Bibliotekssamverkan i sydost

Transkript

1 KulturSkåne Regionbibliotek Skåne Bibliotekssamverkan i sydost En studie i landsbygdens biblioteksservice

2 - en studie av landsbygdens biblioteksservice Ylva Arnman och Annelie Börjesson FÖRORD Regionbiblioteket har bland annat i uppgift att aktivt stödja fördjupat samarbete och samverkan mellan biblioteken i Skåne samt stödja lokala förändringsprocesser vid folkbiblioteken. Ett gemensamt bokbussprojekt mellan Simrishamn, Ystad och Tomelilla aktualiserades under hösten 2007 och regionbiblioteket tog på sig rollen som projektledare för att belysa olika former för samverkan, juridiska aspekter, it-förutsättningar, ekonomi, erfarenheter från andra kommuner med liknande samarbeten med mera. Biblioteksansvariga i Simrishamn, Ystad och Tomelilla har varit projektgrupp och politikerna i respektive kommuns presidier har varit referensgrupp. Projektet om en gemensam bokbuss i Simrishamn, Ystad och Tomelilla kommuner är nu avslutat och det finns ett underlag för ett politiskt ställningstagande. Malmö Margaretha Eriksson Regionbibliotekarie OM RAPPORTEN Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan Regionbibliotek Skåne och biblioteken i Simrishamn, Tomelilla och Ystad. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Ylva Arnman, bibliotekschef i Ystad, Gunilla Janlert, kultur- och fritidschef i Simrishamn, Anna Sonesson, arbetslagsledare på biblioteket i Tomelilla och Annelie Börjesson, konsulent vid Regionbibliotek Skåne. Texterna som behandlar de tre kommunernas biblioteksverksamhet och bokbussverksamhet i Ystad är skrivna av Ylva Arnman. De mer generella texterna om bokbussar och bibliotekssamarbeten är skrivna av Annelie Börjesson. Bilaga 4, delrapporten Gemensam katalog kontoorganisation för SÖSK-biblioteken är skriven av Ingrid Borg, bibliotekarie på Ystads stadsbibliotek. Den tar upp konsekvenser för en gemensam bibliotekskatalog.

3 INNEHÅLL Förord... 1 Om rapporten... 1 Sammanfattning... 1 Uppdraget förutsättningarna... 1 Bokbussverksamhet... 3 Bokbussamarbeten några exempel... 4 Den svenska bokbussmarknaden... 4 Biblioteksservice utanför centralorterna 2007/ Bokbuss i Ystad... 7 Service och verksamhet... 8 Tillgänglighet, lokaler och personal Framtid/utveckling Konsekvenser vid olika former av bokbussamverkan Status I rapportskrivningens slutskede Bilaga 1, Filialfakta inklusive aktuella driftskostnader Bilaga 2, Bokbussfakta Ystad, inklusive aktuell driftskostnad Bilaga 3, Bokbusskostnader i andra kommuner Bilaga 4, Gemensam katalog kontoorganisation för SÖSK-biblioteken Bilaga 5, Bibliotekslagen Kultur Skåne, Parkgatan 12, Landskrona Tel: Fax: Org. nr:

4 - en studie av landsbygdens biblioteksservice SAMMANFATTNING Föreliggande rapport undersöker om grannsamverkan via gemensam bokbuss i Simrishamn, Tomelilla och Ystad kan vara en möjlighet för kommunerna att förnya, effektivisera och utöka biblioteksservicen på landsbygden. Med ett par exempel visas hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut i större eller mindre skala och alternativ ges för det praktiska genomförandet. I detta sammanhang lyfts också frågan om en gemensam bibliotekskatalog för de samverkande kommunerna fram. Se bilaga 4. Rapporten presenterar dessutom några aktuella bokbussar av varierande storlek och exempel ges på omfattningen av verksamhet och aktuella driftskostnader i några av de kommuner som använder dem. Om man vill ersätta en eller flera filialer med bokbuss utan att avsevärt försämra biblioteksservicen, kan detta bara ske genom att en stor bokbuss köps in. Driftskostnaden för en stor buss är mindre än den kostnad kommunerna har idag för filialverksamheten. Hur stor besparingen blir avgörs av i vilken omfattning bussen ersätter befintliga filialer. Om denna buss också skall ersätta den mindre bokbuss, som Ystads bibliotek planerar att köpa in (Budget 2008) för att ersätta sin gamla, blir besparingen ännu större. Då ingen av de tre kommunerna för närvarande, våren 2008, planerar att ersätta befintlig filialverksamhet med biblioteksservice via bokbuss eller, för Simrishamns och Tomelillas del, utöka eller förändra sin landsbygdsservice, får rapporten ses som en kartläggning, kunskapsöversikt och idébank för fortsatta diskussioner om biblioteksservice på landsbygden i sydöstra Skåne. Diskussionen om grannsamverkan inom andra biblioteksområden kommer att fortsätta. UPPDRAGET FÖRUTSÄTTNINGARNA Filialbiblioteken har svårt att hävda sig i dag. Begränsade öppettider och hårdare konkurrens från andra delar i samhället gör att allmänhetens intresse för filialerna minskar. Ett sätt att möta detta är att modernisera och profilera de små biblioteken utifrån de boende i närheten av biblioteksfilialen, ett annat att lägga ner filialen och ersätta den med en bokbuss som besöker orten där filialen funnits och de angränsade byarna med jämna mellanrum. På så sätt kan man komma ifrån den serviceskugga som har drabbat vissa delar av landsbygden. En bokbuss är också, på ett helt annat sätt än ett filialbibliotek, flexibel och hållplatser kan t ex placeras i närheten av livsmedelsbutiken, skolor, äldreboenden eller på andra ställe där människor samlas. Även innehållet i bokbussen kan vara flexibelt och varieras beroende på de besök som ska göras. De första diskussionerna om en gemensam bokbuss fördes av politiker och tjänstemän från Simrishamn och Ystad på Region Skånes Kulturparlament På Regionbibliotek Skånes chefsmöte i oktober 2007 arbetade man med Scenarioplanering och bl a med idén att flera kommuner samverkar kring mobil biblioteksverksamhet. Tre av kommunerna i den skånska delregionen SÖSK, Simrishamn, Tomelilla och Ystad diskuterade en möjlig gemensam lösning med bokbuss på landsbygden. För att arbeta vidare med idéerna från mötet har de tre biblioteksansvariga arbetat 1

5 tillsammans med en konsulent på Regionbibliotek Skåne för att undersöka förutsättningarna för gemensam bokbussverksamhet. Eftersom frågan om en gemensam bokbusslösning är svår att diskutera utan att komma in på ett eventuellt gemensamt biblioteksdatasystem så har även det berörts. Bakgrund för de tre kommunerna Sedan 1991 äger Ystads kommun en mindre bokbuss, det finns pengar avsatta till att byta ut den nu ganska slitna bussen, men det finns också en önskan från politiskt håll att biblioteket ska samarbeta med grannkommunerna. Därför var det extra intressant att se över förutsättningarna för ett bokbussamarbete med de övriga två kommunerna. I Tomelilla finns, förutom huvudbiblioteket, tre biblioteksfilialer. Personalen på en av dessa kommer att gå i pension under För att möta förändringen på personalsidan så har Tomelillas arbetslagsledare velat undersöka möjligheten att förändra biblioteksservicen på landsbygden. Simrishamn är en liten kommun med stor bibliotekstäthet, det finns sex biblioteksfilialer i kommunen. Vi har velat undersöka om biblioteksverksamheten kan göras mer effektiv och om det går att nå en större del av befolkningen genom att dels ersätta filialer med bokbuss och samtidigt skapa hållplatser vid andra kommunala knutpunkter där det för närvarande inte finns biblioteksverksamhet som t ex livsmedelsbutiker. Frågeställningar Vi har undersökt de typer av samarbeten och samverkan som förekommer mellan kommuner i Sverige, både kring bokbussverksamhet och andra former av samarbeten. Vi har undersökt vilka bokbussar som saluförs på den svenska marknaden. Vi har undersökt hur biblioteksverksamheten ser ut och fungerar på landsbygden i de tre kommunerna samt vilken biblioteksverksamhet som vore önskvärd där. Metod Metoderna vi använt oss av är intervjuer med bibliotekspersonal, insamlande av typofferter för bokbussar som nyligen har sålts i Sverige, hur bokbussarna används i de kommuner som köpt bussarna, samt hur mycket deras bokbussverksamhet kostar. Vi har också kartlagt den befintliga biblioteksverksamheten i byarna i Simrishamn, Tomelilla och Ystad, vad gäller kostnader, öppethållande och användning Bibliotekens uppdrag De dokument som ger stöd till de svenska bibliotekens verksamhet är på nationell nivå bibliotekslagen, där det bl a står att det ska finnas bibliotek i alla kommuner, att bibliotek skall samverka samt att folkbibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar, funktionshindrade och minoriteter. Se bilaga 5. På kommunal nivå finns den egna biblioteksplanen, om en sådan har hunnit tas fram, oftast kompletterad av kommunala måldokument som berör biblioteken, t ex om prioritering av barn och unga. 2

6 Region Skåne har länge arbetat för att öka de delregionala samarbetena i Skåne. Även på biblioteksområdet arbetar man i delregionala samarbeten bland annat i syfte att öka invånarnas tillgänglighet till biblioteken, att öka kvaliteten på bibliotekens verksamhet och bibliotekens utbud i hela Skåne. Det ligger väl i linje med Region Skånes mål kring tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Regionbibliotek Skåne tror också att samverkan mellan bibliotek ger personalen högre kompetens och större flexibilitet och att det leder till bättre service för de som bor i regionen. Driftsformer Under processens gång har vi undersökt hur man samarbetar kring bokbussverksamhet på andra håll i Sverige parallellt som vi har diskuterat vilken samarbetsform som passar bäst för Simrishamn, Tomelilla och Ystad. De samverkansformer som är mest tilltalande är antingen att en kommun äger bokbussen och en eller två kommuner hyr in sig i verksamheten, exempelvis en eller två dagar per vecka alternativt att de tre kommunerna bildar ett gemensamt kommunalförbund på biblioteksområdet. I den händelse att Simrishamn, Tomelilla och Ystad vill samarbeta kring gemensamt biblioteksdatasystem är ett kommunalförbund att föredra eftersom det är juridiskt problematiskt att lagra personuppgifter i ett gemensamt låntagarregister. BOKBUSSVERKSAMHET Med dagens teknik och kommunikationer kan man bo och arbeta nästan var som helst men för att landsbygden ska vara intressant att bo kvar på eller bosätta sig på krävs att det finns viss samhällsservice. Enligt SOM-institutets undersökning som kommer att publiceras senare i år, men som man kunde höra om på SVT:s Rapport i april i år så är biblioteken en av svenskarnas mest uppskattade former av samhällsservice som man sätter stor tilltro till. Filialbibliotek ligger ofta placerade i skolor och fungerar då mest som skolbibliotek. Eftersom kommunernas resurser är begränsade så kan filialerna ofta inte hålla öppet mer än några timmar i veckan, oftast på andra tider än när det är optimalt för invånarna att besöka dem. Kommunernas verksamhet med filialer är sårbar eftersom få personer arbetar på filialerna och sjukdom slår hårt mot öppethållandet. De flesta tjänster på filialer är deltidstjänster som dessutom har små utvecklingsmöjligheter, vilket gör dem svåra att tillsätta. Ett effektivt sätt att förse invånarna på landsbygden med biblioteksservice är att istället erbjuda bokbuss. Dagtid kan bokbussen besöka skolor, förskolor, äldreboenden och annan kommunal service men också arbetsplatser som vill erbjuda sina anställda biblioteksservice. På eftermiddagar och kvällar kan den besöka alla de orter där det bor människor, alltså även byar där det idag inte finns någon biblioteksverksamhet. Bussen kan besöka bostadsområden, men också platser där det finns annan typ av samhällsservice som livsmedelsbutiker, caféer eller liknande. Beroende på vilka hållplatser man ska besöka kan man också förändra innehållet i bokbussen t ex barn- och ungdomslitteratur till skolorna och fack- och skönlitteratur och film till hållplatser som besöks på eftermiddagar och kvällar. I bussens natur ligger flexibiliteten och man kan lätt flytta hållplatser dit där det finns behov, t ex när det byggs nya bostadsområden eller då användarna flyttar från en plats till en annan. 3

7 En annan fördel med bokbussar är att man kan anpassa den tid bokbussen står på en hållplats efter de förutsättningar som finns just där. Kanske räcker det med ett 15 minuter långt stopp på en ort med få låntagare, vid en skola kan man istället stanna 2 timmar. Servicen till kommuninvånarna blir bättre i och med att det blir närmre till biblioteket för fler, en särskild fördel för äldre och småbarnsfamiljer. Biblioteksservicen kan kombineras med andra kommunala tjänster och samhällstjänster, t ex energirådgivare, konsumentvägledare eller kommunala politiker. En stor bokbuss kan erbjuda olika kulturarrangemang som musik, dockteater eller sagostunder. Man har också möjlighet att ha särskilda turer under sommarmånaderna och kan på det sättet ge bättre service till de sommarboende i de tre kommunerna. BOKBUSSAMARBETEN NÅGRA EXEMPEL Det finns i nuläget inga bokbussar i Sverige som ägs gemensamt utav två eller flera kommuner, de befintliga samarbetena har istället lösts genom att en kommun äger bussen och en annan hyr den. Den vanligaste formen av bokbussamarbete mellan kommuner är att en kommun äger bokbussen och sedan säljer verksamhet till en annan kommun t ex en dag per vecka. Så fungerar det bl a i Stenungsund och Ale. Stenungsund köpte en ny stor bokbuss 2007 och i och med det skrevs ett nytt avtal som innebär att Ale kommun betalar 335 tkr på årsbasis för en fullt utrustad bokbuss med chaufför och bibliotekarie en gång per vecka, dvs 44 dagar/år. Kostnaden täcker också administration, städning, reparationer och liknande. Ett annat sätt att lägga upp samarbetet har man i Kristinehamn och Filipstad. Kristinehamn äger bokbussen och Filipstad hyr den en vecka per månad. Bussen hyrs ut med böcker och annan media, men utan personal. Hyran för det är ca 240 tkr per år. En nackdel är förstås att hållplatserna som bussen besöker bara får besök i gång var fjärde vecka, vilket gör det svårare att hålla reda på när bussen ska komma. Det är lättare att missa ett besök. Annorlunda hållplatser I Halmstad prövar man sedan i höstas att ha bokbusshållplatser vid köpcenter på lördagar. Man stannar vid ICA Maxi och Biltema under 1,5 2 timmar per vecka. Försöket är ett projekt som finansieras av Kulturförvaltningen och man har slutit muntliga avtal med ICA Maxi och Biltema om att placera bokbussen på parkeringen utanför butikerna. Man marknadsför verksamheten bl a inne i butikerna. Premiären i november var lyckad, med ca 70 besök och projektet kommer att hålla på åtminstone till halvårsskiftet DEN SVENSKA BOKBUSSMARKNADEN Allmänt Med B-körkort får man köra ett fordon (personbil, lätt lastbil) som väger max 3,5 ton. C-körkort ger en tillåtelse att köra tung lastbil eller personbil med totalvikt över 3,5 ton. Fordonets vikt är väldigt beroende på vilken inredning och utrustning man väljer att ha och vikten på fordonet avgör, i sin tur, hur mycket last man kan ha med sig. 4

8 Falkenbergs kommun satsar på sin mobila biblioteksverksamhet. Där har man två bokbussar, en stor och en liten, och all personal som jobbar på det mobila biblioteket har C-körkort. Biblioteket har bekostat utbildning för den personal som har behövt det. Kostnaden för utbildningen beräknas till SEK/person. I Sverige säljs bussar från fyra producenter, två företag producerar i första hand bussar som är drygt 7 m långa, de övriga producerar större bussar, ca m långa. Biblioteksverksamheten i korta respektive långa bussar skiljer sig åt. I en kort buss kan man bara ha med sig ca hyllmeter, placerade i hylla och tråg, vilket gör att man behöver byta innehåll beroende på vilka stopp man ska göra. Man fyller alltså bussen främst med barnböcker om man ska besöka förskola och skola, hållplatser som ofta har väldigt många besökare under kort tid, och byter det till ett litet, men blandat bestånd om man ska till bostadsområden. Många av de små bokbussarna som finns i Sverige används primärt till barnverksamhet. En stor buss kan istället serva flera typer av besökare samtidigt och utan att byta innehåll, den fungerar snarare som ett rullande bibliotek än som en utlåningsbuss. Eftersom bussen rymmer ca 90 hyllmeter, eller volymer kan man ha med sig litteratur och andra medier för olika besökargrupper. Eftersom en stor buss kan ha toalett och ett litet pentry kan den också vara ute hela dagar och ändå ge personalen goda arbetsförhållanden. Andra saker att ta ställning till är att bussen anpassas till funktionshindrade. Kan man ha en ramp för att kunna ta in en rullstol? Kan bussen sänka sig så att steget upp i bussen blir lågt? Är det tillräckligt brett mellan hyllorna för en rullstol att vända inne i bussen? 5

9 BIBLIOTEKSSERVICE UTANFÖR CENTRALORTERNA 2007/2008. Organisation Biblioteksservicen på landsbygden inom Simrishamns, Tomelillas och Ystads kommuner är i allt väsentligt uppbyggd på samma sätt. Denna organisation delar vi för övrigt med större delen av Sveriges kommuner. Servicen sker via ett antal biblioteksfilialer belägna i tätorter, som före kommunsammanslagningarna på och 1970-talen utgjorde egna kommuner med folkbibliotek och ett antal filialer och utlåningsstationer. En del av dessa, framför allt utlåningsstationerna är sedan lång tid nedlagda därför att nyttjandet med tiden sjönk p.g.a. förändringar i omvärlden. Små byskolor lades ner och människors rörlighet ökade genom pendling till arbete, affär och skola. I Ystad finns också en bokbuss för biblioteksservice till landsbygden. Integrerade folk- och skolbibliotek I byarna på landet var det förr vanligt att byskolan förutom skolbibliotek också hyste sockenbiblioteket. Beståndet var inte större än att det rymdes på några hyllor längs en klassrumsvägg eller i ett utrymme på skolvinden. De filialbibliotek som idag ombesörjer biblioteksservicen till landsbygden är också ofta belägna i skolorna och vi benämner dem då integrerade folk- och skolbibliotek eftersom mediebeståndet blandas i lokalen oberoende av huvudman. Man har av många anledningar funnit det lämpligt att samverka med skolbiblioteken så att biblioteksresurserna på dagtid kan användas av elever och lärare och på eftermiddagar och kvällar av övriga invånare i tätorten eller dess närhet. Kommunbibliotekens personal har som regel också en eller ett par förmiddagar i veckan på filialen då elever och lärare kan få hjälp med boktips och utlåning eller beställa medier från huvudbiblioteket. Utlåning och återlämning av medier som används av skolan sköts ofta av folkbibliotekets personal. Detsamma gäller uppsättningen av återlämnade medier på hyllan. Folkbiblioteket står oftast för merparten av kostnaderna då det gäller medieinköp, personal, biblioteksdatasystem och lokalhyra. Skolbibliotek I de skolor på landsbygden som inte delar rum med en folkbiblioteksfilial ansvarar respektive skola för elevernas tillgång till skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. (Bibliotekslag 1996:1596, 5. Se bilaga 5) I Ystad ansvarar kommunbiblioteket sedan 2007 även för grundskolans biblioteksverksamhet dock utan koppling till det ekonomiska ansvaret som ligger kvar hos skolans förvaltning, medan hela ansvaret i Simrishamn och Tomelilla är placerat under skolans förvaltning. Folkbiblioteken servar skolorna med kompletterande medieförsörjning, studiebesök och bokprat som ett led i arbetet med att stimulera barns och ungdomars läsning. I Ystad sköter bokbussen en del av den kompletterande medieförsörjningen till skolor och förskolor. 6

10 Geografi Geografiskt sett är filialerna inte alltid placerade mitt i byn. I de fall då kommunbibliotek och skola delar lokaler är det skolans läge som bestämmer placeringen vilket ibland är mindre attraktivt för äldre invånare som drar sig för att bege sig till byns utkant och sedan traska över en mörk skolgård till biblioteket. Läget i skolan kan för andra målgrupper upplevas som bra då man kan kombinera biblioteksbesöket med andra fritidsaktiviteter i skolans lokaler. Hur bibliotekstäta är de tre kommunerna? Ett gränsöverskridande exempel får illustrera: Låt oss ur biblioteksperspektiv lyfta fram en rektangel med Smedstorp i mitten på en nordlig kortsida och Löderup i motsvarande placering på den södra. Gärsnäs, Hammenhög och Borrby ligger i en svag böj längs ena långsidan medan Glemmingebro på motsatta långsidan bildar diagonal åt nordost med Hammenhög och Gärsnäs. Befolkningsunderlaget i och omkring denna rektangel (ca 25 kvadratkilometer) är ca personer. De erbjuds biblioteksservice på 6 biblioteksfilialer och 4 bokbusshållplatser. Det längsta avståndet mellan biblioteksfilialerna är 14 km, det kortaste 5 km. Filialerna i rektangeln lånar tillsammans ut ca medier/år. Den största utlåningen av medier har Gärsnäs och Borrby. Hammenhög och Löderup har den minsta. BOKBUSS I YSTAD Bokbussen är den mobila enhet som erbjuder biblioteksservice i tätorter och mindre byar som ligger långt från centralorten och filialerna. Bokbussen har för närvarande 31 hållplatser. Bussen är av modell mindre och får köras av den som har B-körkort. Besökarna går in i bussen, som har en liten disk och plats för ca 1000 volymer (maximal vikt inkl. buss är 3,5 ton). Bokbussen startade sin verksamhet hösten Bibliotekservicen till landsbygden omfattade då, förutom bokbussen, 4 filialer och 7 utlåningsstationer. Idag är samtliga utlåningsstationer nedlagda och biblioteksservicen i dessa byar har ersatts av bokbussen. Bokbussen besöker också 16 förskolor, 2 förskoleklasser, särskolan samt träningsskolan. Av servicehusen besöks Löderupsgården av bokbussen. På övriga äldreboenden utgörs biblioteksservicen av bokdepositioner som byts ut 2ggr/år. En fördel med bokbussen är, att den är flexibel och anpassningsbar. Turlistan ändras kontinuerligt och medan vissa hållplatser då tillkommer, stryks andra på grund av att efterfrågan upphört. De flesta hållplatserna får besök en gång var fjortonde dag, några en gång i veckan samt en (Nybrostrand) fyra gånger på fjorton dagar. Antalet låntagare varierar vid hållplatserna från en låntagare i Sjörup till 35 i Nybrostrand. Invånare Av de sammanlagt ca människor som bor i de tre kommunerna finner vi hälften utanför centralorterna. De tätorter där biblioteksfilialerna är belägna skiftar mycket i storlek och antal invånare. I Simrishamns kommun ( inv. 2007) har centralorten drygt invånare. De många tätorterna varierar i storlek och de sex där biblioteksfilialerna är belägna har mellan 640 och 1013 invånare (SCB 2006). 7

11 Tomelilla kommun ( inv. 2007) har invånare i centralorten och mellan 372 och 700 (SCB 2006) i de tre tätorter där filialerna ligger. Ystads kommun ( inv. 2007) har drygt invånare i centralorten och mellan 350 och 1060 (SCB 2006) i de tätorter där filialerna är belägna. SERVICE OCH VERKSAMHET Filialerna Vilken service kan biblioteksfilialerna erbjuda? Filialerna har ett fast mediebestånd som domineras av den tryckta boken och tidskrifter. Det fasta mediebeståndet blir i förhållande till användandet snabbt föråldrat och det kan vara svårt för filialerna att få budgeten att räcka till den ständiga förnyelse av facklitteraturen som användarna efterfrågar. Filialerna förfogar över ett eget medieanslag, vilket används på ett så effektivt sätt som möjligt. Inköpen sker för att passa den egna målgruppen och användarna uppmanas att lämna inköpsförslag. Då det gäller nya medier som ljudböcker, DAISY för läshandikappade, DVD-filmer mm är det svårt för filialerna att bygga upp ett eget bestånd. Man löser det på olika sätt t.ex. genom att filialerna lånar från en mediepool placerad på huvudbiblioteket alternativt lånar vid behov av huvudbibliotekets ordinarie bestånd, där efterfrågade titlar dubbleras med tanke på filial- och bokbussverksamhet. Detta gäller även smalare litteratur, som har en begränsad läsarskara. Fjärrlån från regionbibliotek och högskolebibliotek kan beställas på filialen och levereras för avhämtning av den som så önskar. När det gäller medier för barn och unga finns det olika lösningar. På de integrerade folk- och skolbiblioteken bidrar skolan med inköp av en del litteratur. Omfattningen är mycket skiftande och regelverket ser olika ut i de tre kommunerna. Filialpersonalen ger råd och hjälper till med urval vid temastudier och inspirationsläsning. Denna service omfattar självklart också medier för de yngre barnen i förskola och familjedaghem, liksom för fritidshem och fritidsgårdar. I Simrishamn och Ystad erbjuder filialerna Boken kommer - service till den som p.g.a. sjukdom eller handikapp inte själv kan ta sig till biblioteket. I Tomelilla sköts denna service centralt från huvudbiblioteket. Filialerna erbjuder också biblioteksservice till sjukhem, äldreboenden o dagcentraler. I några fall handlar det i dessa fall mera om enstaka Boken kommer - låntagare än om en generell service till hela institutionen. Alla filialer erbjuder tillgång till Internet och flera har också ordbehandlings- och kalkylprogram i de datorer som är avsedda för allmänheten. Dessutom erbjuds tillgång till specialdatabaser för informations- och mediesökning. Den självbetjäning som huvudbiblioteken erbjuder via Internet, där låntagaren kan sitta hemma eller någon annanstans i världen och titta på sina lån, låna om dem och reservera någon ny intressant titel kan givetvis också utnyttjas av den som är låntagare på en filial, liksom nedladdning till egen dator av e-böcker. 8

12 För den som besöker en filial detta gäller inte minst ett stort antal förskolebarn, elever och lärare är den en tillgång både för det den kan erbjuda av medier och tillgång till databaser och för sin kunniga personal. Om den dessutom erbjuder en trevlig och inspirerande miljö är detta ett extra värde. Ystads bokbuss Bokbussen har ett fast mediebestånd och eget anslag för inköp av medier och tidskrifter. Eftersom den endast rymmer ca 1000 böcker förnyas beståndet ständigt. Man anpassar det rullande utbudet efter årstid och besökarnas efterfrågan. Den aktuella utgivningen av litteratur, tidskrifter och andra medietyper är minst lika efterfrågad av bokbussens användare som av andra biblioteksbesökare. Liksom filialerna lånar bokbussen ur huvudbibliotekets bestånd av ljudböcker, cd-skivor och andra medietyper. Låntagare som behöver utnyttja fjärrlåneservicen kan också få böckerna ut till sin hållplats för avhämtning. En stor del av bokbussens utlåning går till barn och unga över 9500 lån 2007 av totalt Här förslår inte bokbussens eget medieanslag på långa vägar utan man får ständigt fylla på i bussen från huvudbibliotekets bestånd. Låntagarna ringer eller skickar e-post till stadsbiblioteket för att tala om vad de behöver/önskar inför bokbussens kommande besök. Då förskolorna endast får besök en gång i månaden efter uppgjort schema tar man ofta kontakt före besöket för att fånga upp särskilda önskemål. Detsamma gäller några äldre låntagare som inte klarar av att ta sig in/upp i bussen för att själva välja ut vad de vill låna. En variant av Boken kommer -service. Bokbussen har ingen publik dator och kan inte erbjuda tillgång till Internetuppkoppling. Däremot kan dess låntagare precis som alla andra använda den självbetjäning via Internet som erbjuds via Ystads kommuns hemsida/bibliotekskatalogen. Liksom på filialerna etableras ofta en nära kontakt mellan bokbussens personal och låntagarna. Personalen vet vad kunderna vill ha. Nyttjande och statistik Nyttjandet av biblioteksfilialerna ser mycket olika ut trots att tätortens invånarantal kan vara nästan identiskt. Nyttjandegraden påverkas av öppettider, biblioteksfilialens läge i byn, omlandets storlek och avståndet till centralorten. Arbetspendlare och elever som går i skolan på den egna centralorten eller i annan kommun använder ofta de bibliotek som ligger nära under dagtid om dessa har ett mer regelbundet dagligt öppethållande. I de fall då filialerna är integrerade med skolbiblioteksverksamheten det gäller 10 av 13 här berörda filialer utgör lånen av medier för barn och unga i de flesta fall merparten. I några fall är andelen lån av barnmedier så stor som 70 % av de totala lånen. Utlåningen via Ystads bokbuss motsvarar ungefär den på två mindre filialer. Den största andelen, 67 % utgörs av barnmedier. Barnen själva är inte den största användargruppen på bussen men tillsammans med de vuxna som ansvarar för dem i skola och förskola utgör de ungefär en tredjedel av de aktiva låntagarna medan de i åldern 65+ utgör en annan tredjedel. 9

13 Andelen invånare som använder filialerna är störst i Simrishamn, där nästan 11,5 % har lånat minst 1 lån under 2007 (totalt 36 % aktiva låntagare i kommunen). Motsvarande siffra för Tomelilla är 7 % aktiva användare på filialerna av totalt 29 % i kommunen. I Ystad är det endast 4 % av befolkningen som nyttjar filialerna (totalt antal aktiva är 29 % av befolkningen). Räknar vi samman antalet aktiva låntagare på filialerna i alla tre kommunerna utgör de ca 7 % av det total befolkningsunderlaget. Totalt är det 30 % av invånarna i de tre kommunerna som lånar minst ett lån per år. Det biblioteksnyttjande som inte leder till ett lån är svårare att mäta. Antalet besök är det mått som ofta används trots att det inte närmare beskriver nyttjandet. Besöksstatistiken är inte riktigt jämförbar mellan de tre kommunerna. Skolelevernas biblioteksbesök avspeglas i högre grad i siffrorna för Simrishamn och Tomelilla eftersom de har ett allmänt öppethållande som är mer anpassat för skolverksamhet än Ystad. Den utökade självbetjäning för omlån och reservationer, som filialerna erbjuder via Internet bidrar också till att biblioteksbesöken minskar, särskilt i de mindre tätorterna där filialen endast är öppen ett par dagar i veckan. Sett i ett tioårsperspektiv har utlåningen på svenska folkbibliotek minskat drastiskt och det gäller också för de tre här beskrivna kommunerna. Filialerna, åtminstone 3 av 4 i Ystad, har halverat sin utlåning under denna period. Tittar man på den totala filialutlåningen de senaste fem åren från 2003 till 2007 tycks den nedåtgående trenden ha bromsat farten något. Även bokbussens utlåning har minskat men den är sedan 5 år tillbaka ganska stabil och motsvarar utlåningen på två mindre filialer. TILLGÄNGLIGHET, LOKALER OCH PERSONAL Öppettider Filialernas tillgänglighet kan den sägas vara mycket god för skolelever och annan skolpersonal i de fall då skola och folkbibliotek är integrerade. Det som brister i dessa fall är tillgången till erfaren bibliotekspersonal då öppettiden med bemanning från kommunbiblioteket är begränsad till ett eller två tillfällen i veckan. Skolans personal har som regel mycket begränsad tid för att handleda eleverna i biblioteket. Tillgängligheten för allmänheten är mer begränsade och varierar mellan 6 och 11 timmar per vecka fördelat på 2-3 dagar. Ingen filial har öppet lördag eller söndag. Lokaler/mötesplats Lokalmässigt är förhållandena skiftande. Medan Tomelillas filialer överlag drivs i relativt små lokaler har både Simrishamn och Ystad flera biblioteksfilialer med bra och ändamålsenliga lokaler. Ofta är dock lokalerna alltför små för att inbjuda till något annat än ett kortare besök för att välja nya böcker eller hämta något som beställts. Bristen på utrymme gör det svårt att finna avskildhet för en längre stunds studier eller förtroliga samtal. Tillgänglighet för funktionshindrade På flera filialer är tillgängligheten för funktionshindrade relativt god även om små lokaler i sig gör det svårt för den som är rullstolsburen att röra sig runt. På andra behövs en rejäl satsning om man skall klara de krav som Boverket ställer på offentliga lokaler, där enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet skall vara åtgärdade senast i slutet av år

14 Ystads nuvarande bokbuss saknar tillgänglighetsanpassning. Tillgänglighet via Internet Bibliotekskatalogen är sedan många år tillgänglig på Internet dygnet runt med möjligheter till självbetjäning. Katalogen är kopplad till cirkulation (utlåning, återlämning och reservation) och kravservice. Biblioteksdataprogrammet heter BOOK-IT och används i alla tre kommunerna. Den publika delen av katalogen som också ger möjlighet till självservice i form av omlån, reservationer av medier m.m. kallas OPAC (Online Public Access Catalog). Samtliga filialer erbjuder tillgång till Internet för allmänheten, liksom vissa vanliga program för ordbehandling och kalkyler. Genom bibliotekets abonnemang får allmänheten dessutom tillgång till specialdatabaser. I vissa fall måste man identifiera sig med hjälp av lånekort och PIN-kod. Personal Filialerna bemannas i Simrishamn av fackutbildade bibliotekarier medan filialföreståndarna i Tomelilla och Ystad utgörs av biblioteksassistenter med lång erfarenhet. Även Ystads bokbuss bemannas av biblioteksassistenter. Det mesta av personaltiden utgörs av s.k. yttre tjänst i biblioteket i form av utlåning, handledning, studiebesök, sagostund och läsfrämjande bokprat. Personalen i Simrishamn och Ystad förmedlar också böcker och andra medier till Boken kommer -låntagare i förekommande fall. Omfattningen av filialtjänstgöringen skiftar från 25 till 50 % d.v.s. mellan 10 och 20 timmar i veckan. I de flesta fall har filialpersonalen också en del av sin tjänst förlagd till huvudbiblioteket. Om kommunen har många filialer blir det extra svårt att hitta ersättare vid sjukdom och semester. De har ofta öppet kvällstid, ibland samma kvällar och tillgången till vikarier är begränsad. Det är också svårt för annan ordinarie personal att gå in som ersättare vid frånvaro eftersom hela verksamheten bygger på ett generöst öppethållande. Ystads bokbuss bemannas av tre biblioteksassistenter, som tillsammans har 80 % av en heltidstjänst. Dessutom tillkommer 2 vaktmästartimmar i veckan. FRAMTID/UTVECKLING Med tanke på filialverksamhetens utveckling de senaste tio åren kan det vara befogat att fundera över följande frågor: Vilken betydelse har filialen för byborna om 5-10 år? Är de/vi nöjda med det utbud vi kan erbjuda dem idag? Även om vissa tätorter växer och antalet hästgårdar och fritidsbyar förväntas öka är det tveksamt om de stationära filialerna är den rätta modellen för biblioteksservice på landsbygden. Måste alla filialer finnas kvar precis som de är idag? Är det utlåningen till barn- och unga i skolan som är den viktigaste verksamheten på filialen? I en del tätorter kanske bara skolbiblioteket finns kvar om fem år? Hur stärker vi i så fall den verksamheten och kan det mobila biblioteket bokbussen - stå för övrig biblioteksservice och göra det bättre än dagens filialer? 11

15 På vissa håll betraktas biblioteksfilialen av byinvånarna som den sista symbolen för ett aktivt byliv. När filialen är nedläggningshotad ökar besöken och användandet. När turbulensen lagt sig och filialen räddats kvar återgår snart verksamheten till normal/minskande omfattning. Tiden verkar ha sprungit ifrån biblioteksfilialerna även i de lite större tätorterna på Österlen. Människors rörelse- och livsmönster har bevisligen förändrats. Att låta föreningar och studiecirklar använda lokalerna, att bjuda in till kvällsprogram med kaffe och dopp kan vara några sätt att locka fler människor till filialen. Detta har redan provats på flera håll och i några fall lett till ett ökat biblioteksnyttjande men det har i de flesta fall inte bidragit till ökad utlåning eller till att fler söker upp filialen för att använda de publika datorerna. Kan framtiden vara en eller två bokbussar som ersätter flera filialer och som dessutom stannar till vid hållplatser i de byar som inte alls erbjuds någon biblioteksservice idag? För barns och ungas tillgång till bibliotek på landsbygden är en utveckling av skolbiblioteksverksamheten a och o. Hur en sådan satsning skall genomföras är en viktig uppgift för skola och folkbibliotek att samarbeta om. KONSEKVENSER VID OLIKA FORMER AV BOKBUSSAMVERKAN När Ystads nya bokbuss gav sig iväg på sin jungfrutur i kommunen måndagen den 28 oktober 1991 var detta ett resultat av många års diskussioner om hur en bra biblioteksservice på landsbygden skulle se ut. Företrädarna för de mindre byarna föredrog att ha sina små utlåningsstationer kvar öppna endast 1-2 timmar/vecka medan t.ex. byalaget i Nybrostrand förespråkade bokbuss eftersom det inte fanns någon fungerande kollektivtrafik till Köpingebro. En bokbuss ansågs också av många vara en bra lösning med tanke på att landsbygdens invånare borde ha samma möjlighet att låna böcker i närheten av sin bostad som de som bodde i de större tätorterna. Det var aldrig tal om att lägga ner någon filial och även om statistiken på många utlåningsstationer visade på minskat användande var flera av dem kvar när bokbussen introducerades i kommunen. Då vi nu nästan tjugo år senare undersöker olika möjligheter för de tre kommunerna i sydost att förbättra och effektivisera biblioteksservicen på landsbygden genom bokbussamverkan känns argumenten för och emot delvis igen. Å ena sidan förespråkar man de fasta filialerna, inte minst för deras funktion som mötesplatser för byarnas invånare. Ur en annan synvinkel ses fördelarna med ett mobilt bibliotek där det aktuella mediebeståndet inte försvinner bland gamla hyllvärmare. Möjligheten att erbjuda biblioteksservice på småorter som idag saknar sådan är också en fördel. Det finns pengar att spara på medier, lokaler och personal om bokbussen ersätter en eller flera filialer. Två enkla exempel får illustrera möjliga konsekvenser vid grannsamverkan av olika omfattning. Alternativ A: Mindre bokbuss Ystads stadsbibliotek köper en ny buss (1,2 miljoner är budgeterade för 2008) i ungefär samma storlek som den befintliga. Nuläge Bussen kör normalt för- och eftermiddag fyra dagar i veckan. En körfri dag behövs för bussöversyn, större omlastningar och som reservdag vid inställda turer. I Ystad kör bussen både på landsbygden och i stadens utkant till bostadsområden väster om Malmövägen och vid Malmörondellen. 12

16 De flesta hållplatser får besök en gång varannan vecka. Om t. ex. en av Tomelillas filialer som för närvarande har öppet två dagar i veckan läggs ner, vill man troligen ersätta den med bokbuss en gång i veckan. Ett besök förmiddag eller tidig eftermiddag och ett besök sen eftermiddag/kväll. Förmiddagsturen skulle då kunna kombineras med ett besök på någon eller några förskolor eller en skola som saknar tillgång till skolbibliotek. På eftermiddag/kväll vill man kanske också lägga till någon hållplats utöver den nedlagda filialen. Konsekvenser för Ystad: Turlistan. Ett par hållplatser stryks helt. Några hållplatser får ändrad besöksfrekvens. Antalet hållplatser utökas både jämna och udda veckor de dagar bussen kör inom Ystads kommun. Schemat för besök på förskolor och särskola berörs också och öppettiden på någon filial kan behöva justeras. Utlån o besök Lånen kommer att minska och utrymmet för att ändra och lägga till hållplatser krymper. Bussens körtid övriga dagar blir något längre än idag. Bokbussens användare Färre hållplatser och färre besök av bussen kommer att upplevas som en försämring. Några låntagare som på grund av ålder eller handikapp har svårt att ta sig till ett bibliotek erbjuds istället Boken kommer -service. Medier När bussen, som rymmer förhållandevis få volymer, skall besöka förskola/skola går det åt mycket böcker. Bussen lastas efter målgruppens behov och utbudet av vuxenmedier blir mindre på denna tur. Ur omlastningssynpunkt är det därför olämpligt att förmiddagstur och eftermiddagstur i grannkommunen görs samma dag. Personal Om inte verksamheten i Ystad skall skäras ner väsentligt kommer behovet av personaltimmar att öka något eftersom övriga turer i Ystad utökas med fler hållplatser. Detta påverkar i sin tur övrig schemalagd verksamhet vid Ystads stadsbibliotek och filialer. Ekonomi Ystad får ersättning från Tomelilla. En uträkning (se Bilaga 2) i 2007 års priser av vad en ny bokbuss kostar under aktiv körtid ger en timkostnad på 715 kr vid verksamhet med samma omfattning som idag. Om man räknar med 46 aktiva körveckor under året och 4 timmars körtid varje vecka blir årskostnaden ca kr. 13

17 Konsekvenser för Tomelilla: Om bokbussen skall ersätta en filial behöver den komma till byn minst en gång i veckan (se ovan under Ystad). Man har också som i exemplet ovan uttryckt en önskan att kunna utöka servicen till landsbygden. Utlån och besök Det är troligt att lån och besök på den tidigare filialorten sjunker något eftersom tillgängligheten minskar. Skolbiblioteket ligger kvar oförändrat i bibliotekslokalen. Lånen till barn och unga ökar om man väljer att besöka någon förskola/skola som inte ligger i närheten av en filial eller centralortens bibliotek. Filialens användare Skolelever och lärare kommer att uppleva en försämring då folkbibliotekets personal och medieanslag inte längre ställs till deras förfogande. De av byinvånarna som använder filialen idag kommer troligen att till en början uppleva att servicen försämras. Förhoppningsvis kommer de att upptäcka att bokbussen är en fullgod ersättare. Genom att bokbussen inte är bunden till skolans lokaler kan hållplatsen väljas så att fler byinvånare upptäcker och utnyttjar bokbussens resurser. Medier o IT Filialens medieanslag kan inte helt sparas då det till en del behöver användas på huvudbiblioteket. Allmänheten mister också möjligheten att själv söka databaserad information eftersom bokbussen inte erbjuder denna service. Skolan kommer att debiteras en licenskostnad för biblioteksdatasystemet av Tomelilla. Personal och lokaler Personalkostnaden sparas och kan användas på annat sätt inom biblioteksverksamheten. Skolan kan fritt förfoga över lokalen då den inte längre används som biblioteksfilial. Ekonomi Om Tomelilla väljer att köpa bokbusstjänster av Ystad 4 t/v, som räknats med ovan blir kostnaden ca kr om året. Om man haft en kostnad för lokalhyra försvinner denna. Alternativ B: Stor bokbuss En stor bokbuss är en förutsättning om man vill effektivisera och utveckla biblioteksservicen på landsbygden genom grannsamverkan. En stor bokbuss köps in antingen av Ystad eller Simrishamn eller gemensamt av två eller alla tre kommunerna. Kostnaden för en riktig bokbuss (10-12 m lång) ligger runt 2,5 miljoner. Olika lösningar för ägande och drift har berörts tidigare i denna rapport, liksom möjliga lösningar för gemensamt låntagarregister och gemensam mediekatalog. Samverkan om låntagarregister och mediekatalog skulle inte bara gagna bokbussverksamheten utan all biblioteksverksamhet i de berörda kommunerna (Se Bilaga 4). Det finns också ett intresse i övriga kommuner inom sydöstra Skåne för gemensamma lösningar i dessa frågor. 14

18 De tre kommunernas totala filialutlåning 2007 uppgick till lån. Räknar man också in bokbussens lån blir siffran nästan Av dessa utgör lån till barn och unga via skola/förskola mer än 50 %. Den sammanräknade kostnaden för biblioteksservice via filialerna var ca 2,8 miljoner kr. Lokalhyror har inte räknats med eftersom de betalas på olika sätt i kommunerna. Snittkostnaden per lån blir 23 kr. Simrishamn har den största filialorganisationen samtidigt som deras kostnad per lån 22 kr bara är obetydligt högre än Tomelillas låga kostnad på 20 kr. I Ystad är kostnaden per filiallån 25 kr. Konsekvenser om alla filialer i Simrishamn, Tomelilla och Ystad ersätts med en stor bokbuss: Den stora bokbussen skall helst besöka de gamla filialorterna, tretton till antalet, minst en gång i veckan. Om lån skall förmedlas om året blir det ungefär 3000 i veckan. Med tanke på att mer än hälften av de lånen är lån till barn och unga via de integrerade folk- och skolbiblioteken kan vi i realiteten räkna med en mindre siffra för den gemensamma bokbussen även om några lån tillkommer då man gör kortare uppehåll i de mindre byarna. För Ystads del måste många av de mindre besökta hållplatser, som finns på turlistan idag strykas. En del av de äldre låntagare som drabbas kan istället få Boken kommer-service. Turlista och hållplatser Erfarenheten från Ystad säger att få människor är hemma dagtid. Friska pensionärer är ett aktivt släkte som inte sitter hemma och väntar på bokbussen. Barnfamiljerna är på jobbet och i skola/förskola. Den bästa tiden för bokbussen, åtminstone på de mindre orterna, är mellan 17 och 19. I en större tätort kan man troligen finna användare även dagtid. I Nybrostrand utanför Ystad kommer pensionärerna gärna på eftermiddagen och lånar. Det kan vara svårt att locka människor till bokbussen senare på kvällen när TV:n tar över och småbarn skall i säng. Om alla filialorter skall besökas varje vecka kan det bli svårt att hitta bra tider för alla. Minst en timme bör man vara tillgänglig på hållplatsen. Två till tre långhållplatser på effektiv tid kan hinnas med plus några kortare stopp. På förmiddagarna kan skolor/förskolor och servicehem/sjukhem besökas enligt rullande schema. Det mobila bibliotek som en stor bokbuss utgör kan ha sina hållplatser på platser som människor besöker i andra ärenden t.ex. för att handla. Ur allmänhetens synpunkt är detta troligen bättre än de placeringar de flesta filialer har idag. Byskolorna ligger ofta i orternas utkant, vilket gör att många invånare aldrig kommer förbi dem och blir påminda om att de finns. Bokbussen är en rullande varumärke, som marknadsför kommunernas biblioteksservice på samma sätt som andra varu- och tjänstefordon på väg. Medier och IT Det mobila biblioteket rymmer medier av alla slag och kan ha ett eget bestånd av eftertraktade ljudböcker, DAISY och DVD. Filialernas mediekostnad kan inte oreserverat föras över till den gemensamma bokbussen eftersom efterfrågan på centralorternas bibliotek troligen kommer att öka när tillgängligheten till biblioteksservice på den tidigare filialorten minskar. 15

19 Det är dock viktigt med ett rejält medieanslag med möjlighet att köpa in flera exemplar av de mest efterfrågade titlarna. IT för allmänheten Tillgång till bibliotekskatalogen on-line och annan Internetbaserad information går att ordna t.ex. via mobiluppkoppling. Rum för möten och tillgänglighet. Det mobila biblioteket kan på ett helt annat sätt än en mindre buss bjuda in besökarna att slå sig ner en stund för att läsa en tidning och i lugn och ro välja vad som skall lånas. Flera besökare kan vistas i bussen samtidigt utan att det känns trångt och barnen kan ha sin egen sitthörna. Det finns också möjlighet att ordna sagostund för en mindre barngrupp. I en stor buss kan tillgängligheten för rörelsehindrade lösas på ett bättre sätt än i en liten. Personal och ekonomi Filialernas personalkostnader avgörs av hur mycket de är öppna och hur omfattande servicen är till skola/förskola, andra institutioner och Boken kommer -service. Om alla filialer ersätts av en stor bokbuss frigörs ett antal filialtjänster som istället kan användas till bokbusservice. För Simrishamns del skulle det röra sig om 3 heltidstjänster. Tomelillas filialpersonal uppgår till 1,2 och Ystads till 2 heltidstjänster inklusive bokbusspersonalen. En stor bokbuss tar givetvis mera plats på vägen och kräver större svängrum. Den kräver också en särskild behörighet av föraren. Eftersom ingen i den befintliga personalen har denna behörighet skulle en sådan utbildningsinsats kosta ca kr om man räknar med att 4-5 personer växlar med att köra buss. Bokbussen behöver ett bra garage och om detta inte enkelt kan ordnas i omedelbar anslutning till något av huvudbiblioteken måste man också sörja för att tillfredsställande lastningsplatser finns vid åtminstone ett av dessa. Alternativ A och B utgör naturligtvis inte de enda tänkbara alternativen för grannsamverkan via bokbusservice på landsbygden i Simrishamn, Tomelilla och Ystad. Man kan säga att de är exempel på att en sådan samverkan kan ske både i det lilla formatet, där den ena grannen hjälper den andra när man ändå är ute och kör, och i det stora, där antingen den ena grannen köper en stor bil och låter de andra åka med mot betalning eller alla tre satsar gemensamt efter kommunstorlek och behov. 16

20 STATUS I RAPPORTSKRIVNINGENS SLUTSKEDE I slutet av maj 2008 ser läget i de tre kommunerna ut på följande sätt: Simrishamn har fattat beslut att inte satsa på bokbussverksamhet tillsammans med de andra två kommunerna under budgetåret I Tomelilla har kommunens arbetsutskott beslutat att skjuta upp planerna på bokbussamverkan tills vidare och istället undersöka interna alternativ till hur driften av filialerna ska ombesörjas i framtiden. Ystad avvaktar rapporten, men har sedan tidigare ett beslut om att köpa en ny liten bokbuss. Samtidigt har projektet väckt andra intressanta frågor, arbetet med att undersöka förutsättningarna för ett gemensamt biblioteksdatasystem kommer troligen att fortsätta. 17