NYCKLAR till ett integrerat näringsliv i Tornedalen 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYCKLAR till ett integrerat näringsliv i Tornedalen 2013"

Transkript

1 NYCKLAR till ett integrerat näringsliv i Tornedalen 2013

2 SAMMANFATTNING Syftet med rapporten Nycklar till ett integrerat näringsliv i Tornedalen 2013 är att uppdatera den mer omfattande utredningen från I uppdateringen har man med framgång fokuserat på erfarenheter hos företag med gränsöverskridande verksamhet och deras syn på framgångsfaktorer och utmaningar i företagsverksamhet över gränsen, samt eventuella skillnader i verksamhetsmiljön och företagandet. Man har också frågat om det skett några förändringar i verksamhetsmiljön eller i företaget och vilka framtidsutsikter företaget har. I övrigt har utredningen uppdaterats med aktuell information. Som källor har man använt intervjuer av olika aktörer, information från aktörernas Internet-sidor samt Statistikcentralens konjunkturutsikt för Lappland och konjunkturbarometer från Finlands Näringsliv. År 2005 var syftet med utredningen att ta reda på vilka erfarenheter och synpunkter de små och medelstora företagen med någon typ av gränsöverskridande affärsverksamhet har, när det gäller gränsöverskridande affärsverksamhet och samarbete med företag i ett annat land, företagens aktuella situation och framtidsutsikter, samt vilka egenskaper som den gränsöverskridande företagsverksamheten kännetecknas av. Dessutom fick företagarna, områdets kommuner och arbetsförmedlingar ge sin syn på offentliga aktörers, bl.a. företagsserviceorganisationers roll, när det gäller att främja gränsöverskridande företagsverksamhet och arbete över gränsen. Områdets banker intervjuades om deras betalningsförmedlingssystem och vilka tjänster de erbjuder för företag på båda sidor om gränsen. Målsättningen för de båda utredningarna var att hitta och lyfta fram både positiva och negativa faktorer som påverkar gränsöverskridande företagsverksamhet. Genom att berätta om dessa faktorer vill vi ge företagen bättre verktyg till lönsam verksamhet, göra framsteg, växa och bli allt mer internationella. Syftet har också varit att hitta och lyfta fram sådana faktorer, som är speciella för företagsverksamhet över gränsen. Alla som deltagit i denna utredning; företag, organisationer, banker, organisationer med företagstjänster och myndigheter, har någon typ av verksamhet över riksgränsen. Det kan handla om samarbete, gränshandel eller deltagande i något projekt. Utredningsarbetet utgår från företagandet och de intervjuade företagens synvinkel. Man har också frågat de intervjuade hur kommunerna förhåller sig till företagandet både i företagets hemkommun, men framförallt i den kommun som man är på väg till. Företagarna anser att kommunerna inte alltid är tillräckligt snabba i sin service och inte heller inser de tillväxtmöjligheter, som den gränsöverskridande företagsverksamheten innebär. I det här fallet finns det dock stora skillnader mellan kommunerna och enligt de finska företagarnas erfarenheter är dessa till fördel för de svenska kommunerna. Bland annat upplever man, att tillväxtenheten i Haparanda har ett strategiskt grepp om gränsöverskridande verksamhet. Positiva erfarenheter Företagens internationalisering eller etablering i ett annat land har varit konkret och de ekonomiska resultaten klart mätbara. Alla företagen konstaterade att de fått tydliga fördelar för sin affärsverksamhet när de expanderat över gränsen. Expandering av företag med finska rötter har mestadels skett i Sverige, men i vissa fall även i något eller några andra länder. Utan internationell verksamhet hade tillväxten inte varit lika stark, i stället hade företagen förblivit små lokala aktörer eller upphört helt med sin verksamhet. Information måste hämtas från flera källor Ta skeden dit man kommer Även om de företag som etablerar sig på andra sidan gränsen har fått positiva erfarenheter och resultat, har de oftast inte fått eller sökt hjälp eller stöd för denna verksamhet, genom att ansöka offentliga företagsstöd, företagsrådgivning eller projekt. Enligt företagarna slutar även privata kommersiella företagstjänsters information ofta vid gränsen. Företagarna har därför till största del på egen hand sökt sig fram i det andra landets djungel av verksamhetskultur, byråkrati och verksamhetssätt och det råd som de oftast ger, är att man måste ta skeden dit man kommer, att det enda sättet är att själv sätta sig in i olika situationer som kommer upp och lära sig att hantera dessa. Irma Perdal, Ainab samt Kimmo Nurmos, Meri-Lapin Startti Oy, svarade för insamlingen och analysen av materialet i undersökningen. Julianan Bergman genomförde intervjuerna på svensk sida.

3 NYCKLAR TILL ETT INTEGRERAT NÄRINGSLIV I TORNEDALEN INLEDNING 2. OM NÄRINGSLIVET I FINSKA LAPPLAND OCH SVENSKA NORRBOTTEN 2.1. Näringslivets specialisering 2.2. Konjunkturutsikter 3. INTERVJUER AV FÖRETAG MED VERKSAMHET ÖVER GRÄNSEN 3.1. Kartläggning 3.2. Allmänt om gränsöverskridande verksamhet 3.3. Första kontakterna 3.4. Tidpunkt för samarbetets början 3.5. Samarbetsspråk 3.6. Internet-användning 3.7. Bankärenden 3.8. Samarbete = utveckling? 3.9. Svårigheter i samarbetet Positivt Tillgängligt stöd utifrån Extern hjälp som saknats Företagens framtid i gränsöverskridande verksamhet Utomstående stöd för verksamhetsutveckling Nya affärsmöjligheter Fler arbetstillfällen 3.17 Största hindren för utveckling Generationsväxlingar och ägarbyten Råd till företag som ska till Sverige De största skillnaderna mellan företagandet i Finland och Sverige 4. KOMMUNERNAS ROLL I GRÄNSSAMARBETE 4.1. Gränssamarbete mellan kommuner 4.2. Om gränssamarbete mellan företag 4.3. Offentlig företagsrådgivning 4.4. Tornedalsrådets uppgift är främst att 5. STATLIGT GRÄNSSAMARBETE I TORNEDALEN 5.1. EURES Crossborder Tornedalen Partnership 5.2. Nordkalottens Gränstjänst 6. FINANSIERING OCH BETALNINGSSYSTEM 6.1. Transaktioner, konton, kort 6.2. Kontor 6.3. Finansiering 6.4. Bidrag och stöd 7. RAPPORT AVSEENDE SVENSKA FÖRETAG

4 1 INLEDNING hetsmiljö ska helst vara sådan att konkurrensfördelar inte kan uppstå på grund av att förhållandena på andra sidan gränsen är bättre. Det man förväntar sig av politiker och myndigheter är att lagar, förordden gränsöverskridande, allt mer internationella af- ningar och tolkningar harmoniseras, för att förebygga färsverksamheten har enligt de företag som deltagit i konkurrensnackdelar. I det här fallet hyser företagen kartläggningen en stor betydelse och den har varit en dock inga höga förväntningar, utan strävar efter att bidragande faktor som möjliggjort tillväxt. I flera fall anpassa sina verksamheter efter förhållandena. har det varit avgörande för verksamhetens existens överhuvudtaget. Med tanke på den totala volymen på Kommunerna i Tornedalen har samarbetat länge. företagsverksamhet skulle gränsöverskridande verk- Det finns en gemensam samarbetsorgan för hela samhet kunna vara betydligt större än den är i dag. Tornedalen; Tornedalsrådet vars samarbete idag omdet finns stora möjligheter i den gränsöverskridande fattar även norra Norge. Dessutom har gränskomaffärsverksamheten. Den lappländska expertisen har munerna egna samarbetsorganisationer mellan två kommuner, så som Provincia Bothniensis, som är en hel del att erbjuda på de nordiska marknaderna. ett samarbetsorgan mellan Haparanda och Torneå. Med tanke på företagets utveckling och tillväxt är Gränsområdets kommuner, utvecklingsbolag och företagets egna åtgärder naturligtvis det mest centra- företagsorganisationer har även gemensamma förela. Företagarens, företagsledningens och personalens tagsprojekt. Området har på så sätt goda möjligheter egna språkkunskaper och öppenhet inför det andra att utveckla näringslivssamarbete över riksgränsen. I landets kultur har en central betydelse. Emellertid det här sammanhanget måste man konstatera att även finns det hjälp och stöd att få när man vill expandera offentliga upphandlingar är en del av kommunens näringslivspolitik. internationellt. Företagandet borde vara så friktionsfritt som mö- Det är möjligt att söka finansiering från Interreg -projligt och fungera med samma villkor mellan länder grammet samt från allmänna europeiska företagsoch i verksamhet över gränsen. Företagens verksam- fonder. Vid gränsen kan man nyttja EU:s projektfinansiering. 4

5 2. OM NÄRINGSLIVET I FINSKA LAPPLAND OCH NORRBOTEN Skogen, gruvindustrin och vattenkraften är fortfarande viktiga grunder för finska Lapplands och Norrbottens läns näringsliv. På båda sidor om gränsen har basindustrin och dess underleverantörer en stor betydelse när det gäller att skapa arbetstillfällen. I Lappland och Norrbotten finns även små och medelstora industri- och tjänsteföretag med god utvecklingspotential. Även turismen och bilindustrins testverksamhet har vuxit och utvecklats till en bransch som skapar mycket sysselsättning i både finska Lappland och Norrbotten. Det är lönsamt för företagen men även för den offentliga sektorn på båda sidor om gränsen att dra nytta av de marknader och den kompetens som finns på andra sidan av gränsen. Speciellt i gränstrakten finns det outnyttjade möjligheter i det här avseendet. Genom att nyttja båda länders bästa egenskaper och kunnande kan vi skapa ett område som är oslagbart i hela världen Näringslivets specialisering Näringslivets specialisering i finska Lappland kan betraktas genom att jämföra personalstyrkan i varje bransch med motsvarande branschens andel i hela landet. På det här sättet framstår gruvverksamheten och mineralindustrin som de i särklass starkaste branscherna då personalstyrka i dessa branscher är nästan sju gånger så hög i Lappland som i övriga landet. Nästan lika stark ställning har metallförädlingen. Inom hotell- och logi arbetar relativt sätt mer än fyra gånger så många som i resten av landet. Lappland har också specialiserat sig i skogsindustri och skogsavverkning samt produktion av papper. Landbaserad trafik, detaljhandel och specialbyggnation tillhör också landskapets specialiseringsområden Konjunkturutsikter Den ekonomiskt osäkra situationen som uppstått efter den europeiska skuldkrisen och den svaga efterfrågan av exportprodukter har satt sina spår även i Lapplands ekonomiska utveckling. Nedgången av den internationella efterfrågan har haft negativ påverkan framförallt på den exportberoende storindustrin och dess direkta och indirekta transporter. I det stora hela har ändå Lapplands ekonomi utvecklats positivare än övriga landets. Turismens och gruvindustrins starka tillväxt har haft en indirekt påverkan även på övriga branscher, framförallt handel och övriga tjänster. I området finns också flera specialinriktade tillväxtbranscher. 5

6 3. INTERVJUER AV F Ö R E T A G MED VERKSAMHET ÖVER GRÄNSEN I följande kapitlet har vi samlat resultaten från intervjuer av företag med finskt ursprung. De största svenska företag som är verksamma i finska Lappland är rikstäckande företag inom handeln, till exempel klädkedjor med betydelsefull marknadsandel. Dessa företag har i någon större utsträckning inte utretts i denna rapport. 6

7 3.1. Kartläggning På finska sidan intervjuades tio företagsledare med rötter i gränstrakten. Bland de intervjuade finns: a) finska företag med svenska dotterbolag b) svenska företag där företagaren kommer ursprungligen från Finland. c) finska företag med strategiskt ägandebaserat samarbete med ett svenskt företag d) företag som fungerar multinationellt och där ägandet finns även utanför företagsfamiljen Företagen är verksamma inom industri, byggindustri, detaljhandel, logistik och tjänster. Moderbolagen har sina säten i Boden 1, Keminmaa 1, Tervola 1, Torneå 4, Stockholm 1, Ylitornio 2. Typiskt för företagen är att de är framgångsrika oftast det viktigaste företaget på orten inom branschen. Företagarna är män, i års ålder, i regel företagare i andra generationen, toppaktörer inom sin bransch, haft företagaransvaret i år. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en frågeformulär. Svaren från denna ligger som grund för nedan redovisade resultat, men friare diskussioner har också förekommit Allmänt om gränsöverskridande verksamhet De flesta finska företag är verksamma i Sverige (7/10) som ett svenskt företag. Oftast har företaget ändå ett varumärke som kan kännas igen som finskt. Samarbetet med svenskar är omfattande. Undantaget är ofta personalen, som till stora delar är finsk eller med finskt påbrå. Företagets finska verksamheter stödjer affärsverksamheten i Sverige - en betydelsefull konkurrensfördel härstammar ofta därifrån. I Sverige gäller dock svenska villkor och regler precis som för landets andra företag. Medarbetarna kan bo i det ena eller det andra landet Första kontakterna Så gott som alla intervjuade har börjat sin företagsverksamhet i en gränskommun. Först har man riktat sig in på de svenska marknaderna och affärerna i hemlandet har utvidgats till att omfatta svenska privatkunder och företag. Lyckade affärskontakter har varit en sporre till att utöka aktiv marknadsföring mot Sverige och så småningom har dessa lett till att en del av affärsverksamheten har flyttats till Sverige. I flera fall har kunderna hjälpt till att skapa nya kundrelationer. I några fall har ELY:s bidrag för internationalisering använts för att anställa en person som ansvarat för exporten Tidpunkt för samarbetets början Samverkan över gränsen har ofta påbörjats innan ländernas inträde i EU, men utvidgats betydligt i och med EU-medlemskapet. För alla har Sverige varit det första landet som man expanderat i och övrig internationell verksamhet har påbörjats efter Sverige-inträdet Yhteistyökieli Ruotsissa käytetään pääasiallisesti ruotsin kieltä. Poikkeksena se, että rajaseudulla Ruotsissa käytetään myös suomen kieltä. Esimerkiksi yritysten käyttämissä tilitoimistoissa ja virastoissa on ollut kaksikielistä henkilöstöä. Yrityksissä on toki paljon suomenkielistä henkilöstöä, joiden kanssa puhutaan ja asioidaan suomeksi. Mikäli yritysjohdon kielitaito ei riitä asioiden hoitamiseen, on asioita hoitamassa yrityksen ruotsinkielistä henkilöstöä tai harvemmin tulkki. Myös englantia käytetään kommunikoinnin välineenä, mikäli ruotsin (tai norjan) kielen taito on puutteellinen Internetin käyttö Bengt Niska från Pajala, Martti Kankaanranta Liki kaikilla suomalaisyrityksillä on ruotsinkieliset från Lapplands Företagare, Peter Hagström internet sivustot. Asioita hoidetaan paljon sähköpostin välityksellä. Pankkiasiat hoidetaan från Tornedalsrådet och Eilert Isaksson från Företagarna Kiruna öppnar International internetissä. MatchMaking i Pajala 7

