FASTIGHETSÄGARNA SVERIGES ETIKSEMINARIUM 12 FEBRUARI 2016

Transkript

1 FASTIGHETSÄGARNA SVERIGES ETIKSEMINARIUM 12 FEBRUARI 2016

2 PROGRAM FASTIGHETSÄGARNA SVERIGES ETIKSEMINARIUM 12 FEB :00 Samling och kaffe 09:30 Inledning Reinhold Lennebo, VD Fastighetsägarna Sverige, Omi Söderblom Mohammar, ordförande i Etiska Nämnden 09:45 Tiggeri och olovliga bosättning Marie Öhrström, Fastighetsägarna Stockholm Maria Åhrling, regeringens utredare om markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar 10:35 Etik och god sed för fastighetsägare Mikael Gulliksson, Fastighetsägarna Sverige 11:00 Paus 11:10 Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd presentation och möjliga samverkansområden 11:35 Några praktiska exempel från förvaltarens vardag Sven-Göran Svensson, Etiska Nämnden 12:00 Lunch

3 TIGGERI & OLOVLIGA BOPLATSER MARIE ÖHRSTRÖM CHEFSJURIST FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM ETIKSEMINARIUM 12 FEB 2016

4 UPPEHÅLLS- RÄTT

5 EU-MEDBORGARE Fri rörlighet inom EU uppehållsrätt. Vistelse i upp till tre månader. Personen ska kunna identifiera sig med pass eller annan id-handling. sig Var och en har ansvar för att planera sitt boende, sin arbetssituation och sin hemresa. Kan avvisas om utgör en orimlig belastning för biståndssystemet enigt socialtjänstlagen. tillräckliga tillgångar för att kunna försörja

6 EU-MEDBORGARE FORTS. Vistelse i mer än tre månader. Anställd. Egenföretagare. Aktivt arbetssökande - verklig möjlighet att få en anställning. Studerande - sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för att kunna försörja sig och sin familj. Övriga - sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för att kunna försörja sig och sin familj.

7 TIGGERI

8 TIGGERI Som huvudregel tillåtet i Sverige. Brottsligt om Organiserat tvångsarbete människohandel. Utnyttjande av annans trångmål för att bereda sig otillbörlig förmån ocker. Hot och handgripligheter ofredande. Vilseledande bedrägeri. Utan lov i byggnad (som inte är öppen för allmänheten) olaga intrång.

9 TIGGERI FORTS. Kan vara förbjudet enligt kommunala föreskrifter. Om behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet på offentlig plats. Ev. får kommun förbjuda tiggeri på vissa avgränsade platser där det skapar framkomlighetshinder. Får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller innebära obefogad inskränkning i den enskildes frihet.

10 TIGGERI FORTS. Kan kräva tillstånd enligt ordningslagen. Om användandet av den offentliga platsen strider mot det ändamål som platsen är upplåten för. Tiggeri som pågår en längre tid på en plats och på ett sätt som innebär påtagligt hinder för t.ex. gångtrafikanter kan ev. vara tillståndspliktigt.

11 TIGGERI FORTS. Enligt polislagen kan polisen avvisa eller avlägsna en person som stör den allmänna ordningen. Även om en person inte stör den allmänna ordningen har polisen rätt att avvisa eller avlägsna en person för att förhindra brott.

12 TIGGERI FORTS. Tiggeri i gallerior och restauranger Utgångspunkt tillåtet men polis eller ordningsvakt har rätt att ingripa om Brottsligt enl BrB t.ex. ofredande (dock ej fråga om olagligt intrång). Stör den allmänna ordningen enl polislagen. Offentlig plats och tillståndspliktigt enl ordningslagen eller förbjudet enl kommunala föreskrifter.

13 NED- SKRÄPNING

14 NEDSKRÄPNING Fastighetsägaren har en skyldighet att hålla rent på fastigheten och området runt omkring för att främja säkerhet och framkomlighet. Om skräp skapar problem kan fastighetsägaren föreläggas att vid vite avlägsna skräpet. Kvarlämnat material (om inte uppenbart skräp) bör vårdas väl och överlämnas till polisen som hittegods.

15 OLOVLIGA BOPLATSER

16 OLOVLIGA BOSÄTTNINGAR Äganderätten skyddas i grundlagen. Allemansrätten rätt att använda annans fastighet för att färdas över den eller för att kortare tid uppehålla sig där, utan att be om lov. Mer permanenta bosättningar omfattas inte av allemansrätten utan är brottsligt. Egenmäktigt förfarande, olaga intrång, hemfridsbrott, nedskräpning. Kan också strida mot kommunala föreskrifter som reglerar var man får campa.

17 OLOVLIGA BOSÄTTNINGAR FORTS. Fastighetsägaren har enligt PBL en skyldighet att hålla en tomt i vårdat skick. Risken för olycksfall ska begränsas. Betydande olägenhet för trafiken och omgivningen får inte uppkomma. Byggnadsnämnden kan förelägga fastighetsägaren att vid vite söka t.ex. rivningslov eller vidta annan åtgärd för att komma till rätta med brister.

18 OLOVLIGA BOSÄTTNINGAR FORTS. Enligt MB är det brottsligt att skräpa ner. I första hand ligger ansvaret på den som skräpar ner - böter eller fängelse. Kommunen har tillsynsansvaret enligt MB och har rätt att besluta om förelägganden och förbud, som kan förenas med vite. Om inga åtgärder vidtas riskerar fastighetsägaren att han eller hon anses ha accepterat nedskräpningen.

19 OLOVLIGA BOSÄTTNINGAR FORTS. Fastighetsägaren kan vända sig till KFM för avhysning. Särskild handräckning Besittningen har egenmäktigt rubbats eller rätten till fastigheten har på annat sätt olovligen hindrats. De personer som ansökan avser ska identifieras (person- eller passnummer). Endast de personer som omfattas av ansökan kan avhysas. Och avhysta personer kan återkomma till fastigheten eller upprätta en ny bosättning på annan plats på fastigheten.

20 OLOVLIGA BOSÄTTNINGAR FORTS. Fastighetsägaren kan vända sig till Polisen för avhysning. Polisen kan avhysa personer om bosättningar sker på offentlig plats i strid med ordningslagen eller kommunala föreskrifter. Polisen har vidare möjlighet att avvisa eller avlägsna en person som stör den allmänna ordningen. Även om en person inte stör den allmänna ordningen har polisen rätt att avvisa eller avlägsna en person för att förhindra brott. Egenmäktigt förfarande, olaga intrång, nedskräpning, hemfridsbrott.

21 VAD KAN MAN GÖRA?

22

23 VART VÄNDER JAG MIG FÖR ATT HJÄLPA? Stadsmissionen Cross roads En råd- och stödverksamhet för EUmigranter som lever i fattigdom och hemlöshet i Stockholm. Hjärta till hjärta Ger materiellt och ekonomiskt bistånd till utsatta och fattiga medmänniskor, framförallt i de östra delarna av Europa.

24 MER INFORMATION Riktlinjer för konkret stöd finns på vår webb Faktablad Tiggeri och olovliga bosättningar fastighetsägarens skyldigheter och rättigheter Film på webben och vår YouTube-kanal Medlemsrådgivningen tel

25 TACK!

26 PROGRAM FASTIGHETSÄGARNA SVERIGES ETIKSEMINARIUM 12 FEB :00 Samling och kaffe 09:30 Inledning Reinhold Lennebo, VD Fastighetsägarna Sverige, Omi Söderblom Mohammar, ordförande i Etiska Nämnden 09:45 Tiggeri och olovliga bosättning Marie Öhrström, Fastighetsägarna Stockholm Maria Åhrling, regeringens utredare om markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar 10:35 Etik och god sed för fastighetsägare Mikael Gulliksson, Fastighetsägarna Sverige 11:00 Paus 11:10 Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd presentation och möjliga samverkansområden 11:35 Några praktiska exempel från förvaltarens vardag Sven-Göran Svensson, Etiska Nämnden 12:00 Lunch

27 Stärkta möjligheter för markägare att avlägsna otillåtna bosättningar Justitiedepartementet

28 Vilken möjlighet finns att avlägsna otillåtna bosättningar? Polisen Ordningslagen Avvärja straffbelagd handling Kronofogden Särskild handräckning Andra möjligheter Miljöbalken m.m. Justitiedepartementet

29 Identifierade svårigheter med särskild handräckning Identifikation Kostnader Delgivning? Justitiedepartementet

30 Identifikationsfrågan Svårigheter för markägaren att identifiera de boende Om det tillkommer personer krävs det en ny ansökan Justitiedepartementet

31 Identifikation (ev. lösningar) Säkerställa att markägare får hjälp med identifikation? Göra det möjligt att avlägsna personer och egendom som inte omfattas av beslutet? Undanta måltypen från kravet på identifikation? Rättssäkerhet för de bosatta personerna Justitiedepartementet

32 Kostnadsfrågan Vid ansökan 300 kr i ansökningsavgift Begränsad rätt till ersättning för rättegångskostnader I samband med verkställighet 600 kr per boende i grundavgift Kostnader för transport och förvaring m.m. Justitiedepartementet

33 Kostnader (ev. lösningar) Vid ansökan Inga ändringar nödvändiga? Vid verkställighet Endast en (förhöjd) grundavgift? Transportkostnader m.m.? Justitiedepartementet

34 Delgivningsfrågan Interimistiskt beslut kan fattas utan delgivning Föreläggande för svaranden att yttra sig ska delges Ett praktiskt problem? Justitiedepartementet

35 Kontakt Maria Åhrling, Andreas Gustafsson, /

36 PROGRAM FASTIGHETSÄGARNA SVERIGES ETIKSEMINARIUM 12 FEB :00 Samling och kaffe 09:30 Inledning Reinhold Lennebo, VD Fastighetsägarna Sverige, Omi Söderblom Mohammar, ordförande i Etiska Nämnden 09:45 Tiggeri och olovliga bosättning Marie Öhrström, Fastighetsägarna Stockholm Maria Åhrling, regeringens utredare om markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar 10:35 Etik och god sed för fastighetsägare Mikael Gulliksson, Fastighetsägarna Sverige 11:00 Paus 11:10 Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd presentation och möjliga samverkansområden 11:35 Några praktiska exempel från förvaltarens vardag Sven-Göran Svensson, Etiska Nämnden 12:00 Lunch

37 ETIK OCH GOD SED MIKAEL GULLIKSSON STOCKHOLM

38 HUR VI ARBETAR Regionala ansvarsnämnder (fyra) Etiska Nämnden Information (utbildning, broschyrer och faktablad) Vägledning i enskilda fall Avgöranden i enskilda fall Generella uttalanden Seminarier

39 DET GRUNDLÄGGANDE RAMVERKET Ny broschyr (2015) om etik och god sed Fyra gamla skrifter har blivit en ny Övergripande regler och principer på det etiska området Grundligt beredningsarbete under mer än ett år Avstämning med samtliga ansvarsnämnder och regioner

40

41 DEN NYA ETISKA BROSCHYREN Allmänna etiska regler för alla fastighetsägare Särskilda regler för hyresvärdar (bostäder lokaler) respektive bostadsrättsföreningar (bostäder lokaler) För bostadsrättsföreningar som hyr ut gäller även de etiska reglerna för hyresvärdar

42 KORT OM INNEHÅLLET Betydelsen av goda relationer i avtalsförhållandet Professionalitet, bemötande och tillgänglighet Tvingande regler ett golv, inte ett tak Betoning på förvaltningskvalitet Likabehandling Personuppgiftsbehandling, integritetshänsyn

43 Öppenhet och information Samförståndslösningar Åtgärder vid regelbrott (t.ex. störningar) Åtgärder mot svarthandel (t.ex. vid byte) Mutor och otillbörliga förmåner (kompletteras av faktablad och näringslivskod)

44

45 VIKTEN AV EN ÖPPEN BOSTADSMARKNAD Även ny diskrimineringsbroschyr (2016) Information om diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna Hur fastighetsägare förvaltar utan att diskriminera Det går ändå att välja en lämplig hyresgäst!

46 UTVECKLINGSOMRÅDEN Implementeringsfas i samarbete med regionerna Utveckling av arbetsformerna på det etiska området Ännu större fokus på generella uttalanden och råd Ansvarsnämndernas funktion och verksamhet Ytterligare dokumentation på det etiska området

47 Ökad öppenhet och synlighet Fler öppna seminarier Utvecklat samarbete med externa organisationer (t.ex. Etiska Rådet, IMM, SABO) Fler branschövergripande överenskommelser och dokument Dags att formulera en värdegrund för fastighetsägare?

48 AVSLUTNING Frågor? Tack för uppmärksamheten!

49 PROGRAM FASTIGHETSÄGARNA SVERIGES ETIKSEMINARIUM 12 FEB :00 Samling och kaffe 09:30 Inledning Reinhold Lennebo, VD Fastighetsägarna Sverige, Omi Söderblom Mohammar, ordförande i Etiska Nämnden 09:45 Tiggeri och olovliga bosättning Marie Öhrström, Fastighetsägarna Stockholm Maria Åhrling, regeringens utredare om markägares möjligheter att få handräckning vid otillåtna bosättningar 10:35 Etik och god sed för fastighetsägare Mikael Gulliksson, Fastighetsägarna Sverige 11:00 Paus 11:10 Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd presentation och möjliga samverkansområden 11:35 Några praktiska exempel från förvaltarens vardag Sven-Göran Svensson, Etiska Nämnden 12:00 Lunch

50 En förvaltares vardag

51

52 Exempel 1 A. Bäst att följa lagen B. Chansa

53 Exempel 2 A. Avskrivs utan åtgärd B. Erinran C. Varning D. Uteslutning

54 Exempel 3 A. Bäst att följa avtalet B. Chansa

55 Exempel 5 A. Ta ärendet den formellt rättsliga vägen B. Betrakta lägenheten som övergiven och återta den

56 Social begåvning -Tänka utanför boxen Den läckande gasspis Lyftkranen Vad är problemet?

57 Tack för att ni lyssnade

58

59 Medlemskap Medlemskap i Föreningen kan erbjudas branschorganisation inom samhällsbyggnadssektorn som vill verka för Föreningens målsättning och som förbinder sig att följa Föreningens stadgar samt erlägger fastställd medlemsavgift. För mer information om medlemskap, se

60 Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd är en ideell intresseförening där branschorganisationer inom samhällsbyggnadssektorn erbjuds bli medlemmar. Föreningens verksamhet sköts av dess styrelse, Etiska Rådet. Medlemmar i Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd är: Byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Svensk Ventilation, Svenska Teknik&Designföretagen STD, Sveriges Byggindustrier, VVS Företagen, Svensk Betong, CM-Bolagen, Måleriföretagen i Sverige, Fastighetsägarna och Entreprenörföretagen.

61 Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd Leif Stridh Ordförande Etiska Rådet Louise Bävertoft Nyberg Miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetschef på Ruukki Jan Kjellson VD Peab Drift och Underhåll AB Lars Sjöö Byggchef Uppsalahem AB Jannice Johansson Steijner Vice VD Tengbom Tore Styrman Projektchef och ombud på NKS för Imtech VS-teknik AB Erik Wassén Advokat, advokatbyrån Hellgren Linander

62 Etiska Rådets uppgift pröva anmälningar om överträdelser av Samhällsbyggnadssektorns Etiska Regler samt att i övrigt sätta fokus på etiska frågor inom sektorn, på eget initiativ pröva om aktör har brutit mot reglerna, aktivt bedriva opinionsbildning i etiska frågor som berör sektorn, samarbeta med organisationer som t ex Transparency International (TI) en internationell ideell organisation med syfte att motverka korruption. Rådet avgör själv hur varje ärende ska beredas. Vad som under överläggningarna förekommer av skriftlig eller muntlig art är konfidentiellt. Om Etiska Rådet finner att en medlem har brutit mot de etiska reglerna ska styrelsen för den berörda organisationen underrättas om det och Rådets beslut publiceras i flertalet branschtidningar.

63 Förbjudet i lag Moraliskt förkastligt

64 Samhällsbyggnadssektorns Etiska regler SYFTE: Sektorn ska utgöra en respekterad del av svenskt näringsliv. Konkurrens och likabehandling av aktörer oavsett storlek ska råda. Samhällets förväntningar på den goda organisationen, bl.a. avseende kvalitet, miljö- och arbetsmiljö ska uppfyllas. Sektorns aktörer ska sträva efter att vara attraktiva arbetsplatser som skapar långsiktiga värden för kund och samhälle.

65 Samhällsbyggnadssektorns Etiska regler Aktör inom sektorn ska Inte åta sig uppdrag som strider mot allmän rättsuppfattning. Verka för sund konkurrens och iaktta god marknadsföringssed. Ha ett samarbete med övriga parter präglat av korrekta affärsrelationer, tydliga avtal och ömsesidig respekt. Inta en strikt hållning till kontakts- och relationsskapande åtgärder, t ex otillbörliga gåvor eller resor. Inte anlita eller samarbeta med oseriösa aktörer och aktivt motverka s.k. svartjobb. Utföra sitt uppdrag fackmässigt och inom ramen för god affärssed. Genomföra alla uppdrag med sådan kompetens och sådana resurser som behövs för uppgiften. Inte skada övriga parters eller kollegors anseende genom att opåkallat och utan saklig grund yttra sig kritiskt om deras förhållanden.

66 Exempel på anmälan till Etiska Rådet Ett exempel rör en anmälan om att marknadsföring av visst byggmaterial inte var förenligt med de Etiska Reglerna därför att den stred mot god marknadsföringssed samt opåkallat och utan saklig grund var kritisk mot anmälarens typ av byggnadsmaterial. Etiska rådet avslutade ärendet och föreslog att parterna skulle kontakta aktuell branschorganisation för att hålla ett seminarium för att nå en samsyn hur marknadsföringspåståenden avseende miljö m.m. bör presenteras.

67 Exempel på anmälan till Etiska Rådet Ett annat exempel rör Undertaksföreningen vars medlemmar utgörs av ca 60 specialföretag inom undertaksmontering, Föreningen hade skickat ett brev till sina medlemmar om att föreningen såg med oro på en utveckling där en materialtillverkare träffade avtal om direktleveranser med byggföretaget Skanska. Det framgår av brevet att föreningen såg Skanskas ramavtal som ett hot mot sin existens. Etiska rådet ansåg att Undertaksföreningens agerande stred mot Samhällsbyggnadssektorns Etiska regler i och med att brevet var en uppmaning att begränsa konkurrensen inom sektorn.

68 Etiska Rådets prioriterade frågor 2016 Etiska dilemman med utländsk arbetskraft Etiska frågor vid socialt ansvar/krav Upphandling och konkurrens Underprissättning

69 Kampen mot svartjobb exempel på tidigare fokusområde Inför legitimationsplikt och närvaroredovisning på byggarbetsplatserna (ID06) Ställ krav i kontraktshandlingar på närvaroredovisning Låt SKV göra oanmälda arbetsplatsbesök Specificera skatteinbetalningar på individnivå Lägg ut företags skattestatus på Internet Inför omvänd skattskyldighet för moms Utveckla SKV informationsverksamhet Skärp de personliga kraven på F-skattsedel Vidta åtgärder mot målvakter i fåmansföretag Krav på skriftlighet vid uthyrning av arbetskraft Försvåra möjligheterna att missbruka olika välfärdssystem Kommunicera etiska regler/ förhållningssätt Opinionsbilda brett mot svartarbete

70 Anmälan Anmälan om misstänkt brott mot Samhällsbyggnadssektorns Etiska regler kan göras på Etiska Rådets hemsida Anmälningar ska vara skriftliga. Anonyma anmälningar av principiell betydelse kan behandlas om Rådet så finner lämpligt.

71