska nås inom barnomsorgen Vi har gått från 49 % till 20,8 % avvikelse mot standardkostnaderna. En positiv trend som pekar mot den nivå vi låg på för fem år sedan. Mål/delmål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse 1. Normer och värden a) Vi har en gemensam vision och värdegrund. Se rubrik: Hur arbetar vi mot målen. b) Alla enheter ska ha en Trygghetsplan - Trygghetsplanerna utvärderades juni 14/15 - Trygghetsplanen revideras i sept Trygghetsplanen är ett levande verktyg i värdegrundsarbetet i samtliga verksamheter 40

43 c) Alla ska känna sig trygga. (politiskt mål) Enkätverktyg behövs för att följa upp detta över tid d) Alla barn och elever ska utveckla en Enkätverktyg behövs för att följa upp förståelse för demokrati och alla människors detta över tid lika värde. (politiskt mål) 2. Kunskaper, utveckling och lärande a) Alla barn och elever ska utvecklas kunskapsmässig. (politiskt mål) Måluppfyllelse, genomsnittligt meritvärde, nationella prov, simkunnighet se rubriken Nyckeltal b) Modersmålsplan finns för barnomsorgen. c) Infomentor används för digital - dokumentation av frånvaro - dokumentation av skriftliga omdömen/betyg - dokumentation av IUP Infomentor används som ett kommunikationsverktyg mellan skola och hem. d) Elevresultat från nationella prov analyseras och följs upp. e) Alla elever ska vara godkända i alla ämnen. (politiskt mål) f) Det finns en SYV-plan SYV-planen används. g) Alla elever ska fullfölja en gymnasieutbildning. (politiskt mål) h) Andelen elever som studerar på eftergymnasial nivå ska öka. (politiskt mål) i) Pedagogerna är behöriga inom skolan Vi har behörig personal inom förskolan Följs upp i Infomentor varje vt och ht Implementering av ny plan pågår. Uppföljning av SKL:s jämförelsetal - j) Vi har en kartläggning av pedagogernas Sammanställning gjord av rektor vt behörigheter j) Vi har en kompetensutv.plan för läsåret. Se rubrik: Särskilda uppdrag 3. Delaktighet, inflytande och ansvar a) Barnen inom förskolan har inflytande över olika aktiviteter. b) Eleverna vet vilka ansvar de har. Enkätverktyg behövs för uppföljning. c) Det finns olika forum för elevinflytande. d) De anställdas initiativ och ansvarstagande Enkätverktyg behövs för att följa upp uppmuntras. (politiskt mål) detta över tid e) Alla anställda ska känna delaktighet och ha inflytande. (politiskt mål) - Medarbetarsamtal genomförs 1 gång/år - APT - LSG - Alla medarbetare ska tillhöra ett arbetslag Följs upp vid årets medarbetarsamtal. 4. Förskola/skola och hem a) Utvecklingssamtal genomförs med varje barn/elev 2 ggr/år. b) Infomentordokumentation används i utvecklingssamtalen. c) Minst 1 föräldramöte per enhet och läsår. d) Mins 1 föräldraråd per enhet och termin 5. Samverkan och övergång a) Samverkan sker mellan fritids och F-åk3. b) Inskolning sker för varje barn/elev då det börjar i ny verksamhet. 41

44 c) Det finns en plan för inskolning och överlämning av barn/elever. 6. Uppföljning, utvärdering och utveckling a) Det systematiska kvalitetsarbetet följer en plan. 7. Skolan och omvärlden a) Vi ska verka för en hållbar utveckling. b) Vi har PRAO - verksamhet - i åk 8 - i åk 9 8. Förskolechefs/rektors ansvar a) Läroplanernas målområden för chefer följs upp på höstens medarbetarsamtal. b) Ledningens olika ansvarsområden/arbetsuppgifter och uppdrag ska finnas digitalt dokumenterat och sparat. Skriftligt dokument klart Det finns en linjär tidsplan och olika årscykler för implementering. Flera enheter arbetar t.ex. med Grön flagg Klart c) Nya lönekriterier för skolledare Prövas under hösten Kulturskolan Mål Hur står vi idag Prognos för måluppfyllelse 1. Verksamheten ska stimulera elevernas Se nedan. Enkätverktyg behövs för estetiska förmågor och bidra till att öka uttrycks- och sociala förmågor. (politiskt mål) att följa upp detta över tid 2. Kulturskolan ska ha en utåtriktad verksamhet. (politiskt mål) Hur arbetar vi mot målen Skola och barnomsorg 1. Normer och värden (Lpfö 98 och Lgr 11) BoU:s vision och värdegrund: Alla ska känna trygghet, visa ömsesidig respekt, ta ansvar, uppleva arbetsglädje i en lärande gemenskap. Varje enhet inom skola och barnomsorg har en Trygghetsplan, som ligger till grund för ett ständigt pågående värdegrundsarbete. Arbetet normer och värden aktualiseras i klasserna, med kamratstödjare, i arbetslagen, på föräldraråd och i elevhälsoteam. Trygghetsplaner för 2013/2014 utvärderades av arbetslag och samrådsgrupper före sommarlovet Utveckling och lärande (Lpofö98) och Kunskaper och Bedömning och betyg (Lgr 11) Inom barnomsorgen pågår ett modersmålsprojekt. En policy och en handledningsplan kring modersmålsstöd har tagits fram. SYV-planen tillämpas inom barnomsorgen genom arbetsplats- besök och möjlighet till roll- och yrkeslekar. Genusprojekt startade hösten 2013 och ska pågå under en längre tid. Infomentor används som ett digitalt dokumentationsverktyg av elevers lärande, måluppfyllelse och frånvaro, i kommunikation mellan skola och hem, liksom för skolornas resultatanalys och resurstilldelning. Infomentor Hub är påkopplad, så föräldrar och elever kan logga in på Infomentor via mobil eller läsplatta. Måluppfyllelsen är god, men resultatanalysen visar att det behövs utvecklingsinsatser i bl.a. matematik. 3. Barns inflytande (Lpfö98) och Elevernas ansvar och inflytande (Lgr 11) Barns behov och intressen liksom utvärderingar av verksamheten ligger till grund för utformningen av verksamheten. De vuxna finns tillhands och stödjer barnen i att utveckla sina idéer, både i den fria leken och via planerade aktiviteter. Barnen deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande. Klassråd och elevråd genomförs kontinuerligt i skolan, under lärares ledning. Det är exempel på forum för 42

45 elevinflytande. Kamratstödjare träffar personalen regelbundet för att samtala om läget på skolan. Rutiner kring utbildningsinsatser för elevråd och elevskyddsombud behövs. 4. Förskola och hem (Lpfö 98) och Skola och hem (Lgr 11) Två gånger per år bjuder förskolans personal in föräldrar till utvecklingssamtal. Samrådsgruppen har under våren utarbetat ett underlag, att utgå ifrån vid utvecklingssamtalen. Förskolorna har ett föräldramöte under hösten. Vårens föräldraråd genomfördes i april. Skolans klasslärare/mentorer har utvecklingssamtal en gång per termin med elev och vårdnadshavare. Föräldramöten genomförs i varje klass en gång per läsår. Föräldraråd hålls varje termin på Hjelm, Grabe/Bule och Hestra. För att fler föräldrar och elever ska logga in i Infomentor kan det bli aktuellt att anordna informationsmöte. 5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lpfö 98) och Övergång och samverkan (Lgr 11) Från hösten 2014 kommer fritidshemmen att ligga under rektors ansvar. För förskolebarn som ska börja på fritidshemmen och i förskoleklass har personal överlämning och inskolning både under våren och vid höstterminsstarten. Lärare i årskurs 5 lämnar över till mentorer i år 6. Hestraeleverna i årskurs 3 - årskurs 4 får inskolning genom att de har ämnen 1 gång per vecka på Ydreskolan. 6. Uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö 98) En gång per månad genomförs arbetsplatsträffar (APT) under förskolechefens ledning. Två gånger per termin kallar förskolechef till samrådsgrupp. Denna grupp består av förskolornas alla förskollärare, vilka ansvarar för det pedagogiska arbetet i förskoleverksamheten. Utvärdering av verksamheten görs arbetslagsvis, utifrån en angiven struktur, på vårens fortbildningsdag. En mall för det Pedagogiska arbetet är framtagen, för att underlätta dokumentation av verksamheten. En mall för egenkontroll av brandskyddet vid våra förskolor är utarbetad. En person vid varje förskola ansvarar för att egenkontrollen utförs. Utvecklingsområdena genus och modersmål har initierats av förskolechefen. Arbetsgrupper arbetar kontinuerligt med detta. 7. Skolan och omvärlden (Lgr 11) Grön flagg har erhållits av flera enheter då de medvetet arbetar med ett miljötänk för hållbar utveckling. SYV-planen är reviderad och håller på att implementeras i verksamheterna. Utvecklingssamtalen ska innehålla en stående punkt som handlar om studie och yrkesvägledning. En enkät är framtagen för elever och vårdnadshavare. Årskurs 8 elever har gått till final i Teknikåttan som går av stapeln i Göteborg under maj Årskurs 4 i Hestra gick till riksfinal i schackfyran, i maj Förskolechefens ansvar (Lpfö 98) och Rektors ansvar (Lgr 11) Förskolechef/rektor ansvarar för att utöva ett pedagogiskt ledarskap som innebär att leda organisationen och arbeta strategiskt för att styra resurser och lärprocesser. Ex. på arbetsuppgifter är; personalvård, elevhälsa, göra verksamhetsbesök, coacha, administration, budget, hantera ansökningar och skrivelser, systematiskt arbetsmiljö- och kvalitetsarbete, o.s.v. Ex. på arbetsmiljöarbete: Lokalvården följs upp på skolenheterna varje vecka. Vid brister lämnas skriftligt rapport till rektor. Kulturskolan 1. Verksamheten ska stimulera elevernas estetiska förmågor och bidra till att öka uttrycks- och sociala förmågor. Elevernas musikaliska/konstnärliga/estetiska förmågor tränas regelbundet på lektioner och vid framträdanden i t.ex. utåtriktad verksamhet. Då elever visar upp sina estetiska förmågor stärker det dem. De utvecklar trygghet och självförtroende i olika situationer som de har nytta av både i och utanför skolan och ur ett långsiktigt och kortsiktigt livsperspektiv. I grupparbete som t.ex. i ensemblespel tränas eleverna i lyhördhet 43

46 och samarbetsförmåga. Kulturskolan stävar efter att utveckla ensemblespel i olika former. 2. Kulturskolan ska ha en utåtriktad verksamhet. Kulturskolans elever medverkar vid elevkonserter, föreningsmöten och olika evenemang. Se under rubriken årets verksamhet. Genom den utåtriktade verksamheten är kulturskolan en aktiv del av kommunens kulturliv. Särskilda uppdrag BoU:s ledningsgrupp ansvarar för att lägga upp strategier för ett systematiskt kvalitetsarbete mot ökad måluppfyllelse. Ledningsgruppens systematiska kvalitetsarbete är kopplat till de nationella målen i Lgr 11 och Lpfö 98 och kommunens politiska mål, där syftet är en ökad måluppfyllelse. Ett årshjul och en gemensam struktur för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet har utarbetats för barnomsorgen. För skolans finns det också en årscykel för kvalitetsarbetet, vilken f.n. bearbetas i ledningsgruppen. I Infomentor görs fortlöpande analyser av elevers måluppfyllelse. Utarbeta och sjösätt en IT-strategi med perspektivet från förskola upp t.o.m. årskurs 9 i grundskola. För 2014 finns en IT-strategi för hela BoU. En anpassad IT-plan för förskoleverksamheten är framtagen av förskolechef, men ej sjösatt. Ipads och fler datorer är beställda till verksamheten och Chromebooks diskuteras som alternativ till datorer, då dessa bl.a. ökar möjligheten till kommunikation och mindre pappershantering mellan elever och personal. Möten finns inbokade för uppföljning av IT-strategin. Omsätt en framtagen kompetensutvecklingsplan för personal inom BoU. Kompetensutvecklingsinsatser inom barnomsorgen Under våren träffas personalen vid två tillfällen för att diskutera boken: Möten för lärande. Boken tar bland annat upp frågor kring barnsyn, kunskap och lärande och kommunikativa möten. Två träffar är även planerade för hösten. Personal har getts möjlighet att delta i fortbildning i utomhuspedagogik. Varje förskola har därför fått en prenumeration av Utikuligt.se en hemsida som inspirerar och tipsar kring utomhuspedagogik. Vi utvärderar detta vid årsskiftet. Personal i förskole- och fritidshemsverksamhet har fått utbildning i Skolverkets dataverktyg PIM Kompetensutvecklingsinsatser inom skolan De flesta lärarna har deltagit i studiecirkeln Att undervisa i läsförståelse. En studiedag var lärarna har varit på utbildning i formativ och summativ bedömning. Hjelms personal har fått information om Chromebooks och varit på studiebesök i Åtvidaberg. Övrigt: Fonomix, Det professionella samtalet, Matematiklärarlyftet för rektor och handledare, Schemaläggningskurs Novasoftware och Rektorsutbildning. Under läsåret 2014/2014 deltar lärare och rektor i ett matematikutvecklingsprojekt. Fortsätt att utveckla och stärka samverkan mellan barnomsorg, skola, landsting och individ- och familjeomsorgen för att förbättra villkoren för barn, unga och föräldrar i behov av samhällets insatser. I samverkansprojektet BUS (barn och unga i samverkan) ingår representanter för socialtjänst, skola, barnomsorg, landsting, polis, BFC, gymnasiet och arbetsförmedlingen. Organisationen ses över p.g.a. att flera medarbetare slutat och ersatts av nya. En föräldrautbildning har genomförts under våren under ledning av en personal från skolan och en från socialförvaltningen. En utvärdering visar att de få föräldrar som deltog var nöjda med insatsen. Samverkan med äldreomsorgen är ett önskemål som barnomsorgen har anammat. Ett första tillfälle att mötas blev på förskolans dag ( ). Barnen vid Österbymo förskola besökte Solängen för att sjunga för de äldre och sjöng samma dag på torget i Österbymo. 44

47 Särskilda uppdrag för Kulturskolan 2014 Reglementet för kulturskolan ska revideras. Arbetet med att färdigställa reglementet fortsätter under höstterminen vid Kulturskolans konferenstid, samt även vid någon studiedag. Framtiden BoU övergripande Ett flertal nationella, politiska reformer som rör barn och utbildning har genomförts under den senaste mandatperioden, vilket gör att verksamheterna ständigt har att lyssna in till nya direktiv och beslut att sätta sig in i och arbeta efter. Arbetet med styrdokumenten är således en kontinuerligt pågående process inom alla verksamheter. KF:s antagna vision och inriktningsmål kräver ett strategiskt arbete inom förvaltningen med fokus på utvärderingsbara mål och verktyg för att kunna mäta och följa upp målen. Vi behöver forska vidare i förslag på olika digitala enkätverktyg som kan nyttjas inom samtliga verksamheter och gentemot brukare för att kunna mäta och resultat och upptäcka trender. Arbetet med hur det ska se ut i Hestras med skola, fritids och förskoleverksamheter har påbörjats i Skolberedningsgruppen. I dess utskott är studiebesök och konferensdeltagande om Framtidens skola inplanera. Barnomsorgen Vi har rekryteringsbehov av förskollärare och saknar specialpedagoger inom barnomsorgen. Befintlig personal inom barnomsorgen behöver kompetensutveckling. Behovet av ytterligare en förskoleavdelning i Österbymo är stort. I prognosen som gjordes 2009 inför byggnation av ny förskola var barnantalet prognostiserat till att vara barn per år. Det har nu visat sig att det fötts fler barn (17 barn 2012 och 17 barn 2013). Här spelar också de nyanlända en roll. Barn som inte får plats på förskolan i Österbymo hänvisas till Rydsnäs och Asby. Skolan IT-satsningen med Chromebooks och annan teknik, liksom Skoldatorteks uppbyggnad behöver följas upp. Rekrytering av ny rektor för årskurs 4-9 och Studie- och yrkesvägledare (SYV) pågår. När Regionförbundet ÖST-sam upphör vid årsskiftet och ersätts med Region Östergötland måste samverkansavtalet för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inom ÖST-sam ersatts med ett nytt. Kulturskolan Målet är att vidareutveckla verksamhetsutbudet inom Ydre kulturskola framöver t.ex. med ämnet dans, att utöka samarbetet med förskolan, samt att fortsätta integreringen i ett helhetsperspektiv (Kulturskola Grundskola). Kulturskolans är fortsättningsvis en aktiv del av kommunens kulturliv bl.a. genom medverkan vid olika sammankomster t ex föreningsmöten, Asby skördemarknad och vid tre olika elevkonserter under ht Medverkan kommer även att ske i samband med skolornas olika luciafiranden och julavslutningar. Nyckeltal Antal barn och personaltäthet inom förskola och fritidsverksamhet Tabell 1: Antal barn i kommunens förskolor och fritidsverksamhet ( , och ) Ort Österbymo förskola Österbymo fritids Hestra förskola Hestra fritids Rydsnäs förskola Rydsnäs fritids Asby förskola Asby fritids Familjedaghem Totalt Antal barn Antal barn Antal barn

48 Tabell 2: Personaltäthet inom barnomsorgen hösten 2014, enligt resursfördelningssystemet Verksamhet Ålder Antal barn/personal Fritidshem 6-12 år 18 barn/personal Förskola 3-5 år 8,5 barn/personal Förskola 1-3 år 4,5 barn/personal I Asby och Rydsnäs är nyckeltalen 15 % lägre p.g.a. att de är små enheter. Antal elever inom förskoleklass och grundskola årskurs (åk) 1-9 Tabell 3a: Antal elever i kommunens förskoleklasser och grundskolor läsåret 12/13 Enhet/årskurs F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Hestraskolan Ydreskolan Totalt Tabell3b: Antal elever i kommunens förskoleklasser och grundskolor läsåret 13/14 (per den ) Enhet/årskurs F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Hestraskolan Ydreskolan Totalt Tabell 3c: Antal elever i kommunens förskoleklasser och grundskolor läsåret 14/15 (per den ) Enhet/årskurs F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Hestraskolan Ydreskolan Totalt Elevernas modersmål Tabell 4: Elevernas modersmål i förskoleklass årskurs 9 (per den ) Läsår/modersmål Antal elever Läsår 13/14/svenska 349 Läsår 12/13/somaliska, tyska, dari/parsi/persian, bosniska, nederländska, finska och persiska 38 Totalt 387 Läsår 14/15/ svenska 338 Läsår 13/14/somaliska, tyska, dari/parsi/persian, bosniska, nederländska, amhariska, kirundi, ryska, finska och persiska 32 Totalt

49 Lärartäthet Tabell 5: Lärartäthet (lärare/100 elever) inom kommunens grundskolor Skola Läsår12/13 Läsår13/14 Läsår 14/15 Läsår 14/15 (per den ) Hestraskolan 9,55 8,09 6,9 6,9 lär/100 elever eller 14,5 elever per lärare Ydreskolan 10,06 8,0 7,6 7,6 lär/100 elever eller 13,2 elever per lärare Kommentar: I statistiken ingår ej lärarresurser i förskoleklass, resurspedagoger, specialpedagoger och grundsärskola Olycksfallsskador jan juni 2014 Tabell 6: Olycksfall i förskoleklass - årskurs 9 som rapporterats till skolsköterskan. Bland skadorna finns fallskador, främmande föremål, mjukdelsskador, skärsår och slagskador. Skola Olycksfall Hestraskolan 4 Ydreskolan 18 Simkunnighet Ydre kommuns definition av simkunnighet överensstämmer med Svenska Livräddningssällskapets definition: Simkunnig är den som kan falla i på djupt vatten, få huvudet under och efter att åter ha tagit sig upp till ytan kan simma 200 m i en följd, varav 50 m ryggsim Tabell 7: Simkunnighet, resultat åk 5. Ydre kommun 2014 Åk 5 95 % Måluppfyllelse i olika ämnen för Hestra- och Ydreskolan i åk 3, vt 14 Tabell 8: Antal elever som riskerar att inte nå kunskapskraven enligt den nya omdömesblanketten Riskerar Godtagbara Mer än godtagbara Kommentar: Matematik och svenska behöver stärkas upp genom långsiktiga åtgärder. 47

50 Nationella prov i årskurs 6, v.t Tabell 9: NP i svenska, matematik och engelska. Resultatet anger hur många % av eleverna i åk 6 som uppnår målen. Svenska Matematik Engelska Pojkar Flickor Totalt Måluppfyllelse i olika ämnen för elever i åk 6, vt 2014 Tabell10: Antal elever i alla ämnen som riskerar att inte nå kunskapskraven Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna Musik Religion Samhällskunsk Samhällsorient Slöjd Svenska Svenska som Teknik Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Elever med mer än godtagbara kunskaper Kommentar: Ämnena matematik och SO behöver stärkas upp. Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen Tabell 11: Andel av avgångseleverna som uppnått målen, betyget E eller högre, i samtliga ämnen. Den enskilde eleven ska ha nått målen i alla ämnen han/hon läst för att räknas till de som nått alla målen. År Ydre kommun Rikssnitt ,1% 77% ,7% % 77% % 77% % 76% % 77% % 77% 48

51 Elever med minst ett betyg i respektive betygsnivå åk 9, vt 2014 Tabell 12: Andelen elever med minst ett betyg i respektive betygsnivå. Andel elever i % 100,0 50,0 Andel elever i % 0,0 - F E D C B A Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i slutbetyget. (E=värde 10, C=värde 15, A= värde 20. Max 320 poäng Tabell 13: Meritvärde för elever i åk 9 i Ydre kommun och rikssnitt År Ydre kommun Rikssnitt ,4 213, , Ydres gymnasieelever Tabell 14: Statistik gällande gymnasieelever, källa: SKL:s öppna jämförelser 2013 Område Ydre kommun, andel i % Riket, andel i % Ranking i riket Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 3 år Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år 86, ,5 76, , ,3 69,4 1 Genomsnittlig betygspoäng 15,1 14,0 4 Kommentar: Ydre kommun toppar landets statistik i två avseenden. 49

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Personalstatistik Bilaga 1

Personalstatistik Bilaga 1 Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Naturbruksstyrelsen 2018-04-19 07:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 69 173 71 871 Verksamhetens kostnader -71 142-84 165 Avskrivningar och

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6 1 (1) ASSR Årsredovisning sammanställning RR 728 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1512 1512 1412 utfall % Regioninternt såld vård, avtal

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Habilitering & Hälsa 2017-04-20 16:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1703 1603 Verksamhetens intäkter 216 418 208 792 Verksamhetens kostnader -217 797-207 086 Avskrivningar

Läs mer

Preliminärt bokslut 2018

Preliminärt bokslut 2018 Preliminärt bokslut 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-01-29 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2018... 3 Preliminärt bokslut 2018... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 412 018 398 661 Verksamhetens kostnader 2-419 307-400 438 Avskrivningar och nedskrivningar 4-5 856-5 129 Verksamhetens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Nyheter från Rådet för kommunal redovisning

Nyheter från Rådet för kommunal redovisning Nyheter från Rådet för kommunal redovisning Torbjörn Tagesson RKR:s arbete 20 rekommendationer blir 17 Flera av informationerna inarbetas i rekommendationer 15 rekommendationer klara 2018 2 rekommendationer

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR 2018-04-16 17:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 222 723 216 418 Verksamhetens kostnader -226 723-217 797 Avskrivningar och nedskrivningar -1

Läs mer

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR 2017-09-19 07:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 580 198 566 129 Verksamhetens kostnader -559 281-532 977 Avskrivningar och nedskrivningar -3

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 1 169 071 157 996 Verksamhetens kostnader 2-176 078-163 092 Avskrivningar och nedskrivningar 4-2 399-2 153 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 KS 2018/0091 Kommunfullmäktige Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar preliminärt bokslut

Läs mer

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Bokslutsdokument RR KF BR Kungälvs sjukhus 2017-01-18 16:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1612 1512 Verksamhetens intäkter 1 1 274 610 1 196 250 Verksamhetens kostnader 2-1 265 736-1 196 368 Avskrivningar

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2012

Preliminärt bokslut 2012 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2012 3 Preliminärt bokslut 2012 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 6 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 8 Resultaträkning

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Sida 23(28) Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 119 194 89 192 Verksamhetens kostnader 2-5 213 230-5 026 834

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2006 för Finspångs kommun Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2006 för Finspångs kommun Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2006 för Finspångs kommun 2007-04-01 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Lisbet Selander Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Årets resultat 41,1 20,4 26,9 49,6

Årets resultat 41,1 20,4 26,9 49,6 Resultaträkning Mkr Not Budget 2016 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 1 682,3 712,6 627,5 562,8 Verksamhetens kostnader 2-2 795,2-2 872,7-2 641,7-2 505,2 Avskrivningar 7,8,9-105,0-117,1-110,4-97,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

:14 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:14 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Kungälvs sjukhus 2018-01-18 12:14 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 1 358 033 1 274 610 Verksamhetens kostnader 2-1 358 150-1 265 736 Avskrivningar

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

5. Bokslutsdokument och noter

5. Bokslutsdokument och noter 5. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 187 055 108 619 Verksamhetens kostnader 2-6 473 945-5 934

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 1.1 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2017

Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2017 13 (22) Protokoll från Primärvårdsstyrelsen, 2017-04-24 28 Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2017 Diarienummer PVV 2017-00019 Beslut 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner delårsrapport mars 2017. Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer