Marknadsbrev. En årsavkastnin på två månader. mars Marknaden i korthet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadsbrev. En årsavkastnin på två månader. mars 2013. Marknaden i korthet"

Transkript

1 Marknadsbrev mars 2013 En årsavkastnin på två månader Under årets första månader steg den svenska börsen drygt 8 procent. Det motsvarar ungefär en årsavkastning på två månader. Och faktum är att den svenska börsen är en av de bästa i världen hittills i år. Kanske är det därför inte så konstigt att Sverigefonder har varit omåttligt populära under januari och februari bland våra sparkunder. Vi ser samtidigt att våra kunder gör sig av med räntefonder. Och det är inte bara traditionella räntefonder nu har spararna även börjat överge företagsobligationsfonder. Det verkar som att allt fler är av åsikten att resan för dessa fonder är över för den här gången. Är det så? ndias chefekonom Heidi Elmér går på sidan 5 igenom förutsättningarna för företagsobligationer framöver. Men i vanlig ordning börjar vi med en makroutblick. På nästa sida kan du läsa om både konjunkturen, riksbankens nästa steg och det på senare tid så omdebatterade begreppet valutakrig. Månadens fördjupning handlar om tillväxtmarknaden Brasilien. Det här är ett land som har hamnat lite i skymundan på sistone när allt fokus har riktats mot Kina. Under förra året bromsade den här tillväxtjätten in kraftigt och Brasilien- och Latinamerikafonder (där Brasilien utgör omkring två tredjedelar) hade ett tufft år. På sidan 7 går vi igenom utsikterna för den brasilianska ekonomin och börsen. För sparare som vill sköta sina fondaffärer på egen hand, men som vill ha råd kring portföljsammansättning och val av fonder erbjuder ndia fem stycken modellportföljer. På sidan 9 berättar vi mer om dessa och vilka förändringar vi har gjort från föregående kvartal. Sist i denna månads marknadsbrev har vi även med en krönika från Alfred Berg. Det är förvaltaren av fondbolagets Rysslandsfond, Dan Fredrikson, som ger sin syn på den ryska börsen och ekonomin. Marknaden i korthet Tecken på ljusare konjunktur och centralbanksstöd göder riskaptiten Riksbanken har troligen sänkt färdigt Valutakrig mer retorik än politik? Visste du att du numera kan prenumerera på marknadsbrevet? På vår hemsida kan du anmäla din mejladress och på så sätt få marknadsbrevet i din mejlbox varje månad! Trevlig läsning! Jim Rotsman, chef ndia Investment Management

2 MAKRO- OCH MARKNADSPERSPEKTIV Riskaptiten håller i si tack vare centralbanksstöd Inledningen på året har dominerats av två teman: bättre riskaptit på de finansiella marknaderna och prat om valutakrig. Det goda humöret på framför allt börserna är mycket ett resultat av allt stabilare global konjunktur, men utvecklingen är också delvis sanktionerad av centralbankernas fortsatt mycket expansiva penningpolitik. Även Riksbanken uppmärksammar ljusglimtarna och lämnade därför reporäntan oförändrad i februari. Reporäntan är troligen på botten av räntesänkningscykeln nu, men svag arbetsmarknad och stark krona kan ändra den bilden. Årets första månader har präglats av optimism på de finansiella marknaderna. Det goda humöret kommer till stor del av att konjunkturen visar fler och fler tecken på stabilisering och återhämtning. Samtidigt har den politiska osäkerheten som präglat det senaste året för tillfället fallit i glömska även om de underliggande skuldproblemen kvartstår. Men det finns en uttalad kriströtthet bland de flesta. Förtroendet och riskaptiten hos investerare har istället gradvis återvänt. Börser har generellt sett gått starkt sedan årsskiftet. Svenska och amerikanska aktier har stigit med ca 7 9 procent i lokal valuta medan den japanska börsen rusat En klar risk för att bryta den oda stämnin en på marknaderna är om centralbankerna skulle börja si nalera att de börjar lätta på aspedalen. Men än så länge fortsätter centralbanker runt om i världen att bedriva expansiv pennin politik. med ungefär 12 procent påeldad av svagare yen och förhoppningar om att livgivande stimulanspaket ska få fart på ekonomin igen. Samtidigt har statsobligationsräntor i Sverige, Tyskland och USA börjat stiga från bottennivåerna förra året. I de krisdrabbade sydeuropeiska länderna har det bättre marknadshumöret lett till att statsobligationsräntorna fortsatt att sjunka. Det är bara Spanien och Italien som inte dragits med i glädjeyran utan där har en politisk skandal i Spanien och politisk röra efter valet i Italien skapat osäkerhet. Sammantaget är det ändå tydligt att kapital har börjat flytta från trygga och likvida placeringar som statsobligationer till mer riskfyllda tillgångar som aktier. Det är också ett mönster som vi ser bland ndias kunder som de senaste månaderna köpt aktiefonder i stor utsträckning och sålt räntefonder. Men det är viktigt att komma ihåg att marknadernas goda humör i högsta grad är sanktionerat av centralbankerna. Det är nu när riskaptiten ökar som allt penningpolitiskt smörjmedel i form av stora mängder överskottslikviditet kan få full utväxling. En klar risk för att bryta den goda stämningen på marknaderna är om centralbankerna skulle börja signalera att de börjar lätta på gaspedalen. Men än så länge fortsätter centralbanker runt om i världen att bedriva expansiv penningpolitik och det är en viktig faktor för att konjunkturen faktiskt ska få fäste och att de gröna skott vi nu ser ska kunna växa sig starka och stabila och inte knäckas av enstaka frostnätter. 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Inflation, årlig procentuell förändring -3, KPI KPIF Riksbankens Prognos Källa: Riksbanken 2

3 Försikti Riksbank Även Riksbanken har uppmärksammat ljusglimtarna i konjunkturläget och valde med det som huvudargument att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent vid sitt senaste penningpolitiska möte i februari. Riksbanken signalerar en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning, men huvudscenariot är att räntan ska ligga kvar på 1 procent det närmaste året. Beskedet var inte helt oväntat även om vår prognos var att Riksbanken skulle sänka räntan en sista gång. Vi håller med om att konjunkturen vänder framåt sommaren. Men samtidigt är svensk konjunktur för närvarande relativt svag. Det märks särskilt inom industrin som har det tufft med svag efterfrågan från omvärlden i kombination med en stark krona. Och än så länge lyser förbättringar på arbetsmarknaden med sin frånvaro. Trots bättre konjunkturläge finns det en risk att arbetsmarknaden inte kommer att återhämta sig i den takt som Riksbanken räknar med. Mycket lediga resurser i form att relativt hög arbetslöshet och fortsatt stark krona talar för att inflationstrycket kommer förbli lågt det närmaste året och utgör därmed en risk att inflationen blir lägre än Riksbankens prognos. Om man bara ser till realekonomi och inflationsutveckling kan det fortfarande finnas utrymme för ytterligare en räntesänkning till 0,75 procent. Det skulle kunna ge ekonomin en sista knuff i rätt riktning och se till att inflationen på sikt hamnar på Riksbankens mål runt 2 procent. I de penningpolitiska övervägandena spelar också finansiella obalanser, som exempelvis hushållens höga skuldsättning, en viktig roll. Detta har varit en återkommande fråga som delat direktionen de senaste åren. Majoriteten i Riksbankens direktion har valt det försiktiga spåret och vill undvika att spä på den sårbarhet i ekonomin som kan följa med en uppbyggnad av stora skulder. Det här är en faktor Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Riksbankens prognos Källa: Riksbanken som talar emot att det blir fler sänkningar även om kredittillväxten för närvarande inte visar några excesser. Vi räknar med att konjunkturen får fäste och därför är det mest sannolikt att reporäntan stannar på 1 procent. Valutakri retorik eller politik? Normalt sett brukar Riksbanken ha en avspänd inställning till variationer i kronan och den senaste tidens kronförstärkning har inte ändrat den hållningen. I andra delar av världen hörs dock andra tongångar. Stora valutakursförändringar särskilt om valutan stärks snabbt brukar kännas smärtsamt för en exportberoende industri. När konjunkturen inte får draghjälp från annat håll kan det därför också vara frestande för politiker att försöka gynna sin egen exportsektor genom valutamanipulation eller åtminstone högljutt lufta sitt missnöje över valutans prissättning. Ett tydligt exempel är Japan där yenen på kort tid fallit kraftigt efter politiska uttalanden och ambitioner att driva yenen svagare med hjälp av både expansiv finans- och penningpolitik. Yenens snabba resa syns tydligt i grafen nedan. Schweiz är ett annat land med stark växelkurs och där centralbanken sedan sommaren 2011 infört ett tak på hur mycket schweizerfrancen får stärkas mot euron. Den Nominella handelsvägda växelkursindex jan 2003 = 100 (högre värde innebär starkare valuta) Schweiz Japan Sverige Euroområdet USA Source: Reuters EcoWin, BoE amerikanska dollarn har däremot successivt försvagats det senaste decenniet och Fed har anklagats för att med vilja ha manipulerat dollarn med hjälp av de senaste årens mycket expansiva penningpolitik. Det är de här utspelen och spänningarna som populärt har kallats för valutakrig. Vad man i grunden syftar på med begreppet valutakrig är att något eller några länder genom aktiv politik försöker försvaga sin valutas värde för att på så sätt gynna sin egen exportindustri. Det här sker förstås på bekostnad av andra länder och alla kan inte försvaga sina valutor samtidigt. Därav det upprörda tonläget. Den här typen av agerande ger dock oftast bara kortsiktiga effekter och är i längden inte effektivt. Erfarenheterna har gång på gång visat att det är ytterst svårt för politiker och centralbanker att långsiktigt påverka ett lands växelkurs. Flytande växelkurser utan manipulation är att föredra. På lång sikt är det faktorer som produktivitet, inflation och kostnadstryck som avgör 3

4 värdet på en valuta. En stark valuta är därmed i grunden en spegelbild av en stark ekonomi som attraherar kapital och investeringar. Stark valuta er hö t omvandlin stryck Men det kan mycket väl vara så att valutakurser under långa perioder kan avvika från sitt så kallade långsiktiga värde. Den svenska kronan gick ju som bekant länge under namnet skvalpvaluta och bland annat Riksbanken ansåg under lång tid att den var undervärderad. Idag är läget ett annat. Dagens starka svenska krona är ett resultat av statsfinanser i gott skick och stort bytesbalansöverskott gentemot omvärlden. Dessutom bidrar en relativt hög styrränta i förhållande till andra länder till att hålla kronan stark. Mot denna bakgrund är kronans nuvarande styrka helt rimlig och kommer därför troligen bestå. Men en stark krona är inte bara av ondo. Det bidrar till att hålla ett högt omvandlingstryck i industrin som leder till förnyelse, ökad produktivitet och effektiviseringar. Att försöka förutse växelkursrörelser är bland det svåraste man kan försöka ge sig på. Jag tror att vi kommer att få leva med prat om valutakrig, men det kommer i huvudsak vara en retorisk konflikt. De 20 största ekonomiernas finansministrar och centralbankschefer (G20) har också nyligen lovat varandra att inte manipulera sina växelkurser för att vinna konkurrensfördelar. Valutan har betydelse för sparande i utländska fonder För sparare kan stora svängningar i växelkurserna snabbt bli en stor risk i portföljen, eftersom fonder som investerar på utländska börser i hög grad påverkas av växelkursförändringar. I t.ex. en USA-fond består innehaven av amerikanska aktier som prissätts i amerikanska dollar. För en svensk investerare innebär en förstärkning av kronan mot den amerikanska dollarn att värdet på den amerikanska aktiefonden sjunker. Och omvänt påverkas värdet på USA-fonder positivt när kronan försvagas mot dollarn. Sammanfattnin svis är valutakursförändrin ar ett hett ämne för tillfället, och som sparare kan det vara bra att vara medveten om att dessa inte bara påverkar semesterkassans köpkraft, utan även avkastnin en på utländska aktiefonder. Sett till den senaste tioårsperioden har svenska kronan stärkts mot flertalet valutor, vilket för en svensk sparare således har haft negativ inverkan på avkastningen för flera utländska aktiefonder (om de inte är valutahedgade). Den amerikanska börsen har stigit ca 120 procent under de senaste tio åren, medan utvecklingen i svenska kronor uppgår till omkring 67 procent. Ett annat tydlig exempel på senare tid är Japanfonder. Trots att den japanska börsen En stark krona bidrar till att hålla ett högt omvandlingstryck i industrin steg 21 procent under 2012, blev uppgången i svenska kronor endast en halv procent eftersom yenen tappade kraftigt i värde. Sammanfattningsvis är valutakursförändringar ett hett ämne för tillfället, och som sparare kan det vara bra att vara medveten om att dessa inte bara påverkar semesterkassans köpkraft, utan även avkastningen på utländska aktiefonder. Heidi Elmér Chefekonom 4

5 PLACERA Den stora resan för företa sobli ationer är över Företagsobligationsfonder har blivit ett populärt alternativ bland många sparare de senaste åren då de har gett högre avkastning än traditionella räntefonder samtidigt som de oftast inte är lika riskfyllda som aktieplaceringar. De senaste årens höga avkastning kommer dock troligen inte att upprepas. Vi skissar på två olika scenarier som pekar på risker framöver, men företagsobligationsfonder utgör trots allt en naturlig byggsten i en väldiversifierad sparportfölj. Tvära kast på börsen har periodvis inneburit hög risk för aktier medan placeringar i statsobligationer har visat en betydligt stabilare utveckling, men har haft lägre avkastning över tiden. Det illustreras i graf 1 nedan med avkastning för svenska börsen respektive statsobligationer sedan Mot denna bakgrund har företagsobligationsfonder blivit ett populärt alternativ bland många sparare de senaste åren då företagsobligationer betalar högre ränta än en statsobligation, men är samtidigt oftast inte lika riskfyllda som aktieplaceringar. Nu syns allt fler tecken på att det globala konjunkturläget håller på att bottna och utsikterna ser allt ljusare ut. Bättre konjunktur innebär också att det är rimligt att räkna med successivt stigande marknadsräntor igen. Hur påverkar det utvecklingen för företagsobligationer? Innan vi funderar över olika scenarior kan det vara på sin plats att först klargöra vad som bestämmer en företagsobligations värde Graf 1: Total avkastning sedan 1990, procent Aktieindex (SIXRX) Statsobligationsindex (OMRX T-Bond) Source: Reuters EcoWin Allmänt räntelä e och kreditrisk bestämmer värdet Lite förenklat kan man säga att avkastningen på en företagsobligation i huvudsak bestäms av två komponenter: den riskfria räntan och en kreditriskpremie. Den riskfria räntan (eller den underliggande räntan som det ibland också kallas) brukar ofta vara räntan på en statsobligation med motsvarande löptid. Men det är också vanligt att den underliggande räntan är en kortfristig interbankränta (exempelvis tremånaders STIBOR). Eftersom obligationer utgivna av företag inte anses vara lika säkra som obligationer utgivna av staten vill innehavaren ha en kompensation för den ökade kreditrisken. Det är det som kallas kreditriskpremien och brukar illustreras som ränteskillnaden mellan en företagsobligation och en statsobligation (vanligen kallad kreditspread). I värsta fall kan ett företag ställa in sina betalningar och då får obligationsinnehavaren inte tillbaka sina pengar. Företag med dålig ekonomi får därför betala högre ränta, medan bolag med god ekonomi får betala lägre ränta för att låna pengar. För att urskilja ett företags betalningsförmåga används kreditbetyg som sätts av olika kreditvärderingsinstitut som exempelvis Standard & Poor s. Företag med god ekonomi brukar falla inom kategorin investment grade med betyg från AAA till BBB, medan bolag med sämre ekonomi kallas för high yield och har betyg från BB till CCC. Att företag med högre risk får betala högre ränta visas I värsta fall kan ett företag ställa in sina betalningar och då får obligationsinnehavaren inte tillbaka sina pengar. tydligt i graf 2 som visar ränteskillnaden mellan amerikanska företagsobligationer med olika risk i förhållande till statsobligationsräntan. Tyvärr finns inte motsvarande historik för den svenska företagsobligationsmarknaden då handeln domineras av ett fåtal stora och väletablerade företag även om flera medelstora företag också kommit till de senaste åren. Den svenska marknaden för high yield - obligationer är också mycket begränsad. Fortsättningsvis 5

6 refererar vi därför till den amerikanska marknaden som har lång historik och stor bredd i utbudet för att visa hur avkastningen på företagsobligationer kan variera över tiden. Den svenska marknaden tenderar dessutom att nära följa utvecklingen i både USA och Europa Graf 3: Avkastning olika tillgångsslag, USA januari 2003 = Graf 2: Kreditspreadar, USA (räntepunkter) High yield BBB AAA Grafen visar ränteskillnaden mellan amerikanska företagsobligationer med ungefär 10 års löptid med olika risk i förhållande till statsobligationsräntan. De horisontella linjerna visar historiskt snitt sedan Ber -och-dal-bana för kreditrisker under krisen De senaste åren har high yield-obligationer i genomsnitt gett omkring 12,6 procent i avkastning per år, medan investment grade-obligationer i genomsnitt har gått upp 9,2 procent per år*. Den goda avkastningen är dels ett resultat av allmänt lägre marknadsräntor samt att kreditriskpremien har minskat kraftigt. Men som syns i graf 3 kan avkastningen i företagsobligationsfonder också svänga ordentligt. Det såg vi inte minst under finanskrisen 2008 och 2009 då ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer exploderade, vilket orsakade värdefall för företagsobligationer. Allra störst svängningar i både kreditriskpremier och avkastning har high yield -segmentet uppvisat. Det är till och med så att avkastningen på obligationer utgivna av företag som har hög sannolikhet att råka ut för betalningsbekymmer kan svänga mer än ett vanligt brett aktieindex i ett krisläge. Efter att finanskrisen ebbat ut och konjunkturläget gradvis har stabiliserats har ränteskillnaderna mellan företagsobligationer och statsobligationer krympt rejält. Ränteskillnaderna är fortfarande på något högre nivåer än de var innan krisen bröt ut 2008, men det är uppenbart att den stora resan med kraftigt fallande kreditriskpremier är bakom oss. Ett annat sätt att beskriva det är att innehavare av företagsobligationer inte får lika bra betalt idag för att ta ökad risk. *Avser genomsnittlig årlig avkastning för Barclays US Corporate High Yield och Barclays US Corporate Investment Grade index för perioden Källa: Ecowin Statsobligationer Investment Grade High Yield Aktier Källa: Barclays, Bloomberg (S&P 500 TR Index) Två scenarier som pekar på risker Hur kan man då resonera kring den framtida utvecklingen för företagsobligationer? Låt oss utgå från två olika scenarier för konjunkturen. Det ena scenariot är gynnsamt där konjunkturen kommer på fötter och tillväxten visar på bättre fart igen. Det andra scenariot är mer dystert och konjunkturen råkar ut för bakslag och ny osäkerhet kring skuldproblemen i Europa uppstår. I det gynnsamma scenariot kommer starkare tillväxt leda till förväntningar om att centralbankerna så småningom ska strama åt penningpolitiken. Dessa förväntningar drar upp marknadsräntorna, vilket är negativt för obligationernas avkastning. I ett gynnsamt konjunkturläge har företagen dock fortsatt god betalningsförmåga, så kreditriskpremierna kan troligen stanna på dagens nivåer eller till och med krympa ihop ytterligare något. Effekten på företagsobligationens värde beror på vilken av faktorerna som är störst och det kan skilja sig åt mellan olika kreditbetyg. Det mer negativa scenariot där konjunkturen åter vänder ner kommer innebära fortsatt låga marknadsräntor, då centralbanker runt om i världen fortsätter bedriva expansiv penningpolitik. I ett sådant scenario ökar dock också konkursrisken, vilket gör att marknaden kommer kräva högre kompensation för risk, vilket leder till att ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer ökar igen. Därmed skulle avkastning försämras. Naturli by sten Att ha en företagsobligationsfond i sin sparandeportfölj är en naturlig byggsten och bidrar till ökad riskspridning. Fortsättningsvis kommer företagsobligationer troligen ge högre avkast ning än traditionella räntefonder, men till lite högre risk. Men man kan dock konstatera att de senaste årens höga avkastning på företagsobligationer inte kommer att upprepas oavsett om konjunkturen förbättras eller råkar ut för bakslag. Det kan vara bra att vara medveten om riskerna kring företagsobligationer över en konjunkturcykel, men så länge vi inte på nytt drabbas av en ny finanskris räknar vi inte med kraftigt negativ avkastning framöver. Heidi Elmér Chefekonom 6

7 FÖRDJUPNING Brasilien år mot ljusnin men utmanin ar kvarstår Den brasilianska ekonomin har vuxit i snabb takt under 2000-talet och kvalar in på sjunde plats på listan över världens största ekonomier och är näst störst av de fyra BRIC-länderna. Men under förra året visade ekonomin tydliga tecken på inbromsning. Avmattningen i världskonjunkturen är en anledning till inbromsningen, men i bakgrunden finns även strukturella problem som tynger ekonomin. Den ekonomiska avmattningen märktes dock inte på börsen som steg över 10 procent i lokal valuta under året. I den här artikeln gör vi en djupdykning på den brasilianska ekonomin och börsen. Sjunkande tillväxt, sti ande inflation Under fjolåret växte den brasilianska ekonomin med blygsamma 0,9 procent. Det kan jämföras med 2010 då BNP steg med 7,6 procent. Förra årets tillväxtsiffra var den lägsta i såväl Latinamerika som bland övriga BRIC-länder. I syfte att få fart på den ekonomiska utvecklingen har regeringen lanserat investeringsprogram, sänkt ett flertal skatter och implementerat ytterligare åtgärder i syfte att minska lånekostnader och öka konsumtionen. Vidare har den brasilianska centralbanken sänkt styrräntan från 12,5 procent i mitten av 2011 till dagens 7,25 procent. Stimulanser och räntesänkningar har bidragit till att hålla den inhemska efterfrågan uppe, men parallellt har inflationen stigit sedan i somras. I januari uppgick prisökningstakten till 6,2 procent. Det är inte långt ifrån den övre nivån i centralbankens inflationsmål på 4,5 procent plus/minus 2 procentenheter. Vändnin väntas i år Efter den senaste tidens avmattning ser det dock ut som att den brasilianska ekonomin får upp farten i år. Det är kombinationen av finanspolitiska stimulanser, fördröjda effekter av fjolårets räntesänkningar och återhämtningen i världskonjunkturen som börjar ge resultat. Tillväxten bedöms uppgå till 3,5 procent i år och arbetslösheten trycks tillbaka ytterligare något, enligt aktuella konsensusprognoser. Samtidigt förväntas inflationen ligga kvar på relativt hög nivå, vilket minskar sannolikheten för ytterligare räntesänkningar. Skulle inflationstrycket öka ytterligare kan centralbanken till och med tvingas strama åt penningpolitiken, vilket skulle kunna kväva återhämtningen. Vad är Brasiliens problem? En tillväxttakt på 3,5 procent, som förväntas i år, är naturligtvis högre än vad de flesta utvecklade länder förväntas kunna prestera. Men jämfört med många andra tillväxtmarknader är det knappast någon imponerande siffra. Och det är ett antal strukturella problem som bromsar landets tillväxttakt. I syfte att få fart på den ekonomiska utvecklin en har re erin en lanserat investerin spro ram, sänkt ett flertal skatter och implementerat ytterli are åt ärder i syfte att minska lånekostnader och öka konsumtionen. Ekonomins framfart under förra decenniet har framför allt drivits av stark inhemsk efterfrågan. Det har gynnat den arbetskraftsintensiva servicesektorn och bidragit till att trycka ned arbetslösheten till rekordlåga nivåer på omkring 5 procent. Samtidigt har industrisektorn haft svårigheter att hitta kvalificerad arbetskraft, vilket har lett till löneökningar som inte har motsvarats av produktivitetsökningar. Industrisektorn drabbas även av eftersatt infrastruktur, vilket går ut över företagen genom kostnadsökningar och effektivitetsförluster. Skillnaden mellan de olika sektorerna illustreras av den ekonomiska statistiken. Industriproduktionen har sjunkit under 15 av de senaste 16 månaderna samtidigt som både detaljhandelsförsäljning och konsumentförtroende förbättrades under 2012 och båda ligger högre än den genomsnittliga siffran för de senaste fem åren. Skillnaden mellan service- och industrisektorn gör att den brasilianska eko- 7

8 Börsen på tvärs med ekonomin Trots sjunkande tillväxt och stigande inflation steg den brasilianska aktiemarknaden med över 10 procent under förra året. För svenska fondsparare blev dock avkastningen mager eftersom den brasilianska valutan, real, försvagades med ca 14 procent mot svenska kronan. En viktig förklaring till Brasilien-börsens uppgång i fjol är den ökade samvariationen mellan världens aktiemarknader, vilket innebär att investerares riskaptit får allt större inverkan på aktiepriser på bekostnad av företagsspecifika faktorer. nomin ibland beskrivs som en two-speed economy en ekonomi som går i ojämn fart. För att komma till rätta med obalansen mellan sektorerna i den brasilianska ekonomin krävs ökade investeringar, främst inom infrastruktur. Ökade investeringar är nödvändigt för att höja produktiviteten samt sänka kostnadstrycket för företagen och på så sätt lindra det underliggande inflationstrycket i landet. Utsikter för börsen i år Den brasilianska ekonomin ser ut att ha bottnat och förväntas få upp farten både i år och nästa år. Dessutom är vår bedömning att den globala konjunkturen får fäste. Ljusare konjunkturutsikter i kombination med mycket låga räntor talar för högre riskaptit och det gynnar aktier som tillgångsslag. Men medan merparten av de globala börserna har inlett året med uppgångar, har den brasilianska börsen utmärkt sig med en nedgång om 7,5 procent*. Det är oro för att inflationen ska slå krokben för den ekonomiska återhämtningen och att ökad statlig inblandning i råvaru- och kraftsektorerna, vilka utgör omkring 45 procent av den brasilianska aktiemarknaden, ska begränsa bolagens vinster som har tyngt landets börs. Inflationen kommer att vara en nyckelfråga för den brasilianska ekonomin och troligen även för börsen i år. Men sannolikt kommer det internationella klimatet att vara av lika stor betydelse. De globala börserna kommer att fortsätta att domineras av hur den europeiska skuldkrisen och konjunkturen utvecklas. Och på grund av den ökade samvariationen mellan världens aktiemarknader kommer detta att påverka Brasilienbörsens utveckling även i år. Ytterligare en viktig faktor för den brasilianska börsen är prisutvecklingen för råvaror eftersom råvarusektorn står för knappt 40 procent av det samlade börsvärdet. För närvarande värderas brasilianska aktier till ungefär samma nivå som genomsnittet bland övriga tillväxtmarknader. Det innebär att börsen varken är att betrakta som dyr eller billig jämfört med liknande börser. Om återhämtningen i den globala ekonomin fortsätter och de brasilianska myndigheterna lyckas hålla inflationen i schack, finns förutsättningar för en brasiliansk börsuppgång i år. På sikt behöver dock landet ta itu med sina strukturella utmaningar för att företagens konkurrenskraft ska kunna öka. *Avser procentuell förändring för Brasilien-börsens Bovespaindex under perioden 1 januari t.o.m. 4 mars 2013 Johan Lundqvist 8

9 PLACERA ndias modellportföljer hjälper di att behålla risken ndia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring portföljsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i ndias fem lafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Varför fokus på risk? En viktig egenskap hos ndias modellportföljer är att risknivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t.ex. aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklin en på de finansiella marknaderna. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex. kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. Därför uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen för att säkerställa att risknivån i portföljerna inte ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att ndias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Ibland kan fonder bytas ut när ett fondbolag byter ansvarig förvaltare eller ändrar placeringsinriktning i fonden. Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. När vi byter ut fonder i modellportföljerna handlar det oftast om att en fond byts ut mot ett snarlikt alternativ, t.ex. att en bred Sverigefond byts mot en småbolagsfond. En Sverigefond kommer t.ex. aldrig att bytas mot en Europafond. Maximal riskspridnin Portföljkonstruktionen i de fem modellportföljerna utgår från modern portföljteori, där risken i en portfölj betraktas som en helhet istället för att beräknas för varje enskilt tillgångsslag som ingår i portföljen. Risken i de enskilda tillgångslagen kan variera, men eftersom deras värdeutveckling styrs av olika faktorer och påverkas på olika sätt av olika marknadslägen, så minskar den totala risken när flera tillgångsslag kombineras. Förändrin ar i modellportföljerna första kvartalet 2013 Senaste uppdateringen av modellportföljerna gjordes i början av februari. Den samlade risknivån på de finansiella marknaderna har sjunkit under de senaste sex månaderna. Därför ökades mängden aktietillgångar, främst inom svenska aktier och globala aktier, med i genomsnitt 5 procentenheter. Räntebärande tillgångar minskades med motsvarade mängd i modellportfölj 1, 2 och 3. I modellportfölj 4 minskade alternativa placeringar med hela 11 procent, medan resterande tillgångsslag viktades upp med motsvarande mängd. Dessa förändringar skedde i syfte att återställa risken i portföljerna till dess förutbestämda nivå. Fondbyten första kvartalet 2013 ndia Sverige byts ut mot Carnegie Sverige. Den Svenska börsen har gått starkt i början av året. Vår bedömning är att det ökar risken för bakslag. Därför vill vi justera ned 9

10 risken genom att välja en fond med större fokus på värdekriterier i sin urvalsprocess. Historiskt brukar bolag med starka balansräkningar och hög utdelning utvecklas bättre relativt den breda marknaden under perioder med ökad oro på marknaderna. Vår bedömning är därför att Carnegie Sverige kan vara ett bättre alternativ än ndia Sverige under kommande månader. Odin Sverige byts ut mot ndia Småbolag Sverige. Odin Sverige har utvecklats mycket starkt under de senaste månaderna och därigenom bidragit positivt till modellportföljernas avkastning. Under våren kommer Odin att byta förvaltare av fonden och därför väljer vi att byta ut fonden tills vidare. Vi ersätter Odin Sverige med ndia Småbolag Sverige som har en snarlik placeringsinriktning. ndia Corporate Bond byts ut mot JP Morgan Strategic Bond. Räntorna på företagsobligationer gick ned kraftigt under förra året, vilket bidrog till hög avkastning i företagsobligationsfonder. Men med nuvarande låga ränteläge bedömer vi att den framtida avkastningspotentialen sjunkit i dessa fonder. Vi väljer därför att byta ut ndia Corporate Bond mot JP Morgan Strategic Bond som är en flexibel räntefond med större möjligheter att hantera nuvarande lågräntemiljö och som placerar i hela räntesegmentet. Fidelity EMEA byts ut mot BlackRock India. I de tre portföljerna med högst risk, lägger vi 3 7 procent av portföljinnehavet i Indien. Den indiska börsen har underpresterat jämfört med övriga tillväxtmarknader under en tid. Vi tror att nedgången är en överreaktion och väljer därför att placera en liten övervikt i Indien genom BlackRock India. ndia Pacific First State byts ut mot Acadian Emerging Markets. Tillväxtmarknader har fått en svag start på Vi har svårt att identifiera faktorer som talar för någon specifik region i tillväxtmarknadssegmentet och väljer därför att satsa på en bred tillväxtmarknadsfond i form av Acadian Emering Markets. ndia Alternativ Investment byts ut mot Catella Hedge och Lynx Dynamic. Fonden ndia Alternative Investment kommer att utgå ur ndias sortiment. Vi har valt att ersätta den med de två hedgefonderna Catella Hedge och Lynx Dynamic eftersom dessa är de fonder i ndias sortiment som bäst liknar ndia Alternative Investment. Sedan förra uppdateringen av ndias modellportföljer har ndia Likviditetsfond fusionerats med ndia Penningmarknadsfond. Därför ersätter ndia Penningmarknad Likviditetsfonden. Johan Lundqvist Anthony Mickelson 10

11 Uppdaterad: Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Globala Aktier Carnegie Sverige ndia Världen Carnegie World Wide Catella Hedge Lynx Dynamic ndia Penningmarknad JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets Fördelning 4P Avgift Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift 7% 9% 9% 15 % 5% 42 % 8% 5% 100 % 1,6 * 0,4 Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen Catella Hedge Lynx Dynamic ndia Penningmarknad JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader 12 % 4% 12 % 11 % 15 % 5% 24 % 5% 12 % 100 % 1,6 * 0,4 *+ rörlig förvaltningsavgift Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen Catella Hedge Lynx Dynamic ndia Penningmarknad JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets BlackRock India Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader 19 % 4% 14 % 13 % 14 % 6% 8% 3% 16 % 3% 100 % 1,6 * 0,4 *+ rörlig förvaltningsavgift Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen Catella Hedge Lynx Dynamic JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets BlackRock India Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift 25 % 6% 16 % 16 % 2% 2% 2% 26 % 5% 100 % 1,6 * Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets BlackRock India Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift 25 % 7% 17 % 16 % 2% 26 % 7% 100 % 1,6 11

12 Detta är en annons från Alfred Berg. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Ryssland en stor, intressant och stark marknad Idag ser tillväxtmarknaderna något mer attraktiva ut för investerare då vinsttillväxten förväntas öka mer på dessa i jämförelse med mogna och utvecklade marknader. Centralbankernas tillförsel av likviditet via exempelvis programmen med kvantitativa lättnader bör gynna tillväxtmarknaderna genom investerarnas sökande efter tillgångar med högre risk. Det har skett en förflyttning i hur investerarna väljer att placera sitt kapital från tryggare placeringar i räntor till aktivt sökande efter mer risk, vilket har gjort att blickarna åter har vänts mot världens aktiemarknader. Denna försiktiga förflyttning påbörjades redan förra året och jag tror att detta bör göra tillväxtmarknaderna högintressanta igen. En av dessa tillväxtmarknader är Ryssland, en marknad som står sig mer än väl i konkurrensen då landet har en balanserad budget, en låg skuldsättningsgrad och en relativt bra förväntad tillväxt för Jag bedömer att den ryska ekonomin (BNP) kommer växa med 3,0-3,5 procent under 2013, och på medellång sikt förväntas rysk BNP öka med 3 4 procent tack vare ökad konsumtion hos den växande medelklassen, ökad effektivitet efter inträdet i WTO samt ökade infrastrukturinvesteringar. Aktiemarknaden i Ryssland är dock ganska ineffektiv, något som i sin tur ger stora möjligheter för duktiga stockpickers att skapa överavkastning relativt de index de jämförs mot, eftersom indexen domineras av stora statskontrollerade råvarubolag. Det finns även många möjligheter inom små- och medelstora bolag eftersom dessa gagnas av en växande inhemsk produktivitet, förbättrad bolagsstyrning och ökad lokal efterfrågan. Höga utdelningsnivåer på bolagen i vår aktieportfölj (6 19 procent) bör också bidra till högre avkastning, speciellt inom olje- och gassektorn. Oljeindustrin blir en av de starkaste drivkrafterna Ryssland är den största globala oljeproducenten med en av de lägsta produktionskostnaderna. Till exempel är utvinnings- och transportkostnaderna för olja i Ryssland cirka 20 USD/fat, vilket ger en potentiell vinstmarginal för producenterna som är extremt hög. Ryska staten har inte varit Aktiemarknaden i Ryssland är dock anska ineffektiv, nå ot som i sin tur er stora möjli heter för dukti a stock-pickers att skapa överavkastnin. sen att beskatta dessa vinster, och största delen av vinsterna har beskattats progressivt genom så kallade mineralutvinnings- och exportskatter. Som ett resultat utgör oljebeskattningen cirka hälften av statens intäkter. Genom budgetspendering stimulerar dessa skatter andra sektorer, exempelvis konsumtion, och resultatet blir att dessa i vissa fall kan tjäna mer än oljeproducenterna vid en prisökning av oljan. Den inhemska ekonomin gynnas därför indirekt av ett högt oljepris. Den 1 april 2013 träder en ny lag i kraft som innebär att stora skattefördelar införs för de bolag som bedriver utvinning enligt en ny teknik som gör det möjligt för horisontell borrning. Denna lagändring resulterar även i en ökad vinstmarginal för de berörda oljebolagen från cirka 20 USD/fat till 45 USD/fat, något som förhoppningsvis kommer att leda till en ökad tillväxt för dessa bolag. 12

13 Detta är en annons från Alfred Berg. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Ryssland är intressant men fortfarande finns det risk Ryssland självt är inte den största risken för landet och dess utveckling, snarare är det påverkan utifrån såsom de kommande finanspolitiska besluten i Amerika samt hur stor påverkan Kinas inbromsning får på landet. De beslut som den amerikanska kongressen kommer att ta gällade landets ekonomi spås påverka tillväxten, och kommer troligtvis även att sätta ökad press på oljepriserna under Oron över den långsiktiga tillväxten i Kina är befogad, därför bör de kinesiska myndigheterna säkerställa en tillväxttakt kring 7 procent genom de enorma investeringar i anläggningstillgångar som de förväntas göra. Frågan jag dock ställer mig är om detta kommer att generera vinster inom den ryska råvaruindustrin, så som det historiskt sett har? Varför Alfred Berg Ryssland? Vår strategi bygger på fundamental analys, dvs. den utgår från de enskilda företagen, och majoriteten av värdet skapas genom aktievalet. Med hjälp av en metod som fokuserar på externa tillväxtfaktorer och på sådana som är specifika för olika delsektorer och aktier, bygger vi en relativt koncentrerad portfölj med cirka aktier. Vi som många andra förvaltar vår ryska fond ifrån Sverige. Vi har dock en stark fördel i att vi får lokal investeringsrådgivning från TKB BNP Paribas Investment Partners, som även är rådgivare till en av världens största Rysslandsfonder och är en del av det gemensamma moderbolaget BNP Paribas Investment Partners. Genom dem har vi därför möjlighet att föra en direkt dialog med toppskiktet i de bolag vi väljer att investera i. Dan Fredrikson, ansvarig förvaltare Alfred Berg Ryssland 13

14 Marknadsuppdatering Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige, OMX30 3,37% 8,82% 24,11% 23,51% Norden, FTSE NOREX 30 1,77% 8,84% 17,18% -4,21% Euroområdet, Euro STOXX 50-6,14% 0,08% -17,61% -37,21% USA, S&P 500 8% 8,69% 21,85% 16,27% Japan, Nikkei 225 5,61% 2,02% -5% -0,62% Brasilien, MSCI Brazil -1,18% -22,07% -28,30% -31,05% Ryssland, RTS -5,61% -15% -3,68% -22,61% Indien, S&P CNX Nifty -6,36% -5,97% -12,00% -17,19% Kina, Hang Seng China Ent. -4,87% -4,26% -13,76% -14,27% Global, MSCI AC World 0,66% 4,98% 9,10% -7% Tillväxtmarknader, MSCI EM -0,09% -2,85% -0,14% -7,12% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,46 0,61% -4% -10,25% 4,98% EURSEK 8,45-2,19% -4,24% -13,26% -9,78% GBPSEK 9,80-2,64% -5,85% -9,20% -20,01% EURUSD 1,31-2,78% -2,74% -3,35% -14,02% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 92,1-4,55% -13,61% 16,96% -10,27% Olja (Brent Crude, 1st future) 11-1,85% -8,37% 44,86% 10,39% Guld (Spot) 1 579,6-4,59% -17% 41,16% 62,72% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 1,00 0,0-50,0 75,0-325,0 ECB 0,75 0,0-25,0-25,0-325,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0-275,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 1,03 0,6-2,8-50,3-275,3 USA 2 år 0,23-4,0-5,5-56,2-158,2 Tyskland 2 år 0,04-25,9-16,1-90,6-322,8 Sverige 10 år 1,88-2,9-2,4-125,0-221,8 USA 10 år 1,88-8,6-6,7-173,2-179,4 Tyskland 10 år 5-23,9-34,7-165,4-254,7 12,0 11,0 10,0 9,0 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) ,0 80 7,0 6,0 5,0 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 EURSEK jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 USDSEK jul-12 jan-13 Källa: Bloomberg jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 Sverige, OMX30 Global, MSCI AC World Tillväxtmarknader, MSCI EM jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 Källa: Bloomberg Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på ndias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att ndia distribuerar information om förändringen. ndia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än ndia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. ndia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från ndias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 14

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Det sammanslagna globala inköpschefsindexet, som presenterades i början av mars, steg till 52.0 i från 51.7 i månaden innan. I USA föll siffran tillbaka

Läs mer

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats av rädsla

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Fem år med nollräntor and counting

Fem år med nollräntor and counting Marknadsbrev december 2013 Fem år med nollräntor and counting Fem år med nollräntor and counting. Ultralätt och okonventionell penningpolitik har varit nödvändigt för att förhindra en kollaps för de finansiella

Läs mer

MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Likt 2014 föll den globala tillväxten kraftigt under första kvartalet. Den huvudsakliga förklaringen till detta är lägre tillväxt i USA och Kina. Tittar

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

MÅNADSBREV JUNI, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV JUNI, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV JUNI, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Juni blev ingen behaglig start på sommaren. Greklandsoron intensifierades då landet i början av månaden fick anstånd med en återbetalning till IMF. Under

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Bättre konjunktur men ingen överfart

Bättre konjunktur men ingen överfart Marknadsbrev mars 2014 Bättre konjunktur men ingen överfart Ny konjunkturprognos Konjunkturen får allt bättre vind i seglen med stöd av fortsatt låga räntor. Vi räknar med ett cykliskt uppsving, men det

Läs mer

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3%

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3% US Trend 125 115 110 105 95 90 apr-09 sep-09 feb-10 jul-10 dec-10 maj-11 okt-11 mar-12 US Trend 2,5% -2,5% 3, 15, Aktier 46% - - 10 varav svenska aktier 9% - - 10 varav utländska aktier 37% - - 10 Räntebärande

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Den ökade nervositeten som infann sig på finansmarknaderna i slutet av april och början av maj försvann snabbt från investerares fokus. Långa obligationsräntor

Läs mer

755686001 Svenska aktier:

755686001 Svenska aktier: 755686001 Svenska aktier: +9,53 % (SIXPRX: +10,05 %) Carnegie är värdeförvaltare och investerar främst i större stabila bolag på Stockholmsbörsen. Småbolagen har gått betydligt bättre än de större bolagen

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Stigande ränta gav börsrekyl

Stigande ränta gav börsrekyl Marknadsbrev juni 015 Stigande ränta gav börsrekyl I april startade årets första, men sannolikt inte sista, globala börsrekyl. Trots nedgången i maj står de flesta index fortfarande på tvåsiffriga plus

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014. Nya fonder

Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014. Nya fonder Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014 Befintlig fond Ersättningsfond BlackRock Latin America Fidelity Japan Advantage Invesco Asia Infrastructure Old Mutual EmMkt Debt Old Mutual Greater China

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Förvaltningskommentar BLOX December 2014

Förvaltningskommentar BLOX December 2014 Marknadsutvecklingen under december månad* Förvaltningskommentar BLOX OMX Stockholm Världsindex Tillväxtmarknader High Yield Råvaror EUR/SEK USD/SEK (MSCI World) (MSCI Emerging (Credit Suisse (CoreCommodity

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång www.handelsbanken.se/certifikat TILLVÄXTCERTIFIKAT USA OCH indexcertifikat USA Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång sista dag för köp är den 17 januari 2010 Marknadsläget just nu Återhämtningen

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker www.handelsbanken.se/kapitalskydd Valutaobligation 840 Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker Fega och vinn med oss på valutamarknaden Du har säkert hört att den amerikanska dollarn

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Fondförändringar Skandia Link vår 2013

Fondförändringar Skandia Link vår 2013 Fondförändringar Skandia Link vår 2013 Uppdaterad version 2013-03-13 Skandia har gjort en omfattande översyn av vilka fonder som ska ingå i det utvärderade utbudet på fondplattformen. Totalt åker 18 fonder

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Innehåll. Agasti Marknadssyn. Sammanställt av Obligo Investment Management Maj 2015 A G A S T I M A R K N A D S S Y N M A J 2 0 1 5 S I D A N 1

Innehåll. Agasti Marknadssyn. Sammanställt av Obligo Investment Management Maj 2015 A G A S T I M A R K N A D S S Y N M A J 2 0 1 5 S I D A N 1 Innehåll Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management Maj 2015 A G A S T I M A R K N A D S S Y N M A J 2 0 1 5 S I D A N 1 Innehåll Marknadssyn maj...3 Fondfokuslistan... 4 Internationella

Läs mer

Marknadsbrev. Nytt år, samma utmanin ar? januari 2013. Marknaden i korthet

Marknadsbrev. Nytt år, samma utmanin ar? januari 2013. Marknaden i korthet Marknadsbrev januari 2013 Nytt år, samma utmanin ar? Med facit i hand kan vi konstatera att 2012 blev ett bra börsår. Men det blev ännu ett år som kantades av orosmoment i form av europeisk skuldkris,

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar

Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar Marknadsbrev oktober 2013 Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar Konjunkturutsikter: I det här numret går vi igenom huvuddragen i vår senaste konjunkturrapport. Den globala

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Collectums avgiftsrapport 2013

Collectums avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport visar hur avgifterna skiljer sig mellan de upphandlade fonderna inom ITP och samma fonder på den öppna marknaden. De upphandlade förvaltarna som ingår i jämförelsen

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud!

Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud! Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud! I våras gjorde vi stora förändringarna i utbudet i syfte att erbjuda ett så bra fonderbjudande som möjligt. Nu tar vi nästa steg. I denna höstlansering ger vi

Läs mer

Månadsrapport februari 2010

Månadsrapport februari 2010 Månadsrapport februari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson

ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson TRE FRÅGOR I FOKUS Konflikten i Ukraina Oljepriset Sanktioner 2 RYSSLAND - UKRAINA Krims anslutning till Ryssland - Stöds helhjärtat

Läs mer

Förvaltningskommentar BLOX Oktober 2014

Förvaltningskommentar BLOX Oktober 2014 Marknadsutvecklingen under oktober månad* Förvaltningskommentar BLOX OMX Stockholm Världsindex Tillväxtmarknader High Yield Råvaror EUR/SEK USD/SEK (MSCI World) (MSCI Emerging (Credit Suisse (CoreCommodity

Läs mer

Förvaltningskommentar BLOX November 2014

Förvaltningskommentar BLOX November 2014 Marknadsutvecklingen under november månad* Förvaltningskommentar BLOX OMX Stockholm Världsindex Tillväxtmarknader High Yield Råvaror EUR/SEK USD/SEK (MSCI World) (MSCI Emerging market) (Credit Suisse High

Läs mer

Månadsrapport april 2010

Månadsrapport april 2010 Månadsrapport april 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

CARNEGIE CORPORATE BOND. Vart är räntan på väg? Telefonkonferens 28 november 2014

CARNEGIE CORPORATE BOND. Vart är räntan på väg? Telefonkonferens 28 november 2014 CARNEGIE CORPORATE BOND Vart är räntan på väg? Telefonkonferens 28 november 2014 CARNEGIE FONDERS RÄNTETEAM Niklas Edman Babak Houshmand Mikael Engvall Född 1982. M.Sc. i företagsekonomi från Stockholms

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013 Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Om KOMBIfonderna. Informationsblad för kunder hos VFF Fondförsäkring AB. KOMBI Aktiefond Sverige. KOMBI Aktiefond Utland KOMBI.

Om KOMBIfonderna. Informationsblad för kunder hos VFF Fondförsäkring AB. KOMBI Aktiefond Sverige. KOMBI Aktiefond Utland KOMBI. -fonderna Fonder för dig som är anställd inom Om fonderna -fonderna är särskilt framtagna, prisvärda fonder för dig som är anställd i Sverige inom. Efter en noggrann utvärdering föll -fonderna består av

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Månadsrapport januari 2013

Månadsrapport januari 2013 Månadsrapport januari 2013 Våra analytiker beskriver rådande marknadsläge och prognoser för kommande månad. I rapporten får du också förslag på placeringar samt fördelning mellan aktier och räntor. Fördelning

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Trend Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Fonderna investerar i olika aktieoch obligationsfonder enligt en förvaltningsmodell som syftar till att fånga upp positiva trender i marknaden och undvika nedgångar.

Läs mer

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Fondguide Premiepension Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Premiepension Fondguide Offensiv 150 140 130 120 90 80 70 60 Premiepension Offensiv Index Offensiv Avkastning från starten

Läs mer

Carnegie Fonder var, i och med

Carnegie Fonder var, i och med CARNEGIE EMERGING MARKETS CORPORATE BOND En räntefond med extra spets Lite högre risk, men också goda möjligheter till avkastning: Nya Carnegie Emerging Markets Corporate Bond är här. Carnegie Fonder var,

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport Avgifterna på fondmarknaden En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjunde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer