Utbildning i energieffektivitet för SME

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning i energieffektivitet för SME"

Transkript

1 Utbildning i energieffektivitet för SME Denna utbildning har utvecklats inom ENGINE. ENGINE är ett Europeiskt samarbetsprojekt för att stödja SME att införa lämpliga arbetssätt för energiledning, minska energianvändningen samt använda lämpliga energislag.ytterligare information om projektet och dess resultat finns på. Projekt ENGINE stöds av programmet Intelligent Energy Europe (IEE) från Europeiska Unionen vilket stödjer energieffektivitet och förnyelsebara energikällor. Mer detaljer om IEE-programmet finns på: Hela ansvaret för innehållet i denna utbildning ligger hos författarna. Det representerar inte någon uppfattning från den Europeiska Gemenskapen. Europeiska Kommissionen är inte ansvarig för någon användning av innehållet I detta material. funded by

2 Energi introduktion & bakgrund En introduktion till hur en industri kan arbeta med att minska sina energikostnader och miljöpåverkan.

3 Energi är oförstörbar energi omvandlas endast från en form till en annan Bindningsenergi Lägesenergi Rörelseenergi Strålningsenergi Värmeenergi 2

4 Effektenheter, energienheter och spänning Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet. Effekt anges i watt (W) 1 kw (kilowatt) = W 1 MW (megawatt) = kw 1 GW (gigawatt) = kw Energienheter Energi är effekt gånger tid 1 Wh = 1 W under en timme, wattimme 1 kwh = 1 kw under en timme, kilowattimme 1 MWh (megawattimme) = kwh 1 GWh (gigawattimme) = kwh 1 TWh (terawattimme) = kwh Spänning 1 kv (kilovolt) = volt (V) 3

5 Energi historia och framtid Ved Kol Elkraft Vattenkraft Kärnkraft Olja Bioenergi stenåldern - medeltiden medeltiden - industrialiseringen 3-fas växelström tidigt 1900-tal byggs ut tal byggs ut , renässans under 2010-talet?? Ottomotorn uppfanns 1858, ökade kraftigt efter 2.a världskriget Biobränsle (flis, pellets, briketter mm), biogas, etanol, RME VindkraftUtbyggnaden av vindkraft är stor i länder som Tyskland, Spanien m.fl. Naturgas Solceller Vätgas Naturgasen allt viktigare energikälla pga oljebrist och miljökrav Användningen av solceller spås öka enormt inom ca år Vätgassamhället? Om mer än 50 år 4

6 De vanligaste energislagen och användning Förnybara energikällor: Sol Värme, el Vind El Vatten El Bioenergi Värme, el, drivmedel Vågenergi El Geotermi Värme, el Avfall värme, el Icke förnybara energikällor: Olja Drivmedel, värme, el Kol El och värme Naturgas El, värme, drivmedel Uran El (och värme?) Torv Värme 5

7 Solenergi Vattenkraft Biobränsle Vindkraft Förnybar energi Solen strålar kontinuerligt energi på jordens yta. Den instrålade energi kan utnyttjas för att värma vatten eller att producera elkraft Vattnet som cirkulerar i ett kretslopp utnyttjas för att producera elkraft Allt organiskt växande material binder kol och energi genom fotosyntesen. En del av denna energi tas tillvara vid förbränning. Vind skapas av temperatur- och tryckskillnader i atmosfären. Rörelseenergin i vinden utnyttjar vi till att producera elkraft. 6

8 Förnybar energi I Sverige använder vi 43 % förnybar energi vilket är högst i EU Vattenkraften och biobränslen är de i särklass största förnybara energikällorna i Sverige. Stor potential för elproduktion med biobränslen Vindkraften kommer de närmsta åren producera mer och mer elkraft om än på liten nivå. Biogas, etanol, RME (rapsmetylester), DME m. fl. allt mer intressant som drivmedel 7

9 8 Förnybar energi i Sverige

10 9 Mål förnybar energi i EU

11 Energireserver Med nuvarande ekonomiska och tekniska förhållanden uppskattas kända reserver av fossila bränslen uppgå till: 218 gånger årsproduktionen för kol 41 gånger årsproduktionen för olja 63 gånger årsproduktionen av naturgas 10

12 Miljökonsekvenser av energianvändningen CO 2 växthuseffekten NO x försurning och övergödning SO 2 försurning VOC, PAH luftföroreningar (cancerogena) O 3 marknära ozon Utnyttjande av mark, vatten Visuellt, landskapsbild Buller Påverkan på flora &fauna, biologisk mångfald 11

13 Växthuseffekten Behövs för vår överlevnad Är i sig inget farlig bara ett naturligt fenomen Temperaturen har varierat under årtionden Människan påskyndar växthuseffekten 12

14 Växthuseffekten Kortvågig strålning från solen når jorden. En del "studsar tillbaka (reflekteras) ut i rymden. En del fångas upp av atmosfär, hav, mark och växtlighet. Därifrån återutsänds energin som långvågig värmestrålning. Men atmosfären är inte lika genomskinlig för de långvågiga strålarna som för de kortvågiga. En del värme hålls därför kvar. 13

15 Koldioxid Metan Lustgas F-gaser Partiklar Vattenånga Växthusgaser förbränning av fossila bränslen nedbrytning av org material samt djurhållning Naturlig process samt transport syntetiska flourföreningar, långlivade 14

16 15 Temperaturförändring

17 Konstaterade klimatförändringar: Medeltemperaturen vid jordytan har ökat med 0,6 C under 1900-talet (Europa 0,8 C) Snötäcket och havsisens utbredning i Arktis har minskat sedan talet Glaciärerna i Alperna har minskat med 50 % under 1900-talet Havsytan har stigit med 15 cm under 1900-talet Nederbörden har ökat på norra halvklotet, både i antal nederbördstillfällen och i intensitet Perioder med torka har ökat i Afrika och Asien 16

18 Effekter av temperaturökning: Vattenresurser Havsytan stiger Jordbruk Ekosystem Hälsa ökad/ minskad nederbörd ökad vattenbrist översvämningar av stormar/ nederbörd stiger med 9-88 cm saltvatteninträngning många länder förlorar yta ca 100 milj. drabbas av översvämningar ökad jordbruksproduktion i tempererade områden minskad jordbruksprodukti on i tropiska /sub-tropiska områden förändrad artsutbredning förändrad biologisk mångfald skogar och korallrev är exempel på känsliga system Ökad mängd: väderrelaterade dödsfall vattenburna infektionssjukdomar insektsburna sjukdomar 17

19 Utsläpp av växthusgaser i Sverige En genomsnittlig invånare i i-länderna släpper ut sex gånger mer koldioxid jämfört med en som bor i ett utvecklingsland. Utsläppen i USA uppgår till drygt 20 ton koldioxid per person och år (Sverige knappt 6 ton/person och år). Det globala genomsnittet är 3,9 ton per person och år. Under 1990-talet ökade de globala utsläppen av koldioxid med 12 procent, medan de i Sverige höll sig på ungefär oförändrad nivå. Utsläppen från transporterna har ökat, medan övriga sektorer har minskat något. 18

20 Internationella överenskommelser Första internationella greppet togs vid FN-mötet 1972 i Stockholm Rio 92 Ramkonvention om Klimatförändringar antas bas för internationella förhandlingar om minskade utsläpp av växthusgaser Efterföljande COP-möten; Berlin, Kyoto, Buenos Aires, Haag, Bonn, Marrakech, Indien Kyoto 1998 Kyotoprotokollet antas 5,2 % sänkning av växthusgaser i I-länderna från 1990 till (EU 8%, USA 7%, Japan 6%) Ryssland ratificerar Kyotoprotokollet hösten 2004 Sverige : enl Kyoto +4% men enl riksdagen 4 % EU överenskommelse 2007: Reducera växthusgaser med 20% till Minst 20% av energikonsumtionen ska komma från förnyelsebara källor. 19

21 Svenska energi- och miljöbeslut Avveckling av kärnkraften Ingen ytterligare utbyggnad av de norrländska vattendragen Kyotoavtalet - 8% minskning av koldioxidutsläpp inom EU jämfört med 1990 till Sverige har beslutat om 4 % jmf med 1990 års nivå. De 16 svenska miljömålen Krav på ekonomisk tillväxt och sysselsättning mm 20

22 Omvärlden Energiförsörjning - leveranssäkerhet Slaget om oljan och gasen; vem vinner och till vilket pris? EU-import av energin ökar; känsligt och osäkert Miljö Klimatpåverkan övergripande problemet Ökade insatser och stöd till förnybar energi Minskade subventioner på olja och kol Ekonomi Ökande el- och oljepriser Avreglerad el- och gasmarknad inom EU Global marknad och global konkurrens 21

23 Öre per kwh 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Elpriset i världen 2004* 25,82 33,96 36,19 37,31 39,95 44,89 46,63 52,62 56,10 57,00 58,81 * För företag som köper 5.5 GWh/år Källa: NUS Consulting Group Dollarkurs 6,96 60,69 64,45 76,35 0,00 22

24 Brent Crude $/b Oil Price Källa:

25 Sveriges totala energianvändning

26 Slutlig energianvändning fördelad på sektorer

27 26

28 El- och nätpris för industrikunder inklusive relevanta skatter 27

29 Spotpris Nordpool, Svenska handelsområdet 28

30 Belgium Cyprus Italy Ireland Germany Denmark Elpriser för industrin i Europa, ca 1250 MWh Netherlands UK Austria Malta 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 EU 25 Latvia Bulgaria Lithuania Estonia Sweden Finland Greece France Slovenia Poland Croatia Portugal Czech Rep Slovakia Spain Hungary Rom ania Norway 29

31 Oljepris (Eo1) för industrikunder inklusive relevanta skatter 30

32 Energianalys Teori och praktik.

33 Energianvändningen i industrin Industrin använder ca 150 TWh/år vilket motsvarar ca 40% av de totala energianvändningen i Sverige. Industrin står för ca 30% av Sveriges CO2-utsläpp. Trots en kraftig produktionsökning sedan 70-talet har inte energianvändningen ökat. Den specifika användningen har minskat med 40%. Sedan oljekrisen på 70-talet har oljeanvändningen minskat från 50 till 13%. Oljan har främst ersatts av el och biobränsle. 32

34 Verkstadsindustrin Verkstadsindustrin använder totalt ca 13 TWh/år. ~2/3 av energianvändningen är el. De totala energikostnaderna är ~8 miljarder kr/år Enligt studier är effektiviseringspotentialen upp till 30%. Stor del av potentialen inom fastighetsdriften.! Ca 4 TWh/år (motsvarar en Barsebäcksreaktor)! ~2,5 miljarder i minskade kostnader 33

35 Elanvändning Pumpar, fläktar Tryckluftkompressorer Kylkompressorer Blandare, omrörare Transportörer Processmaskiner Belysning Ventilation Energi i industrin Ånga och hetvatten Pastörisering Kokning Indunstning Sterilisering Rengöring, diskning Torkning Uppvärmning av lokaler Drivmedel Transporter Tjänsteresor 34

36 Positiva effekter av att vara energieffektiv Minskade energikostnader Minskad miljöpåverkan Bättre arbetsmiljö Ökad överblick och kontroll av energianvändningen Långsiktighet Förbättrat underlag för investeringar och underhåll Minskade kostnader för drift och underhåll Positiva åtgärder att kommunicera både intern och externt 35

37 Energieffektivisering Energieffektivisering - att få ut så mycket som möjligt av insatt energi Att effektivisera energianvändningen i slutet medför stora vinster vid produktionen och utvinning mm. Rätt energikälla till rätt ändamål minskar förluster Energieffektiva produkter (transporter, industriprocesser, lokaler och boende mm) påskyndar utvecklingen 36

38 37 Trias Energetica

39 38 Kyotopyramiden

40 Att mäta är att veta! Energianalys och kartläggning Uppmätning av energiflöden Kartlägga processer Systemtänkande Fördelning energianvändning Nyckeltal Energieffektiv? 39

41 Grundläggande uppgifter Ytor, verksamhet, drifttider, lokalisering etc Energi tillfört El Olja Bioenergi Fjärrvärme Gasol Energianalys återvinning Energi använt Produktion Uppvärmning Kyla Ventilation Belysning Transporter Energi bortfört Transmission Ventilation Avlopp Processvärme Avgaser 40

42 Hur ser er energisituation ut? Hur stor är er energianvändning? Hur stora är era energikostnader? Vilka bränslen använder ni? Olja, el, gas, biobränsle mm Vilken status har er värmeanläggning (effekt, ålder, bränsle etc) Äger ni fastigheten ni bedriver verksamhet i eller hyr ni? Speciell process eller annat som använder mycket energi? Tryckluft, kyla, ventilation, uppvärmning, maskiner etc. Annat 41

43 Hur ser er energisituation ut? Finns det någon speciellt ansvarig? Har ni något miljöledningssystem? ISO eller annat? Är energifrågorna integrerade i miljöledningssystemet? Har ni genomfört någon energikartläggning eller analys? Har ni genomfört några energibesparande åtgärder? 42

44 Dokumentation inför energianalys Företagets lokalisering, planskiss. Dela direkt upp i lämpliga enheter. Organisation vad gäller miljö, energi samt drift och underhållsfrågor. Dokument som beskiver företaget översiktligt, verksamhet, omsättning, antal anställda, produkter, ägare, ISO-arbete, miljöarbete, miljöpolicy. Klimatskärmen vad finns när det gäller dokumentation. Finns ritningar, beskrivningar mm. Titta speciellt på om det finns uppgifter om uppbyggnad av väggar, tak, fönster mm. 43

45 Dokumentation inför energianalys Energistatistik från två år tillbaka gärna några fakturakopior. Hur sker inköp av energi idag? Ev avtal. SNI-kod anges. Leveranspunkter för el, fjärrvärme anges på skiss. Hur värms fastigheten? /olja / gas / fjärrvärme / el / processvärme. Installationer, för varje område undersöks vad som finns. Exempel på underlag är från ventilation, tryckluft, kylmaskiner, pumpar, processutrustning. 44

46 Dokumentation inför energianalys Saknas relationshandlingar kan man med fördel se i olika projektbeskrivningar, ombyggnadsplaner etc. Finns driftinstruktioner, pärmar från leverantörer / tillverkare (genomgås vid resp område). Serviceprotokoll / scheman mm. Serviceavtal (kontrollera att de gäller). Transporter antal truckar samt andra fordon. 45

47 TEMA Attityder & beteenden Hur kan man få medarbetare att vara delaktiga i processen med energieffektivisering

48 Ett viktigt jobb måste utföras och alla var övertygade om att någon skulle göra det. Vem som helst kunde ha gjort det, men ingen gjorde det, för det var allas jobb. Alla tyckte att vemsomhelst kunde göra det, men ingen insåg att alla inte skulle göra det. Det hela slutade med att alla skyllde på någon, när ingen gjorde vad vem som helst kunde ha gjort. 47

49 KUNSKAP - ATTITYD - BETEENDE Vad får oss att faktiskt agera? 48

50 Beteendet bestäms bl a utifrån - Vår personlighet! - Vår livserfarenhet och situation här/nu! - Våra värderingar! - Vår uppfattning om framtiden = våra mål! Men också av drifter och behov vi inte alltid är medvetna om 49

51 Energi och miljöarbete kräver bl a: Ett gott ledarskap och ett uttalat engagemang från ledningen Tydliga mål och värderingar Förändring / utveckling av invanda beteenden Ett ledningssystem är ett verktyg för utveckling / förbättring.. mot det vi vill skall hända mot våra mål! 50

52 Om du inte vet vart du skall så spelar det ingen roll vart du går 51

53 Attityder ledningssystem Positiv syn (Vilja finns) Negativa/neutral syn (Vilja saknas) Enhetligt arbetssätt Jag ändrar inte mitt sätt att jobba Lätt att följa mallar o rutiner Mitt arbete går inte att beskriva med mallar Lättare att styra / leda Mitt jobb kräver stora frihetsgrader God ordning och reda Alldeles för mycket byråkrati Lätt att se resultat av det arbete som utförs Alldeles för mycket administration Systemet är byggt för oss och tillgodoser Vi följer standardens krav och har systemet standardens krav för att få kunna visa upp certifikat 52

54 Att arbeta mot myter... Myter energieffektivisering: 1. Glödlampor 2. Temperatursänkning 3. Kontorsutrustning 4. Lysrör 5. Tätning av byggnader 6. Ventilation 53

55 Hinder och drivkrafter för energieffektivisering Studier visar att företag inte alltid utnyttjar de kostnadseffektiva lösningar som finns att tillgå " Energy efficiency gap Utgör skillnaden mellan den potential som finns och den effektivisering som faktiskt genomförs Anledningen är olika hinder som motverkar investeringar trots att de är såväl energieffektiva som kostnadseffektiva Genom att vara medveten om vilka hinder som finns men också vilka drivkrafter man har kan man arbeta fokuserat med att undanröja dessa hinder och förstärka drivkrafterna. Vad finns det för hinder och drivkrafter? 54

56 Vanligt förekommande hinder Kostnader för produktionsstörningar/problem/strul Brist på tid/andra prioriteringar Svårigheter med att erhålla korrekt information beträffande energiprestanda av den inköpta utrustningen Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc Icke energirelaterade investeringar prioriteras högre Tekniken passar ej för företaget Bristande medvetenhet hos personal Bristande tekniska färdigheter Tillgång på kapital Brist på information beträffande möjliga energieffektiviseringsmöjligheter 55

57 Vanligt förekommande hinder Risk för dålig prestanda hos ny utrustning Energiledning är lågprioriterat Marknadsosäkerheter Kostnader för att finna möjligheter och analysera anbudens kostnadseffektivitet Intressekonflikter inom företaget Avvikelse från budget vid investering i energieffektiv teknik Kostnader för att ta in ny, omskola eller pensionera personal Energimål ej integrerade i produktions-, underhålls- eller inköpsrutiner Energimanager saknar inflytande Avdelning/individ får ej ta del av vinst vid en minskning av energikostnaden 56

58 Drivkrafter En eldsjäl med makt över investeringsbeslut Långsiktig strategi avseende energieffektiv utrustning Kunskap om anläggningen och dess effektiviseringsmöjligheter Miljövärdering Tillgång till kapital Krav från kunder 57

59 Hur kan man undanröja hinder och förstärka drivkrafter? 58

60 Företagsekonomisk lönsamhet Alldeles för många bra investeringar förkastas på grund av bristfälliga ekonomiska kalkyler! Många använder bara payoff-kalkyl med alldeles för höga payoff-krav. Payoff tar inte hänsyn till räntor och andra kapitalkostnader, avskrivningstider, energiprisökningar med mera Vad är en lönsam investering för er? 59

61 Alternativa kalkylmetoder 1. Besparing under livslängd jämfört med investering 2. Resultatpåverkan år 1 3. Förenklad LCC 60

62 Besparing under livslängd jämfört med investering Isolering vind Kalkyltid År 40 Driftkostnader om ingen åtgärd görs kr under 40 år Driftkostnad om åtgärd görs kr under 40 år Besparing driftkostnader kr under 40 år Investeringskostnad kr Driftbesparing investering

63 Resultatpåverkan år 1 Ny värmepump Kr år 1 Minskade energikostnader Kapitalkostnad (ränta + avskrivning) Övriga drift och underhållskostnader Resultat år

64 Förenklad LCC Årlig besparing (kr) x Livslängd (år) / Investeringskostnad (kr) Om > 1,33 är investeringen lönsam! 63

65 Kalkyltips Använd inte payoff som kalkylmetod om inte investeringen skall direktavskrivas (ej periodieras) När payoff används, ha inte för höga krav Om en investering inte lönar sig med företagets egen kalkylränta skall investeringen inte ske med egna medel. Undersök alltid möjligheten att låna till en investering i energieffektivisering, dvs kalkylera med bankränta och/eller överväg energitjänsteavtal/hyrköpsavtal Räkna resultatpåverkan Ställ er frågor som Om jag sparar så här mycket, vad får investeringen maximalt kosta för att få en positiv resultatpåverkan redan första året? eller Vad får investeringen maximalt kosta för att den skall vara lönsam? Tillämpa alltid LCC-kalkylering vid val mellan olika investeringar 64

66 LCC-kalkyl LCC[tot] = investeringskostnad + LCCenergi + LCCunderhåll där LCC[energi] = årlig energikostnad nuvärdesfaktorn och LCC[underhåll] = årlig underhållskostnad nuvärdesfaktorn 65

67 Exempel Förutsättningar A B Tid kalkylen omfattar år Årlig realränta 0,04 Årlig energiprisändring jmf med inflationen 0,02 Investeringskostnader A B Kostnad material kr Kostnad arbete kr S:a investeringskostnad kr Driftskostnader A B Driftkostnad per år kr/år Beräkningsfaktor 13,56 13,56 Totala driftkostnader kr S:a driftkostnader kr Total kostnad kr

68 67 Att använda konsulter

69 Goda skäl att anlita konsult Nya infallsvinklar på gamla uppgifter och problem Kan tillföra kunskaper som svårligen kan besittas av de egna medarbetarna Kan uppfattas som objektiv, utan hänsyn till partiskhet eller hemmablindhet En konsult som resurs omvandlar fasta kostnader till rörliga Företagsledningen kan välja den konsult som passar absolut bäst för uppgiften En konsult går att byta ut till en annan utan uppsägningstid eller kostnader Kan hjälpa till när vilja finns men inte tid 68

70 Att tänka på vid upphandling av konsulter Specificera tydligt vad du vill att konsulten skall göra och vilket slutresultat som förväntas. Begär uppgifter om konsultens kompetens i energi- och miljöfrågor Begär uppgifter om konsultens interna energi- och miljöarbete Ange vilka krav som gäller för att konsulten skall komma ifråga för uppdrag Ange i förfrågningsunderlaget vad konsulten har ansvar för och vad företaget har ansvar för Ange i förfrågningsunderlaget hur avstämning av konsultens arbete skall ske Begär in kostnadsunderlag och principer för debitering 69

71 Så får du bäst nytta av en konsult Ställ tydliga krav med mätbara mål och tidsplan. När kraven är formulerade, ge konsulten störst möjliga frihet att uppfylla dem Lita på att konsulten vill företagets bästa, särskilt när denna har en avvikande uppfattning Var ärlig mot konsulten. Om denne gjort ett bra jobb tala om det. Ännu viktigare är att tala om vad som behöver rättas till. 70

72 71 Transporter

73 Transportpolicy / resepolicy Tjänsteresor ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att åpåverkan på den yttre miljön minimeras. Detta innebär att energianvändning och utsläpp till luft från den direkta resan ska minimeras I första hand ska behovet av resan beaktas och möjligheter till virtuella möten övervägas och främjas. Då resa är nödvändig, ska planering av resan ske på ett effektivt sätt så att onödiga ressträckor undviks. Samordning av flera möten och samåkning är att föredra om möjligt. Även val av mötesplats ska ske så att resandet effektiviseras. Miljöaspekter ska beaktas då val av färdmedel görs. Där det är möjligt ska i första hand alternativ som minimerar belastningen på den yttre miljön väljas. 72

74 Förändringens fyra rum NÖJD INSPIRATION FÖRNEKELSE FÖRVIRRING 73

75 Att leda i förändring - Korrigera i små steg - Lyssna / var öppen för idéer - Mät / nyckeltal - Styr riktning - Utmana / Fira - Skapa resurser NÖJD FÖRNEKELSE INSPIRATION FÖRVIRRING - Förklara sammanhang - Ge stöd - Upprepa - Informera - Ge feedback - Lyssna / ställ frågor - Konfrontera - Undvik att ge lösningar 74

76 Personlighetsdimensioner - Påfyllnad av energi? - Hur uppfattas verkligheten? - Dra slutsatser och fatta beslut? - Livsstil förhållande till omvärlden E I S N T F J P 75

77 Uppmärksamhet Tar in information Fatta beslut (gör bedömningar) Handling Extrovert (E) Sinnesförnimmelse (S) Tanke (T) GÖ Planlägger (J) Introvert (I) Intuition (N) Känsla (F) Spontan (P) 76

78 Energiledning och styrning Hur strukturerar, styr och följer man upp arbetet med effektiv energianvändning

79 Elanvändning Pumpar, fläktar Tryckluftkompressorer Kylkompressorer Energi i industrin Blandare, omrörare Sterilisering Transportörer Rengöring, diskning Processmaskiner Belysning Ventilation Ånga och hetvatten Pastörisering Kokning Indunstning Torkning Uppvärmning av lokaler Drivmedel Transporter Tjänsteresor 78

80 Energieffektivisering Energieffektivisering - att få ut så mycket som möjligt av insatt energi Att effektivisera energianvändningen i slutet medför stora vinster vid produktionen och utvinning mm. Rätt energikälla till rätt ändamål minskar förluster Energieffektiva produkter (transporter, industriprocesser, lokaler och boende mm) påskyndar utvecklingen 79

81 Finns det något att spara? Idag säger sig svensk industri kunna effektivisera 1 eller högst 2 % av deras elanvändning. I denna studie av elva företag i Oskarshamn visas hur det för dessa företag är möjligt att, genom systemförändringar i energianvändningen, minska sin elanvändning med nära 50 %. Företagen har alltså blivit anpassade till de villkor som gäller utomlands och har fått en elanvändning i paritet med deras konkurrenter på kontinenten. RESULTAT FRÅN FALLSTUDIE AV ELVA FÖRETAG I OSKARSHAMN 80

82 Positiva effekter av att vara energieffektiv Minskade energikostnader Minskad miljöpåverkan Bättre arbetsmiljö Ökad överblick och kontroll av energianvändningen Långsiktighet Förbättrat underlag för investeringar och underhåll Minskade kostnader för drift och underhåll Positiva åtgärder att kommunicera både intern och externt 81

83 Några exempel Volvo PV Torslanda - klimatanpassad ventilation av delfabrik med möjlig kostnadsreducering på 5,7 miljoner kronor till en pay-off tid på 1,8 år. Volvo PV Motor Skövde - möjligt att reducera energirelaterade kostnader med 40 procent eller 14 miljoner kronor årligen till en genomsnittlig pay-off tid under 1,5 år för alla åtgärder. Arvid Svensson Fastigheter, Vallbyinstitutet i Västerås - reducering av energisystemkostnaden med 36 procent till en pay-off tid under 1 år. Bahco Carpentry Tooling - möjligt att reducera energisystemkostnaden med 25 procent eller 740 tkr till en pay-off tid under fem månader. Skanska FM, DNEX tryckeriet - reducering av energisystemkostnaden med ca 3,5 miljoner kronor till en pay-off tid på 4 månader. CoffeeQueen, Arvika effektivisering av belysning och ventilation till en kostnad av kronor med en pay-off tid på 9 månader. 82

84 Exempel på åtgärder Förutsättningarna för varje anläggning är unika inga paketlösningar! Optimering av process Frekvensstyrning av fläktar, pumpar mm Optimering av ventilation, kyla/värme, belysning mm Värmeåtervinning och övergå till fjärrvärme, förnyelsebara energikällor Utbildning av personalen Upprätta/justera verksamhetssystem ansvarsfördelning, målstyrning, uppföljning, inköp mm) etc 83

85 Ställ kritiska frågor som t.ex. Varför ventileras lokalerna? Varför går kompressorerna? Varför pyser det om tryckluftnätet? Varför går hydraulaggregaten? Varför är inte fönster och dörrar ordentligt stängda? Varför är belysningen tänd? Varför? 84

86 Byggnader: Täthet Fönster Isolering Varmvatten: Förbrukning/beteenden Produktion/beredning VVC Blandare Effektiviseringsområden Värme: Produktionsanläggning/bränsle Systemuppbyggnad och temperatur Styrning Ventilation: System/återvinning och behov Styrning, behov, luftkvalitet Effektivitet 85

87 Effektiviseringsområden forts El: Styr- och övervakning: Abonnemang, effekt, avtal Driftstider Motordrift, dimensionering Kompetens Belysning, armaturer, Släck Efter Dig Systemuppbyggnad Beteenden och styrning Reservkraft Tryckluft: Ersätt med el Läckage Återvinning 86

88 Effektiviseringsområden forts Transporter: Samordning Transporter av gods & produkter Tjänsteresor Resor till och från arbetet Drift & ledning: Ledningssystem Energistatistik Rutiner, underhåll Utbildad personal Ledningens engagemang Energieff. Upphandling - LCC! Viktigt att förebygga, mäta, utvärdera och ifrågasätta 87

89 Energiledningssystem Energiledning kan spara ca 5-10% (åtminstone) Energiledningssystem bör integreras med andra system (miljö, kvalitet, arbetsmiljö...) Standard SS Energiledningssystem kopia av ISO För viss industri finns möjlighet till skattereduktion (PFE-företag) 88

90 Energi och miljöarbete kräver bl a: Ett gott ledarskap och ett uttalat engagemang från ledningen Tydliga mål och värderingar Förändring / utveckling av invanda beteenden Ett ledningssystem är ett verktyg för utveckling / förbättring.. mot det vi vill skall hända mot våra mål! 89

91 Om du inte vet vart du är eller vart du ska så spelar det ingen roll vart du går 90

92 Attityder ledningssystem Positiv syn (Vilja finns) Negativa/neutral syn (Vilja saknas) Enhetligt arbetssätt Jag ändrar inte mitt sätt att jobba Lätt att följa mallar o rutiner Mitt arbete går inte att beskriva med mallar Lättare att styra / leda Mitt jobb kräver stora frihetsgrader God ordning och reda Alldeles för mycket byråkrati Lätt att se resultat av det arbete som utförs Alldeles för mycket administration Systemet är byggt för oss och tillgodoser Vi följer standardens krav och har systemet standardens krav för att få kunna visa upp certifikat 91

93 Hur kan ledningssystem byggas? 1. Läs snabbt igenom standarden och lägg den åt sidan! 2. Fundera igenom varför ni vill ha ett ledningssystem. 3. Bestäm omfattning/systemgränser. 4. Vem/vilka berörs? Informera och involvera målgruppen! 5. Fördela ansvar / befogenheter? 6. Beskriv enkelt vad som skall åstadkommas. Använd gärna processflöden Sätt mål. 7. Revidera och följ upp mot målen. 8. Ta fram standarden och se om du behöver komplettera 92

94 Ständiga förbättringar Förändra Följa upp Policy Planera Genomföra Prestanda/Effektivitet PDCA Plan-Do-Check-Act 93

95 Energiledning i praktiken = Energiplan! 1. Kartlägg och kvantifiera utifrån tillförd energi 2. Kartlägg och kvantifiera eventuell egen energiproduktion 3. Kartlägg och kvantifiera eventuell försäljning av energi 4. Lista verksamhetens största energianvändare/områden. Kvantifiera 5. Kvantifiera och kartlägg återvunnen spillvärme 6. Lista återvinningsutrustning och kvantifiera mängd återvunnen energi 7. Uppskatta potential för återvinning 8. Prioritera / bland de största utrustningarna med betydande energiförbrukning 94

96 Energiledning i praktiken = Energiplan! 9. Identifiera medarbetare vars arbete kan påverka energianvändningen i väsentlig grad 10. Identifiera förbättringsmöjligheter 11. Prioritera förbättringsmöjligheter och fastställ Mål 12. Upprätta handlingsplaner för att nå målen 13. Genomför planer 14. Följ upp mål och handlingsplaner, analysera eventuella avvikelser 15..Börja om. 95

97 Energieffektiva produkter och Ecodesign

98 97

99 98

100 99

101 Vad är det egentligen vi ser och hör i media? Koldioxid - växthuseffekten Energi framtida kostnad och tillgång Kemi ny europeisk lagstiftning Avfall elektronik, arbetsförhållanden Cleantech svensk export av miljöteknik 100

102 101

103 Två vägar Spara i egna driften alla företag kan spara % energi Utveckla era produkter öka konkurrensförmågan, sälj bättre 102

104 103

105 104 EWAB Stort och smått

106 EWAB åtgärder och resultat Minskad friktion mellan kedja och underlag Resultat: ytterligare energibesparing på 2, 5% Satelliterna (sidobanorna) stängs av när de inte används Resultat: Energibesparing 106MWh under banans livstid vilket minskar förbrukningen på hela anläggningen med 17%! 105

107 Tänk utanför ramarna Vidga din syn på produkten Tänk på vilken kundnytta som skall uppfyllas Tänk på kundens livscykelkostnad, LCC 106

108 Kartlägg produktens energianvändning 1. Syfte 2. Grunddata företag 3. Grunddata produkt 4. Upprätta produktlivscykel 5. Gör överslag av energianvändningen 6. Bedöm material 7. Bedöm tillverkning 8. Bedöm användning 9. Bedöm resthantering 10. Sammanställ Energy use, primary energy Energy use MJ Material Own production Use End-of-life 107

109 Använd livscykelkostnad, LCC Optimera mot kundens behov av en funktion Vad kostar behovet för kunden över en livscykel Använd enkel Pay-off eller nuvärdesanalys Det finns hjälpmedel för LCC hos exempelvis Cost, Euro Accumulated use cost Time, year

110 Marknadsför internt och externt Förbättra produkten Marknadsför mot kunderna Sprid kunskap inom det egna företaget Energideklarationer av produkter 109

111 Ecodesign - miljöanpassade produkter Produkten är viktig för miljön Miljöanpassade produkter kan ge en affärsfördel 110

112 Miljöhot Globalt Regionalt Lokalt Individ avfall luft & buller ozonskikt marknära ozon försurningg miljögifter resurser övergödning växthuseffekt Kort sikt Lång sikt 111

113 Ekostrategihjulet Optimera resthanteringen Optimera 6 produktionen Optimera distributionen Optimera livslängden Optimera funktionen 1 2 Välj rätt material Minska påverkan under användning 3 Minska mängden material 112

114 113 Livscykeltänkande

115 Livscykelanalys LCA Går igenom miljöaspekter i hela livscykeln Material tillverkning användning resthantering Det finns metoder på olika nivå 114

116 Inventeringsprofil Effektkategorier Hazardous waste (g) Solid waste (g) Industrial waste (g) Tot-N (aq) (g) TOC (aq) (g) Oil (aq) (g) Nitrates (aq) (g) Metals (aq) (g) HC (aq) (g) H+ (aq) (g) Fe2+ (aq) (g) COD (aq) (g) BOD (aq) (g) SOx (g) Particualates (g) NOx (g) NH3 (g) N2O (g) Metals (g) HCl (g) HC (g) H2S (g) CO2 (g) CO (g) CH4 (g) Water (r) (g) Sand (r) (g) Peat (r) (g) Uranium (r) (g) Natural gas (r) (g) NaCl (r) (g) Limestone (r) (g) Iron ore (r) (g) Oil (r) (g) Coal (r) (g) Clay (r) (g) Biomass (r) (g) Bauxite (r) (g) Peat (MJ) Oil (MJ) Natural gas (MJ) Elektricity (MJ) Biologisk mångfald Ekotoxikologiska effekter Fotooxidant-bildning Eutrofiering Försurning (SO2-eq) Ozonuttunning (CFC11-eq Växthuseffekt (CO2-eq)) Arbetsmiljö Hälsa - icke tox. Hälsa - toxicitet Resurser - Mark Resurser - Vatten Ecopoints Impact points ELU Värdering District heat (MJ) Diesel (MJ) Coal (MJ) Resurser- Energi & material

117 Sammanfattning Energieffektiva produkter eller produkter med andra miljöfördelar innebär ofta en affärsfördel Det är bara att sätta igång 116

118 117

119 Frekvensstyrning

120 Skaffa en egen gaspedal Reglera kapaciteten/flödet vid källan d.v.s. Reglera varvtalet på motorn Undervik att gasa och bromsa samtidigt Med effektivare motordrift kan man spara upp till 50% Hur då? 119

121 Behovet är aldrig konstant Yttertemperatur Dag/Natt Hur många 120

122 Energibesparing Variabelt moment Konstant moment 121

123 Spjäll 85% Ledskenor 58% Frekvensomriktare 28% 122 Frekvensomriktaren ger bäst ekonomi!

124 Generell hastighetsreduktion - Minskat varvtal med 20% ger 50% energibesparing Spänningsreduktion vid konstant varvtal OEC Optimized Excitation Control (Mitsubishi) - Optimal magnetisering av rotor - Högre besparing vid hastighetsförändringar Visa besparing på display - Både i kwh och i kronor

125 Mekanisk reglering: 55kW x 0,9 x 1kr x 24h x 365 dagar = kr Frekvensomformar reglering: 55kW x 0,3 x 1kr x 24h x 365 dagar = kr Energibesparningen blir ca: kr Vad betalar du för en Mitsubishi frekvensomriktare? Effekt Mekanisk begränsning Energibesparin g Frekvensomriktar e Vid mekanisk strypning görs ett effektuttag på 90% för 60% av flödet, med frekvensomriktarstyrning tas endast 60% effekt för att nå samma föde. Flöde 124

126 Toppen Av Isberget LCC Livstidskostnadens fördelning (Gäller för en större pump/fläkt HVAC) Installation 5% Inköp 5% Energi 90% Installation & Underhåll 5% Energi 90% Inköp 5%

127 Energi besparing Effektivare Motordrift Välj rätt motor Styrning/reglering av motor (ex): 1) Konstant varvtal (av & på) 2) Strypning 3) By pass 4) Ledskenereglering 5) Varvtalsreglering Mjukstart/mjukstopp Minskade startströmmar Sänkt ljudnivå Exakt reglering på motor Minskade mekaniska påfrestning 126

128 Välj rätt motor: Högeffektiva elmotorer Klassificeringssystem gällande 3-fas asynkronmotorer 2-,4-poliga 50Hz, 400V och med nominell effekt mellan 1-90kW 3 effektivitetsklasser introducerats: eff1, eff2, eff3 eff1 omfattar mest energieffektiva motorerna EU -programmet SAVE

129 Effektförluster vid strypreglering kontra varvtalsreglering Strypreglering Varvtalsreglering Fakta från Sydkraft 128

130 Fler fördelar med Varvtalsstyrning Minimera Startströmmarna 129

131 Hissar Rökgasfläktar Primärpumpar Sekundärpumpar Kondensorer Köldmediekylare Garage Till/från luft Trapphus. Var kan man frekvensstyra i fastigheter? 130

132 Väggar Tak Golv/grund Fönster Dörrar/portar Klimatskalet 131

133 Ju bättre klimatskal desto lägre energiförbrukning lägre effektbehov mindre drag och kallras 132

134 Värmeförluster (transmission) En byggnadsdels mått på transmission av värme kallas U-värde U = Värmegenomgångskoefficient (W/m2, C) Ju lägre U-värde desto mindre värmeförluster Vid flera skikt i en konstruktion måste varje skikts R-värde först beräknas Det inverterade värdet av summan av alla skikts R-värde är U-värdet 133

135 U = λ/d (W/m2, C) U = 1/Rtot Rtot = R1+R2+ Rn R = d/λ (m2k/w) Beräkning av U-värde R beräknas för varje skikt i en vägg. R- värdena adderas sedan till totala R- värdet. Inverteras detta fås U-värdet. R = värmemotståndstal (m2, C /W) λ = värmekonduktivitet (W/mK) (tas ur tabell för resp. material) d = materialets tjocklek (m) 134

136 Gradtimmar Gradtimmar anger det specifika värmeenergibehovet för en viss ort. Summan av temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft multiplicerat med den tid under vilken skillnaden råder vilket motsvaras av den markerade ytan i diagrammet. Skara = gradtimmar vid 20 C inomhustemp. 135

137 P = U*A* T = W Värmebehovsberäkning E = U*A*gradtimmar/1000 = kwh/år P = Effekt (Watt) E = Energi (Joule, J eller kwh) U = Värmegenomgångskoefficient (W/m2, C ) A = area (m2) T = Temperaturskillnad ( C) 136

138 Håll värmen inne Vindsbjälklag: min 400 mm isolering (mineral-, glasull, etc) Ytterväggar: nybyggnad > mm Ytterväggar: renovering, utvändigt > + 70 mm (helst mer) Källarväggar: mm utvändigt Golvbjälklag: > mm OBS viktigt med fuktspärr och bra täthet 137

139 Håll värmen inne! Tilläggsisolering av vind (villa) Ca cm är tillräckligt Kostnad: ca kr /m2 Investering återbetald inom 4-6 år 138

140 Varmare i taket?! Värme stiger av naturen uppåt Vid konstant uppvärmning skapas en temperaturgradient mellan golv och tak som kan vara uppemot 10 C vid höga takhöjder Detta innebär att man behöver värma mer än om man hade haft en lägre byggnad Takfläktar kan hjälpa till att ta bort denna temperaturgradient och därmed minska uppvärmningsbehovet. Temperatursänkningar utanför arbetstid minskar också temperaturgradienten på grund av att när man inför arbetets påbörjande höjer temperaturen skapar en kraftig luftomblandning 139

141 Allmänt om fönster Fönster är generellt den svagaste delen av ett klimatskal Fönsteråtgärder är sällan lönsamma om man ändå inte behöver byta eller renovera fönstren

142 Riktlinjer Välj alltid fönster med U-värde <1.2 vid byte Renovera befintliga genom byte av eller komplettering med glasruta med lågenergi skikt: U-värde från ca 2.8 " 1.3 Nyckeltal: 10 kwh/m2 per år per 0.1 W/m2 C Exempel: 20 m2, U-värde från 2.8 " 1.0 Besparing: 10*20*18 = 3600 kwh/år

143

144 Dörrar och portar Minimera läckage Åtgärda sönderkörda portar snabbt Minimera öppen tid Automatisk styrning av port (möjligen kopplad till värmridå) dörrstängare sparar mycket energi Jobba med beteende (stäng dörren) Vid byte, välj dörr/port med: lågt U-värde automatik (snabb öppning/stängning)

145 Värmeridåer En värmeridå används för att förhindra varm luft att lämna byggnaden när en dörr eller port står öppen

146 Energieffektivt klimatskal - åtgärder Tilläggsisolering, fasad Tilläggsisolering, bjälklag/vind Byte/komplettering av fönster Åtgärda otätheter i klimatskalet Port- och dörrstängare Översyn av klimatskal med termografi Solavskärmning 145

147 Komfortkyla

148 Komfortkyla Det värmeöverskott som måste bortföras från byggnader för att hålla inomhustemperaturen lägre än en förutbestämd högsta tillåten temperatur kallas i vardagstal kylbehov (jmf med värmetillskott) 147

149 Kylsystem Olika typer av klimathållningssystem Luftburen kyla Vattenburen kyla Kombinerade system 148

150 Luftburen kyla Ventilationssystemet används även för kyla Två olika typer Konstant luftflöde (CAV) Temp. på tilluft varierar men flödet konstant (eller två hastigheter) Variabelt luftflöde (VAV) Tilluftsfödet varieras efter behov men temp. hålls konstant eller styrs mot utetemperaturen 149

151 Vattenburen kyla Förser rummet med vattenburen kyla Ventilationen används enbart för att tillgodose kraven på luftkvalitet Föredras vid ombyggnad eller nybyggnad 150

152 Kombinationer Luftburet CAV och VAV Luftburet och vattenburet 151

153 Kylbafflar Enhet som genom egenkonvektion i ett flänsbatteri kyler luften i rummet. Kan kombineras med tilluftsanslutning vilket även ökar kyleffekten Kylpaneler Hängs i tak, kallt vatten passerar genom panelen. Fungerar huvudsakligen som strålningskylare Så överförs kylan 152

154 Så överförs kylan Induktionsapparater " Kyla eller värme tillförs till rummet via ventilationsluften som tillförs genom induktionsapparaten. Har ingen inbyggd fläkt. Fan-coil batterier (fläktkonvektorer) Enhet med fläkt som cirkulerar rumsluft genom aggregatet och värmer/kyler via batteri med vatten från central enhet. Klarar stort kylbehov men har hög ljudnivå. 153

155 Frikyla Begreppet frikyla används framför allt i samband med luftburna kylsystem och avser då när kylbehovet kan tillgodoses enbart med hjälp av uteluft, utan att kylmaskiner behöver startas. I ett luftburet kylsystem kan frikyla användas så länge temperaturen är lägre än 16 C. Även med vattenburna system kan utnyttja frikyla genom värmeväxling mot uteluft i t.ex kyltorn eller vattendrag Vanligt med kombination av frikyla och kylmaskiner. 154

156 Kylmaskin (kylkompressor) Verkningsgraden eller effektiviteten för en kylmaskin uttrycks som dess köldfaktor. Köldfaktorn (effektiviteten) för en kylmaskin definieras som kyleffekten i förhållande till den eleffekt som måste tillföras. Ju högre köldfaktor desto mer kyla för varje inmatad kwh el. Inomhustemperaturen påverkar kylmaskinens elbehov. Här har belysningen och andra värmealstrande apparater en stor betydelse. En hög effekt på t ex belysningen gör att kylmaskinens elbehov ökar eftersom mer värmeenergi då måste transporteras bort. Den högsta tillåtna inomhustemperaturen har också stor betydelse för hur mycket el en kylmaskin kommer att förbruka. Om man tolererar en högre inomhustemperatur (t ex 25 istället för 23 grader) minskar elbehovet. 155

157 Energispar - komfortkyla Behövs kyla överallt? Minska värmebelastningen (solinstrålning, interna värmekällor) fukt och föroreningar Inkapsla större värme-, fukt- och föroreningskällor " punktutsug Utnyttja frikyla om möjligt (del av eller hela året) Kyl byggnaden under nattetid Beakta LCC vid inköp av ny utrustning (kylmaskin energikostnader 65-70%) Kylmaskin Använd hellre ett centralt större kylaggregat än flera små Återvinn värmen om möjligt Eftersträva en hög förångningstemperatur och en låg kondenseringstemperatur. Sänk kondenseringstemp. (evt. enbart vintertid) Rengör förångare och kondensator 156

158 TEMA Industriprocesser Hur kan man göra sina olika processer mer energieffektiva

159 TEMA Industriprocesser Elmotorer Fläktar Pumpar Hydraulik Transmissioner Torkning 158

160 Elmotorer Anpassa motorns effekt till uppgiften Undvik tomgångsdrift Använd flerhastighetsreglering eller frekvensstyrning Använd energisnåla motorer lista för eff1- högeffektiva elmotorer på LCC vid inköp av ny utrustning Ställ krav på styrning, verkningsgrad, storlek 159

161 Kostnadsfördelning för en 100 kw fläkt under 10 år 3% 8% Underhåll Investering Drivenergi 89% 160

162 Reinvestering Fläktupphandling Nyinvestering Mät flöde, tryck, eleffekt. Fläktens och motorns kondition Systemförändringar? Har flödesbehovet ändrats? Nya data för strömningsförluster, fläktkapacitet, reglerbehov etc. Kravspecifikation för fläkt Projektera och dimensionera kanalsystem inkl. komponenter Definiera behov Beräkna strömningshastighet och förluster, fläktkapacitet Förfrågningsunderlag ut Offertvärdering, LCC kalkyl Val av leverantör. Kontrakt 161

163 Reglermetoder Figuren visar just relativa effektbehovet för fläktdrift med olika reglermetoder. Varvtalsreglering, Stryp- eller spjäll reglering, Skovelvinkelreglering (Axialfläktar) Det mest energieffektiva sättet att styra en fläktdrift är genom kontinuerlig anpassning av fläktvarvtalet efter behovet. Stryp och spjällreglering är enkla och billiga metoder, men inte bra ur energisynpunkt. För axialfläktar kan skovelvinkeln varieras och på så sätt reglera flödet. 162

164 Pump 130 kw kostnadsfördelning under en 10-årsperiod 12% 1% Investering Underhåll Energikostnader 87% 163

165 Reinvestering Pumpupphandling Nyinvestering Mät flöde/tryck. Undersök pumpens och motorns kondition. Har systemförändringar genomförts? Har behovet ändrats? Ange nya data för strömningsförluster, erforderlig pumpkapacitet, reglerbehov osv Kravspecifikation Projektera och dimensionera rörsystem med hänsyn till processkrav Definiera behov av vätsketransport, flöde, tryck, varaktighet osv Beräkna strömningshastighet och -förluster, erforderlig pumpkapacitet Förfrågningsunderlag ut Offertvärdering, LCC kalkyl 164 Val av kylanläggning. Kontrakt

166 Start/stopp Reglermetoder Koppla in ytterligare pumpar Tvåhastighetsdrift Kontinuerliga reglersätt Strypreglering Varvtalsreglering 165

167 Pump- och systemkurva vid strypreglering av pump Vid strypreglering får vi en ny systemkurva och arbetspunkten flyttas från A till B, med en flödesminskning på 20 %. Vi får en energiförlust. 166

168 Pump- och systemkurva vid varvtalsreglering av pump Med varvtalsreglering kommer arbetspunkten att flyttas utefter systemkurvan från A till C, till pumpkurvan för det nya varvtalet. 20 % minskning av flödet, utan att skapa en energiförlust. 167

169 Pumpning Minimera driftstiden manuellt med tidsur eller givare Anpassa pumpens storlek efter behovet Minimera tryckfallet i rören Dela upp pumpsystemet på flera pumpar om möjligt och relevant Frekvensstyr pumpen efter behov Pumpa långsamt när det är möjligt Beakta LCC vid inköp av ny utrustning; exempel pump 130 kw10 år ca 87% energikostnader ca 1% underhåll ca 12% investering 168

170 Hydraulik Mät och värdera motorns pålastade effekt under drift och vid tomgång Inför on/off styrning på elmotor om möjligt Kontrollera och reducera effektuttaget vid standby och avlast Minska tryckfallet i ledningar Värdera om tomgångseffekten kan reduceras genom att trycklöst leda olja tillbaka till tanken Beakta LCC vid inköp av ny utrustning 169

171 Mekaniska transmissioner (rem, kedja, växel) Undvik, om möjligt, remdrift. Använd direktdrivning mellan motor och belastning Anpassa remdriftens effektöverföring till belastningen Använd så stora remskivor som möjligt Säkerställ riktigt uppspänning av rem Undvik skevheter Undvik snäckväxlar med stor utväxling, använd tandhjulsväxel Använd växel med hög verkningsgrad Underhåll kedjor och växlar, välj korrekt olja och överfyll ej 170

172 Processvärme - elektricitet Reducera mängd material som ska värmas Reducera, om möjligt, temperaturen Reducera driftstiden och tomgångstiden Isolera, om möjligt, processanläggningen Konvertera, om möjligt, till annan mer effektiv (miljövänlig) energikälla Förbehandla, om möjligt, materialet som ska värmas Nyttja spillvärme från processanläggningen och materialet till annat ändamål 171

173 Torkning Avvattna produkten så mycket som möjligt före torkning Dela ned produkten så mycket som möjligt innan torkning (större yta) Håll restfuktigheten i produkten efter torkning så hög som möjligt Säkerställ minsta möjliga kassationsandel av produkten efter torkning Installera värmeåtervinning Använd så hög tilluftstemperatur som möjligt Undvik falskluft till torkugnen Reglera fläktar efter behov, använd omblandningsreglering Följ kontinuerligt upp anläggningens drift och för driftsjournal 172

174 Befuktning Ju lägre rumstemperatur ju lägre energianvändning för befuktning Sätt kravet för luftens relativa luftfuktighet så lågt som möjligt Använd vattenbefuktare om rumsluften är varmare än önskat pga värmeavgivning från maskiner etc 173

175 Tryckluft

176 Tryckluft varför då? Säker och beprövad teknik Lätt att hantera Enkel mekanik - utrymmessnålt Många applikationer Lätta verktyg i förhållande till effekt 175

177 Tryckluft - vanliga fel och brister Läckage vid kopplingar, ventiler, skarvar mm Fel kompressor storlekar (6-7kW m3/min vid fullast) Fel driftstrategi- styrning saknas För högt tryck (ca 7 bar) För hög temperatur på insugningsluft Dålig eller obefintlig värmeåtervinning Bristfälligt underhåll

178 Några fakta 1 Av den elenergi som används inom svensk industri går 3 % (1,7 TWh) till tryckluftsproduktion. Möjligheten att påverka energianvändningen för en viss utrustning under dess livslängd är störst i samband med upphandlingen. (STEM) Tryckluft står för så mycket som 10 % av industrins elförbrukning, vilket är mer än 80 TWh per år i EU. Energieffektiviteten i många tryckluftssystem är dock låg. (Fraunhofer-ISI) Förbättringar i området 5 till 50 % är möjliga, men en stor teknisk och lönsam besparingspotential realiseras inte under rådande marknads- och beslutsmekanismer. (Fraunhofer-ISI) 177

179 LCC/15 ÅR Några fakta 2 energi Underhåll 10% > ~70% Investering 20% 178

180 Några fakta 3 FELAKTIG EFTERFRÅGAN 11% RENBLÅSNING 8% FELANVÄNDNING 10% DRÄNERING 7% LÄCKAGE 18% KORREKT ANVÄND 46%

181 Åtgärder med potential Energiåtervinning 10 % Reducera luftläckage 42 % Motorstyrning 10 % Systemdesign 12 % Andra åtgärder 26 % Källa: Compressed Air Systems in the EU

182 Håldiameter (mm) Läckage i tryckluftssystemet Ca 18% av producerad tryckluft åtgår som läckage, Det är inte ovanligt med ett läckage på % av luftbehovet under ordinarie drift. Flöde (m 3 /minut) Effektbehov kompressor (kw) 1 0,06 0, kr 5 1, kr kr Energikostnad per år (kalkylerat energipris 30 öre/kwh) kr Tabellen visar hur mycket förluster i form av pengar som ett läckage orsakar. (Läckageflödet gäller vid 7 bar = 8 bar (a) och luftproduktion dygnet runt, årets alla dagar. Effektbehovet baseras på 0,1 kwh/m3) 181

183 Systemuppbyggnad kompressorer System där total kompressorkapacitet är upplagd på två lika stora kompressorer. Varje fyrkant visar kapacitet och drifttid för respektive kompressor. Den del av fyrkanten som ligger under uttagskurvan är i princip pålast och delen över är avlast. Avlasttiden här är stor och produktionen mindre energieffektiv. 182

184 Fyra kompressorer i ett system där kompressor 1 och 2 är lika stora. Kompressor 3 och 4 motsvarar tillsammans kompressor 1 eller 2. Här är avlasttiden kortare och energeffektiviteten högre än i förra exemplet. Systemet är bättre anpassat efter uttagskurvan. 183

185 System med tre kompressorer där kompressor 2 är frekvensstyrd och reglerar efter uttagskruvan. Ingen avlastdrift förekommer alls i detta exemplet vilket leder till hög energieffektivitet. 184

186 Varför sänka trycket? Tryck kostar pengar Ojämnt tryck stör produktion Högt tryck sliter på verktyg och utrustning Sänkt tryck ger minskat läckage 185

187 Trycket kostar pengar Sänkt tryck med 0,5 bar(e) kan minska energiförbrukningen med 3%: 186

188 Hur sänka trycket? Styrsystem Frekvens- varvtalsstyrning Läckagetätning Rätt underhåll (filterbyte m.m.) Installation (dimensionering etc.) Tidsstyrd trycknivå (lägre tryck på natten) Ge högtrycksförbrukare en egen kompressor Ge lågtrycksförbrukare en egen kompressor Lokal kompressor eller behållare vid punktförbrukare 187

189 Energiåtervinning 4% 2% Återvinningsbar energi kvarvarande energi Strålningsförlust 94% 188

190 Luftburen energiåtervinning Ev. hjälpfläkt 189

191 190 Vattenburen energiåtervinning

192 Energispar - tryckluftssystem Ersätt verktyg med eldrivna där möjligt Reducera tryckbehovet genom att använda bättre dysor etc. Reducera nättrycket till minsta möjliga, ev efter att ersatt en del utrustning med särskilda krav på trycknivåer Använd kompressor med goda regleringsmöjligheter om stora variationer d.v.s. flera kompressorer med olika storlekar eller frekvensstyrning. En stor lagrings volym kan också vara bra (om inga läckage i systemet) Använd intelligent styrning av kompressorer 191

193 Energispar - tryckluftssystem forts Minska läckaget genom att gå igenom anläggningen minst två till fyra gånger per år (helst varje månad) Utnyttja värmen från kompressorn direkt via luften eller via återvinningssystem Stänk av kompressorerna utanför arbetstid. Under arbetstid bör produktionsavsnitt och stora maskiner frånkopplas tryckluftssystemet då de inte är i bruk Följ kontinuerligt upp anläggningens drift och för driftsjournal 192

194 Tryckluft Det är mycket viktigt att systematiskt analysera en tryckluftanläggning. Efter denna genomgång kommer du att kunna utvärdera effektiviteten i en tryckluftanläggning steg för steg. Exempelkommerattgespå: hur man beräknar läckage, energiberäkningar för tryckluftproduktion, hur man mäter effektivitet, återvinning av kompressorvärme

195 Kontroll av effektiviteten Eftersom dåligt underhåll och inkorrekt specifikation av anläggningen leder till hög energikonsumtion och driftkostnad, bör effektiviteten analyseras. Fördelarna med en sådan detaljerad analys är: Kännedom om maxkonsumtion av tryckluften. På så vis framkommer det om tryckluftssystemet är rätt dimensionerat. Oftast är systemet överdimensionerat pga. dålig vetskap om maxkonsumtionens krav. Att se om det är lönsamt att fördela tryckluftsproduktionen mellan en stor och en liten kompressor. Varje kompressor går då mer effektivt vilket sparar energi.

196 Kontroll av effektiviteten Att få en uppfattning om vid vilken tidpunkt maxbehovet sker, vilket är också den tidpunkt då mest elenergi behövs. Helst ska maxbehovet på kompressorn inte kollidera med andra eleffekttoppar. Genom att mäta då tryckluften inte används, när det är ett lågt behov eller under natten kan eventuella läckor i systemet identifieras. Möjligheten till att kontinuerligt kontrollera systemet och agera då något går fel.

197 Analys och beräkningar 12 steg Följande steg går igenom processen för att analysera anläggningen och beräkna förlusterna: 1.Mät tryckluftskonsumtionen 2.Mät elkonsumtionen 3.Kolla den specifika energikonsumtionen 4.Jämför den specifika energikonsumtionen 5.Beräkna förluster från läckor 6.Beräkna den verkliga energianvändningen ute i produktion 7.Beräkna trycket i distributionssystemet 8.Tryckluftsförluster i systemdelar. 9.Tryckluftsförluster genom förgreningskopplingar 10.Nedsatt verkningsgrad pga. luftfuktighet 11.Val av avlasttryck 12.Val av skillnaden mellan avlasttryck och pålasttryck

198 Steg 1: Mät tryckluftskonsumtionen Optimering av befintliga anläggningar är en väldigt tidskrävande uppgift. Börja med att mäta den faktiska förbrukningen av tryckluft under en vecka. Om det inte finns möjlighet att läsa av tryckluftsproduktionen, installera då en flödesmätare och en tryckomvandlare i tryckluftens huvudledning och gör periodiska avläsningar. Flödesmätaren och tryckomvandlaren skall installeras utav en expert. Grafen intill är ett exempel på en sådan analys. Med denna information är det lätt att räkna fram konsumtionen under en vecka.

199 Steg 2: Mät elkonsumtionen Kolla elförbrukningen under samma period. Alla komponenter som har med tryckluften att göra ska räknas med (t.ex. kompressor, avfuktare, kylare, fläktar och oljepumpar). Om det inte finns en separat elmätare för kompressorn så bör en installeras, eller använd dataloger. Genom att använda den insamlade data kan den specifika elanvändningen räknas fram. Dessa indikatorer behövs för att kunna göra en fortsatt övervakning. Energianvändning: kwh Kompressor: 4,200 Tork: Ej tork Pump: 300 Fläkt: 300 Totalt kwh: 4,800

200 Steg 3: Kolla den specifika energikonsumtionen I tredje steget är det lätt att räkna fram den specifika energiförbrukningen på en anläggning. Förbrukningen av tryckluften är resultatet av mätningarna under en vecka. Följande parametrar måste beräknas: Användning: kwh Tryckluft [m³/vecka] 1 13,440 Elenergi [kwh/vecka] 2 4,200 Specifik användning [kwh/m³] 2/ Specifik energianvändning [kw/m³/min] 18.6

201 Steg 4: Jämför den specifika energikonsumtionen Jämför den verkliga elförbrukningen med den teoretiska elförbrukningen som tillhandahålles av leverantören. Om det inte finns information jämför då med värdena i följande tabell. Kompressortyp: Specifik energianvändning för kompression från 0 till 10 bar [kw/m3/min] Enstegs kolvkompressor Enstegs skruvkompressor Tvåstegs kolvkompressor 8.36 Oljefri tvåstegs kolvkompressor 10.51

202 Steg 4: Jämför den specifika energikonsumtionen Det är viktigt att enbart kompressorenergin analyseras. Energiförluster till motorn och andra delar i processen ska inte inkluderas. Förluster från elmotorer brukar oftast leda till att den totala energiförbrukningen ökar med 12-16%.

203 Steg 5: Beräkna förluster från läckor Läckage i tryckluftssystem är ett stort problem och kan leda till enorma kostnader om det inte finns någon kontroll rutin. En mindre anläggning enbart ett fåtal kopplingar till huvudledningen skall sträva efter ett läckage mindre än 5 %, men en större anläggning måste räkna med förluster omkring %av det totala behovet. Om det inte går att mäta tryckluften använda följande metod för att räkna fram förlusterna från läckage. Följande metod rekommenderas när man känner till volymen av trycktank och distributionsnätet.

204 Steg 5: Beräkna förluster från läckor 1. Första steget är att se till att alla komponenter som förbrukar tryckluft är avstängda. 2. Sedan fyll upp hela systemet med tryckluft till maxtryck, mät sedan tiden det tar innan minitrycket har uppnåtts och kompressorn går igång igen. Skillnaden mellan övre och undre tryckgräns skall inte vara för liten (större än 2 bar). Trycket som krävs i systemet vid normaldrift av anläggningen skall vara mellan max och min trycknivå.

205 Steg 5: Beräkna förluster från läckor Det kommer alltid att finnas läckage i systemet, men det är väldigt energikrävande att producera tryckluft, så alla åtgärder som minskar förlusterna skall genomföras. För att räkna fram förlusterna i tryckluftsnätet använd följande formel: Q L = V n x 3,600 t x [p e2 - p e1 ] Q L [m 3 /h]: Läckage mellan max och min tryck V D [m3]: t [sec]: P e2 [bar]: P e1 [bar]: volume of the storage container and of the system Tid för trycket att falla från hög till låg nivå pressure of the storage container at the higher level, start of measurement pressure of the storage container at lower level, end of measurement

206 Exempel: Beräkna förluster från läckor enhet värde anmärkning V D [m 3 ] 10 volume of the storage container and of the system t [sec] 600 time for the pressure to drop from higher to lower level p e2 [bar] 11 pressure of the storage container at the higher level (start of measurement) p e1 [bar] 9 pressure of the storage container at the lower level (end of measurement) Q L [m 3 /h] 120 Läckage mellan max och min tryck Q [m 3 /h] 1200 Genomsnittligt behov av tryckluft = [%] 10 > 5 % för liten anläggning > % för stor anläggning

207 Exempel: Beräkna förluster från läckor Q L = V x 3, x 3,600 x [p e2 - p e1 ] = t 600 Loss = Q L = 120 = 10 % Q 1,200 x [ 11-9] = 120

208 Exempel: Beräkna förluster från läckor I exemplet är 10 % förluster under acceptans nivån (<15-20% för stora anläggningar). Om förlusterna är över den accepterade nivån skall läckorna hittas och repareras genom att kolla följande: Gör en genomgång av systemet under icke-produktions tid. Lystna efter luftläckage i rörsystemet och tryckluftsverktyg. Professionella läckage sökare använder sig av ultraljudsdetektorer for att hitta läckage. Ultraljud har fördelen att den kan användas under produktionstid. Pensla på sopavatten på skarvar och böjar och se om bubblor bildas.

209 Steg 6: Beräkna den verkliga energianvändningen ute i produktion För att räkna fram verkningsgraden på kompressorn kan följande metod användas. Stäng av behållaren i kompressorn från resten av nätet, och mät hur lång tid det tar innan maxtrycket har uppnåtts. På samma sätt som mätning av förluster i nätet, så ska tryckskillnaden inte vara för liten och medeltrycket skall korrespondera med det faktiska trycket som krävs. Q L = V x 3,600 t x [p e2 - p e1 ] Q [m 3 /h]: V [m3]: t [sec]: P e2 [bar]: P e1 [bar]: difference between maximum and minimum pressure volume of the storage container time for filling up the storage container to a predetermined level pressure of the storage container at maximum pressure pressure of the storage container at minimum pressure

210 Exempel: Beräkna den verkliga energianvändningen unit value remark V [m 3 ] 6 volume of the storage container t [sec] 36 time for filling up the storage container to a predetermined level p e2 [bar] 11 pressure of the storage container at maximum pressure p e1 [bar] 9 pressure of the storage container at minimum pressure p a [bar] 1 Pressure in the suction pipe Q 1 [m 3 /h] 1200 average production of compressed air Q 2 [m 3 /h] 1300 average production of compressed air (technical specification of the manufacturer) = [%] 92.3 > 95 % for small plant > % for larger plant

211 Steg 7: Beräkna trycket i distributionssystemet 1 2 Om det inte finns en efterfrågan av tryckluft i systemet så ska trycket vara konstant. Men när tryckluft flödar genom tryckluftsnätet blir det ett tryckfall, det beror på hastigheten av tryckluften. Se till att rörsystemet är rätt dimensionerat för att minimera förlusterna som uppkommer i tryckluftsnätet.

212 Steg 7: Beräkna trycket i distributionssystemet 1 2 Förluster i högtrycksystemet kan bero på: Linje diametern är för liten Motstånd från olika storlekar på kopplingar och kanter som uppstår från övergång till t.ex. gummislangar. Insidan av rören är för skrovliga. Avståndet till distributionsnätet är för långt, vilket ofta förekommer. Tryckförlusterna i systemet skall inte vara mer än 0,1 bar för system upp till 200 m. Om förlusterna överstiger 0,1 bar titta då över rördimensionen och se till att den är tillräcklig.

213 Steg 8: Tryckluftsförluster i systemdelar Filter, luftavfuktare, kylmaskiner och underhållsverktyg orsakar luftmotstånd. Tryckförlusterna skall inte överstiga följande riktlinjer: Filter Luft avfuktare/kylare Underhållsverktyg 0,1 bar 0,2 bar 0,1 bar I praktiken ska totala förlusterna inte överstiga 0,5 bar. Vid beräkning av max tryck måste denna förlust beaktas.

214 Steg 9: Tryckluftsförluster genom förgreningskopplingar Rörskarvar kan orsaka stora tryckluftsförluster. Sker ofta när tryckluftsnätet har byggts om efter den ursprungliga installationen. En sakkunnig person bör göra en bedömning.

215 Steg 10: Nedsatt verkningsgrad pga. luftfuktighet Om det inte finns en luftavfuktare i systemet kan tryckförlusterna öka pga. rostbildning i rörledningarna. Vid service av gamla system brukar rostproblematiken förbises. För att undvika hög luftfuktighet bör en vattenavskiljare och luftavfuktare placeras mellan kompressorn och nätet.

216 Steg 11: Val av avlasttryck Desto högre avlasttrycket är desto mer energi går det åt. För att öka trycket ytligare 1 bar går det åt 4-7% mer energi, beroende på vilken sorts kompressor som används. Därför ska trycket i systemet inte vara högre än nödvändigt. Kolla om trycknivån på er anläggning motsvarar behovet i processen.

217 Steg 12: Val av skillnaden mellan avlasttryck och pålasttryck Tryckskillnaden mellan på- och avlast skall vara så liten som möjligt. För att undvika överhettning av den elektriska motorn skall ett lågt avlasttryck bibehållas, och samma gäller frekvensen som kompressorn startar vid. Idealiskt är att ha en stor trycktank i systemet, vilket möjliggör en liten tryckskillnad. I verkligheten brukar det ekonomiska incitamentet leda till att en kompromiss måste hittas.

218 Registrera Håll koll på effektiviteten Om ni har analyserat tryckluftsystemet och optimerat energiförbrukningen som går till att tillverka tryckluft, så är det enkelt att bibehålla en bra kontroll av systemet. För att göra så bör: Konsumtionen av tryckluft och el dokumenteras månadsvis. Gör månadsvisa jämförelser av de specifika energidata framräknat för erat system. Om det blir förändringar ta då reda på vad som är orsaken.

219 Exempel: Håll koll på effektiviteten. date Monthly consumption of electricity for producing compressed air Compressed air produced monthly [m 3 ] Specific energy consumption [kw/m 3 /min] Remarks level from first Optimisation check necessary Manufacturers level following specification optimisation 11.5kW/m 3 /min April 03 8,280 kwh 43,200 m All right May 03 8,653 kwh 44,640 m All right June 03 9,211 kwh 41,100 m Dirty intake filter July 03 4,600 kwh 23,000 m weeks holiday August 03 11,371 kwh 55,467 m Cooling system leakage September 03 8,741 kwh 40,344 m Valve changed October 03 8,340 kwh 43,780 m All right

220 Användning av överskottsvärme Oavsett vilken sorts kompressor som används så blir ca 90 % av energin överskottsvärme. Temperaturen på överskottsvärmen är viktig % av den tillförda elenergin kan återanvändas till uppvärmning. Temperaturen på överskottsvärmen brukar liga kring 50 C från kolvkompressorer och 60 C från skruvkompressorer, och kan antingen användas i processen eller shuntas in i värme och tappvarmvattensystemet.

221 Exempel: Överskottsvärme - Håll koll på effektiviteten. Årlig elanvändning för tryckluftproduktion anmärkning enhet värde 70% av ovanstående värde (maximal spillvärmeanvändning) Specifik värmekostnad (0.3 kr/m 3 gas; verkningsgrad 90%) Maximal besparingspotential genom utnyttjande av spillvärme [kwh] 715,000 [kwh] 500,000 [kr/kwh] 0.7 [kr] 80,000

222 Sammanfattning Tryckluft är både dyrt och energikrävande. För att producera 1 kw tryckluft krävs det 10 kw el. 50 % av den totala kostnaden för att producera tryckluft är energikostnader % av eltillförseln blir överskottsvärme. Återvinningen av överskottsvärmen skall helst planeras in innan anläggningen byggs. Små läckage och dålig förståelse för systemet leder till stora kostnader. Personerna som ansvarar för- och använder tryckluft vet oftast inte att tryckluftssystemet läcker mycket och hur kostsamt det är att producera tryckluft.

223 TEMA Inneklimat Hur kan vi ventilera och ha rätt innetemperatur på ett så energieffektivt sätt som möjligt

224 Inneklimat Temperatur Luft (rörelser, fuktighet, föroreningar) Ljud Ljus 223

225 Livsvillkor Vi äter 1 kg om dagen Vi dricker 3 kg om dagen Vi andas 30 kg om dagen, det motsvarar cirka liter luft Vi vistas 90% av vår tid inomhus 90% av den luft vi andas är därför inomhusluft 224

226 Ventilationens uppgift Syresättning av hjärnan Föra bort oren luft och ersätta den med ren luft Skapa rätt temperatur Värmetransport 225

227 Rätt temperatur? Effektivitet i % Ju bättre folk mår, desto bättre arbetar de! Rumstemp C 226

228 Tekniska lösningar Självdragsventilation (S) Fläktstyrda frånluftssystem (F) Balanserade ventilationssystem (FT eller FTX) 227

229 Självdragsventilation Utsugning via kanaler Friskluft via ventiler, fönster, otätheter Ingen kontroll av luftomsättning Hög energiförbrukning Risk för drag och kallras Risk för ljudpåverkan utifrån Bra i gamla otäta hus, men svårt rena luften, komplicerat bygga 228

230 Självdragsventilation FUNKTION JA NEJ KOMMENTAR Kontroll av luftomsättning X Mest ventilation när det är kallt ute. Låg energiförbrukning X Ingen elförbrukning, däremot höga uppvärmningskostnader av uteluft som när den värmts upp släpps rakt ut. Behovsstyrning Filtrering av uteluft Bra komfort X Kall luft ger ofta drag och kallras X X Ljudpåverkan utifrån X Tilluftsventiler kan ge ljudgenomföring, stort problem i bullriga miljöer Bra luftkvalitet X I regel är uteluftsflödena för små 229

231 Fläktstyrd frånluft Utsug med hjälp av fläktar Friskluft via ventiler, fönster, otätheter Kontroll av luftomsättning Möjlighet till värmeåtervinning i moderna system Möjlighet till behovsstyrning Endast begränsad rening möjlig Vanligt system billigt att installera, inte alltid energieffektivt 230

232 Fläktstyrd frånluft FUNKTION JA NEJ KOMMENTAR Kontroll av luftomsättning X Låg energiförbrukning X I moderna system kan energiförbrukningen bli låg eftersom det finns möjlighet till återvinning Behovsstyrning X Filtrering av uteluft X Luftintagen kan i moderna system förses med filter Bra komfort X Risk för buller och drag Ljudpåverkan utifrån X Tilluftsventiler kan ge ljudgenomföring, stort problem i bullriga miljöer Bra luftkvalitet X Under förutsättning att marken inte är radonhaltig eller uteluften förorenad 231

233 Många varianter Låg energianvändning Värmeåtervinning (FTX) Behovsstyrt Luftrening Balanserade system Enkelt, stabilt, energisnålt och flexibelt system som skapar bra inomhusklimat 232

234 Balanserade system FUNKTION JA NEJ KOMMENTAR Kontroll av luftomsättning X Både till- och frånluftsflöden kan lätt kontrolleras Låg energiförbrukning X Värmeåtervinning och behovsstyrning spar energi Behovsstyrning X Ger bättre luftkvalitet vid perioder med hög föroreningsbelastning Filtrering av uteluft X Filter bör bytas två gånger per år Bra komfort X Dragproblem undviks eftersom tilluften är förvärmd Ljudpåverkan utifrån X Kanal förses med ljuddämpare Bra luftkvalitet X Behovsstyrningen säkerställer detta 233

235 Energisnål ventilation Värmeåtervinning Energi och ventilation Uppvärmd frånluft värmer kall tilluft Behovsstyrning Mer ventilation när behovet är stort Energieffektiva komponenter Fläktar, filter 234

236 Energieffektiva fläktar Verkningsgraden bör vara > 80% SFP (Specific Fan Power) - specifik fläkteffekt: kw/(m3/s) FTX < 2.5 FT < 2.0 F < 0,6 235

237 Rätt injustering Energisnål ventilation Utan injustering ingen effekt Risk för energislöseri Ska göras av fackman Service & Underhåll Planera och gör regelbundet Rengöring av kanaler Byt filter minst 1 gång/år Välj energisnåla filter 236

238 Värmeåtervinning Håller uppvärmningskostnaden nere Uppvärmd frånluft värmer kall tilluft Hög verkningsgrad viktigt Lätt installera vid renovering 237

239 Värmeväxlare (VVX) Roterande vvx 70-85% Korsströmsvvx (motströmsvvx)60-90% Kryssvvx 60-75% dyr, rökgas, stoft & damm, lösningsmedel Vätskekopplat batteri 45-55% flera källor, olika platser Heat pipe 50-70% dyr 238

240 Roterande värmeväxlare Den effektivaste värmeväxlartypen (>80%)! 239

241 Behovsstyrning Ger rätt mängd luft vid rätt tillfälle Anpassning av: Drifttider Temperatur Luftflöden Manuell eller automatisk styrning Alltid lönsamt vid nytt system räkna vid renovering 240

242 Tidsstyrning Enkel, billig och effektiv metod, som har brister. Styrning sker efter förmodat behov ej verkligt. Exempel: Bostäder nattetid och skolor vid lov. Verkstad enbart under drifttid 241

243 Temperaturstyrning temperatur anpassad efter behovet Vintertid: Inte varmare än nödvändigt! Sommartid: Inte svalare än nödvändigt! Energiåtervinning, värme och kyla! 242

244 Flödeskontroll! Konstant luftflöde (CAV) Temp. på tilluft varierar men flödet konstant (eller två hastigheter) Variabelt luftflöde (VAV) Tilluftsfödet varieras efter behov men temp. hålls konstant eller styrs mot utetemperaturen Närvarostyrning Med eller utan fördröjning. Ett utmärkt sätt att ventilera när det finns ett verkligt behov! 243

245 Energianvändning i procent Elenergi - behovsstyrning Flöde i procent 244

246 Energi - LCC Life Cycle Cost Livscykelkostnad Totalkostnad från inköp till destruktion Inköp 10%, driftskostnader 90% Finns färdiga system för beräkning 245

247 System LCC i verkligheten A Till- och frånluft B Till- och frånluft Verkningsgrad värmeåtervinning 70% 40% 0% Investering LCC Energi LCC Service LCC nedmontering och destruktion C Frånluft Summa

248 Checklista för bra ventilationssystem: Ett bra inomhusklimat är: Dragfritt Har låg ljudnivå Ventilationssystemet har: Låg energianvändning Enkel injustering Rätt temperatur Stor flexibilitet Har bra luftkvalitet Låg livscykelkostnad (LCC) Lätt skötsel och underhåll 247

249 Kostnadseffektiva åtgärder Installation eller uppdatering av värmeåtervinningssystem Utbyte av ineffektiva fläktar Optimering av drifttider Installation av utrustning för behovsstyrning Säkerställande av god övervakning 248

250 Energispar - allmänventilation Reducera behovet för tryck och luftmängder Stanna anläggningen när det ej finns behov Använd effektiva ventilationsaggregat Återvinn värmen Vid varierande luftbehov använd frekvensstyrning Sträva efter låga lufthastigheter i kanaler Använd energisnåla filter (lågt tryckfall) Isolera luftkanaler om >10 grader tempskillnad Följ upp driften och underhåll kontinuerligt Beakta LCC vid inköp av ny utrustning 249

251 Energispar - Process & industriventilation Utsug från föroreningskällor bör så långt som möjligt göras med inkapsling av källan eller näts bäst i förhållande till luftens naturliga rörelser (varm luft - uppåt, kall luft neråt ) Placera punktutsug så nära källan som möjligt Använd flänsar vid punktutsug Filter och cykloner dimensioneras till minsta möjliga tryckfall Beakta LCC vid inköp av ny utrustning 250

252 TEMA Uppvärmning Hur och var kan man spara pengar på effektivare uppvärmning och billigare bränslen

253 Uppvärmningsbehov Uppvärmningssystemet TEMA Uppvärmning Bränslen och värmeinstallationer Varmvatten Klimatskalet 252

254 Energianalys Grundläggande uppgifter Ytor, verksamhet, drifttider, lokalisering etc Energi tillfört El Olja Bioenergi Fjärrvärme Gasol återvinning Energi använt Produktion Uppvärmning Kyla Ventilation Belysning Transporter Energi bortfört Transmission Ventilation Avlopp Processvärme Avgaser Börja analysera härifrån 3. Åtgärder för kostnadseffektiv tillförsel 2. Åtgärder för att reducera energianvändning och maximera återvinning 1. Åtgärder för att reducera förluster

255 254 Kyotopyramiden 254

256 Skilj på energi och effekt Energi (J) = Effekt (W=J/s) x Tid (s) Jämför med sträcka och hastighet Sträcka (m) = Hastighet (m/s) x Tid (s) Energianvändning nämns ofta per år, månad, dag Effekt är momentan och styrs efter behov 255

257 Värmebehov Den del av året en byggnad behöver värme kallas uppvärmningssäsongen Traditionellt räknas denna i Mellansverige från 15 sept. till 15 maj Värmeförlusterna från byggnaden motsvarar summan av tillgodogjord internvärme samt tillskottsvärme Tillskottsvärmen kallas för uppvärmningsbehov Internvärmen kommer från belysning, människor, maskiner, solinstrålning etc 256

258 Värmebehov Värmebehov = uppvärmningsbehov + tappvarmvatten Att bestämma eller veta en byggnads eller verksamhets effekt- och värmebehov är viktigt för att kunna bedöma lämpligt alternativ för uppvärmning och bränsle mm. Det är också viktigt ur styr- och regler synpunkt 257

259 En byggnads energibalans IN Gratisenergi UT Transmission Värmesystem Ventilation El Läckage Avlopp 258

260 Vad måste man veta? Var ligger byggnaden? Hur är byggnaden konstruerad och byggd? Hur stor är byggnaden? Verksamhet, antal personer etc. inne i byggnaden? 259

261 Varaktighetskurva last % Topplast (olja) ~20% av tillförd energi Panna på 45-55% av maxlast baslast ~80% av tillförd energi Tappvarmvatten jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 260

262 Värmelast kw Topplast Mellanlast Baslast Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Värme El Kyla 261

263 UPPVÄRMNING Värmeinstallationer kan grovt indelas i följande huvuddelar: Produktion av värme, t ex i en panncentral Distributions- och anpassningssystemet, t ex rörsystem med tillhörande ventiler och kopplingar Värmare, t ex radiatorer i rum, luftvärmare i ventilationskanaler! Alla dessa delar innebär förluster 262

264 Uppvärmningssystem Elpanna Oljepanna Gaspanna Fjärrvärme Biobränslepanna Värmepump (olika typer) Kombinationer 263

265 Energiinnehåll i bränslen Bränslets energiinnehåll kallas också värmevärde. Det är denna energi som kan frigöras vid förbränning Värmevärdet är starkt beroende av fuktinnehållet. Hur mycket som kan tillgodogöras beror också på anläggningens utförande och styrning 264

266 Ungefärligt energiinnehåll i olika bränslen Bränsle Enhet GJ/enhet MWh/enhet Eldningsolja 1 EO1 m3 35,9 10 Naturgas 1000 m3 38,9 10,8 Pellets m3 stjälpt mått 12,6 3,5 Pellets Ton 16,8 4,7 Flis, 30% fukthalt m3 3,2 0,9 Flis, 30% fukthalt Ton 13,3 3,7 Flis, 50% fukthalt m3 2,9 0,8 Flis, 50% fukthalt Ton 8,3 2,3 Tallved, väl travad, 25% fukthalt m3 13,3 1,4 Tallved, väl travad, 25% fukthalt Ton 13,3 3,7 265

267 Verkningsgrad Hur stor del av bränslet energiinnehåll som blir till värme beror på anläggningen och systemets effektivitet, den s.k. verkningsgraden Pannverkningsgrad (ŋ panna ) = Förluster i kulvert, värmeväxlare mm. (%) Systemverkningsgrad = ŋ panna x (1-förluster) Systemverkningsgraden beroende av effektuttag och returtemperatur etc. Årsmedelsverkningsgrad = viktat medelvärde av systemverkningsgraden över året 266

268 Effekt En anläggning dimensioneras utifrån max effektbehov Denna toppeffekt krävs ytterst sällan Största delen av året har man en för stor anläggning Producerad värme beroende av effekt över tiden Ett jämt effektuttag över året att föredra för en hög nyttjandegrad av pannan. Bättre att ha mindre effekt på baslastpannan och istället ha en topplastoch reservpanna med billigare teknik (dyrare bränsle) 267

269 Räkneexempel - 1 Nuvarande oljeförbrukning: 200 m3/år Värmevärde olja EO1: 10 MWh/m3 Effekt på oljepanna: 500 kw Verkningsgrad: 85% Oljepris: 6000 kr/m3 Hur mycket är värmebehovet? Vad är energipriset per levererad kwh? Vad är totala bränslekostnaden/år? 268

270 Hur mycket är värmebehovet? 200*10*0,85 = 1700 MWh Räkneexempel - 1 Vad är energipriset per levererad kwh? 6000/(10000x0.85) = 70 öre/kwh Vad är totala bränslekostnaden/år? 200x6000 = kr/år 269

271 Räkneexempel - 2 Konvertering till flispanna Flispanna på 250 kw (50% av max. effekt) Verkningsgrad: 85% Flispris: 200 kr/mwh Vad är den nya totala bränslekostnaden? Vad blir energipriset per levererad kwh? 270

272 Räkneexempel - 2 Vad är den nya totala bränslekostnaden? Flis: 85% täckning " 0,85*1700 = 1445 MWh Fliskostnad = 1445*200/0,85 = kr Olja: 15% täckning " 0,15*1700 = 255 MWh Oljekostnad = 255*6000/(10*0.85) = kr Totalt: = kr/år Vad är energipriset per levererad kwh? / = 31 öre/kwh 271

273 Konvertering till pelletpanna Räkneexempel - 3 Pelletpanna på 350 kw (70% av max. effekt) Verkningsgrad: 90% Pelletpris: 2000 kr/ton (4.8 MWh/ton) Vad är den nya totala bränslekostnaden? Vad blir energipriset per levererad kwh? 272

274 Räkneexempel - 3 Vad är den nya totala bränslekostnaden? Pellets: 95% täckning " 0,95*1700 = 1615 MWh pelletskostnad = 1615*1600/(4,8*0,9) = kr Olja: 5% täckning " 0,05*1700 = 85 MWh oljekostnad = 85*6000/(10*0.85) = kr Totalt: = kr/år Vad är energipriset per levererad kwh? / = 48 öre/kwh 273

275 Val av bränsle/anläggningstyp Biobränsle (flis, pellets, briketter ) Billigare (ju mindre förädlat ju billigare) Mer miljövänligt Högre investering och kapitalkostnader (ju mindre förädlat ju dyrare) Kräver mer tillsyn (ju mindre förädlat ju större) 274

276 Fjärrvärme Val av bränsle/anläggningstyp Miljövänligt (avfall och biobränsle) Enkelt Billigare? Tillgängligt? 275

277 Fjärrvärme Säkerställ att varmvatten kan produceras under sommaren utan att hela anläggningen behöver vara i drift Säkerställ att anläggningen, inkl radiatorkretsen, är rätt inreglerad Regleringen bör kontrolleras minst en gång per år Anläggningen ska utformas för att vara servicevänlig Vid konvertering till fjärrvärme ska man undersöka om ändringar behöver göras i uppvärmningssystemet, t.ex. decentraliserade tappvarmvattenberedare Driftjournal med tryck, temp och förbrukning bör föras med jämna mellanrum Golvvärme bör styras med variabelt flöde och framledningtemp framför pulserande drift eller returbegränsning 276

278 Val av bränsle/anläggningstyp Värmepump Lågtempererad spillvärme kan utnyttjas Låga driftskostnader Bäst vid relativt jämnt behov el/olja krävs vid topplast Livslängd? Framtida elpriser? Miljövänligt? 277

279 Värmepump Sträva efter att välja värmepump med så hög COP som möjligt COP = Coefficient of performance, kallas också värmefaktor Låt pumpen arbeta med så låg framledningstemperatur som möjligt 278

280 Varmvatten Nyckeltal: 1 m3 + 1 C ~ 1 kwh (1.2 kwh) Ex: badkar 0.15 m3, temp.höjning 30 C " ~5 kwh Minska mängd Minska temperatur Minska värmeförluster i rör och tankar Cirkulera ej i onödan 279

281 Effektivt värmesystem Se till att värmesystemet är väl injusterat OBS! Injustera alltid värmesystemet efter åtgärder som påverkar klimatskärmen Optimera inomhustemperaturen Se till att styr- och reglerutrustning fungerar tillfredsställande Termostatventiler byt ut de som fungerar dåligt Överväg att installera referensgivare i huset för effektivare styrning Pumpstoppautomatik stänger av cirkulation automatiskt Värdera nattsänkning av uppvärmning, speciellt om lätt byggnad 280

282 Effektiv värmeanläggning Se till att värmepannor och värmepumpar producerar värmen effektivt Se till att fjärrvärmecentralens värmeväxlare och reglerutrustning är i god kondition Driftsoptimeringen bör stämma med aktuellt driftsförhållande Säkerställ bra isolering av panna, rör och ventiler Se till att brännare är rätt injusterade med avseende på luftöverskott etc Efter utförda effektiviseringar: är anläggningen för stor? Optimal storlek mer effektivt Behöver anläggningen justeras in igen? För driftjournal över rökgastal, förbränningsförhållande och injustera med jämna mellanrum Byt till annat mer effektivt (miljövänligt) bränsle, fjärrvärme eller värmepump 281

283 Spara på varmvattnet! Minska väntetider vid tappställen genom att minska rörlängder och dimension Se till att VVC-systemet är väl injusterat Se till att varmvatten- och cirkulationsledningar är välisolerade Installera energi/vattensnåla blandare och duschandtag, luftinblandande strålsamlare med flödesbegränsning på disklåds- och tvättställsblandare, självstängade spolarmaturer Stanna cirkulationen utanför driftstid Minimera cirkulation av varmvatten när behovet är litet eller inget Varmvattenberedare sommartid - använd decentraliserade varmvattenberedare om det är långt till central värmeanläggning OBS! Håll temperaturen så låg som möjligt men beakta risken för legionella och liknande sjukdomsframkallande bakterier. Använd ev. temperaturgymnastik. 282

284 TEMA Belysning Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö

285 Europe by night 284

286 285

287 Belysning i Hemmen Sverige är sämst i EU på att spara belysnings el i hemmen. Belysningen står för hela 25% av hushållselen, vilket är mest i Europa. Bara 25% av alla lampor hemma är av energisnål typ. 286

288 Belysning i offentliga verksamhetslokaler Belysningen står, generellt, för 30% av elanvändningen i offentliga verksamhetslokaler. En av förklaringarna kan vara gamla belysningsarmaturer. Belysningen är ofta tänd även när ingen vistas i lokalen. 287

289 Ofta gamla omoderna lysrörsarmaturer. Belysningen står generellt för 30% av elanvändningen. Belysning i industrin 288

290 Belysning - vanliga brister Föråldrade ineffektiva armaturer Föråldrade och olämpliga lysrör Otillräcklig ljusstyrka Sektionering saknas eller ej behovsanpassad Bristfällig rengöring Mörka golv, väggar och tak Belysning brinner i tomma lokaler 289

291 Exempel på installerade belysningseffekter Anläggningstyp Installerad belysningseffekt. (W/m2) Krävd belysningsstyrka i drift. (lux) Anm. Korridorer 5-10 W/m2 100 lux Korridorer 10 W/m2 200 lux Allmänna publika ytor W/m2 300 lux Arbetslokaler W/m2 300 lux *) Arbetslokaler W/m2 500 lux *) Arbetslokaler W/m lux *) *) Krävd belysningsstyrka inom arbetsområdet enl. gällande Svensk Standard SS-EN och anvisningar i Ljus & Rum. De lägre värdet förutsätter normalt ett lokaliserat belysningssystem som anpassats till arbetsplatsens arbetsområde. 290

292 Belysningseffekter Lysrör [W/m2] Rekommenderad belysningseffekt T5 Vanligt Grovt maskin- och bänkarbete, enkelt kontorsarbete, kopiering 3 4 Medelfint maskin- och bänkarbete, vanligt kontorsarbete, maskinskrivning Fint maskin- och bänkarbete, kontroll, avsyning, arbete i storkontor Polering, kontroll av blanka ytor, lödning, färgkontroll, laboratoriearbete

293 292

294 293

295 294

296 T5-lysrörets fördelar: Skapar förutsättningar för energieffektivare armaturer. Flimmerfritt ljus med bättre ljus- kvalitet, tack vare HF-drift. Ca 4% bättre ljusutbyte från lysröret (104 lm/w ). Ökat ljusflöde vid högre omgivningstemperaturer. Minskad rördiameter med 40% ger optiska fördelar. Minskad längd och rördiameter ger konstruktionsmässiga fördelar. Modulanpassat för 600, 900, 1200 och 1500 mm undertak. Samma luminans (ljushet) i effekterna 14/21/28/35W 17 kcd/m2. Endast ca 3 mg kvicksilver per lysrör. Ljusnedsättning endast ca 8 % efter drifttimmar. Lång livslängd, timmar. 295

297 Fördelar med HF-don: Snabb, blinkfri tändning. Flimmerfritt ljus. Mycket små magnetfält. Ljuskällan arbetar under optimala förhållanden och ger rätt ljusflöde oberoende av variationer i matningsspänningen. Förlänger livslängden hos ljuskällan. Liten övertonsbildning (THD). Släcker defekta lysrör (ingen störande blinkning). Sparar minst 20 % energi. Upp till 60 % besparing är möjlig genom ljusreglering, konstantljusstyrning och/eller med närvarodetektering. Ljusreglering av lysrör, vilket är möjligt endast med HF-don. Liten uppkomst av förlustvärme. Ingen stroboskopeffekt. 296

298 297

299 298

300 299

301 300

302 301

303 302

304 303

305 304

306 305

307 Närvarodetektorer Närvarodetektorer reagerar på förändringar i värmestrålningen som uppkommer när någon vistas i en lokal är det tomt släcks ljuset. De har hög känslighet, och kan upptäcka små rörelser även i stora lokaler. Tändningen kan vara såväl manuell som automatisk alla metoder passar på olika platser. Effektiva för t.ex. sporthallar, förrådslokaler, korridorer, pausutrymmen, kontorsrum och undervisningslokaler. 306

308 Rörelsedetektorer (IR) Rörelsedetektorer är en enklare variant som känner av värme i kombination med rörelser. Passar bäst för att känna av stora rörelser i små lokaler eller utomhus Vilken detektor man väljer beror på lokalens storlek, form och utnyttjande. En rörelsedetektor kostar runt kronor att installera, medan den mer sofistikerade närvarodetektorn kan kosta det tredubbla. Trots det kan den senare typen bli billigast, eftersom den täcker betydligt större ytor med högre precision. 307

309 Ljusdetektorer Ljusdetektorer reagerar på dagsljusnivån. En ljus detektor kan styra tidpunkterna för släckning och tändning i lokaler som nås av dagsljuset. T.ex. skolsalar, kontor, fabrikslokaler och givetvis också utebelysning. Kombinerat med ett tidur som håller släckt på lediga dagar osv blir funktionen ännu bättre. 308

310 Akustisk detektering Både hörbara och icke hörbara ljud, så kallade infraljud, detekteras. Tekniken bygger på att varje dörrblad fungerar som ett membran i en högtalare. När dörren till ett slutet utrymme öppnas genereras ohörbara infravågor in i objektet, vilka detekteras och belysningen tänds. Den fortsatta närvaron detekteras inom ett frekvensområde runt 6000 Hz som orsakas av fotsteg, människans s-ljud, strilande vatten etc och belysningen förblir tänd. Tekniken har visat sig användbar i trapphus, omklädningsrum, offentliga toaletter och garage etc. 309

311 310

312 311

313 312

314 313

315 Belysning - spartips Belysningsnivån ska anpassas efter behovet i olika delar av lokalen Använd speciell belysning vid arbetsplatser Släck belysning när ej behov Använd tidsur, ljussensor, rörelsedetektor, ljuddetektor Välj ljusa färger på väggar, tak och fönster Halogenbelysning bör endast användas till effektbelysning, ej grundbelysning 314

316 Belysning - spartips Använd de mest energieffektiva armaturerna, ev med elektroniska högfrekventa (HF) don. HF don ger lägre elanvändning och längre livslängd för ljuskällorna samt flimmerfritt ljus Utnyttja dagsljusinsläpp i lokalerna om möjligt. OBS stäng av, reglera, belysning! Underhåll belysningsanläggningen regelmässigt. Byt ut ljuskällor i samma grupp/plats samtidigt (gruppbyte) och rengör samtidigt. Renare ljuskällor är effektivare. 315

317 Pengar är inte allt Nya lysrör med högfrekvensdrift ger ett behagligt ljus utan flimmer. Lysrören tänder direkt utan störande blinkningar. De ofta debatterade elektriska och magnetiska fälten blir svagare. Så kallade fullfärgslysrör ger ett bättre och färgriktigare ljus än de gamla enkelfärgslysrören. En god belysning har bevisats påverka såväl välbefinnandet som effektiviteten. Nya ljuskällor, särskilt T5-rören, innehåller väsentligt mycket mindre kvicksilver och behöver dessutom bytas mer sällan. 316

318 317

319 318

320 319

321 320

322 321

323 322

Energieffektiva produkter och Ekodesign

Energieffektiva produkter och Ekodesign Energieffektiva produkter och Ekodesign Hans Lennart Norrblom Swerea IVF AB 16 april 2009 Swerea IVF AB tillverkningsindustrins forskningsinstitut Swerea IVF bedriver industrinära forskning och utveckling

Läs mer

Lönsamma energieffektiviseringar i industri och fastigheter

Lönsamma energieffektiviseringar i industri och fastigheter Lönsamma energieffektiviseringar i industri och fastigheter Mats Johansson KanEnergi Sweden AB The sole responsibility for the content of this publication lies with the authors. It does not represent the

Läs mer

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010 Utbildning Energi- och Klimatrådgivare Göteborg 20 januari 2010 Mikael Söderström Rosén Energikonsult på KanEnergi Sweden AB Civilingenjör i industriella energisystem och produktionslogistik Arbetar med

Läs mer

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster Spara energi i din tryckluftsanläggning Energiförbrukning Tryckluftsproduktion Svensk industri använder 3% = 1,7 TWh av den totala elenergin till tryckluftsproduktion. 8% = 0,6 TWh av verkstadsindustrins

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken. Martina Berg

Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken. Martina Berg Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken Martina Berg martina.berg@energimyndigheten.se 016-544 23 10 Energimyndighetens tillsynsvägledning enligt miljöbalken Vägledning kring hushållning av energi

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Lönsamma energilösningar inom industrin 2006-10-25 Agneta Persson WSP Environmental agneta.persson@wspgroup.se Hur väljer man den effektivaste utrustningen?

Läs mer

Energieffektiva motordrifter

Energieffektiva motordrifter Energieffektiva motordrifter Energieffektiva motordrifter Ungefär 2/3 av all elförbrukning i EU går åt för att driva elektriska motorer. Potentialen för energieffektivisering i motordrifter är stor. Energieffektiva

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk. Grundläggande teori. U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ]

Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk. Grundläggande teori. U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ] Bild 1 Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk Bild 2 Grundläggande teori Storhet Enhet 1 2 3 4 5 6 Elektr. spänning Elektr. ström U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ] Effekt

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Konkreta verktyg och energitips

Konkreta verktyg och energitips Konkreta verktyg och energitips Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling AB Bild 1 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink Bild 2 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Från energikartläggning till åtgärdsplan 1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

HUR GRÖN ÄR ER ANLÄGGNING? Energibesparande lösningar

HUR GRÖN ÄR ER ANLÄGGNING? Energibesparande lösningar HUR GRÖN ÄR ER ANLÄGGNING? Energibesparande lösningar VISSTE NI ATT? Energikostnaden är ca 70% av livscykelkostnaden för en typisk tryckluftsanläggning. Vet ni var er anläggning befinner sig i detta genomsnitt?

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Befolkningsökning och ökat energibehov Världens befolkning når 9 miljarder

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09 Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning

Läs mer

Energikartläggning/analys Varför?

Energikartläggning/analys Varför? Energikartläggning/analys Varför? Genom att kartlägga energianvändningen får man kunskap om hur energisystemet ser ut i verksamheten. En ökad kompetens leder till bättre kontroll på de energiflöden som

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Lagmannen 5 Datum: 2015-05-27 Adress: Aspvägen 10, 302 23 Halmstad Rapportnummer: 991 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman Andersson

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

Energismarta företag

Energismarta företag Energismarta företag Miljöansvar Vi har bara en planet och det gäller att vara rädd om den Minskade energikostnader Vi måste klara energiförsörjningen till en rimlig kostnad Mål Besöka 300 företag i Dalarna

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Energieffektiv teknik

Energieffektiv teknik Energieffektiv teknik Exempel på hur vi kan göra vårt samhälle mer hållbart Stellan Rosenquist, produktchef lågspänningsmotorer En av framtidens tuffa utmaningar Efterfrågan på el bara ökar och ökar ABB

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vägledning för certifiering av energikartläggare enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag

Vägledning för certifiering av energikartläggare enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag 1 (19) Vägledning för certifiering av energikartläggare enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag Innehållsförteckning Vägledning för certifiering av energikartläggare enligt lagen

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap Effektiv energianvändning Hur når vi dit? Motorer (pumpar) Stödprocess Peter Karlsson Motordrifter Allmän motorkunskap Ny klassning av verkningsgrader: IEC60034-30, IE1, IE2, IE3 Ca 65 % av industrins

Läs mer

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning ÖVERSIKT Miljöparametrar som är relevanta på lokal nivå (för arbetslag i produktion) Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel Målgrupp Produktion Produktionsledning Miljöledning Hans

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post Ansökan lämnas till länsstyrelsen. Läs informationsbladet om investeringsstödet innan du fyller i ansökan. Ansökan om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295 Utgåva 1:1 2014-02-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:295 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer