Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år"

Transkript

1 Vid Abbetorp undersöktes åren ett ca m 2 stort område i samband med ombyggnaden av väg E4 genom västra Östergötland. Den nya vägen genomkorsar ett välbevarat stensträngssystem söder om Väderstad. Stensträngar och fossila åkerytor undersöktes i syfte att belysa markanvändningen i området. Här undersöktes också en boplats med en stor och en liten gård från förromersk och tidig romersk järnålder. Till den stora gården hörde två hus; en 32 m lång huvudbyggnad med tre rum samt ett mindre hus som kan ha varit bostad för tjänstefolk och/eller trälar. Till gården hörde också ett inhägnat område för speciell matberedning och ett särskilt område var avsatt för för smide, ölberedning, sädesrostning, tröskning m m. Den mindre gården låg i aldrig plöjd mark och var mycket välbevarad. Till gården hörde ett hus med två avdelningar; en bostadsdel och en ekonomidel. Söder om huset har funnits en inhägnad gårdsplan och norr om huset en gödslad åker. Vidare undersöktes ett gravfält och en offerplats. Dessa daterades till yngre romersk järnålder och folkvandringstid. I gravarna framkom fynd av hög genomgående kvalité, bl a delar av snartemobägare och fibulor. Offren koncenterades till två stenblock samt en våtmark men fanns också spridda i ett stort område. Spår efter rituella måltider i form av härdar framkom också på platsen. Red. Maria Petersson Abbetorp ett landskapsutsnitt under 6000 år UV ÖST RAPPORT 2002:43 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING VÄDERSTADSPROJEKTET Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år Arkeologisk undersökning av en boplats, ett gravfält, en offerplats, stensträngar och fossil åkermark Rinna och Väderstads socknar Boxholm och Mjölby kommun Östergötland Dnr , Red. Maria Petersson Med bidrag av Göran Gruber Karin Lindeblad Katarina Österström ISSN

2 UV ÖST RAPPORT 2002:43 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING VÄDERSTADSPROJEKTET Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år Arkeologisk undersökning av en boplats, ett gravfält, en offerplats, stensträngar och fossil åkermark RAÄ 288 m fl, Abbetorp 1:2 och 1:10, Rinna socken, Boxholms kommun RAÄ 244 m fl, Väderstad 1:2 och 5:1, Väderstads socken, Mjölby kommun Östergötland Dnr , Red. Maria Petersson Med bidrag av Göran Gruber, Karin Lindeblad och Katarina Österström Inledning 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Omslagsbild Foto på omslagets första sida; Gabriel Hildebrand, SHM. På omslagets sista sida; Rikard Hedvall, RAÄ, UV Öst. Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Illustration Richard Holmgren, ARCDOC Foto Lars Backman, Anna Berggren, Åsa Fredell, Göran Gruber, Rikard Hedvall, Andreas Hennius, Richard Holmgren, Katarina Korsfeldt, Lisa K Larsson, Karin Lindeblad, Metria, Fredrik Molin, Per Nilsson, Tony Nilsson, Jan Norrman, Maria Petersson, Ulf Stålbom, Claes Ternström. Tryck Tryckhuset, Linköping 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2002:43 ISSN Inledning

4 Innehåll Abbetorp Inledning 6 Fornlämningsbild 8 Topografi 8 Mesolitikum 8 Neolitikum 8 Bronsålder 8 Äldre järnålder 10 Yngre järnålder och medeltid 11 Förundersökningarna 12 Område 7 gravfält och offerplats 12 Område 8 fornlämningsfritt område 12 Område 9 en fossil åker 12 Område 10 och 11 en boplats 13 Område 10 den västra boplatsdelen 13 Område 11 den östra boplatsdelen 14 Frågeställningar inför slutundersökningen 15 Stenålder 15 Boplatsen 15 Stensträngssystemet och stensträngarna 17 Den fossila åkermarken 17 Grav- och offerområdet 17 Fältarbetsmetod, utförande och prioriteringar 19 Boplatslämningar 19 Fossil åkermark 22 Stensträngar 24 Gravfält och offer 24 Lodfoto 26 Naturvetenskapliga analyser 27 Resultat, område Område 10 a 74 Område 10 b 82 Område 10 c 90 Resultat, område Område 11 a 95 Område 11 b 99 Område 11 c 100 Område 11 d 101 Område 11 e 107 Resultat, härdarna 117 Härdarna vid Abbetorp 118 Sammanfattning 121 Analysresultat 122 Vedartsanalyser C-analyser 122 Geotermometri 124 Termoluminiscensdateringar 125 Osteologisk analys 126 Makrofossilanalys 126 Pollenanalys 128 Markkemiska analyser 129 Fig 1. Östgötakarta med Abbetorp inlagt. Resultat, stensträngarna 28 Stensträngarna vid Abbetorp 28 Datering av stensträngar 28 Sammanfattning 34 Resultat, område 7 37 Gravfält från yngre romersk järnålder och folkvandringstid 38 Offer vid våtmarken 52 Stensträngsinhägnad yta 59 Fossil åker och härdområde 63 Senneolitiska fynd 65 Resultat, område 9 68 De fossila åkerytorna 68 Markkemi och vedartsanalys 70 Datering och tolkning 71 Olika tidsskeden en sammanfattande tolkning 134 Mesolitikum 134 Neolitikum 134 Äldre bronsålder 138 Yngre bronsålder 138 Förromersk och romersk järnålder i område 10 och Yngre romersk järnålder och folkvandringstid i område Vendel och vikingatid 147 Medeltid och nyare tid 147 Huskatalog 149 Administrativa uppgifter 154 Referenser 155 Profiler samt dateringstabell 161 Inledning 3

5 Bilagedel (se CD längst bak i rapporten) 1 Artiklar skrivna av Abbetorpsundersökningens deltagare (i formatet Word 6.0) 1:1 Backman, L. Smedjor i arkeologiskt material. 1:2 Fredell, Å. Grop i tid rum och tanke. En kontextuell studie av avfallsgropen som arkeologiskt fenomen utifrån materialet i Abbetorp. 1:3 Hennius, A. Ingen rök utan eld. Härdar från äldre järnålder i västra Östergötland. 1:4 Hennius, A. Den fyndlösa stenåldern vid Abbetorp. 1:5 Månsson, S. Eld i väggen? Om de tidigneolitiska hyddorna vid Abbetorp, Östergötland. 1:6 Nilsson, T. Förhistoriska kulturlager en studie av undersökningsmetodik. 2 Fördjupad rapporttext 2:1 Område 7, av Karin Lindeblad och Katarina Österström 2:2 Område 9, av Maria Petersson 2:3 Område 10, av Göran Gruber 2:4 Område 11, av Göran Gruber 3 Anläggningsbeskrivningar 3:1 Område 7 3:2 Område 10 3:3 Område 11 4 Analysrapporter 4:1 Vedartsanalyser. 4:1.1 Danielsson, E. Rapporter över vedartsbestämningar av material från Abbetorpsundersökningen, RAÄ 288 i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Rapportnr 9721, 9801, 9809 och :1:2 Strucke, U. Rapporter över vedartsbestämningar av material från Abbetorpsundersökningen, RAÄ 288 i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Rapportnr Abbetorp I IV. 14 4:2 C-analyser Analysresultaten är ordnade efter analysnummer från respektive laboratorium. Possnert, G. Rapporter över 14 C-analyser från Abbetorpsundersökningen. RAÄ 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Gulliksen, S. Rapporter över 14 C-analyser från Abbetorpsundersökningen. RAÄ 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm. Rapporter över 14 C-analyser från Abbetorpsundersökningen. RAÄ 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. 4:3 Markkemiska analyser Engelmark, R. & Linderholm, J a. Miljöarkeologiska undersökningar av jordprov från område 7, område 9 samt Kultklammern, Abbetorp, Rinna sn, Östergötland. Opublicerad rapport från Miljöarkeologiska Laboratoriet, Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. Engelmark, R. & Linderholm, J b. Miljöarkeologiska undersökningar av jordprov från område 11, Abbetorp, Rinna sn, Östergötland. Opublicerad rapport från Miljöarkeologiska Laboratoriet, Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. 4:4 Fosfatanalyser Nydolf, N-G a. Ög, Rinna sn, Abbetorp, område 11 öst (hus 3). Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G b. Ög, Väderstad sn, område 7, Hagen (härdområde). Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G c. Ög, Rinna sn, Abbetorp område 11, hus 2. Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G d. Ög, Väderstads socken, Abbetorp, Hagen, område 7, härdområde. Ög, Väderstads socken, Abbetorp, område 11, härdområde 2 och 3. Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G Ög, Rinna sn, (område 10, hus 1 och 4). Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. 4:5 Geotermometri och termolunimiscens Kresten, P. & Goedicke, C Geotermometri och termoluminiscensdatering av skörbränt stenmaterial från Abbetorp 1:10, RAÄ 288 m fl, Rinna sn, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV GAL, Geoarkeologiskt laboratorium. Analysrapport nummer :6 Arkeobotaniska analyser Ranheden, H Abbetorp. Arkeobotaniska analyser av makrofossilmaterial samt markpollenanalyser från boplatslämningar och fossil åkermark.raä 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV-mitt. Stockholm. 4:7 Osteologiska undersökningar Sigvallius, B Abbetorp. Osteologisk undersökning av bränt och obränt benmaterial från boplatser och gravar i Väderstads (RAÄ 241 m fl) och Rinna (RAÄ 288) socknar, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt. Stockholm. 4 Inledning