8 3.5. Samarbetsspråk I Sverige använder man för det mesta svenska. Ett undantag är gränstrakten där även finska är gångbart. Till exempel har revisionsbyråer och myndigheter som företagen anlitat haft tillgång till tvåspråkig personal. I många svenska företag finns det också gott om finskspråkig personal och med dessa kan man tala och uträtta sina ärenden på finska. Om företagsledningens språkkunskaper inte räcker till att uträtta ärenden, har man tillgång till svenskspråkig personal eller i mera sällsynta fall en tolk. Även engelska används i kommunikationen då kunskaperna i svenska (eller norska) inte räcker till Internet-användning Nästan alla finska företag har svenskspråkiga Internet-sidor. Kommunikationen sker till stor del genom e-post. Bankärendena sköts via Internet Bankärenden De flesta företag har både ett svenskt och ett finskt bankkonto. Betalningar och andra bankärenden utförs via Internet, och dessa har inte medfört några större tilläggskostnader utöver kontoöppnandet Positivt 3.8. Samarbete = utveckling? Verksamhetsinriktningen har varit klar redan i det första verksamhetslandet, och verksamhetens expandering över gränsen har oftast inte ändrat på detta. Utökade marknader och nya kundrelationer har dock möjliggjort utveckling och nya produkter, tjänster och verksamhetssätt. Att företaget vuxit har varit den gränsöverskridande verksamhetens förtjänst. Åtminstone har man kunnat balansera den inhemska efterfrågans variationer, förbättra lönsamheten och anställa fler. Något svenskt ägande finns egentligen inte Svårigheter i samarbetet Företagen upplever inte att det skulle ha funnits några speciella svårigheter. Man klarar sig med finska i gränskommuner, i övrigt har företagarna förkovrat sig i språket och/eller anställt svensk- eller tvåspråkig personal. Att ta reda på saker och organisera verksamheten och att lära känna verksamhetskulturen har ofta till att börja med varit långsamt och tidskrävande. Olika lagar och olikheter i tolkningar försenar arbetet. Man måste vara förberedd att förhandla med svenskar och ta fram utredningar, rapporter osv. De finnas svart på vitt. Möten måste bokas i förväg. Man är dock bättre på att passa tider än i Finland. 8

9 I regel har saker och ting alltid ordnat sig. Att verka över gränsen är intressant och det är lätt att samarbeta med svenskar när man väl kommit igång. Kundrelationerna är långvarigare än i Finland. Medlemskapet i Europeiska Unionen har underlättat arbetet. Att arbeta över gränsen har även en del fördelar det går att hitta lösningar som inte skulle vara möjliga i det andra landet. Myndighetssamarbetet fungerar minst sagt tillfredsställande. Företagarna har upplevt att de inte har fått någon större hjälp eller råd utifrån. Man har fått ta reda på saker och ting själv. Framförallt gäller detta när det är frågan om beskattning och i synnerhet moms. Överhuvudtaget har man upplevt att hemlandets myndigheter saknar expertis och är för byråkratiska svenskarna är aktivare på att kontakta företaget, men det tar längre tid att få ett beslut. Å andra sidan konstaterar man dock att i slutändan har saker och ting alltid löst sig: Bankerna ger mycket bra och sakkunnig service Revisionsbyråer/ekonomiska rådgivare ger råd, men specialkunskaper om gränsöverskridande verksamhet är bristfälliga Det har lönat sig att använda internationaliseringsstöd Företagsorganisationer har inte kontaktats Kommunernas attityd är negativ, eller ointresserad. Bodens kommun är ett undantag, delvis även Haparanda kommun. Det går inte att få tydliga svar från skattemyndigheten Det är givande att byta erfarenheter med andra företagare Inga råd från branschen upplevs som konkurrent undantag finns Tillgängligt stöd utifrån Extern hjälp som saknats Ett ställe/en människa som skulle tillhandahålla samlad information om gränsöverskridande företagsverksamhet Kontakter med andra gränsföretagare Tydliga föreskrifter och råd i skattefrågor Stöd till kostnader Kommunernas näringslivspolitik borde stödja gränsöverskridande företagsverksamhet Att hantera personalfrågor och personalens frågor; boende, beskattning, rekrytering Revisions- och konsultbyrå med specialkompetens i gränsöverskridande frågor. Skatterådgivare i gränsöverskridande frågor Företagens framtid i 9

10 Markus Rahkonen från Rah-kone Piping träffar representanter för transportföretaget Cliffton Mining under Matchmakingen i Pajala gränsöverskridande verksamhet Alla intervjuade företag anser att den gränsöverskridande verksamheten är mycket viktig för företaget och tror att de kommer att växa eller åtminstone behålla sin ställning tack vare denna verksamhet. Företagen menar att de är mer konkurrenskraftiga på svenska och nordiska marknader än i Finland. Man förväntar sig att hitta tillväxtmöjligheter, nya kunder och marknader bl.a. i svenska tillväxtcentrum (Stockholm, Malmö, Göteborg), malmfältet i norra Sverige (Kiruna, Gällivare, Pajala), i norra Norge samt på nordiska och internationella marknader i allmänhet. Vissa ser Ryssland som den mest potentiella marknaden för tillväxt. Det egna landets (Finland) konjunkturutsikter är mycket pessimistiska. På det lokala planet hoppas och litar man på att i alla fall kunna behålla den nuvarande marknadsandelen Utomstående stöd för verksamhetsutveckling Egna åtgärder och framförallt personalens sammansättning är det som betyder mest för tillväxt och utveckling, anser man. Språkkunskaper är a och o i allt. Företagandet bör vara så friktionsfritt som möjligt och fungera på samma villkor mellan länder och i verksamhet över gränsen. Av utomstående aktörer förväntar man bl.a.: Att lagar och förordningar harmoniseras med varandra Att bidrags- och stödpolitiken harmoniseras (t.ex. transportstödet bättre i Sverige). Att den gränsöverskridande företagsinformationen är lättillgänglig Att Sverige ska ansluta sig till EMU (ta euron som valuta) Att man inser möjligheterna med gränsöverskridande företagsverksamhet (konkurrensfördel) i kommuner Att aktivera näringslivspolitik och att ha positiv attityd till gränsöverskridande företagsverksamhet Ekonomisk stöd för kostnader i samband med expandering Samarbete mellan företagare Experter med kompetens i gränsfrågor i olika instanser och organisationer Det finns inget större förtroende för politikernas löften och för möjligheter att påverka. 10

11 3.15. Nya affärsmöjligheter Företagarna anser att gränsområdets kommuner och företag borde själv inse de möjligheter som gränsöverskridande företagsverksamhet erbjuder för regionens och företagets tillväxt och konkurrenskraft. Traditionell bidragspolitik har för det mesta lockat kortvariga besök av aktörer (det finns gott om exempel från båda sidor av gränsen), som sällan ens haft någon ambition att bredda affärsverksamheten över gränsen. De som lyckas är oftast vidsynta, modiga människor som växt upp vid gränsen, sådana som själva har goda språkkunskaper och/eller har rekryterat ledning och medarbetare som behärskar marknaden på båda sidor om gränsen. Grunden för de lokala tillväxtföretagen är att man känner och kan den egna branschen och det egna området samtidigt som man är insatt i grannlandets kultur, samhälle och människor Fler arbetstillfällen De intervjuade företagens egen personalstyrka har fördubblats sedan 2005 (första rapporten). Dessutom har anlitandet av underleverantörer ökat i samma takt. I dagens konjunkturläge har man ingen större tro på tillväxt, men väl på längre sikt Största hindren för utveckling Det svaga konjunkturläget oroar. Företagarna anser att konjunkturerna är dåliga på europeisk nivå och framförallt i Finland. Tillväxt förväntas ske i första hand inom gruvindustrin samt i Norge och Ryssland. Egna krafter och bra medarbetare är de viktigaste framgångsfaktorerna. tillgång till kompetent och välmotiverad personal -arbetsgivaravgifter lagstiftning den allmänna utvecklingen i Europa och i Norden anonyma internationella företag som plockar russinen ur kakan att kunna rekrytera medarbetare som även behärskar de båda språken branschens dåliga lönsamhet i allmänhet hård konkurrens varifrån får man nya företagare? LKAB:s representant presenterar bolagets kommande investeringar och investeringspolicy i Pajala 11

12 3.18. Generationsväxlingar och ägarbyten Generationsväxling har genomförts hos de intervjuade företagen under de senaste 20 åren eller så har företagsverksamheten startats under samma tid av den nuvarande företagaren. Några företag har fått även utomstående ägare och några har fått en helt ny extern ägare. I de flesta företag var frågan för tillfället inte aktuell Råd till företag som ska till Sverige Det råd företagarna oftast ger är att om man vill gå över gränsen är det bäst att själv sätta sig in i vad det innebär. En del av företagarna ger gärna råd och hjälper dem som planerar att starta gränsöverskridande företagsverksamhet. Dock poängterar även dessa att det är viktigt för företagaren själv att sätta sig in i den nya verksamhetsmiljön. Det viktigaste är att förstå kulturella skillnader man ska ta skeden dit man kommer. Ordning och reda i hemlandet, innan man beger sig utomlands var beredd på kostnader. Bra familjeförhållanden att ta företaget till nya marknader tar tid som är borta från familjen. Lär dig aktivt hur det svenska beslutsfattandet och företagskulturen i övrigt fungerar. Var beredd på att förhandla, utreda och rapportera. Var beredd på att det man kommit överens vid samtal inte håller. En svensk säger inte alltid vad han/ hon menar det är vanligt att man är artig och undviker själva frågan. Finsk ärlighet och att rakhet går dock hem hos svenskar. Även en svensk gynnar svenskt. Att inleda företagssamarbete kan vara svårt. Skaffa referenser. Bekanta dig med lagstiftningen. Ta hänsyn till olika ledarstilar, skillnader i arbetslagstiftning och personalkultur. Direkt ledningsstil är främmande för en svensk (förhandlingar osv.). Facken har starkare roll ha goda relationer. I Sverige handlar det i allmänhet om fastanställningar. Reservera tillräckligt med tid, när du vill diskutera med myndigheter, företagets anställda eller andra. Kom i tid det gillar svenskarna. Att hitta en bra samarbetspartner i Sverige är guld värt De största skillnaderna mellan företagandet i Finland och Sverige De intervjuade lyfter fram följande skillnader när det gäller att vara företagare i Sverige och Finland: Attityd: -Det svenska samhället vill upprätthålla en diskuterande, artig och tillåtande atmosfär. Detta speglas i företagets inre verksamhetskultur samt företagets relationer med andra företag. När det fungerar som bäst sätter man sig ordentligt i frågorna, gör saker och ting ordentligt och behandlar de involverade lika. När det fungerar som sämst blir resultatet onödiga möten och prat; förseningar av uppgifter och beslut samt dold arrogans. Finnar anses i regel kunniga och effektiva samarbetspartners. En svensk företagare speciellt en nordsvensk är rätt lik den finska. Ett finskt sätt att ta hand om saker är något som upplevs som positivt i Sverige De svenska företagarna har en misstänksam attityd mot myndigheter. Tjänstemän Tjänstemännen är svåra att få tag på. Tillståndsärenden är ofta komplicerade och tidskrävande i Sverige 12

13 Mottagandet är artigt och hjälpsamt. Norrlänningen liknar finnen mer än sörlänningen Personliga relationer, beslutsfattande I Finland har personliga relationer en viktigare roll I Finland är rekommendationer mer vanligare Övrigt Fackets betydelse och därigenom tilliten på dess förmåga att förbättra arbetstryggheten är starkare i Sverige I Sverige är det organisationen, intressegrupper mm. som påverkar mer på personens eget beslutsfattande man är mer van att lyssna och diskutera. Beslutsfattandet tar längre tid. Betalningar, kostnader Den svenska beskattningen är lite högre (moms, företagsskatt, inkomstskatt) Pensionsavgifter och övriga arbetsgivaravgifter är högre i Sverige Kortvariga anställningar är svåra att ordna I Sverige krävs fler miljötillstånd och avgifter av olika slag Den svensk räntenivån är något högre Fastighetsavgifter är lägre i Sverige Geografi Lappland är ett positivt begrepp i Finland. I Sverige har namnet en negativare klang, även om den är på väg att förbättras. Därför kan Lappland användas som ett positivt begrepp i marknadsföringen I Sverige har decentraliseringen och avfolkningen varit ännu starkare Tornedaling, meänkieli och Norrbotten/Nordbotten väcker positiva associationer i Finland. 13

14 4. KOMMUNERNAS ROLL GRÄNSSAMARBETET I TORNEDALEN 4.1. Gränssamarbete mellan kommuner Alla kommuner i Tornedalen har någon typ av samarbetsorgan med grannkommunen på andra sidan gränsen. Det kommunala samarbetet fokuserar bl.a. på följande områden; sjukvård, skola, räddningstjänst, kost, turistmarknadsföring och projektarbete. Några kommuner har projekt inom teknisk förvaltning och näringsliv. Det volymmässigt livligaste samarbetet bedrivs mellan Torneå och Haparanda. Kommunala beslutsfattare saknar möjligheten att kunna bilda gränsöverskridande kommunförbund. Det finns projektsamarbete över gränsen bl.a. inom turism, kultur och gränshinderbekämpning (Interreg -projekt). Kommunerna ser gränssamarbetet som en långsiktig verksamhet och är mycket beroende på att det finns kunniga personer som är involverade i det. Personer, som har kunskaper och erfarenheter av långsiktigt samarbete inser gränssamarbetets stora möjligheter och dess förhållandevis små problem jämfört med andra gränsområden runt om i världen. Gränssamarbetets framtidsutsikter är positiva och samarbetet över gränsen kommer att öka, anser kommunerna. Kommuner i Tornedalen har några medarbetare som bor i ett land och arbetar i ett annat. Som gränssamarbetets svårigheter räknar Tornedalskommunerna upp: språkbarriären, olika förvaltnings- och verksamhetskulturer, det långsamma beslutsfattandet i Sverige (enligt finska kommuner), olika slags institutioner i de båda länderna, statliga förvaltningar, tidsskillnaden, samt skillnader i bl.a. i beskattning, betalningar och sociallagstiftning Gränssamarbete mellan företag Företagssamarbete över gränsen består av att det i Tornedalen finns cirka 30 dotterbolag eller filial med en ägare på andra sidan gränsen, och cirka 70 företag med medarbetare från båda sidor av gränsen. I viss mån förekommer produktions- och marknadsföringssamarbete mellan företagen, samt entreprenadverksamhet över gränsen. Det finns fortfarande potentiella tillväxtmöjligheter i affärer mellan företag liksom i offentliga upphandlingar över gränsen. Dessutom finns det gott om handelsföretag med traditionell gränshandel för konsumenter. Kommunerna anser att de främjar samarbete mellan företag framförallt genom olika projekt Offentlig företagsrådgivning Kemi-Tornio Alueyrityspalvelut som arbetar med företagstjänster och finansieras av Kemi-Torneå 14

15 områdets kommuner erbjuder rådgivning och handledning för företag som siktar på internationella marknader bl.a. genom att hjälpa till med ansökan om internationaliseringsstöd. I Ylitornio är det kommunens näringslivskontor och i Tornionlaakson kehitys i Pello som står för rådgivningen. Lapplands ELY-central har en exportombud. Torneå stad (Kehitysyhtiö Team Botnia Oy) och Haparanda kommun arbetar för närvarande med projektet Näringslivstjänster HaparandaTornio/ Elinkeinopalvelut TornioHaparanda, vars syfte är att bl.a. samla städernas näringslivstjänster under ett och samma tak. Rådgivning för etablering över gränsen kan efterfrågas vid näringslivskontoret i den kommun som etableringen ska ske. 4.4.Tornedalsrådets uppgift är främst att jäsenkuntien sekä asukkaiden edunvalvonta lisätä Tornionlaakson vetovoimaisuutta profiloinnin ja markkinoinnin avulla infrastruktuurin ja liikenneyhteyksien kehittäminen Tornionlaaksolaisen kulttuurin säilyttäminen ja kehittäminen Tornedalen där Sverige, Norge och Finland möts, utgör ett nordiskt nyckelområde när det gäller den pågående europeiska integrationsprocessen. Det är i gränsområdena som det konkreta förverkligandet av sammanhållningspolitiken och gemensamhetssträvandena skall få sin praktiska tillämpning via gränsöverskridande samarbete mellan kommuner, invånare, myndigheter, näringsliv och organisationer. Här finns en gemensam gränsöverskridande identitet och långa traditioner av medborgerlig och institutionell samverkan över riksgränsen. Tornedalen besitter en gränssamarbetskompetens som är unik i Norden och regionen är idag en förebild för hela EU. Regionen har ett centralt läge på Nordkalotten. Den kraftigt expanderande gruvindustrin i Pajala/Kolari åstadkommer en stark tillväxt hos näringslivet i Tornedalen och bidrar till en positiv befolkningsutveckling i hela regionen. Dessutom utgör koncentrationerna av tung industri vid Bottenvikskusten, den kraftigt expanderande upplevelseindustrin i mellersta och norra Tornedalen, tillsammans med Nord-Norges växande betydelse inom energisektorn en utomordentlig plattform för tillväxt och synergieffekter. elinkeinoelämän ja työmarkkinoiden kehittäminen koulutuksen ja osaamisen edistäminen Experterna inom offentlig upphandling uppmanade gränskommunerna i Tornedalen att även dra nytta av utbudet på andra sidan gränsen Området har fått sin särprägel av de fyra kulturer som möts i Tornedalen - den svenska, finska, norska och den samiska. Den historiskt betingade samar- betskulturen och engagemanget har en avgörande betydelse för utvecklingen. Områdets möjligheter utgörs av de synergieffekter som blir följden av ett mångfacetterat gränsöverskridande samarbete mellan kommunerna, inom näringslivet, arbetsmarknaden, utbildningssektorn och kulturområdet. 15

16 5. STATLIGT GRÄNSSAMARBETE I TORNEDALEN 16 Arbetsmarknadsorganisationer bedriver gränssamarbete på flera olika sätt. Till samarbetsområden hör bl.a. arbetsmarknadsutbildningar och att information om dessa, Eures-rådgivning samt Interreg-projekt. Projektsamarbete har bedrivits under åren genom förmedling av arbetskraft, främjande av rörlighet och utveckling av kulturturism EURES Crossborder Tornedalen Partnership EU-kommissionen främjar arbetskraften rörlighet över gränsen genom information, rådgivning och arbetsförmedling. Framförallt vill man stödja etablerat samarbete, som bedrivits inom det gränsöverskridande så kallade Crossborder arbetsmarknadsområdet. Stödet fokuseras på arbetsområden där arbete även över gränsen har varit kännetecknande, och där ett förhållandevis stort antal arbetstagare bor i ett land och arbetar i ett annat. Ett sådant område i Europa är Tornedalen inklusive de närliggande kommunerna runt Bottenviken. Detta har uppmärksammats även hos kommissionen, vilket betyder att områdets arbetsmarknadstjänster kan utvecklas och stödjas som en del av kommissionens Euresarbetsförmedlingssystem (European Employment Services). Europeiska kommissionen stödjer denna arbetsmarknadsutveckling genom projektet EURES Cross-border Tornedalen. Arbetskraftens fria rörlighet över gränser främjar även företagens rörlighet. Samarbete över gränser utökar såväl företagens som arbetskraftens mö-

17 jligheter att fungera effektivt i och med att både företagens och arbetskraftens marknader utvidgas. Områdets konkurrenskraft växer såväl på de nationella finska och svenska som de internationella marknaderna. Utifrån företagens synvinkel är EURES -rådgivningens syfte att hjälpa företag i Tornedalen och runt Bottenviken i rekrytering från ett annat EU-land och på så sätt förbättra företagens möjligheter till kvalitativ rekrytering. EURES -rådgivningens uppgift är också att hitta eventuella flaskhalsar som hindrar eller fördröjer affärsmässigt samarbete, öppna dessa flaskhalsar och därigenom främja gränsöverskridande samarbete mellan företag Nordkalottens Gränstjänst Nordkalottens Gränstjänst som finansieras av Nordiska rådet arbetar i Torneå. Tjänsten ger råd för företag och privatpersoner i speciella frågor som rör gränsöverskridande verksamhet och arbetar aktivt för att avlägsna gränshinder. Riksdagsledamöterna Hemilä, Suutari och Autto bekantar sig med gränssamarbetet på Victoria-torget

18 6. FINANSIERINGS- OCH BETALNINGSSYSTEM 6.1. Transaktioner, konton, kort Betalningar mellan länder Det går att utföra kontoöverföringar, så kallade EU-betalningar, mellan banker i två EU-länder. Båda parternas banker och konton måste identifieras genom egna koder (IBAN, Swift). Medför inga särskilda kostnader. Kan även utföras via Internet. Traditionella valutaöverföringar mellan banker görs mera sällan då dessa tar alltför lång tid. Olika bankgrupper har sina system för överföring av pengar mellan två länder, i bästa fall kan pengar överföras under en och samma bankdag. Europeiska SEPA, men betalningssystemen är olika i Finland och Sverige Från början av 2010 har både Finland och Sverige varit med i SEPA-systemet. I och med att detta europeiska betalningsområde tagits i bruk finns det inga skillnader mellan eurobetalningar inom området och inhemska betalningar. FINLAND: I Finland har det traditionellt funnits ett system som är bundet till ett bankkonto, varifrån betalningar utförs. Idag är alla bankonton med i SEPA. Att öppna ett konto i en finsk bank är förmånligt, och kan till och med vara kostnadsfritt. För tjänster och händelser debiteras ofta en avgift. Ett svenskt företag kan öppna ett bankonto i Finland. Det går att kombinera konton med olika typer av uttags-, bank- och kreditkort. Finska kredit- och bankkort går att använda i Sverige; man kan göra inköp och kontantuttag. Kontot belastas i euro. Alla finska bankgrupper har svenskspråkiga Internet-sidor som kan bl.a. användas för att betala och göra valutaöverföringar. SVERIGE: I Sverige utförs betalningar mellan banker antingen genom Bankgiro- eller PlusGiro- systemet. Båda är med i SEPA. Ett finskt företag kan öppna ett bankkonto i Sverige. Det går att kombinera konton med olika typer av uttags-, bank- och kreditkort. 18

19 Svenska bankers Internet-tjänster finns tillgängliga på engelska. Idag utförs nästan alla transaktioner via Internet av företagen själva i de båda länderna Kontor Kontor som är verksamma vid gränsen har kompetens och erfarenheter i gränsöverskridande företagsverksamhet samt någorlunda språkkunskaper för kunna ge service till kunder som kommer från ett annat land eller som är på väg till grannlandet. Inom samma bankgrupp finns rutiner och system som underlättar och påskyndar betalningar och överföringar. De som har gränsöverskridande företagsverksamhet är ofta Nordeas eller Handelsbankens kunder Finansiering BANKER: Både finska och svenska banker kan efter övervägande ge kredit till inhemska företag som investerar utomlands och behöver rörelsekapital. Bankernas finansieringsbolag ger oftast inte kredit för köp av maskiner och utrustning som ska användas permanent utomlands eftersom utrustningen fungerar oftast som säkerhet som man vill ha kontroll över. Banken eller dess finansieringsbolag kan i vissa fall överväga att finansiera ett utländskt bolag t.ex. i dess köp av utrustning. Vanligare är att bolaget startar ett dotterbolag i landet i fråga. Ett sådant dotterbolag finansieras av bankerna som ett inhemskt bolag. I fråga om fast egendom, är kreditgivaren i regel från samma land som utrustningen ska användas i. Av bankerna i Norden kan Nordea och Handelsbanken ibland göra undantag. Banker vid gränsen i Sverige FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea Alla svenska bankkontor hittas under adressen www. bankplatser.nu Banker vid gränsen i Finland Handelsbanken, Nordea, Osuuspankki, Danske Bank, Suupohjan Osuuspankki FINNVERA: Finnvera Den statsägda Finnvera förbättrar företagens finansieringsmöjligheter genom lån, borgen och exportgarantier. Finnveras finansiering ligger ungefär på samma kostnadsnivå som bankernas. Kraven på säkerheter skiljer sig mot det bankerna kräver. Till exempel för Pienlaina (max ) krävs ingen realsäkerhet alls. Finnvera ger sällan lån för hela projektet, oftast delas finansieringen mellan banker och Finnvera. I smålån och lån för kvinnliga företagare kan Finnvera ibland vara den enda finansiären. Finnvera kan bevilja borgen och lån även till investeringar utomlands. Finnvera ger inga krediter till finska bolagens utländska dotterbolag. Ett finskt dotterbolag till ett svenskt företag kan med samma villkor som ett inhemskt företag beviljas lån och borgen. Finnveras verksamhetsställe ligger i Rovaniemi, men finansieringshandläggare kommer gärna och gör ett besök hos företaget.

20 ALMI: Almi Företagspartner Norrbotten Ab kan finansiera alla företagsformers projekt upp till 50 %. Som säkerhet fungerar oftast företagsinteckning eller företagarens personliga borgen. Almis ränta är något högre än bankernas. Almi kan finansiera utländska företag som är registrerade i Sverige. Om riskhanteringen är under kontroll kan Almi finansiera svenska företags investeringar utomlands Bidrag och stöd ELY-central och TEKES Lapplands ELY-central (näringslivs-, trafik- och miljöcentral) är en länsorganisation, som idag arbetar med samma frågor som före detta TE-centralen (arbetskrafts- och näringslivscentral). All arbetsmarknadsservice i Lappland bl.a. alla arbetsförmedlingar ingår i TE-byrån som är en del av Lapplands ELY. ELY-centralernas näringslivsavdelningar beviljar bidrag till företagens investeringar och projekt bl.a. till exportutveckling. Externa tjänster i anslutning till anställning av exportansvarig personal och exportutveckling kan stöttas med högst 50% och övriga utvecklingsinvesteringar med ca 1/3 av totala kostnader. I regel beviljas inget stöd till produkter och projekt ämnade till lokala marknader eller projekt. ELY-centralen har även flera subventionerade expertistjänster (jmf. konsultcheck). TE-byrån kan bevilja starta eget bidrag till nya företagare (behöver inte vara arbetssökande), sysselsättningsbidrag till företag samt skräddarsy arbetsmarknadsutbildningar till personal som företaget valt genom rekrytering. TEKES finansierar i första hand innovativa projekt inom teknologin. samma villkor som för inhemska. Förutsättningen är att firman är registrerad i Finland. För verksamhet eller investeringar utomlands beviljas inget stöd. Lapplands ELY-central har ett verksamhetsställe i Kemi. Lapplands TE-byrå har verksamhetsställen (f.d. arbetsförmedlingar) i alla gränskommuner, men servicen är centraliserad och möjligheten till personlig service varierar utifrån byråns storlek (finns i alla gränskommuner). (TE-palvelut, työvoimatoimistot) NUTEK Staten/länsstyrelsen administrerar helt eller delvis flera typer av företagsstöd. Företagsstöden kan delas in i verksamhets- eller investeringsstöd. Till de först nämnda tillhör transportstöd för industrin, som administreras av NUTEK samt sysselsättningsstöd (genom arbetsförmedlingar). Länsstyrelsen kan bevilja stöd till företag med fast verksamhetsställe i Sverige. Att företaget är registrerat i Sverige är inget absolut krav, men kan vara en fördel. Det väsentligaste är att investeringen/projektet anses gynna den svenska nationalekonomin. Ett svenskt företag kan inte få stöd till fasta investeringar (utrustning som inte går att flytta) utomlands. Kommuner och näringslivsbolag Svenska (inte heller finska) kommuner brukar i allmänhet inte ge stöd för start av verksamhet. Samma gäller för näringslivsbolag. De flesta svenska kommunerna precis som de finska har industriområdesbolag som kan administrera eller bygga produktionslokaler, som bolaget kan hyra ut eller som kan inlösas genom överenskommelse. 20 ELY-centralen och TEKES kan inte bevilja stöd till investeringar utomlands varken för finska företag eller deras dotterbolag. Ett företag med utländska ägare beviljas stöd med

21 7. RAPPORT AVSEENDE SVENSKA FÖRETAG Syftet med Nycklar till ett integrerat näringsliv i svenska och finska Tornedalen projektet har varit att likt 2005 kartlägga små och medelstora företagens egna erfarenheter och syn på gränsöverskridande verksamhet och samarbete med företagare i andra länder. Även företagens nuläge och framtids utsikter samt specifika egenskaper för gränsöverskridande företagsverksamhet kartlades. I om med att liknande kartläggning genomfördes 2005 har axplock från svaren bifogats denna rapport under respektive frågeställning. Målet med projektet är att identifiera och ta fram faktorer som påverkar negativt och positivt på gränsöverskridande företagsverksamhet. Målet har även varit att utröna åt vilket håll har utvecklingen gått sedan Under 2005 intervjuades 21 svenska företag och under 2013 kunde 14 av dessa företag ge sin återkoppling och svara på liknande frågor som Sammanfattning kartläggning 2013 med kommentarer från 2005 De tillfrågade företagen i svenska Tornedalen är 14 till antal och är samma företag som deltog i kartläggningen De övriga företagen har antingen lagt ner sin verksamhet eller inte kunnat nås. Kontaktpersoner var ägare eller VD i bolaget med snittåldern 54 år. Företagen verkar inom branscher såsom verkstads- och byggindustri, restaurang och boende, läderindustri, media och journalistik, kultur, utbildning, stensliperi, revision, rådgivning och livsmedel. De flesta av företagen har idag sina marknader i Norra Sverige och i Norra Finland och de få som enbart verkar på svenska sidan ser Finland som en framtidsmarknad. Ruotsin Tornionlaaksossa haastateltuja yrityksiä on 14 ja kaikki olivat mukana myös vuoden 2005 kartoituksessa. Muut silloin mukana olleet yritykset ovat joko lopettaneet toimintansa tai niitä ei ole tavoitettu.

22 Företagarna Norrbotten och Lapplands Företagare har samarbetat över gränserna i flera decennier 7.2. Första kontakten Vid 2005 års kartläggning berättade de flesta företagen att de hade hittat sina samarbetspartners genom aktivt och målmedvetet sökande. Även följande sätt att komma i kontakt med lämpliga företag hade förekommit: via kunder, bekanta, f d kollegor samt via deltaganden vid olika mässor. tillfrågad hade inga kunskaper i det finska språket. Det naturliga språket att använda sig av vid samverkan över gränserna är därför finska, och i vissa fall svenska eller engelska. 2005: De flesta av de intervjuade använde finska för att kommunicera med de finska företagen Startår för samarbete Vid 2005 års kartläggning nämnde de flesta företagare att EU inträdet var den riktiga öppningen för samarbetet, men flera av de intervjuade hade verkat över gränsen långt innan Samarbetsspråk 2013: De flesta intervjuade ansåg sig ha två modersmål, både finska och svenska och endast en 7.5. Anställda Företagen har sammanlagt 102 anställda och vissa använder sig av frilanstjänster. Av dessa anställda är ca 80% tvåspråkiga. 18 av de anställda bor i Finland. Ett av företagen har ett delägt dotterbolag i Rovaniemi, Finland Allmänt om gränsöverskridande verksamhet 22

23 2013: Alla företag jobbar på ett eller annat sätt över gränsen och de har gjort det från start, vilket många ser som en förutsättning för att kunna verka på gränsen. Företagen marknadsför sina varor och tjänster till Finland på samma sätt som till Sverige, och en del har även sina största kunder i Finland. Man uppger att näthandeln och webbutiker även spelar stor roll, men att försäljning även sker traditionellt genom väl etablerade kontakter och personliga besök. Många har flera återförsäljare i Finland och uppger att de har en tät kontakt och samarbete med dessa företag. En del uppger att de även agerar som en slags länk till Finland för deras svenska partners på grund av deras geografiska placering samt naturliga koppling till språk och kultur. Företagen är inte i lika stor utsträckning själva kund till finska företag. En del har vissa specifika produkter och tjänster de handlar från Finland som översättningstjänster, tryckeritjänster, hantverkare och vissa råvaror. Några företag är återförsäljare till finska företag. I överlag sker handel från Finland i ganska liten omfattning. Alla tillfrågade företag tycker att personlig kontakt är den viktigaste formen för att skapa samarbete med finska företag. Välarbetade nätverk vårdas varsamt och det är så företagen har behållit ett gott samarbete med sina finska kunder. Även mässbesök och rekommendationer och tips från kollegor och bekanta är ett bra sätt att hitta lämpliga kunder, leverantörer och samarbetspartners Internetanvändning 2013: och webben uppges vara viktiga kommunikationsmedel, särskilt över gränsen och den mesta kommunikationen sker genom dessa och det handlar om allt ifrån beställningar, förfrågningar, bokningar och fakturor. Sociala medier har också börjat användas flitigt över gränserna. 2005: De flesta företagen använder internet och i synnerhet e-post i sin kommunikation över gränsen Bankärenden 2013: När det gäller bankärenden till Finland uppger många att de har konto i samma bank i Sverige som i Finland och de flesta upplever att det fungerar bra och medför inga större avgifter att tala om. Man upplever att det blivit enklare med IBAN och SWIFT och att det till och med medför kursvinster ibland. Ett par av företagen tycker att bankens kostnader är orimliga och att utlandsbetalningar kostar mycket oavsett land. 2005: Det förekommer flera olika sätt att hantera bankärenden bland de intervjuade: Ett konto i Finland, där de finska inbetalningarna registreras och överförs till ett svenskt konto via internet Ett finskt konto som de finska inbetalningarna registreras i och betalningar från kontot till finska leverantörer sker via internet Att enbart ha ett svenskt konto Endast några av företagen nämner att de inte har några extra kostnader för bankärenden över gränsen. De flesta företagen berättar om kostnader mellan 30 kr-100 kr/faktura. Sammanlagda extra kostnader uppskattas till kr/ företag och år Samarbetet= utvecklingen? 2013: Samarbete med finska företag är enligt de tillfrågade en förutsättning och oumbärlig om man ska verka på gränsen och på Nordkalotten. Man uppger att samarbetet ökat tillväxten, ökat omsättningen och många ser Finland och finska företag som sin primära marknad och viktigaste målgrupp. Ett av företagen säger sig ha nästan tiodubblat sin personalstyrka tack vare finska kunder. Ett av företagen anger att samarbetet idag avvecklas men detta på grund av pensionering och naturliga skäl. En av företagarna berättar även att samarbete med Finland har lett till samarbeten med övriga världen. 2005: Alla de intervjuade företagen berättade om att de under de år som de har samverkat kunnat utveckla sina företag på flera olika sätt, bl a nya produkter, nya tjänster och säkrare omsättning eftersom man kan växla mellan länder.

24 7.10. Svårigheter vid samverkan 2013: Bland det svåraste med att samverka över gränsen upplevs vara skillnaderna i lagar och regler vid exempelvis medfinansiering för projekt och skillnader i företagskulturen. Det är svårt att anställa över gränserna och det tar tid att förstå landets förutsättningar. Även administrationen vid gränsöverskridande handel nämns som en svårighet då valutan är en annan och det är turbulens i euron. Betalningar blir svårare då man måste hålla redan på VAT-nummer, och hantering i överlag blir svårare och tar mer tid med tanke på avstånd och skillnader i språk och kultur. Ändå upplever alla tillfrågade företag att finska företag är lätt att ha att göra med, då de är tydliga och rakt på sak samt väldigt serviceinriktade. Affärer görs upp snabbt och överenskommelser fungerar. Språket och kulturen i Tornedalen för parterna närmare, många upplever den gränsöverskridande verksamheten som en helt naturlig del av företagandet på gränsen. Man nämner även EU och frihandeln som en mycket positiv faktor. 2005: Eftersom de flesta kan finska språket, upplevs inte språket som ett hinder, men de som inte kan finska ser det som ett hinder. De intervjuade företagen såg följande svårigheter i sina verksamheter över gränsen: Olika lagar, såsom arbetskydds-, livsmedels-, veterinär- och etikettsmärkningslagen skapar mer arbete både i tillämpning och i administration Att lära känna den finska kulturen, infrastrukturen och logistiken har tagit sin tid -Finländarna är hemåt och vill köpa inhemskt, vilket har inneburit att man har fått anpassa sina produkter efter det Olika kulturer I Sverige utreds, i Finland kör man och i Norge utreds ännu mer Svårigheter att hantera livsmedel över gränsen Att hantera olika valutor Att företagen får fungera som bankautomater i övre Tornedalen Att vissa av tullens uppgifter flyttas till företagen statistikredovisningar Att hitta mötesplatser för att lära känna flera företagare på andra sidan av gränsen Externt stöd som man har haft tillgång till 2013: De flesta av de tillfrågade företagen anger att inga myndigheter eller externa aktörer bidragit till deras samarbeten över gränserna, oftast för att de inte har varit i behov av något stöd. Verksamheten har kommit till och fungerar löpande på enbart egna initiativ och nätverken som byggts upp är stabila. Två av företagen, båda i Kiruna kommun uppger att hemkommunen, arbetsförmedlingen och gränskommunen varit ett bra stöd och viktiga för dem. Några företag upplever stor besvikelse mot näringslivsförvaltningar och kommuner och har upplevt dem som motståndare istället. De flesta av de tillfrågade upplever inte att de saknar eller har saknat något stöd från externa aktörer. Det som nämns av några är en bredare syn på kommunen, inte bara centralorten, ärlighet och lika villkor. Ett av företagen inom kulturella näringen anser att de kulturella näringarna inte behandlas lika och att stöd saknas helt. 2005: De flesta av företagen har inte fått någon extern hjälp när de har startat och utvecklat sin gränsöverskridande verksamhet. De har själv letat efter lämpliga kontakter och kompetenser Företagens framtida gränsöverskridande verksamhet 2013: Alla företag förutom ett anger att samarbetet över gränsen kommer att öka i framtiden. Man ser potential och väntar sig fler kunder, större omsättning och nya medlemmar. Ett företag planerar att öka sin marknadsföring i Finland då man ser ett stort ökat intresse för produkterna, och ett annat företag ser den största potentialen i turismbranschen då Finland har ett stort underlag av turister och samverkansmöjligheterna är stora. Företagen tror dock att eurons utveckling har en betydande roll i utvecklingen och jämbördig konkurrens. Även myndigheter hoppas man att få med sig då det finns mycket goda idéer vid gränsen men byråkratin anses vara en stoppkloss. 24

25 2005: Alla de intervjuade företagen tror på att deras verksamheter kommer att utvecklas inom den närmaste framtiden. Marknaden som finns på den finska sidan ger förutsättningar till denna positiva utveckling Förväntat stöd från externa aktörer för att kunna utveckla verksamheten 2013: Det som borde göras från myndigheter och externa aktörers sida är enligt de tillfrågade är att harmonisera mellan länderna, skapa lika förutsättningar och lagar. Tullens bestämmelser kring djur bromsar upp turistföretagare på gränsen när det gäller körrenar från finska företag. Mindre företag som har svårt att komma igång med samarbetet över gränsen skulle behöva en slags sammankopplande länk som hjälper till att dra framåt. Myndigheter borde vara mer välkomnande mot etablerade företag som vill utveckla samarbeten. Vidare uppger en del av företagen att bollen är i deras egna händer och det som krävs är tid från företagets sida. 2005: många av de intervjuade ser först och främst interna åtgärder som viktiga för att ytterligare kunna utveckla sin gränsöverskridande verksamhet. Intern arbetsfördelning, ökad försäljning och marknadsföring nämns som exempel, Myndigheter och övriga aktörer kan hjälpa dessa företag bl a genom att: Ta beslut som påverkar företagens kostnader för bl a skatter, sociala, moms och bränsle. Idag konkurrerar man inte på lika villkor i Sv, Fi och N gällande bl a dessa kostnader Arbeta för att man har samma typ av regionalpolitik i dessa tre länder Öka förståelsen i företagandet utbildning inom företagandet i alla led Satsa på språkutbildning engelskan viktig i framtiden Utbilda upphandlare Underlätta företag att anställa folk skall inte vara skillnad på vilken sida man bor Ha en instans som företagen kan vända sig till för att få information av, gäller i ex villkoren och regler kring företagandet i Fi Nya affärsmöjligheter 2013: Turistföretagarna ser stora möjligheter med samverkan över gränsen då Finland har utbredd tursim och flygplatser bland annat. De uppger att gemensam marknadsbearbetning och utveckling är en stor möjlighet. Andra företag ser stora chanser att växa ännu mer och öka försäljningen till Finland. 2005: De flesta företagen ser att samarbetet över gränsen har bidragit till att de ser nya affärsmöjligheter. Ett av områdena är besöksnäringen där de svenska företagen ser möjligheter att komplettera det finska utbudet. Även investeringarna på hela Barents område( LKAB,Gasfyndigheter mm) kommer att ge möjligheter att utveckla fler av dessa företag Fler arbetstillfällen 2013:De tillfrågade företagen tror sig kunna anställa sammanlagt personer inom de närmaste fem åren. 2005: De intervjuade räknar med att de inom 3-5 år har ökat antalet anställda sammanlagt med ca 130 st Största hoten för utvecklingen 2013: De största hoten för företagens utveckling nämns vara lågkonjunkturen och avbefolkningen i glesbygden, då köpkraften minskar och kommunerna drar ner på samhällsfunktioner som vissa av företagen även har som kunder. Även livsmedelsföretagen ser detta som ett problem då det är svårt att nå fram med färska varor till alla kunder i glesbygden i tid. Kompetensförsörjningen och att hitta kvalificerad personal nämns också som ett av de stora hoten då gruvnäringen och dess välbetalda jobb konkurrerar. Ett av företagen nämner också att deras produktion är komplicerad och tar lång tid att lära upp personalen. Vidare nämns de dåliga villkoren i glesbygd för småföretagare med fallande fastighetspriser, strikta bestämmelser och skatter och avgifter som hot. Ett

26 enmansföretag anser sig vara mycket sårbart, var få tag i ersättare om denne insjuknar? Ett av företagen anser finansieringsmöjligheterna för nya projekt vara ett problem, då även bankerna ställer högre krav. 2005: Att hitta lämplig arbetskraft och de höga svenska skatterna och sociala avgifterna är de största hoten för de intervjuade. Det nämns att svenska avgifterna är % högre än i Fi, vilket gör det svårare att konkurrera. Att inte ha tryggad råvarutillförsel och parallellimport av märkeskläder och andra billiga varor från Kina ses även som hot inför framtiden och även: Den svenska jordbrukspolitiken Kommunens tolkning av LSS- lagen Brist på kapital på marknadsföring Att inte kunna klara av finansiering av expansionen, om den kommer för fort Att inte få stöd för samhällsservice från samhället, utan att företagen måste bekosta detta Att inte klara av att sälja känslan som motvikt för Kina- industrin Material och komponentbrist i världen. Kina slukar mer och mer och sedan kommer Indien. Att kommunens tjänstemän fortsätter att motverka privata företag. Att fastigheter inte kan användas som säkerhet Generationsskiften 2013: Sex av de tillfrågade företagen har redan gjort generationsskiftet eller är helt säkra på hur de kommer att gå tillväga i framtiden. Endast en av dem uppger att de fått hjälp av rådgivare. De som inte ser möjligheter med generationsskifte funderar på hur gå till väga, och överväger olika alternativ som försäljning och förstärkning genom samarbete med andra företag. Ett av företagen ser inget annat alternativ än avveckling. 2005: Endast två av de intervjuade hade inte funderat kring generationsskiftesfrågor för sitt företag, fastän de var ca 60 år. De övriga intervjuade som är över 50 + år, håller på att förbereda generationsskiftet genom att successivt överlåta sitt företag till barnen. Externa rådgivare såsom revisionsbyrån har varit behjälpliga i denna process Råd till andra 2013: För att lyckas med sina kontakter med finska företag är det viktigt att ha kontakt på personligt plan menar de tillfrågade. Besök företagen, för då spelar språket ingen större roll. Många av de tillfrågade anser dock att förståelse i språket och kulturen har rätt stor betydelse, även fast finnarna och särskilt den yngre generationen faktiskt blivit betydligt mycket bättre på engelska. I Finland är företagare mer för att ta snabba beslut än i Sverige. Man vågar mer och har mera framåtanda anser några. 2005: De intervjuade ville ge följande råd åt dem som planerar att utöka sin verksamhet till den finska sidan: Var förhandlingskraftig, rak och ärlig, inte bara snack Besök intressanta företag och håll kontinuerlig kontakt Kartlägg din bransch, ta reda på prisnivån och konkurrenter Besök mässor Bygg personliga relationer, inte minst med portvakten vid större industrier Bygg personliga relationer först, sedan affärer Viktigt att en affärsidé som fungerar i Sverige innan man utökar marknaden till andra länder Använd befintliga nätverk Skaffa referenser 26

27 7.19. Största skillnaderna mellan företagandet i Finland och Sverige 2013: De tillfrågade anser det inte vara några större skillnader att driva företag i Finland. De skillnader som kommer fram är villkoren för glesbygdsföretagare som bättre och man tror att det är lättare att driva småskaligt. Det finns även en annan acceptans från samhällets sida, man är respekterad och har hög status som företagare i Finland och det är en helt annan social samvaro mellan näringsliv och beslutsfattare. De tillfrågade nämnder också skillnader i arbetsmarknadspolitiska lagar, momssatser och alkohollagstiftning. 2005: I Finland är man stoltare över att ha ett företag. Man är mer lojal mot andra i Finland. Jantelagen existerar inte på samma sätt i Finland. I Finland är tjänstemän mer hjälpsamma. Större vikt på personliga relationer i Finland. Man rekommenderar varandra mera i Finland. I Finland har man lägre sociala och pensionsavgifter och bolagsskatt. I Finland är Lappland något positivt. I Sverige har den en negativ bild. I Sverige har fackets betydelse större och därmed arbetarnas trygghet. Finansieringsmöjligheter för företag och företagare är mycket mer förmånligare och bättre villkor i Finland amorteringsfritt, räntefritt aven för företagaren. Bättre marknadsföringsstöd i Finland och bättre jordbrukspolitik. Irma Perdal R Intervjuerna genomfördes under 2013 av Juliana Bergman

28 28 28

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 TORNEDALSRÅDET Bildades 1987 EU 1995 14 Gränskommuner 33 Ledamöter; 14 styrelsen 75 000 inv.; ca. 50 000 km2 4 språk / 4 kulturer OUTOKUMPU TORNIO

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Bättre affärer i Tyskland Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Tyskland din marknad? Tyskland är sedan länge Sveriges största handelspartner. Med över 80 miljoner invånare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Presentation av projektet Näringslivstjänster HaparandaTornio

Presentation av projektet Näringslivstjänster HaparandaTornio 1eLINKEI 1 / 6 Presentation av projektet Näringslivstjänster HaparandaTornio Tid: Plats: Närvarande: 13.2.2013 klo 18.30 21.00 finsk tid/kl 17.30 20.00 svensk tid VPK, Itäranta 6, 95400 Tornio 45 personer

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008 BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 008 Sammanfattning Denna första undersökning mot den så kallade näringslivspanelen visar att panelens respondenter ger ett relativt gott betyg år såväl kommunens näringslivsklimat,

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Internationaliseringsguiden

Internationaliseringsguiden Utveckla ditt företag internationellt Internationaliseringsguiden Innehållsförteckning Internationell rådgivning och tjänster Business Sweden Business Region Göteborg/Enterprise Europe Network Connect

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

REvolution i e-handeln!

REvolution i e-handeln! REvolution i e-handeln! NU ÖPPNAR VI PLORIO nätshopping i verkligheten Du får en fysisk butik för dina varor Du och dina kollegor drar kunder till varandra Dina kunder kan känna på och prova varorna Du

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Vi har bara ett mål - att hjälpa dig fram till ett nytt arbete! Vi vet att för de allra flesta är det är oerhört tungt att bli uppsagd

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Estrad, 24 februari, 2005 Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Annika Hall och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Stor forskargrupp kring familjeföretag och ägande - Ägarstruktur,

Läs mer

Här har du världens möjligheter. Studentinformation

Här har du världens möjligheter. Studentinformation Här har du världens möjligheter Studentinformation Grant Thornton är det ledande revisionsoch konsultföretaget med fokus på dynamiska entreprenörsföretag. Våra medarbetare beskriver att vår företagskultur

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider. Inbjudan till seminarium med. business matchmaking. En aktivitet inom Deloitte Access

Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider. Inbjudan till seminarium med. business matchmaking. En aktivitet inom Deloitte Access Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider En aktivitet inom Deloitte Access Inbjudan till seminarium med business matchmaking Ägarförändring är en komplicerad process i vanliga fall och

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer