Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år"

Transkript

1 Vid Abbetorp undersöktes åren ett ca m 2 stort område i samband med ombyggnaden av väg E4 genom västra Östergötland. Den nya vägen genomkorsar ett välbevarat stensträngssystem söder om Väderstad. Stensträngar och fossila åkerytor undersöktes i syfte att belysa markanvändningen i området. Här undersöktes också en boplats med en stor och en liten gård från förromersk och tidig romersk järnålder. Till den stora gården hörde två hus; en 32 m lång huvudbyggnad med tre rum samt ett mindre hus som kan ha varit bostad för tjänstefolk och/eller trälar. Till gården hörde också ett inhägnat område för speciell matberedning och ett särskilt område var avsatt för för smide, ölberedning, sädesrostning, tröskning m m. Den mindre gården låg i aldrig plöjd mark och var mycket välbevarad. Till gården hörde ett hus med två avdelningar; en bostadsdel och en ekonomidel. Söder om huset har funnits en inhägnad gårdsplan och norr om huset en gödslad åker. Vidare undersöktes ett gravfält och en offerplats. Dessa daterades till yngre romersk järnålder och folkvandringstid. I gravarna framkom fynd av hög genomgående kvalité, bl a delar av snartemobägare och fibulor. Offren koncenterades till två stenblock samt en våtmark men fanns också spridda i ett stort område. Spår efter rituella måltider i form av härdar framkom också på platsen. Red. Maria Petersson Abbetorp ett landskapsutsnitt under 6000 år UV ÖST RAPPORT 2002:43 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING VÄDERSTADSPROJEKTET Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år Arkeologisk undersökning av en boplats, ett gravfält, en offerplats, stensträngar och fossil åkermark Rinna och Väderstads socknar Boxholm och Mjölby kommun Östergötland Dnr , Red. Maria Petersson Med bidrag av Göran Gruber Karin Lindeblad Katarina Österström ISSN

2 UV ÖST RAPPORT 2002:43 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING VÄDERSTADSPROJEKTET Abbetorp - ett landskapsutsnitt under 6000 år Arkeologisk undersökning av en boplats, ett gravfält, en offerplats, stensträngar och fossil åkermark RAÄ 288 m fl, Abbetorp 1:2 och 1:10, Rinna socken, Boxholms kommun RAÄ 244 m fl, Väderstad 1:2 och 5:1, Väderstads socken, Mjölby kommun Östergötland Dnr , Red. Maria Petersson Med bidrag av Göran Gruber, Karin Lindeblad och Katarina Österström Inledning 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Omslagsbild Foto på omslagets första sida; Gabriel Hildebrand, SHM. På omslagets sista sida; Rikard Hedvall, RAÄ, UV Öst. Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Illustration Richard Holmgren, ARCDOC Foto Lars Backman, Anna Berggren, Åsa Fredell, Göran Gruber, Rikard Hedvall, Andreas Hennius, Richard Holmgren, Katarina Korsfeldt, Lisa K Larsson, Karin Lindeblad, Metria, Fredrik Molin, Per Nilsson, Tony Nilsson, Jan Norrman, Maria Petersson, Ulf Stålbom, Claes Ternström. Tryck Tryckhuset, Linköping 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2002:43 ISSN Inledning

4 Innehåll Abbetorp Inledning 6 Fornlämningsbild 8 Topografi 8 Mesolitikum 8 Neolitikum 8 Bronsålder 8 Äldre järnålder 10 Yngre järnålder och medeltid 11 Förundersökningarna 12 Område 7 gravfält och offerplats 12 Område 8 fornlämningsfritt område 12 Område 9 en fossil åker 12 Område 10 och 11 en boplats 13 Område 10 den västra boplatsdelen 13 Område 11 den östra boplatsdelen 14 Frågeställningar inför slutundersökningen 15 Stenålder 15 Boplatsen 15 Stensträngssystemet och stensträngarna 17 Den fossila åkermarken 17 Grav- och offerområdet 17 Fältarbetsmetod, utförande och prioriteringar 19 Boplatslämningar 19 Fossil åkermark 22 Stensträngar 24 Gravfält och offer 24 Lodfoto 26 Naturvetenskapliga analyser 27 Resultat, område Område 10 a 74 Område 10 b 82 Område 10 c 90 Resultat, område Område 11 a 95 Område 11 b 99 Område 11 c 100 Område 11 d 101 Område 11 e 107 Resultat, härdarna 117 Härdarna vid Abbetorp 118 Sammanfattning 121 Analysresultat 122 Vedartsanalyser C-analyser 122 Geotermometri 124 Termoluminiscensdateringar 125 Osteologisk analys 126 Makrofossilanalys 126 Pollenanalys 128 Markkemiska analyser 129 Fig 1. Östgötakarta med Abbetorp inlagt. Resultat, stensträngarna 28 Stensträngarna vid Abbetorp 28 Datering av stensträngar 28 Sammanfattning 34 Resultat, område 7 37 Gravfält från yngre romersk järnålder och folkvandringstid 38 Offer vid våtmarken 52 Stensträngsinhägnad yta 59 Fossil åker och härdområde 63 Senneolitiska fynd 65 Resultat, område 9 68 De fossila åkerytorna 68 Markkemi och vedartsanalys 70 Datering och tolkning 71 Olika tidsskeden en sammanfattande tolkning 134 Mesolitikum 134 Neolitikum 134 Äldre bronsålder 138 Yngre bronsålder 138 Förromersk och romersk järnålder i område 10 och Yngre romersk järnålder och folkvandringstid i område Vendel och vikingatid 147 Medeltid och nyare tid 147 Huskatalog 149 Administrativa uppgifter 154 Referenser 155 Profiler samt dateringstabell 161 Inledning 3

5 Bilagedel (se CD längst bak i rapporten) 1 Artiklar skrivna av Abbetorpsundersökningens deltagare (i formatet Word 6.0) 1:1 Backman, L. Smedjor i arkeologiskt material. 1:2 Fredell, Å. Grop i tid rum och tanke. En kontextuell studie av avfallsgropen som arkeologiskt fenomen utifrån materialet i Abbetorp. 1:3 Hennius, A. Ingen rök utan eld. Härdar från äldre järnålder i västra Östergötland. 1:4 Hennius, A. Den fyndlösa stenåldern vid Abbetorp. 1:5 Månsson, S. Eld i väggen? Om de tidigneolitiska hyddorna vid Abbetorp, Östergötland. 1:6 Nilsson, T. Förhistoriska kulturlager en studie av undersökningsmetodik. 2 Fördjupad rapporttext 2:1 Område 7, av Karin Lindeblad och Katarina Österström 2:2 Område 9, av Maria Petersson 2:3 Område 10, av Göran Gruber 2:4 Område 11, av Göran Gruber 3 Anläggningsbeskrivningar 3:1 Område 7 3:2 Område 10 3:3 Område 11 4 Analysrapporter 4:1 Vedartsanalyser. 4:1.1 Danielsson, E. Rapporter över vedartsbestämningar av material från Abbetorpsundersökningen, RAÄ 288 i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Rapportnr 9721, 9801, 9809 och :1:2 Strucke, U. Rapporter över vedartsbestämningar av material från Abbetorpsundersökningen, RAÄ 288 i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Rapportnr Abbetorp I IV. 14 4:2 C-analyser Analysresultaten är ordnade efter analysnummer från respektive laboratorium. Possnert, G. Rapporter över 14 C-analyser från Abbetorpsundersökningen. RAÄ 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Gulliksen, S. Rapporter över 14 C-analyser från Abbetorpsundersökningen. RAÄ 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm. Rapporter över 14 C-analyser från Abbetorpsundersökningen. RAÄ 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. 4:3 Markkemiska analyser Engelmark, R. & Linderholm, J a. Miljöarkeologiska undersökningar av jordprov från område 7, område 9 samt Kultklammern, Abbetorp, Rinna sn, Östergötland. Opublicerad rapport från Miljöarkeologiska Laboratoriet, Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. Engelmark, R. & Linderholm, J b. Miljöarkeologiska undersökningar av jordprov från område 11, Abbetorp, Rinna sn, Östergötland. Opublicerad rapport från Miljöarkeologiska Laboratoriet, Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. 4:4 Fosfatanalyser Nydolf, N-G a. Ög, Rinna sn, Abbetorp, område 11 öst (hus 3). Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G b. Ög, Väderstad sn, område 7, Hagen (härdområde). Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G c. Ög, Rinna sn, Abbetorp område 11, hus 2. Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G d. Ög, Väderstads socken, Abbetorp, Hagen, område 7, härdområde. Ög, Väderstads socken, Abbetorp, område 11, härdområde 2 och 3. Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. Nydolf, N-G Ög, Rinna sn, (område 10, hus 1 och 4). Rapport, uppdrag nr / Fosfatlaboratoriet, Gotlands fornsal. 4:5 Geotermometri och termolunimiscens Kresten, P. & Goedicke, C Geotermometri och termoluminiscensdatering av skörbränt stenmaterial från Abbetorp 1:10, RAÄ 288 m fl, Rinna sn, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV GAL, Geoarkeologiskt laboratorium. Analysrapport nummer :6 Arkeobotaniska analyser Ranheden, H Abbetorp. Arkeobotaniska analyser av makrofossilmaterial samt markpollenanalyser från boplatslämningar och fossil åkermark.raä 288 m fl i Rinna socken, RAÄ 241 m fl i Väderstads socken, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV-mitt. Stockholm. 4:7 Osteologiska undersökningar Sigvallius, B Abbetorp. Osteologisk undersökning av bränt och obränt benmaterial från boplatser och gravar i Väderstads (RAÄ 241 m fl) och Rinna (RAÄ 288) socknar, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt. Stockholm. 4 Inledning

6 4:8 Fördjupad analys av stenmaterial från område 10 Kihlstedt, B Analys av stenmaterial från RAÄ 288, Abbetorp 1:10, Rinna sn, Östergötland. 4:9 Konseveringstekniska rapporter Choe, Y Konserveringsrapport. F50693, F50695, F50696 och F RAÄ 241 m fl Väderstad sn, Ög. RAÄ, Antikvarisk tekniska avdelningen, Enheten för konservering av museiföremål. Dnr Lampel, K Konserveringgsrapport. Femton föremål av kopparlegering, åtta föremål av järn samt två blyföremål från RAÄ 41 m fl, Väderstad sn, Ög. RAÄ, Antikvarisk tekniska avdelningen, Enheten för konservering av museiföremål. Dnr Kling, A Konserveringsrapport. föremål från RAÄ 41 m fl, Väderstad sn, Ög. RAÄ, Antikvarisk tekniska avdelningen, Enheten för konservering av museiföremål. Dnr Listor Listorna ligger i formatet dbase men är länkade till Access, vilket betyder att de kan öppnas och läsas härifrån. De listor som refererar till område 10 är benämnda AB97, område 11 benämns AB98 och område 7 benämns HAGE. Anläggningslista (AB97_ANL.dbf, AB98_ANL.dbf, HAGE_ANL.dbf) Fyndlista (AB97_SAK.dbf, AB98_SAK.dbf, HAGE_SAK.dbf) Lista över kolprov (AB97_PK.dbf, AB98_PK.dbf, HAGE-PK.dbf) Lista över makroprov (AB97-PM.dbf, AB98_PM.dbf, HAGE-PM.dbf) 14 C-lista (ABBEC14.dbf) 6 Planritningar Ritningarna ligger i formaten Drafix respektive Arcview. Plan, område 7. Plan, område 9 och 10. Plan, område 11. Plan med dateringar från 14 C-analys inskrivna. Inledning 5

7 Inledning Maria Petersson Abbetorp ligger i Rinna socken strax söder om Väderstad i Östergötland. Här utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, under 1997 och 1998 en slutundersökning inom en sträcka av 550 meter med en bredd varierande mellan 60 och 80 m. Fältarbetena pågick under sammanlagt tolv månader, från juni till november 1997 samt från mars till november Arbetena orsakades av att E4:an skulle få en ny sträckning mellan Väderstad och Stora Åby. Uppdragsgivare var Vägverket, Region Sydöst. Slutundersökningen berörde delar av en stor boplats med kontinuitet från tidig förromersk järnålder till slutet av äldre järnålder. Vidare undersöktes ett grav- och kultområde bestående av ett gravfält, en inhägnad yta, ett härdområde samt offer i anslutning till två block och i en sankmark. Gravfältet, liksom härdområdet, daterades till perioden yngre romersk järnålder till början av vendeltid. På kultplatsen har offer av stenföremål skett redan i senneolitikum. Tyngdpunkten för offrandet har varit yngre Fig 2. Topografisk karta med stensträngssystemet söder om Väderstad markerat. Skala 1: Inledning

8 romersk järnålder och folkvandringstid, eventuellt med kontinuitet till tidig medeltid. Vidare undersöktes tidigneolitiska boplatslämningar i form av två hyddgrunder, ursprungligen belägna på en avsats nära ett vattendrag. Det undersökta området låg i ett välbevarat stensträngssystem söder om Väderstad, det s k Väderstadssystemet (fig 2). Alla de arkeologiska undersökningar som föranleddes av E4:ans utbyggnad i Väderstadssystemet, ingår i Väderstadsprojektet. Projektet syftar till att studera landskapsstruktur och förändring under 6000 år. Projektledare för Abbetorpsundersökningen var Maria Petersson. I projektledningen har också ingått Lars Backman, Karin Lindeblad, Kristina Persson och Ulf Stålbom. Rapporten har skrivits av Göran Gruber, Karin Lindeblad, Maria Petersson och Katarina Österström. För område 7 har Katarina Österström skrivit avsnittet om gravfältet, om fossil åkermark och härdområde samt om senneolitiska fynd. Karin Lindeblad har skrivit avsnittet om offer vid våtmarken och Maria Petersson avsnittet om den stensträngsinhägnade ytan. För område 10 har Göran Gruber och Maria Petersson skrivit samtliga avsnitt utom det rörande neolitikum i område 10 c, vilket skrivits av Katarina Österström och Maria Petersson. I kapitlet Analysresultat har Göran Gruber skrivit avsnitten rörande geotermometri och termoluminiscensdateringar. Resten av kapitlet har skrivits av Maria Petersson. Övriga kapitel har endast en författare, vilken anges i rubriken. I fält medverkade Anna Berggren, Annelie Claesson, Åsa Fredell, Göran Gruber, Åse Hedemark, Mats Hellgren, Andreas Hennius, Sverker Holmkvist, Anders Kaliff, Ebba Knabe, Katarina Korsfeldt, Lisa Larsson, Fredrik Molin, Stefan Månsson, Ann-Lili Nielsen, Per Nilsson, Tony Nilsson, Gunnar Nordanskog, Björn Nyberg, Kristina Persson, Magnus Rolöf, Claes Ternström, Jan Ählström och Katarina Österström. Som grävmaskinister och dumperförare deltog Roland Pettersson, Stig Petersson, Ulf Gustafsson, Björn Feldt, Magnus Lanshed och Evert Land. I stället för en regelrätt referensgrupp har olika personer med skilda expertområden konsulterats allt eftersom olika frågeställningar aktualiserats. Dessa har bildat en löst sammansatt referensgrupp. I denna grupp ingick Bente Magnus, Statens historiska museer; Kristina Lamm, Riksantikvarieämbetet; Charlotte Fabech, Århus universitet; Ulf Näsman, Århus universitet; Mats Widgren, Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet; Ellen Anne Pedersen, Anders Kaliff, Uppsala universitet; Michael Olausson, Riksantikvarieämbetet; Kristina Jansson samt Aadel Vestbö-Franzén, båda Jönköpings länsmuseum. Abbetorpsundersökningen ingick i ett av Riksantikvarieämbetet lett pilotprojekt, där syftet var att prova kontinuerliga uppföljningar av arkeologiska projekt. Uppföljningar skedde två till tre gånger per säsong och omfattade ekonomi och vetenskapligt innehåll. I detta pilotprojekt ingick representanter från Länsstyrelsen i Östergötland liksom från RAÄ. Rapporten består av fyra delar. I ett inledande block presenteras undersökningens bakgrund och förutsättningar. I ett andra block presenteras resultatet område för område och i ett tredje och sammanfattande block diskuteras resultaten ur kronologisk synvinkel. Ett fjärde block innehåller en mer utförlig presentation av resultaten från de olika delområdena samt fördjupade studier av vissa tema. Den fjärde delen bifogas rapporten i form av en CD, som innehåller rapportens bilagor, anläggningsbeskrivningar, anläggningslistor, fyndlistor, provlistor m m. Dessutom planeras fyra större bearbetningar av Abbetorpsundersökningen, där olika aspekter av resultaten kommer att behandlas. Dessa är sociala aspekter av landskap och boplatsstruktur, boplatsens materiella kultur, grav- och offerplatsen samt gravfältet utifrån ett jämförande perspektiv. De fördjupade bearbetningarna kommer att tryckas i en volym av Skrifter från Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Undersökningarna vid Abbetorp har rönt ett stort intresse såväl bland arkeologer som hos allmänheten. Intresset har resulterat i en rad visningar och undersökningen har presenterats vid två årliga arkeologidagar samt i massmedia. Undersökningarna presenterades även för en internationell publik vid en konferens i Århus i Danmark våren 1998, vid EAA-mötet i Bournemouth år 1999 samt vid konferensen PECUS man and animal in antiquity i Rom år 2002 (Petersson 1999 c och 2001 b). De neolitiska lämningarna har behandlats i en artikel i Lund Archaeological Review 1998 (Carlsson & Hennius 1998). En populär framställning av de preliminära resultaten är publicerad i Östergötlands länsmuseums årsbok 2002 (Petersson 2002). Två kortare texter som behandlar fynd från Abbetorp ingår i UV Östs populärvetenskapliga bok Östgötafynd som gavs ut år 2001 (Lindeblad 2001). Resultaten från Abbetorpsundersökningen kommer också att bearbetas av Maria Petersson i samband med ett avhandlingsarbete vid Uppsala Universitet. Inledning 7

9 Fornlämningsbild Maria Petersson Topografi Abbetorp ligger i övergångszonen mellan slätt och skog, omedelbart söder om Östgötaslätten. Geologiskt utgörs området av en ca 500 m bred zon, söder om slättens leror och sandig/moiga morän. I övergångszonen förekommer lerig sandig/moig morän omväxlande med urberg, kärr och små ytor av glacial mjäla och grovmo (Jordartskarta; 8F Linköping SV, 8E Hjo SÖ). Dagens landskap är varierat med mindre partier åker, skog och hagmark (fig 3). Historiska kartor visar att undersökningsområdet utgjorts av utägomark som framför allt använts som bete. Flygfoton från 1940-talet visar att denna markanvändning fortfarande då var aktuell. Idag är stora delar av den gamla betesmarken planterad med skog. Mesolitikum Inventeringar kring Tåkern har givit resultat i form av såväl fynd som boplatser från mesolitisk tid (Larsson 1997 och där anförd litteratur). Flera fynd kan jämföras med Maglemosekulturens typer. En boplats som tidigt undersöktes var Åby fyrbondegård med fynd av bl a skivyxor. Under de senaste årens undersökningar i västra Östergötland har man undersökt flera boplatser från mesolitikum (Larsson 1996). Vid Mörby i Hogstads socken undersöktes år 1996 lämningar efter två runda hyddor som daterats till tidigmesolitikum (Kaliff m fl 1997:48 ff). Hyddorna har ursprungligen legat i närheten av en igenväxande sjö samt intill en bäck. Fynden var fåtaliga. Nära hyddorna fanns ett härdområde, där fynd av bearbetad sten indikerar redskapstillverkning och skinnbearbetning. Under år 2000 påbörjades undersökningarna intill Motala ström i Motala. Här finns ett stort fyndmaterial från senmesolitisk tid med bl a bearbetad kvarts, flinta och harpuner av ben. Materialet representerar sannolikt en permanent boplats, i ett system där även ingått temporära, säsongsvis utnyttjade boplatser (Carlsson, muntl). Neolitikum En tidigare ej uppmärksammad kategori av lämningar utgör de tidigneolitiska hyddor som undersökts i samband med senare års undersökningar i västra Östergötland vid platser som Hulje, Brunneby och Bäckaskog (Carlsson m fl 1996, Larsson 1994, Molin & Berggren 1999). Samtliga har framkommit i samband med undersökningar i plöjd åkermark. Hyddlämningarna var hästskoformade med en tydlig väggränna. I rännan fanns stolphål, vilkas dimensioner talar för att hyddkonstruktionen varit relativt robust och att hyddorna avsågs ha en lång livslängd. De har sannolikt varit del i ett bosättningsmönster med såväl regelrätta hus som hyddor (Larsson 2001), där de senare representerar säsongsvis eller på annat vis återkommande aktiviteter som inte omfattat hela befolkningen. Larsson menar att sådana aktiviteter kan var jakt, fiske och hantering av flinta och kvarts (Larsson 1997:12). Hyddornas topografiska läge ger ingen direkt ledtråd till deras ursprungliga användning. Platserna karaktäriseras av en nästan total avsaknad av fynd, vilket lett till en tolkning som i hög grad bygger på etnografiska analogier (Carlsson & Hennius 1998). En klassisk mellanneolitisk lokal i västra Östergötland är pålbyggnaden i Dags mosse vid Alvastra (Kaliff 1999 och där anförd litteratur). Pålbyggnaden har utgjorts av en plattform av stockar, vilken varit delad i två avdelningar där båda har haft en rumsindelning i olika enheter. På platsen fanns såväl trattbägarkeramik som gropkeramik. Man påträffade också djur- och människoben, stora mängder säd samt 40 dubbeleggade yxor. Människor har, åtminstone periodvis, bott på platsen. Den har dock knappast varit en ordinär boplats utan har tolkats som en religiös och social samlingsplats för grupper av människor inom ett större område (Kaliff 1999:35). Bronsålder Thomas B Larsson har på grundval av förekomsten av storhögar, hällristningar och äldre bronsåldersfynd identifierat tre koncentrationsområden i Östergötland; ett västligt söder om Tåkern, ett centralt söder om Roxen samt ett östligt på Vikbolandet och vid Norrköping (Larsson 1993:7 ff). Storhögarna ligger i grupper på ett likartat sätt som i Skåne. Östergötland uppfattas som den nordligaste utlöparen av den sydskandinaviska storhögstraditionen (Hyenstrand 1984). I det västliga området finns hällristningskomplexet vid Hästholmen och i en utdikad mosse i Norrö i Heda socken har hittats ett för landet unikt krumsvärd från äldre bronsålder (Selinge 1987). I 8 Fornlämningsbild Inledning

10 Fig 3. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 8E 2j Ljungstorp och 8F 2a Rinna med historiskt kartöverlägg och undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fornlämningsbild Inledning 9

11 Östergötland dateras skärvstenshögar till yngre bronsålder men framför allt till förromersk järnålder (Gruber & Larsson i manus). I Vistad undersöktes år 1987 en bronsåldersboplats. Den ligger 1,5 km norr om Abbetorpsboplatsen. Vistadboplatsen daterades till perioden ca f Kr dvs yngre bronsålder. Vid Vistad undersöktes bl a hus och ugnar. Keramiken som tillvaratogs var till övervägande del av sk lausitztyp. Boplatsen tolkades av T B Larsson i termer av östligt inflytande (Larsson 1993). Vid de undersökningar som utfördes under åren , i samband med E4:ans breddning mellan Mjölby och Väderstad, har endast enstaka dateringar till senneolitikum/äldre bronsålder erhållits. Från yngre bronsålder och även förromersk järnålder finns ett flertal ensamliggande härdar eller härdgrupper. Dessa har uppfattats höra samman med intensiv betesdrift i området (Petersson 2001 a och b). Äldre järnålder I området omedelbart söder om Östgötaslätten finns rika spår från äldre järnåldern. Stora sammanhängande relikta landskap med antagen datering till denna tid finns t ex vid Särstad i Rinna socken och i Ryckelsby i Ekeby socken, liksom i det aktuella området söder om Väderstads samhälle (fig 4). Karaktäristiskt för landskapet är stensträngssystem där stensträngarna dels skiljer olika markslag åt, dels förefaller skilja olika ägor åt. Inom dessa stensträngssystem finns fossila åkerytor men de kan oftast inte få en säker datering utan arkeologiska undersökningar (Petersson 1999 b). Stensträngarna har trots detta använts för att söka rekonstruera den forntida markanvändningen, där både åker, äng och bete antas ha ingått (Widgren 1983). Det har antagits att stensträngssystemen i östra Östergötland börjat anläggas kring 100 e Kr och tagits ur bruk kring 500 e Kr. Grunden för detta antagande ligger primärt inte i att stensträngar daterats utan i indirekta dateringar. Stensträngarna i östra Östergötland inhägnar ofta mark som antas ha använts som åker och äng i ett fast system av inmark och utmark som i sina huvuddrag liknar odlingssystem från historisk tid. I analogi med senare odlingssystem har gården legat på inmarken. Både ängs- och betesmarken har varit viktig eftersom dessa erbjudit foder åt djuren. Stallning av husdjuren har varit ett av systemen för uppsamling av gödsel som tillförts de perma- / 0 0,5 1 km Tätbebyggt område Åkermark Skog och hagmark Stensträngar Fig 4. Stensträngssystemet söder om Väderstad. Skala 1: Fornlämningsbild Inledning

12 nenta åkrarna (Widgren 1983). Kritik mot detta sätt att beskriva äldre järnålderns jordbruk har framförts. Bl a har påpekats att modellen med inmark och utmark alltför mycket lånat drag från det historiskt kända jordbruket (Näsman 1979). Dateringar av boplatslämningar i inmarksläge i ett stensträngslandskap har givit dateringar till tal e Kr (Baudou 1973, Lindqvist 1968, Widgren 1983). Här har man antagit att anläggandet av boplatserna skett samtidigt med att stensträngarna byggts. Ett sådant antagande är dock problematiskt för Östergötlands del. Rikard Hedvall har gjort en sammanställning av 108 daterade boplatser i Östergötland, undersökta under åren av Riksantikvarieämbetet (Hedvall 1995:34). Denna visar att många av äldre järnålderns boplatser anlagts under perioden f Kr liksom även tiden kring 200 f Kr, medan få boplatser övergivits under denna period. Under ca 600 f Kr Kr f tillkom 74 boplatser och i perioden ca Kr f 400 e Kr nyetablerades sju boplatser. I perioden e Kr övergavs huvuddelen av äldre järnålderns boplatser medan endast två nya anlades. En av huvudtrenderna i studien är att boplatser som tillkommit i slutet av bronsålder/tidig förromersk järnålder har haft en varaktighet fram till slutet av äldre järnålder/början av yngre järnålder. Detta visar på en lång platskontinuitet hos många boplatser, vilket medför att boplatsernas anläggningstid inte utan vidare kan anses datera stensträngarna. I östra Östergötlands stensträngssystem finns ofta terrasser med husgrunder. Inga sådana är kända i västra Östergötland. Ofta finns även gravar inom stensträngssystemen, både ensamliggande och gravfält. De äldsta gravarna som regelmässigt förekommer i stensträngssystemen kan dateras till sen bronsålder/tidig järnålder och de sammanfaller troligen tidsmässigt med anläggningsperioden för äldre järnålderns boplatser. Vi vet mycket lite om markutnyttjande och näringsfång vad gäller tiden från slutet av bronsålder/tidig järnålder, när en stor mängd boplatser anläggs och fram till tiden när man antagit att stensträngssystemen börjar byggas. Man kan observera att stensträngarnas anläggande inte innebar att näringsfånget ändrades så radikalt att de existerande boplatserna var tvungna att flytta. Det innebär dock inte att stensträngsystemens byggande inte innebar förändring. Enbart med ledning av stensträngssystemens morfologi kan man sluta sig till att en gradvis allt mera detaljerad finfördelning i markindelningen ägt rum. Byggandet av hägnader kan dels ske av anledningar som hänger ihop med markägande, dels som ett led i en intensifiering av jordbruket. För att kunna uttala sig om ägandeförhållanden krävs mera ingående undersökningar. Stensträngsbyggandet har definitivt inneburit en intensifiering av jordbrukets markutnyttjande, där en mängd mindre hagar hägnats in så att varje markområde kunnat utnyttjas maximalt. Yngre järnålder och medeltid Om yngre järnålderns markanvändning i området vet vi mycket lite. Det mesta tyder på att när huvuddelen av äldre järnålderns boplatser övergavs i perioden e Kr, flyttade bebyggelsen till de från historiskt kartmaterial kända bytomterna ( Petersson & Ulfhielm 2000 och där anförd litteratur). Vi vet däremot inte om det redan fanns bebyggelse på dessa vid denna tid, eller om helt nya bebyggelseplatser togs i bruk. Det arkeologiska källmaterialet är ännu alltför litet för att kunna ge ett säkert svar. Boplatsernas flytt har antagits innebära att en omarrondering så småningom skett, där stensträngssystemens markanvändning övergivits. Mats Widgren menar att detta troligen var kopplat till ett förändrat brukningssätt, möjligen kombinerat med en intensifiering av sädesodling i jordbruket (Widgren 1997). Undersökningsområdet är beläget inom Väderstads och Abbetorps byar och ca 1 km söder om Väderstads medeltida kyrka (nu övergiven) och historiska bytomt (fig 3). Det finns inga kända gravar från yngre järnåldern i bytomtens närhet. Byn bör vid tiden för kyrkbyggandet ha haft sitt historiska läge men när den etablerades är inte känt. För vidare diskussion kring den historiska bebyggelsen och markanvändningen se Widgren Fornlämningsbild Inledning 11

13 Förundersökningarna Maria Petersson Inför den planerade utbyggnaden av väg E4, delsträckan Väderstad Stora Åby, utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, under 1992 en arkeologisk utredning i form av en specialinventering (Larsson 1992). Då framkom ett till största delen tidigare okänt större sammanhängande stensträngssystem i området söder om Väderstads samhälle, det s k Väderstadssystemet. Under 1995 utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en specialkartering, vilken utmynnade i en analys av området (Larsson m fl 1996). Under 1996 genomfördes ytterligare förundersökningar i form av begränsade grävinsatser och provtagning för naturvetenskapliga analyser (Ericsson m fl 1999). Nedan diskuteras resultaten från framför allt 1996 års förundersökningar. De här använda områdesbeteckning har också använts vid slutundersökningarna (fig 5). Område 7 gravfält och offerplats Efter förundersökningen 1996 tolkades lämningarna inom området som spår av en mindre, välbevarad boplats med datering till romersk järnålder. Boplatsen bedömdes omfatta en platå med härdar och stolphål, sannolikt hus. Väster härom, i kanten till en sankmark, fanns ett kulturlager som hade karaktären av utkastlager. Till komplexet hörde också ett vattenhål. I anslutning till boplatsen fanns en mindre skålad åkeryta som delvis inramades av stensträngar. I området fanns också en mindre yta som inhägnades av en stensträng. Denna hägnad tolkades primärt som använd i samband med boskapsskötsel även om ett samband med förhistorisk kult också bedömdes som möjligt. Praktiskt taget hela område 7 har varit odlat vid något eller några tillfällen under perioden från ca 1500 e Kr till modern tid. Fornlämningsbilden och tolkningen av område 7 kom emellertid att helt ändras när avbaningsarbetena påbörjades våren Centralt i området fanns ett gravfält, beläget på och kring ett berg. På gravfältets högsta parti låg en domarring och kring denna grupperade sig ett antal runda stensättningar. Gravfältet delades i två delar av en stensträng som delvis överlagrade vissa gravar. Avbaningarna visade också snart att det inte fanns någon boplats inom område 7. Kulturlagret har istället till största delen tillkommit i samband med offeraktiviteter. Härdarna på avsatsen nedanför gravfältet hade också samband med grav- och kultaktiviteter i området. Redan i fält var det tydligt att man i tolkningen av samtliga företeelser inom område 7 borde överväga en aspekt av grav och kult. Materialet i sin helhet saknade paralleller, något som delvis förklarar varför tolkningarna efter förundersökningen så helt skiljer sig från slutundersökningens resultat. Område 8 fornlämningsfritt område Område 8 var beläget mellan område 7 och område 9. Topografiskt utgjordes område 8 av omväxlande sankmark, berg i dagen samt berg med tunt jordtäcke. Jordmånen var grusig till stenig morän. På den äldsta kartan, från 1630-talet, är området markerat som skogsmark men redan i slutet av 1600-talet är det använt som bete, en markanvändning som verkar ha kontinuitet fram till mitten av 1800-talet. Vid förundersökningarna 1996 drogs fem schakt inom området i syfte att undersöka om några av de planare ytorna mellan uppstickande berg varit odlade. Undersökningarna visade att så ej var fallet. Inte heller framkom andra tecken på mänsklig verksamhet. Området kom därför inte att omfattas av de arkeologiska undersökningarna Område 9 en fossil åker Vid specialkarteringen 1995 registrerades i detta område en åkeryta som i väster begränsades av en stensträng. Ett åkerhak som följde stensträngen kunde också iakttas ca 1,5 m väster om densamma. Ungefär mitt på ytan fanns en till största delen stenskodd terrasskant med riktning nord syd. Vid förundersökningen 1996 drogs flera schakt i sluttningens längdriktning. En datering av en härd belägen 4 m väster om stensträngen, i mark som ej bedömdes som fossil åkermark, gav en datering till f Kr. Fyra kolprov som togs i botten av ploglagret gav dateringar till 1500-talet e Kr. Den geometriska kartan från 1600-talets mitt visar att ytan då varit i bruk som åker och hört till Abbetorps odlingsmark. Dateringarna från åkerytan tydde inte på någon tidigare odlingsfas. Åkerns läge i stensträngssystemet och närheten till boplatsen gjorde att man inte, efter förundersökningen, kunde utesluta att det ändå rörde sig om en förhistorisk åker. 12 Inledning Förundersökningarna

14 Område 10 och 11 en boplats I samband med förundersökningen 1996 framkom en boplats, vilken inom vägområdet omfattade drygt m 2. Boplatsen var till största delen belägen i dagens åkermark där den sterila jordmånen var lera. I öster begränsades boplatsen av ett skogsparti med berg i dagen och morän. I gränsen mellan åkermark och skogsmark löpte en stensträng, som kan ha utgjort en gräns för boplatsområdet. I boplatsens nordöstra del låg ett vattenhål. Detta hade möjligen samband med en stensträng, möjligen en fägata, söder om boplatsen. Fägatan föreföll leda direkt i riktning mot vattenhålet. En av stensträngarna i fägatan svängde av åt väster. Möjligen är det så att denna stensträng utgjort boplatsens sydgräns. I väster begränsades boplatsen av nutida skogsmark. Omedelbart väster om boplatslämningarna vidtog en fossil åkeryta. Centralt på boplatsen fanns en svacka med riktning nord syd. Denna svacka skiljer område 10 från område 11. Enligt äldre kartor har här funnits ett vattendrag som runnit ut i Tåkern. Ytterligare ett vattendrag med riktning nord syd har enligt äldre kartor funnits i östra delen av område 11. Några meter väster om vattendraget fanns vid undersökningstillfället det ovan nämnda vattenhålet. Vid förundersökningarna antogs att boplatsen innehöll flera ytor med separata funktioner, samt ytor med olika intensitet i användningen. Fig 5. Den detaljkarterade delen av stensträngssystemet med vägområdet markerat och delområdenas nummer angivna. Område 10 den västra boplatsdelen Inom område 10 framkom vid förundersökningarna boplatslämningar dels i åkermark, dels på impedimentmark. Boplatsytan utgjordes topografiskt av en distinkt avsats samt svag östsluttning av lerig mark i åkermark och begränsades i väst av ett skogsbryn samt den här liggande fossila åkerytan (område 9). I norr liksom i söder begränsades ytan av mindre berg belägna på impedimentmark. På ett block i det sydliga impedimentet fanns en skålgrop (RAÄ 233). I öster var den topografiska begränsningen den ovannämnda svackan där tidigare funnits ett vattendrag. Förundersökningarna Inledning 13

15 I den västra boplatsytans norra del, på impedimentet, undersöktes en skärvstenshög och det fanns indikationer på att det kunde finnas ytterligare en. Impedimentet hade till största delen ej varit odlat, vilket innebar att de lämningar som fanns här var välbevarade. I anslutning till skärvstenshögen fanns t ex en större härd, som var helt intakt. I sluttningen strax söder om skärvstenshögen påträffades relativt tätt med boplatslämningar, bland annat stolphål och en härd med sådan inbördes relation att de tolkades som lämningar av ett hus. Ytterligare stolphål, härdar och nedgrävningar fanns på hela avsatsen. I sluttningens nederkant identifierades ett ca 20x20 m stort kulturlager, där olika stratigrafiska lager var urskiljbara. En härd, anlagd på kulturlagret, daterades till f Kr, medan ett kolprov från botten av lagret daterades till f Kr. En mindre provruta grävdes i kulturlagret. Härvid tillvaratogs brända och obrända ben, keramik, bränd lera samt kol från olika nivåer i lagret. Provrutans ringa storlek gjorde att det var omöjligt att säga om kulturlagret innehöll ett hus eller om det rörde sig om ett avfallslager. Från område 10 utfördes sex 14 C-dateringar, vilka med ett undantag föll inom tidsspannet 200 f Kr 230 e Kr. Område 11 den östra boplatsdelen Den östra boplatsdelen var så gott som uteslutande belägen i dagens åkermark. Boplatsytan utgjordes topografiskt av plan lerig mark samt västsluttning av densamma ner mot den sänka som åtskiljde område 10 från område 11. I väster avgränsades område 11 av ett mindre, anläggningstätt område som anslöt till ett vattenhål. De centrala delarna av område 11 utgjordes av det område som hade de tydligaste och mest välbevarade lämningarna på hela boplatsen. Här undersöktes en stenfylld ränna tolkad som rester av en husvägg. Inne i huset fanns rester som tolkades som en eldpall av lera. Flera stora härdar framkom också liksom stolphål och nedgrävningar. I områdets nordvästra del fanns även ett röjningsröse. I områdets östra del, som en gräns för den intensiva boplatsdelen, framkom vid förundersökningarna ett kulturlager, högst 50x15 m stort (N S) och intill 1 m tjockt. I kulturlagret grävdes två provrutor. Även här tillvaratogs brända och obrända ben, keramik, bränd lera och kol. Liksom kulturlagret i område 10 var lagret svårtolkat. Söder om kulturlagret fanns en svacka i terrängen som fortsatte även söder om vägområdet. I svackan framkom ett upp till 1,5 m tjockt lager av skärvsten som upptog en yta av minst 500 m 2 inom undersökningsområdet. En provruta grävdes i skärvstenslagret. Här tillvaratogs keramik, brända och obrända ben, malstenslöpare, bränd lera och kol. Ett kolprov ur skärvstenslagrets övre del gav en datering till e Kr. Området öster och väster om skärvstenslagret var för övrigt relativt fritt från anläggningar. I områdets nordöstra del fanns ett vattenhål omgivet av impedimentmark, som visade tecken på att ha varit odlat i relativt sen tid. I schakten söder om vattenhålet fanns endast mycket sparsamt med anläggningar i form av enstaka härdar. Däremot iakttogs relativt rikligt med bränd lera i området närmast vattenhålet. Öster om vattenhålet framkom årderspår inom ett begränsat område. Ett kolprov från det kulturlager som överlagrade årderspåren daterades till f Kr. En härd låg stratigrafiskt under årderspåren. Härden daterades till f Kr. I den sydöstra delen av område 11 framkom vid förundersökningen två anläggningar som tolkades som eventuella grophus. Dessa låg i ett mindre område med sandig jordmån. En härd i anläggningarnas omedelbara närhet daterades till Kr f 200 e Kr. Området var i övrigt fattigt på anläggningar. Från område 11 analyserades åtta 14 C-prover vid förundersökningen. En datering var senneolitisk, två från yngre bronsålder och fem från förromersk/tidig romersk järnålder. Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten från förundersökningarna pekade på att det inom område 11 fanns en boplats från yngre bronsålder samt förromersk och tidig romersk järnålder med huslämningar och olika typer av kulturlager. Resultatet antydde att boplatsen utgjordes av grupper av anläggningar åtskilda av stora, tomma, mellanliggande ytor. 14 Inledning Förundersökningarna

16 Frågeställningar inför slutundersökningen Maria Petersson De undersökningar som föranleddes av utbyggnaden av E4:an mellan Stora Åby och Väderstad benämns Väderstadsprojektet Landskapsstruktur och förändring under 6000 år. Den bärande idén med undersökningarna är en studie av hur människan strukturerat och verkat i landskapet sett i ett långtidsperspektiv, som tar sin början i neolitisk tid. Målsättningen var att erhålla en mer detaljerad bild av det agrara samhället och dess föreställningsvärld liksom att påvisa landskapsstrukturer från skilda tider genom att studera förändringar i klimat, teknik och mentalitet. Undersökningsområdet är beläget i utkanten av ett centralområde, något som gör området ytterst lämpat för studier av problematiken kring samhällets konjunkturer i form av regressions- och expansionsfaser. För att kunna arbeta med dessa övergripande frågeställningar i sikte även i undersökningsskedet har de brutits ned till frågeställningar som är specifika för de enskilda fornlämningskategorierna boplats, grav- och kultområde samt landskapet med stensträngar och fossil åkermark. Särskilda dokument för detta arbete iordningställdes under fältarbetet. Med utgångspunkt i resultaten från förundersökningen upprättades år 1997 en undersökningsplan som omfattade boplatslämningarna och den fossila åkermarken. De kontinuerliga projektuppföljningarna innebar att de vetenskapliga målen ständigt modifierades men även att mer detaljerade frågeställningar formulerades, vilka bidrog till att belysa huvudfrågeställningarna. En grundlig revision av undersökningsplanen företogs också år 1998, efter det att gravfältet och offerplatsen framkommit. Stenålder Från förundersökningen fanns två dateringar från stenåldern. Ett kolprov från underdelen av ett kulturlager i område 10 daterades till tidigneolitikum. I område 11 daterades en härd strax öster om vattenhålet till tidigneolitikum och ett kolprov ur ett kulturlager väster om vattenhålet till senneolitikum. Inom område 12 gav ett flertal 14 C-analyser dateringar till senneolitikum och området tolkades som en senneolitisk boplats. En projektplan för denna undersökning upprättades. Frågeställningarna inriktades på boplatsens struktur och omfattning (Molin i manus). De tre huvudblocken vad gäller frågeställningar rörde materiell kultur och boplatsstruktur, kontinuitet och diskontinuitet samt boplats och landskap. Boplatsens centrum bedömdes ligga i område 12 och område 11 bedömdes som perifert. De tidigneolitiska dateringarna till trots upprättades från början ingen målsättning rörande denna tidsperiod. I ett tidigt skede av undersökningen framkom två hyddgrunder med ikringliggande anläggningar och enstaka tveksamma stenartefakter inom område 10. Hyddgrunderna var U-formade. En hydda med liknande form hade framkommit vid Hulje och daterats till tidigneolitikum men fenomenet med hästskoformade hyddgrunder var för övrigt okänt i Östergötland. Pga avsaknaden av fyndmaterial och då särskilt bearbetad sten, uttrycktes starka tvivel rörande lämningarnas fornlämningsstatus och datering till stenåldern. Målsättningen blev därför att för det första fastställa om det rörde sig om fast fornlämning eller ett naturligt fenomen (t e x rotvälta). Den noggranna undersökningsmetoden gjorde att det snart stod klart att det rörde sig om det förstnämnda. Eftersom fenomenet var ganska okänt i Östergötland var målsättningen att söka datera hyddorna, att genom en noggrann undersökningsmetodik och dokumentation belysa deras konstruktion samt söka fastställa i vilket ekonomiskt sammanhang de fungerat och vidare att belysa deras funktion. Boplatsen Boplatsdelen (område 10 och 11) omfattande drygt m 2 och var den resursmässigt mest krävande. Undersökningarna kom att styras av fyra huvudfrågeställningar som presenteras nedan. 1. Boplatsens omfång i tid Förundersökningen antydde att Abbetorpsboplatsen hade platskontinuitet ända från bronsålder och in i järnåldern. Om så skulle visa sig vara fallet har detta intressanta implikationer för stensträngslandskapets uppkomst. Anläggandet av stensträngarna innebar inte en sådan reorganisering av bygden att alla boplatser behövde flyttas. Kanske antyder detta att anläggandet av stensträngarna inte heller innebar en så omfattande omläggning av ekonomin som är den gängse uppfattningen. Frågeställningar inför slutundersökningen Inledning 15

17 Boplatsens utsträckning i tiden och dess skilda faser kom att noga studeras. Denna frågeställning syftar egentligen till att ge verktyg för att kunna arbeta med frågeställningarna Boplatsens roll och plats i stensträngslandskapet Frågan om boplatsens plats och roll i stensträngslandskapet genererades framför allt av den specialkartering och analys av densamma som utfördes som en första del av förundersökningarna Med utgångspunkt i stensträngssystemets utformning och gravfältens placering utpekades tänkbara boplatslägen (Larsson m fl 1996:12 f). Dessa ligger till grund för den analys av det karterade stensträngslandskapets organisation som utfördes av Mats Widgren (1996). Widgren utgår i sin analys helt ifrån att stensträngar anlagts under perioden e Kr. Han föreslår två olika modeller för det karterade stensträngslandskapets organisation. Den ena modellen innebär en rad mindre, självförsörjande gårdar belägna spritt i stensträngssystemet. Den andra modellen innebär ett antal större självförsörjande gårdar belägna i kanten av slätten. En variant av den senare modellen kan även innebära att mindre underlydande enheter skulle kunna vara belägna inom stensträngssystemet (Widgren 1996:26 f). Den första modellen innebär att stensträngssystemet avspeglar ett egalitärt samhälle medan den andra innebär ett hierarkiskt samhälle. Trots att förundersökningen 1996 (Ericsson m fl 1999) gav en delvis annan bild av boplatsernas faktiska läge, påverkade det inte de två modellernas relevans. En fördjupad analys av markanvändning och markdisposition med utgångspunkt i slutundersökningens resultat är en möjlig väg att studera den sociala aspekten av området. Studier av den materiella kulturen både som uttryck för produktion och konsumtion är en annan möjlig väg att belysa sociala aspekter. 3. Boplatsens ekonomi Denna frågeställning syftar framför allt på jordbruksekonomin, det vill säga platsens ekonomiska bas. Även binäringar är emellertid av stort intresse, inte minst i diskussionen om självförsörjande gårdar och/eller underlydande mindre enheter. Man har tidigare antagit att boskapsskötsel spelat den viktigaste rollen under bronsålder och även under äldre järnålder (Larsson 1986). Under senare år har fokus kommit att förskjutas mot sädesodling, som man tillmätt allt större betydelse. Man har menat att anledningen till att korn blir huvudgrödan, beror på att ett nytt agrartekniskt komplex introducerats i början av yngre bronsålder (Viklund 1998). Korn ger rikligare skördar om åkrarna gödslas och man har menat att kornets ökning som odlad gröda fr o m denna tid beror på att man samtidigt börjat att regelmässigt gödsla åkrarna (som odlades i ensäde). Detta har kopplats samman med införandet av fähus och att långhusen nu fått en fähusdel. Stallningen av djuren beror enligt detta synsätt på att man lättare velat kunna tillvarata gödseln (Viklund 1998:18 f). Hur och i vilken omfattning aktiviteterna på boplatsen avspeglar boskapsskötsel respektive åkerbruk är därför av primärt intresse. En ingång till denna frågeställning ligger i själva huslämningarna, som i bästa fall avslöjar om husdjuren varit stallade eller ej. En annan ingång är en analys av närområdets markanvändning vad gäller odlade och icke odlade ytor. Insamling och analys av makrofossil- och pollenprov och markkemiprover samt ben från boplatsen kan också belysa denna fråga. 4. Boplatsens inre organisation Förundersökningen 1996 visade att Abbetorpsboplatsen lämpade sig för studiet av en boplats inre organisation. En viktig faktor var platsens topografi som bidrog till en rumslig uppdelning av boplatskomplexet. En andra faktor var naturligtvis att det redan vid förundersökningen kunde urskiljas olika ytor som föreföll ha olika funktioner. Förundersökningarna antydde också en boplatsstruktur där anläggningarna grupperade sig med stora, tomma mellanliggande ytor. Det fanns sålunda potential för att studera vilka skilda beståndsdelar som kan ingå i samma gård. Huslämningar har under senare år ägnats ett grundligt studium (Carlie 1999, Göthberg 2000, Göthberg m fl 1995).Vid Abbetorpsundersökningen fick därför bevarandegrad och materialets beskaffenhet styra hur detaljerad studien av husen kom att bli. När endast stolphål återstod ägnades husen mindre tid. Välbevarade husrester med kulturlager och bevarade golvlager kom däremot att studeras minutiöst. En viktig frågeställning som berörde såväl inre organisation som ekonomi var frågan om husens inre disposition. Frågeställningen ansluter till den aktuella debatten rörande husdjurens eventuella vintertida stallning (Viklund m fl 1998). Den detaljerade dokumentationen av husen och deras närområde gör att även mera immateriella frågor kan belysas. Som ett led i studiet av boplatsens inre organisation utformades en strategi för en specialstudie av härdar på boplatsen. Härdar är ett av arkeologins massmaterial. Som sådant bedömdes härdarna vara lämpade för studier av kvantitativ och statistisk art. Härdstudien syftade till att söka identifiera skilda härdtyper inom boplatsen samt studera deras spridning. Den syftade vidare till att studera härdarnas funktion och undersöka om funktionen kunde kopplas till läge på boplatsen. Härdstudien är ett led i en större studie av härdar i olika arkeologiska kontexter (Petersson 2001 b). Även skärvstenshögar kom att omfattas av fördjupade studier, såväl genom utökad dokumentation i fält som genom omfattande analysarbete i rapportfasen. Studien syftade till att undersöka skärvstens- 16 Frågeställningar Inledning inför slutundersökningen

18 högarnas funktion, en fråga som fått förnyad aktualitet under senare år. Två huvudspår för tolkningen har utkristalliserat sig. Den ena tar fasta på en rent rituell tolkning, där skärvstenshögar med begravningar spelar en central roll för tolkningen. Man menar att även ganska ordinära skärvstenshögar kan ses som en begravningsplats för förbrukad sten. Den andra tolkningsinriktningen innebär att skärvstenshögar är de platser där vissa typer av avfall deponeras. Lars Lundqvist (1990) menar att det är fel att se fenomenet skärvstenshögarna som en enhetlig kategori och att tolkningen måste utgå från det enskilda fallet. Han menar att det finns skärvstenshögar som representerar alla steg på en skala från det helt profana till det helt sakrala. Stensträngssystemet och stensträngarna Den viktigaste enskilda faktorn i undersökningarna är det välbevarade stensträngssystemet. Det innebär en ovanlig möjlighet att koppla arkeologiska lämningar av skild natur till en rumslig struktur som omfattar över 500 ha. Markanvändningens detaljer kan belysas genom fördjupad analys av stensträngssystemet. Ett mål för undersökningarna var att relatera stensträngarna till de undersökta fornlämningarna på ett källkritiskt tillfredsställande sätt. Information rörande landskapsutnyttjandet i Väderstadssystemet kan då där samtidighet föreligger användas som modell för jordbrukets markutnyttjande vid undersökningar av boplatser som saknar bevarade fossila landskapselement. Kontinuitet kontra förändring vad gäller markutnyttjande är en väsentlig frågeställning. Viktiga frågor är hur anläggandet av stensträngar i en till synes redan etablerad bygd har påverkat markutnyttjande, ägandeförhållanden, ekonomi, sociala förhållanden m m. Ger stensträngarna en bild av redan tidigare etablerade förhållanden eller innebär de introduktionen av något nytt? Vilka faktorer har initierat detta byggande? Inför förundersökningen fanns ambitionen att direktdatera alla stensträngar inom vägområdet med hjälp av röjningskol från lägen under strängarna. Så skedde dock ej. Vi kände därför inte till varken när man började anlägga stensträngar i området eller när de upphörde att vara ett funktionellt element i landskapet. Målsättningen att alla stensträngar inom undersökningsområdet antingen skulle direktdateras med röjningskol eller dateras med hjälp av stratigrafier kvarstod inför slutundersökningarna. Den fossila åkermarken Det storleksmässiga förhållandet mellan djurhållning och odling i ekonomin under skilda perioder är en central frågeställning för förståelsen av området och dess lämningar. Ett sätt som undersökningen kunde bidra till att belysa detta var genom att på arkeologisk väg söka fastställa markanvändningen inom skilda ytor inom stensträngssystemet. I samband med specialkarteringen 1996 identifierades t ex ett flertal odlingsytor inom stensträngssystemet. Det antogs att dessa var samtidiga med stensträngssystemet, som förutsattes härröra från perioden e Kr (se Widgren 1983). De fossila odlingsspåren visade ofta på god korrelation med stensträngarna. Den primära uppgiften inför slutundersökningen var att söka påvisa, eller vederlägga, samtidighet mellan stensträngar och anslutande fossila åkerytor. Inom de ytor där odling kunde beläggas, oavsett datering, var frågor rörande odlingens intensitet, tidsomfång och förhållande till boplatser/byar centrala. Fokus låg på den förhistoriska perioden. Således var den odling från talet som vid förundersökningarna belagts i praktiskt taget hela område 7, en aspekt som här inte vidare beaktades. För den fossila åkermarken fanns även en annan aspekt; en metodisk. Undersökningarna av fossil åkermark inom Väderstadssystemet ingick i det metodutvecklingsarbete som inleddes 1994 i och med att fossil åkermark förundersöktes i samband med E4:ans breddning mellan Mjölby och Väderstad. Detta arbete, dess mål och metoder, finns utförligt beskrivet på annan plats (Peterson 1996, 1999 a, 1999 b och 2001 a). Dessa utgångspunkter tilllämpades även för års undersökningar. Metodarbetet innefattade förutom undersökningsmetod också en utveckling av de teoretiska verktygen för studiet av fossil åkermark. Inom område 11 kan årderspår för första gången undersökas sedan metodutvecklingsarbetet igångsatts. Grav- och offerområdet Lämningarna inom område 7 hade vid förundersökningen 1996 tolkats som rester av en liten boplats från romersk järnålder med minst ett hus. Inför slutundersökningen omfattades området av de fyra huvudfrågeställningar som redovisats för boplatsen inom område Det sågs som en extra poäng att både en stor och en liten boplats inom stensträngssystemet skulle komma att undersökas och den komparativa aspekten var viktig, inte minst för resonemang kring social organisation. Ganska snart efter att avbaningen inom område 7 hade påbörjats, stod det klart att det fanns ett gravfält centralt inom området. Fortsatt avbaning visade att det inte fanns någon boplats här utan att flera spridda företeelser såsom ett område med ett 100-tal härdar, en stensträngsinhägnad yta samt fynd koncentrerade kring två stenblock och i en sankmark men även spridda över ett större område skulle tolkas i termer av offer och rit. Att förstå platsens roll, vilken rumslig och social skalnivå den representerar samt dess relation till de undersökta boplatslämningarna i område 10 och 11 sågs som helt centralt. För att förstå området var en av de viktigaste frågorna de skilda företeelsernas inbördes relation. Detta gäller såväl dateringar som funktionellt samband. För var och en av de Frågeställningar inför slutundersökningen Inledning 17

19 skilda komponenterna i området uppställdes också detaljerade frågeställningar. Det faktum att gravfältet var beläget inom den karterade stensträngsbygden höjer dess informationspotential genom att det låg i ett samtida, fossilt landskap. Förutsättningarna för att studera frågor av mera rumslig natur som är kopplade till gravfältet är goda. Här kanske kan finnas svar på frågor rörande bygdens kontinuitet, gravfältets koppling till bebyggelsen, och särskilt då de undersökta huslämningarna i område 10 och 11, samt gravsedens stabilitet och upphörande. Offerlämningarna kring blocken och i sankmarken gav möjlighet att studera offerseden i detalj samt dess utveckling över tiden. Härdarna sågs som en del av de rituella aktiviteterna i området. Genom att de inlemmades i den härdstudie som närmare beskrivits ovan fanns möjligheten att närmare belysa vari deras roll bestått. Den stensträngsinhägnade ytans ursprungliga funktion hade tidigare uppfattats som en möjlig inhägnad för djur. Undersökningen syftade till att bekräfta eller vederlägga detta antagande. I och med att tolkningen av hela område 7 fick en ändrad inriktning, uppstod frågan om den inhägnade ytans eventuella anknytning till riterna i området. En viktig fråga att lösa har varit om det förelegat samtidighet mellan de olika aktiviteterna. Har t ex båda blocken varit magneter för offer samtidigt eller finns en tidsförskjutning dem emellan? Det har också varit viktigt att söka fastställa när offeraktiviteterna upphört eftersom detta kan antyda huruvida de varit förbundna med begravningar. 18 Frågeställningar Inledning inför slutundersökningen

20 Fältarbetsmetod, utförande och prioriteringar Maria Petersson Fältarbetet var, som redan nämnts, uppdelat på två säsonger. Område 9 och 10 undersöktes år 1997 medan område 7 och 11 undersöktes år En stor del av personalstyrkan var densamma de båda åren. Det första året omfattade den ca 15 personer varav två i arbetsledande ställning. Det andra året utökades den emellertid allteftersom säsongen fortskred. Vid slutet var 22 personer verksamma vid utgrävningarna, varav fyra i arbetsledande ställning. Vid en jämförelse mellan de två årens undersökningar framstår 1998 års undersökning som mera fokuserad men också hårdare prioriterad. Samtidigt blev resultatet på många sätt bättre 1998 trots att kostnadsramarna för 1998 års undersökningar var snävare än året innan. Under 1997 var en stor del av personalen vad som tidigare kallades praktikanter. Abbetorpsundersökningen var deras första kontakt med uppdragsarkeologi. Under 1998 hade de tillräcklig erfarenhet för att kunna arbeta mera självständigt. Detta uppvägde mer än väl den snävare budgeten. Under hela den period som utgrävningen pågick användes grävmaskin och dumper. Periodvis arbetade två lag parallellt. Den omfattande användningen av grävmaskin berodde på att en generell prioritering för undersökningens alla delområden var att avbana så stor del av området som möjligt, alltså även sådana delar som innehöll få lämningar. Detta bedömdes viktigt för att bättre förstå hur ytorna var strukturerade. Boplatslämningar Område 10 och 11, där boplatslämningar framkommit vid förundersökningen, låg huvudsakligen i dagens åkermark (fig 6). Det fanns emellertid mindre ytor som aldrig varit odlade inom både delområdena, liksom ytor som Fig 6. Område 9 11 från S. Väderstad i bakgrunden. Foto Jan Norrman (neg nr /105). Fältarbetsmetod, utförande och prioriteringar 19

PM utredning i Fullerö

PM utredning i Fullerö PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -

Läs mer

Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L

Läs mer

Boplats och åker intill Toketorp

Boplats och åker intill Toketorp uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport

Läs mer

Härdar och kulturlager på Snipvägen

Härdar och kulturlager på Snipvägen UV ÖST RAPPORT 2007:49 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Härdar och kulturlager på Snipvägen RAÄ 217:1, Berg, Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-3550-2006

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17

Läs mer

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget UV ÖST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-987-2004 Anna Molin

Läs mer

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK

Läs mer

Gång- och cykelväg i Simris

Gång- och cykelväg i Simris UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Vattenhål i Sockenmarken

Vattenhål i Sockenmarken UV ÖST RAPPORT 2007:57 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UTREDNING, ETAPP 2 Vattenhål i Sockenmarken RAÄ 140 och södra Sockenmarken, Ljungsbro Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-1671-2007

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Utkanten av en mesolitisk boplats

Utkanten av en mesolitisk boplats UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Multisportarena vid Himmelstalund

Multisportarena vid Himmelstalund UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV

Läs mer

Ny dagvattendamm i Vaksala

Ny dagvattendamm i Vaksala Arkeologisk förundersökning Ny dagvattendamm i Vaksala I anslutning till Österledens nya sträckning Fornlämning 113 Vaksala 1:1 Vaksala socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson 2 Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Boplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro

Boplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro RAPPORT UV ÖST 2001:28 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Boplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro sökschakt inför fjärrvärmeledning Linköpings kommun Östergötland Dnr: 422-5923-1999

Läs mer

Lekplats vid Slestadskolan

Lekplats vid Slestadskolan UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lekplats vid Slestadskolan Lambohov 2:20 Slaka socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2588-2002 Karin Sundberg UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK

Läs mer

Arkeologisk undersökning vid Backgården

Arkeologisk undersökning vid Backgården UV ÖST RAPPORT 2007:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning vid Backgården RAÄ 173 Backgården 2 och 3, Kvarnön Motala stad och kommun Östergötland Dnr 422-522-2007 Fredrik Molin UV ÖST

Läs mer

Bankeberg. Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1

Bankeberg. Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1 UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Bankeberg Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-219-2004 Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

En härd intill ett gravfält vid Tallebo

En härd intill ett gravfält vid Tallebo uv öst rapport 2008:23 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll En härd intill ett gravfält vid Tallebo Gistads-Överby RAÄ 27, Gistads Överby 3:1 Gistads socken, Linköpings kommun Östergötland

Läs mer

Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet

Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet UV ÖST RAPPORT 2007:77 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet Fivelsta och Västra Stenby socknar Motala kommun Östergötland Dnr 421-326-2006 Clas Ternström UV

Läs mer

Sökschakt vid Malmens flygplats

Sökschakt vid Malmens flygplats UV ÖST RAPPORT 2006:40 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Malmens flygplats Malmens flygplats, Västra Malmskogen Linköpings stad, Slaka och Kärna socknar m fl Linköpings kommun Östergötland Dnr

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2009:16 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-2275-2007 Karin Sundberg uv

Läs mer

Gasledning genom Kallerstad

Gasledning genom Kallerstad Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter

Läs mer

En stensättning i Skäggesta

En stensättning i Skäggesta uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning

Läs mer

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Schaktning för nya elkablar vid Åby Fyrbondegård

Schaktning för nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Rapport 2005:87 Arkeologisk förundersökning Schaktning för nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K

Läs mer

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad Rapport 2011:98 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad RAÄ 15 Bankeberg 5:23 Rappestads socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

Sökschakt vid Kvarns övningsområde UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Kvarns övningsområde Kristbergs socken Motala kommun Östergötland Dnr 421-2656-2006 Göran Gruber UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING,

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård

Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Rapport 2005:36 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg UV RAPPORT 2011:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-728-2010

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Tornbyområdet Ny elledning

Tornbyområdet Ny elledning Rapport 2005:29 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Tornbyområdet Ny elledning Skäggetorp 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad uv öst rapport 2009:22 arkeologisk förundersökning Vindkraft i Lårstad och Fågelstad RAÄ 236, äldre färdväg Lårstad 1:5, Fågelsta 2:2 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland Dnr 422-3600-2008

Läs mer

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar

Läs mer

En nyupptäckt skärvstenshög i Hovetorp

En nyupptäckt skärvstenshög i Hovetorp Rapport 2005:1 Arkeologisk förundersökning En nyupptäckt skärvstenshög i Hovetorp Vårdsbergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K

Läs mer

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping Rapport 2008:138 Arkeologisk förundersökning Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping RAÄ 307 Hammarspången 1:3 och Ällerstad 1:31 Drothems socken Söderköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Stora Sjögestad 20:1

Stora Sjögestad 20:1 UV RAPPORT 2011:131 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stora Sjögestad 20:1 Förundersökning inför utvidgning av körbana för hästar Vreta Naturbruksgymnasium, Stora Sjögestad 20:1 Vreta kloster socken, Linköpings

Läs mer

Arkeologisk förundersökning. Stora Torget. RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Arkeologisk förundersökning. Stora Torget. RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003 Arkeologisk förundersökning Stora Torget RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 22:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter Fastighet:

Läs mer

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning Inom RAÄ 312:1 och 358 på fastigheten Harvestad 9:1 Östergötland Linköpings kommun

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Dike längs Snipvägen i Berg

Dike längs Snipvägen i Berg Rapport 2008:76 Arkeologisk förundersökning Dike längs Snipvägen i Berg Intill RAÄ 43, 96 m fl Snipvägen Vreta Kloster socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S

Läs mer

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5 Rapport 2007:103 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5 RAÄ 47 och 48 Tingstads socken Norrköpings kommun Östergötlands

Läs mer

Förundersökning mellan Blåsvädret och Järngården

Förundersökning mellan Blåsvädret och Järngården uv öst rapport 2009:17 arkeologisk förundersökning Förundersökning mellan Blåsvädret och Järngården Fjärrvärmeschakt mellan Cloettavägen och Järngården Vreta kloster socken, Linköpings kommun Östergötland

Läs mer

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län. Rapport 2004:32 Arkeologisk utredning etapp 2 Händelö 2:1 f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R

Läs mer

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Norra Vi Ombyggnad av elnätet UV ÖST RAPPORT 2007:84 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Norra Vi Ombyggnad av elnätet RAÄ 54, RAÄ 203 Norra Vi socken, Ydre kommun Östergötland Dnr 421-3088-2006 Sofia Lindberg UV ÖST RAPPORT

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAPPORT 2015:42 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAÄ 21 SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Kabelskåp

Läs mer

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Rapport 2007:57 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Invid RAÄ 3 Konungsund 10:1 och 11:1 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Optokabel vid Majstorp

Optokabel vid Majstorp RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Utvidgning av lertäkt mellan Åby och Kallerstad

Utvidgning av lertäkt mellan Åby och Kallerstad uv öst rapport 2008:56 arkeologisk förundersökning Utvidgning av lertäkt mellan Åby och Kallerstad Invid RAÄ 348 m fl, Kallerstad 1:1 och 1:2 S:t Lars/Linköping Östergötland Dnr 422-1370-2007 Sofia Lindberg

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson

UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Karlslundsområdet Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson Karlslundsområdet 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala

Läs mer

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4

Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4 Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Sidus

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:29 ARKEOLOGISK UTREDNING. Påskagänget. Skåne, Dalby socken, del av Dalby 63:105 m. fl. Anna Lagergren-Olsson.

UV SYD RAPPORT 2002:29 ARKEOLOGISK UTREDNING. Påskagänget. Skåne, Dalby socken, del av Dalby 63:105 m. fl. Anna Lagergren-Olsson. UV SYD RAPPORT 2002:29 ARKEOLOGISK UTREDNING Påskagänget Skåne, Dalby socken, del av Dalby 63:105 m. fl. Anna Lagergren-Olsson Påskagänget 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003 Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning Brokind RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 43:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U

Läs mer

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-44556-24 Eget Dnr 628/4 K Kontonr 138 Socken/stad Jörlanda Sn/stadsnr 1558 Fornl.nr. 285 Landskap Bo Län Västra Götaland Kommun

Läs mer

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning Rapport 2007:117 Arkeologisk förundersökning Alvastra 5:3 Invid RAÄ 1 Alvastra 5:3 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson & Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta

Läs mer

I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland

I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland Arkeologisk undersökning Rapporter från Arkeologikonsult

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp UV ÖST RAPPORT 2004:29 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp Västra Stenby socken Motala kommun Östergötland Dnr 422-6-2004 Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2004:29 ARKEOLOGISK

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens

Läs mer

En härd söder om Huljeboplatsen

En härd söder om Huljeboplatsen UV RAPPORT 2011:129 ARKEOLOGISK UTREDNING En härd söder om Huljeboplatsen Arkeologisk utredning i samband med anläggande av damm vid Skrukeby 11:1 Högby socken, Mjölby kommun Östergötlands län Dnr 421-1336-2011

Läs mer