6 4:8 Fördjupad analys av stenmaterial från område 10 Kihlstedt, B Analys av stenmaterial från RAÄ 288, Abbetorp 1:10, Rinna sn, Östergötland. 4:9 Konseveringstekniska rapporter Choe, Y Konserveringsrapport. F50693, F50695, F50696 och F RAÄ 241 m fl Väderstad sn, Ög. RAÄ, Antikvarisk tekniska avdelningen, Enheten för konservering av museiföremål. Dnr Lampel, K Konserveringgsrapport. Femton föremål av kopparlegering, åtta föremål av järn samt två blyföremål från RAÄ 41 m fl, Väderstad sn, Ög. RAÄ, Antikvarisk tekniska avdelningen, Enheten för konservering av museiföremål. Dnr Kling, A Konserveringsrapport. föremål från RAÄ 41 m fl, Väderstad sn, Ög. RAÄ, Antikvarisk tekniska avdelningen, Enheten för konservering av museiföremål. Dnr Listor Listorna ligger i formatet dbase men är länkade till Access, vilket betyder att de kan öppnas och läsas härifrån. De listor som refererar till område 10 är benämnda AB97, område 11 benämns AB98 och område 7 benämns HAGE. Anläggningslista (AB97_ANL.dbf, AB98_ANL.dbf, HAGE_ANL.dbf) Fyndlista (AB97_SAK.dbf, AB98_SAK.dbf, HAGE_SAK.dbf) Lista över kolprov (AB97_PK.dbf, AB98_PK.dbf, HAGE-PK.dbf) Lista över makroprov (AB97-PM.dbf, AB98_PM.dbf, HAGE-PM.dbf) 14 C-lista (ABBEC14.dbf) 6 Planritningar Ritningarna ligger i formaten Drafix respektive Arcview. Plan, område 7. Plan, område 9 och 10. Plan, område 11. Plan med dateringar från 14 C-analys inskrivna. Inledning 5

7 Inledning Maria Petersson Abbetorp ligger i Rinna socken strax söder om Väderstad i Östergötland. Här utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, under 1997 och 1998 en slutundersökning inom en sträcka av 550 meter med en bredd varierande mellan 60 och 80 m. Fältarbetena pågick under sammanlagt tolv månader, från juni till november 1997 samt från mars till november Arbetena orsakades av att E4:an skulle få en ny sträckning mellan Väderstad och Stora Åby. Uppdragsgivare var Vägverket, Region Sydöst. Slutundersökningen berörde delar av en stor boplats med kontinuitet från tidig förromersk järnålder till slutet av äldre järnålder. Vidare undersöktes ett grav- och kultområde bestående av ett gravfält, en inhägnad yta, ett härdområde samt offer i anslutning till två block och i en sankmark. Gravfältet, liksom härdområdet, daterades till perioden yngre romersk järnålder till början av vendeltid. På kultplatsen har offer av stenföremål skett redan i senneolitikum. Tyngdpunkten för offrandet har varit yngre Fig 2. Topografisk karta med stensträngssystemet söder om Väderstad markerat. Skala 1: Inledning

8 romersk järnålder och folkvandringstid, eventuellt med kontinuitet till tidig medeltid. Vidare undersöktes tidigneolitiska boplatslämningar i form av två hyddgrunder, ursprungligen belägna på en avsats nära ett vattendrag. Det undersökta området låg i ett välbevarat stensträngssystem söder om Väderstad, det s k Väderstadssystemet (fig 2). Alla de arkeologiska undersökningar som föranleddes av E4:ans utbyggnad i Väderstadssystemet, ingår i Väderstadsprojektet. Projektet syftar till att studera landskapsstruktur och förändring under 6000 år. Projektledare för Abbetorpsundersökningen var Maria Petersson. I projektledningen har också ingått Lars Backman, Karin Lindeblad, Kristina Persson och Ulf Stålbom. Rapporten har skrivits av Göran Gruber, Karin Lindeblad, Maria Petersson och Katarina Österström. För område 7 har Katarina Österström skrivit avsnittet om gravfältet, om fossil åkermark och härdområde samt om senneolitiska fynd. Karin Lindeblad har skrivit avsnittet om offer vid våtmarken och Maria Petersson avsnittet om den stensträngsinhägnade ytan. För område 10 har Göran Gruber och Maria Petersson skrivit samtliga avsnitt utom det rörande neolitikum i område 10 c, vilket skrivits av Katarina Österström och Maria Petersson. I kapitlet Analysresultat har Göran Gruber skrivit avsnitten rörande geotermometri och termoluminiscensdateringar. Resten av kapitlet har skrivits av Maria Petersson. Övriga kapitel har endast en författare, vilken anges i rubriken. I fält medverkade Anna Berggren, Annelie Claesson, Åsa Fredell, Göran Gruber, Åse Hedemark, Mats Hellgren, Andreas Hennius, Sverker Holmkvist, Anders Kaliff, Ebba Knabe, Katarina Korsfeldt, Lisa Larsson, Fredrik Molin, Stefan Månsson, Ann-Lili Nielsen, Per Nilsson, Tony Nilsson, Gunnar Nordanskog, Björn Nyberg, Kristina Persson, Magnus Rolöf, Claes Ternström, Jan Ählström och Katarina Österström. Som grävmaskinister och dumperförare deltog Roland Pettersson, Stig Petersson, Ulf Gustafsson, Björn Feldt, Magnus Lanshed och Evert Land. I stället för en regelrätt referensgrupp har olika personer med skilda expertområden konsulterats allt eftersom olika frågeställningar aktualiserats. Dessa har bildat en löst sammansatt referensgrupp. I denna grupp ingick Bente Magnus, Statens historiska museer; Kristina Lamm, Riksantikvarieämbetet; Charlotte Fabech, Århus universitet; Ulf Näsman, Århus universitet; Mats Widgren, Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet; Ellen Anne Pedersen, Anders Kaliff, Uppsala universitet; Michael Olausson, Riksantikvarieämbetet; Kristina Jansson samt Aadel Vestbö-Franzén, båda Jönköpings länsmuseum. Abbetorpsundersökningen ingick i ett av Riksantikvarieämbetet lett pilotprojekt, där syftet var att prova kontinuerliga uppföljningar av arkeologiska projekt. Uppföljningar skedde två till tre gånger per säsong och omfattade ekonomi och vetenskapligt innehåll. I detta pilotprojekt ingick representanter från Länsstyrelsen i Östergötland liksom från RAÄ. Rapporten består av fyra delar. I ett inledande block presenteras undersökningens bakgrund och förutsättningar. I ett andra block presenteras resultatet område för område och i ett tredje och sammanfattande block diskuteras resultaten ur kronologisk synvinkel. Ett fjärde block innehåller en mer utförlig presentation av resultaten från de olika delområdena samt fördjupade studier av vissa tema. Den fjärde delen bifogas rapporten i form av en CD, som innehåller rapportens bilagor, anläggningsbeskrivningar, anläggningslistor, fyndlistor, provlistor m m. Dessutom planeras fyra större bearbetningar av Abbetorpsundersökningen, där olika aspekter av resultaten kommer att behandlas. Dessa är sociala aspekter av landskap och boplatsstruktur, boplatsens materiella kultur, grav- och offerplatsen samt gravfältet utifrån ett jämförande perspektiv. De fördjupade bearbetningarna kommer att tryckas i en volym av Skrifter från Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Undersökningarna vid Abbetorp har rönt ett stort intresse såväl bland arkeologer som hos allmänheten. Intresset har resulterat i en rad visningar och undersökningen har presenterats vid två årliga arkeologidagar samt i massmedia. Undersökningarna presenterades även för en internationell publik vid en konferens i Århus i Danmark våren 1998, vid EAA-mötet i Bournemouth år 1999 samt vid konferensen PECUS man and animal in antiquity i Rom år 2002 (Petersson 1999 c och 2001 b). De neolitiska lämningarna har behandlats i en artikel i Lund Archaeological Review 1998 (Carlsson & Hennius 1998). En populär framställning av de preliminära resultaten är publicerad i Östergötlands länsmuseums årsbok 2002 (Petersson 2002). Två kortare texter som behandlar fynd från Abbetorp ingår i UV Östs populärvetenskapliga bok Östgötafynd som gavs ut år 2001 (Lindeblad 2001). Resultaten från Abbetorpsundersökningen kommer också att bearbetas av Maria Petersson i samband med ett avhandlingsarbete vid Uppsala Universitet. Inledning 7

9 Fornlämningsbild Maria Petersson Topografi Abbetorp ligger i övergångszonen mellan slätt och skog, omedelbart söder om Östgötaslätten. Geologiskt utgörs området av en ca 500 m bred zon, söder om slättens leror och sandig/moiga morän. I övergångszonen förekommer lerig sandig/moig morän omväxlande med urberg, kärr och små ytor av glacial mjäla och grovmo (Jordartskarta; 8F Linköping SV, 8E Hjo SÖ). Dagens landskap är varierat med mindre partier åker, skog och hagmark (fig 3). Historiska kartor visar att undersökningsområdet utgjorts av utägomark som framför allt använts som bete. Flygfoton från 1940-talet visar att denna markanvändning fortfarande då var aktuell. Idag är stora delar av den gamla betesmarken planterad med skog. Mesolitikum Inventeringar kring Tåkern har givit resultat i form av såväl fynd som boplatser från mesolitisk tid (Larsson 1997 och där anförd litteratur). Flera fynd kan jämföras med Maglemosekulturens typer. En boplats som tidigt undersöktes var Åby fyrbondegård med fynd av bl a skivyxor. Under de senaste årens undersökningar i västra Östergötland har man undersökt flera boplatser från mesolitikum (Larsson 1996). Vid Mörby i Hogstads socken undersöktes år 1996 lämningar efter två runda hyddor som daterats till tidigmesolitikum (Kaliff m fl 1997:48 ff). Hyddorna har ursprungligen legat i närheten av en igenväxande sjö samt intill en bäck. Fynden var fåtaliga. Nära hyddorna fanns ett härdområde, där fynd av bearbetad sten indikerar redskapstillverkning och skinnbearbetning. Under år 2000 påbörjades undersökningarna intill Motala ström i Motala. Här finns ett stort fyndmaterial från senmesolitisk tid med bl a bearbetad kvarts, flinta och harpuner av ben. Materialet representerar sannolikt en permanent boplats, i ett system där även ingått temporära, säsongsvis utnyttjade boplatser (Carlsson, muntl). Neolitikum En tidigare ej uppmärksammad kategori av lämningar utgör de tidigneolitiska hyddor som undersökts i samband med senare års undersökningar i västra Östergötland vid platser som Hulje, Brunneby och Bäckaskog (Carlsson m fl 1996, Larsson 1994, Molin & Berggren 1999). Samtliga har framkommit i samband med undersökningar i plöjd åkermark. Hyddlämningarna var hästskoformade med en tydlig väggränna. I rännan fanns stolphål, vilkas dimensioner talar för att hyddkonstruktionen varit relativt robust och att hyddorna avsågs ha en lång livslängd. De har sannolikt varit del i ett bosättningsmönster med såväl regelrätta hus som hyddor (Larsson 2001), där de senare representerar säsongsvis eller på annat vis återkommande aktiviteter som inte omfattat hela befolkningen. Larsson menar att sådana aktiviteter kan var jakt, fiske och hantering av flinta och kvarts (Larsson 1997:12). Hyddornas topografiska läge ger ingen direkt ledtråd till deras ursprungliga användning. Platserna karaktäriseras av en nästan total avsaknad av fynd, vilket lett till en tolkning som i hög grad bygger på etnografiska analogier (Carlsson & Hennius 1998). En klassisk mellanneolitisk lokal i västra Östergötland är pålbyggnaden i Dags mosse vid Alvastra (Kaliff 1999 och där anförd litteratur). Pålbyggnaden har utgjorts av en plattform av stockar, vilken varit delad i två avdelningar där båda har haft en rumsindelning i olika enheter. På platsen fanns såväl trattbägarkeramik som gropkeramik. Man påträffade också djur- och människoben, stora mängder säd samt 40 dubbeleggade yxor. Människor har, åtminstone periodvis, bott på platsen. Den har dock knappast varit en ordinär boplats utan har tolkats som en religiös och social samlingsplats för grupper av människor inom ett större område (Kaliff 1999:35). Bronsålder Thomas B Larsson har på grundval av förekomsten av storhögar, hällristningar och äldre bronsåldersfynd identifierat tre koncentrationsområden i Östergötland; ett västligt söder om Tåkern, ett centralt söder om Roxen samt ett östligt på Vikbolandet och vid Norrköping (Larsson 1993:7 ff). Storhögarna ligger i grupper på ett likartat sätt som i Skåne. Östergötland uppfattas som den nordligaste utlöparen av den sydskandinaviska storhögstraditionen (Hyenstrand 1984). I det västliga området finns hällristningskomplexet vid Hästholmen och i en utdikad mosse i Norrö i Heda socken har hittats ett för landet unikt krumsvärd från äldre bronsålder (Selinge 1987). I 8 Fornlämningsbild Inledning

10 Fig 3. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 8E 2j Ljungstorp och 8F 2a Rinna med historiskt kartöverlägg och undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fornlämningsbild Inledning 9

11 Östergötland dateras skärvstenshögar till yngre bronsålder men framför allt till förromersk järnålder (Gruber & Larsson i manus). I Vistad undersöktes år 1987 en bronsåldersboplats. Den ligger 1,5 km norr om Abbetorpsboplatsen. Vistadboplatsen daterades till perioden ca f Kr dvs yngre bronsålder. Vid Vistad undersöktes bl a hus och ugnar. Keramiken som tillvaratogs var till övervägande del av sk lausitztyp. Boplatsen tolkades av T B Larsson i termer av östligt inflytande (Larsson 1993). Vid de undersökningar som utfördes under åren , i samband med E4:ans breddning mellan Mjölby och Väderstad, har endast enstaka dateringar till senneolitikum/äldre bronsålder erhållits. Från yngre bronsålder och även förromersk järnålder finns ett flertal ensamliggande härdar eller härdgrupper. Dessa har uppfattats höra samman med intensiv betesdrift i området (Petersson 2001 a och b). Äldre järnålder I området omedelbart söder om Östgötaslätten finns rika spår från äldre järnåldern. Stora sammanhängande relikta landskap med antagen datering till denna tid finns t ex vid Särstad i Rinna socken och i Ryckelsby i Ekeby socken, liksom i det aktuella området söder om Väderstads samhälle (fig 4). Karaktäristiskt för landskapet är stensträngssystem där stensträngarna dels skiljer olika markslag åt, dels förefaller skilja olika ägor åt. Inom dessa stensträngssystem finns fossila åkerytor men de kan oftast inte få en säker datering utan arkeologiska undersökningar (Petersson 1999 b). Stensträngarna har trots detta använts för att söka rekonstruera den forntida markanvändningen, där både åker, äng och bete antas ha ingått (Widgren 1983). Det har antagits att stensträngssystemen i östra Östergötland börjat anläggas kring 100 e Kr och tagits ur bruk kring 500 e Kr. Grunden för detta antagande ligger primärt inte i att stensträngar daterats utan i indirekta dateringar. Stensträngarna i östra Östergötland inhägnar ofta mark som antas ha använts som åker och äng i ett fast system av inmark och utmark som i sina huvuddrag liknar odlingssystem från historisk tid. I analogi med senare odlingssystem har gården legat på inmarken. Både ängs- och betesmarken har varit viktig eftersom dessa erbjudit foder åt djuren. Stallning av husdjuren har varit ett av systemen för uppsamling av gödsel som tillförts de perma- / 0 0,5 1 km Tätbebyggt område Åkermark Skog och hagmark Stensträngar Fig 4. Stensträngssystemet söder om Väderstad. Skala 1: Fornlämningsbild Inledning

12 nenta åkrarna (Widgren 1983). Kritik mot detta sätt att beskriva äldre järnålderns jordbruk har framförts. Bl a har påpekats att modellen med inmark och utmark alltför mycket lånat drag från det historiskt kända jordbruket (Näsman 1979). Dateringar av boplatslämningar i inmarksläge i ett stensträngslandskap har givit dateringar till tal e Kr (Baudou 1973, Lindqvist 1968, Widgren 1983). Här har man antagit att anläggandet av boplatserna skett samtidigt med att stensträngarna byggts. Ett sådant antagande är dock problematiskt för Östergötlands del. Rikard Hedvall har gjort en sammanställning av 108 daterade boplatser i Östergötland, undersökta under åren av Riksantikvarieämbetet (Hedvall 1995:34). Denna visar att många av äldre järnålderns boplatser anlagts under perioden f Kr liksom även tiden kring 200 f Kr, medan få boplatser övergivits under denna period. Under ca 600 f Kr Kr f tillkom 74 boplatser och i perioden ca Kr f 400 e Kr nyetablerades sju boplatser. I perioden e Kr övergavs huvuddelen av äldre järnålderns boplatser medan endast två nya anlades. En av huvudtrenderna i studien är att boplatser som tillkommit i slutet av bronsålder/tidig förromersk järnålder har haft en varaktighet fram till slutet av äldre järnålder/början av yngre järnålder. Detta visar på en lång platskontinuitet hos många boplatser, vilket medför att boplatsernas anläggningstid inte utan vidare kan anses datera stensträngarna. I östra Östergötlands stensträngssystem finns ofta terrasser med husgrunder. Inga sådana är kända i västra Östergötland. Ofta finns även gravar inom stensträngssystemen, både ensamliggande och gravfält. De äldsta gravarna som regelmässigt förekommer i stensträngssystemen kan dateras till sen bronsålder/tidig järnålder och de sammanfaller troligen tidsmässigt med anläggningsperioden för äldre järnålderns boplatser. Vi vet mycket lite om markutnyttjande och näringsfång vad gäller tiden från slutet av bronsålder/tidig järnålder, när en stor mängd boplatser anläggs och fram till tiden när man antagit att stensträngssystemen börjar byggas. Man kan observera att stensträngarnas anläggande inte innebar att näringsfånget ändrades så radikalt att de existerande boplatserna var tvungna att flytta. Det innebär dock inte att stensträngsystemens byggande inte innebar förändring. Enbart med ledning av stensträngssystemens morfologi kan man sluta sig till att en gradvis allt mera detaljerad finfördelning i markindelningen ägt rum. Byggandet av hägnader kan dels ske av anledningar som hänger ihop med markägande, dels som ett led i en intensifiering av jordbruket. För att kunna uttala sig om ägandeförhållanden krävs mera ingående undersökningar. Stensträngsbyggandet har definitivt inneburit en intensifiering av jordbrukets markutnyttjande, där en mängd mindre hagar hägnats in så att varje markområde kunnat utnyttjas maximalt. Yngre järnålder och medeltid Om yngre järnålderns markanvändning i området vet vi mycket lite. Det mesta tyder på att när huvuddelen av äldre järnålderns boplatser övergavs i perioden e Kr, flyttade bebyggelsen till de från historiskt kartmaterial kända bytomterna ( Petersson & Ulfhielm 2000 och där anförd litteratur). Vi vet däremot inte om det redan fanns bebyggelse på dessa vid denna tid, eller om helt nya bebyggelseplatser togs i bruk. Det arkeologiska källmaterialet är ännu alltför litet för att kunna ge ett säkert svar. Boplatsernas flytt har antagits innebära att en omarrondering så småningom skett, där stensträngssystemens markanvändning övergivits. Mats Widgren menar att detta troligen var kopplat till ett förändrat brukningssätt, möjligen kombinerat med en intensifiering av sädesodling i jordbruket (Widgren 1997). Undersökningsområdet är beläget inom Väderstads och Abbetorps byar och ca 1 km söder om Väderstads medeltida kyrka (nu övergiven) och historiska bytomt (fig 3). Det finns inga kända gravar från yngre järnåldern i bytomtens närhet. Byn bör vid tiden för kyrkbyggandet ha haft sitt historiska läge men när den etablerades är inte känt. För vidare diskussion kring den historiska bebyggelsen och markanvändningen se Widgren Fornlämningsbild Inledning 11

13 Förundersökningarna Maria Petersson Inför den planerade utbyggnaden av väg E4, delsträckan Väderstad Stora Åby, utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, under 1992 en arkeologisk utredning i form av en specialinventering (Larsson 1992). Då framkom ett till största delen tidigare okänt större sammanhängande stensträngssystem i området söder om Väderstads samhälle, det s k Väderstadssystemet. Under 1995 utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en specialkartering, vilken utmynnade i en analys av området (Larsson m fl 1996). Under 1996 genomfördes ytterligare förundersökningar i form av begränsade grävinsatser och provtagning för naturvetenskapliga analyser (Ericsson m fl 1999). Nedan diskuteras resultaten från framför allt 1996 års förundersökningar. De här använda områdesbeteckning har också använts vid slutundersökningarna (fig 5). Område 7 gravfält och offerplats Efter förundersökningen 1996 tolkades lämningarna inom området som spår av en mindre, välbevarad boplats med datering till romersk järnålder. Boplatsen bedömdes omfatta en platå med härdar och stolphål, sannolikt hus. Väster härom, i kanten till en sankmark, fanns ett kulturlager som hade karaktären av utkastlager. Till komplexet hörde också ett vattenhål. I anslutning till boplatsen fanns en mindre skålad åkeryta som delvis inramades av stensträngar. I området fanns också en mindre yta som inhägnades av en stensträng. Denna hägnad tolkades primärt som använd i samband med boskapsskötsel även om ett samband med förhistorisk kult också bedömdes som möjligt. Praktiskt taget hela område 7 har varit odlat vid något eller några tillfällen under perioden från ca 1500 e Kr till modern tid. Fornlämningsbilden och tolkningen av område 7 kom emellertid att helt ändras när avbaningsarbetena påbörjades våren Centralt i området fanns ett gravfält, beläget på och kring ett berg. På gravfältets högsta parti låg en domarring och kring denna grupperade sig ett antal runda stensättningar. Gravfältet delades i två delar av en stensträng som delvis överlagrade vissa gravar. Avbaningarna visade också snart att det inte fanns någon boplats inom område 7. Kulturlagret har istället till största delen tillkommit i samband med offeraktiviteter. Härdarna på avsatsen nedanför gravfältet hade också samband med grav- och kultaktiviteter i området. Redan i fält var det tydligt att man i tolkningen av samtliga företeelser inom område 7 borde överväga en aspekt av grav och kult. Materialet i sin helhet saknade paralleller, något som delvis förklarar varför tolkningarna efter förundersökningen så helt skiljer sig från slutundersökningens resultat. Område 8 fornlämningsfritt område Område 8 var beläget mellan område 7 och område 9. Topografiskt utgjordes område 8 av omväxlande sankmark, berg i dagen samt berg med tunt jordtäcke. Jordmånen var grusig till stenig morän. På den äldsta kartan, från 1630-talet, är området markerat som skogsmark men redan i slutet av 1600-talet är det använt som bete, en markanvändning som verkar ha kontinuitet fram till mitten av 1800-talet. Vid förundersökningarna 1996 drogs fem schakt inom området i syfte att undersöka om några av de planare ytorna mellan uppstickande berg varit odlade. Undersökningarna visade att så ej var fallet. Inte heller framkom andra tecken på mänsklig verksamhet. Området kom därför inte att omfattas av de arkeologiska undersökningarna Område 9 en fossil åker Vid specialkarteringen 1995 registrerades i detta område en åkeryta som i väster begränsades av en stensträng. Ett åkerhak som följde stensträngen kunde också iakttas ca 1,5 m väster om densamma. Ungefär mitt på ytan fanns en till största delen stenskodd terrasskant med riktning nord syd. Vid förundersökningen 1996 drogs flera schakt i sluttningens längdriktning. En datering av en härd belägen 4 m väster om stensträngen, i mark som ej bedömdes som fossil åkermark, gav en datering till f Kr. Fyra kolprov som togs i botten av ploglagret gav dateringar till 1500-talet e Kr. Den geometriska kartan från 1600-talets mitt visar att ytan då varit i bruk som åker och hört till Abbetorps odlingsmark. Dateringarna från åkerytan tydde inte på någon tidigare odlingsfas. Åkerns läge i stensträngssystemet och närheten till boplatsen gjorde att man inte, efter förundersökningen, kunde utesluta att det ändå rörde sig om en förhistorisk åker. 12 Inledning Förundersökningarna

14 Område 10 och 11 en boplats I samband med förundersökningen 1996 framkom en boplats, vilken inom vägområdet omfattade drygt m 2. Boplatsen var till största delen belägen i dagens åkermark där den sterila jordmånen var lera. I öster begränsades boplatsen av ett skogsparti med berg i dagen och morän. I gränsen mellan åkermark och skogsmark löpte en stensträng, som kan ha utgjort en gräns för boplatsområdet. I boplatsens nordöstra del låg ett vattenhål. Detta hade möjligen samband med en stensträng, möjligen en fägata, söder om boplatsen. Fägatan föreföll leda direkt i riktning mot vattenhålet. En av stensträngarna i fägatan svängde av åt väster. Möjligen är det så att denna stensträng utgjort boplatsens sydgräns. I väster begränsades boplatsen av nutida skogsmark. Omedelbart väster om boplatslämningarna vidtog en fossil åkeryta. Centralt på boplatsen fanns en svacka med riktning nord syd. Denna svacka skiljer område 10 från område 11. Enligt äldre kartor har här funnits ett vattendrag som runnit ut i Tåkern. Ytterligare ett vattendrag med riktning nord syd har enligt äldre kartor funnits i östra delen av område 11. Några meter väster om vattendraget fanns vid undersökningstillfället det ovan nämnda vattenhålet. Vid förundersökningarna antogs att boplatsen innehöll flera ytor med separata funktioner, samt ytor med olika intensitet i användningen. Fig 5. Den detaljkarterade delen av stensträngssystemet med vägområdet markerat och delområdenas nummer angivna. Område 10 den västra boplatsdelen Inom område 10 framkom vid förundersökningarna boplatslämningar dels i åkermark, dels på impedimentmark. Boplatsytan utgjordes topografiskt av en distinkt avsats samt svag östsluttning av lerig mark i åkermark och begränsades i väst av ett skogsbryn samt den här liggande fossila åkerytan (område 9). I norr liksom i söder begränsades ytan av mindre berg belägna på impedimentmark. På ett block i det sydliga impedimentet fanns en skålgrop (RAÄ 233). I öster var den topografiska begränsningen den ovannämnda svackan där tidigare funnits ett vattendrag. Förundersökningarna Inledning 13

15 I den västra boplatsytans norra del, på impedimentet, undersöktes en skärvstenshög och det fanns indikationer på att det kunde finnas ytterligare en. Impedimentet hade till största delen ej varit odlat, vilket innebar att de lämningar som fanns här var välbevarade. I anslutning till skärvstenshögen fanns t ex en större härd, som var helt intakt. I sluttningen strax söder om skärvstenshögen påträffades relativt tätt med boplatslämningar, bland annat stolphål och en härd med sådan inbördes relation att de tolkades som lämningar av ett hus. Ytterligare stolphål, härdar och nedgrävningar fanns på hela avsatsen. I sluttningens nederkant identifierades ett ca 20x20 m stort kulturlager, där olika stratigrafiska lager var urskiljbara. En härd, anlagd på kulturlagret, daterades till f Kr, medan ett kolprov från botten av lagret daterades till f Kr. En mindre provruta grävdes i kulturlagret. Härvid tillvaratogs brända och obrända ben, keramik, bränd lera samt kol från olika nivåer i lagret. Provrutans ringa storlek gjorde att det var omöjligt att säga om kulturlagret innehöll ett hus eller om det rörde sig om ett avfallslager. Från område 10 utfördes sex 14 C-dateringar, vilka med ett undantag föll inom tidsspannet 200 f Kr 230 e Kr. Område 11 den östra boplatsdelen Den östra boplatsdelen var så gott som uteslutande belägen i dagens åkermark. Boplatsytan utgjordes topografiskt av plan lerig mark samt västsluttning av densamma ner mot den sänka som åtskiljde område 10 från område 11. I väster avgränsades område 11 av ett mindre, anläggningstätt område som anslöt till ett vattenhål. De centrala delarna av område 11 utgjordes av det område som hade de tydligaste och mest välbevarade lämningarna på hela boplatsen. Här undersöktes en stenfylld ränna tolkad som rester av en husvägg. Inne i huset fanns rester som tolkades som en eldpall av lera. Flera stora härdar framkom också liksom stolphål och nedgrävningar. I områdets nordvästra del fanns även ett röjningsröse. I områdets östra del, som en gräns för den intensiva boplatsdelen, framkom vid förundersökningarna ett kulturlager, högst 50x15 m stort (N S) och intill 1 m tjockt. I kulturlagret grävdes två provrutor. Även här tillvaratogs brända och obrända ben, keramik, bränd lera och kol. Liksom kulturlagret i område 10 var lagret svårtolkat. Söder om kulturlagret fanns en svacka i terrängen som fortsatte även söder om vägområdet. I svackan framkom ett upp till 1,5 m tjockt lager av skärvsten som upptog en yta av minst 500 m 2 inom undersökningsområdet. En provruta grävdes i skärvstenslagret. Här tillvaratogs keramik, brända och obrända ben, malstenslöpare, bränd lera och kol. Ett kolprov ur skärvstenslagrets övre del gav en datering till e Kr. Området öster och väster om skärvstenslagret var för övrigt relativt fritt från anläggningar. I områdets nordöstra del fanns ett vattenhål omgivet av impedimentmark, som visade tecken på att ha varit odlat i relativt sen tid. I schakten söder om vattenhålet fanns endast mycket sparsamt med anläggningar i form av enstaka härdar. Däremot iakttogs relativt rikligt med bränd lera i området närmast vattenhålet. Öster om vattenhålet framkom årderspår inom ett begränsat område. Ett kolprov från det kulturlager som överlagrade årderspåren daterades till f Kr. En härd låg stratigrafiskt under årderspåren. Härden daterades till f Kr. I den sydöstra delen av område 11 framkom vid förundersökningen två anläggningar som tolkades som eventuella grophus. Dessa låg i ett mindre område med sandig jordmån. En härd i anläggningarnas omedelbara närhet daterades till Kr f 200 e Kr. Området var i övrigt fattigt på anläggningar. Från område 11 analyserades åtta 14 C-prover vid förundersökningen. En datering var senneolitisk, två från yngre bronsålder och fem från förromersk/tidig romersk järnålder. Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten från förundersökningarna pekade på att det inom område 11 fanns en boplats från yngre bronsålder samt förromersk och tidig romersk järnålder med huslämningar och olika typer av kulturlager. Resultatet antydde att boplatsen utgjordes av grupper av anläggningar åtskilda av stora, tomma, mellanliggande ytor. 14 Inledning Förundersökningarna

16 Frågeställningar inför slutundersökningen Maria Petersson De undersökningar som föranleddes av utbyggnaden av E4:an mellan Stora Åby och Väderstad benämns Väderstadsprojektet Landskapsstruktur och förändring under 6000 år. Den bärande idén med undersökningarna är en studie av hur människan strukturerat och verkat i landskapet sett i ett långtidsperspektiv, som tar sin början i neolitisk tid. Målsättningen var att erhålla en mer detaljerad bild av det agrara samhället och dess föreställningsvärld liksom att påvisa landskapsstrukturer från skilda tider genom att studera förändringar i klimat, teknik och mentalitet. Undersökningsområdet är beläget i utkanten av ett centralområde, något som gör området ytterst lämpat för studier av problematiken kring samhällets konjunkturer i form av regressions- och expansionsfaser. För att kunna arbeta med dessa övergripande frågeställningar i sikte även i undersökningsskedet har de brutits ned till frågeställningar som är specifika för de enskilda fornlämningskategorierna boplats, grav- och kultområde samt landskapet med stensträngar och fossil åkermark. Särskilda dokument för detta arbete iordningställdes under fältarbetet. Med utgångspunkt i resultaten från förundersökningen upprättades år 1997 en undersökningsplan som omfattade boplatslämningarna och den fossila åkermarken. De kontinuerliga projektuppföljningarna innebar att de vetenskapliga målen ständigt modifierades men även att mer detaljerade frågeställningar formulerades, vilka bidrog till att belysa huvudfrågeställningarna. En grundlig revision av undersökningsplanen företogs också år 1998, efter det att gravfältet och offerplatsen framkommit. Stenålder Från förundersökningen fanns två dateringar från stenåldern. Ett kolprov från underdelen av ett kulturlager i område 10 daterades till tidigneolitikum. I område 11 daterades en härd strax öster om vattenhålet till tidigneolitikum och ett kolprov ur ett kulturlager väster om vattenhålet till senneolitikum. Inom område 12 gav ett flertal 14 C-analyser dateringar till senneolitikum och området tolkades som en senneolitisk boplats. En projektplan för denna undersökning upprättades. Frågeställningarna inriktades på boplatsens struktur och omfattning (Molin i manus). De tre huvudblocken vad gäller frågeställningar rörde materiell kultur och boplatsstruktur, kontinuitet och diskontinuitet samt boplats och landskap. Boplatsens centrum bedömdes ligga i område 12 och område 11 bedömdes som perifert. De tidigneolitiska dateringarna till trots upprättades från början ingen målsättning rörande denna tidsperiod. I ett tidigt skede av undersökningen framkom två hyddgrunder med ikringliggande anläggningar och enstaka tveksamma stenartefakter inom område 10. Hyddgrunderna var U-formade. En hydda med liknande form hade framkommit vid Hulje och daterats till tidigneolitikum men fenomenet med hästskoformade hyddgrunder var för övrigt okänt i Östergötland. Pga avsaknaden av fyndmaterial och då särskilt bearbetad sten, uttrycktes starka tvivel rörande lämningarnas fornlämningsstatus och datering till stenåldern. Målsättningen blev därför att för det första fastställa om det rörde sig om fast fornlämning eller ett naturligt fenomen (t e x rotvälta). Den noggranna undersökningsmetoden gjorde att det snart stod klart att det rörde sig om det förstnämnda. Eftersom fenomenet var ganska okänt i Östergötland var målsättningen att söka datera hyddorna, att genom en noggrann undersökningsmetodik och dokumentation belysa deras konstruktion samt söka fastställa i vilket ekonomiskt sammanhang de fungerat och vidare att belysa deras funktion. Boplatsen Boplatsdelen (område 10 och 11) omfattande drygt m 2 och var den resursmässigt mest krävande. Undersökningarna kom att styras av fyra huvudfrågeställningar som presenteras nedan. 1. Boplatsens omfång i tid Förundersökningen antydde att Abbetorpsboplatsen hade platskontinuitet ända från bronsålder och in i järnåldern. Om så skulle visa sig vara fallet har detta intressanta implikationer för stensträngslandskapets uppkomst. Anläggandet av stensträngarna innebar inte en sådan reorganisering av bygden att alla boplatser behövde flyttas. Kanske antyder detta att anläggandet av stensträngarna inte heller innebar en så omfattande omläggning av ekonomin som är den gängse uppfattningen. Frågeställningar inför slutundersökningen Inledning 15

17 Boplatsens utsträckning i tiden och dess skilda faser kom att noga studeras. Denna frågeställning syftar egentligen till att ge verktyg för att kunna arbeta med frågeställningarna Boplatsens roll och plats i stensträngslandskapet Frågan om boplatsens plats och roll i stensträngslandskapet genererades framför allt av den specialkartering och analys av densamma som utfördes som en första del av förundersökningarna Med utgångspunkt i stensträngssystemets utformning och gravfältens placering utpekades tänkbara boplatslägen (Larsson m fl 1996:12 f). Dessa ligger till grund för den analys av det karterade stensträngslandskapets organisation som utfördes av Mats Widgren (1996). Widgren utgår i sin analys helt ifrån att stensträngar anlagts under perioden e Kr. Han föreslår två olika modeller för det karterade stensträngslandskapets organisation. Den ena modellen innebär en rad mindre, självförsörjande gårdar belägna spritt i stensträngssystemet. Den andra modellen innebär ett antal större självförsörjande gårdar belägna i kanten av slätten. En variant av den senare modellen kan även innebära att mindre underlydande enheter skulle kunna vara belägna inom stensträngssystemet (Widgren 1996:26 f). Den första modellen innebär att stensträngssystemet avspeglar ett egalitärt samhälle medan den andra innebär ett hierarkiskt samhälle. Trots att förundersökningen 1996 (Ericsson m fl 1999) gav en delvis annan bild av boplatsernas faktiska läge, påverkade det inte de två modellernas relevans. En fördjupad analys av markanvändning och markdisposition med utgångspunkt i slutundersökningens resultat är en möjlig väg att studera den sociala aspekten av området. Studier av den materiella kulturen både som uttryck för produktion och konsumtion är en annan möjlig väg att belysa sociala aspekter. 3. Boplatsens ekonomi Denna frågeställning syftar framför allt på jordbruksekonomin, det vill säga platsens ekonomiska bas. Även binäringar är emellertid av stort intresse, inte minst i diskussionen om självförsörjande gårdar och/eller underlydande mindre enheter. Man har tidigare antagit att boskapsskötsel spelat den viktigaste rollen under bronsålder och även under äldre järnålder (Larsson 1986). Under senare år har fokus kommit att förskjutas mot sädesodling, som man tillmätt allt större betydelse. Man har menat att anledningen till att korn blir huvudgrödan, beror på att ett nytt agrartekniskt komplex introducerats i början av yngre bronsålder (Viklund 1998). Korn ger rikligare skördar om åkrarna gödslas och man har menat att kornets ökning som odlad gröda fr o m denna tid beror på att man samtidigt börjat att regelmässigt gödsla åkrarna (som odlades i ensäde). Detta har kopplats samman med införandet av fähus och att långhusen nu fått en fähusdel. Stallningen av djuren beror enligt detta synsätt på att man lättare velat kunna tillvarata gödseln (Viklund 1998:18 f). Hur och i vilken omfattning aktiviteterna på boplatsen avspeglar boskapsskötsel respektive åkerbruk är därför av primärt intresse. En ingång till denna frågeställning ligger i själva huslämningarna, som i bästa fall avslöjar om husdjuren varit stallade eller ej. En annan ingång är en analys av närområdets markanvändning vad gäller odlade och icke odlade ytor. Insamling och analys av makrofossil- och pollenprov och markkemiprover samt ben från boplatsen kan också belysa denna fråga. 4. Boplatsens inre organisation Förundersökningen 1996 visade att Abbetorpsboplatsen lämpade sig för studiet av en boplats inre organisation. En viktig faktor var platsens topografi som bidrog till en rumslig uppdelning av boplatskomplexet. En andra faktor var naturligtvis att det redan vid förundersökningen kunde urskiljas olika ytor som föreföll ha olika funktioner. Förundersökningarna antydde också en boplatsstruktur där anläggningarna grupperade sig med stora, tomma mellanliggande ytor. Det fanns sålunda potential för att studera vilka skilda beståndsdelar som kan ingå i samma gård. Huslämningar har under senare år ägnats ett grundligt studium (Carlie 1999, Göthberg 2000, Göthberg m fl 1995).Vid Abbetorpsundersökningen fick därför bevarandegrad och materialets beskaffenhet styra hur detaljerad studien av husen kom att bli. När endast stolphål återstod ägnades husen mindre tid. Välbevarade husrester med kulturlager och bevarade golvlager kom däremot att studeras minutiöst. En viktig frågeställning som berörde såväl inre organisation som ekonomi var frågan om husens inre disposition. Frågeställningen ansluter till den aktuella debatten rörande husdjurens eventuella vintertida stallning (Viklund m fl 1998). Den detaljerade dokumentationen av husen och deras närområde gör att även mera immateriella frågor kan belysas. Som ett led i studiet av boplatsens inre organisation utformades en strategi för en specialstudie av härdar på boplatsen. Härdar är ett av arkeologins massmaterial. Som sådant bedömdes härdarna vara lämpade för studier av kvantitativ och statistisk art. Härdstudien syftade till att söka identifiera skilda härdtyper inom boplatsen samt studera deras spridning. Den syftade vidare till att studera härdarnas funktion och undersöka om funktionen kunde kopplas till läge på boplatsen. Härdstudien är ett led i en större studie av härdar i olika arkeologiska kontexter (Petersson 2001 b). Även skärvstenshögar kom att omfattas av fördjupade studier, såväl genom utökad dokumentation i fält som genom omfattande analysarbete i rapportfasen. Studien syftade till att undersöka skärvstens- 16 Frågeställningar Inledning inför slutundersökningen

18 högarnas funktion, en fråga som fått förnyad aktualitet under senare år. Två huvudspår för tolkningen har utkristalliserat sig. Den ena tar fasta på en rent rituell tolkning, där skärvstenshögar med begravningar spelar en central roll för tolkningen. Man menar att även ganska ordinära skärvstenshögar kan ses som en begravningsplats för förbrukad sten. Den andra tolkningsinriktningen innebär att skärvstenshögar är de platser där vissa typer av avfall deponeras. Lars Lundqvist (1990) menar att det är fel att se fenomenet skärvstenshögarna som en enhetlig kategori och att tolkningen måste utgå från det enskilda fallet. Han menar att det finns skärvstenshögar som representerar alla steg på en skala från det helt profana till det helt sakrala. Stensträngssystemet och stensträngarna Den viktigaste enskilda faktorn i undersökningarna är det välbevarade stensträngssystemet. Det innebär en ovanlig möjlighet att koppla arkeologiska lämningar av skild natur till en rumslig struktur som omfattar över 500 ha. Markanvändningens detaljer kan belysas genom fördjupad analys av stensträngssystemet. Ett mål för undersökningarna var att relatera stensträngarna till de undersökta fornlämningarna på ett källkritiskt tillfredsställande sätt. Information rörande landskapsutnyttjandet i Väderstadssystemet kan då där samtidighet föreligger användas som modell för jordbrukets markutnyttjande vid undersökningar av boplatser som saknar bevarade fossila landskapselement. Kontinuitet kontra förändring vad gäller markutnyttjande är en väsentlig frågeställning. Viktiga frågor är hur anläggandet av stensträngar i en till synes redan etablerad bygd har påverkat markutnyttjande, ägandeförhållanden, ekonomi, sociala förhållanden m m. Ger stensträngarna en bild av redan tidigare etablerade förhållanden eller innebär de introduktionen av något nytt? Vilka faktorer har initierat detta byggande? Inför förundersökningen fanns ambitionen att direktdatera alla stensträngar inom vägområdet med hjälp av röjningskol från lägen under strängarna. Så skedde dock ej. Vi kände därför inte till varken när man började anlägga stensträngar i området eller när de upphörde att vara ett funktionellt element i landskapet. Målsättningen att alla stensträngar inom undersökningsområdet antingen skulle direktdateras med röjningskol eller dateras med hjälp av stratigrafier kvarstod inför slutundersökningarna. Den fossila åkermarken Det storleksmässiga förhållandet mellan djurhållning och odling i ekonomin under skilda perioder är en central frågeställning för förståelsen av området och dess lämningar. Ett sätt som undersökningen kunde bidra till att belysa detta var genom att på arkeologisk väg söka fastställa markanvändningen inom skilda ytor inom stensträngssystemet. I samband med specialkarteringen 1996 identifierades t ex ett flertal odlingsytor inom stensträngssystemet. Det antogs att dessa var samtidiga med stensträngssystemet, som förutsattes härröra från perioden e Kr (se Widgren 1983). De fossila odlingsspåren visade ofta på god korrelation med stensträngarna. Den primära uppgiften inför slutundersökningen var att söka påvisa, eller vederlägga, samtidighet mellan stensträngar och anslutande fossila åkerytor. Inom de ytor där odling kunde beläggas, oavsett datering, var frågor rörande odlingens intensitet, tidsomfång och förhållande till boplatser/byar centrala. Fokus låg på den förhistoriska perioden. Således var den odling från talet som vid förundersökningarna belagts i praktiskt taget hela område 7, en aspekt som här inte vidare beaktades. För den fossila åkermarken fanns även en annan aspekt; en metodisk. Undersökningarna av fossil åkermark inom Väderstadssystemet ingick i det metodutvecklingsarbete som inleddes 1994 i och med att fossil åkermark förundersöktes i samband med E4:ans breddning mellan Mjölby och Väderstad. Detta arbete, dess mål och metoder, finns utförligt beskrivet på annan plats (Peterson 1996, 1999 a, 1999 b och 2001 a). Dessa utgångspunkter tilllämpades även för års undersökningar. Metodarbetet innefattade förutom undersökningsmetod också en utveckling av de teoretiska verktygen för studiet av fossil åkermark. Inom område 11 kan årderspår för första gången undersökas sedan metodutvecklingsarbetet igångsatts. Grav- och offerområdet Lämningarna inom område 7 hade vid förundersökningen 1996 tolkats som rester av en liten boplats från romersk järnålder med minst ett hus. Inför slutundersökningen omfattades området av de fyra huvudfrågeställningar som redovisats för boplatsen inom område Det sågs som en extra poäng att både en stor och en liten boplats inom stensträngssystemet skulle komma att undersökas och den komparativa aspekten var viktig, inte minst för resonemang kring social organisation. Ganska snart efter att avbaningen inom område 7 hade påbörjats, stod det klart att det fanns ett gravfält centralt inom området. Fortsatt avbaning visade att det inte fanns någon boplats här utan att flera spridda företeelser såsom ett område med ett 100-tal härdar, en stensträngsinhägnad yta samt fynd koncentrerade kring två stenblock och i en sankmark men även spridda över ett större område skulle tolkas i termer av offer och rit. Att förstå platsens roll, vilken rumslig och social skalnivå den representerar samt dess relation till de undersökta boplatslämningarna i område 10 och 11 sågs som helt centralt. För att förstå området var en av de viktigaste frågorna de skilda företeelsernas inbördes relation. Detta gäller såväl dateringar som funktionellt samband. För var och en av de Frågeställningar inför slutundersökningen Inledning 17

19 skilda komponenterna i området uppställdes också detaljerade frågeställningar. Det faktum att gravfältet var beläget inom den karterade stensträngsbygden höjer dess informationspotential genom att det låg i ett samtida, fossilt landskap. Förutsättningarna för att studera frågor av mera rumslig natur som är kopplade till gravfältet är goda. Här kanske kan finnas svar på frågor rörande bygdens kontinuitet, gravfältets koppling till bebyggelsen, och särskilt då de undersökta huslämningarna i område 10 och 11, samt gravsedens stabilitet och upphörande. Offerlämningarna kring blocken och i sankmarken gav möjlighet att studera offerseden i detalj samt dess utveckling över tiden. Härdarna sågs som en del av de rituella aktiviteterna i området. Genom att de inlemmades i den härdstudie som närmare beskrivits ovan fanns möjligheten att närmare belysa vari deras roll bestått. Den stensträngsinhägnade ytans ursprungliga funktion hade tidigare uppfattats som en möjlig inhägnad för djur. Undersökningen syftade till att bekräfta eller vederlägga detta antagande. I och med att tolkningen av hela område 7 fick en ändrad inriktning, uppstod frågan om den inhägnade ytans eventuella anknytning till riterna i området. En viktig fråga att lösa har varit om det förelegat samtidighet mellan de olika aktiviteterna. Har t ex båda blocken varit magneter för offer samtidigt eller finns en tidsförskjutning dem emellan? Det har också varit viktigt att söka fastställa när offeraktiviteterna upphört eftersom detta kan antyda huruvida de varit förbundna med begravningar. 18 Frågeställningar Inledning inför slutundersökningen

20 Fältarbetsmetod, utförande och prioriteringar Maria Petersson Fältarbetet var, som redan nämnts, uppdelat på två säsonger. Område 9 och 10 undersöktes år 1997 medan område 7 och 11 undersöktes år En stor del av personalstyrkan var densamma de båda åren. Det första året omfattade den ca 15 personer varav två i arbetsledande ställning. Det andra året utökades den emellertid allteftersom säsongen fortskred. Vid slutet var 22 personer verksamma vid utgrävningarna, varav fyra i arbetsledande ställning. Vid en jämförelse mellan de två årens undersökningar framstår 1998 års undersökning som mera fokuserad men också hårdare prioriterad. Samtidigt blev resultatet på många sätt bättre 1998 trots att kostnadsramarna för 1998 års undersökningar var snävare än året innan. Under 1997 var en stor del av personalen vad som tidigare kallades praktikanter. Abbetorpsundersökningen var deras första kontakt med uppdragsarkeologi. Under 1998 hade de tillräcklig erfarenhet för att kunna arbeta mera självständigt. Detta uppvägde mer än väl den snävare budgeten. Under hela den period som utgrävningen pågick användes grävmaskin och dumper. Periodvis arbetade två lag parallellt. Den omfattande användningen av grävmaskin berodde på att en generell prioritering för undersökningens alla delområden var att avbana så stor del av området som möjligt, alltså även sådana delar som innehöll få lämningar. Detta bedömdes viktigt för att bättre förstå hur ytorna var strukturerade. Boplatslämningar Område 10 och 11, där boplatslämningar framkommit vid förundersökningen, låg huvudsakligen i dagens åkermark (fig 6). Det fanns emellertid mindre ytor som aldrig varit odlade inom både delområdena, liksom ytor som Fig 6. Område 9 11 från S. Väderstad i bakgrunden. Foto Jan Norrman (neg nr /105). Fältarbetsmetod, utförande och prioriteringar 19

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management Gotlands Museum dnr: 2012-570-2 Arkeologisk utreding steg 2 i Västerhejde

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 Rapport 2011:10 Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 VA vid Nykvarn RAÄ 241 Kungsbro 1:49 och 1:449 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

Alvastra kungsgård, carport och hönshus

Alvastra kungsgård, carport och hönshus Rapport 2011:21 Arkeologisk utredning, etapp 1 & 2 Alvastra kungsgård, carport och hönshus Alvastra 5:1 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Anders Lundberg Ö S T E R G Ö T L A N D

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Järnålder och medeltid vid Östgötaporten Högmoberg

Järnålder och medeltid vid Östgötaporten Högmoberg Rapport 2007:26 Arkeologisk för- och slutundersökning Järnålder och medeltid vid Östgötaporten Högmoberg RAÄ 161 Stora Åby socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Anna Börjesson Marie Ohlsén Ö S T E R

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Bronsålder och järnålder vid Ullbro

Bronsålder och järnålder vid Ullbro UV RAPPORT 2013:133 ARKEOLOGISK DOKUMENTATION Bronsålder och järnålder vid Ullbro Invid vägtunnel för väg E18 Uppland; Enköpings kommun; Tillinge socken, Ullbro 5:1; Tillinge 391 och 392 Niclas Björck

Läs mer

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47.

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47. RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015 Vallkärratorn 1:47 Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47 Bo Friman Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning

Läs mer

Värme i Gällersta kyrka

Värme i Gällersta kyrka ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Värme i Gällersta kyrka Gällersta kyrkobol, Gällersta socken Örebro kommun, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING. Öijared golfbana. Västergötland, St. Lundby socken, Öjared 1:6. Christina Rosén

UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING. Öijared golfbana. Västergötland, St. Lundby socken, Öjared 1:6. Christina Rosén UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Öijared golfbana Västergötland, St. Lundby socken, Öjared 1:6 Christina Rosén UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Öijared golfbana Västergötland,

Läs mer

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt Rv 40 Riksväg 40 Startsida Landskapet Fornlämningar 2010-01-19 Arkeologisk utredning för etappen Dållebo-Hester Under snart mer än 10 år har Vägverket Region Väst planerat för en utbyggnad av Riksväg 40

Läs mer