Årsredovisning 1998 V o lv o Å rsredovisning www volvo com

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 1998 V o lv o Å rsredovisning 1 9 9 8 www volvo com"

Transkript

1 Årsredovisning 1998

2 Mot bakgrund av den konsolidering som pågår inom transportmedelsindustrin har Volvo genomfört en strategisk genomgång av bolagets verksamhet. Som ett resultat av denna utvärdering har Volvos styrelse föreslagit en försäljning av Volvo Personvagnar till Ford, vilken också godkändes av en extra bolagsstämma i AB Volvo den 8 mars Försäljningen, som förbättrar Volvo Personvagnars framtidsutsikter, innebär samtidigt att Volvo kan bygga upp ett delvis nytt, starkare Volvo till sin helhet fokuserat på kommersiella produkter som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt komponenter för flygindustrin. Ordinarie bolagsstämma den 28 april Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg i Lisebergshallen, med ingång från Örgrytevägen, onsdagen den 28 april, 1999, kl Anmälan Aktieägare som önskar deltaga skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen, VPC AB, förda aktieboken senast den 16 april, 1999 dels anmäla sig senast fredagen den 23 april, 1999, kl per telefon fr o m 6 april, eller via Volvos växel per post till AB Volvo (publ), Juridik, Göteborg Vid anmälan bör aktieägare uppge: namn personnummer (registreringsnummer) adress och telefonnummer Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april Som avstämningsdag för rätt att erhålla kontant utdelning föreslås den 3 maj, med beräknad utbetalning den 10 maj. Volvos nomineringskommitté Vid 1998 års bolagsstämma utsågs följande ledamöter till Volvos nomineringskommitté: Tomas Halvorsen Bo Eklöf Lars-Erik Pettersson Håkan Frisinger Bengt Hane Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Försäkringsbolaget SPP Skandia Styrelseordförande, AB Volvo Som representant för aktieägare med mindre innehav Nomineringskommittén har till uppgift att till bolagsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

3 K ONCERNCHEFENS K OMMENTAR V OLVOKONCERNEN I SAMMANDRAG Nettoomsättning Personvagnar Kommersiella produkter Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster Personvagnar Kommersiella produkter Rörelsemarginal %, exklusive jämförelsestörande poster 2,4 4,6 4,2 Personvagnar 1,8 4,7 3,7 Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1 Rörelseresultat, totalt Årets resultat Avkastning på eget kapital, %, exklusive jämförelsestörande poster och vinst vid försäljning av aktier 8,1 10,4 10,3 Finansiella nettotillgångar i procent av eget kapital 20,6 31,2 21,5 Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60 Utdelning, kontant kronor per aktie 4:30 5:00 6:00 1) Investeringar i anläggningar Forsknings- och utvecklingskostnader Antal anställda den 31 december Samtliga belopp i miljoner kronor (Mkr) om ej annat anges. Definitioner av nyckeltal återfinns på sidan Enligt styrelsens förslag. 4 Koncernchefens kommentar 6 Förvaltningsberättelse 26 Redovisning per affärsområde 38 Säljfinansiering 40 Personal 42 Produktförnyelse 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Kassaflödesanalys 55 Koncernens noter och kommentarer 80 Moderbolaget AB Volvo 92 Förslag till vinstfördelning 93 Revisionsberättelse 94 Aktieägarinformation 96 Styrelse och revisorer 98 Koncernledning årsöversikt 108 Adresser

4 V OLVO VÅREN 1999 Volvos Kommersiella produkter en plattform för tillväxt Volvo skall skapa aktieägarvärde genom att vidareutveckla sina redan starka marknadspositioner inom kommersiella produkter; lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt komponenter för flygindustrin. 2

5 Personvagnar Volvo Personvagnar har en stark internationell ställning som tillverkare av medelstora och större familjebilar och en världsledande position inom herrgårdsvagnar. Under 1998 lanserades Volvo S80, den första modellen byggd inom ramen för en ny industriell plattform. Personvagnars nya arbetssätt möjliggör en frekventare lansering av nya produkter. Volvo Personvagnars bilproduktion sker huvudsakligen i Göteborg (Sverige), Gent (Belgien) och Born (Holland). Vid en extra bolagsstämma den 8 mars 1999 godkände Volvos aktieägare en försäljning av Volvo Personvagnar till Ford. Viktiga händelser 1998 Försäljningsvolymen ökade med 3% till bilar Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, sjönk till Mkr (4.510) Volvo S80, den första bilen baserad på Volvos nya industriella plattform erhöll flera utmärkelser Fortsatt höga investeringar i produktionsprocessen Produktutveckling och kostnadssänkande åtgärder i fokus Lastvagnar Volvo är världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar med en preliminär marknadsandel 1998 om 11%. Volvos tunga lastbilar säljs i 120 länder medan de medeltunga lastbilarna främst säljs i Europa. Som komplement till fordonen erbjuds tjänster såsom leasing och serviceavtal. Produktionen sker i tio anläggningar världen över. Högsta försäljningsnivån någonsin, lastbilar levererades Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till Mkr, en ökning med 69% jämfört med föregående år Ny, tung lastbilsfamilj, FM och andra generationen av FH-serien presenterades Volvo Lastvagnar tilldelades utmärkelsen Svensk Kvalitet Bussar Volvo är den näst största tillverkaren av stora bussar med hög passagerarkapacitet. Sortimentet omfattar kompletta bussar, busschassier och busskarosser samt tjänster som service och finansiering samt transportlösningar för stadstrafik med krav på hög kapacitet. Produktionen sker främst i Europa och Nordamerika men även i Sydamerika och Asien. Verksamheten expanderar genom en medveten förvärvsstrategi. Försäljningsvolymen ökade till (8.730) bussar och busschassier Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 385 Mkr (550) Lansering av två nya stadsbussar Volvo 5000 och Volvo 7000 Viktiga förvärv i Nordamerika och renodling av industristrukturen i Europa Anläggningsmaskiner Volvo är världens tredje största tillverkare av anläggningsmaskiner med en stark position i Europa och Nordamerika. Produktprogrammet omfattar olika storlekar av grävmaskiner, hjullastare, väghyvlar och ramstyrda dumprar. Tillverkningen sker på fyra kontinenter. Företaget planerar för fortsatt tillväxt såväl organiskt som via förvärv genom att delta i den omstrukturering som pågår i branschen. Arbete pågår med att stärka positionerna på eftermarknaden inom service, finansiering och uthyrning. Försäljningen uppgick till Mkr (16.758) och ökade främst i västra Europa och Nordamerika Rörelseresultatet uppgick till Mkr (1.444), exklusive jämförelsestörande poster En ny generation lätta hjullastare, en tung hjullastare och en medeltung grävmaskin introducerades Förvärv av sydkoreanska Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner Marin- och industrimotorer Volvo Penta är en ledande tillverkare av kompletta drivsystem för marint och industriellt bruk. Tillverkningen är förlagd till Sverige och USA. Större delen av försäljningen sker i Europa och Nordamerika varav marinmotorer står för 70% och industrimotorer för 30%. Volvo avser att stärka industrimotoraffären för att minska beroendet av den marina sidan som har en högre konjunkturkänslighet. Försäljningen uppgick till Mkr (4.466) varav Marinmotorer stod för merparten av ökningen Rörelseresultatet var 95 Mkr (181), exklusive jämförelsestörande poster En ny marindieselmotor TAMD 74 EDC introducerades Volvo Penta förvärvade OMC s andel av den amerikanska verksamheten Aero Volvo Aero är en global aktör inom flygindustrin, där service, underhåll och leasing av flygmotorer utgör en allt större del av försäljningen, vid sidan av utveckling och tillverkning av flygmotorkomponenter. Verksamheten är inriktad på specialisering i samarbete med andra ledande aktörer inom flygoch rymdindustrin. Marina och landbaserade gasturbiner, framförallt för kraft- och värmegenerering, är ett nytt verksamhetsområde under utveckling. Omsättningen ökade med 15% till Mkr Rörelseresultatet steg till 527 Mkr (472) Sydafrika slutförhandlar om stridsflygplanet JAS 39 Gripen med RM12-motorer från Volvo Aero Strategiskt viktiga avtal inom Civilt Motorunderhåll Volvo Aero träffade en överenskommelse om att förvärva 78% av aktierna i Norsk Jetmotor AS. 3

6 K ONCERNCHEFENS K OMMENTAR Volvos målsättning är att bygga ett delvis nytt, starkare Volvo fokuserat på kommersiella produkter Volvos aktieägare godkände vid en extra bolagsstämma den 8 mars 1999 försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford Motor Company. Beslutet innebär att Volvo blir en koncern, som i sin helhet koncentreras till kommersiella fordon och anläggningsmaskiner, samt därtill relaterade tjänster. Bakgrunden till försäljningen är dels att en genomlysning av de framtida krav som kommer att ställas på personbilstillverkare visar att Volvo Personvagnar skulle gynnas av att ingå i en större biltillverkare med de skalfördelar som detta skulle innebära, dels att vi sedan länge har uttryckt ambitionen att expandera inom området kommersiella produkter. Försäljningen innebär att Volvo Personvagnar inlemmas i en industriellt riktig och finansiellt stark miljö. Samtidig tillförsäkras Volvos kommersiella fordon full uppmärksamhet och ökade ekonomiska förutsättningar att fullfölja sin strategi att befästa positionen som en världsledande leverantör på en växande marknad för produkter och tjänster för kommersiella transportändamål. I och med försäljningen tar en epok i Volvos historia slut, och vi går in i en ny. Inför detta vill jag uttrycka min uppriktiga respekt för det arbete som utförts inom Volvo Personvagnar, och som har gjort att bolaget idag står starkt rustat med ett attraktivt produktprogram som tilltalar kunder över hela världen. Medarbetarna i Volvo Personvagnar har all anledning att känna stolthet över sina insatser. Den känsla av vemod som normalt följer med ett uppbrott har i Volvos fall också en annan sida. Den nya Volvokoncern som nu bildas är en fokuserad enhet, som under lång tid visat sin förmåga att framgångsrikt konkurrera på världsmarknaden för kommersiella produkter och tjänster, en marknad som växer. Volvos lönsamhet inom området kommersiella produkter har historiskt varit högre än i personbilsrörelsen. Vi står nu inför den stimulerande uppgiften, att med våra samlade resurser såväl industriellt som finansiellt bygga vidare på ett Volvo, som är starkt i kraft av en unik bredd i produktutbudet, hög teknologisk kompetens, bred geografisk närvaro, ett respekterat varumärke och lång erfarenhet inom området transportmedel. Vårt utgångsläge är med andra ord gott. Det innebär dock inte att vi kan slå oss till ro. 4

7 Transportmedelsindustrin befinner sig i en fas av stark konsolidering både i leverantörs- och kundled. Allt större och mer kostnadseffektiva enheter bildas och prispressen hårdnar. Vår avsikt är att möta denna skalproblematik på flera fronter. Det allt överskuggande målet är att skapa en nödvändig tillväxt genom att växa organiskt, dvs öka försäljning i den befintliga verksamheten och på marknader där vi redan är etablerade. Vi kommer också att investera i nya produkter och tjänster liksom att ytterligare bredda vår geografiska bas. Särskilt viktigt är att ytterligare fördjupa våra relationer på de stora marknaderna i tillväxt. För att uppnå högre kostnadseffektivitet avser vi att intensifiera arbetet med att systematiskt identifiera och tillvarata de synergier som ryms i den befintliga verksamheten. Denna process pågår. Samordningsfördelarna finns att söka framför allt i områdena dieselteknologi, drivlinekomponenter, inköp, marknadsföring, logistik och eftermarknad. Säljfinansiering ökar alltmer i betydelse och är ytterligare ett område, där samordningsvinster kan uppnås men som också kommer att öka i omfattning. Det är också vår avsikt att ta ett samlat grepp och utveckla vår kompetens inom området effektiva och miljövänliga transportlösningar, en starkt växande marknad i såväl högindustrialiserade länder som ekonomier under uppbyggnad. Vi kommer också att på ett väl övervägt sätt delta i den pågående struktureringen av industrin genom förvärv. Den finansiella handlingsfrihet, som försäljningen av Volvo Personvagnar innebär, ger oss möjligheten att spela en aktiv roll och metodiskt söka de partners som bäst bidrar till att bygga de strategiska positioner vi vill uppnå. Vi har aviserat vårt intresse att expandera lastvagns- och bussrörelserna men liknande expansionsstrategier finns också i andra affärsområden, inte minst anläggningsmaskiner. Det Volvo som nu skapats har en homogen och affärsmässigt mer logisk struktur än tidigare. Det är också en koncern med frihet och utrymme att investera i sin egen framtid. Jag ser det som en både stor och ansvarsfull uppgift att använda vårt mandat till att vidareutveckla den viktiga del av svensk industri som Volvo utgör och förvalta de värden som byggts upp under lång tid. Jag hyser stark tilltro till vår förmåga att leva upp till aktieägarnas och medarbetarnas förväntningar på ett delvis nytt, starkare och långsiktigt mer lönsamt företag. Den nya Volvokoncernen som nu bildas är en fokuserad enhet, som under lång tid visat sin förmåga att framgångsrikt konkurrera på världsmarknaden för kommersiella produkter, en marknad som växer. Leif Johansson 8 mars

8 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB Volvo säljer Volvo Personvagnar till Ford och koncentrerar verksamheten till kommersiella produkter AB Volvo träffade i januari 1999 ett ramavtal med Ford Motor Company om att sälja Volvo Personvagnar till Ford. Försäljningen, som förutsätter tillstånd från relevanta myndigheter och godkännande av Volvos bolagsstämma, förbättrar Volvo Personvagnars framtidsutsikter och innebär att Volvo kan göra en kraftfull satsning på lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt komponenter till flygindustrin. Mot bakgrund av den konsolidering som pågår inom transportmedelsindustrin har Volvo genomfört en strategisk genomgång av bolagets verksamhet. Som ett resultat av denna utvärdering har Volvo funnit att en försäljning av Volvo Personvagnar till Ford är det bästa alternativet för såväl Volvo Personvagnar som för Volvos aktieägare. Den föreslagna försäljningen sker till ett skäligt pris och ger Volvo en mycket stark finansiell ställning. Volvo kommer därmed, genom förvärv och investeringar, att kunna skapa världsledande positioner inom området kommersiella produkter. 6 Bakgrund och motiv till försäljningen I likhet med andra industrier i motsvarande konkurrenssituation, söker bilföretag möta konkurrensen genom att uppnå skalfördelar inom utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution. Ett sätt att uppnå storleksfördelar är genom samgåenden och förvärv. Detta leder till att antalet oberoende personbilstillverkare sjunker medan större företag samlar flera olika varumärken inom samma koncern. För framtiden bedömer många observatörer att mindre tillverkare inte kommer att förbli oberoende och att industrin kommer att bestå av sex till åtta globala och mycket storskaliga personbilstillverkare. Med en årlig produktion av knappt personbilar är Volvo en relativt liten nischaktör. Volvo Personvagnars volymtillväxt är avgörande för dess framtida resultatutveckling. För att framgångsrikt kunna utveckla och marknadsföra nya generationer personbilar krävs mycket stora investeringar i plattformar, motorer, distribution och miljövänliga lösningar för framtiden som t ex alternativa drivlinor, bränsleceller, hybrider etc. Volvo Personvagnar har gjort betydande investeringar i den befintliga bilgenerationen, som stärker de finansiella utsikterna på kort sikt. På längre sikt riskerar dock Volvo Personvagnar, på grund av sina relativt små volymer, att inte kunna utveckla och marknadsföra ett konkurrenskraftigt produktprogram och samtidigt ha en tillfredsställande lönsamhet. Erforderliga investeringar och FoU-insatser inom en 10-årsperiod kommer att uppgå till väsentligt högre nivåer än dagens. Redan nu investerar Volvo Personvagnar mindre i produktutveckling i absoluta tal än konkurrenterna, medan kostnaderna

9 i procent av försäljningen är högre. Det är möjligt att Volvo Personvagnar inte kommer att kunna hålla samma investeringstakt som konkurrenterna vad gäller grundläggande forskning och utveckling. Detta kan medföra en ökad klyfta och därmed konkurrensnackdel vad avser teknologiska nyckelområden som drivlinor och elektronik. Med Volvo Personvagnar som en fristående personbilstillverkare skulle den investeringsnivå som krävs för en offensiv tillväxtplan kunna medföra en betydande finansiell risk för Volvokoncernen. Efter att ha analyserat och övervägt komplexiteten i att ingå ett partnerskap, fördelarna med ett entydigt ägarförhållande och fördelarna för Volvokoncernen med att kunna ägna alla resurser åt koncernens tillväxtstrategi för kommersiella produkter har styrelsen i AB Volvo dragit slutsatsen att en försäljning av 100% av Volvo Personvagnar till en stor och ledande personbilstillverkare bäst gagnar dess aktieägare, dess anställda, Volvokoncernen och Volvo Personvagnar. Ford rätt hemvist för Personvagnar Volvo analyserade olika potentiella nya ägare av Volvo Personvagnar och drog, efter diskussioner med ett antal parter, slutsatsen att Ford är den lämpligaste nya ägaren. Det värde Ford tillmäter Volvo Personvagnars svenska arv, dess ledning och personal är en betydelsefull faktor i styrelsens beslut att rekommendera Volvos aktieägare att godkänna försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford. Med en global försäljning av ca 6,8 miljoner fordon och ett distributionsnätverk som omfattar återförsäljare i mer än 200 länder är Ford en av världens ledande fordonstillverkare. Volvo Personvagnar blir del av en stor organisation och har därmed möjlighet att tillgodogöra sig skalfördelar. Under 1998 ökade konsolideringstakten i bilindustrin: Daimler och Chrysler gick samman, Daewoo köpte Samsung och Ssyangyong, Hyundai köpte Kia. GM ökade sin ägarandel i Suzuki till 10% och Toyotas andel i Daihatsu ökade till 51%. Konsolidering av bilindustrin Producerade bilar 1998 i miljoner ASIEN USA EUROPA 5-8 GM Ford 4,5 Toyota Daimler Chrysler VW < Daewoo 1998 Nissan Honda Chrysler Fiat Peugeot Renault 1998 Hyundai Suzuki Mitsubishi Fuji Heavy Mercedez Benz BMW Daihatsu Mazda Rover 1994 < 0,5 Samsung Kia Isuzu Saab Volvo Källa: Volvo 7

10 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Villkor Enligt villkoren i ramavtalet mellan AB Volvo och Ford Motor Company överlåts Volvo Personvagnar* till Ford för 50,0 miljarder kronor. Justering ska ske för finansiella nettotillgångar/skulder i huvudrörelsen per den 31 december 1998 samt i den mån skuldsättningsgraden i säljfinansieringsverksamheten avviker från 9:1 per den 31 december Dessa justeringar beräknas sammanlagt uppgå till 4,2 miljarder kronor. Med hänsyn till att NedCar BV, Holland redovisas med ett kvartals eftersläpning har nettoskulden för detta bolag, den 31 december 1998, ännu ej fastställts utan intages med preliminära värden. Vidare har AB Volvo erhållit utdelning med 17,7 miljarder kronor från Volvo Personvagnar. Efter dessa justeringar av det i ramavtalet överenskomna beloppet beräknas köpeskillingen för Volvo Personvagnar uppgå till 28,1 miljarder kronor. Köpeskillingen erläggs enligt följande: beräknade MSEK och 700 MUSD på tillträdesdagen MUSD två år efter tillträdesdagen Ränta på köpeskillingen, diskonterad till nuvärdet på tillträdesdagen, erhålls från den 1 januari 1999 till tillträdesdagen, efter en räntesats om 3,25% per år. Ford kommer att gottgöras Volvo Personvagnars resultat fr o m den 1 januari Tillträde kommer att äga rum så snart som möjligt efter det att slutliga avtal undertecknats samt villkoren för överlåtelsen uppfyllts. Överlåtelsen är villkorad av erforderliga tillstånd från berörda konkurrens- och andra myndigheter samt av godkännande från Volvos bolagsstämma den 8 mars Fords finansiella styrka och ställning som en av världens mest lönsamma biltillverkare är en viktig faktor. Fords finansiella kapacitet och kompetens kommer med all sannolikhet att ytterligare stärka Volvo Personvagnar, som redan idag har en lönsamhet över branschgenomsnittet. Fords planer för Volvo Personvagnars framtida utveckling Volvo Personvagnar ger Ford ett sjunde globalt varumärke, vilket resulterar i en av de starkaste portföljerna av prestigebilar i bilindustrin inkluderande Lincoln, Jaguar och Aston Martin. Ford avser att öka Volvo Personvagnars volymer på världsmarknaden och utöka dess produktprogram till att omfatta nya segment. Volvo Personvagnar kommer här att dra nytta av Fords globala distributionssystem. Personvagnars huvudkontor samt forsknings- och utvecklingsarbete kommer även i fortsättningen att vara förlagt till Sverige. Varumärket Volvo Före överlåtelsen av Volvo Personvagnar till Ford kommer varumärket Volvo att överlåtas till ett av AB Volvo och Volvo Personvagnar AB gemensamt ägt bolag där Volvo Personvagnar, och efter överlåtelsen indirekt Ford, kommer att ha rätt att använda varumärket Volvo för personbilar, minivans för upp till 10 passagerare, lätta lastbilar med en nyttolast på upp till kg, sport utility vehicles samt andra fordon, dock ej bussar eller andra fordon som enbart används för kommersiellt bruk, med en bruttovikt upp till kg ( pound bruttovikt). Volvo har fortsatt rätt att använda varumärket för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marinoch industrimotorer, flyg- och rymdutrustning och för alla andra produkter (förutom de som Volvo Personvagnar kommer att ha rätt att använda varumärket för). Volvos proforma balansräkning och nyckeltal Proforma balansräkningen på sidan 91 visar Volvokoncernens ställning den 31 december 1998, justerad för försäljningen av Volvo Personvagnar. Syftet med proforma balansräkningen är att översiktligt illustrera de kortsiktiga konsekvenser avyttringen medför för Volvokoncernens finansiella ställning. 8 * Med Volvo Personvagnar avses aktierna i Volvo Personvagnar Holding AB, som vid tidpunkten för överlåtelsen direkt eller indirekt kommer att äga eller ha rätt till samtliga tillgångar och skulder som ingår i Volvos affärsområde Personvagnar såsom det redovisas i Årsredovisningen med tillägg av Volvo Personvagnar AB:s andel i det nya bolag som skall äga varumärket Volvo.

11 Verksamhetsåret 1998 Under 1998 genomfördes flera strategiska förvärv och strukturaffärer inom Volvokoncernen. Försäljningsutvecklingen var god och ökade, också exklusive förvärv, i alla affärsområden. Året präglades av produktförnyelse genom bl a Volvo S80, lastbilsserien Volvo FM och stadsbussarna Volvo 5000 och 7000 samt en ny generation kompakta hjullastare. Otillfredsställande lönsamhet initierade åtgärder för sänkta kostnader. Den finansiella turbulens som orsakat flera sydostasiatiska länder stor ekonomisk och politisk oro fortsatte under En negativ spiral med minskad produktion, stigande arbetslöshet och låg privat konsumtion drabbade regionen. Även i Japan förvärrades den ekonomiska kräftgången under slutet av året, trots massiva stimulanspaket och etablering av ett statligt bankstöd. Västvärlden påverkades med lägre export till Asien och hårdnande konkurrens på hemmamarknaderna till följd av asiatiska devalveringar. I inledningen av 1999 devalverades också den brasilianska valutan vilket kan innebära att fler latinamerikanska valutor sätts under tryck, med risk för recession i regionen under I västra Europa steg BNP med 3% under Räntorna föll, sysselsättningen förbättrades och börserna återhämtade sig vilket tillsammans bidrog till en starkare privat konsumtion. Vinstnivåerna i den exportinriktade industrin sjönk emellertid till följd av den asiatiska krisen. I USA kännetecknades den privata sektorn av hög konsumtion trots tendenser till en dämpad inkomst- och sysselsättningsutveckling. Inflationen fortsatte att sjunka och räntorna sänktes ytterligare. BNP ökade med 4% men tillväxten mattades av mot slutet av året. Trots den asiatiska krisen erfor transportmedelsindustrin en god utveckling under första hälften av När den finansiella krisen blev mer omfattande än väntat under senare delen av året avtog takten i efterfrågan och 1998 som helhet slutade på en minskning om 3% för personbilsmarknaden. Den globala efterfrågan på lastbilar planade ut, men på en historiskt sett mycket hög nivå. Ökad integration och förvärv inom kommersiella produkter Marknadens krav på kompletta transportlösningar, nya teknologier samt enhetliga lagkrav medför en allt större integration i branschen för kommersiella fordon. Dessutom pågår en kraftfull koncentration både inom industrin och på kundsidan. Den skapar förutsättningar för Volvo att genom förvärv delta i branschens strukturomvandling samt befästa sin ställning genom förbättrad effektivitet, baserad på synergivinster mellan affärsområdena Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskiner samt Marin- och industrimotorer. Viktiga samordningssteg som tagits under 1998 är inrättandet av nya strukturer inom motor- och axelområdet. På distributionssidan fortsatte samordning av reservdelsverksamheten för Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskiner samt 9

12 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Potentiella samordningsvinster mellan Volvos kommersiella produkter Forskning och utveckling Gemensamma komponenter Gemensam konceptutveckling Samordnad avancerad teknik Elektronik Komponenter Dieselmotorer Transmissioner Axlar Material Samordnade inköp Globala leverantörer Supportfunktioner Eftermarknad Distribution och lagerföring av reservdelar Distribution Samordnad marknadsföring Asien Östeuropa Service Finansiering Serviceavtal Leasing Försäkringar Marin- och industrimotorer i Europa, Nord- och Sydamerika. Vidare bildades gemensamma distributionsorganisationer för kommersiella produkter på ett antal marknader i Ostasien och östra Europa. Under 1998 beslutades att säljfinansieringsverksamheten för kommersiella produkter skall bedrivas och utvecklas inom ett gemensamt ansvarsområde. Strategiska förvärv inom Bussar och Anläggningsmaskiner Under 1998 genomfördes strategiska förvärv och strukturaffärer inom Volvos kommersiella produkter för sammanlagt 6,4 miljarder kronor. Volvo Bussar förvärvade Skandinaviens största karosstillverkare, finländska Carrus Oy, 51% av den nordamerikanska busstillverkaren Nova BUS Corporation via Prévost Car Incorporated samt den mexikanska busstillverkaren Mexicana de Autobuses SA de CV (MASA). MASA är Mexicos näst största tillverkare av turist- och långfärdsbussar. Produktionsanläggningarna kommer att integreras med Volvokoncernens övriga produktionsstruktur i Nordamerika. Utöver förvärvet av MASA studerar Volvo möjligheterna till att etablera hyttillverkning för anläggningsmaskiner i Mexico samt etablera en koncerngemensam inköpsenhet och ett helägt finansbolag. Tillsammans med Prévost som förvärvades 1995, utgör Nova BUS och MASA basen för Volvo Bussars utveckling i Nordamerika. Med syfte att förstärka det industriella och kommersiella samarbete som idag finns mellan Volvo och den engelska busstillverkaren Henlys Group Plc, Storbritannien förvärvade AB Volvo under % av aktierna i Henlys. Volvo Construction Equipment förvärvade sydkoreanska Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner och reducerade sin andel i Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc från 60% till 20%. Affären med Samsung innebär att Volvo mångdubblar sin årliga produktionskapacitet av grävmaskiner och befäster sin position som en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner. Vidare förstärkte Lastvagnar sin verksamhet inom säljfinansiering genom förvärvet av brittiska BRS Truck Rental and Hire. I januari 1999, efter verksamhetsårets utgång, förvärvade AB Volvo 12,85% av aktierna i Scania AB med 13,47% av rösterna i företaget. Deutz ny samarbetspartner på motorsidan Inom dieselmotorer för kommersiella fordon undertecknades 1998 ett avtal med den tyska dieselmotortillverkaren Deutz AG. Avtalet innebär att Deutz blir huvudleverantör av små och medelstora dieselmotorer till Volvos kommersiella produkter. Utveckling av medelstora dieselmotorer kommer att ske gemensamt av de båda företagen. Volvo avser att koncentrera sin verksamhet inom kommersiella dieselmotorer till tunga motorer inom området 8-16 liters slagvolym. Volvo kommer också att leverera sådana motorer till Deutz. Avtalet innebär en investering om 1 miljard kronor, inklusive förvärv av en 10-procentig minoritetsandel i Deutz AG. 10

13 Meritor tar över Volvos bakaxeltillverkning Volvo Lastvagnar och den amerikanska bakaxeltillverkaren Meritor Inc träffade under 1998 ett avtal om Volvos globala försörjning av bakaxlar. I samband med detta tog Meritor Inc över Volvos bakaxelfabrik i Lindesberg, Sverige, fr o m årsskiftet 1998/1999, och fortsatt leverans av bakaxlar till Volvo Lastvagnars europeiska tillverkning sker från Lindesbergsfabriken. Meritor tar över utvecklingsansvaret för kommande bakaxelgenerationer och kommer i framtiden att förse Lastvagnars, Bussars och Anläggningsmaskiners monteringsfabriker med bakaxlar. Förändringar i Volvos industristruktur I syfte att öka den operativa effektiviteten genomfördes en rad övriga förändringar i Volvos industristruktur under Personvagnar stängde slutmonteringsfabriken i Halifax, Kanada i december 1998 och Bussar fattade beslut om att koncentrera delar av den europeiska tillverkningen till Polen, vilket successivt påverkar anläggningarna i Österrike, Finland, Skottland och Tyskland. I slutet av 1998 fattades ett inriktningsbeslut om nedläggning av tillverkningen av grävmaskiner i Eslöv, Sverige. Personvagnars hjulmonteringsfabrik i Kungälv såldes till MC Syncro NV och beslut togs om att sälja Volvos andel om 49% i ABB Olofström Automation AB till majoritetsägaren ABB. Strategiska förvärv Nova BUS, ledande stadsbusstillverkare i USA och Kanada förvärvades i januari Nova BUS marknadsandel i Nordamerika uppgår till 26% i detta segment. Volvo köpte i början av 1998 den finska busskarossören Carrus Oy som ett led i strävan att i större utsträckning tillverka kompletta bussar. Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner som förvärvades i juli 1998 bildar en industriell och marknadsmässig bas för affärsområdet Anläggningsmaskiner i Asien. MASA förvärvades i oktober 1998 och utgör en viktig del i Bussars och övriga affärsområdens tillväxt i NAFTA (USA, Kanada och Mexiko). BRS Truck Rental & Hire köptes i februari 1998 av Volvo Lastvagnar. Affären stärker Lastvagnars position i England. I början av 1999 förvärvades 13% av rösterna i Scania AB. 11

14 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 Förvärvade bolag konsolideras fr o m affärsområde Carrus Oy 1 januari 1998 Bussar Nova BUS 1 april 1998 Bussar Volvo Construction 1 juli1998 Anläggnings- Equipment Korea 2 maskiner MASA 1 oktober 1998 Bussar BRS 1 februari 1998 Lastvagnar 1) >50% ägarandel 2) f d Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner För ytterligare information se not 2, sidan 58. Nettoomsättning per affärsområde Personvagnar Kommersiella produkter % 1) Personvagnar 83,6 96,5 103,8 +8 Kommersiella produkter 73,6 90,1 111,1 +17 Lastvagnar 44,3 50,8 63,8 +24 Bussar 8,5 10,6 14,3 +4 Anläggningsmaskiner 12,8 16,8 19,5 +8 Marin- och industrimotorer 3,9 4,5 4,9 +10 Aero 4,1 7,5 8,6 +15 Övriga bolag och elimineringar 1,1 3,0 2,0 Totalt 156,1 183,6 212, ) Procentuell förändring avser 1998/1997, exklusive avyttrade och förvärvade enheter. Antal fakturerade fordon % 1) Volvo personbilar Volvo lastbilar Bussar och busschassier ) Procentuell förändring avser 1998/1997. Mdr Nettoomsättning per marknadsområde Mdr % 1) Västra Europa 90,3 101,4 117,7 +16 Östra Europa 2,8 3,9 5,3 +36 Nordamerika 36,6 51,1 66,4 +30 Sydamerika 4,8 7,0 7,0 0 Asien 16,2 15,5 12,0 23 Övriga marknader 3,5 4,7 4,5 4 Verksamheter under avveckling 1,9 Totalt 156,1 183,6 212, ) Procentuell förändring avser 1998/1997. I december 1998 träffades en överenskommelse angående Personvagnars och Mitsubishis förvärv av den holländska statens del i bilfabriken NedCar i Born, Holland, under första kvartalet Fabriken kommer därefter att ägas till lika delar av Volvo Personvagnar och Mitsubishi. Resultat och finansiell ställning Nettoomsättning Volvokoncernens nettoomsättning för helåret 1998 uppgick till 212,9 miljarder kronor jämfört med 183,6 miljarder kronor föregående år, en ökning med 13% exklusive avyttrade och förvärvade bolag. Justerat även för valutakursförändringar var ökningen 11%. Försäljningsutvecklingen per marknadsområde karaktäriserades av stora geografiska skillnader, från stark efterfrågan i Nordamerika och Europa till mycket svag efterfrågan i Sydostasien och avmattning i Sydamerika. Inom samtliga Volvos affärsområden ökade nettoomsättningen jämfört med föregående år, exklusive avyttrade och förvärvade enheter. För kommersiella fordon sammantaget ökade nettoomsättingen med 17%. Personvagnars nettoomsättning ökade med 8% och antalet fakturerade bilar ökade till ( ). Utfasningen av Volvo 940 och Volvo S/V90 kompenserades av en god försäljningsutveckling för Volvo S/V40 samt försäljningen av nya Volvo S80 som påbörjades i augusti. Antalet levererade Volvo lastbilar ökade med 21% till (68.980), vilket medförde att nettoomsättningen för affärsområdet steg med 24%, exklusive förvärvade enheter. Uppgången är hänförlig till västra Europa och Nordamerika. Leveranserna till Sydamerika minskade medan nettoomsättningen ökade med 4% mot föregående år. Bussar levererade bussar och busschassier, fler än föregående år. Ökningen är till större delen hänförlig till förväret av Nova BUS. Bussars nettoomsättning ökade med 4%, exklusive förvärvade enheter. Inom Anläggningsmaskiner ökade nettoomsättningen med 8%, exklusive avyttrade och förvärvade enheter. Även Marin- och industrimotorer och Aero redovisade försäljningsökningar. Jämförelsestörande poster reservering för omstrukturering Volvo genomförde under 1998 en rad förändringar i koncernens struktur i syfte att stärka konkurrenskraften och den långsiktiga lönsamheten. Vid sidan av dessa strukturaffärer beslutades att vidta åtgärder för att effektivisera och sänka kostnadsnivån inom koncernen genom en anpassning av den industriella strukturen. Anpassningen medför bl a nedläggning, flyttning eller sammanslagning av produktionsställen. Även distributions- och marknadsorganisationen omfattas av omstruktureringsåtgärderna. I koncernens bokslut för andra och fjärde kvartalet 1998 avsattes totalt 2,3 miljarder kronor för dessa omstruktureringsåtgärder. Avsättningen avser främst kostnader för avtalspensionering och övertalig personal samt nedskrivning av anläggningstillgångar. Av reserveringen avser 681 Mkr Personvagnar, 394 Mkr

15 Koncernens resultaträkning, Mdr Nettoomsättning 156,1 183,6 212,9 Kostnad för sålda produkter 121,3 139,0 163,9 Bruttoresultat 34,8 44,6 49,0 Forsknings- och utvecklingskostnader 8,3 8,7 10,1 Försäljningskostnader 14,9 17,2 19,0 Administrationskostnader 6,7 7,0 8,1 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 1,2 3,3 2,8 Jämförelsestörande poster 2,3 Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7 Resultat från andelar i intresseföretag 0,3 2,9 0,4 Resultat från övriga aktier och andelar 9,0 1,2 4,5 Ränteintäkter och liknande resultatposter 4,8 3,5 1,5 Räntekostnader och liknande resultatposter 3,2 2,7 1,4 Övriga finansiella intäkter och kostnader 0,4 0,1 0,1 Resultat efter finansiella poster 14,2 13,2 11,6 Skatter 1,8 2,7 2,9 Minoritetsandelar i resultat 0,1 0,1 0,1 Årets resultat 12,5 10,4 8,6 Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60 Lastvagnar, 422 Mkr Bussar, 158 Mkr Marin- och industrimotorer, 910 Mkr Anläggningsmaskiner samt 114 Mkr övriga verksamheter. Jämförelsestörande poster omfattar även en reavinst om 348 Mkr vid Lastvagnars försäljning av bakaxeltillverkningen i Lindesberg. Rörelseresultat Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 6,7 (8,4) miljarder kronor 1998, vilket belastas med jämförelsestörande poster om 2,3 miljarder kronor. Exklusive jämförelsestörande poster ökade rörelseresultatet med 0,6 miljarder kronor till 9,0 miljarder kronor. Rörelseresultatet inom Kommersiella produkter sammantaget utvecklades väl och ökade med 1,2 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Högre försäljningsvolymer, en gynnsam prisutveckling för Lastvagnar i Nordamerika samt kostnadsbesparingar i produktionen var de främsta orsakerna till resultatförbättringen. Det motverkades delvis av högre administrationskostnader samt utveckling och introduktion av nya produkter. Personvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, minskade till 3,8 miljarder kronor (4,5). Högre volymer samt kostnadsreducerande åtgärder inom produktion och inköp kunde inte uppväga de negativa effekterna av den vikande efterfrågan i sydostasien, högre produktutvecklingskostnader, en ökad prispress samt kostnaderna för produktionsstart och introduktion av Volvo S80. Rörelsemarginalen för koncernen utvecklades negativt under året och uppgick till 3,1% (4,6). Exklusive jämförelsestörande poster var rörelsemarginalen 4,2%. Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, minskade för samtliga affärsområden utom Lastvagnar. Volvos mål om en rörelsemarginal överstigande 5% uppnås av Anläggningsmaskiner och Aero. Förändring Rörelseresultat av rörelseresultatet per affärsområde 1998 Mdr Personvagnar 1,5 4,5 3,8 Kommersiella produkter 2,6 4,5 5,6 Lastvagnar 0,9 1,8 3,1 Bussar 0,3 0,6 0,4 Anläggningsmaskiner 1,2 1,4 1,5 Marin- och industrimotorer 0,0 0,2 0,1 Aero 0,2 0,5 0,5 Övriga bolag och elimineringar 0,4 0,6 0,4 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 3,7 8,4 9,0 Jämförelsestörande poster 2,3 Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7 Förändring av av rörelseresultatet 1998 Mdr Övriga bolag Kommer- och Person- siella pro- elimivagnar dukter neringar Totalt Rörelseresultat ,5 4,5 0,6 8,4 Ökade volymer 0,5 1,5 2,0 Förändrad produkt- och marknadsmix mm 0,6 2,4 3,0 Högre forsknings- och utvecklingskostnader 0,8 0,6 1,4 Högre försäljnings- och administrationskostnader 0,6 2,0 2,6 Omställningskostnader för produktion av Volvo S80 0,8 0,8 Övrigt 0,4 0,2 0,2 0,4 Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster 3,8 5,6 0,4 9,0 Jämförelsestörande poster 0,7 1,5 0,1 2,3 Rörelseresultat ,1 4,1 0,5 6,7 13

16 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förändring Rörelsemarginal av rörelseresultatet procent 1998 exklusive jämförelsestörande poster Personvagnar 1,8 4,7 3,7 Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1 Lastvagnar 2,0 3,6 4,8 Bussar 3,9 5,2 2,7 Anläggningsmaskiner 9,1 8,6 8,0 Marin- och Industrimotorer neg 4,1 1,9 Aero 3,7 6,3 6,1 Totalt 2,4 4,6 4,2 Förändring Säljfinansiering av rörelseresultatet 1998 Mkr Resultaträkning i sammandrag Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat från andelar i intressebolag Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Skatter Minoritetsintresse Årets resultat Valutans inverkan på rörelseresultatet Mdr Kommer- Person- siella provagnar dukter Totalt Nettoomsättning 2,0 2,1 4,1 Kostnad för sålda produkter 1,4 0,7 2,1 Forsknings- och utvecklingskostnader 0,0 0,1 0,1 Försäljningskostnader 0,2 0,1 0,3 Administrationskostnader 0,0 0,2 0,2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 0,9 0,3 0,6 Sammanlagd effekt av valutakursförändringar på rörelseresultatet 1,3 0,7 2,0 Koncernens försäljningsvärde redovisas till genomsnittliga avistakurser och effekten av gjorda valutasäkringar redovisas bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Fördelat på Personvagnar och kommersiella produkter var rörelsemarginalen 3,7% respektive 5,1%. Valutans inverkan på rörelseresultatet Den svenska kronan försvagades under 1998 gentemot flertalet valutor, vilket medförde en positiv effekt på inflödesvalutorna, främst amerikanska dollar, brittiska pund och italienska lire samt en negativ effekt på utflödesvalutorna, främst belgiska franc, holländska gulden och tyska mark. Nettoeffekten av ändrade avistakurser var positiv om sammanlagt 1,0 miljarder kronor. Genom att Volvo terminssäkrar stora delar av betalningsflödena i utländska valutor påverkar emellertid avistakursförändringarna inte rörelseresultatet med omedelbar verkan. Under 1998 var resultateffekten av termins- och optionskontrakt 0,6 miljarder kronor (1997 1,2 miljarder kronor), vilket medförde en positiv inverkan på rörelseresultatet för 1998 om 0,6 miljarder kronor jämfört med Ändrade avistakurser vid omräkning av utländska dotterbolags resultat samt omvärdering av balansräkningsposter i utländsk valuta inverkade positivt med 0,4 miljarder kronor. Den sammanlagda effekten av ändrade valutakurser på koncernens rörelseresultat för 1998 jämfört med 1997 var således 2,0 miljarder kronor. Finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag uppgick till 0,4 miljarder kronor (2,9) och består främst av resultat från andelar i NedCar, Bilia AB och AB Volvofinans. Avvikelsen jämfört med föregående år är hänförlig till en vinst om 3,0 miljarder kronor vid försäljningen 1997 av aktierna i Pripps Ringnes AB. I resultat från övriga aktier och andelar ingår vinsten om 4,5 miljarder kronor som uppstod vid försäljningen av samtliga aktier i Pharmacia & Upjohn, Inc. Räntenettot 0,1 miljarder kronor (0,7) har genererats genom en avkastning på genomsnittliga räntebärande tillgångar motsvarande 5,6% samt en genomsnittlig lånekostnad på 8,8%. Det lägre räntenettot jämfört med föregående år beror främst på lägre genomsnittliga finansiella nettotillgångar och lägre räntesatser i Europa. Dessutom medförde expansionen på vissa tillväxtmarknader såsom Sydkorea, östra Europa och Sydamerika en lokal finansiering på dessa marknader till hög ränta. Skatter Skattekostnaden steg till 2,9 miljarder (2,7) och motsvarar en genomsnittlig skattesats om 25% (21). Kostnaderna utgörs i huvudsak av löpande skatt. Minoritetsandelar i resultat Minoritetsintresset i Volvokoncernen består huvudsakligen av Henlys Groups andel (49%) i Prévost Inc och Nova BUS, Hitachi Construction Machinerys andel, t o m september, i Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc (40%) samt minoritetens andel i AGES Group ALP (43%). 14

17 Koncernens balansräkning, Volvokoncernen exkl säljfinansiering 1 Säljfinansiering Totalt Volvokoncernen 31 december, Mdr Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 2,3 3,3 5,7 0,0 0,0 0,1 2,3 3,3 5,8 Fastigheter, maskiner och inventarier 26,5 30,7 36,0 0,0 0,1 0,2 26,5 30,8 36,2 Tillgångar i operationell leasing 0,1 1,4 1,8 4,9 12,1 20,5 5,0 13,5 22,3 Aktier och andelar 1 14,8 8,1 9,7 0,6 0,7 0,7 12,4 4,6 3,4 Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet 0,0 0,2 0,1 5,8 13,8 24,4 5,8 14,0 24,5 Långfristiga räntebärande fordringar 3,1 2,2 3,3 0,0 0,0 0,0 3,1 2,2 3,3 Övriga långfristiga fordringar 3,9 3,7 3,7 0,4 0,0 0,2 4,3 3,7 3,9 Varulager 23,0 27,8 31,9 0,1 0,2 0,2 23,1 28,0 32,1 Kortfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet 0,0 0,0 0,1 9,7 18,3 22,2 9,7 18,3 22,3 Kortfristiga räntebärande fordringar 0,9 2,4 1,4 0,0 0,0 0,0 0,9 2,4 1,4 Övriga kortfristiga fordringar 20,9 21,0 26,9 0,5 0,9 2,1 21,4 21,9 29,0 Kortfristiga placeringar 21,6 11,0 6,9 0,0 0,0 0,3 21,6 11,0 7,2 Kassa och bank 4,4 8,8 11,9 0,7 0,8 1,1 5,1 9,6 13,0 Tillgångar 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4 Eget kapital och skulder Eget kapital 57,9 60,4 68,1 3,0 4,2 7,0 57,9 60,4 68,1 Minoritetskapital 0,4 0,9 0,8 0,1 0,0 0,1 0,5 0,9 0,9 Avsättningar för pension och liknande förpliktelser 3,1 3,3 2,9 0,0 0,0 0,0 3,1 3,3 2,9 Övriga avsättningar 14,7 18,3 21,9 0,3 1,4 3,3 15,0 19,7 25,2 Lån 15,1 2,1 5,9 17,4 39,1 58,3 32,5 41,2 64,2 Övriga skulder 30,3 35,6 39,8 1,9 2,2 3,3 32,2 37,8 43,1 Eget kapital och skulder 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4 Andel eget kapital och minoritetskapital 48,0 50,8 49,4 13,5 9,1 9,8 41,4 37,6 33,7 1 Säljfinansieringsverksamheten redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Interna fordringar och skulder hänförliga till säljfinansieringsverksamheten har exkluderats. Årets resultat Årets resultat uppgick till 8,6 miljarder kronor (10,4) och avkastning på eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster och vinst vid försäljning av aktier var 10,3% (10,4). Finansiell ställning Volvokoncernens balansomslutning ökade under året med 41,1 miljarder till Finansiella nettotillgångar I procent av eget kapital och minoritetskapital ,4 miljarder kronor. Ökningen var främst hänförlig till fortsatt expansion inom säljfinansieringsverksamheten, 21,8 miljarder, förändringar av koncernens sammansättning, 8,7 miljarder samt effekt av ändrade valutakurser, 5,6 miljarder kronor. För den återstående ökningen om 5,0 miljarder svarade främst materiella anläggningstillgångar, varulager och kortfristiga fordringar till följd av höga investeringar och ökade volymer. I den del av ökningen som är hänförlig till förvärvade verksamheter ingår goodwill med 2,5 miljarder kronor. Eget kapital ökade under 1998 med 7,6 miljarder kronor. Årets nettovinst tillförde 8,6 miljarder medan ordinarie utdelning reducerade eget kapital med ,2 20,6 21,

18 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16 Definitioner Operativt kassaflöde, exklusive säljfinansiering Kassaflöde från verksamheten med avdrag för nettoinvesteringar i anläggningar, leasingtillgångar och långfristiga operativa fordringar. Förändring av finansiella nettotillgångar 1998 Mdr Kassaflöde från verksamheten 10,3 Investeringar i anläggningar 10,4 Investeringar i leasingtillgångar 0,9 Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,5 Långfristiga operativa fordringar, netto 0,5 Operativt kassaflöde, Volvokoncernen exklusive säljfinansiering 1,0 Utdelning till AB Volvos aktieägare 2,2 Förvärvade och avyttrade verksamheter 1 5,0 Aktier och andelar, netto 5,5 Kapitaltillskott till säljfinansieringsbolag, netto 2,2 Övrigt inklusive effekt av valutakursförändringar 1,4 Total förändring 4,3 1) Varav köpeskilling 5,0 miljarder kronor och finansiell nettoskuld i förvärvade och avyttrade bolag 0,0 miljarder kronor. Investeringar i anläggningar Personvagnar Kommersiella produkter Mdr Personvagnar 4,4 5,5 5,6 Kommersiella produkter 3,3 3,7 4,1 Övriga 0,5 0,7 0.8 Volvokoncernen totalt 8,2 9,9 10,5 2,2 miljarder kronor. Försvagningen av den svenska kronan under året medförde en ökning av eget kapital om 1,2 miljarder kronor, inklusive effekt från kurssäkringar av nettotillgångar i utländska dotterbolag och intresseföretag, genom upplåning i utländska valutor. Volvokoncernens finansiella nettotillgångar uppgick vid årets utgång till 14,8 miljarder kronor (19,1). Minskningen under 1998 om 4,3 miljarder kronor specificeras i vidstående tabell. Kassaflödesanalys Volvokoncernens operativa kassaflöde, exklusive säljfinansiering, uppgick till 1,0 miljarder kronor (7,6) (se vidstående tabell). Det väsentligt lägre utfallet jämfört med 1997 förklaras främst av att lönsamhetsutvecklingen inte varit tillräcklig för att kompensera en mindre förmånlig rörelsekapitalutveckling som resultat av högre volymer. Därtill inverkade höga nettoinvesteringar i anläggningar främst till följd av produktionsomställningar. Rörelsekapitalbindningen, exklusive effekter från valutakursförändringar, förändringar i koncernens sammansättning och jämförelsestörande poster, ökade under 1998 med 0,2 miljarder kronor (minskning 5,0). Ökad kapitalbindning i varulager och fordringar motverkades delvis av högre leverantörsskulder och andra operativa skulder och avsättningar. Jämförelsestörande poster om 2,3 miljarder kronor, vilka redovisas i årets resultat till följd av beslutade omstruktureringsåtgärder, har inte påverkat årets kassaflöde i väsentlig omfattning. Tillväxttakten i Volvos säljfinansieringsverksamhet var fortsatt hög varvid kassaflödet efter nettoinvesteringar inom säljfinansiering var negativt, 18,9 miljarder kronor (negativt 20,8). För närmare beskrivning av Volvos säljfinansieringsverksamhet, se sidorna Investeringar Investeringar i anläggningar ökade till 10,5 miljarder kronor (9,9). Investeringar i anläggningar inom Personvagnar utgjorde 5,6 miljarder kronor (5,5), varav merparten avsåg fortsatta investeringar i den nya stora plattformen i form av omställningar av produktionsprocessen i Göteborg och Gent, investeringar i typbundna verktyg hos leverantörer samt investeringar inom komponentförsörjningen. På den kommersiella sidan uppgick investeringarna till 4,1 miljarder kronor varav 2,6 miljarder kronor (2,4) avsåg Lastvagnar som under året genomförde omställning av produktionsprocessen till den nya FM-serien, kapacitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder inom monterings- och komponentledet samt uppförande av en ny hyttfabrik i Curitiba, Brasilien. Investeringar i leasingtillgångar utgjorde 12,7 miljarder kronor (9,8), varav 11,8 miljarder kronor avsåg säljfinansieringsverksamheten, främst i Nordamerika och Storbritannien. Långfristiga fordringar ökade netto med 9,9 miljarder kronor (6,0) varav 9,4 (7,2) miljarder kronor var hänförliga till fortsatt expansion av kreditstocken inom säljfinansieringsverksamheten, främst i form av avbetalningsköp och finansiell leasing.

19 Volvokoncernen exkl säljfinansiering Säljfinansiering Totalt Volvokoncernen Kassaflödesanalys i sammandrag, Mdr Årets resultat 12,5 10,5 8,3 0,0 0,1 0,3 12,5 10,4 8,6 Avskrivningar och övriga ej kassapåverkande poster 4,2 5,2 6,6 0,9 2,0 3,2 5,1 7,2 9,8 Vinst vid försäljning av aktier och dotterbolag 8,2 4,1 4,8 8,2 4,1 4,8 Förändring av rörelsekapital och latent skatteskuld 2,9 5,0 0,2 3,0 7,0 1,8 5,9 2,0 1,6 Kassaflöde från verksamheten 5,6 16,6 10,3 2,1 5,1 1,7 3,5 11,5 12,0 Investeringar i anläggningar 8,1 9,8 10,4 0,1 0,1 0,1 8,2 9,9 10,5 Investeringar i leasingtillgångar 0,8 0,5 0,9 3,1 9,3 11,8 3,9 9,8 12,7 Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,8 1,0 1,5 0,2 0,9 1,3 2,0 1,9 2,8 Aktier och andelar, netto 14,1 10,7 5,5 0,0 14,1 10,7 5,5 Långfristiga fordringar, netto 0,8 1,2 0,5 2,0 7,2 9,4 2,8 6,0 9,9 Förändring genom företagsförvärv och försäljningar 0,9 1,3 5,0 0,6 0,9 1,3 5,6 Återstår efter nettoinvesteringar 10,9 17,9 0,5 7,1 20,8 18,9 3,8 2,9 18,4 Ökning av lån 3,3 4,4 19,9 Utdelning till AB Volvos aktieägare 1,9 2,0 2,2 Övrigt 1,5 5,8 Förändring av likvida medel exklusive omräkningsdifferenser 3,7 6,3 0,7 Omräkningsdifferenser på likvida medel 0,3 0,3 0,3 Förändring av likvida medel 3,4 6,0 0,4 Förvärv och avyttringar Förvärvade och avyttrade verksamheter innebar under 1998 ett negativt kassaflöde om 5,6 miljarder kronor netto (negativt 1,3), varav förvärvet av Samsung Heavy Industries tillgångar inom anläggningsmaskiner svarade för 3,9 miljarder. Förvärven av Carrus, Nova BUS och MASA innebar ett negativt kassaflöde om 1,3 miljarder kronor. Avyttring av och investeringar i aktier och andelar tillförde under året likvida medel om netto 5,5 miljarder kronor (10,7). Avyttringen av Volvos återstående innehav i Pharmacia & Upjohn tillförde 6,5 miljarder kronor medan förvärv av aktier i Henlys Group och Deutz sammanlagt reducerade likvida medel med 1,0 miljarder. Självfinansieringsgrad Volvokoncernen exklusive säljfinansiering procent Finansiering och utdelning Under året upptog Volvo Group Finance långfristiga lån om sammanlagt 5,2 miljarder kronor, varav obligationslån 3,2 miljarder kronor med löptider från 2 till 10 år och övriga lån 2,0 miljarder kronor med löptider från 2 till 15 år. Amorteringar under 1999, vilka redovisas som kortfristiga lån, reducerade de långfristiga lånen med 2,7 miljarder kronor. I övrigt ökade Volvokoncernens lån främst genom kortfristig upplåning hänförlig till säljfinansieringsverksamheten. Ordinarie utdelning till AB Volvos aktieägare utbetalades under året med 2,2 miljarder kronor. Se definition i not 1 sidan 57. Vid utgången av 1998 beslutade, men ännu ej genomförda investeringar, Mdr Personvagnar 11,1 Lastvagnar 4,7 Bussar 0,6 Anläggningsmaskiner 0,7 Marin- och industrimotorer 0,0 Aero 0,6 Övriga bolag och gemensamma investeringar 0,3 Totalt 18,0 Förändring av likvida medel Koncernens likvida medel minskade under 1998 med 0,4 miljarder kronor och uppgick vid årets utgång till 20,2 miljarder (20,6), motsvarande 9% (11) av koncernens omsättning. 17

20 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Forsknings- och utvecklingskostnader Mdr Forskning och utveckling Volvo och andra transportmedelstillverkare har inför nästa århundrade flera viktiga utmaningar inom bland annat miljö och trafiksäkerhet. De viktigaste är utsläpp av växthusgaser, prognosticerat höga trafikskador, trängsel och buller samt hälsoproblem i stadsområden orsakade av dålig luftkvalitet. Volvos kärnvärden säkerhet, miljö och kvalitet är grundläggande i Volvos strävan att utveckla produkter och tjänster som kan möta de här utmaningarna Personvagnar Kommersiella produkter Personvagnar 4,9 5,1 5,8 Kommersiella produkter 3,3 3,5 4,2 Övriga 0,1 0,1 0,1 Volvokoncernen totalt 8,3 8,7 10,1 Bränsleceller Protonledande polymer membran (PEM) Kanaler för bränsleflöde Recirkulation av bränsle Värme Vattenkylning Bränsle Kanaler för luftflöde Emissioner Luft Vattenånga Luft Uteffekt elmotor I en bränslecellsmotor omvandlas kemisk energi till elektrisk energi kontinuerligt så länge bränsle tillförs, på samma sätt som i en konventionell bensin- eller dieselmotor. De stora skillnaderna är att bränsleceller har mycket högre verkningsgrad, drivs med vätgas och luft och det enda utsläppet är rent vatten. Tekniken befinner sig dock i ett utvecklingsskede och många frågor måste lösas innan den eventuellt kan tillämpas praktiskt i bilbranschen. Konceptutveckling och systemintegration Mot bakgrund av ovanstående utmaningar är det viktigt att ha en väl genomarbetad och fokuserad teknikstrategi. Det betyder att de områden där Volvo koncentrerar forskningsinsatserna kontinuerligt granskas och utvärderas. Efterhand har detta lett fram till en mera koncentrerad insats inom ett antal strategiska områden, där Volvo siktar mot eller redan är i världsklass. Det har också medfört att FoU-arbetet koncentrerats på att utveckla konceptfordon, där olika system kan integreras och testas ur såväl kund- som funktionalitetssynpunkt. En annan trend är fokuseringen på utveckling och integrering av system istället för att utveckla komponenter, vilket i allt högre grad överlåts åt specialiserade samarbetspartners. Reduktion av växthusgaser Reducering av bränsleförbrukningen har en mycket hög prioritet inom Volvo i syfte att minska växthusgaserna och för att få en låg livscykelkostnad, i synnerhet för Volvos fordon för yrkesmässig trafik. Detta kan åstadkommas genom ny eller förbättrad befintlig teknik, främst inom motorer och kringutrustning men också genom ett intensivt arbete med att minska vikt och luftmotstånd. Eftersom det inte finns någon komplett lösning, som på ett kostnadseffektivt sätt löser problemet, måste forskningen ta itu med alla tre aspekterna med både kort- och långsiktiga lösningar. På kort till medellång sikt fokuseras huvudsakligen en förbättring av förbränningsprocessen genom avancerade styrsystem, direktinsprutning, minskning av friktionsförlusterna och införandet av material med låg vikt i komponenter, i de fall detta är genomförbart. Långsiktiga lösningar skulle kunna vara eldrivna hybridfordon eller fordon, som drivs av ett bränslecellssystem. Volvo deltar i flera samarbetsprojekt kring bränsleceller och har byggt upp ett eget laboratorium för fullskaletester och utvärdering av olika system. Sedan våren 1998 testar Volvo bränsleceller i bussar i USA genom dotterbolaget Nova BUS. I juni 1997 slutfördes ett projekt där Volvo, Renault och andra samarbetspartners med stöd av EU utvecklade en bränslecellsdriven bil som nu används för fortsatta tester. Under 1998 påbörjades ytterligare ett projekt med bl a Volvo 18

21 och Renault. Under årens lopp har Volvo uppvisat några avancerade hybridkonceptfordon och under 1999 planeras tekniken införas på prov i bussar och distributionsfordon, som under en treårsperiod kommer att användas i reguljär trafik för att ge praktiska erfarenheter. BioRID Säkerhet Säkerhet är kompromisslöst inom Volvo och har alltid högsta prioritet i olika konstruktioner. Volvos forskningsarbete har utvidgats till att utöver den traditionella passiva säkerheten också omfatta aktiv säkerhet, biomekanik och beteendevetenskap. Vidare fokuseras händelseförloppet i en krock mellan personbil och lastbil samt mellan bil och fotgängare. Inom aktiv säkerhet sker utvecklingen främst inom IT och styrsystem med syfte att förhindra att olyckor inträffar. Som exempel kan nämnas möjlighet att förhindra att föraren somnar vid ratten. Volvo bygger ett nytt säkerhetscentrum som kommer att göra det möjligt att inte enbart utföra krocktester av bilar utan även av nyttofordon och kollisioner mellan person- och lastbilar. Elektronik och reglersystem En väl uppbyggd och funktionell struktur för fordonets elektroniska system är grundläggande för de styrsystem som introduceras med syfte att minska växthusgaser och förbättra säkerhet och rörlighet. Under 1998 lanserade Personvagnar och Lastvagnar avancerade multiplexa elektroniksystem som gör det möjligt att i framtiden komplettera med ytterligare funktioner som t ex integrerade styrsystem för drivlinan där samverkan mellan motorn och växellådan förbättras för att nå optimal prestanda. BioRID-dockan (Biofidelic Rear Impact Dummy) visades upp under 1998 efter över tre års forskning. Dockan, som har till uppgift att ge bättre kunskap om hur så kallade whiplashskador uppstår och kan reduceras, är försedd med en ryggrad som består av 24 styva ryggkotor som är ihopfogade med ledade metallfogar. I bröstkorgsregionen är dessa utformade som torsionsstavar medan rörelsen i nackpartiet bestäms av en kombination av dämpande element och muskelsurrogat i form av längsgående kablar. Virtuella fordon och utvecklingsprocesser Att utveckla fordon är en komplicerad uppgift, som innebär integrering av ett stort antal komponenter och system, med många komplexa kontaktytor mellan både komponenter och olika leverantörer. Traditionellt har detta inneburit långa utvecklingstider och ett stort antal prototypfordon. Volvo övergår i allt högre grad till att utnyttja IT- och simuleringsverktyg vilket innebär att både fordon och koncept utvecklas, studeras, testas och förfinas i datorn, s k virtuella fordon, innan något fordon byggs. Resultatet blir att en till två prototypgenerationer kan undvikas och när prototypen väl byggs håller den dessutom högre kvalitet och är avsevärt närmare en färdig produkt. Som ett led i detta forskar Volvo kring avancerade simuleringstekniker, t ex formning och flödessimuleringar som ska ersätta vindtunneltester. Formning Simuleringar av formning, som utförs i en superdator, kan nu ersätta praktiska erfarenheter. Detta innebär att det under de inledande faserna av utvecklingen av en ny produkt går att simulera och testa produktionsprocessen i datorn, vilket i sin tur innebär hög kvalitet samt reducerade ledtider och kostnader. 19

22 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Lagkrav och emissioner, personbilar USA och Europa Emissionskrav personbilar g/km CO NOx HC HC+NOx EURO ,2 0,5 EURO ,3 0,15 0,2 EURO ,0 0,08 0,1 Kalifornien TLEV 3 2,6 0,37 0,097 LEV 3 2,6 0,19 0,056 ULEV 3 1,3 0,19 0,034 SULEV 4 0,62 0,012 0,0062 ZEV EURO 96 - gällande lagkrav inom EU (testcykel enligt EC 96/44) 2 EURO 2000 och EURO 2005 föreslagna lagkrav inom EU (testcykel enligt EC 96/69) 3 Enligt emissionsstandard LEV I (gällande), testcykel FTP75, 100K 4 Enligt emissionsstandard LEV II (modellår ), testcykel FTP75, 120K Emissioner av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar är till skillnad från utsläppen av koldioxid reglerade i lag i många länder. De strängaste bestämmelserna tillämpas i Kalifornien där det s k ZEV-mandatet förväntas införas år (ZEV = Zero Emission Vehicle, d v s fordon som inte släpper ut några skadliga avgaser under drift ) Bestämmelserna är något mindre stränga för de biltillverkare som säljer färre än bilar per år i Kalifornien, däribland Volvo. Till exempel behöver de inte erbjuda renodlade elbilar. Inom EU införs strängare emissionslagstiftning för personbilar år 2000 och Från och med modellår 1999 finns Volvo S80, S70, V70 och C70 på samtliga marknader i versioner som uppfyller de stränga emissionskraven enligt LEV (se tabell ovan). Emissioner, Volvo personbilar, g/km CO HC+NOx CO 2 Volvo S80 2,9 man. 1 0,16 0, Volvo S70 2,5 man. 0,42 0, Volvo S40 1,8i 0,16 0, Volvo S70 Bi-Fuel 0,22/0,84 0,16/0,24 198/264 1 Enligt europeisk testcykel EC96/94. Angivna värden för Volvo S70 Bi-Fuel gäller gasdrift/bensindrift Viktiga miljökrav EUs ministerråd och den europeiska bilindustrins samarbetsorganisation ACEA enades 1998 om utsläppsbegränsningar för nya bilar. Medlemmarna, däribland Volvo Personvagnar, har åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid med 25% fram till 2008, med utgångspunkt från 1995 års nivå. Det innebär att en genomsnittlig personbil som säljs inom EU inte får släppa ut mer än 140 g CO 2 /km vilket motsvarar en bränsleförbrukning på ca 6 l/100 km. Bränsleförbrukning och emissioner I december 1997 fastlade Volvo målsättningen att varje nytt fordonskoncept skall vara mer bränsleeffektivt än den produkt som ersätts. Prioriterade områden är utveckling av alternativa bränslen och drivlinor samt material för att minska vikten (se Forskning och utveckling sidan 18). De nya stadsbussarna Volvo 5000, Volvo 7000 och Volvo B7L har ca 10 procent lägre bränsleförbrukning än föregående Volvo B10L. Även Volvos nya lastbilar i FH- och FM-serierna har lägre bränsleförbrukning än föregående modeller. Förbättringarna för bussarna beror på ny motor och reducerad vikt och för lastbilarna dels på utveckling av motorer och andra drivlinekomponenter, dels på 10-20% förbättrade aerodynamiska egenskaper. Volvo introducerade under året också en ny hjullastare, L220D, med 10-15% lägre bränsleförbrukning än konkurrerande maskiner. Även årets nya personbilsmodeller har en väsentligt minskad bränsleförbrukning. Volvo S80 har 12-19% lägre bränsleförbrukning än Volvos förra stora bilmodell Volvo S90. Ett antal varianter av Volvo S/V70, 1999 års modell, har 7 12% lägre bränsleförbrukning än föregående årsmodell. Reduktionen har kunnat göras genom ett nytt system för motorstyrning och minskad friktion i motor och transmission. I mars 1998 introducerades Volvo S/V40 med direktinsprutande bensinmotor, som har en bränsleförbrukning på 6,9 l/100 km. Volvo tillverkar och säljer lastbilar, bussar och personbilar för metangasdrift (naturgas och/eller biogas). Gasdrivna Volvo personbilar (Volvo S70 och V70) har sålts sedan 1995 och inom bussbranschen har Volvo Bussar en ledande position med över 100 sålda fordon Lastvagnar introducerade i januari 1999 en naturgaslastbil. Miljöanpassad produktutveckling För att säkerställa en låg total miljöbelastning från Volvos produkter införs nya arbetsredskap för miljöanpassad konstruktion samtidigt som arbetet fördjupas med Volvos leverantörer med tydligare krav på införande av miljöstyrningssystem och redovisning av miljödata. Under 1998 beslutade Personvagnar att använda en s k Environmental Failure Mode and Effect Analysis, vilket är en metod för kvalitetsanalyser i tidiga skeden av produkt- och processutvecklingen och som även kan användas för att tidigt 20

23 analysera miljörisker. Arbetssättet innebär en systematisk genomgång av krav och risker och utgör också underlag för mer fördjupade livscykelbedömningar. Producentansvar för uttjänta personbilar Den 1 januari 1998 infördes det s k producentansvaret för uttjänta personbilar i Sverige, vilket innebär att tillverkare och importörer är skyldiga att ta emot fordon som registrerats fr o m 1 januari 1998 för skrotning utan kostnad för bilens ägare. Senast år 2002 skall 85% av fordonsvikten kunna återvinnas. Liknande krav förväntas inom EU och Volvo Personvagnar planerar för ett väl utbyggt nät för återvinning av skrotbilar på de flesta marknader i Europa inom de närmaste åren. För den svenska verksamheten fonderades Mkr för omhändertagande av de personbilar som såldes under året. Miljöledning enligt internationella standarder I syfte att minska miljörisker, uppnå kostnadsbesparingar och tydliggöra mål och måluppfyllnad inom miljöområdet införs miljöledningssystem inom Volvos samtliga enheter. Totalt hade 34 anläggningar och enheter infört miljöledningssystem enligt EMAS (Eco-Management and Audit Scheme) och/eller ISO per den 31 december Under året genomfördes dessutom 28 miljörevisioner, vilket innebär att samtliga majoritetsägda produktionsanläggningar i koncernen utom en är reviderade. Saneringsåtgärder, försäkringar och skadestånd Sedan 1989 har miljörevisioner identifierat ett uppskattat saneringsbehov uppgående till 90 Mkr och det har resulterat i saneringsåtgärder för ca 60 Mkr. I samband med miljörevisioner görs också en miljöriskvärdering av verksamheten. Volvo har miljörelaterade försäkringar för skador i närområdet orsakade av plötsliga utsläpp (gäller ej i Nordamerika). I en överenskommelse med den amerikanska miljöförvaltningen EPA har Volvo Lastvagnar åtagit sig att betala 5 MUSD i en förlikning om kväveoxidutsläpp i USA. Dessutom skall Volvo investera 9 MUSD i forskningsåtgärder inom emissionsteknik. Därutöver finns inga väsentliga miljörelaterade skadeståndskrav hänförliga till Volvos produkter eller anläggningar. Produktion Volvos mål för åren avseende reduktion av energi- och vattenförbrukning och reduktion av utsläpp av lösningsmedel, kväveoxider och svaveldioxid vid de majoritetsägda produktionsanläggningarna har, såsom framgår på sidan 106, uppfyllts med god marginal. Antalet produktionsanläggningar i Sverige uppgick vid årskiftet till 23 stycken. Alla anläggningar har tillstånd med villkor som avser avfall och buller, utsläpp till luft, vatten och mark. Tillstånden omfattar produktion och montering av personbilar, lastbilar, anläggningsmaskiner, marin- och industrimotorer samt flygmotorer. Fyra tillstånd kommer att förnyas under Lagkrav och emissioner, tunga fordon Emissionskrav, kväveoxider, tunga fordon, USA och Europa NOX g/kwh Euro 1 Steg 1 Euro 2 USA98 Steg 2 Euro 3 Anläggningsmaskiner USA Anläggningsmaskiner EU Lastbilar och bussar EU Lastbilar och bussar USA USAO Steg 3 Euro 4 För kommersiella fordon har låg bränsleförbrukning frivilligt fokuserats medan emissionerna av framförallt kväveoxider (NOx) har reglerats i lag. För att tillgodose skilda lagkrav på olika marknader har fordonstillverkarna utvecklat omfattande modellprogram. Under de kommande åren kommer lagkraven för utsläpp av kväveoxider från tunga dieseldrivna fordon att harmoniseras inom EU och USA. Volvo har historiskt sett uppfyllt lagkraven i god tid innan de har trätt i kraft. Emissioner, Volvos bussar och lastbilar, g/km CO NOx HC PM Modern dieselmotor, > 10 l, MK 1 0,3-1,8 5,9-6,3 0,12-0,25 0,04-0,10 Modern dieselmotor, >10 l, EU-bränsle 0,3-1,8 6,3-6,8 0,11-0,24 0,05-0,12 Naturgasmotor med katalysator, 10 l och 6 l 2 <0,3 2,0 <0,2 1 <0,02 Samtliga värden är EU-certifierade, ECE R49 MK1=Dieselbränsle, svensk miljöklass 1 1 NMHC (Non methane hydrocarbons) 2 Något beroende av gaskvalitet 21

24 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Volvo, EMU och euron Den 1 januari 1999 infördes euron som officiell valuta för elva av Europeiska Unionens medlemsländer (Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Finland, Irland, Spanien, Portugal, Italien och Österrike), som tillsammans utgör EMU. De övriga länderna i Europeiska Unionen (Sverige, Storbritannien, Danmark och Grekland) är inte medlemmar i EMU från starten. Med 58 procent av koncernens nettoförsäljning och 75 procent av inköpen har Volvo en omfattande verksamhet i Europa. Flertalet av de länder i Europa där Volvo har verksamhet ingår i EMU. Detta medför ett nytt affärsklimat som kommer att inverka på Volvos verksamhet. Volvo har ställt sig positivt till EMU och euron. I och med förverkligandet av EMU kommer euron att bli koncernens viktigaste valuta inrättade Volvo en kommitté för att följa euroförberedelserna, belysa fördelarna med den europeiska inre marknaden och införandet av en gemensam valuta, samt säkerställa att koncernen är väl förberedd. Arbetsgrupper har bildats för att hantera särskilda frågor såsom finans, IT, leverantörer, personal, redovisning och juridik. Fr o m den 1 januari 1999 kan såväl Personvagnar som kommersiella produkter använda euron som affärsvaluta. Volvos interna verksamhet i EMU-länderna kommer att anpassas till euron under en övergångsperiod fram till Ökad konkurrens och pristransparens Enligt Volvo kommer EMU att stimulera den europeiska efterfrågan på kommersiella fordon och personbilar. Prisjämförelser kommer att förenklas och kunder kommer att ifrågasätta prisskillnader mellan liknande produkter i olika regioner. Den monetära unionen kommer därmed att öka konkurrensen och på så vis stärka europeisk industri i ett globalt perspektiv genom att framdriva rationaliseringar och kostnadsnedskärningar. Eurons införande på marknaden förväntas ske successivt. Volvo har vidtagit åtgärder för att begränsa prisavvikelser inom Europa och har beredskap att genomföra nya prisstrategier vid lämplig tidpunkt. Den övergripande inverkan på Volvokoncernens vinstmarginaler förväntas vara begränsad eftersom såväl kostnader som intäkter påverkas. Informationsteknologi Att konvertera från nationell valuta till euro innebär ett stort resursbehov inom IT-verksamheten. Volvos förmåga att utföra de nödvändiga systemanpassningarna till euron är god. Inriktningen är att hantera arbetet som ett led i den löpande anpassningen till en förändrad omgivning. 22 Valutarisker För Volvos del kommer EMUs förverkligande att medföra lägre kostnader vid valutasäkring och transaktioner. De positiva effekterna uppstår genom lägre ränteskillnader och större valutastabilitet i EMU, reducerat antal valutor som

25 måste säkras samt att köp- och säljkurserna kommer att försvinna. Under de senaste årens konvergensprocess har Volvo upplevt en betydande minskning av valutasäkringskostnader på grund av mindre ränteskillnader och större stabilitet i EMUs valutor. Volvo har analyserat utestående finansiella kontrakt och preliminärt konstaterat att det under övergångsperioden inte är nödvändigt att göra några omförhandlingar i de befintliga kontrakten. Flertalet kontrakt för att säkra kommersiella flöden kommer att förfalla mellan Valutasäkringar av eget kapital i en EMU-valuta kommer inte att omräknas förrän det aktuella bolaget övergår till euro. Volvos policy för valutasäkring kommer att ses över som ett led i förberedelserna inför övergången till euro. Redovisning Volvo bedriver förberedelsearbete för att säkra möjligheten att kunna övergå från svenska kronor till euro som koncernvaluta. Volvo har inte fattat något beslut om att övergå till euro som valuta för redovisning och rapportering. Tidpunkten för övergången kommer att bero på svensk lagstiftning och rådande affärsförhållanden. En börsnotering av volvoaktier i euro på Stockholms fondbörs kommer att övervägas så snart som efterfrågan uppstår. Volvo och millenniumskiftet Övergången till år 2000 för datorer, mikroprocessorer och mjukvara som används i sådan utrustning, är ett globalt problem av stor betydelse. På grund av den mycket utbredda användningen av informationsteknologi kommer övergången att påverka de flesta företag, inklusive Volvo. Arbetet som bedrivs inom Volvo för att identifiera och lösa de problem som kan uppstå har hög prioritet. Ansvaret för processen har decentraliserats och vilar på varje enskild affärsområdeschef. Support, rapportering och uppföljning hanteras på koncernnivå. Volvos mål är att gå in i det nya seklet utan några allvarliga avbrott i verksamheten. Volvo använder en metodik för kvalitetssäkring bestående av fyra steg som utformats för att eliminera problem inom områdena datormiljöer, applikationer och inbäddade system. De fyra stegen är inventering, analysering/prioritering, åtgärder och verifiering. Merparten av datormiljöer och applikationer beräknas vara åtgärdade och testade under andra kvartalet Merparten av inbäddade system beräknas vara åtgärdade vid utgången av juni 1999 för att kunna testköras under semesterperioden. Volvo deltar i ett amerikanskt bilindustriprogram för att säkerställa att leveranskedjan är väl förberedd inför millenniumskiftet. Detta program, som hålls samman av AIAG (Automotive Industry Action Group), grundar sig på förutsättningen att bilindustrins aktörer har ett gemensamt intresse av en välfungerande leveranskedja. Arbetet med att säkerställa att Volvos leverantörer av 23

26 F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE produktionsmaterial, reservdelar och transporter kan fortsätta att leverera utan avbrott, utförs av en arbetsgrupp bestående av representanter för varje affärsområde inom Volvo. Volvo har dessutom anlitat externa konsulter för att göra en bedömning av situationen hos ett antal utvalda leverantörer och deras förberedelser inför år Genomgången av Volvos leverantörer beräknas i huvudsak vara klar vid halvårsskiftet Varje lokal volvoenhet har upprättat kontakter med leverantörer av annat än produktionsmaterial, t ex energi och produktionsutrustning, för att säkerställa att avbrott inte uppstår i tillförseln respektive utrustningen. En annan viktig länk i Volvos verksamhet är de många återförsäljarna runt om i världen. Merparten av dessa återförsäljare är företag fristående från Volvo med en varierande grad av IT-beroende. Volvos säljbolag i respektive land har ansvar för kontakten med återförsäljarna och följer upp deras förberedelser inför övergången till år Volvos utgifter för att förbereda övergången till år 2000 har inte budgeterats och följts upp som separata projekt utan ingår i ordinarie verksamhet. Utgifterna kostnadsförs löpande med undantag av aktiverbara anskaffningskostnader för utbyte av viss utrustning. Volvos nuvarande uppskattning är att utgifterna för att förbereda övergången till år 2000 kommer att uppgå till sammanlagt ca 800 Mkr, från början av 1997 till mitten av år 2000, med en kulmen i slutet av 1998 och början av Beloppet är fördelat på arbetet med att eliminera problem i områdena datormiljöer och applikationer, 400 Mkr, inbäddade system, 125 Mkr, investeringar i ny och uppdaterad utrustning, 175 Mkr, samt övriga oförutsedda åtgärder både före och efter årsskiftet 1999/2000, 100 Mkr. Det bör beaktas att uppskattningar av detta slag är förenade med viss osäkerhet. Även om Volvo aktivt arbetar med att försäkra sig om att leverantörer och andra viktiga samarbetspartners vidtar nödvändiga åtgärder inför övergången till år 2000 har Volvo liten kontroll över huruvida de vidtar nödvändiga åtgärder i rätt tid. Ett tänkbart scenario som skulle kunna resultera i en betydande negativ effekt på Volvos resultat, likviditet och finansiella ställning är om flera just in time-leverantörer och andra viktiga samarbetspartners samtidigt skulle få leveransproblem i samband med övergången till år Volvo arbetar för närvarande med att identifiera leverantörer, system och andra delar av verksamheten som trots förberedelser skulle kunna utgöra risk vid övergången till år Utifrån resultatet utarbetar Volvo beredskapsplaner som bedöms vara färdigställda under det tredje kvartalet

27 Förändringar i styrelse och ledning Lars Ramqvist, 59 år, f d koncernchef i Ericsson, invaldes vid bolagsstämman den 22 april 1998 till ny ledamot och vice ordförande i AB Volvos styrelse. Till ny ledamot i styrelsen invaldes också Finn Johnsson, 52 år, verkställande direktör i Mölnlycke Health Care AB. Björn Svedberg lämnade sin befattning som ledamot i AB Volvos styrelse. Staffan Jufors, 46 år, tidigare direktör för Volvo Personvagnar Komponenter AB, division karosskomponenter, Olofström, tillträdde i april 1998 befattningen som verkställande direktör i AB Volvo Penta och medlem i Volvos koncernledning. Tryggve Sthen, 46 år, tillträdde den 1 maj 1998 befattningen som verkställande direktör i Volvo Construction Equipment och medlem i Volvos koncernledning. Tryggve Sthen var tidigare vice verkställande direktör i Volvo Construction Equipment. Stefan Johnsson, 39 år, f d verkställande direktör för Volvos internbank, Volvo Group Finance Sweden AB, utsågs den 15 oktober 1998 till ny medlem i Volvos koncernledning med ansvar för strategi och affärsutveckling samt som finansdirektör fr o m 1 januari Jan Engström, 48 år, f d finansdirektör i AB Volvo, efterträdde vid årsskiftet 1998/1999 Björn Larsson som verkställande direktör för Volvo Bussar AB. Utdelning Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1998 om 6:00 kronor per aktie eller totalt Mkr. Föregående års utdelning var 5:00 kronor per aktie. En avyttring av Volvo Personvagnar kommer att ge koncernen en stark finansiell ställning. Sedan tidigare har styrelsen uttryckt en ambition att expandera inom området kommersiella produkter. Denna expansion kommer att intensifieras. Styrelsen ser ett flertal möjligheter till ytterligare förvärv och därmed även ett behov av finansiell handlingsberedskap. Skulle styrelsen i en framtida bedömning av koncernens långsiktiga kapitalbehov anse att de finansiella nettotillgångarna överstiger behoven kommer styrelsen enligt tidigare uttalande, föreslå att aktieägarna tillförs detta överskott. Den bästa metoden för detta anser styrelsen vara återköp av egna aktier och förväntar sig att svenska myndigheter påskyndar möjligheten för en sådan åtgärd. Redogörelse för styrelsearbetet under 1998 Volvos styrelse består av åtta ledamöter valda av bolagsstämman samt tre ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören ingår i styrelsen. Under 1998 har styrelsen hållit sex ordinarie möten. Utöver de ordinarie mötena har åtta extra styrelsemöten hållits. Styrelsen har antagit en arbetsordning för sitt interna arbete som bland annat innehåller regler gällande antal styrelsemöten, ärenden som skall behandlas på ordinarie styrelsemöten samt styrelseordförandens åligganden. Styrelsen har också gett ut skrivna instruktioner angående när och hur sådan information som erfordras för styrelsens bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning skall rapporteras till styrelsen, arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt i vilken ordning de vice verkställande direktörerna skall träda in i verkställande direktörens ställe. Under året har styrelsen löpande kontrollerat bolagets och koncernens ekonomiska och finansiella ställning. Styrelsen har vidare fortlöpande behandlat frågor om avyttringar, förvärv och nyetableringar samt frågor om investeringar i produktförnyelse och produktutveckling inom Volvos olika affärsområden. 25

28 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE Totalmarknadens utveckling personbilar Antal nyregistrerade personbilar, miljoner 40 37,5 36,5 Totalt 35 13,3 14,3 30 Västra Europa Nafta 9,4 9,3 15 Japan 4,5 4,1 10 3,1 Asien 2,1 5 Övriga 7,2 6, Personvagnar Personbilsindustrin präglades under 1998 av fortsatt hård konkurrens och kraven på utveckling var stora såväl inom marknadsföring som distribution, produktoch processutveckling. Den totala världsmarknaden för nyregistrerade personbilar, inklusive minibilar (<660cc), minskade till 36,5 miljoner bilar. Sedan 1993 har efterfrågan på den europeiska bilmarknaden kontinuerligt ökat och under 1998 noterades en markant uppgång i antalet nyregistrerade bilar i Europa, 7% mot Den nordamerikanska marknaden sjönk med ca 1%. Den för Volvo viktiga japanska marknaden sjönk med 9% som helhet medan importerade märken sjönk med 18%. Konkurrenter Volvo Personvagnar är en nischtillverkare inom bilindustrin, med produkter i den övre delen av marknaden där ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna nå en konkurrenskraftig position. Viktiga konkurrenter är Mercedes-Benz, BMW och Audi. Inom segmentet stora bilar, där Volvo S/V70, Volvo S/V90, Volvo 940, Volvo C70 samt Volvo S80 ingick för 1998, var Volvos andel i Europa 7,0% (8,2) och i Nordamerika 11,5% (10,9). I mellanbilssegmentet där Volvo S/V40 konkurrerar var Volvos andel 4,3% i Europa (3,6). Volvos andel av den totala personbilsmarknaden utgjorde oförändrat 1%. Konsolideringen inom personbilindustrin innebar allianser över nationella gränser och kulturer. Konsolideringsprocessen pågick även inom underleverantörsoch eftermarknadsindustrin med stora sammanslagningar. En annan trend som accentuerades var att ansvar för allt större delar av bilens innehåll överlåtes till underleverantörer, vilket innebär delad forsknings- och utvecklingskostnad. Ambitioner 1999 Volvo Personvagnars produktutbud 1999 breddas genom bl a introduktioner av Volvo S/V40 på nya marknader och nya varianter av Volvo S80, där motorprogrammet utvidgas med 5-cylindriga bensin- och dieselmotorer. Motorutvecklingen inriktas på motorer med lägre emissioner och lägre bränsleförbrukning. Dessutom intensifieras utvecklingen av en egen dieselmotor för att möta den ökande efterfrågan på dieseldrivna bilar. 26 Introduktion av Volvo S80, baserad på en ny industriell plattform Volvo S80 som introducerades i maj 1998, breddar Volvo Personvagnars kundbas genom att attrahera nya kundgrupper samt bekräftar Volvos position inom säkerhet, kvalitet och miljö.volvo S80 är den första modellen utvecklad på Personvagnars nya stora plattform. Genom att fler modeller baseras på samma plattform uppnås kortare ledtider, mer effektiv produktion och ökad kostnadseffektivitet. Metoden möjliggör ett bredare produktutbud. Ett ökat leverantörsansvar när det gäller utveckling och tillverkning av hela system i bilen är en viktig del i konceptet. Närmare 60% av materialvärdet i Volvo S80 levereras i sekvenser till fabriken enligt just-in-time principen. Åtta stora

29 leverantörer har i nära samarbete med Personvagnar etablerat tilllverkning nära Torslandafabriken, vilket möjliggör sekvensleveranser av färdiga moduler till fabriken. Produktion och kapacitet Totalt tillverkades ( ) volvobilar. Under februari 1998 upphörde produktionen av Volvo 940 och Volvo S/V90 i Torslandafabriken, Sverige. Därefter genomfördes en ombyggad av fabriken inför produktionsstart av Volvo S80, vilket gav ett lågt kapacitetsutnyttjande för 1998 som helhet. Produktionen av Volvo S80 inleddes i stor skala i augusti och efter åtta veckor var produktionstakten bilar på årsbasis. Under första kvartalet 1999 planeras produktionen av Volvo S70 att flyttas från Torslandafabriken till Gent, Belgien för att ytterligare effektivisera Torslandafabriken kring det nya produktionskoncept som Volvo S80 är den första modellen att utnyttja. Kapacitetsutnyttjandet var under året högt i anläggningen i Gent och i, den med Mitsubishi samägda, fabriken i Born, Holland. Produktionsanläggningarna i Malaysia och Thailand utnyttjades minimalt och fabriken i Indonesien stängdes under året. Som ett led i översynen av den industriella strukturen stängdes fabriken i Halifax, Kanada i december. Fabriken hade en årlig produktion på ca bilar. Den av Volvo Personvagnar och brittiska TWR samägda fabriken Autonova i Uddevalla ökade under slutet av 1998 produktionen av Volvo C70 till en årstakt av bilar. I december 1998 träffades en överenskommelse om överlåtelse under första kvartalet 1999 av den holländska statens tredjedel av aktierna i bilfabriken NedCar i lika stora delar till Volvo Personvagnar AB och Mitsubishi Motors Corporation. Nyckeltal Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 1 1,8 4,7 3,7 1 Exklusive jämförelsestörande poster Inklusive jämförelsestörande poster om 681 Mkr var rörelseresultatet Mkr och rörelsemarginalen 3,0%. Antal fakturerade fordon Personvagnar Personvagnar Västra Europa Östra Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga marknader Totalt Största marknader Personvagnar Registrerade Marknadsandel, Volvo personbilar % USA ,1 1,2 Sverige ,8 21,1 Tyskland ,0 1,1 Storbritannien ,9 1,7 Italien ,0 1,0 Nederländerna ,0 3,6 1 Tecknade order. Antal tillverkade bilar Volvo S/V Volvo S/V/C Volvo S Total : Inkluderar Volvo 400-serien : Inkluderar Volvo 800-serien : Inkluderar Volvo 900-serien och Volvo S/V90. Tillverkning av Volvo S80 började augusti 1998 Investeringar Investeringarna i anläggningar, Mkr (5.544) var i det närmaste oförändrade mot Dessa omfattade investeringar i produktutvecklingsprocessen samt i den nya stora plattformen, t ex omställning av produktionsprocessen i Torslanda och Gent, investeringar i karossfabriken i Olofström och i verktyg hos leverantörer. Betydelsefulla investeringar skedde också i motortillverkningen i Skövde med anledning av Personvagnars nya motorkoncept för Volvo S80. Byggnation av ett nytt avancerat säkerhetscentrum, Volvo Safety Center 2000, påbörjades under

30 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE 28 Produkter och produktnyheter Personvagnars produktprogram består av sedan-, herrgårdsvagns- och coupé/ cabrioletmodeller. Volvo S/V40 tillhör segmentet för medelstora familjebilar. Dagens produktprogram erbjuder motorer mellan 95 och 200 hk. Under våren 1998 lanserades Volvo S40 och V40 1,8i med en direktinsprutad bensinmotor samt en ny lättrycksturbo, 2,0T. Den sistnämnda varianten kommer under sommaren 1999 att introduceras på den nordamerikanska marknaden. Under 1999 kommer även en ny direktinsprutad turbodieselmotor i Volvo S40 och V40, kallad 1,9D med mycket låg bränsleförbrukning. Volvo S/V70 tillhör segmentet för större familjebilar. Produktprogrammet består av 5-cylindriga bensin- och dieselmotorer. V70 har sedan 1997 funnits i fyrhjulsdrift i versionerna AWD (All Wheel Drive), XC (Cross Country) och R. Under 1998 utökades AWD-programmet med S70 AWD. Under året infördes dessutom en förbättrad sidokrockkudde som också skyddar huvudet. Volvo S80, en sedan i storleksklassen ovanför Volvo S70, introducerades under Volvo S80 är ett helt nytt bilkoncept med produktnyheter som bekräftar och förstärker Volvos position inom säkerhet, kvalitet och miljö. Inom säkerhetsområdet lanserades till exempel WHIPS (Whiplash Protection System), som är ett nytt stolkoncept med skydd mot pisksnärtskador, och IC (Inflatable Curtain) en vidareutveckling av Volvos sidokollisionsskydd. Volvo C70 coupé och cabriolet är nischprodukter som breddar Volvos kundbas och kombinerar Volvos traditionella värden med exklusivitet och körglädje. Volvo C70 cabriolet lanserades under året på den nordamerikanska marknaden. Volvo S/V90 och Volvo 940 fasades under 1998 ur produktsortimentet. Volvos gasdrivna S/V70 Bi-Fuel väckte intresse i Sverige och på den kontinentaleuropeiska marknaden. Volvo S80 finns från 1999 tillgänglig i två Bi-Fuel versioner (metan och LPG). Marknadsföring och distribution Behoven av investeringar i ny teknik, kompetens och kvalitet innebar en fortsatt översyn av distributionsnäten i Europa och USA, med en ökande andel större och exklusiva återförsäljare som följd. I syfte att säkerställa ett enhetligt budskap och uppnå effektivitet i kommunikationsprocessen användes global kommunikation vid lanseringen av Volvo S80. Personvagnar var först i Europa med en "köp-service" på Internet. Under 1999 kommer denna tjänst att göras tillgänglig för hela västra Europa samt startas upp för USA. För Ungern, Tjeckien och Polen utvecklades ett speciellt försäljningskoncept med syfte att förstärka varumärket och nå volymtillväxt. Försäljning och marknadsandelar Nettoomsättningen för Personvagnar 1998 uppgick till Mkr. (96.453). Totalt fakturerades volvobilar, en ökning med 3% eller bilar jämfört med Ökningen hänför sig till Nordamerika och Europa, bilar medan övriga marknader minskade med bilar. I Europa ökade volymerna med bilar, vilket främst kan hänföras till Volvo S/V40 som också ökade sin andel av den europeiska marknaden. Volvos stora bilar tappade volym bl a beroende på utfasningen av Volvo 940 och S/V90 med något lägre marknadsandel som följd. På den i övrigt sjunkande nordamerikanska marknaden ökade Volvos försäljningsvolym med bilar och marknadsandelarna ökade. Var femte bil var fyrhjulsdrivna Volvo V70 Cross Country eller V70 All Wheel Drive. Rörelseresultat Personvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till Mkr (4.510) och motsvarande rörelsemarginal till 3,7% (4,7). Under fjärde kvartalet 1998 steg rörelsemarginalen till 4,2% bl a till följd av gynnsammare produktmix genom introduktionen av nya Volvo S80. Högre försäljningsvolymer, positiva valutaeffekter och kostnadsreducerande åtgärder inom produktion och inköp kompenserade inte fullt ut planerade kostnadsökningar för introduktion och produktionsstart av Volvo S80 samt för vikande efterfrågan i Sydostasien. Avkastning på operativt kapital var 24% (>25). Under 1998 reserverades 681 Mkr bland annat för nedläggningen av fabriken i Halifax, Kanada, CKD-tillverkningen (packsatser) i Göteborg samt omstrukturering av distributionsstrukturen för reservdelar i USA. Rörelseresultatet, inklusive jämförelsestörande poster, uppgick till Mkr.

31 Lastvagnar Totalmarknadens utveckling lastbilar ³ 16 ton Antal nyregistrerade lastbilar, tusental Under 1998 planade den globala lastbilsefterfrågan ut på en historiskt sett hög nivå. Stora efterfrågeökningar i västra Europa och Nordamerika kompenserade minskningar i Asien, östra Europa och Sydamerika och den sammantagna världsmarknaden för tunga lastbilar 1998 blev oförändrad jämfört med föregående år Totalt Västra Europa Den västeuropeiska marknaden för tunga lastbilar kännetecknades av hård konkurrens och nådde rekordnivån fordon ( ). Efterfrågan var stark även på den nordamerikanska marknaden som uppgick till lastbilar ( ) i den tunga viktklassen. Under januari och februari 1999 noterades en viss avmattning när det gäller efterfrågan i vissa delar av västra Europa medan Nordamerika Japan Övriga den nordamerikanska låg kvar på en fortsatt hög nivå Konkurrenter Volvo är världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar över 16 tons totalvikt. Försäljning sker i drygt 100 länder i samtliga världsdelar. Antalet konkurrenter med en årsproduktion över tunga lastbilar uppgår till åtta stycken, varav Mercedes och amerikanska Paccar är större än Volvo. I Europa var Volvo 1998 det näst största varumärket för tunga lastbilar, medan positionen i Nordamerika var nummer fem. Inom den medeltunga klassen, 7 16 ton, är Volvo den sjätte största tillverkaren i Europa. Ambitioner 1999 Lastvagnars ambitioner för 1999 är bland annat allt att etablera en gemensam produktbas på alla kontinenter, vilket innebär att ett ökat antal modeller byggs för fler marknader på samma modulkoncept. Vidare fortskrider kundintroduktionen av den under 1998 lanserade FMfamiljen. Genom FM-familjens ökade konkurrenskraft i anläggnings- och regionaldistributionssegmenten skapas förutsättningar för ökade marknadsandelar i tunga lastbilssegmentet, primärt i Europa. Vidare inrymmer Lastvagnars ambitioner för 1999 förbättrad produktivitet, ökad distributionseffektivitet samt sänkning av produktkostnaden och kostnaden för köpt material. Härutöver sker offensiva satsningar på marknads-, affärs- och produktutveckling. Nyckeltal Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 1 2,0 3,6 4,8 1 Exklusive jämförelsestörande poster Inklusive jämförelsestörande poster om 46 Mkr var rörelseresultatet Mkr och rörelsemarginalen 4,7%. Antal fakturerade fordon Västra Europa Östra Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga marknader Totalt Största marknader Lastvagnar Lastvagnar Lastvagnar Registrerade tunga Marknadsandel, Volvo lastbilar % USA ,7 11,5 Storbritannien ,7 18,3 Frankrike ,5 14,5 Brasilien ,3 23,1 Tyskland ,5 7,7 Förbättrad skalekonomi skapar förutsättningar för uthållig lönsamhet Lastvagnars utveckling mot ökad skalekonomi, genom produkter baserade på det globala modulkonceptet och med ett maximalt antal gemensamma komponenter, fortsatte under 1998 med lanseringen av FM-familjen. Volvo FM har 78% av sina komponenter gemensamma med Volvo FH, som utgör basen i modulkonceptet. Ett ytterligare steg mot ökad skalekonomi är att vidareutveckla samordningsvinster med Volvos övriga affärsområden. Ett konkret exempel på det är den nya D7C-motorn som i anpassade versioner även används i Volvos bussar. Vidare ingicks under året ett avtal om global bakaxelförsörjning med amerikanska Meritor Inc. Det innebär sänkta kostnader för Volvo genom Meritors skal- 29

32 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE Produkter och produktnyheter Av Lastvagnars produktion är mer än 90% lastbilar i tunga klassen, över 16 tons totalvikt. I denna klass lanserade företaget under 1998 Volvo FM som är speciellt utvecklad för regional- och anläggningstransporter. FM-serien har inneburit utvecklingskostnader och investeringar om 200 Mkr vardera. Kvalitet, bränsleekonomi, och förarmiljö har varit i fokus vid utvecklingen av Volvo FM. Under 1998 presenterades även en ny generation av FH-serien som lanserades 1993 och som sålts i över exemplar. Den nya FH-serien har bl a nya motorer och växellådor samt nytt elektroniksystem som medför lägre underhållskrav. Övriga modeller i tunga klassen inom ramen för det globala modulkonceptet omfattar Volvo VN och Volvo VN 770 vilka, sedan lanseringen hösten 1996 och 1997, sålts i exemplar på den nordamerikanska marknaden samt Volvo NH i Australien. I den medeltunga klassen (7,5-16 ton totalvikt) säljer Volvo modellerna FLC och FL6 avsedda för citydistribution, främst på de europeiska marknaderna. Samarbetet med Mitsubishi omfattar distribution av den lätta lastbilen Mitsubishi Canter i Storbritannien, Frankrike och Italien. fördelar som världsomspännande axeltillverkare. Avtalet betyder också att Meritor tar över Lastvagnars axeltillverkning i Lindesberg. Produktion och kapacitet Kapacitetsutnyttjandet i Lastvagnars industriella system var högt under Under fjärde kvartalet reducerades dock produktionstakten i monteringsfabriken i Curitiba, Brasilien, för en anpassning till vikande orderingång på den sydamerikanska marknaden. Sammanlagt producerades lastbilar (69.720) under Inom ramen för strategin om stärkt närvaro på vissa utvecklingsmarknader startade Lastvagnar 1998 montering av tunga lastbilar i Bangalore i Indien. Under året tecknades en avsiktsförklaring med staden Moskva om att undersöka möjligheterna att bilda ett joint-venturebolag för tillverkning av volvolastbilar för den ryska marknaden. Projektet tillsammans med China National Heavy Truck Corporation, rörande gemensam utveckling och produktion av lastbilar för den kinesiska marknaden fortskrider och produktionsstart planeras till senare delen av Investeringar Under 1998 investerade Lastvagnar Mkr (2.439) i anläggningar och verktyg. I Curitiba-fabriken i Brasilien togs en hyttproduktionsanläggning i bruk. I motorfabriken i Skövde samt i hyttmåleriet i New River Valley, USA genomfördes kapacitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder. Investeringarna innefattade även utrustning och verktyg för produktion av FM-familjen samt marknadsinvesteringar rörande försäljning, service och verkstäder i centrala och östra Europa. Försäljning och marknadsandelar Lastvagnar levererade medeltunga och tunga lastbilar under 1998 vilket är en ökning med 21% jämfört med Leveransökningen berodde på en forsatt stark totalmarknad i kombination med ett attraktivt modellprogram. I västra Europa uppgick leveranserna till fordon (31.040) och marknadsandelen i tunga klassen nådde 15,2% (15,3). I Nordamerika uppgick Volvos leveranser till enheter (20.900) 1998, en ökning med 40% jämfört med föregående år bl a tack vare god marknadsacceptans av Volvo VN. Marknadsandelen i tunga lastbilsklassen (klass 8) i USA steg till 11,5% (9,7) på en ökande totalmarknad. På den brasilianska marknaden minskade Volvos leveranser till lastbilar (4.510) och marknadsandelen var 23,1%(23,3). 30 Antal tillverkade lastbilar Volvo FLC och FL Volvo FL7, 10, 12 och FM7, 10, Volvo FH Volvo NL och NH Volvo VN Total Inkluderar även övriga USA-tillverkade modeller

33 Rörelseresultat Lastvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, ökade till Mkr (1.812). Bakgrunden är högre försäljningsvolymer i Europa och Nordamerika, sänkta kostnader för inköpt material, högt kapacitetsutnyttjande i det industriella systemet och en positiv prisutveckling i Nordamerika. Detta kompenserade ökade kostnader för utveckling och introduktion av FM-serien samt nya generationen FH. Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, ökade till 4,8% (3,6) och avkastning på operativt kapital översteg 25% (18). Under fjärde kvartalet 1998 uppgick rörelsemarginalen till 6,0%. Kostnader om 394 Mkr, avseende bl a avveckling av produktionsanläggningen i Irvine, Skottland och förändringar av Lastvagnars återförsäljarstruktur samt vinst vid försäljning av bakaxelfabriken i Lindesberg om 348 Mkr utgör sammantaget en jämförelsestörande post om -46 Mkr. Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, uppgick till Mkr (1.812). Bussar Efterfrågan på bussar med totalvikt över 12 ton påverkades negativt 1998 av den ekonomiska tillbakagången i Asien och Sydamerika. I västra Europa och Nordamerika däremot ökade bussmarknaderna med preliminärt 15% respektive 13%. Kännetecknande i branschen är att stads- och linjetrafik genom avreglering och privatisering i ökande grad övertas av internationella bussoperatörer som ställer allt högre krav på tillverkarna när det gäller produkter och tjänster. Konkurrenter Volvo Bussar deltar aktivt i branschens omstrukturering som också förväntas fortsätta. Konkurrensen ökar allt mer och tillverkarna strävar efter större volymer för att nå skalfördelar. Volvo är världens näst största tillverkare av bussar och busschassier över 12 tons totalvikt. Mercedes är störst. Renaults och Ivecos bussverksamheter, som fusionerades under 1998, utgör tillsammans världens tredje största tillverkare. Förvärv Volvo Bussar förvärvade i januari 1998 Nova BUS, genom 51% ägda Prévost, med tillverkning i Kanada (St Eustache) samt USA (Roswell och Schenectady) och i oktober förvärvades busstillverkaren MASA med tillverkning i Tultitlan nära Mexico City. Dessa förvärv ingår i koncernens redovisning fr o m andra respektive fjärde kvartalet Förvärven innebär att Bussar nu har en industriell bas i Kanada, USA och Mexico (NAFTA). Verksamheterna omfattar utveckling och tillverkning av stadsbussar, linjebussar samt turistbussar. I januari 1998 fullbordades förvärvet av finländska Carrus Oy. Nyckeltal Bussar Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 1 3,9 5,2 2,7 1 Exklusive jämförelsestörande poster Inklusive jämförelsestörande poster om 422 Mkr var rörelseresultatet -37 Mkr och rörelsemarginalen var 0,3% Antal fakturerade fordon Bussar Västra Europa Östra Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga marknader Totalt Inkluderar förvärven av Nova BUS och MASA fr o m andra respektive fjärde kvartalet Största marknader Bussar Registrerade Marknadsandel, Volvo bussar % USA n.a n.a Storbritannien ,7 53,6 Brasilien ,5 9,0 Kina n.a n.a Kanada n.a n.a 1 Leverans från fabrik 2 Inklusive Hong Kong 3 Inkluderar förvärvet av Nova BUS fr o m andra kvartalet

34 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE Produkter och produktnyheter Produktprogrammet utgörs av stadsbussar, linjebussar samt turistbussar, både i form av kompletta bussar och enbart chassier. Under 1998 introducerades Volvo 5000, en stadsbuss i aluminium med lågt golv, samt Volvo 7000, även den en låggolvsbuss för tät stadstrafik, men i rostfritt stål. Samtidigt presenterades nya Volvo B7L, ett chassi optimerat för stadstrafik. Motorn i de nya bussprodukterna är en variant på den nya 7 liters dieselmotor som används i Volvos nya lastbil FM7. Under 1998 introducerades även Super Olympian, ett chassi med låg entré, utvecklat för dubbeldäckare i stadstrafik. Volvo B6BLE, ett nytt midibusschassi med lågt insteg, introducerades. Genom förvärven i Nordamerika har ett flertal nya produkter tillförts verksamheten. Dessa produkter marknadsförs under egna varumärken. Ambitioner 1999 Bussars ambition är fortsatt global expansion samt effektivisering av den internationella produktionsstrukturen. Omstruktureringen av produktionen i Europa fortsätter planenligt, vilket innebär att tillverkningen successivt koncentreras till Bussars anläggning i Wroclaw, Polen. Parallellt med detta står samordning av den nordamerikanska verksamheten i fokus. Inom produktutveckling intensifieras utvecklingen av miljöanpassade stadsbussar och tillhörande transportsystem. Vidare fortskrider kundintroduktionen av de nya stadsbussarna Volvo 5000 och 7000 som lanserades Produktion och kapacitet Bussars totala produktion av bussar och busschassier uppgick till enheter (8.930). Andelen kompletta bussar som tillverkades i egen regi ökade markant, från 23% till 43%. Förutom elva produktionsanläggningar i Europa sker tillverkning i Brasilien, USA, Kanada, Mexico och Kina. Kapacitetsutnyttjandet 1998 var tillfredsställande förutom vid anläggningarna i Skottland och Österrike. För att effektivisera produktionen togs under året beslut om att koncentrera delar av den europeiska tillverkningen till fabriken i Wroclaw, Polen. Fabriken genomgår en väsentlig utbyggnad och den nya kapaciteten uppgår till bussar och chassier årligen. De fabriker som successivt påverkas är anläggningarna i Wien, Heilbronn, Vanda och Irvine. Investeringar Investeringar i anläggningar uppgick till 320 Mkr (276) varav merparten avsåg omstruktureringen i Europa och investeringar i samband med produktionsstart av Volvo 5000 och 7000 samt nya chassier. Försäljning och marknadsandelar Volvo Bussars försäljning ökade under 1998 till Mkr (10.582). Ökningen var 4% exklusive förvärvade bolag. Antal levererade enheter uppgick till (8.730). Här ingår de under 1998 förvärvade bolagen Nova BUS fr o m andra kvartalet med enheter och MASA med 450 enheter fr o m oktober I västra Europa minskade Volvo Bussars marknadsandel från 20% till 17%. I Asien steg Bussars leveranser genom ökade volymer till Iran och Saudiarabien, samt till följd av stark marknadspenetration i Kina, där den ekonomiska recessionen inte varit lika kraftig som i övriga Asien. Kina, inklusive Hong Kong, är idag Volvo Bussars fjärde största marknad. I Sydamerika låg volymerna trots avmattning i efterfrågan fortfarande på en god nivå. Volvos andel på den största marknaden Brasilien ökade. 32 Rörelseresultat Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 385 Mkr (550). Förvärvade bolag tillförde sammanlagt 7 Mkr. Det lägre rörelseresultatet hänförs till kostnadsökningar i den industriella verksamheten i centrala Europa, pressad lönsamhet i Sydamerika samt ökade produktutvecklingskostnader i

35 samband med produktförnyelsen under året. Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, sjönk till 2,7% (5,2) och avkastning på operativt kapital till 8% (17). Efter avsättning för omstruktureringskostnader om 422 Mkr, varav merparten var hänförlig till den europeiska verksamheten, redovisades en förlust om 37 Mkr. Anläggningsmaskiner Totalmarknaden för anläggningsmaskiner minskade med 7% under 1998, jämfört med I Asien och Sydamerika var efterfrågan på anläggningsmaskiner fortsatt svag medan det på Volvos huvudmarknader, Nordamerika och västra Europa, rådde fortsatt god efterfrågan under större delen av året. Mot slutet av året skedde en viss avmattning i konjunkturen även på dessa marknader med tecken på vikande efterfrågan på anläggningsmaskiner. Konkurrenter Volvo är en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner efter amerikanska Caterpillar och japanska Komatsu. Bland övriga tillverkare märks bl a Hitachi, Deere, JCB och Case. Samtliga konkurrerar på världsmarknaden med starka varumärken, breda produktprogram och världsomspännande återförsäljar- och serviceorganisationer. Vid sidan av de ledande aktörerna uppvisar industrin en fragmenterad struktur med ett stort antal mer eller mindre lokala konkurrenter inom olika produktområden. Tendenser till ökad koncentration, samarbete och allianser samt utslagning av mindre företag väntas fortsätta. Nyckeltal Anläggningsmaskiner Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 1 9,1 8,6 8,0 1 Exklusive jämförelsestörande poster Inklusive jämförelsestörande poster om 910 Mkr var rörelseresultatet 639 Mkr och rörelsemarginalen 3,3%. Nettoomsättning/marknad Mkr Västra Europa Östra Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga marknader Totalt Förvärv av Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner Som ett led i affärsområdets fortsatta tillväxtstrategi förvärvades under året sydkoreanska Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner. I och med förvärvet erhöll Volvo ett modernt produktprogram av grävmaskiner, vilket är strategiskt viktigt eftersom cirka 40% av den årliga totalförsäljningen av anläggningsmaskiner i världen utgörs av grävmaskiner. Volvo får genom förvärvet tillgång till en industriell och marknadsmässig plattform för anläggningsmaskiner i hela Asien. Dessutom är Korea under normala omständigheter en stor och viktig marknad för anläggningsmaskiner, i storlek jämförbar med Tyskland. Volvo Construction Equipment Korea konsoliderades i Volvo från och med halvårsskiftet Ambitioner 1999 Under 1999 kommer Volvo Construction Equipment att fokusera på omstruktureringen av Volvos grävmaskinsaffär genom fortsatt integrering av den förvärvade verksamheten i Korea med inriktning att skapa en industriell bas för Volvo Construction Equipment i Asien. Dessutom planeras för fortsatt tillväxt såväl organiskt som genom förvärv genom att vara aktiv i den omstrukturering som pågår inom branschen. Att ta vara på samordningsvinster som uppstår på motorsidan genom det koncernövergripande samarbetsavtalet med Deutz har också hög prioritet. 33

36 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE Produkter och produktnyheter Volvos produktsortiment inom anläggningsmaskiner utgörs av grävmaskiner, hjullastare, väghyvlar och ramstyrda dumprar. Under året lanserades en helt ny generation lätta hjullastare, L30-L45 som kännetecknas av god driftsekonomi, hög produktivitet och modern design. Vidare introducerades en ny tung hjullastare, L220D samt en medeltung grävmaskin, EW160. Genom förvärvet i Korea har Volvo fått tillgång till en komplett serie med moderna grävmaskiner av hög kvalitet. För att möta kundernas krav pågår även utveckling av tjänster som finansiering och uthyrning. Utveckling av marknadsorganisationen I Europa genomfördes 1998 en omstrukturering av marknadsorganisationen i syfte att minska kostnaderna och öka kundfokuseringen. Under året förvärvades den största återförsäljaren i Tyskland, Kopsch AG och i Turkiet tog Volvo över importörskapet inklusive fyra återförsäljningsställen från Trakmas. Avveckling av olönsamma verksamheter I slutet av 1998 fattades ett inriktningsbeslut om nedläggning av tillverkningen av grävmaskiner i Eslöv, Sverige. Svag lönsamhet och förvärvet i Korea är orsakerna till att tillverkningen i Eslöv koncentreras till Konz, Tyskland samt Changwon, Korea. Tidigare under hösten träffade Volvo en överenskommelse med Hitachi Construction Machinery Ltd om att minska sin ägarandel i det gemensamt ägda bolaget Euclid Hitachi Heavy Equipment från 60 till 20%. De återstående 20% kommer att säljas till Hitachi år I samband med höstens beslut avyttrade Volvo sin verksamhet för stela tipptruckar i Australien. Investeringar Under 1998 investerades sammanlagt 630 Mkr (484) i anläggningar. I Eskilstuna påbörjades byggnationen av ett nytt måleri som kommer att reducera mängden utsläppta lösningsmedel. I fabriken i Asheville, USA fortsatte en ombyggnad med syfte att öka kapaciteten för den nordamerikanska marknaden. Försäljning Nettoomsättningen ökade med Mkr till Mkr, varav nybildade Volvo Construction Equipment Korea tillförde Mkr. Antalet sålda anläggningsmaskiner ökade med 17% på en vikande totalmarknad vilket innebär stärkta marknadsandelar. Justerat för förvärv och avyttringar var ökningen 7%. Europa var fortsatt det enskilt största marknadsområdet och svarade för 51% (48) av den totala nettoomsättningen. I Nordamerika ökade nettoomsättningen och andelen uppgick till 34% (35). På Volvos övriga marknader, exlusive den förvärvade verksamheten i Korea, minskade omsättningen främst till följd av den ekonomiska krisen i Asien. Rörelseresultat Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till Mkr (1.444) och rörelsemarginalen till 8,0% (8,6). I rörelseresultatet ingår Volvo Construction Equipment Korea fr o m det tredje kvartalet planenligt med en mindre förlust. Avkastning på operativt kapital, exklusive jämförelsestörande poster var 18% (23). Jämförelsestörande poster om 910 Mkr avser kostnader för omstruktureringar i befintlig verksamhet i samband med förvärvet i Korea. Rörelseresultatet, inklusive dessa poster, uppgick till 639 Mkr (1.444). 34

37 Marin- och industrimotorer Totalmarknaden för marinmotorer 1998 försvagades något jämfört med föregående år främst beroende på minskad efterfrågan i Asien men även en mindre tillbakagång i Nordamerika. Marknaden för industrimotorer utvecklades positivt med Europa och Nordamerika i spetsen. I likhet med fordonsindustrin, fast i mindre skala, pågår en integration bland tillverkarna av såväl marin- som industrimotorer med förvärv och samgåenden för att öka skalfördelar och stärka marknadspositioner. För marinmotorbranschen har fritidsbåtförsäljningens tillväxt under 1990-talet varit avsevärt sämre än under 1980-talet vilket fått till följd att marinmotortillverkarna successivt sökt sig till andra verksamhetsområden. Inom branschen för industrimotorer förväntas tillväxten fortsätta de närmaste åren och för att befästa och stärka positionerna köper de stora dieselmotortillverkarna upp oberoende maskin- och generatoraggregatbyggare. Ambitioner 1999 Under året kommer Volvo Penta att genomföra sin del av Volvokoncernens avtal som träffades 1998 med den tyska dieselmotortillverkaren Deutz, vilket innebär att Volvo Penta får en viktig roll som Volvokoncernens distributör av dieselmotorer till externa kunder. Volvo Penta fortsätter under året att stärka industrimotoraffären inom alla applikationer för att minska beroendet av de mer konjunkturkänsliga marinmotorerna för fritidsbruk. Volvo Penta stärker sin ställning i USA I syfte att långsiktigt stärka Volvo Pentas position på den amerikanska marknaden förvärvade Volvo Penta of the Americas Inc under slutet av 1998 amerikanska Outboard Marine Corporation's (OMC) 40%-iga andel i Volvo Penta Marine Products. Företaget som tillverkar drev och bensinmotorer för marint bruk i Lexington, Tennessee blir genom förvärvet ett helägt dotterbolag till Volvo Penta. Vidare tecknades ett avtal som innebär att Volvo Penta ska förse OMCägda företag med motorer och drev. Parterna har även förbundit sig att leverera reservdelar till varandra. Ett tidigare avtal med amerikanska Detroit Diesel Corporation (DDC) om distribution och service av Volvo Pentas dieselmotorer i Nordamerika upphörde under året. Som en följd härav har Volvo Penta byggt ut distributionsnätet för försäljning och service. Försäljning och produktion Nettoomsättningen ökade 1998 med 10% till Mkr (4.466). Försäljningen av marinmotorer var stark i Europa, särskilt i Norden och södra Europa. Även Volvo Pentas försäljning av industrimotorer steg i Europa, dock märktes tendens till lägre orderingång vid slutet av året. I Nordamerika steg försäljningen på en i övrigt stagnerande marinmotormarknad. Även i Sydamerika var försäljningsutvecklingen god. Nyckeltal Marin- och industrimotorer Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 1 0,7 4,1 1,9 1 Exklusive jämförelsestörande poster Inklusive jämförelsestörande poster om 158 Mkr var rörelseresultatet -63 Mkr och rörelsemarginalen 1,3% Nettoomsättning/marknad Mkr Västra Europa Östra Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga marknader Totalt Produkter och produktnyheter Volvo Penta är ett välkänt varumärke för motorer, transmissioner och applikationer för marint och industriellt bruk. Inom affärssegmentet Marin Fritid utgörs produktsortimentet av både bensin- och dieselmotorer i effektområdet hästkrafter samt kompletta drivsystem. Inom affärssegmentet Marin Kommersiell finns motorer från 100 till 770 hästkrafter och kompletta drivsystem för framdrivning samt för andra användningsområden såsom marina hjälpaggregat. Under 1998 introducerades en ny marindiesel, TAMD74 EDC som är en av marknadens starkaste motorer inom den betydelsefulla sjulitersklassen. Ett nytt bränslesystem ger lägre bränsleförbrukning och mindre emissioner. Världens första integrerade vattenjetsystem, resultatet av Volvo Pentas joint venture med Kamewa, introducerades på den nordamerikanska marknaden under året. Inom affärsegmentet Industrimotorer finns motorer för en mängd olika användningsområden. Bevattningsaggregat, generatoraggregat, framdrivningssystem för tåg och tunga gaffeltruckar, terminalhanteringsmaskiner och jordbruksmaskiner är några exempel. Under året presenterades en ny sjuliters dieselmotor, TAD74GE för industribruk och generatoraggregat. 35

38 R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE Kapacitetsutnyttjandet var högt under 1998 i den amerikanska anläggningen medan produktionstakten i de svenska anläggningarna reducerades något under andra halvåret. Rörelseresultat Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 95 Mkr (181). Rörelsemarginalen sjönk till 1,9% (4,1) och avkastning på operativt kapital till 7% (14). Resultatet belastades av ökade kostnader för produktutveckling och marknadsföring. I syfte att effektivisera verksamheten beslutades 1998 om förändringar av distributionsstrukturen och administrationen i Europa och Asien. Reserveringar om 158 Mkr avsattes härför under fjärde kvartalet. I beloppet ingår kostnader för avveckling av verkstäder, reducering av antalet lager samt personalneddragningar. Efter omstruktureringskostnader redovisas en förlust om 63 Mkr. Nyckeltal Aero Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 3,7 6,3 6,1 Nettoomsättning/marknad Aero Mkr Västra Europa Östra Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga marknader Totalt Aero Den internationella flygtrafiken som påverkar huvuddelen av Aeros verksamhet fortsatte att växa under 1998, men ökningen begränsades till 2%, vilket är mer än en halvering jämfört med föregående år. Utvecklingen påverkades negativt av krisen i Asien, där flygtrafiken minskade med 3%. Under hösten skedde dock en omsvängning till positiv utveckling i den asiatiska flygtrafiken. Volvo Aero träffade en överenskommelse om att förvärva 78% av aktierna i komponenttillverkaren Norsk Jetmotor AS. Affären väntas bli genomförd under våren Resterande 22% ägs av den amerikanska flygmotortillverkaren Pratt & Whitney. Ambitioner 1999 Viktiga frågor inom Aeros verksamhet 1999 är förhandlingarna med Sydafrika om export av stridsflygplanet JAS 39 Gripen samt att fortsätta strukturarbetet för minskad administration och bibehållen lönsamhet trots kapitalkrävande investeringar och en begynnande lågkonjunktur inom flygbranschen. Inom verksamheten Rymd finns ett uttalat mål att öka marknadsandelen. Militärt Flyg; viktigt steg mot Sydafrika-order Nettoomsättningen 1998 var på motsvarande nivå som 1997 genom fortsatt stora leveranser av RM12-motorer till JAS 39 Gripen. Vid årets slut hade 65 av 204 beställda plan levererats från industrigruppen JAS till Försvarets Materielverk och Försvarsmakten. Förhandlingar inleddes med sydafrikanska regeringen om köp av 28 Gripenplan med RM12-motorer från Volvo Aero. En exportorder från Sydafrika får stor betydelse för planets exportmöjligheter till andra marknader. 36

39 Eventuella nedskärningar inom det svenska försvaret är en osäkerhetsfaktor för framtida underhåll på flygvapnets Gripen- och Viggenplan. Civila Flygmotorer; stark omsättningsökning Nettoomsättningen ökade även under 1998, bl a på grund av en omfattande reservdelsförsäljning och en stark dollar. Samarbetsavtalet med den tyska flygmotortillverkaren MTU om teknologi- och produktutveckling är i sin genomförandefas. Civilt Motorunderhåll; fler viktiga order Omsättningen ökade väsentligt under Fem nya kontrakt tecknades. Bl a ett med det amerikanska flygbolaget Continental, värt 2 miljarder kronor under fem år och ett med Challenge Air Cargo, värt 1,5 miljarder kronor under tio år. Rymd; lyckad uppskjutning av Ariane 503 I oktober 1998 genomfördes en framgångsrik uppskjutning av den europeiska rymdraketen Ariane 503, som därmed är kvalificerad för kommersiella uppskjutningar. Aero fick under året en order från Société Européenne de Propulsion gällande leveranser av brännkammare till Ariane 4 under perioden Aviation Support Service; fortsatt expansion Under året erhöll Aeros amerikanska dotterbolag The AGES Group certifiering under ISO 9002 respektive AS9000, som första leverantör i branschen i USA. Tillsammans med Engine Lease Finance LLC och BTM Capital bildade Volvo och AGES ett leasingbolag för långtidsuthyrning av flygmotorer, där AGES har 44% och Volvo 5% av aktiekapitalet. Gasturbiner; viktiga sjukhusorder Under året tecknades en avsiktsförklaring med Honeywell Control Systems som innebär att Volvo Aero kommer att vara prioriterad leverantör till Honeywells eloch värmeinstallationer i brittiska sjukhus. Det gäller i första hand Aeros CHPanläggning (Combined Heat and Power) VT600 som förser sjukhusen med både el och värme, enligt ett långsiktigt avtal där kunden enbart betalar för den levererade elektriciteten. Vidare bildade Volvo Aero och ABB ett joint venturebolag, som ska utveckla, marknadsföra och tillverka små gasturbindrivna generatoraggregat. Produkter och produktnyheter Omkring hälften av Volvo Aeros omsättning består av service, underhåll och leasing av flygmotorer. Under 1998 introducerades ett nytt underhållskoncept som innebär att flygbolaget betalar per timme flygplanet används, en avtalskonstruktion där köpare och säljare har ett gemensamt intresse av att motorerna är i bra skick så att de kan flyga så mycket som möjligt och minimera tiden för service och underhåll. Vidare omfattar verksamheten utveckling och tillverkning av civila och militära flygmotorer tillsammans med de stora motortillverkarna Pratt & Whitney, General Electric och Rolls- Royce, där Volvo Aero äger en programandel på mellan 4 och 9 procent under hela motorns livslängd, d v s år. Aero utvecklar och tillverkar också motorkomponenter till Arianeraketerna som har en marknadsandel på 40 procent av världens alla uppskjutningar. Inom Aeros affärsområde Gasturbiner lanserades ett nytt koncept för anläggningar med el- och värmeproduktion, som i likhet med underhållkonceptet för flygmotorer enbart debiterar kunden för den tid utrustningen används. Nettoomsättning och rörelseresultat Ökad nettoomsättning i flertalet verksamhetsområden gjorde att Aeros nettoomsättning steg till Mkr (7.476). Rörelseresultatet uppgick till 527 Mkr (472). Rörelsemarginalen sjönk något till 6,1% (6,3) på grund av ökade utvecklingskostnader inom de civila flygmotorprogrammen och gasturbiner. Avkastning på operativt kapital var 23% (>25). 37

40 S ÄLJFINANSIERING Rörelseresultat Mkr Personvagnar Kommersiella produkter Totalt Tillgångar Avkastning på eget kapital % Personvagnar 7,5 7,4 Kommersiella produkter neg 2,6 Totalt neg 5,3 För bolag etablerade i mer än 4 år var avkastning på eget kapital för Personvagnar 11,3% (13,2) och för kommersiella produkter 13,8% (14,5). Penetrationsgrad per ansvarsområde % Mkr Personvagnar Kommersiella produkter Totalt Avser nyförsäljning Personvagnar Kommersiella produkter Totalt Kreditportfölj, netto Mkr Personvagnar Kommersiella produkter Total genomsnittlig, netto Fördelning av kreditportfölj, netto % Personvagnar Operationell leasing Finansiell leasing Avbetalningskontrakt Återförsäljarfinansiering Övriga kundkrediter 5 2 Kommersiella produkter Operationell leasing Finansiell leasing Avbetalningskontrakt Återförsäljarfinansiering Övriga kundkrediter 3 1 Säljfinansiering Expansion av säljfinansieringsverksamheten är en väsentlig del av Volvos strategi för att öka tillväxten och stärka lönsamheten i koncernen. Verksamheten tillgodoser marknadens växande behov av alltmer komplexa finansiella lösningar individuellt eller i kombination med försäkring och/eller serviceavtal. Den stärker dessutom konkurrenskraften hos Volvos återförsäljare. Verksamheten bedrivs inom två separata ansvarsområden; Säljfinansiering Personvagnar och Säljfinansiering Kommersiella produkter. Den utgör dock en integrerad del av respektive affärsområdes totala ansvar. Säljfinansieringen omfattar totalt 32 (27) finansbolag och ett försäkringsbolag som konsolideras i ovanstående strukturer samt 4 (4) intressebolag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Säljfinansiering av kommersiella produkter avser främst lastbilar, men i ökad utsträckning även bussar och anläggningsmaskiner. Utbudet omfattar finansieringstjänster i form av avbetalningskontrakt, finansiell leasing, operationell leasing och återförsäljarfinansiering. Dessutom erbjuds på de flesta marknader försäkrings-, service- och underhållsavtal separat eller i kombination med finansieringstjänster. Genom det under 1998 förvärvade BRS Truck Rental & Hire har Volvo väsentligt förstärkt sin verksamhet för korttidsuthyrning av kommersiella fordon på den brittiska marknaden. Verksamheten fortsatte att expandera kraftigt under 1998 både avseende personbilar och kommersiella produkter. Tillväxten i kreditportföljen var hänförlig till Nordamerika, Storbritannien och Tyskland. Under 1998 beslutades att etablera ett nytt finansbolag i Mexiko för Kommersiella produkter. En ny filial av volvoägda Amazon Insurance startades upp i Frankrike för Personvagnar. Kreditportföljen vid årets slut uppgick till 67 miljarder kronor (44), varav 52% (47) avsåg Personvagnar och resterande 48% (53) Kommersiella produkter. Den bestod totalt av kontrakt ( ) vilka fördelade sig på Personvagnar kontrakt (99.000) och Kommersiella produkter (62.000) kontrakt. Penetrationsgraden, d v s andelen säljfinansierings- och servicekontrakt i förhållande till den totala nyförsäljningen för Personvagnar och Kommersiella produkter, varierade kraftigt mellan olika marknader och produkter men var i genomsnitt 31% (30%) under Finansiering av säljfinansieringsverksamheten koordineras av Volvos internbank, Volvo Group Finance i enlighet med fastlagda policies. 38

41 Resultatutveckling Rörelseresultatet uppgick till 470 Mkr (202), varav 272 Mkr (89) inom Personvagnar och 198 Mkr (113) inom Kommersiella produkter. Rörelseresultatet utvecklades positivt i de etablerade säljfinansieringsbolagen både inom Personvagnar och Kommersiella produkter. Avkastningen på eget kapital för de etablerade bolagen var i linje med Volvokoncernens avkastningskrav. I de nystartade bolagen med hög tillväxt belastades rörelseresultatet även under 1998 med etableringskostnader samt kostnader för uppbyggnad av erforderliga kredit- och restvärdesreserver. Resultatandelar i intresseföretag uppgick till 109 Mkr (146) och avsåg främst resultatandelar från AB Volvofinans. Resultatet i Transbanco, som bedriver säljfinansiering av Volvos lastbilar och bussar i Brasilien, förbättrades under Nya kreditavtal tecknades i begränsad omfattning. Riskreservering Riskreservering sker både för kreditrisker samt för restvärdesrisker i den mån restvärdesrisken är hänförlig till säljfinansieringsbolaget. För de kunder som ej kan fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser görs specifika reserveringar för kreditoch restvärdesrisker baserade på individuell bedömning av varje enskilt kontrakt. Härutöver görs för respektive säljfinansieringsbolag generella reserveringar för kredit- och restvärdesrisker baserat på historiskt utfall och förväntad framtida risk enligt fastställda policies. De generella reserverna för kredit- och restvärdesrisker motsvarade vid utgången av ,2% (2,2) av kreditportföljen. Realiserade kreditförluster som belastade rörelseresultatet uppgick 1998 till 0,3% (0,2) av kreditportföljen. Reserveringar för restvärdesrisker föreligger även i de fall marknadsbolagen har ställt ut garantier och/eller tecknat återköpsavtal gentemot säljfinansieringsbolagen. Med hänsyn till att säljfinansieringsverksamheten medför stor finansiell exponering i enskilda länder har även centrala reserver byggts upp på 225 Mkr (300). Avsättningar till och upplösningar av centrala reserver har ej belastat resultatet för säljfinansieringsverksamheten. Upplösningarna på 75 Mkr under 1998 motiverades av stabilare reserveringsnivå inom säljfinansieringsbolagen. Den centrala reserven motsvarade 0,3% (0,7) av kreditportföljen vid utgången av Riskexponering Delar av säljfinansieringsverksamheten medför vissa specifika kredit- och restvärdesrisker. Kreditrisk inom säljfinansiering Inom säljfinansiering fördelas kreditrisken på en stor mängd enskilda slutkunder och återförsäljare. Säkerheter finns i form av de finansierade produkterna. I kreditgivningen eftersträvas balans mellan riskexponering och förväntad avkastning. Gemensamma policies för krediter och regler för kundklassificering styr verksamheten. Kreditportföljen skall ha en sund fördelning mellan olika kundkategorier och olika branscher. Kreditriskerna hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och i förekommande fall återtagande av produkter. Vidare görs avsättningar till kreditriskreserver. Restvärdesrisk inom säljfinansiering Restvärdesrisken är främst hänförlig till de kontrakt som avser operationell leasing. Den består av risken att leasiningobjekten, vid utgången av ett operationellt leasingavtal, har ett annat restvärde än vad som förutsågs vid ingången av avtalet. Det innebär att leasinggivaren kan tvingas avyttra produkter med förlust. Restvärdesrisker hanteras genom god marknadskännedom, kunskap om produkt- och prisutveckling samt aktiviteter för att stödja andrahandsvärdet på produkterna. Vidare görs avsättningar till restvärdesreserver för att möta eventuella skillnader mellan förväntade och verkliga restvärden. Ränte- och likviditetsrisk inom säljfinansiering Ränteförändringar som sker under ett kontrakts löptid kan påverka resultatutfallet. Därför eftersträvas i så hög grad som möjligt matchad räntebindning på inoch utlåning. Vid utgången av 1998 var matchningsgraden cirka 90%. På motsvarande sätt skall upplåningens löptid sammanfalla med utestående kontrakts löptid. Även denna matchningsgrad var cirka 90% vid årsslutet

42 P ERSONAL Verksamhetsutveckling Volvokoncernens ambition är att införa arbetsformer som ökar produktiviteten, höjer kvaliteten och därmed förbättrar konkurrenskraft och lönsamhet. Ökad kunskap, processorientering, mindre byråkrati och större ansvarstagande av medarbetarna är hörnstenar i den kontinuerliga förändringsprocess som är nödvändig för uthållig konkurrenskraft. Volvos arbete med verksamhetsutveckling har givit goda resultat sedan starten med ett antal pilotprojekt år Antalet projekt har därefter vuxit successivt och alltfler medarbetare har involverats i processen. Ett bevis på kraften i arbetet noterades 1998 då Volvo Lastvagnar fick motta utmärkelsen Svensk Kvalitet, med följande motivering: Verksamheten genomsyras av en tydlig och stark vision att skapa värde för kunden. Grunden utgörs av ett engagerat ledarskap, ett välstrukturerat strategiskt planeringsarbete och god kommunikation med kunder, leverantörer och medarbetare. Successiv nedbrytning av vision och mål skapar delaktighet, engagemang och stolthet över företagets framgångar. I en stor global organisation har företaget lyckats få ett systematiskt förbättringsarbete att framgångsrikt genomsyra stora delar av verksamheten. Volvo Lastvagnar är ett gott föredöme för kvalitetsutvecklingen i Sverige. Alla program, som drivits i mer än 12 månader, har bidragit till avsevärda förbättringar i form av ökad produktivitet, högre kvalitet och kortare ledtider. Under 1998 påbörjades flera program inom Volvos anläggningar i Europa och i USA. Personal 1998 präglades i hög grad av produktförnyelse. Stora ansträngningar gjordes därför inom områden som utbildning och information avsedda att korta ledtider samt skapa nya, och/eller gemensamma system. Från att tidigare ha tagit upp till sex månader reducerades omställningstiden till 8 veckor när produktionen i Torslanda skulle ställas om för Volvo S80. En förutsättning för detta var en väl planerad utbildning av de över montörer, som idag sätter samman Volvo S80, Volvos tekniskt mest avancerade bil hittills. Arbetet, som påbörjades 2,5 år innan produktionsstart inleddes med utbildning av cirka 160 montörer, som deltog i förproduktionen av Volvo S80. Avsikten var att redan på ett tidigt stadium kunna påverka produktdetaljer och produktionsprocessen ur ett monteringsperspektiv, men också att uppnå detaljkunskap om produkten. De på detta sätt grundutbildade montörerna hade som uppgift att vara handledare och vidareförmedla kunskapen inom sina respektive ansvarsområden. Målet var att ge montörerna spetskompetens inom sitt specifika arbetsområde. Detta var viktigast och mest framträdande på el- och elektroniksidan, då Volvo S80 har en väsentligt mer avancerad elektronik än tidigare modeller. Utbildningen genomfördes efter en grundlig kompetensanalys och kunskapsprövades därefter genom prov. Torslandaverken nådde uppsatta mål vad gäller både kvalitet och kvantitet och leveransprecision. Under 1998 producerades Volvo S80, vilket kan jämföras med introduktionsåret för Volvo 850-modellen 1991, då det tillverkades bilar. Med den nya plattformen som bas och erfarenheterna från utbildningsprogrammet bedöms behovet av provbyggnationer minska och tiden för produktionsomställningar bli kortare. Inför introduktionen 1998 av Volvo Lastvagnars nya tunga lastbilsfamilj, Volvo FM, genomfördes ett liknande utbildningsarbete. 40

43 Utbildning och integration vid förvärv Den 7 maj 1998 förvärvade Volvo Construction Equipment Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner i Changwon, Sydkorea, med anställda. I och med detta inleddes en integrationsprocess där samtliga anställda medverkade. Avsikten är att Samsung-medarbetarna snabbt skall förstå och omsätta de attityder, värderingar och samarbetsmetoder som Volvo representerar. Vid tillträdet inleddes en rad aktiviteter för samtliga anställda vid fabriken. Den första delen utgjordes av en serie informationsåtgärder för att klargöra planerna för Changwon-enheten. Vidare följde utbildning via intern-tv, en attitydundersökning, byte av arbetskläder, en volvodag, en utställning samt att fabriken gavs Volvo-identitet med skyltar och färger. I den nu pågående fasen ingår att etablera kommunikationsmetoder och kanaler liksom en informationsnivå som är gemensam med Volvokoncernen i övrigt. Centrala i det sammanhanget är de kommunikationslag som bildats. Ett nyhetsbrev etableras och medarbetarna får tillgång till tidningen Volvo Global, Volvos intranät och . I den långsiktiga integrationen ingår också implementering av och utbildning i specifika volvosystem på IT-sidan. Uppföljning av genomförda aktiviteter sker planmässigt för att kunna korrigera och förbättra, allt för att Volvo Construction Equipment, Korea på ett naturligt sätt ska smälta in i koncernen och snabbt utvecklas till en helt integrerad del av Volvos affärsområde Anläggningsmaskiner. Antal anställda Antalet anställda i Volvokoncernen ökade under året med personer till Detaljerad information om Volvos personal och personalkostnader samt styrelse och ledande befattningshavares förmåner finns i not 29, sidan 70 samt på sidan 105. Resultatbonus och 60-års fond Som en viktig komponent för att skapa samhörighet, engagemang och fokusering på resultatutveckling finns ett avtal om resultatbonus för 1998 mellan Volvo och de fackliga organisationerna. Resultatbonusen är grundad på avkastning på eget kapital. Kravet är att avkastningen skall uppgå till lägst 10%. På det belopp som överstiger avkastningskravet utgår resultatbonus enligt en skala mellan 10 och 18%, dock maximalt 350 Mkr. Det kollektiva sparandet benämnt 60-årsfonden har byggts ut ytterligare. Avsikten är att stärka medarbetarnas ekonomiska villkor i samband med pensionering. Full andel i 60-årsfonden motsvarar f n 210 kronor per månad insatt på ett individuellt konto. Både resultatbonussystemet och 60-årsfonden omfattar anställda i AB Volvo och dess helägda bolag i Sverige. 41

44 P RODUKTFÖRNYELSE V OLVO FM Lastvagnars viktigaste produktnyhet under året var Volvo FM en ny tung lastbilsfamilj, utvecklad för effektivare regionaltransporter och anläggningskörning. 42

45 U PPLEVELSER Introduktionen av Volvo FM kunde under sensommaren upplevas aktivt av kunder och återförsäljare från hela världen. 43

46 P RODUKTFÖRNYELSE S TORT STEG FRAMÅT Med nya Volvo S80 tar Personvagnar ett stort steg framåt i segmentet för stora bilar. Säker, spännande och attraktiv var några av omdömena från en genomgående positiv internationell press. F RÅN HELA VÄRLDEN Vid introduktionen av Volvo S80 sommaren 1998, bjöds återförsäljare från hela världen, anställda och andra volvointresserade på upplevelser för alla sinnen. 44

47 V OLVO S80 Volvo S80 är världens första miljövarudeklarerade bil avseende bilens alla faser från tillverkning till återvinning. Volvos starka position inom bilsäkerhet befästes genom säkerhetsinnovationer som WHIPS, ett nytt stolkoncept mot pisksnärtskador och utvecklingen av sidokrockskyddet SIPS med IC, Inflatable Curtain, som är en uppblåsbar sidokrockgardin. 45

48 P RODUKTFÖRNYELSE V OLVO 5000 OCH V OLVO 7000 Med introduktionen av de nya stadsbussarna Volvo 5000 och Volvo 7000 ökar andelen kompletta bussar där såväl chassi som kaross kommer från Volvos egna fabriker. 46

49 I FOKUS Resenärernas komfort, bussoperatörens fördel av snabb genomströmning av passagerare och minimerad miljöpåverkan har varit i fokus vid utvecklingen av de nya stadsbussarna Volvo 5000 och Volvo

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Kärnvärden Volvo Group Headquarters

Kärnvärden Volvo Group Headquarters Volvokoncernen 2013 2 2013 3 2013 4 2013 Kärnvärden 5 2013 6 2013 Volvokoncernens organisation Group Trucks Sales & Marketing EMEA Group Trucks Sales & Marketing Americas Group Trucks Sales & Marketing

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

SCANIA DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 1999

SCANIA DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 1999 1999-10-25 HIGHLIGHTS SCANIA DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 1999 Stark förbättring av rörelseresultatet, nio månader 1999 högre än helår 1998. Ökad orderingång på en fortsatt stark marknad i västra

Läs mer

Volvokoncernens bokslut för 1999

Volvokoncernens bokslut för 1999 AB Volvo Volvokoncernens bokslut för 1999 Exklusive Personvagnar 1999 1998 1998 Nettoomsättning, Mkr 125.019 212.936 114.854 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr 6.554 9.010 5.202 Jämförelsestörande

Läs mer

RAPPORT FÖR FÖRSTA KVARTALET 2000

RAPPORT FÖR FÖRSTA KVARTALET 2000 RAPPORT FÖR FÖRSTA KVARTALET 25 april Sid 1 (13) - Nettoresultatet per aktie ökade med 30% jämfört med föregående år - Belopp i Mkr, om ej annat angivits Förändring, % Nettoomsättning 31.229 29.053 7 Rörelseresultat

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

* Koncernens rörelseresultat för första kvartalet uppgick till 476 Mkr, jämfört med 678 Mkr för samma period 1998.

* Koncernens rörelseresultat för första kvartalet uppgick till 476 Mkr, jämfört med 678 Mkr för samma period 1998. Press release SKF - kvartalsrapport 1999 SKF går med vinst igen Efter den stora förlusten för 1998 redovisade SKF åter en vinst under första kvartalet i år. Rörelsemarginalen uppgick till 5.1%. Försäljningen

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1997

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1997 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1997 Sammandrag Gatu och Väg avyttrades i september 1997, realisationsvinsten uppgick till 46 Mkr. Operativt resultat för affärsområde Vägmarkering förbättrades med 19 Mkr till 7 (-12)

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009 Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 3,7 (-) MSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar för perioden uppgick

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 41,1 (34,4) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till +1,8 (-2,1) Resultatet

Läs mer

Bokslutskommuniké 2003

Bokslutskommuniké 2003 Pressmeddelande från Expanda AB (publ), 556541-2094 Bokslutskommuniké 2003 Omsättning Koncernomsättningen för 2003 uppgick till 626.4 mkr ( 697.8 ). Resultat Rörelseresultatet uppgick till 1.1 mkr och

Läs mer

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Untitled Document Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Den positiva utvecklingen för den svenska delen av The Empire fortsätter. Kraftfulla åtgärder har satts in för att få det finska

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik Göteborg 2007-05-21 Delårsrapport perioden januari mars 2007 Första kvartalet 2007 Omsättningen under de första tre månaderna 2007 ökade med 61 procent till 7,4 (4,6) Mkr, en ökning med 2,8 Mkr. Rörelseresultatet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 20 OKTOBER 1998 * Periodens resultat ökade från ett nollresultat till 60 mkr * Fortsatt god efterfrågan på företagets programvaror och tjänster * Omsättningen

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

januari mars 2015 FÖRSTA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd För ytterligare information, kontakta

januari mars 2015 FÖRSTA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd För ytterligare information, kontakta Q 1 Kvartalsrapport januari mars 2015 Ostnor AB (publ.) Ostnor AB, org nr 556051-0207 kvartal 1 helår 2015 2014 2014 Nettoomsättning 292,6 225,6 969,0 Rörelseresultat 31,5 18,0 48,3 Rörelsemarginal, %

Läs mer

delårsrapport januari - mars 2007

delårsrapport januari - mars 2007 Första kvartalet - delårsrapport januari - mars Nettoomsättning 610 (542) Mkr Resultat efter finansnetto 38,3 (23,4) Mkr Resultat efter skatt 27,0 (16,4) Mkr Resultat per aktie 2,13 (1,30) kronor Orderingång

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Online Brands Nordic AB (publ) 73 % ökning i e-handeln driver försäljningstillväxt Sammanfattning första kvartalet 2015 Omsättningstillväxten är 14 %, försäljningen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2004

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2004 Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2004 Moderbolaget Sign On i Stockholm AB Moderbolaget består av den verksamhet som kvarstår i koncernen efter FormPipes avskiljning, dvs det

Läs mer

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 VD-rekrytering klar Sammanfattning tredje kvartalet 2013 Tillväxt på 13 % i Bolaget under tredje kvartalet. Tillväxten kommer från förvärvet Watchonwatch.com. Hedbergs

Läs mer

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG Q 2 Delårsrapport januari juni 2015 Ostnor AB (publ.) Ostnor AB, org nr 556051-0207 Belopp i Mkr kvartal 2 jan-jun helår 2015 2014 2015 2014 2014 Nettoomsättning 288,4 262,1 581,0 487,8 969,0 Rörelseresultat

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 117 % tillväxt i e-handel Sammanfattning första kvartalet 2012 Tillväxt på 117 % i e-handeln i Hedbergs Guld & Silver under första kvartalet. Total tillväxt i Hedbergs

Läs mer

Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31

Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Online Brands fokuserar på smycken Sammanfattning första kvartalet 2011 Fotoverksamheten, d.v.s. inkråmet i Önskefoto AB såldes för 12 MSEK plus möjlighet till tilläggsköpeskilling

Läs mer

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 27 % tillväxt inom guld & silver Sammanfattning andra kvartalet 2011 Bolaget fokuserar på försäljning av smycken i Hedbergs Guld och Silver AB efter avyttringen av fotoverksamheten

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Bokslutsrapport 2002

Bokslutsrapport 2002 Bokslutsrapport 2002 Bokslutsrapport 2002 för Consilium AB (publ) Kraftig resultatförbättring Nettoomsättning för kärnverksamheten ökade med 15 procent till 555,6 MSEK Rörelseresultat för kärnverksamheten

Läs mer

Pro forma-redovisning

Pro forma-redovisning 16 PRO FORMA HUSQVARNAS ÅRSREDOVISNING 2006 Pro forma-redovisning (ej reviderad) Nettoomsättningen ökade 2006 med 2% till 29.402 (28.768) Omsättningen påverkades negativt av lägre efterfrågan på trädgårdsprodukter

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Positiv resultatutveckling och rekommendation till aktieutdelning Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 SEX MÅNADER SEX MÅNADER Q2 Q2 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättning, ksek 136 007 109 955 74 935 58 928 Bruttoresultat, ksek 87 889 75 682 48

Läs mer

Pressinformation. SANDVIK AB Delårsrapport för första kvartalet 2000

Pressinformation. SANDVIK AB Delårsrapport för första kvartalet 2000 Pressinformation SANDVIK AB Delårsrapport för första kvartalet 2000 Resultat efter finansnetto nästan fördubblat till 1 560 (810). Realisationsvinst med 300 ingår. Fortsatt starkt affärsläge kraftigt ökad

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Ökad omsättning och förbättrat resultat

Ökad omsättning och förbättrat resultat Nolato delårsrapport 1 januari 31 mars 26, sid 1 av 8 Nolato AB (publ) delårsrapport tre månader 26 Ökad omsättning och förbättrat resultat Koncernens omsättning ökade med 9 % till 594 Mkr (543) Stark

Läs mer

SenseAir delårsrapport jan-mars 2009 1 (7) SenseAir AB. Delårsrapport januari mars 2009

SenseAir delårsrapport jan-mars 2009 1 (7) SenseAir AB. Delårsrapport januari mars 2009 SenseAir delårsrapport jan-mars 2009 1 (7) SenseAir AB Delårsrapport januari mars 2009 Tre månader i korthet Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 32 % och uppgick till 23 027 ksek (17 421 ksek) Rörelseresultatet

Läs mer

1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - mars år 2007 * Kvartalet visade en stark tillväxt. Nettoomsättningen ökade med 11 procent i fast valuta och 6 procent i SEK till 1 508 MSEK (1 416). * Rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998 Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998 Börsportföljens värde ökade med två procent per den 30 oktober medan generalindex var oförändrat. Substansvärdet per aktie och KVB 1 den 30 oktober uppgick till

Läs mer

H1 COMMUNICATION AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2013

H1 COMMUNICATION AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2013 H1 COMMUNICATION AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ BOKSLUTS- KOMMUNIKÉ Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (Mkr): 98,1 (212: 93,2 Mkr) Bruttomargimal: 34,9% (212: 35,7%) EBITDA (Mkr): 5,7 (212: 5,7 Mkr) EBT:

Läs mer

Kvartalsrapport. Utveckling första kvartalet. Nettoomsättningen uppgick till 63 277 tkr (67 208 tkr), en minskning med 6 %.

Kvartalsrapport. Utveckling första kvartalet. Nettoomsättningen uppgick till 63 277 tkr (67 208 tkr), en minskning med 6 %. Kvartalsrapport 2012 01 01 2012 03 31 Utveckling första kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 63 277 tkr (67 208 tkr), en minskning med 6 %. Resultatet (EBITDA) uppgick till 7 984 tkr (8 552 tkr). Resultatet

Läs mer

Bokslutskommuniké Januari december

Bokslutskommuniké Januari december Bokslutskommuniké Januari december 2008 18 februari 2009 Summering januari december 2008 Operativt Vikande marknad där Mekonomen fortsätter ta marknadsandelar Nya butikskoncepten Mekonomen Mega och Mekonomen

Läs mer

Pressinformation. SANDVIK AB Halvårsrapport 2000

Pressinformation. SANDVIK AB Halvårsrapport 2000 Pressinformation SANDVIK AB Halvårsrapport 2000 Resultatet efter finansnetto ökade till 3 310 (1 811). Engångsposter ingår med +660. Förbättrad lönsamhet för samtliga affärsområden. Fortsatt bra affärsläge

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Dela rsrapport januari - juni 2011

Fortnox International AB (publ) - Dela rsrapport januari - juni 2011 Fortnox International AB (publ) - Dela rsrapport januari - juni 2011 Andra kvartalet 2011 Nettoomsättningen uppgick till 672 tkr Rörelseresultatet uppgick till -1 111 tkr Kassaflödet från den löpande verksamheten

Läs mer

Delårsrapport. 1 januari 31 mars LATOUR

Delårsrapport. 1 januari 31 mars LATOUR Delårsrapport 2004 1 januari 31 mars LATOUR Delårsrapport 1 januari 31 mars 2004 Koncernens resultat efter fi nansiella poster uppgick till 785 (-2) Mkr. Koncernens resultat efter skatt uppgick till 779

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 - Försäljningen för helåret 2009 uppgick till 28,8 Mkr (43,1). - Resultatet efter finansnetto uppgick till 4,1 Mkr (-0,6 Mkr). Resultatutvecklingen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 1997

DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 1997 DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER 1997 Sammandrag Gatu och Väg avyttrades under september, realisationsvinst 46 Mkr. Koncernens nettoomsättning under perioden 332 (645) Mkr, dito för jämförbara enheter 332

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Nettoomsättning 104,7 Mkr (113,4) Nettoomsättning 211,3 Mkr (236,4) Resultat före skatt 10,4 Mkr (20,2) Resultat före skatt 19,2 Mkr (41,2)

Nettoomsättning 104,7 Mkr (113,4) Nettoomsättning 211,3 Mkr (236,4) Resultat före skatt 10,4 Mkr (20,2) Resultat före skatt 19,2 Mkr (41,2) Q2 Delårsrapport januari juni 2012 Koncernen april-juni januari-juni Nettoomsättning 104,7 Mkr (113,4) Nettoomsättning 211,3 Mkr (236,4) Resultat före skatt 10,4 Mkr (20,2) Resultat före skatt 19,2 Mkr

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012

Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012 Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012 Nettoomsättning under 2012 för Mabi Rent AB var 235 263 TKR (151 802), en ökning med 65% jämfört med 2011. Resultat efter finansiella poster var 3 298 TKR (6

Läs mer

Delårsrapport från Bringwell International AB 2001.07.01 2001.09.30 http://www.bringwell.se

Delårsrapport från Bringwell International AB 2001.07.01 2001.09.30 http://www.bringwell.se 1(6) Delårsrapport från Bringwell International AB 2001.07.01 2001.09.30 http://www.bringwell.se Sammanfattning Försäljningen uppgick till 5,2 MSEK (f.å. 6,4MSEK). Resultatet efter finansiella poster uppgick

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Nettoomsättningen uppgick till 126 mkr (153). Rörelseresultatet ökade till 4,7 mkr (1,3). Rörelsemarginalen ökade till 3,7 procent (0,9). Resultatet efter finansiella

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Bokslutskommuniké. för verksamhetsåret 2005 Kopparbergs Bryggeri AB (publ) 556479-8493

Bokslutskommuniké. för verksamhetsåret 2005 Kopparbergs Bryggeri AB (publ) 556479-8493 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2005 Kopparbergs Bryggeri AB (publ) 556479-8493 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2005 Sofiero, Sveriges mest sålda starköl på Systembolaget för tredje året i

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Presentation 9 februari Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Detta är New Wave Group New Wave Group är ett tillväxtbolag. Vi skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter för profil och

Läs mer

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög.

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Hexatronic Scandinavia AB (publ) Kvartalsrapport 1 för perioden 1 september 2010 till 30 november 2010 Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Försäljningsansträngningar inom båda bolagets

Läs mer

Bokslutskommuniké. G & L Beijer AB

Bokslutskommuniké. G & L Beijer AB Bokslutskommuniké 2007 G & L Beijer AB Koncernen visar rekordresultat för 2007 Nettoomsättningen steg med 21 procent till 3136,0 (2592,2) Rörelseresultatet ökade med 74 procent till 298,4 (171,8) Vinsten

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Q3-rapport 2014. 12 november 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO

Q3-rapport 2014. 12 november 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Q3-rapport 2014 12 november 2014 Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Generell information Avyttring ICA Norge ICA Gruppens avyttring av detaljhandelsverksamheten i Norge får som konsekvens att ICA Norge

Läs mer

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Halvårsrapport 2009 01 01 2009 06 30 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Den totala omsättningen minskade med 11 % i förhållande till motsvarande period föregående år och uppgick till 74 986 tkr

Läs mer

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr).

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Årsrapport 2008 Tolv månader i korthet avseende koncernen Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Nettoomsättningen för koncernen ökade med 9 % och uppgick till

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068 Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Koncernen Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 100,0 (50,6) TSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 Oförändrat kundflöde och minskande beståndsintäkter Första kvartalet Intäkterna minskade totalt med 10 procent till 18,9 (20,9) MSEK. Rörelseresultatet

Läs mer

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Free2move laddar för kraftig expansion Nettointäkterna Q1 uppgick till 2,5 MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK Orderstock 14,2 MSEK 2,5 2 1,5

Läs mer

Securitas AB. Delårsrapport januari - mars 2000

Securitas AB. Delårsrapport januari - mars 2000 Securitas AB Delårsrapport januari - mars 2000 Försäljningen ökade med 92 procent i lokala valutor till 8.395 varav 8 procent är organisk tillväxt och 84 procent är ökning genom förvärv Rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport januari september 2014

Delårsrapport januari september 2014 Delårsrapport januari september 2014 FÖR VMSPLAY AB (PUBL), ORG NR 556526-6748 Nio månader Nettoomsättningen uppgick till 7,9 Mkr Resultat före skatt uppgick till - 17,6 Mkr. Resultatet per aktie för årets

Läs mer

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport Kvartal 1 2010 Sammanfattning Minskad omsättning på grund av mindre B2B intäkter och valutaeffekter. Förbättrat rörelseresultat. Outsourcing av produktion

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 Fortsatt god tillväxt Andra kvartalet Intäkterna ökade med 33 procent till 19,1 (14,3) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 63 procent till 5,5 (3,4) MSEK.

Läs mer

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.)

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2012 Andra kvartalet 2012 Omsättning för koncernen uppgick till 13.023 Tkr. Resultatet för de operativa enheterna (före avskrivningar och finansiella

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(8) STARK VINSTÖKNING OCH FORTSATT FRAMTIDA TILLVÄXT I HOIST Resultatet före skatt redovisas till 33,0 Mkr (8,2) motsvarande

Läs mer

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014 H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 214 1 Viktiga händelser Q1 214 Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (MSEK) 25,7 Bruttomarginal 4,3% EBITDA (MSEK) 2,6 EBT 6,19% Eget kapital/aktie* (SEK),62

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Bokslutskommuniké Jan Dec 2013 21 februari 2014

Bokslutskommuniké Jan Dec 2013 21 februari 2014 Bokslutskommuniké Jan Dec 2013 21 februari 2014 Göran Brorsson VD och Koncernchef 2013 ett bra år Styrelsen föreslår en utdelning på 2:00 kr/aktie (1:00) Koncernen Okt-dec Okt-dec Jan-dec Jan-dec 2013

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ)

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Januari mars 2010 Nettoomsättningen uppgick till 14,9 (12,4) MSEK +20% EBITDA 0,6 (0,2) MSEK Resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

Verksamheten i siffror

Verksamheten i siffror Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2013

Delårsrapport jan-mars 2013 Delårsrapport jan-mars 2013 världens näst största receptsajt - 21 miljoner besökare på HIttarecept globalt i mars Styrelsen och verkställande direktören för 203 Web Group AB (publ) avger härmed följande

Läs mer