Förord. Kristdemokraterna Tyresö

Transkript

1 Kommunpolitiskt program för Tyresö mandatperioden

2

3 Förord Kristdemokraterna går till val på att göra Sverige Tyresö lite varmare och lite mänskligare. Vårt mål är inte nödvändigtvis att uppnå det mest effektiva samhället utan ett mänskligare Sverige Tyresö. Tyresö skall vara den mest attraktiva bostadsorten för alla åldrar på Södertörn. Bra barnomsorg och skola är en självklarhet. Rika möjligheter till friluftsliv och idrottsverksamhet. Tyresöborna ska känna sig trygga dygnet runt överallt. En valfri och värdig äldrevård. Miljöfrågorna beaktas i all kommunal verksamhet. Det kommunpolitiska arbetet innebär ansvar för en bred verksamhet. Våra barn och ungdomar ska ges en god start i livet. Det gäller att se individens möjligheter. Den som behöver stöd i livet ska kunna känna trygghet att kommunen tar sitt ansvar. Våra äldre ska veta att den kommunala äldreomsorgen sätter den enskilde individen i centrum. Familjerna ska tillåtas att göra egna val. Det är inte kommunen som ska dirigera hur familjerna ska ordna med barnomsorgen. Föräldrar vet bättre än politiker. Varje familj är unik och måste få vara det. Med en sådan hållning från kommunens sida stärks familjerna och vi får en hållbar grund för samhällsbygget. Kommunpolitikens inriktning måste vara att ge förutsättningar för hållbar utveckling, men påverkas naturligtvis i hög grad av de ramar som riksdag och regering ställer upp för det kommunpolitiska arbetet. Därför innehåller detta kommunpolitiska program en blandning av visioner som kan beslutas på kommunal nivå och sådant som måste beslutas på nationell nivå. Naturligtvis finns det saker i programmet som redan är infört/fungerar i vår kommun, men vi har med det ändå eftersom vi tycker det är viktigt att presentera ett heltäckande kommunpolitiskt program. Kristdemokraterna har ingått i ledningen av Tyresö kommun i många år och vi är beredda att fortsätta ta ansvar för en fortsatt bra och stabil utveckling av vårt fina Tyresö. Kristdemokraterna Tyresö

4 Innehållsförteckning 1. En kommun med god ekonomisk hushållning Kommunens betydelse för ett bra näringslivsklimat Familjen i vardagen Trygg skola med tydlig värdegrund Ett rikt fritidsliv ger mervärde En kommun där funktionsnedsättning inte blir ett handikapp Tankeskifte i vård och omsorg En kommun med ekologiskt hållbar utveckling Kultur bidrar till det goda livet En kommun med trygghet och god stadsplanering En kommun med en god personalpolitik... 25

5 1. En kommun med god ekonomisk hushållning En god ekonomi är grunden för utveckling av kommunal service. Med det menar vi en god hushållning med de medel som anförtrotts de förtroendevalda att använda till gemensamt finansierad service. Vår syn på hushållning grundar sig på förvaltarskapstanken, där de förtroendevaldas uppdrag är att förvalta de medel som finns för att få ut mesta möjliga nytta av satsade medel. Förvaltarskap är långsiktigt, det innehåller ett hållbarhetsperspektiv och ett ansvar mot kommande generationer. Kristdemokraterna vill att kommunen ständigt prövar verksamheten så att den drivs med mesta möjliga service till lägsta möjliga kostnad alltfler kommunala tjänster omfattas av servicegarantier den kommunala revisionen ska ha en självständig ställning och garanteras resurser för en effektiv revision pensionsskuld som avser tiden före 1998 skall betalas med ett årligt överskott på c:a 2% så att skulden betalas av nuvarande generation verka för oförändrad eller sänkt kommunalskatt det via regelbunden omvärldsbevakning ska finnas en helhetsbild hur den sammantagna effekten av skatt och avgifter påverkar hushållens ekonomi Etik grunden för god hushållning De etiska frågorna måste ständigt uppmärksammas för att förebygga oegentligheter och för att skapa förtroende hos medborgarna för politiker och tjänstemän. Våga ompröva för största möjliga nytta All kommunal verksamhet måste ständigt prövas för att nå målet mesta möjliga service till lägsta möjliga kostnad. Omprövningen blir i längden en garanti för att kommunen ska kunna erbjuda en social trygghet, en förskola och skola med kvalitet och en omsorg om äldre och funktionshindrade som är värdig. Genom att hushålla med de kommunala resurserna kan det skapas handlingsutrymme att göra satsningar på angelägna områden eller att sänka skatten. Det måste också i den kommunala budgeten finnas ett överskott för angelägna investeringar. Ett positivt ekonomiskt resultat är alltså en förutsättning för en god utveckling. Internkontroll och självständig revision De kommunala nämnderna ska ta sitt ansvar för att den interna kontrollen är god. Kommunstyrelsen svarar för att internkontrollen genomförs. Den kommunala revisionen ska ha en självständig ställning. Kristdemokraterna anser att revisionens ordförande, som nu, ska komma från den politiska oppositionen. Ökad kvalitet genom servicegarantier för kommunala tjänster Stor uppmärksamhet måste ägnas åt kvalitetsfrågorna. Uppföljning och utvärdering är viktiga frågor för den kommunala ledningen. Konkreta garantier ska så långt det är möjligt utfärdas för kommunala tjänster. Det ska finnas tydliga rutiner för hantering av klagomål när ärenden hanterats felaktigt eller tagit orimligt lång tid.

6 Inga onödiga risker med borgen och lån De långsiktiga konsekvenserna av stora investeringar ska noga beaktas och kalkyleras innan beslut fattas. Kommunens skuldsättning måste hållas under noggrann uppsikt. Det är viktigt att kommunen har en god soliditet. För att betala av på pensionsskulden som avser tiden före 1998 är det viktigt att kommunen varje år har c:a 2% överskott, så att skulden betalas av nuvarande generation och inte överförs till kommande generationer. Skattetrycket Kristdemokraterna anser att varje kommunal skattekrona som används på ett ineffektivt sätt är en stöld från de sämst ställda. Då behoven inom förskola, skola och äldreomsorg är stora inom de närmaste åren är vår ambition att i första hand behålla oförändrad kommunal skatt de kommande fyra åren och i andra hand att sänka den.

7 2. Kommunens betydelse för ett bra näringslivsklimat Att förändra attityder är det billigaste sättet att förbättra näringslivsklimatet. För att förändra attityder krävs en kommunledning som går före och agerar som det goda exemplet. Det måste också finnas en stark politisk drivkraft för att nå framgång i arbetet för att bättre attityder ska bli en verklighet inom en hel kommunal organisation. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att främja företagande. Kristdemokraterna vill att kommunens service till företagen förtydligas så företagen vet vad som gäller de offentliga upphandlingarna, LOU, förenklas och underlättas särskilt för mindre företag genom förenklade förfrågningsunderlag och mindre detaljstyrda upphandlingar att utmaningsrätt införs, det vill säga öka mångfalden av utförare inom kommunala verksamheter ett system för kvalitetsgranskning av såväl egen regi som entreprenadverksamhet införs så att det blir likvärdiga förutsättningar med samma kvalitetskrav fortsatt satsning på entreprenörskap i gymnasieskolan Det har visat sig att kommuner som prioriterar näringslivsarbetet och arbetar med företags- frågor på ett strategiskt och strukturerat sätt lyckas bättre än kommuner som inte har samma synsätt. Det finns en mängd studier som har utrett detta faktum och samtliga kommer fram till att skillnaden ofta beror på strukturer, förhållnings- och arbetssätt mellan enskilda kommuner med till synes likartade förutsättningar. Ofta beror det också på enskilda personers och kommunledningars engagemang i näringslivsfrågor. För kommunernas del handlar det om att skapa sig en inblick i och förståelse för företagens situation och behov, men även om att skapa förståelse hos företagen för kommunens arbete. Kommunal företagsservice och kvalitetsgranskning Tydlighet, enkelhet och klara besked upplevs mycket positivt av företagen. Därför finns all anledning för kommunen att arbeta med den inriktningen. Kommunens servicecenter bör utvecklas så att man även kan hjälpa företagarna med enklare ärenden. Ett system för kvalitetsgranskning av såväl offentlig som privat skattefinansierad verksamhet ska finnas. Ansvaret för verksamheten är kommunens och det är viktigt att ha en regelbunden kontroll och en självständig granskning av kvaliteten för såväl egen som privat regi. Då finns också möjlighet till förbättringar och trygghet för medborgarna. Upphandling Lagen om offentlig upphandling, LOU, är mycket komplicerad. Många företagare avstår från att delta i en offentlig upphandling eftersom det är för komplicerat. Framför allt mindre företag har svårt att konkurrera på samma villkor som större företag på grund av omfattande regelsystem. Upphandlingarna måste bli mer funktionsinriktade och inte så detaljstyrda. Förfrågningsunderlagen måste utformas så enkelt och tydligt som möjligt genom t.ex. särskilda formulär. Det bör ej krävas in formella uppgifter som kommunen enkelt kan inhämta på eget initiativ vid

8 behov. Därmed minskas risken att konkurrenskraftiga anbud måste förkastas på grund av formella brister. Men det är samtidigt viktigt att företagarna förstår de villkor som kommunerna arbetar under. Det finns lagar och regler att följa, vilket kommunerna måste beakta i sin myndighetsutövande roll. Och att kommunen måste se till att få ut så mycket som möjligt för varje skattekrona. Utmaningsrätt En del kommuner arbetar med så kallad utmaningsrätt. Vi Kristdemokrater tycker att även Tyresö kommun borde pröva detta. Det innebär att ett företag som anser sig kunna bedriva en verksamhet på ett billigare och mer kvalitativt sätt än kommunen, kan utmana kommunen att konkurrensutsätta verksamheten och upphandla densamma. Det är endast myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner som inte kan upphandlas liksom verksamheter som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunens egen personal.

9 3. Familjen i vardagen Barn är olika. De flesta föräldrar vet vad som är bäst för deras barn. Märkligt nog är detta något av det mest radikala som går att påstå i dagens Sverige. Det är nämligen många, inte minst inom vänsterkartellen, som menar att föräldrar borde få mycket mindre att säga till om. Att politiker vet bättre än familjerna. Att politiska beslut ska rätta till det som familjer har valt fel. Kristdemokraterna tror på att föräldrar, i allmänhet, vet vad som är bäst för deras barn. Kristdemokraterna vill att kommunen ska erbjuda en barnomsorgsplats eller annat valfrihetsalternativ inom tre månader från ansökningstiden valfrihet och mångfald ska finnas kvar inom förskoleverksamheten vårdnadsbidraget ska utvecklas och ersättningen bör höjas till minst 6000 kronor familjecentralen, med öppen förskola, skall fortsätta att utvecklas föräldrastöd ges under barnets hela uppväxttid och den ska vara individuellt anpassad personalförsörjningen är god och att det finns väl utbildad pedagogisk personal i förskolan förskoleverksamheten prioriterar arbetet med barns språkutveckling kompetens om modersmålets roll, om andraspråksinlärning och språkutvecklande arbetssätt ska stärkas alla förskolor ansluter sig till ett gemensamt kösystem Bestäm själv Vi vill skapa valfrihet, flexibilitet och rättvisa. Vi vill ge föräldrar makt att bestämma över sin egen tid med barnen. Vi vill flytta makten från riksdags- och kommunpolitiken till föräldrarna. Staten och kommunerna ska skapa valmöjligheter, inte välja åt familjen. Politikerna ska i första hand göra det möjligt för föräldrar att hitta de bästa lösningarna för just sin familj. Trygga familjer ger trygga barn och därmed ett tryggt samhälle. Eftersom familjen är basen i hela samhällsbygget kommer vi fortsätta att lyfta fram familjepolitiken som en av våra huvudfrågor. Bland annat vill vi att ersättningen för vårdnadsbidraget bör höjas till minst 6000 kr. På så sätt skulle fler familjer få en möjlighet att själva hitta alternativa lösningar för sin familj istället för förskola. Det är viktigt att det finns familjedaghem för de som så önskar. Barnvänlig familjepolitik En politik som ger familjer mer att säga till om anklagas ofta för att vara jämställdhetsfientlig. Kristdemokraterna menar att jämställdhet är bra för både barn och föräldrar. Vi tycker att pappor och mammor har ett precis lika stort ansvar för sina barn. Vi vill att det blir en självklarhet för fler pappor att ta sitt ansvar i det praktiska arbetet med familj och hem. Makt över besluten för ökad jämställdhet Jämställdhet är att vi alla, både kvinnor och män, har makt över våra liv och möjlighet att forma vår vardag utifrån våra egna önskemål. En sådan syn kräver i någon mening att det blir mindre makt runt politikernas sammanträdesbord och mer makt runt familjernas köksbord. För att visa respekt för människor måste vi också respektera de val de gör. Det hindrar inte att politiken kämpar mot diskriminering, ger kvinnor bättre möjligheter eller uppmuntrar

10 pappor att ta ett större ansvar. Men det hindrar att politiken tar över familjernas rätt att bestämma själva. Här går politikens gräns. Ett gott samhälle kräver mer frihet, inte mindre. All modern forskning kring familjen och dess betydelse visar att den är den bästa grunden för både barn och vuxna. Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla grupp som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta villkorslös kärlek, omtanke och förståelse, men också att ställas inför krav och att ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov, behovet att bli sedd, att vara en person som inte är utbytbar. Alla familjer är olika Barnens och familjernas olika behov under olika skeden i livet är utgångspunkten för kristdemokratisk familjepolitik. En politik som bygger på insikten att fungerande familjer är oumbärliga för ett gott samhälle. För att kunna ge stöd till familjen måste vi först inse den stora variation som familjebegreppet kan omfatta och också vara med och stötta föräldrarna genom livets alla tänkbara situationer. Den utan jämförelse vanligaste familjetypen är den där samtliga barn är parets gemensamma. Bland de yngre barnen bor 90 procent med båda sina ursprungliga föräldrar. Näst störst är ensamståendefamiljen som utgör cirka 18 procent av samtliga barnfamiljer. Den tredje största gruppen, 5 procent är den så kallade ombildade familjen där ett sammanboende par har ett eller flera barn från ett annat förhållande. Familjens grundläggande betydelse beskrivs i FN:s barnkonvention: familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället. Vad som är väsentligt är att det skapas förutsättningar för familjen att fungera på ett sådant sätt att den kan fylla sin funktion att ge trygghet åt barnen, forma stabila relationer mellan föräldrarna och skapa gemenskap över generationsgränserna. Förskolan en plats för omsorg, lek och lärande Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Alla som arbetar i förskolan ska respektera föräldrarna och ge dem möjlighet att få inflytande över verksamheten. Ett nära samarbete mellan familjer och förskola är viktigt. Förskolan ska bedrivas på barns villkor. För barns allsidiga utveckling och lärande är leken som pedagogisk metod viktig för barns språkliga utveckling. Förskolans läroplan ger stöd för barns allsidiga utveckling med både omsorg, lek och lärande. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolans verksamhet ska präglas av en hög kvalitet med såväl pedagogisk som omvårdande kompetens. Barngrupperna i förskolan ska hållas på en för barnen och verksamheten ändamålsenlig nivå. Vi vill arbeta för att alla förskolor, både kommunala och privata, ansluter sig till ett gemensamt kösystem. Det skulle underlätta planeringen för alla aktörer.

11 4. Trygg skola med tydlig värdegrund Skolan utgör en av de viktigaste grundstenarna för att bygga ett demokratiskt samhälle. Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar det kan de flesta skriva under på. Men formerna för skolan såsom valfrihet, kunskapsfokus och flexibel skolstart anpassad efter individens utvecklingsnivå det är kristdemokraternas bidrag till morgondagens skola och här går också en tydlig skiljelinje mellan oss och vänsterkartellen. Kristdemokraterna vill att allt arbetet ska präglas av en helhetssyn på eleven, för elevens bästa skolan ska skapa förutsättningar för att alla elever ska nå kunskapsmålen att kontinuerlig fortbildning sker genom att införa ett kommunalt lärarlyft värdegrundsarbetet ska fortsatt prioriteras nolltolerans gäller för mobbing eller annan kränkande behandling alla elever ska ha tillgång till utbildad personal inom elevhälsovården kommunen ska ha en långsiktig lokalplan för att säkerställa arbetsmiljön för elever och personal varje elev ska få undervisning i sitt modersmål Varje elev bär på kunskapstörst och begåvning. Värdegrundsarbetet ska vara grundläggande i skolans vardag för att forma livskunskap hos eleverna. I detta arbete är den kristna kulturtraditionen som betonar människans unika värde central. I skolan ska kunskap, värderingar och normer förmedlas för ett framgångsrikt lärande. En skola för varje elev - valfrihet och mångfald En skola som möter varje elev där den befinner sig och som förmår att stödja och stimulera elevens lärande att utveckla sina förmågor är grundläggande. Skolan ska anpassa undervisning och lärande efter varje elevs förutsättningar, systematiska och tidiga kunskapsuppföljningar ska ske under hela grundskoletiden och ska tillförsäkra varje elev det stöd som behövs för att nå de nationella målen. Eleverna ska ha en individuell studieplan och skolan ska möjliggöra för varje elev att uppnå kunskapsmålen. Det skall finnas stöd och hjälp både för elever som har svårt att nå upp till grundnivån och för de elever som har möjlighet att gå ännu längre. Goda exempel på detta är arbetet med sommarskolan, premieskolan och TVA Tyresö Vetenskapliga Akademi. Ett annat viktigt arbete som vi vill stärka och utveckla är Återvändarskolan, där man fångar upp elever som inte går till skolan. Den specialpedagogiska kompetensen ska ge stöd för en god lärandemiljö, särskilt där barn i behov av stöd finns. Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet anser vi. Mångfalden av skolor ger den enskilde eleven, oavsett ekonomiska förutsättningar, möjlighet att få en utbildning som passar just honom eller henne. Kommunen ska ge goda och likvärdiga förutsättningar för såväl den kommunalt drivna som den fristående skolan. Tyresö gymnasium skall erbjuda både teoretiska program och yrkesprogram. För många elever är en yrkesutbildning som leder till jobb direkt efter skolan det rätta valet. För en del ungdomar är en mer traditionell lärlingsutbildning det rätta valet. Det är viktigt att alla ungdomar

12 kan finna sin väg till rätt utbildning. Både de praktiska och teoretiska programmen skall vara av högsta klass och göra Tyresö gymnasium till ett attraktivt val. Inflytande över skolans vardag Eleverna ska efter ålder och mognad få inflytande över alltifrån arbetsformer till scheman. Vi kristdemokrater anser att inflytande över skolans vardag är en nödvändig del som möjliggör motivation och arbetsro i skolan. Det tillsammans med eget ansvar är det bästa sättet att utveckla känsla för demokrati och förmåga till ansvarstagande. Ett bra samarbete med föräldrarna är avgörande för en framgångsrik skola. Skickliga lärare är en avgörande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan, därför vill vi satsa på kontinuerlig fortbildning genom att införa ett kommunalt lärarlyft. Vi anser att det är viktigt att det på alla skolor finns tillräcklig pedagogisk ämneskompetens inom alla områden. Också duktiga skolledare som stöttar och leder verksamheten är ett viktigt inslag. Ett tydligt pedagogiskt nära ledarskap som prioriterar kunskapsmål och som ökar lärarnas förmåga att bedriva god undervisning utmärker framgångsrika skolor. Rektor och biträdande rektorer ska vara experter på ledande, motivation och lärande, dvs. ha goda ledaregenskaper. Värdegrundsarbete och skolhälsovård En avgörande förutsättning för trygghet i skolan är att alla är överens om skolans värderingar, vilket garanteras genom överenskommelser mellan elev, skola och föräldrar. Skolans värdegrund bör utgå ifrån den gyllene regeln Behandla andra som ni själva vill bli behandlade. Värdegrundsarbetet ska genomsyra alla ämnesområden. Likabehandlingsplaner som motverkar mobbing och annan kränkande behandling ser vi som en självklarhet. Handlingsplanerna ska arbetas fram i nära samarbete med elever, skolpersonal och föräldrar och de ska vara forskningsbaserade. De är levande dokument som ständigt skall utvecklas och utvärderas. Det hälsofrämjande arbetet är viktigt, med en bred kompetens där skolsköterska, kurator, psykolog samt specialpedagog ingår. Varje elev ska ha möjlighet att under skoldagen få kontakt med personal inom elevhälsovården, antingen personligen eller så via telefon. Elevhälsovårdens roll i det abortförebyggande arbetet stärks i syfte att sänka antalet tonårsaborter. Samarbetet mellan skola och socialtjänst kring barn och elever i behov av särskilt stöd och barn i riskzonen behöver fortsatt utvärderas och utvecklas. Samverkan med andra verksamheter som t.ex. ungdomsmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin är viktig. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på eleven. En god lärmiljö förutsätter också en bra arbetsmiljö. För det behövs att Tyresö kommun utvecklar en långsiktig lokalplan för att säkerställa den bästa fysiska och pedagogiska arbetsmiljön för elever och personal. Bra mat lagad på varje skola tror vi också är en viktig pusselbit i elevernas och personalens välbefinnande.

13 5. Ett rikt fritidsliv ger mervärde Ett rikt och varierat fritidsutbud har stor betydelse för att skapa attraktivitet för en kommun. Tyresö har ett stort och varierande föreningsliv och samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin, föreningar och organisationer, skapar förutsättningar för att invånarna ska erbjudas ett rikt fritidsliv. Det civila samhället är en förutsättning och vi vill ge ännu mer makt till frivilliga krafter att utveckla bland annat kultur- och fritidsutbudet. Kristdemokraterna vill verka för att ett fortsatt brett utbud av fritidsaktiviteter erbjuds, i första hand via ett starkt kommunalt stöd till kommunens föreningar, att det civila samhället, det vill säga bl a föreningar och organisationer, ska ha stort inflytande över fritidsverksamheten, att fortsätta nybyggnation och upprustning av hallar och andra idrottsanläggningar inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk förvaltning, att kommunala anläggningar skall vara tillgängliga för föreningslivet och att föreningar själva driver anläggningarna där så är möjligt, att kommunens stöd i första hand kanaliseras till barn och ungdomar och att detta bl a kommer till uttryck att nolltaxa tillämpas för barn- och ungdomsaktiviteter i kommunens anläggningar, verka för att det finns drog- och alkoholfria fritidsaktiviteter, ge människor med funktionsnedsättning möjligheter till idrott och annat fritidsutbud, verka för att det vid planering av nya bostadsområden skapas ytor för spontanidrott, verka för att hänsyn tas till de äldres behov vid planering av rekreations- och motionsanläggningar, att det rörliga friluftslivet ges ännu bättre förutsättningar, genom att kommunen fortsätter att bygga ut vandringsleder, kanotleder, cykelleder och ridvägar. att möjligheterna att erbjuda närturism tas till vara, bl a genom att skapa en Tyresöentré till Tyresta nationalpark och genom satsningar på att fortsatt utveckla området runt Tyresö slott. Kommunens fritidspolitik ska kännetecknas av tillgänglighet för alla. Oavsett ålder, kön, etniskt ursprung eller funktionsnedsättning ska invånarna ha möjlighet att ta del av och utöva meningsfulla aktiviteter på sin fritid. Alla åldrar har behov av att möta andra människor. Särskilt viktigt är detta för barn och unga. En mångfald av utbud på fritiden, i form av fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra mötesplatser skapar sådana möten som är väsentliga för att skapa delaktighet och gemenskap i samhället. Kristdemokraterna menar att barn och unga har en särställning i all samhällsplanering. Det finns människor som upplever ett utanförskap i samhället. Det rika fritidslivet har en stor förebyggande betydelse och det är angeläget att engagera barn och unga i olika verksamheter. Vi vill se ett samhälle som präglas av mångfald och anser att också gemensamma mötesplatser har stor betydelse för integration. Även generationsgemensamma aktiviteter ska uppmuntras.

14 Delaktighet och samverkan Det är mycket angeläget att skapa goda vanor i tidig ålder. Kommunens fritidsutbud ska medverka till att främja en god hälsa och social utveckling. Genom delaktighet ges också möjligheter till inflytande och därmed stärks demokratin. Ett gott fritidsliv skapas genom en god samhällsplanering. De fysiska miljöerna, kollektivtrafiken, bidragssystemen, tillgången på arenor och mötesplatser, planeras bäst om de sker i en bred samverkan. Fritidspolitiken behöver därför genomsyra alla verksamhetsplaner i kommunen. Folkrörelser bygger Sverige Sverige har en stark föreningstradition. Tusentals personer arbetar ideellt och detta ska ha stöd av kommunen. Kommunen ska ha ett tydligt regelverk för det stöd som ges till föreningslivet. Samverkan och samspel mellan kommun och den sociala ekonomin, föreningar och organisationer, har stor betydelse. Kommunen har ansvar för skolan och kan genom detta aktivt stötta föreningslivet genom att tillhandahålla lokaler och anläggningar. Vi ser gärna att idrottsanläggningar och arenor drivs i föreningslivets regi men med kommunalt stöd. Kristdemokraterna anser att möjligheten till spontanidrott ska beaktas i all samhällsplanering. Närheten till ytor där olika former av idrott kan utövas är viktig, samtidigt som det också måste finnas arenor som håller aktuell standard för utövande på serie- och elitnivå. Allas rätt Alla ska, oberoende av fysiska förutsättningar, kunna idrotta på sina egna villkor. Barn med funktionshinder ska på samma sätt som andra barn erbjudas tillfälle att delta. Kommunen har ansvar för att personer med funktionshinder får möjlighet att idrotta och att så långt som möjligt göra alla idrottsanläggningar tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. En viktig fråga handlar om lika tillgång för kön och åldrar. Det behövs fortsatta insatser så att tjejer får ökad tillgång till arenor. Likaså måste man också se till att unga människor får tillgång till arenor på tider som är lämpliga.

15 6. En kommun där funktionsnedsättning inte blir ett handikapp Alla människor har samma värde. Alla människor är unika. Graden av handikapp är inte statisk, utan snarare en funktion av samhällets förmåga att möta människor med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Detta kan aldrig vi kristdemokrater tolerera, och bör av kommunerna tolkas som diskriminering anser vi. Kristdemokraterna vill att kommunen kontinuerligt ser över sin handlingsplan för tillgänglighet väntetiderna för anpassade boenden för funktionshindrade minimeras allmännyttan investerar i bostadsanpassning och tänker på tillgänglighet vid nybyggnation kommunens tjänstemän och lärare utbildas för bättre förståelse och bemötande av personer med funktionsnedsättning kommunen aktivt samverkar med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i frågor som rör personer med funktionsnedsättning kommunen fortsätter samverkan med handikapporganisationer för att uppmärksamma de brister som finns i samhället och även verka förebyggande Ökad tillgänglighet Det måste vara självklart att man tar hänsyn till funktionshindrades behov av god tillgänglighet vid utformningen av offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem. Ökad tillgänglighet är ett viktigt sätt att minska effekten av funktionsnedsättningen. Likaså måste utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter också göras tillgängligt för personer med funktionshinder. Enligt ett riksdagsbeslut ska offentliga platser vara handikappanpassade Inom Tyresö kommun har tagits fram en mycket ambitiös handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Varje år anslås medel för detta ändamål. Arbetet för funktionshindrade får inte begränsas till åtgärder som förhindrar negativ särbehandling. Insatser som är kompensatoriska och som minskar betydelsen av funktionsnedsättningen är också nödvändiga. En viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s standardregler (agenda 22) för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet, liksom konventionen om mänskliga rättigheter för funktionshindrade. Dessa är utomordentligt viktiga redskap för kommunen vid planering och genomförande av all verksamhet. Boende utan dröjsmål Personer som beviljats insatser för boende enligt LSS och SOL ska få sin bostad utan långa väntetider. Kommunen måste ha beredskap för att kunna bygga ut boendet i den omfattning som behövs och då behov uppstår. Det handlar om stöd till personer med bland annat nedsatt hörsel, syn och rörlighet. Det ställer därför ökade krav på samhället och vi måste vara medvetna om att detta kräver smarta lösningar och ökade offentliga resurser. Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara flexibel. Den ska utgå från den enskildes önskemål och integritet samt vara utformat så att insatserna är stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. Det ska med andra ord inte uppfattas som ett krav på anhöriga att

16 vårda en närstående, men om sådana önskemål finns, ska det offentliga tillmötesgå anhöriga i så stor utsträckning som möjligt. Kommunen som samverkanspartner Kommunen ska föregå med gott exempel men även ta del av andra aktörers goda erfarenheter och kunskaper i frågor som rör personer med funktionsnedsättning, tillgänglighet och diskriminering. Genom samverkan med andra myndigheter och institutioner kan man motverka att situationer kan uppstå där individen hamnar mellan de olika myndigheternas regelverk och praxis. Även samarbete med ideella organisationer och sociala företag som arbetar för personer med funktionsnedsättning bidrar till att förbättra kommunens kunskaper, medvetande och bemötande, och kan leda till ett ömsesidigt utbyte av tjänster och erfarenheter.

17 7. Tankeskifte i vård och omsorg Vi ser till människors enskilda behov. Exempelvis äldre vill inte ha mer vård och omsorg än nödvändigt, men däremot är tryggheten en viktig faktor hur människor än väljer att bo och leva. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att äldre själva ska kunna välja att leva i gemenskap även om man inte har ett vårdbehov. Därför inför vi nu fler möjligheter för äldre att själva välja vem som ska utföra vården och också möjligheten att välja boendeform efter behov, vilket är ett tankeskifte inom svensk vård och omsorg. Kristdemokraterna vill att ett Trygghetskontrakt ska finnas särskilda boenden för personer med demenssjukdom ska finnas stödet till anhöriga utvecklas det införs fler boendeformer för äldre så att man inte behöver ha ett vårdbehov för att få dela gemenskapen och känna sig trygg frivilligorganisationernas engagemang och kraft stimuleras och tillvaratas människor ska ha tillgång till flerspråkig personal inom omsorgen för att öka förståelsen för behov och trygghet personal i vården skall ha god förståelse för olika kulturer, religioner, samlevnadsformer etc Ta vara på frivilligheten i den ideella sektorn Den ideella sektorn blir allt viktigare och det finns otroligt mycket engagemang och kunskap som samhället bättre måste ta tillvara. Den kraft som finns i frivilligheten är viktig. Frivilligcentralen är ett bra exempel på verksamhet dit människor kan vända sig för att hjälpa till. Det civila samhället (familj, släkt, föreningar, kyrkor med mera) är den viktigaste kraften för att minska ensamhet och skapa gemenskap, sammanhang och närhet. Den politiska uppgiften är att stärka förutsättningarna för det civila samhället. Mer stöd till anhöriga Merparten av insatserna inom vård och omsorg utförs av anhöriga. Men oftast läggs omsorgsansvaret på de anhöriga utan att de ges tillräckligt med stöd och resurser. Stödet till och betydelsen av de anhörigas insatser måste fortsatt värderas högt. Rätt att själv bestämma Respekten för äldre människors integritet och självbestämmande kräver att valfrihet präglar utformningen av det stöd som ges. Valfrihet innebär inte bara möjlighet att välja utförare, utan bör också ge möjlighet att välja utifrån intressen och personliga preferenser. Att kunna välja innebär också möjlighet att välja bort på så vis sker en maktförskjutning från kommunen till den enskilde. Hjälp i hemmet, eller hemtjänst, är en offentligt finansierad välfärdstjänst som väl lämpar sig för kundval. Även vård- och omsorgsboenden kan utföras av andra än kommunen och ge möjlighet för den enskilde att välja. Kommunens uppgift, förutom finansieringen, är att bedöma omfattningen av stödet enligt socialtjänstlagen på sedvanligt sätt auktorisera (kvalitetssäkra) utförare genom program/ramavtal och därefter överlämna till den enskilde att efter själv välja vem som ska utföra hemtjänstinsatsen.

18 De allra flesta som önskar bo i eget boende ska ha denna möjlighet. Men det finns hos många äldre ett önskemål att få känna tryggheten i att bo i en gemenskap. Därför är det angeläget att det i kommunen finns tillgång till olika former av boenden. Förutom särskilda boendeformer, som innehåller mer omfattande vård och omsorg, planerar vi nu för det första Trygghetsboendet i kommunen. Det är till för äldre som vill bo i gemenskap. Lagen om valfrihet - LOV Ett sätt att stimulera företagande och förbättra det lokala näringslivsklimatet är att införa kundvalssystem. Den nya Lagen om valfrihetssystem, LOV, som infördes i januari 2009 innebär ökade möjligheter att låta brukarna själva välja vilken leverantör av de kommunala tjänsterna de vill ha. Kundval innebär ökad konkurrens, renodlade roller mellan myndigheter och utförare och skapar större valfrihet och mer inflytande för brukarna. I Tyresö har allianspartierna redan innan LOV-lagen trädde i kraft infört ett system som ger brukarna valfrihet och i övrigt mycket liknar det valfrihetssystem som LOV-lagen beskriver. Flexibel hemtjänst Hemtjänstinsatserna bör göras flexibla, för att på bästa sätt kunna möta den enskildes behov. Hur hemtjänsttimmarna används kan variera från vecka till vecka och ska bestämmas i samspelet mellan den enskilde och personalen. Hemtjänsten är basen i vård och omsorg och är ett stöd även för anhöriga. Den sociala delen av hemtjänsten bör särskilt uppmärksammas. Omsorg på mitt eget språk En allt större andel svenskar har utländsk bakgrund. Personal med flerspråkighet och är en viktig resurs för att klara äldreomsorgen till invandrare. Det finns också behov av äldreomsorg vars personal kan använda teckenspråk eller blindskrift. Döva, och hörsel- och/eller synskadade har samma rätt till en god äldreomsorg. Värdighetsgaranti/kvalitetsgarantier Tillit skapar trygghet. Man ska kunna lita på att äldreomsorgen fungerar den dag man behöver den. Vi vill därför att det skall finnas en värdighetsgaranti för medborgarna som tydligt visar vad kommunen ska göra för att säkerställa en likvärdig vård. I Tyresö kommun har vi tillsammans med övriga allianspartier infört ett antal kvalitetsgarantier inom äldreomsorgen så att alla vet vad man har rätt till.

19 8. En kommun med ekologiskt hållbar utveckling Kommunen har ett stort ansvar för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Kristdemokraternas förvaltarskapstanke är utgångspunkten för att tänka långsiktigt och värna den värdefulla, men många gånger sårbara, miljön. Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapsprincipen, är både personligt och gemensamt. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och energi och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för långsiktig överlevnad för mänskligheten. Kristdemokraterna vill att kommunen fortsätter utveckla den lokala energistrategin kommunen ska ha minst 25 procent ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten Eco driving-konceptet fortsätter utvecklas hos kommunens anställda utfasningen av fossil energi fortsätter kommunen fortsätter satsa på energieffektiviseringar byggande av lågenergihus uppmuntras kommunen planerar för hållbara energisystem med långsiktiga mål och åtgärder den kommunala fordonsparken successivt ersätts av miljöanpassade bilar utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet fortsätter upphandling av ekologiska livsmedel till förskolor/skolor/äldreboenden och andra verksamheter främjas miljö- och etiska aspekter i all kommunal upphandling lyfts fram kommunen påverkar medborgarnas resvanor i en hållbar riktning kommunen får ett bättre utbyggt källsorteringssystem Ta klimatfrågan på allvar Vår tids kanske största fråga gäller klimatet. Några sannolika konsekvenser är fler extrema vädertyper, som torka, svåra stormar och stigande havsnivåer, kusterosion, bland annat genom ökande flyktingströmmar och nya sjukdomstyper. Detta påverkar i allra högsta grad vår kommun. För att bättre kunna förebygga kommande problem måste kommunen fortsätta utreda klimatförändringarnas lokala effekter och planera för att minska sårbarheten. Ett hållbart trafiksystem Klimatfrågans största problemområde är transporterna. Mycket av utsläppsökningarna beror på utsläpp från flyg, lastbilar och personbilar. Vi vill att samhällsplaneringen ska inriktas på att skapa ett resurssnålt och miljövänligt samhälle med säkra gång- och cykelbanor och en utbyggd och effektiv kollektivtrafik. Åtgärder som t ex att minska onödig trafik, Eco Driving, miljöanpassade drivmedel är några viktiga exempel. Ett effektivt och förnybart energisystem Vi vill fortsätta arbetet med den lokala energistrategin med visioner och mål. På så sätt kan kommunen planera och genomföra en effektiv och hållbar energianvändning. Kvalitetssäkra livsmedel Vi vill att det ska vara enkelt att läsa varifrån maten kommer och vad den innehåller. Att äta ekologiskt odlad mat och miljömässigt bra och närproducerade livsmedel är något som vi vill

20 att den offentliga sektorn ska ta ett särskilt ansvar för. Bland annat genom hållbar upphandling, som t ex lever upp till det nationella målet om 25 procent ekologiska livsmedel. Källsortering av sopor m.m. Tyresö kommun har en mycket bra återvinningscentral/kretsloppscentral i Petterboda där de boende kan lämna fast avfall. Det som saknas är ett utbyggt system för källsortering av hushållssopor. Så fort det är möjligt bör det införas. Kompostering skall uppmuntras, men det måste ske på ett sådant sätt att det inte skapar sanitära problem.