Marknadsbrev. En årsavkastnin på två månader. mars Marknaden i korthet

Transkript

1 Marknadsbrev mars 2013 En årsavkastnin på två månader Under årets första månader steg den svenska börsen drygt 8 procent. Det motsvarar ungefär en årsavkastning på två månader. Och faktum är att den svenska börsen är en av de bästa i världen hittills i år. Kanske är det därför inte så konstigt att Sverigefonder har varit omåttligt populära under januari och februari bland våra sparkunder. Vi ser samtidigt att våra kunder gör sig av med räntefonder. Och det är inte bara traditionella räntefonder nu har spararna även börjat överge företagsobligationsfonder. Det verkar som att allt fler är av åsikten att resan för dessa fonder är över för den här gången. Är det så? ndias chefekonom Heidi Elmér går på sidan 5 igenom förutsättningarna för företagsobligationer framöver. Men i vanlig ordning börjar vi med en makroutblick. På nästa sida kan du läsa om både konjunkturen, riksbankens nästa steg och det på senare tid så omdebatterade begreppet valutakrig. Månadens fördjupning handlar om tillväxtmarknaden Brasilien. Det här är ett land som har hamnat lite i skymundan på sistone när allt fokus har riktats mot Kina. Under förra året bromsade den här tillväxtjätten in kraftigt och Brasilien- och Latinamerikafonder (där Brasilien utgör omkring två tredjedelar) hade ett tufft år. På sidan 7 går vi igenom utsikterna för den brasilianska ekonomin och börsen. För sparare som vill sköta sina fondaffärer på egen hand, men som vill ha råd kring portföljsammansättning och val av fonder erbjuder ndia fem stycken modellportföljer. På sidan 9 berättar vi mer om dessa och vilka förändringar vi har gjort från föregående kvartal. Sist i denna månads marknadsbrev har vi även med en krönika från Alfred Berg. Det är förvaltaren av fondbolagets Rysslandsfond, Dan Fredrikson, som ger sin syn på den ryska börsen och ekonomin. Marknaden i korthet Tecken på ljusare konjunktur och centralbanksstöd göder riskaptiten Riksbanken har troligen sänkt färdigt Valutakrig mer retorik än politik? Visste du att du numera kan prenumerera på marknadsbrevet? På vår hemsida kan du anmäla din mejladress och på så sätt få marknadsbrevet i din mejlbox varje månad! Trevlig läsning! Jim Rotsman, chef ndia Investment Management

2 MAKRO- OCH MARKNADSPERSPEKTIV Riskaptiten håller i si tack vare centralbanksstöd Inledningen på året har dominerats av två teman: bättre riskaptit på de finansiella marknaderna och prat om valutakrig. Det goda humöret på framför allt börserna är mycket ett resultat av allt stabilare global konjunktur, men utvecklingen är också delvis sanktionerad av centralbankernas fortsatt mycket expansiva penningpolitik. Även Riksbanken uppmärksammar ljusglimtarna och lämnade därför reporäntan oförändrad i februari. Reporäntan är troligen på botten av räntesänkningscykeln nu, men svag arbetsmarknad och stark krona kan ändra den bilden. Årets första månader har präglats av optimism på de finansiella marknaderna. Det goda humöret kommer till stor del av att konjunkturen visar fler och fler tecken på stabilisering och återhämtning. Samtidigt har den politiska osäkerheten som präglat det senaste året för tillfället fallit i glömska även om de underliggande skuldproblemen kvartstår. Men det finns en uttalad kriströtthet bland de flesta. Förtroendet och riskaptiten hos investerare har istället gradvis återvänt. Börser har generellt sett gått starkt sedan årsskiftet. Svenska och amerikanska aktier har stigit med ca 7 9 procent i lokal valuta medan den japanska börsen rusat En klar risk för att bryta den oda stämnin en på marknaderna är om centralbankerna skulle börja si nalera att de börjar lätta på aspedalen. Men än så länge fortsätter centralbanker runt om i världen att bedriva expansiv pennin politik. med ungefär 12 procent påeldad av svagare yen och förhoppningar om att livgivande stimulanspaket ska få fart på ekonomin igen. Samtidigt har statsobligationsräntor i Sverige, Tyskland och USA börjat stiga från bottennivåerna förra året. I de krisdrabbade sydeuropeiska länderna har det bättre marknadshumöret lett till att statsobligationsräntorna fortsatt att sjunka. Det är bara Spanien och Italien som inte dragits med i glädjeyran utan där har en politisk skandal i Spanien och politisk röra efter valet i Italien skapat osäkerhet. Sammantaget är det ändå tydligt att kapital har börjat flytta från trygga och likvida placeringar som statsobligationer till mer riskfyllda tillgångar som aktier. Det är också ett mönster som vi ser bland ndias kunder som de senaste månaderna köpt aktiefonder i stor utsträckning och sålt räntefonder. Men det är viktigt att komma ihåg att marknadernas goda humör i högsta grad är sanktionerat av centralbankerna. Det är nu när riskaptiten ökar som allt penningpolitiskt smörjmedel i form av stora mängder överskottslikviditet kan få full utväxling. En klar risk för att bryta den goda stämningen på marknaderna är om centralbankerna skulle börja signalera att de börjar lätta på gaspedalen. Men än så länge fortsätter centralbanker runt om i världen att bedriva expansiv penningpolitik och det är en viktig faktor för att konjunkturen faktiskt ska få fäste och att de gröna skott vi nu ser ska kunna växa sig starka och stabila och inte knäckas av enstaka frostnätter. 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Inflation, årlig procentuell förändring -3, KPI KPIF Riksbankens Prognos Källa: Riksbanken 2

3 Försikti Riksbank Även Riksbanken har uppmärksammat ljusglimtarna i konjunkturläget och valde med det som huvudargument att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent vid sitt senaste penningpolitiska möte i februari. Riksbanken signalerar en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning, men huvudscenariot är att räntan ska ligga kvar på 1 procent det närmaste året. Beskedet var inte helt oväntat även om vår prognos var att Riksbanken skulle sänka räntan en sista gång. Vi håller med om att konjunkturen vänder framåt sommaren. Men samtidigt är svensk konjunktur för närvarande relativt svag. Det märks särskilt inom industrin som har det tufft med svag efterfrågan från omvärlden i kombination med en stark krona. Och än så länge lyser förbättringar på arbetsmarknaden med sin frånvaro. Trots bättre konjunkturläge finns det en risk att arbetsmarknaden inte kommer att återhämta sig i den takt som Riksbanken räknar med. Mycket lediga resurser i form att relativt hög arbetslöshet och fortsatt stark krona talar för att inflationstrycket kommer förbli lågt det närmaste året och utgör därmed en risk att inflationen blir lägre än Riksbankens prognos. Om man bara ser till realekonomi och inflationsutveckling kan det fortfarande finnas utrymme för ytterligare en räntesänkning till 0,75 procent. Det skulle kunna ge ekonomin en sista knuff i rätt riktning och se till att inflationen på sikt hamnar på Riksbankens mål runt 2 procent. I de penningpolitiska övervägandena spelar också finansiella obalanser, som exempelvis hushållens höga skuldsättning, en viktig roll. Detta har varit en återkommande fråga som delat direktionen de senaste åren. Majoriteten i Riksbankens direktion har valt det försiktiga spåret och vill undvika att spä på den sårbarhet i ekonomin som kan följa med en uppbyggnad av stora skulder. Det här är en faktor Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Riksbankens prognos Källa: Riksbanken som talar emot att det blir fler sänkningar även om kredittillväxten för närvarande inte visar några excesser. Vi räknar med att konjunkturen får fäste och därför är det mest sannolikt att reporäntan stannar på 1 procent. Valutakri retorik eller politik? Normalt sett brukar Riksbanken ha en avspänd inställning till variationer i kronan och den senaste tidens kronförstärkning har inte ändrat den hållningen. I andra delar av världen hörs dock andra tongångar. Stora valutakursförändringar särskilt om valutan stärks snabbt brukar kännas smärtsamt för en exportberoende industri. När konjunkturen inte får draghjälp från annat håll kan det därför också vara frestande för politiker att försöka gynna sin egen exportsektor genom valutamanipulation eller åtminstone högljutt lufta sitt missnöje över valutans prissättning. Ett tydligt exempel är Japan där yenen på kort tid fallit kraftigt efter politiska uttalanden och ambitioner att driva yenen svagare med hjälp av både expansiv finans- och penningpolitik. Yenens snabba resa syns tydligt i grafen nedan. Schweiz är ett annat land med stark växelkurs och där centralbanken sedan sommaren 2011 infört ett tak på hur mycket schweizerfrancen får stärkas mot euron. Den Nominella handelsvägda växelkursindex jan 2003 = 100 (högre värde innebär starkare valuta) Schweiz Japan Sverige Euroområdet USA Source: Reuters EcoWin, BoE amerikanska dollarn har däremot successivt försvagats det senaste decenniet och Fed har anklagats för att med vilja ha manipulerat dollarn med hjälp av de senaste årens mycket expansiva penningpolitik. Det är de här utspelen och spänningarna som populärt har kallats för valutakrig. Vad man i grunden syftar på med begreppet valutakrig är att något eller några länder genom aktiv politik försöker försvaga sin valutas värde för att på så sätt gynna sin egen exportindustri. Det här sker förstås på bekostnad av andra länder och alla kan inte försvaga sina valutor samtidigt. Därav det upprörda tonläget. Den här typen av agerande ger dock oftast bara kortsiktiga effekter och är i längden inte effektivt. Erfarenheterna har gång på gång visat att det är ytterst svårt för politiker och centralbanker att långsiktigt påverka ett lands växelkurs. Flytande växelkurser utan manipulation är att föredra. På lång sikt är det faktorer som produktivitet, inflation och kostnadstryck som avgör 3

4 värdet på en valuta. En stark valuta är därmed i grunden en spegelbild av en stark ekonomi som attraherar kapital och investeringar. Stark valuta er hö t omvandlin stryck Men det kan mycket väl vara så att valutakurser under långa perioder kan avvika från sitt så kallade långsiktiga värde. Den svenska kronan gick ju som bekant länge under namnet skvalpvaluta och bland annat Riksbanken ansåg under lång tid att den var undervärderad. Idag är läget ett annat. Dagens starka svenska krona är ett resultat av statsfinanser i gott skick och stort bytesbalansöverskott gentemot omvärlden. Dessutom bidrar en relativt hög styrränta i förhållande till andra länder till att hålla kronan stark. Mot denna bakgrund är kronans nuvarande styrka helt rimlig och kommer därför troligen bestå. Men en stark krona är inte bara av ondo. Det bidrar till att hålla ett högt omvandlingstryck i industrin som leder till förnyelse, ökad produktivitet och effektiviseringar. Att försöka förutse växelkursrörelser är bland det svåraste man kan försöka ge sig på. Jag tror att vi kommer att få leva med prat om valutakrig, men det kommer i huvudsak vara en retorisk konflikt. De 20 största ekonomiernas finansministrar och centralbankschefer (G20) har också nyligen lovat varandra att inte manipulera sina växelkurser för att vinna konkurrensfördelar. Valutan har betydelse för sparande i utländska fonder För sparare kan stora svängningar i växelkurserna snabbt bli en stor risk i portföljen, eftersom fonder som investerar på utländska börser i hög grad påverkas av växelkursförändringar. I t.ex. en USA-fond består innehaven av amerikanska aktier som prissätts i amerikanska dollar. För en svensk investerare innebär en förstärkning av kronan mot den amerikanska dollarn att värdet på den amerikanska aktiefonden sjunker. Och omvänt påverkas värdet på USA-fonder positivt när kronan försvagas mot dollarn. Sammanfattnin svis är valutakursförändrin ar ett hett ämne för tillfället, och som sparare kan det vara bra att vara medveten om att dessa inte bara påverkar semesterkassans köpkraft, utan även avkastnin en på utländska aktiefonder. Sett till den senaste tioårsperioden har svenska kronan stärkts mot flertalet valutor, vilket för en svensk sparare således har haft negativ inverkan på avkastningen för flera utländska aktiefonder (om de inte är valutahedgade). Den amerikanska börsen har stigit ca 120 procent under de senaste tio åren, medan utvecklingen i svenska kronor uppgår till omkring 67 procent. Ett annat tydlig exempel på senare tid är Japanfonder. Trots att den japanska börsen En stark krona bidrar till att hålla ett högt omvandlingstryck i industrin steg 21 procent under 2012, blev uppgången i svenska kronor endast en halv procent eftersom yenen tappade kraftigt i värde. Sammanfattningsvis är valutakursförändringar ett hett ämne för tillfället, och som sparare kan det vara bra att vara medveten om att dessa inte bara påverkar semesterkassans köpkraft, utan även avkastningen på utländska aktiefonder. Heidi Elmér Chefekonom 4

5 PLACERA Den stora resan för företa sobli ationer är över Företagsobligationsfonder har blivit ett populärt alternativ bland många sparare de senaste åren då de har gett högre avkastning än traditionella räntefonder samtidigt som de oftast inte är lika riskfyllda som aktieplaceringar. De senaste årens höga avkastning kommer dock troligen inte att upprepas. Vi skissar på två olika scenarier som pekar på risker framöver, men företagsobligationsfonder utgör trots allt en naturlig byggsten i en väldiversifierad sparportfölj. Tvära kast på börsen har periodvis inneburit hög risk för aktier medan placeringar i statsobligationer har visat en betydligt stabilare utveckling, men har haft lägre avkastning över tiden. Det illustreras i graf 1 nedan med avkastning för svenska börsen respektive statsobligationer sedan Mot denna bakgrund har företagsobligationsfonder blivit ett populärt alternativ bland många sparare de senaste åren då företagsobligationer betalar högre ränta än en statsobligation, men är samtidigt oftast inte lika riskfyllda som aktieplaceringar. Nu syns allt fler tecken på att det globala konjunkturläget håller på att bottna och utsikterna ser allt ljusare ut. Bättre konjunktur innebär också att det är rimligt att räkna med successivt stigande marknadsräntor igen. Hur påverkar det utvecklingen för företagsobligationer? Innan vi funderar över olika scenarior kan det vara på sin plats att först klargöra vad som bestämmer en företagsobligations värde Graf 1: Total avkastning sedan 1990, procent Aktieindex (SIXRX) Statsobligationsindex (OMRX T-Bond) Source: Reuters EcoWin Allmänt räntelä e och kreditrisk bestämmer värdet Lite förenklat kan man säga att avkastningen på en företagsobligation i huvudsak bestäms av två komponenter: den riskfria räntan och en kreditriskpremie. Den riskfria räntan (eller den underliggande räntan som det ibland också kallas) brukar ofta vara räntan på en statsobligation med motsvarande löptid. Men det är också vanligt att den underliggande räntan är en kortfristig interbankränta (exempelvis tremånaders STIBOR). Eftersom obligationer utgivna av företag inte anses vara lika säkra som obligationer utgivna av staten vill innehavaren ha en kompensation för den ökade kreditrisken. Det är det som kallas kreditriskpremien och brukar illustreras som ränteskillnaden mellan en företagsobligation och en statsobligation (vanligen kallad kreditspread). I värsta fall kan ett företag ställa in sina betalningar och då får obligationsinnehavaren inte tillbaka sina pengar. Företag med dålig ekonomi får därför betala högre ränta, medan bolag med god ekonomi får betala lägre ränta för att låna pengar. För att urskilja ett företags betalningsförmåga används kreditbetyg som sätts av olika kreditvärderingsinstitut som exempelvis Standard & Poor s. Företag med god ekonomi brukar falla inom kategorin investment grade med betyg från AAA till BBB, medan bolag med sämre ekonomi kallas för high yield och har betyg från BB till CCC. Att företag med högre risk får betala högre ränta visas I värsta fall kan ett företag ställa in sina betalningar och då får obligationsinnehavaren inte tillbaka sina pengar. tydligt i graf 2 som visar ränteskillnaden mellan amerikanska företagsobligationer med olika risk i förhållande till statsobligationsräntan. Tyvärr finns inte motsvarande historik för den svenska företagsobligationsmarknaden då handeln domineras av ett fåtal stora och väletablerade företag även om flera medelstora företag också kommit till de senaste åren. Den svenska marknaden för high yield - obligationer är också mycket begränsad. Fortsättningsvis 5

6 refererar vi därför till den amerikanska marknaden som har lång historik och stor bredd i utbudet för att visa hur avkastningen på företagsobligationer kan variera över tiden. Den svenska marknaden tenderar dessutom att nära följa utvecklingen i både USA och Europa Graf 3: Avkastning olika tillgångsslag, USA januari 2003 = Graf 2: Kreditspreadar, USA (räntepunkter) High yield BBB AAA Grafen visar ränteskillnaden mellan amerikanska företagsobligationer med ungefär 10 års löptid med olika risk i förhållande till statsobligationsräntan. De horisontella linjerna visar historiskt snitt sedan Ber -och-dal-bana för kreditrisker under krisen De senaste åren har high yield-obligationer i genomsnitt gett omkring 12,6 procent i avkastning per år, medan investment grade-obligationer i genomsnitt har gått upp 9,2 procent per år*. Den goda avkastningen är dels ett resultat av allmänt lägre marknadsräntor samt att kreditriskpremien har minskat kraftigt. Men som syns i graf 3 kan avkastningen i företagsobligationsfonder också svänga ordentligt. Det såg vi inte minst under finanskrisen 2008 och 2009 då ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer exploderade, vilket orsakade värdefall för företagsobligationer. Allra störst svängningar i både kreditriskpremier och avkastning har high yield -segmentet uppvisat. Det är till och med så att avkastningen på obligationer utgivna av företag som har hög sannolikhet att råka ut för betalningsbekymmer kan svänga mer än ett vanligt brett aktieindex i ett krisläge. Efter att finanskrisen ebbat ut och konjunkturläget gradvis har stabiliserats har ränteskillnaderna mellan företagsobligationer och statsobligationer krympt rejält. Ränteskillnaderna är fortfarande på något högre nivåer än de var innan krisen bröt ut 2008, men det är uppenbart att den stora resan med kraftigt fallande kreditriskpremier är bakom oss. Ett annat sätt att beskriva det är att innehavare av företagsobligationer inte får lika bra betalt idag för att ta ökad risk. *Avser genomsnittlig årlig avkastning för Barclays US Corporate High Yield och Barclays US Corporate Investment Grade index för perioden Källa: Ecowin Statsobligationer Investment Grade High Yield Aktier Källa: Barclays, Bloomberg (S&P 500 TR Index) Två scenarier som pekar på risker Hur kan man då resonera kring den framtida utvecklingen för företagsobligationer? Låt oss utgå från två olika scenarier för konjunkturen. Det ena scenariot är gynnsamt där konjunkturen kommer på fötter och tillväxten visar på bättre fart igen. Det andra scenariot är mer dystert och konjunkturen råkar ut för bakslag och ny osäkerhet kring skuldproblemen i Europa uppstår. I det gynnsamma scenariot kommer starkare tillväxt leda till förväntningar om att centralbankerna så småningom ska strama åt penningpolitiken. Dessa förväntningar drar upp marknadsräntorna, vilket är negativt för obligationernas avkastning. I ett gynnsamt konjunkturläge har företagen dock fortsatt god betalningsförmåga, så kreditriskpremierna kan troligen stanna på dagens nivåer eller till och med krympa ihop ytterligare något. Effekten på företagsobligationens värde beror på vilken av faktorerna som är störst och det kan skilja sig åt mellan olika kreditbetyg. Det mer negativa scenariot där konjunkturen åter vänder ner kommer innebära fortsatt låga marknadsräntor, då centralbanker runt om i världen fortsätter bedriva expansiv penningpolitik. I ett sådant scenario ökar dock också konkursrisken, vilket gör att marknaden kommer kräva högre kompensation för risk, vilket leder till att ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer ökar igen. Därmed skulle avkastning försämras. Naturli by sten Att ha en företagsobligationsfond i sin sparandeportfölj är en naturlig byggsten och bidrar till ökad riskspridning. Fortsättningsvis kommer företagsobligationer troligen ge högre avkast ning än traditionella räntefonder, men till lite högre risk. Men man kan dock konstatera att de senaste årens höga avkastning på företagsobligationer inte kommer att upprepas oavsett om konjunkturen förbättras eller råkar ut för bakslag. Det kan vara bra att vara medveten om riskerna kring företagsobligationer över en konjunkturcykel, men så länge vi inte på nytt drabbas av en ny finanskris räknar vi inte med kraftigt negativ avkastning framöver. Heidi Elmér Chefekonom 6

7 FÖRDJUPNING Brasilien år mot ljusnin men utmanin ar kvarstår Den brasilianska ekonomin har vuxit i snabb takt under 2000-talet och kvalar in på sjunde plats på listan över världens största ekonomier och är näst störst av de fyra BRIC-länderna. Men under förra året visade ekonomin tydliga tecken på inbromsning. Avmattningen i världskonjunkturen är en anledning till inbromsningen, men i bakgrunden finns även strukturella problem som tynger ekonomin. Den ekonomiska avmattningen märktes dock inte på börsen som steg över 10 procent i lokal valuta under året. I den här artikeln gör vi en djupdykning på den brasilianska ekonomin och börsen. Sjunkande tillväxt, sti ande inflation Under fjolåret växte den brasilianska ekonomin med blygsamma 0,9 procent. Det kan jämföras med 2010 då BNP steg med 7,6 procent. Förra årets tillväxtsiffra var den lägsta i såväl Latinamerika som bland övriga BRIC-länder. I syfte att få fart på den ekonomiska utvecklingen har regeringen lanserat investeringsprogram, sänkt ett flertal skatter och implementerat ytterligare åtgärder i syfte att minska lånekostnader och öka konsumtionen. Vidare har den brasilianska centralbanken sänkt styrräntan från 12,5 procent i mitten av 2011 till dagens 7,25 procent. Stimulanser och räntesänkningar har bidragit till att hålla den inhemska efterfrågan uppe, men parallellt har inflationen stigit sedan i somras. I januari uppgick prisökningstakten till 6,2 procent. Det är inte långt ifrån den övre nivån i centralbankens inflationsmål på 4,5 procent plus/minus 2 procentenheter. Vändnin väntas i år Efter den senaste tidens avmattning ser det dock ut som att den brasilianska ekonomin får upp farten i år. Det är kombinationen av finanspolitiska stimulanser, fördröjda effekter av fjolårets räntesänkningar och återhämtningen i världskonjunkturen som börjar ge resultat. Tillväxten bedöms uppgå till 3,5 procent i år och arbetslösheten trycks tillbaka ytterligare något, enligt aktuella konsensusprognoser. Samtidigt förväntas inflationen ligga kvar på relativt hög nivå, vilket minskar sannolikheten för ytterligare räntesänkningar. Skulle inflationstrycket öka ytterligare kan centralbanken till och med tvingas strama åt penningpolitiken, vilket skulle kunna kväva återhämtningen. Vad är Brasiliens problem? En tillväxttakt på 3,5 procent, som förväntas i år, är naturligtvis högre än vad de flesta utvecklade länder förväntas kunna prestera. Men jämfört med många andra tillväxtmarknader är det knappast någon imponerande siffra. Och det är ett antal strukturella problem som bromsar landets tillväxttakt. I syfte att få fart på den ekonomiska utvecklin en har re erin en lanserat investerin spro ram, sänkt ett flertal skatter och implementerat ytterli are åt ärder i syfte att minska lånekostnader och öka konsumtionen. Ekonomins framfart under förra decenniet har framför allt drivits av stark inhemsk efterfrågan. Det har gynnat den arbetskraftsintensiva servicesektorn och bidragit till att trycka ned arbetslösheten till rekordlåga nivåer på omkring 5 procent. Samtidigt har industrisektorn haft svårigheter att hitta kvalificerad arbetskraft, vilket har lett till löneökningar som inte har motsvarats av produktivitetsökningar. Industrisektorn drabbas även av eftersatt infrastruktur, vilket går ut över företagen genom kostnadsökningar och effektivitetsförluster. Skillnaden mellan de olika sektorerna illustreras av den ekonomiska statistiken. Industriproduktionen har sjunkit under 15 av de senaste 16 månaderna samtidigt som både detaljhandelsförsäljning och konsumentförtroende förbättrades under 2012 och båda ligger högre än den genomsnittliga siffran för de senaste fem åren. Skillnaden mellan service- och industrisektorn gör att den brasilianska eko- 7

8 Börsen på tvärs med ekonomin Trots sjunkande tillväxt och stigande inflation steg den brasilianska aktiemarknaden med över 10 procent under förra året. För svenska fondsparare blev dock avkastningen mager eftersom den brasilianska valutan, real, försvagades med ca 14 procent mot svenska kronan. En viktig förklaring till Brasilien-börsens uppgång i fjol är den ökade samvariationen mellan världens aktiemarknader, vilket innebär att investerares riskaptit får allt större inverkan på aktiepriser på bekostnad av företagsspecifika faktorer. nomin ibland beskrivs som en two-speed economy en ekonomi som går i ojämn fart. För att komma till rätta med obalansen mellan sektorerna i den brasilianska ekonomin krävs ökade investeringar, främst inom infrastruktur. Ökade investeringar är nödvändigt för att höja produktiviteten samt sänka kostnadstrycket för företagen och på så sätt lindra det underliggande inflationstrycket i landet. Utsikter för börsen i år Den brasilianska ekonomin ser ut att ha bottnat och förväntas få upp farten både i år och nästa år. Dessutom är vår bedömning att den globala konjunkturen får fäste. Ljusare konjunkturutsikter i kombination med mycket låga räntor talar för högre riskaptit och det gynnar aktier som tillgångsslag. Men medan merparten av de globala börserna har inlett året med uppgångar, har den brasilianska börsen utmärkt sig med en nedgång om 7,5 procent*. Det är oro för att inflationen ska slå krokben för den ekonomiska återhämtningen och att ökad statlig inblandning i råvaru- och kraftsektorerna, vilka utgör omkring 45 procent av den brasilianska aktiemarknaden, ska begränsa bolagens vinster som har tyngt landets börs. Inflationen kommer att vara en nyckelfråga för den brasilianska ekonomin och troligen även för börsen i år. Men sannolikt kommer det internationella klimatet att vara av lika stor betydelse. De globala börserna kommer att fortsätta att domineras av hur den europeiska skuldkrisen och konjunkturen utvecklas. Och på grund av den ökade samvariationen mellan världens aktiemarknader kommer detta att påverka Brasilienbörsens utveckling även i år. Ytterligare en viktig faktor för den brasilianska börsen är prisutvecklingen för råvaror eftersom råvarusektorn står för knappt 40 procent av det samlade börsvärdet. För närvarande värderas brasilianska aktier till ungefär samma nivå som genomsnittet bland övriga tillväxtmarknader. Det innebär att börsen varken är att betrakta som dyr eller billig jämfört med liknande börser. Om återhämtningen i den globala ekonomin fortsätter och de brasilianska myndigheterna lyckas hålla inflationen i schack, finns förutsättningar för en brasiliansk börsuppgång i år. På sikt behöver dock landet ta itu med sina strukturella utmaningar för att företagens konkurrenskraft ska kunna öka. *Avser procentuell förändring för Brasilien-börsens Bovespaindex under perioden 1 januari t.o.m. 4 mars 2013 Johan Lundqvist 8

9 PLACERA ndias modellportföljer hjälper di att behålla risken ndia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring portföljsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i ndias fem lafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Varför fokus på risk? En viktig egenskap hos ndias modellportföljer är att risknivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t.ex. aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklin en på de finansiella marknaderna. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex. kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. Därför uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen för att säkerställa att risknivån i portföljerna inte ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att ndias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Ibland kan fonder bytas ut när ett fondbolag byter ansvarig förvaltare eller ändrar placeringsinriktning i fonden. Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. När vi byter ut fonder i modellportföljerna handlar det oftast om att en fond byts ut mot ett snarlikt alternativ, t.ex. att en bred Sverigefond byts mot en småbolagsfond. En Sverigefond kommer t.ex. aldrig att bytas mot en Europafond. Maximal riskspridnin Portföljkonstruktionen i de fem modellportföljerna utgår från modern portföljteori, där risken i en portfölj betraktas som en helhet istället för att beräknas för varje enskilt tillgångsslag som ingår i portföljen. Risken i de enskilda tillgångslagen kan variera, men eftersom deras värdeutveckling styrs av olika faktorer och påverkas på olika sätt av olika marknadslägen, så minskar den totala risken när flera tillgångsslag kombineras. Förändrin ar i modellportföljerna första kvartalet 2013 Senaste uppdateringen av modellportföljerna gjordes i början av februari. Den samlade risknivån på de finansiella marknaderna har sjunkit under de senaste sex månaderna. Därför ökades mängden aktietillgångar, främst inom svenska aktier och globala aktier, med i genomsnitt 5 procentenheter. Räntebärande tillgångar minskades med motsvarade mängd i modellportfölj 1, 2 och 3. I modellportfölj 4 minskade alternativa placeringar med hela 11 procent, medan resterande tillgångsslag viktades upp med motsvarande mängd. Dessa förändringar skedde i syfte att återställa risken i portföljerna till dess förutbestämda nivå. Fondbyten första kvartalet 2013 ndia Sverige byts ut mot Carnegie Sverige. Den Svenska börsen har gått starkt i början av året. Vår bedömning är att det ökar risken för bakslag. Därför vill vi justera ned 9

10 risken genom att välja en fond med större fokus på värdekriterier i sin urvalsprocess. Historiskt brukar bolag med starka balansräkningar och hög utdelning utvecklas bättre relativt den breda marknaden under perioder med ökad oro på marknaderna. Vår bedömning är därför att Carnegie Sverige kan vara ett bättre alternativ än ndia Sverige under kommande månader. Odin Sverige byts ut mot ndia Småbolag Sverige. Odin Sverige har utvecklats mycket starkt under de senaste månaderna och därigenom bidragit positivt till modellportföljernas avkastning. Under våren kommer Odin att byta förvaltare av fonden och därför väljer vi att byta ut fonden tills vidare. Vi ersätter Odin Sverige med ndia Småbolag Sverige som har en snarlik placeringsinriktning. ndia Corporate Bond byts ut mot JP Morgan Strategic Bond. Räntorna på företagsobligationer gick ned kraftigt under förra året, vilket bidrog till hög avkastning i företagsobligationsfonder. Men med nuvarande låga ränteläge bedömer vi att den framtida avkastningspotentialen sjunkit i dessa fonder. Vi väljer därför att byta ut ndia Corporate Bond mot JP Morgan Strategic Bond som är en flexibel räntefond med större möjligheter att hantera nuvarande lågräntemiljö och som placerar i hela räntesegmentet. Fidelity EMEA byts ut mot BlackRock India. I de tre portföljerna med högst risk, lägger vi 3 7 procent av portföljinnehavet i Indien. Den indiska börsen har underpresterat jämfört med övriga tillväxtmarknader under en tid. Vi tror att nedgången är en överreaktion och väljer därför att placera en liten övervikt i Indien genom BlackRock India. ndia Pacific First State byts ut mot Acadian Emerging Markets. Tillväxtmarknader har fått en svag start på Vi har svårt att identifiera faktorer som talar för någon specifik region i tillväxtmarknadssegmentet och väljer därför att satsa på en bred tillväxtmarknadsfond i form av Acadian Emering Markets. ndia Alternativ Investment byts ut mot Catella Hedge och Lynx Dynamic. Fonden ndia Alternative Investment kommer att utgå ur ndias sortiment. Vi har valt att ersätta den med de två hedgefonderna Catella Hedge och Lynx Dynamic eftersom dessa är de fonder i ndias sortiment som bäst liknar ndia Alternative Investment. Sedan förra uppdateringen av ndias modellportföljer har ndia Likviditetsfond fusionerats med ndia Penningmarknadsfond. Därför ersätter ndia Penningmarknad Likviditetsfonden. Johan Lundqvist Anthony Mickelson 10

11 Uppdaterad: Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Globala Aktier Carnegie Sverige ndia Världen Carnegie World Wide Catella Hedge Lynx Dynamic ndia Penningmarknad JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets Fördelning 4P Avgift Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift 7% 9% 9% 15 % 5% 42 % 8% 5% 100 % 1,6 * 0,4 Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen Catella Hedge Lynx Dynamic ndia Penningmarknad JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader 12 % 4% 12 % 11 % 15 % 5% 24 % 5% 12 % 100 % 1,6 * 0,4 *+ rörlig förvaltningsavgift Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen Catella Hedge Lynx Dynamic ndia Penningmarknad JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets BlackRock India Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader 19 % 4% 14 % 13 % 14 % 6% 8% 3% 16 % 3% 100 % 1,6 * 0,4 *+ rörlig förvaltningsavgift Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen Catella Hedge Lynx Dynamic JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets BlackRock India Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift 25 % 6% 16 % 16 % 2% 2% 2% 26 % 5% 100 % 1,6 * Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Carnegie Sverige ndia Småbolag Sverige Carnegie World Wide ndia Världen JPM Global Strategic Bond Acadian Emerging Markets BlackRock India Fördelning 4P Avgift Globala Aktier Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift 25 % 7% 17 % 16 % 2% 26 % 7% 100 % 1,6 11

12 Detta är en annons från Alfred Berg. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Ryssland en stor, intressant och stark marknad Idag ser tillväxtmarknaderna något mer attraktiva ut för investerare då vinsttillväxten förväntas öka mer på dessa i jämförelse med mogna och utvecklade marknader. Centralbankernas tillförsel av likviditet via exempelvis programmen med kvantitativa lättnader bör gynna tillväxtmarknaderna genom investerarnas sökande efter tillgångar med högre risk. Det har skett en förflyttning i hur investerarna väljer att placera sitt kapital från tryggare placeringar i räntor till aktivt sökande efter mer risk, vilket har gjort att blickarna åter har vänts mot världens aktiemarknader. Denna försiktiga förflyttning påbörjades redan förra året och jag tror att detta bör göra tillväxtmarknaderna högintressanta igen. En av dessa tillväxtmarknader är Ryssland, en marknad som står sig mer än väl i konkurrensen då landet har en balanserad budget, en låg skuldsättningsgrad och en relativt bra förväntad tillväxt för Jag bedömer att den ryska ekonomin (BNP) kommer växa med 3,0-3,5 procent under 2013, och på medellång sikt förväntas rysk BNP öka med 3 4 procent tack vare ökad konsumtion hos den växande medelklassen, ökad effektivitet efter inträdet i WTO samt ökade infrastrukturinvesteringar. Aktiemarknaden i Ryssland är dock ganska ineffektiv, något som i sin tur ger stora möjligheter för duktiga stockpickers att skapa överavkastning relativt de index de jämförs mot, eftersom indexen domineras av stora statskontrollerade råvarubolag. Det finns även många möjligheter inom små- och medelstora bolag eftersom dessa gagnas av en växande inhemsk produktivitet, förbättrad bolagsstyrning och ökad lokal efterfrågan. Höga utdelningsnivåer på bolagen i vår aktieportfölj (6 19 procent) bör också bidra till högre avkastning, speciellt inom olje- och gassektorn. Oljeindustrin blir en av de starkaste drivkrafterna Ryssland är den största globala oljeproducenten med en av de lägsta produktionskostnaderna. Till exempel är utvinnings- och transportkostnaderna för olja i Ryssland cirka 20 USD/fat, vilket ger en potentiell vinstmarginal för producenterna som är extremt hög. Ryska staten har inte varit Aktiemarknaden i Ryssland är dock anska ineffektiv, nå ot som i sin tur er stora möjli heter för dukti a stock-pickers att skapa överavkastnin. sen att beskatta dessa vinster, och största delen av vinsterna har beskattats progressivt genom så kallade mineralutvinnings- och exportskatter. Som ett resultat utgör oljebeskattningen cirka hälften av statens intäkter. Genom budgetspendering stimulerar dessa skatter andra sektorer, exempelvis konsumtion, och resultatet blir att dessa i vissa fall kan tjäna mer än oljeproducenterna vid en prisökning av oljan. Den inhemska ekonomin gynnas därför indirekt av ett högt oljepris. Den 1 april 2013 träder en ny lag i kraft som innebär att stora skattefördelar införs för de bolag som bedriver utvinning enligt en ny teknik som gör det möjligt för horisontell borrning. Denna lagändring resulterar även i en ökad vinstmarginal för de berörda oljebolagen från cirka 20 USD/fat till 45 USD/fat, något som förhoppningsvis kommer att leda till en ökad tillväxt för dessa bolag. 12

13 Detta är en annons från Alfred Berg. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Ryssland är intressant men fortfarande finns det risk Ryssland självt är inte den största risken för landet och dess utveckling, snarare är det påverkan utifrån såsom de kommande finanspolitiska besluten i Amerika samt hur stor påverkan Kinas inbromsning får på landet. De beslut som den amerikanska kongressen kommer att ta gällade landets ekonomi spås påverka tillväxten, och kommer troligtvis även att sätta ökad press på oljepriserna under Oron över den långsiktiga tillväxten i Kina är befogad, därför bör de kinesiska myndigheterna säkerställa en tillväxttakt kring 7 procent genom de enorma investeringar i anläggningstillgångar som de förväntas göra. Frågan jag dock ställer mig är om detta kommer att generera vinster inom den ryska råvaruindustrin, så som det historiskt sett har? Varför Alfred Berg Ryssland? Vår strategi bygger på fundamental analys, dvs. den utgår från de enskilda företagen, och majoriteten av värdet skapas genom aktievalet. Med hjälp av en metod som fokuserar på externa tillväxtfaktorer och på sådana som är specifika för olika delsektorer och aktier, bygger vi en relativt koncentrerad portfölj med cirka aktier. Vi som många andra förvaltar vår ryska fond ifrån Sverige. Vi har dock en stark fördel i att vi får lokal investeringsrådgivning från TKB BNP Paribas Investment Partners, som även är rådgivare till en av världens största Rysslandsfonder och är en del av det gemensamma moderbolaget BNP Paribas Investment Partners. Genom dem har vi därför möjlighet att föra en direkt dialog med toppskiktet i de bolag vi väljer att investera i. Dan Fredrikson, ansvarig förvaltare Alfred Berg Ryssland 13

14 Marknadsuppdatering Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige, OMX30 3,37% 8,82% 24,11% 23,51% Norden, FTSE NOREX 30 1,77% 8,84% 17,18% -4,21% Euroområdet, Euro STOXX 50-6,14% 0,08% -17,61% -37,21% USA, S&P 500 8% 8,69% 21,85% 16,27% Japan, Nikkei 225 5,61% 2,02% -5% -0,62% Brasilien, MSCI Brazil -1,18% -22,07% -28,30% -31,05% Ryssland, RTS -5,61% -15% -3,68% -22,61% Indien, S&P CNX Nifty -6,36% -5,97% -12,00% -17,19% Kina, Hang Seng China Ent. -4,87% -4,26% -13,76% -14,27% Global, MSCI AC World 0,66% 4,98% 9,10% -7% Tillväxtmarknader, MSCI EM -0,09% -2,85% -0,14% -7,12% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,46 0,61% -4% -10,25% 4,98% EURSEK 8,45-2,19% -4,24% -13,26% -9,78% GBPSEK 9,80-2,64% -5,85% -9,20% -20,01% EURUSD 1,31-2,78% -2,74% -3,35% -14,02% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 92,1-4,55% -13,61% 16,96% -10,27% Olja (Brent Crude, 1st future) 11-1,85% -8,37% 44,86% 10,39% Guld (Spot) 1 579,6-4,59% -17% 41,16% 62,72% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 1,00 0,0-50,0 75,0-325,0 ECB 0,75 0,0-25,0-25,0-325,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0-275,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 1,03 0,6-2,8-50,3-275,3 USA 2 år 0,23-4,0-5,5-56,2-158,2 Tyskland 2 år 0,04-25,9-16,1-90,6-322,8 Sverige 10 år 1,88-2,9-2,4-125,0-221,8 USA 10 år 1,88-8,6-6,7-173,2-179,4 Tyskland 10 år 5-23,9-34,7-165,4-254,7 12,0 11,0 10,0 9,0 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) ,0 80 7,0 6,0 5,0 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 EURSEK jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 USDSEK jul-12 jan-13 Källa: Bloomberg jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 Sverige, OMX30 Global, MSCI AC World Tillväxtmarknader, MSCI EM jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 Källa: Bloomberg Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på ndias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att ndia distribuerar information om förändringen. ndia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än ndia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. ndia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från ndias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 14