KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK

Transkript

1 VÄRMLANDSTRAFIK AB ÅRSREDOVISNING

2 ÅRSREDOVISNING 2010 KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK ÅRSREDOVISNING 2010 Värmlandstrafik AB Organisationsnummer TEXT: Johnny Albenius, Per Magnus Bengtsson, Lars Bull, Torbjörn Danielsson, Stig Löfgren, Per-Åke Persson, Peter Söderman, Carina Rosenquist, Lena Thorin, Markus Bergman och Sofie Grahn. FOTO: Pär Persson (omslagsfoto samt produktbild Värmlandskortet sidan 26) och Sofie Grahn (övriga bilder). TRYCK: Hammarö Tryckeri, Karlstad, Miljögodkänt papper. Artiklarna på sidan 20, 22, 26, 38 och 46 som beskriver händelser under 2010: Text och foto Sofie Grahn. Om inte särskilt anges redovisas alla belopp i tusentals kronor. Fler exemplar kan beställas från huvudkontoret i Munkfors, se kontaktvägar nedan. KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK HUVUDKONTORET Värmlandstrafik Tallbacksvägen 2, Munkfors växel fax KARLSTADSKONTORET Värmlandstrafik Lagergrens gata 8, Karlstad växel fax SERVICEKONTORET Värmlandstrafik, Service Bromsgatan 6, Karlstad KUNDCENTER Värmlandstrafik, Kundcenter Drottninggatan 43, Karlstad E-POST: E-postadresser till vår personal: förnamn.efternamn@varmlandstrafik.se 2

3 INNEHÅLL VD HAR ORDET: JUBILEUMSÅRET ÅRSREDOVISNING 7 Förvaltningsberättelse 7 Styrelsen 7 VERKSAMHET OCH ORGANISATION 8 Enkelbiljett 2010 och periodkort Ägande 14 Ägarbidrag 15 Förslag till vinstdisposition 17 KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 104 MILJONER 18 SÅ MYCKET TJÄNAR MILJÖN NÄR VI ÅKER KOLLEKTIVT 19 HÄNT PER MAGNUS HAR HAFT UTVECKLING SOM FOKUS 20 HÄNT ALLAS ENGAGEMANG LEDDE TILL CERTIFIERING 22 RESULTATRÄKNING 23 BALANSRÄKNING 24 EGET KAPITAL OCH SKULDER 25 HÄNT NYTT BETALSYSTEM NÄRMARE ÄN NÅGONSIN 26 KASSAFLÖDESANALYS 27 NOTER 28 HÄNT MED MÅLET ATT FÖRDUBBLA ANTALET RESOR PÅ TRE ÅR 38 REVISIONSBERÄTTELSE 40 GRANSKNINGSRAPPORT 41 ANROPSSTYRD TRAFIK SPARAR PENGAR 42 SAMORDNINGSVINSTEN ÖVER 19 MILJONER KRONOR 44 HÄNT VÄRME OCH GLÄDJE I ANNAS VINNANDE ALLSÅNGSBUSSEN 46 3

4 VD HAR ORDET 2010 fyllde Värmlandstrafik 30 år. I likhet med flera andra trafikhuvudmän, bildades bolaget 1980, som en följd av den då nya kollektivtrafiklagen. Trettio år senare är det dags för nytänkande och modernisering av lagstiftningen. I juni antog riksdagen den nya lag som kommer att gälla från 1 januari Vår förhoppning är att våra ägare forsätter att betrakta bolaget som ett verktyg för hållbar regional utveckling, och genomför förändringarna i ett långsiktigt, regionalpolitiskt perspektiv, med fokus på kunder och verksamhet. Lars Bull. För bolagets del firades jubileumsåret med det bästa ekonomiska resultatet någonsin, se efterföljande resultat- och balansräkningar, och med start för den nya Hammarötrafiken System 900. Bolaget inledde också, som första trafikhuvudman i landet, en tjänstekoncession för den regionala tågtrafiken. Tanken med tjänstekoncessionen att ge utrymme för affärsmässighet och risktagande i syfte att uppnå ett ökat resande inom ett sammanhållet varumärke och trafiksystem är i linje med den nya lagstiftningen. Starten kunde ha varit bättre. Den strängaste vintern på många år kastade långa skuggor över tågtrafiken i allmänhet, även om den regionala trafiken fungerade bra fram till dess att halva Fryksdalsbanan stängdes till följd av tjälhävningar under sex veckor. Tjälhävningarna följdes av översvämningar, solkurvor och samordningsproblem i tidtabellsplaneringen. Perspektivet måste dock vara längre än tolv månader. Tjänstekoncessionen i värmländsk tappning är en avtalsform som har framtiden för sig. Under tiden testar vi vidare, även inom busstrafiken. Frågan är om järnvägens infrastruktur har framtiden för sig? Om inte kraftfulla och snabba åtgärder sätts in för att höja kapaciteten på Värmlandsbanan, och för att säkra drift och höja kapacitet på Fryksdalsbanan, får vi räkna med att de positiva regionala effekterna av tågtrafiken avtar uppnåddes målet om en användbar trafik för personer med nedsatt funktion inom områdena rörelse, syn och hörsel. Tågtrafiken kompletterades med bokningsbara servicelinjer i stomlinjenätet och ett länstäckande regelverk för färdtjänsten. Tågtrafiken och servicelinjerna matas med tätortstrafik och specialfordon i ett yttäckande system, förutom inom System 900 på Hammarö, där samtliga fordon är anpassade. Infrastrukturen, som är nästa utvecklingsområde för att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet, fick ett välbehövligt lyft genom de första investeringarna inom projektet Full- Koll, på Hammarö och längs Fryksdalsbanan. Kollektivtrafiken fick en tydlig plats i den nya Länstransportplanen. De första stegen för att nå ägarnas uppsatta miljömål togs under Tillsammans med bolagets största samarbetspartner Nobina har ett avtal slutits om successivt införande av biodie- 4

5 JUBILEUMSÅRET 2010 sel. Starten för satsningen kombinerades med starten för ett förändrat arbetssätt inom Nobina; Gröna Resan. Tillsammans ska dessa två åtgärder göra det möjligt att nå målet en reduktion av användningen av fossila bränslen med 30 procent till Det viktigaste miljömålet är dock att få fler att resa kollektivt. Målet är en 50-procentig ökning av marknadsandelen till 2015, jämfört med Jämför vi 2010 med 2004 kan vi konstatera att marknadsandelen ökat med över 40 procent. Målet är alltså fullt realistiskt, men nu räcker det inte längre med omstrukturering och effektivisering, som hittills varit verktygen, nu krävs också en utbyggd produktion. I årets sista dagar fick bolaget positivt besked om projektet 2xkoll (läs dubbelkoll). Därmed kan vi lägga viktiga byggstenar i en systematisk trafik- och resandeutveckling. Diskussioner pågår tillsammans med Karlstads universitet för att hitta en naturlig fortsättning på projekt R3 som avslutades vid årsskiftet, starkt profilerat av Åsa Rönnbäcks doktorsexamen. Samtidigt har bolaget genomgått processen mot en extern certifiering av bolagets kvalitets- och miljöledning kan bli ett spännande år! Lars Bull Verkställande direktör 5

6 6

7 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Värmlandstrafik AB, får härmed avge följande årsredovisning för bolagets verksamhet under STYRELSEN ORDINARIE LEDAMÖTER Tommy Ternemar (S), Kristinehamn, ordförande Halvar Pettersson (C), Säffle, vice ordförande Christian Norlin (S), Karlstad Angelica Rage (S), Forshaga Mikael Dahlqvist, (S), Hagfors Leif Sandberg (M), Skoghall Peter Joensuu (M), Arvika SUPPLEANTER Per Gruvberger (S), Filipstad Claes Pettersson (S), Arvika Birgitta Gauffin (S), Karlstad Håkan Laack (S), Torsby Ola Persson (C), Västra Ämtervik Marianne Åhman (FP), Sunne Jonny Mattsson (KD), Karlstad VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Lars Bull Styrelsen har under 2010 genomfört nio sammanträden. Ordinarie årsstämma ägde rum den 26 mars 2010 i Munkfors. Extra bolagsstämma ägde rum den 22 oktober 2010 i Karlstad. REVISORER ORDINARIE Stig Löfgren (C), lekmannarevisor Per-Åke Persson (V), lekmannarevisor Peter Söderman, auktoriserad revisor SUPPLEANTER Inger Larén (FP) lekmannarevisor Roland Krantz (S), lekmannarevisor Gerry Olsson, auktoriserad revisor 7

8 VERKSAMHET OCH ORGANISATION Värmlandstrafik AB är regional trafikhuvudman enligt lag och enligt avtal mellan kommunerna och landstinget inom Värmlands län. Bolaget har därigenom ansvar för att bedriva kollektivtrafik på väg och järnväg, inom länet och till och från länet. Vidare svarar bolaget för planering, upphandling och styrning av separat skoltrafik enligt uppdrag från kommunerna. Genom avdelningen Resetjänsten organiseras beställningscentral och anropsstyrd kollektivtrafik, främst i form av sjukresor och färdtjänst, men även i form anropsstyrd linjetrafik samt viss kompletteringstrafik. Värmlandstrafik AB svarar enligt avtal med kommunerna även för färdtjänstbedömning. Värmlandstrafik AB:s verksamhet upprätthålls, i fråga om trafik, genom entreprenadavtal. Den 31 december 2010 omfattade den administrativa organisation som finns vid bolagets kontor i Munkfors och i Karlstad 58 (54) årsarbetare, varav 23 (22) män och 35 (32) kvinnor. Motsvarande fyra (tre) årsarbetare är att betrakta som verksamhet av tidsbegränsad natur, med separat finansiering. DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA fyllde Värmlandstrafik 30 år. I likhet med flera andra trafikhuvudmän bildades bolaget 1980 som en följd av den då nya kollektivtrafiklagen. I dag, 30 år senare, är det dags för nytänkande och modernisering av lagstiftningen. I juni antog riksdagen den nya lag som kommer att gälla från 1 januari Vår förhoppning är att våra ägare forsätter att betrakta bolaget som ett verktyg för hållbar regional utveckling och genomför förändringarna i ett långsiktigt, regionalpolitiskt perspektiv, med fokus på kunder och verksamhet. Under augusti startades den största busstrafiksatsningen hittills, detta genom System 900 en ny trafikförsörjning för Hammaröområdet. I systemet samordnas trafikomläggning, nya fordon, infrastruktur samt information och marknadsföring, med utgångspunkt i kundernas behov och bolagets uppdrag. Bolaget inledde också, som första trafikhuvudman i landet, en tjänstekoncession för den regionala tågtrafiken. Tanken med tjänstekoncessionen är att ge utrymme för affärsmässighet och risktagande i syfte att uppnå ett ökat resande inom ett sammanhållet varumärke och trafiksystem vilket är i linje med den nya lagstiftningen uppnåddes målet om en användbar trafik för personer med nedsatt funktion inom områdena rörelse, syn och hörsel. Tågtrafiken kompletterades med bokningsbara servicelinjer i stomlinjenätet på väg samt ett länstäckande regelverk för färdtjänsten. Tågtrafiken och servicelinjerna matas med tätortstrafik och specialfordon i ett yttäckande system, förutom inom System 900 på Hammarö, där samtliga fordon är anpassade. Infrastrukturen, som är nästa utvecklingsområde för att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet, fick ett välbehövligt lyft genom de första investeringarna inom projektet FullKoll på Hammarö och längs Fryksdalsbanan. Kollektivtrafiken fick en tydlig plats i den nya länstransportplanen. 8

9 De första stegen för att nå av ägarna uppsatta miljömål togs under Tillsammans med bolagets största samarbetspartner Nobina har ett avtal slutits om successivt införande av biodiesel. Starten för satsningen kombinerades med starten för ett förändrat arbetssätt inom Nobina; Gröna Resan. Tillsammans ska dessa två åtgärder göra det möjligt att nå målet - en reduktion av användningen av fossila bränslen med 30 procent till Det viktigaste miljömålet är dock att få fler att resa kollektivt. Målet är 50 procents ökning av marknadsandelen till 2015, jämfört med Jämför vi 2010 med 2004 kan vi konstatera att marknadsandelen ökat med över 40 procent. Målet är alltså fullt realistiskt, men nu räcker det inte längre med omstrukturering och effektivisering, som hittills varit verktygen, nu krävs också en utbyggd produktion. I årets sista dagar fick bolaget positivt besked om projektet 2xkoll (läs dubbelkoll). Därmed kan vi lägga viktiga byggstenar i en systematisk trafik- och resandeutveckling Under början av 2011 kommer bolaget att genomföra en extern revision av kvalitets- och miljöledningssystem, enligt ISO 9001 och Företagsledningens ambition är att hela bolagets verksamhet ska certifieras. I januari inleds ett pilotprojekt med nytt biljettsystem inom tätortstrafiken i Kristinehamn. Total leverans är planerad till april månad och själva teknikskiftet planeras för närvarande till påskhelgen, för att begränsa störningar i den ordinarie trafiken till så liten omfattning som möjligt. Teknikskiftet är kombinerat med ett byte av zonsystem, priser och produkter. Under 2011 ska bolagets ägare ta ställning till vilka åtgärder som blir nödvändiga med anledning av den nya lagstiftningen. Under våren 2011 levereras fyra trevagnars Reginatåg, vilka utgör den sista delen i ett utbytesprogram som pågått från 2002 och framåt. Två fordon ur den gamla Y1-flottan byggs om med bland annat nya motorer och kommer att fungera som reservfordon. Resterande fordon ur den gamla flottan avyttras eller skrotas. PRISER Den 1 januari 2010 höjdes priset på periodkort med två procent, priset på enkelbiljetter med 20 procent och rabatten vid betalning av enkelbiljetter med respass värdekort höjdes från 20 procent till 33 procent. 9

10 STÖRRE PROJEKT Värmlandstrafiks Forsknings och Utvecklingsprojekt, R3 Arbetet inom projektet har under året fortgått med inriktning på att ta till vara de kunskaper som byggts upp genom doktorandernas forskning och olika utredningar. Det stora arbetet med införande av system för kvalitetsledning av verksamheten, som är förenat med Åsa Rönnbäcks forskning och arbete, har fortsatt. Den tidigare framtagna processkartan har förfinats och organisationen har utvecklats i att arbeta med ett processtänkande. Genom att vi tänker och arbetar i processer kommer kunden tydligare i fokus och kundnyttan av hela vårt arbete blir mer framträdande. Enbart att arbeta i processer är dock inte tillräckligt. Vi strävar också efter att arbeta effektivare, således både att arbeta på rätt sätt och med rätt sak. För att verkligen kunna veta detta har vi skaffat verktyg för faktainsamling. Analys av fakta i förhållande till uppställda mål för verksamheten hjälper oss att utvecklas. Företagsledningen har redan tidigare genomfört självutvärdering av verksamheten. Nu har vi kompletterat detta med att ta fram frågeformulär för kundundersökningar. Dessutom har vi har genomfört medarbetarundersökningar samt utvecklat system för avvikelserapportering. Genom utvecklingen av processtänkandet och anskaffandet av erforderliga verktyg kan organisationen certifieras enligt kvalitetsnormerna ISO 9001 och I december genomförde Det Norska Veritas en första prövning enligt dessa kvalitetskrav och beslutade att Värmlandstrafik nu arbetar enligt de krav och rutiner som möjliggör en certifiering. Slutligt godkännande skedde i februari Arbetet med utveckling av nya priser och produkter som skett under medverkan av Niclas Krüger har slutförts. Redan i december 2009 genomfördes en första förändring av priser och produkter. Dessa var starkt kopplade till kontantlösheten och syftade till att öka andelen förhandsbetalda resor. Vid tidtabellskiftet i december 2010 genomfördes vissa prisjusteringar. Det tredje steget i utvecklingen kommer att introduceras vid införandet av de nya biljettmaskinerna under våren Huvudsakligen innebär detta ytterligare förenkling genom att antalet betalzoner reduceras kraftigt. Den nya Hammarötrafiken har hämtat mycket av idéerna från Stephan Böschs tidigare utredningar. Samordningen av matartrafik, skoltrafik och anropsstyrd trafik med trafik i snabba och frekventa stomlinjer är idéer som Stephan utvecklat i de studier han gjorde under sin tid i företaget. Åsa Rönnbäcks studier och samlade forskning resulterade i att hon i november examinerades som doktor vid Chalmers Tekniska Högskola. När Åsa slutade sin anställning vid utgången av året gjorde hon det som den sista av de forskarstudenter som varit anställda i projektet. Därmed avslutades också hela R3. 10

11 Projekt BIMS (biljettsystem) Projektet har under året präglats av både motgång och framgång. I slutet av 2009 genomfördes som planerat fabrikstesten FAT (Factory Acceptance Test). En test som inte godkändes av BIMS på grund av för många felaktigheter. I de fortsatta samtalen med leverantören visade det sig att vi hade två helt skilda synsätt. Leverantören såg testen endast som en aktivitet som kunde prickas av för att sedan gå vidare, medan BIMS hållning var att testen skulle ge ett visst resultat för ett godkännande och att vi därefter kan gå vidare. Dessa två förhållningssätt innebar att projektet mer eller mindre gick i stå under hela våren Under juni månad resulterade förhandlingar mellan parterna i ett nytt tilläggsavtal med ny tidplan för projektet. Hösten har präglats av ett intensivt arbete från bägge parter. Den tidigare fabrikstesten (FAT) kunde slutföras och godkännas. Den av BIMS inköpta testutrustningen installerades hos Upplands Lokaltrafik. Direkt efter att utrustningen var i drift startade arbetet med den så kallade pre supply-testen. Dessa tester beräknas pågå in i början av För personal på Värmlandstrafik som arbetar med projektet har hösten varit intensiv. W-lanutrustning har installerats runt om på depåer i länet. Pilotdriften i Kristinehamns tätortstrafik har förberetts och inneburit installation på tätortsbussarna, utbildning av personal hos Nobina samt annonsering efter testpiloter, det vill säga kunder som vill prova det nya biljettsystemet. Pilottestet beräknas starta i mitten av januari Får testet i Kristinehamn ett positivt utfall startar en stor utbildningsaktivitet för återförsäljare, förare och egen personal under första halvan av Leverans av utrustning för hela Värmland kommer att ske under januari och februari Installationen i fordon som påbörjats tidigare, genom att kablage har dragits, kommer att återupptas i samband med att leveranserna anländer. Om tiderna för leverans av utrustning och installation hålls som planerat kan systemet driftsättas i senare delen av april FullKoll FullKoll är ett infrastrukturprojekt som startade 2009 och som pågår till Projektet som är delfinansierat av EU drivs av Värmlandstrafik tillsammans med Trafikverket och Region Värmland. Projektet ska öka möjligheterna till effektiv arbetspendling i Värmland och därigenom bidra till ökad konkurrenskraft och utveckling av näringslivet. Under året har beslut fattats om investeringar i befintliga och nya bytespunkter och hållplatser. Avtal har upprättats med kommuner och projektpartners om objekt och finansieringar för att skapa bra helhetslösningar även i anslutningar till kollektivtrafiksystemet. Investeringar i form av uppgraderingar i systemet har under året påbörjats längs Fryksdalsbanan och Värmlandsbanan. På Hammarö har projektet bidragit till att investera i ny infrastruktur för ett nytt trafiksystem. Nya grepp för kommunikation har använts i projektet för att introducera det nya systemet på Hammarö samt för att skapa ett ökat intresse för kollektivt resande. Samtliga investeringar i projektet förbättrar den fysiska tillgängligheten till kollektivtrafiksystemet. För att ytterligare öka kundnyttan har projektet bidragit till ökad tillgänglighet för internet ombord på tåg och bussar. 11

12 TRAFIK Den totala produktionen av buss- och tågkilometer uppgick 2010 till cirka 14,2 (13,2) miljoner tidtabellskilometer. I siffran ingår 0,70 (0,69) miljoner tidtabellskilometer tätortstrafik. Tätortstrafiken i Karlstad uppgår till 3,9 miljoner kilometer och ingår inte i ovanstående redovisning. RESANDE Det totala resandet har ökat under 2010 med 4,2 procent. Resandet med buss har ökat med 5,9 procent och resandet med tåg har minskat med 3,3 procent. Totalt resande innefattande buss, tåg, separat skoltrafik och särskild kollektivtrafik uppgick 2010 till 8,8 miljoner resor. Därutöver genererade Värmlandstrafik 1,1 (1,1) miljoner resor inom tätortstrafiken i Karlstad. Den underliggande andelen av intäkterna som utgör rena marknadsintäkter har en starkare utvecklingstakt än den totala resandevolymen. EKONOMI Intäktsfinansieringsgraden har under 2010 varit cirka 49 (52) procent för buss- och tågtrafiken. Ägarbidraget för 2010 var fastställt till 240 (216) miljoner kronor. Utslaget på länsinvånare medför detta ett genomsnittligt bidrag till länstrafikens verksamhet med 878 (790) kronor per invånare. Inklusive tätortstrafiken i Karlstad uppgår bidraget till (1047) kronor per länsinvånare. Resultatet för 2010 är 9,4 (5,8) miljoner kronor. Företagets mål är en procent av totala omsättningen, vilket 2010 innebär 6,3 miljoner kronor. Omsättningstillgångarna uppgår vid årsskiftet till 140 miljoner kronor. Likviditetsmålet är formulerat som 1 x kortfristiga skulder, vilket detta år är 102 miljoner kronor. Soliditeten uppgår till 33,4 (21,4) procent vilket är bättre än målet som är 10 procent. VAGNBOLAGET AB TRANSITIO Värmlandstrafik AB är delägare i AB Transitio vars uppgift är att svara för trafikhuvudmännens behov av tåg genom gemensam finansiering och reservdelsförsörjning. Genom hyresavtal med Transitio har Värmlandstrafik ett åtagande som 31 december 2010 motsvarar eget ägande på 624 miljoner kronor. Detta åtagande är säkrat genom borgensåtagande från Landstinget i Värmland med samma belopp levereras fyra nya Reginatåg vilket kommer att medföra en höjning av Värmlandstrafiks åtagande och landstingets borgensåtagande med cirka 160 miljoner kronor. 12

13 PERIODKORT 2010 KRONOR Länskort Buss, 14 dagar, vuxen 570 Länskort Buss, 30 dagar, vuxen 910 Länskort Buss, 365 dagar, vuxen Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalendermånad 910 Länskort Buss & Tåg, ungdom år, kalendermånad 735 Länskort Buss & Tåg, skolungdom 7-19 år, kalendermånad 365 Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalenderår Länskort Plus, färdtjänstberättigade, buss, tåg, taxi, kalendermånad Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 14 dagar 345 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 30 dagar 695 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 365 dagar Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss & Tåg, kalendermånad 695 Karlstad-Örebrokortet, kalendermånad ENKELBILJETT 2010 Zon Vuxen Ungdom Skolungdom 7-19 Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort , , , , , , , , , , , ,60 8 eller fler Alla priser i kronor. En zon är cirka 10 kilometer. 13

14 ÄGANDE Det är länets 16 kommuner och landstinget som äger Värmlandstrafik AB. Hälften av aktierna ägs av landstinget medan andra halvan är fördelad på kommunerna efter den folkmängd de hade den 1 januari Kommun Aktiekapital, kr Andel, procent Arvika ,8 Eda ,6 Filipstad ,0 Forshaga ,1 Grums ,7 Hagfors ,4 Hammarö ,7 Karlstad ,2 Kil ,2 Kristinehamn ,4 Munkfors ,7 Storfors ,8 Sunne ,5 Säffle ,9 Torsby ,4 Årjäng ,8 Landstinget ,0 Summa ,0 878 kronor lade varje värmlänning i genomsnitt i fjol till Värmlandstrafik. 14

15 ÄGARBIDRAG Enligt konsortialavtalet, punkt 6, mellan Värmlandstrafik AB och aktieägarna, ska underskottet täckas av landstinget till 50 procent och resterande del av kommunerna fördelat mellan kommunerna i förhållande till antal tidtabellskilometer (50 procent) tidtabellstimmar (25 procent) och befolkning (25 procent). Ägarbidrag fördelas på kommuner och landsting enligt följande: Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Landstinget Summa kronor lade varje värmlänning i genomsnitt i fjol till Värmlandstrafik och Karlstads tätortstrafik. 15

16 FINANSIERING Värmlandstrafiks lån slutamorterades under januari 2010 och landstingets borgensåtagande kunde därför sänkas. Landstingets borgensåtaganden för bolagets räkning för lån i bank uppgår till 40 (130) miljoner kronor. 31 december 2010 utnyttjade bolaget ingen del (53 miljoner kronor) av borgensutrymmet. Landstinget har därutöver lämnat borgen till AB Transitio för anskaffning av tågsätt för Värmlandstrafiks räkning. Landstingets borgensåtagande mot Transitio uppgick 31 december 2010 till cirka 624 miljoner kronor. FINANSIELLA RISKER Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster, indexrisker samt risker för anläggningsskador. Dessa risker hanteras genom systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av anläggningarna. Med anledning av ändrade ägarförhållanden för tåg antog styrelsen i början av 2010 en ny finanspolicy. TRANSPARENSLAGEN Redovisning enligt lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Verksamheten finansieras av biljettförsäljning och av kommunerna och landstinget i Värmlands län. ÖPPEN REDOVISNING Nedan beskrivs de ekonomiska förbindelserna med stat, kommun och landsting som företaget har haft under året. Redovisningen är upprättad utifrån fakturerade belopp under kalenderåret Ekonomiska förbindelser 2010 Ägarbidrag Trafikersättning Bidrag, projekt Summa SEPARAT REDOVISNING All verksamhet anses vara konkurrensskyddad verksamhet och därmed upprättas ingen separat redovisning, i enlighet med 4 Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. 16

17 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Överkursfond Balanserade vinstmedel Årets vinst Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs RESULTAT OCH STÄLLNING Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. 14,2 miljoner tidtabellkilometer gick våra bussar och tåg i fjol. 17

18 KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 104 MILJONER Kollektivtrafiken sparar samhället stora kostnader som aldrig syns i en konventionell företagsekonomisk beräkning. Samhällsnyttan är stor men inte alltid lättberäknad. Här har tre relativt enkelt kvantifierbara områden valts för att göra en enklare samhällsekonomisk beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta år 2010: 1. Miljöeffekter 2. Tillgänglighet 3. Trafiksäkerhet Alla beräkningar är gjorda i underkant, besparingarna kan vara större i verkligheten. Miljöeffekten av att resenärerna åker kollektivt istället för att ta bil gör att samhället i Värmland sparar kronor. Tillgängligheten som gör att arbetslösa får möjlighet att pendla (och därmed inte längre är arbetslösa) gör att samhället sparar kronor. Trafiksäkerheten är åtta ggr så stor om man åker kollektivt jämfört med andra trafiksätt. Det gör att samhället sparar kronor. Totalt sparar samhället på dessa tre områden kronor år Till dessa 104 miljoner kronor tillkommer dessutom vinster för mindre ohälsa. Människor som åker kollektivt rör sig fyra gånger längre till fots än de som klassas som bilister. En annan vinst för samhället är att kollektivtrafiken kräver mindre yta. I Värmland är inte trängseln ett problem, men även här kräver bilismen många parkeringsplatser. Dessa vinster är inte obetydliga men det finns inga enkla sätt att beräkna kostnaderna. Samhällets ekonomiska vinst blir högre ju fler värmlänningar som väljer att åka kollektivt istället för att åka bil. Eftersom vi vill öka Värmlandstrafiks marknadsandel kommer därmed även samhällsnyttan att öka. SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT Miljökostnaden är beräknad på utsläppen kg koldioxid och kg kväveoxid på kollektivtrafiken jämfört med om resorna skulle ha gjorts med bil. Miljökostnaden beräknas vara 1.5 kr/kg CO2 och 75 kr/kg NOx (SIKA ASEK4 2008:3). Tillgänglighetens kostnad är beräknad på antal sålda periodkort i Värmland och Svensk Kollektivtrafiks beräkning på hur många som kan jobba på grund av att kollektivtrafiken finns och förädlingsvärde per sysselsatt. I antalet sålda periodkort ingår även sådana som är sålda till studerande, dock ej grundskoleelever. Trafiksäkerheten är beräknad på vad kostnaden är för lätt skada, för svår personskada och för dödsfall, genom SIKA:s beräkningsunderlag och Svensk Kollektivtrafiks senaste uträkning på hur säkert det är att åka kollektivt jämfört med annat trafiksätt. Fordonsuppgifterna är en uppskattning utifrån 2009 års siffror. För antalet skadade och dödade i trafiken har vi också använt 2009 års siffror. Vi har inte tillgång till fjolårets siffror när detta skrivs. Beräkningarna är hämtade ur Värmlandstrafiks arbete Mål och mått för Värmlandstrafiks verksamhetsutveckling och verksamhetsstyrning, Markus Bergman och Stephan Bösch. 18

19 SÅ MYCKET TJÄNAR MILJÖN NÄR VI ÅKER KOLLEKTIVT Hur mycket skulle miljön tjäna på om bilisterna i länet åkt kollektivt i stället? Här är en jämförelse på utsläppen i koldioxid och kväveoxid - om personkilometrarna gjorts med bil i stället för kollektivt. Siffrorna avser Jämförelse, utsläpp av koldioxid: respektive ton. Jämförelse, utsläpp av kväveoxid: 135,5 respektive 158,5 ton. 19

20 PER MAGNUS HAR HAFT UTVECKLING SOM FOKUS Kapitlet Värmlandstrafik har ett fåtal sidor kvar för utvecklingschef Per Magnus Bengtsson. När april löper ut får en ny del av livet sin början. Tillsammans med hustrun ska kapitlet pension initieras på Sveriges näst största ö, Orust För sex år sedan handplockades Per Magnus Bengtsson, som då jobbade som planeringschef på Banverket i Göteborg, av Lars Bull. De hade lärt känna varandra när de arbetade med Karlstads centralstation i början av 2000-talet. År 2004, då en projektledare för industridoktorandprojektet R3 skulle anställas, kontaktades Per Magnus. Visst funderade jag en del innan jag tackade ja eftersom jag skulle behöva veckopendla, minns Per Magnus. Men uppdraget framstod som så utmanande och spännande att det var svårt att tacka nej. Per Magnus Bengtsson. Väl i Värmland engagerades Per Magnus i arbetet att anställa fyra industridoktorander med olika forskningsområden. Utvecklingsprojektet R3 drogs igång efter att ägarna preciserat Värmlandstrafiks övergripande syfte till att vara ett verktyg för regional utveckling. Två ord som tillsammans står för den röda tråden genom Per Magnus arbetsliv. På olika sätt och på olika arbetsplatser har frågan om regional utveckling varit central. Det är också grunden för vad vi på Värmlandstrafik jobbar med. Ökad tillgänglighet till arbete och utbildning är förutsättning för att regionen utvecklas. Det skapas genom bra kollektivtrafik och bra infrastruktur. I dag konstaterar Per Magnus flera viktiga vinster till följd av projekt R3. Han betonar att Värmlandstrafiks organisation utvecklats betydligt. Både genom det kvalitetsarbete som engagerat samtlig personal och som nyligen lett till certifiering enligt ISO 9001 och samt genom de nya samarbetsformerna man tagit fram tillsammans med operatörerna. Projektet som är unikt i branschen har enligt Per Magnus inneburit ett antal utmaningar. Akademin får inte göra avkall på sin akademiska stringens och vi som företag har krav på oss att samarbetet ska tillföra oss kunskap som kan utveckla vår verksamhet. Det kräver att vi måste mötas för att hitta en gemensam nytta. Det tycker jag att projektet har lyckats mycket bra med. Vi har varit intressanta för akademin genom den direkta kopplingen till vår vardag och doktoranderna har tillfört oss mycket genom sin forskning och genom deras sätt att tänka logiskt och analyserande. 20