Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar"

Transkript

1 Nr 5 Maj 2008 Bitidningen Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar Se upp med svärmningen Biodling en livsstil Aktiviteter i föreningar Bitidningen

2 1-års jubileum i Skälderhus Vi bjuder på kaffe o kaka 2 maj maj maj stängt 5 maj maj Med pangpriser! Se även Biredskap 2008 Annons Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Joel Svenssons Vaxfabrik Tel: Begär vår nya katalog Flexikupan - nu även i HLS Självvändande slungare, lagervara 4-r lågn / langstroth, 6-r alla ramformat, 9-r lågn / langstroth, samt 39-r radial. Datumstämpel Rökpustar Refraktometrar Öppethus prisexempel: Skälderhusslöja...350:- Anorak...230:- Skälderhusoverall.. 540:- Refraktometer...400:- Rökpust...195:- Skinnhandskar...80:- Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax 2 Skälderhusslöja - Anorak - Rejäla skyddskläder med avtagbara huvor - Skälderhusoverall Hemsida: E-post: Frakt o exp.avgift tillkommer, Max 1pkt / kund

3 Ledaren Tack för den tid som varit Anders Lignell styrelseledamot Rubriken på denna min första ledare i Bitidningen är som ni ser Tack för den tid som har varit, inte för att syfta på ett avslut på något som nu är till ända, utan för nu är det ett år sedan föregående riksförbundsmöte då jag fick ett förtroende som suppleant i förbundsstyrelsen. Ett år som har varit mycket lärorikt på många sätt, inte bara att jag lärt känna nya personer, utan det är en hel del frågeställningar som man varit tvungen att sätta sig in i på något sätt. Som ny ledamot i en styrelse är det bara att konstatera att det hos de gamla styrelseledamöterna finns en historisk kunskap om personer, händelser och aktiviteter runt styrelsearbetet vilket jag som ny ledamot inte kan läsa mig till utan får till mig enbart genom ett deltagande i styrelsearbetet. Nu är inte SBR centralt direkt någon ny upplevelse för mig då jag under ett antal år har tillhört Miljö- o Konsumentkommittén, men förbundsstyrelsearbete är något helt annat. Konsumenter och även handeln kommer helt säkert i större utsträckning än idag att vilja veta varifrån en vara kommer och mer eller mindre kräva att den ska vara närproducerad. Det kommer inte bara att finnas krav på närproduktion utan även krav på att produkten är framtagen på ett säkert sätt, vilket det redan finns krav på idag. Detta med närproduktion gör att vi helt säkert kommer att få en större efterfrågan på våra produkter. I framtiden finns det därför absolut ingen svårighet att få avsättning för våra biprodukter. Att jag skriver produkter och inte bara honung har sin grund i att vi har alla möjligheter till att utveckla produktsortimentet och därmed lönsamheten i vår verksamhet. Mycket av detta med kvalitet och säkerhet är kopplat till arbetet inom Miljö- och Konsumentkommittén, så jag är helt förvissad om att det inom dessa arbetsområden finns många uppgifter att ta tag i. Detta har blivit en liten presentation av mig, mina första erfarenheter från arbetet i förbundsstyrelsen, samt även några andra funderingar. Jag ser med tillförsikt framåt och på att vi alla tillsammans ska kunna utveckla och utöka den svenska binäringen. Jag hoppas att det ska dröja innan jag skriver Tack för den tid som varit. Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 36, 38. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Årgång 107 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Åke Sandquist, Topasstigen 3, Emmaboda. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 38. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: 3

4 I detta nummer MAJ 2008 Värvning av nya medlemmar 5 I bigården raps och drottningar 6 Stuckna av sin biodling 8 Svärmningen ett problem 9 Kvinnornas konferens i Hallsberg 10 Frågelådan döda bisamhällen 11 Biodling på Öland 12 Snokörten och kupans vikt 13 Studieresa i Polen 14 Drottningklubb odlar Carnica 18 Solidarisk honungsslunga 19 Jubilarer 90 och 100 år 20 Handledare för näringsbiodlare 21 Förbundsstyrelse på kvinnodagen 22 SBR:s parningsstationer 23 Statistik, Almanackan, Vi minns Marknaden, Svenskt Sigill Nästa nummer (6) utkommer i slutet av maj. Manusstopp: 1 maj. Numret därpå (7/8) i slutet av maj. Manusstopp: 1 juni Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes röd iår. Barn älskar honung, precis som Philip på Öland. En bra utgångspunkt att lära dem om bin och deras betydelse. Foto: Lottie på Öland 4 Bitidningen

5 Värvning av nya medlemmar I snart tio år har Västeråsortens Biodlarförening spridit information genom en stor men ändå portabel utställning. Utställningen har gett en övergripande bild av biodlingen som en intressant, viktig och lönande hobby. Erfarenheterna som föreningen har är positiva. Bitidningen Det gäller att synas och sprida information vid så många tillfällen som möjligt. Den i informationssammanhang ofta använda slogan gäller i högsta grad: Syns man inte finns man inte. När arbetet planerades hade ett samarbete etablerats med en fotograf med inriktning på naturfoto och layout. Föreningen arbetar nu med att ta fram ett informationspaket bestående av utställningar, bildserie och två typer av bildspel samt overheadblad. Utställningarna är klara. Bildserien tas fram av det stora bildmaterial som finns efter arbetet med utställningarna. Bildspelen kommer att göras med ljud (t ex bisurr och fågelkvitter) och speaker. Det blir dels en kortversion med repeterande slinga för t ex mässor samt dels en längre för s a s sittande publik. Overheadbilderna kommer att anpassas till innehållet i föreningens studiecirklar. Framtagandet av informationspaketet syftar till att bredda informationen och att ge fler föreningsmedlemmar ett material som lätt kan användas i deras olika kontaktnät. Nu har den gamla utställningen tjänat ut och en ny är färdig. Inte en utan två. Den stora utställningen har nu också en lillebror som är lätt ta med sig under armen och användas i mindre grupper t ex skolklasser. Båda utställningarna har i stort samma uppbyggnad. De är båda tryckta på en kärna av skummad plast och trycket är laminerat, vilket betyder att de tål väta. När arbetet började med de nya utställningarna var fuktbeständigheten ett krav, som bygger på erfarenheter från flera års användning av utställningar utomhus. Den stora utställningen är monterad i aluminiumramar, som tål måttliga vindar och väta och som går att vika ihop och stoppa i en väska. Utställningarna, både den stora och den lilla, består av åtta skivor. I den stora har skivorna måtten 70 x 100 cm och i den lilla 50 x 70 cm. Utställningarna kommer att användas vid mässor, i hemträdgårdsföreningarnas aktiviteter, t ex äppeldagar, vid hembygdsföreningarnas skördefester, i kommunens bibliotek samt i naturskolor mm. Den stora utställningen har tagits fram med stöd från bl a Västmanlands Biodlardistrikt. Möjlighet ges till andra föreningar i länet att låna utställningen utan kostnad. Västeråsorten ser fram mot en aktiv användning av sitt informationspaket i all- mänhet och utställningarna i synnerhet. Detta i syfte att sprida information om biodlingens fördelar samt att få fler medlemmar till studiecirklarna och därmed ett ökat medlemsantal. I skrivande stund visar anmälningarna till årets studiecirkel i biodling, att inte en utan tre cirklar kommer att starta, vilket är glädjande. I samband med att arbetet startade hade distriktets januarimöte 2007 besök av SBRs ordförande. Han rekommenderade kontakt med SBR:s KOM-grupp till vilken vi som jobbat med utställningarna inbjöds för en redovisning. Efter en mycket postitiv respons rekommenderade gruppen att en artikel i Bitidningen skulle införas för att sprida kunskap om utställningen som ett bra sätt att värva medlemmar på. Om intresse finns från andra föreningar och distrikt att kontakta Västeråsortens Biodlareförening eller Västmanlands Biodlardistrikt för ytterligare information så är kontaktpersonerna: Lennart Urby eller Hans Larsson

6 I bigården Rapsslungning och drottningodling Höstrapsskörden För att tillvarata höstrapsens tidiga blomning redan i mitten av maj månad så gäller det att bisamhällena är mycket starka så tidigt som möjligt. Tidig vårfodring 4 kg socker blandat med 4 liter vatten i ca mitten av mars eller gärna tidigare om det går. Rapsen är väl det blomster som syns mest och ger otroligt mycket nektar på kort tid. Eftersom höstrapsen blommar redan i mitten av maj så gäller det att bina är bistarka och att det finns gott om utrymme till hands. När bina drar som mest från rapsen så kan man nästan tro att de svärmar, så intensiva kan de vara då. Se till att det är svärmtröga drottningar eller unga drottningar så att jag som biodlare inte behöver störa bina under draget. Jag är 62 år och började biodlingen Tillsammans med mina 4 vuxna barn och barnbarn har jag 60 bisamhällen i Hjorted söder om Västervik. Utökning av yngelrum tidigt, sätt på spärrgaller samt ytterligare skattlådor tidigt för att förhindra svärming. Slungning Rapshonung innehåller mycket druvsocker och lite fruktsocker vilket gör att rapshonungen är nästan vit till färgen och har Walle Johansson Hjorted en mycket söt smak. Mängden druvsocker gör att rapshonungen kanderar tidigt efter blomningen ca 20/6 redan i vaxkakorna och då är det svårt att slunga dessa kakor. 6 Bitidningen

7 Slungningen ska ske när rapsen nyligen har blommat över. Här gäller det att slunga all honung som finns i bikupan eftersom den kanderar annars. Någon biodlare tipsade mig om att endast använda perforatorn vid slungning då kakorna ej behöver avtäckas, vilket jag provade. Resultat: honungen slungades ut fint. Jag behövde inte vända kakorna i slungan. Det gick fort att slunga och jag var nöjd och satte tillbaka kakorna i bisamhällena. Men vid kontroll i dessa hade bina täckt igen de små hålen som perforatorn åstadkommit och ramarna såg genast fulla ut men var tomma på honung. Svårt att sälja kakhonung utan honung. Bina rev sedan upp vaxlocken vid behov av utrymme senare och fyllde kakan med honung, vaxresterna städades ut ur kupan och låg utanför. Jag upptäckte att när jag inte avtäckte ramarna så förlorade jag vax till nästa års förbrukning så jag slutade efter ett års försök att använda perforatorn på detta sätt vid slungning. Då man använder bågsnittstekniken vid drottningodling får man små bitar av vanligt arbetaryngel tillsammans med drottningcellerna man skär ut. Kassettbinna samlas då bra runt visecellen och värmer den. Man skär ut en bit av mellanväggen i enramskassetten och placerar cellen där. Fyll på med en stor kopp bin från en hink i vilken bin skakats ner och stäng. Låt kassetten stå instängd mörkt några dygn innan utplacering. Då skall drottningen vara utkrupen. Sockerdeg i juiceförpackningen, lite upphöjd så att det blir kort väg för bina. Detta är inte high-tec men det fungerar. Rör rapshonungen Rapshonungen skummas av efter ett dygn och rörs sedan dagligen, gärna 2 ggr/dag för att den ska bli mjuk och fin. Honungen kanderar inom en vecka. Blanda raps med annan honung? Rapsen har ju vanligtvis låg vattenhalt, så det är en fördel att blanda rapsen med annan honung som har högre vattenhalt. Att tillföra lite raps till ljunghonung kan ge en guldfärgad honung som smakar sötsurt. Det har blivit mycket populärt som många människor gillar, men inte alla. Denna blandning gör att ljungen kanderar lättare också. Prova gärna själv att blanda lite olika sorter. Drottningsodling Det där med biodling vet ju vi att det är en sån där bisjukdom som aldrig går över och det saknas motgift till den. Man blir ju bara tokigare för varje år. Min hustru kände till detta så jag lovade henne att odla några drottningar ska jag inte göra eftersom det tar mycket tid. Men det gick bara ett år. Sedan köpte jag en jenterkassett och odlade ca 20 st drottningar till min egen biodling. Det var på 80-talet efter bi-85 i Örebro. Jag började alltid 1/6 och den 26/6 fanns det nya ägg Bitidningen efter drottningen. Detta var ju mycket intressant och roligt och jag har aldrig senare haft så snälla bin i mina bigårdar som jag hade då. Förklaringen är att det fanns tillgång till snälla och produktiva avelsdrottningar och jag fick många drottningar och kunde byta ut alla arga bins drottningar till snälla drottningar. Bikupan vid sjukhemmet var en buckfast 427 märkt nr 17 och var så snäll att alla i byn Hjorted var och smakade på honung direkt från honungsramen genom att flytta på bina med fingret och sedan gräva ned och fånga upp lite honung och smaka direkt från naturens skafferi utan att använda någon slöja. Ibland dessa var prästen, dagisbarnen, landstingsrådet, styrelsen, studiebesök från hela landet, byborna och så alla patienter från sjukhemmet och så personal förstås. En otroligt härlig tid. Tänk att alla på nära håll fick studera bisamhället utan en slöja som hindrade synen. Drottning nr 17 var också med mig på marknader i en glasad kassett där folket kunde studera henne med stab och skilja på honung från yngel och pollen. Detta drog folk till sig och jag sålde otroligt mycket honung då, särskilt nyslungad. Men jag köpte segelbåt -89 som tog mycket tid, spelade dragspel överallt, högg ved och mycket annat så tiden räckte inte till utan jag började i slutet av 90-talet köpa färdiga drottningar istället och dom har varit bra men inte så snälla som dom på 80-talet. Steg för steg 1)Det bästa bisamhället jag har eller ett bisamhälle som jag köpt en drottning till för ca 500:- gör jag en liten avläggare från där drottningen är med. Avläggaren tar jag till en annan bigård. 2) I ursprungssamhället saknas genast drottningen och jag skär en måne där äggen snart kläcks, 2-3dgr gamla. Där i snittkanten drar bina fram ett 10-tal fina drottningsceller. 3) Innan drottningarna kryper ut skär jag runt vicecellen och flyttar in den i ett bisamhälle med gammal drottning eller ett bisamhälle som jag inte är nöjd med. Givetvis tar jag bort dem gamla drottningen innan jag tillsätter cellen. Jag sparar givetvis en cell i ursprungssamhället. 4) Jag kollar efter 9 dagar att drottningen krupit ur cellen (den är öppen i toppen) och att det inte finns andra celler på gång. Jag brukar byta ca 6-7 drottningar varje år på detta sätt. Sedan är det bara att vänta på resultat och märka den nya drottningen. Enkelt va!! Detta kräver inte mycket tid så jag har tid att segla utmed Sveriges kuster och spela dragspel. 7

8 Thomas och Elisabeth finner lugnet bland kupor och äppelträd Stuckna av sin biodling OSKAR LUNDGREN En kupa för äppelträdens skull blev starten på en ny livsstil. På några få år har biodlingen blivit parets stora passion och i den nybyggda villan finns numera ett särskilt honungsrum. Bitidningens reporter träffar jönköpingsparet Thomas Rosell och Elisabeth Wilhelmsson på Stadshotellet i Mjölby en fredagskväll i mitten av mars. Att de befinner sig just där beror på att SBR ska hålla en två dagars kurs i miljö- och kvalitetsarbete i Mjölby under helgen som stundar. Innan intervjun riktigt hinner ta fart plockar Thomas upp en stor glasflaska och häller stolt upp en whiskey-liknande dryck i små plastglas. Det här är vår egentillverkade mjöd gjort på honung, vatten, citron och lite ingefära, berättar Thomas. Drycken påminner om de vita dessertviner som grekerna inte sällan kryddar med den lokalt odlade honungen, och smaken är len på tungan. Började med fruktträd Det är lätt att tro att Thomas och Elisabeth är riktiga veteraner i biodlarbranschen, med tanke på deras uppenbara engagemang och kunskap, men intresset har väckts till liv på senare år. Det hela började med att vi hade fruktträd i vårt sommarställe i Aneby som gav dåligt med frukt. Då sa min farbror att vi måste skaffa bin som kan pollinera träden, och på den vägen är det, säger Thomas. Vi tyckte från början att det var kul så det blev snart två och tre samhällen, men vi hade stora problem med att hålla bina vid liv över vintrarna de första åren, fortsätter Elisabeth. Ja, vi gjorde många misstag i början. Bland annat slungade vi honung utomhus på verandan. När vi berättade det för biodlarvänner bara skrattade de. Men vi hade tur för våra bin verkade ha haft annat för sig den dagen så vi slapp bli rövade på honungen, säger Thomas med lite nostalgi i rösten. Nybyggt honungsrum Antalet samhällen har sedan vuxit för varje år och för närvarande har de sju samhällen hemma i Jönköping och åtta i sommarstugan utanför Aneby. Sakta men säkert har biodlingen utvecklats till en passion, ja nästan en livsstil. Förutom den egna honungsproduktionen har Thomas ansvaret för samordningen av honungsleveranserna i det egna distriktet och Elisabeth håller varje vår nybörjarkurser för blivande biodlare. Ytterligare att bevis på det stora intresset finns under garaget i parets nybyggda hus. Vi funderade på var vi skulle hålla till med honungshanteringen och det slutade med att vi byggde ett speciellt rum Bitidningen träffade Thomas Rosell och Elisabeth Wilhelmsson när de en helg i mitten av mars var på kurs i miljö- och kvalitetsarbete. På några få år har biodlarskapet blivit en livsstil för paret från Jönköping. med kaklade väggar och en liten hiss till lådorna, säger Thomas. Det är helt perfekt; där kan vi göra allt med honungen och äpplena, tillägger Elisabeth. Nästa projekt för Thomas och Elisabeth blir att avla fram egna drottningar och i juni ska en nybyggd parningsstation på Visingsö invigas. Det blir snälla bin, italienska Ligustica-drottningar, förklarar Elisabeth, som ironiskt nog är allergisk mot binas gifttaggar och går på antisensibilisering för att bli av med besvären. Tid och rum försvinner Det uppenbart genuina intresset för bin och biodling väcker frågan om vad som är det allra bästa med biodlingen. Det härligaste är att sitta i en solstol och höra surret. Det är så otroligt rogivande. Sedan är det härligt att se när bina kommer ut på våren och landar i ett knippe krokusar, säger Thomas. Tid och rum försvinner när man går in i binas värld, tillägger Elisabeth, och båda får något poetisk i rösten när de klär dessa upplevelser i ord. Sedan berättar Thomas om hur spännande det är att träffa biodlare från andra platser på jorden. Det är jättekul att man så lätt får kontakt med andra biodlare när man är ute och reser. Vi brukar alltid ha med oss lite honung när vi åker söderut till kontinenten och de biodlare man träffar är alltid nyfikna på hur vår svenska honung smakar. Biodlare är ett speciellt folk. Ofta är de lite egna, säger Thomas och skrattar. Det är härligt att se när bina kommer ut på våren och landar i ett knippe krokusar, säger Thomas Rosell, när han ska beskriva det bästa med att vara biodlare. 8 Bitidningen

9 Svärmning ett allmänt problem ANDERS BERG Svärmningen har alltid varit ett problem. Metoderna att hindra bina från att svärma har varit många, mer eller mindre lyckade. Jag har lusläst samtliga årgångar av Bitidningen från 1901 tills nu. Svärmningsproblemet går som en röd tråd genom alla årgångar av Bitidningen. Det finns självklart många tänkbara faktorer som påverkar svärmtankarna på bina. Jag skall försöka belysa några och dessutom ge förslag på åtgärder som kan resultera till att bina glömmer av svärmtankarna. I binas natur finns säkert en inbyggd tanke att förnya sig genom svärmning, att bilda nya samhällen. Därför bör vi, som biodlare, på ett så naturligt sätt som möjligt tillse att de får förnya sig utan svärmning, exempelvis genom att göra avläggare. Exempel på tänkbara faktorer som gör att binas svärmtankar vaknar är: 1. Väderlek 2. Dragförhållande 3. Bihusens uppställningsplats och ventilation 4. Drottningens ålder, kondition samt drottningens produktion av drottningsubstans 5. Utrymmet för lagring av honung 6. Utrymmet för drottningens äggläggning 7. Utrymmet för bimassan 8. Sysselsättningen för alla ungbin på försommaren 9. Drönarantalet i bisamhället Det finns säkert fler faktorer som har betydelse att förstå varför bina svärmar. Jag skall försöka, utifrån min erfarenhet som biodlare, kommentera några av ovanstående punkter. Punkt 2-9 kan biodlaren själv påverka, men vad gäller punkt 1 är vi maktlösa. Väderlek, dragförhållande samt uppställningsplats En tidig vår med vackert väder under april och halva maj månad som sedan byts ut mot en längre regnperiod med kallt väder, är mindre önskvärt. Har man inte lyckas få fram en relativt svärmtrög stam är sannolikheten stor, när solen tittar fram, att bina svärmar. Massor av ungbin har under regnperioden blivit arbetslösa och Bitidningen biodlaren har, pga dåligt väder, inte haft möjlighet att göra kontroll i yngelrummet. Jag försöker att senast 20 maj ha samtliga drottningar vingklippta. Ett bisamhälle som har svärmat på försommaren är ur honungsproduktion inte mycket att räkna med under resten av sommaren. Dåligt drag kombinerat med mycket bin kan också väcka svärmtankarna. Finns det bättre drag, inom rimligt avstånd, kan det vara klokt att flytta bina. Placering av bihusen är mycket viktigt. Undvik att placera bihusen så att solen ligger på hela dagarna. Jag försöker att placera mina bigårdar med skydd från västvinden samt att bihusen kommer i skuggan huvuddelen av eftermiddagen. Bin i bibostäder med dålig ventilation som står hela dagarna i solen svärmar betydligt mer än bisamhällen som står på en svalare plats. Utrymmet och sysselsättningen för ungbina Under hela våren och försommaren måste man kontinuerligt övervaka yngelrummet så att drottningen har plats att lägga ägg. På detta viset får man starka bisamhällen inför huvuddraget och man sysselsätter ambina. När maskroserna börjar blomma i mitten av maj månad måste man påbörja nybyggnation av vaxkakor. Detta resulterar i ytterligare sysselsättning för ungbina i bisamhället. Glöm inte att hela tiden ha utrymme i skattlådorna, så att det alltid finns plats för lagring av nyindragen nektar. Byggs vaxkakorna ut under pågående drag har oftast inte några svärmtankar vaknat hos bina. Massor av bin kläcks under maj och juni. De kräver sysselsättning och utrymme. Unga drottningar för honungsproduktion Drottningens ålder i kupan kan biodlaren själv påverka genom att byta drottningar vartannat år. Jag spar endast drottningar en tredje säsong, om jag avser att ha bisamhället som avelssamhälle nästkommande sommar. Jag upplever att treåriga drottningar byts ut under säsongen genom stilla drottningbyte eller svärmningsförsök. Det är svårt som biodlare veta vad bina avser att göra. Finns det bara en visecell i bisamhället är förmodligen stilla drottning byte på gång. Upptäcker man två eller fler viseceller vill förmodligen bina svärma. Avslutning Den biodlare som vill ta full skörd bör eftersträva att behålla alla bin i kupan under hela sommaren. Min bedömning är att möjligheterna är stora om biodlaren tillser: att drottningen är ung och har bra kondition, odlad efter en svärmtrög bistam att utrymme finns för äggläggning, lagrig av nektar, bimassan samt att många vaxmellanväggar byggs ut under säsongen att ha rätt uppställda kupor med bra ventilation Foto: Bo Lundberg 9

10 MARITA DELVERT SBR:s kvinnliga nätverk Konferens i Hallsberg Marita Delvert Falukorv med honung kan det va n åt? Absolut, tyckte Christina Möller när hon den första kvällen mötte alla deltagare på kvinnliga nätverkets årliga nationella träff 7-9 mars. Christina som är kostexpert visste vilken mat som köps mest i våra butiker. Hon inspirerade oss med spännande exempel på hur de flesta maträtter går att komplettera med honung i en eller annan form. Varför inte falukorv med honungsglaserade rotsaker och kyckling med en glaze av honung? Hälsa är en megatrend var ett av hennes budskap tiden är inne för att marknadsföra honungen som ett nyttigt, närproducerat livsmedel med stor potential. Honungen platsar också inom området nordiska smaker tillsammans med kryddpeppar, lagerblad, söt senap, dill mm. Inspirerade av Christina bestämde sig nätverket för att ge ut en honungskokbok. Kanske kan vi, när vi ses på nätverket nästa år, studera en första sammanställning av alla våra spännande recept. Vi har ett gemensamt mål inom SBR att öka antalet bisamhällen. Nätverket ska jobba mot detta mål med strategier som bidrar till att fler kvinnor tar steget in i biodlingen. Med detta syfte är nätverket framför allt en mötes- och utvecklingsplats för likasinnade. Vi jobbade därför med att formulera en affärs- och marknadsföringsidé för såväl nätverket som honungsförsäljning och honungsförädling. Flera av oss hade eller stod i begrepp att starta företag. Vi fick god hjälp med en sammanställning över olika organisationer där det är möjligt att söka ekonomiskt stöd till olika projekt. Innan vi reste hem berättade Bodil Branner, ordförande i Nordsjaellandske Bivenner i Danmark, om problem och möjligheter när det gäller biodlingen i Danmark. Bodil är biodlare med ett stort forskarintresse. Cellorganisering, svärmintelligens och geometri inom biodlingen var delar i detta intresse. Hennes man, som också är biodlare, forskar för att få fram varför viss honung håller sig fl ytande. Spännande med tanke på att flytande honung blir alltmer populär. Till slut konstaterade vi att det är biodlingen som binder oss samman och tillsammans med alla kamrater i våra föreningar män och kvinnor kan vi göra underverk för biodlingens utveckling. Vi ser fram mot att om ett år få konstatera att vi tagit ytterligare några steg på denna väg. Allra sist tackar vi nätverkets ledningsgrupp Lotta Fabricius, Birgitta Hagström och Birgitta Bengtsson för en nyttig och härlig konferens. Kvinnor i Norrland ska få biodlingen att blomma! Norrland har inte så gott om biodlare och ännu färre är kvinnor! Detta vill vi råda bot på och inbjuder därför till ett helgmöte juni. Syftet med mötet är att få aktiva kvinnor att träffas och utbyta erfarenheter. Vi inbjuder också fler nyfikna kvinnor att ta del i denna gemenskap Mötet förläggs till Hjåggsjö bygdegård i Vännäs (4 mil utanför Umeå). Här finns goda kommunikationer med både järnväg och flyg. Inbjudan riktar sig främst till kvinnor i Norr- och Västerbotten samt Västernorrland, kvinnor från andra län är naturligtvis varmt välkomna! Helgen kommer att omfatta flera delar. Vi vill diskutera våra erfarenheter kring biodling, samt att ha med sig barn i bi-arbete. Vi ger varandra kunskaper, i praktisk hantering kring biodling (som att spika och tråda ramar, hantera kupor mm.), i att röra ihop salva för nariga händer och vi vill göra studiebesök hos kvinnliga biodlare med trädgårdar i närheten. Det finns möjlighet till övernattning i bygdegården eller i Vännäs för den som vill. Vi söker ett ekonomiskt stöd från SBR kvinnligt nätverk. Har du frågor eller för- Ledningsgruppen förnyas Ledningsgruppen presenterade på konferensen sitt beslut om vikten av förnyelse också i ledningsgruppen. Nätverket existerar, har formerats, vi har en årlig konferens. Distriktsnätverken arbetar på sina träffar med att nå ut till nya medlemmar. På så sätt stabiliseras arbetet totalt. Nätverket är än så länge skört och kräver en engagerad ledning som är lyhörd för verksamheten och lägger fram nya ideér för utveckling och framåtskridande. Mycket återstår, vi har många län kvar att nå och inspirera. Det blir ett av ledningsgruppens uppdrag under året. Ledningsgruppens deltagare ersätts nu framåt efter sitt tredje år. Det är viktigt med förnyelse. Marita Delvert är ny invald. Vem är Marita Delvert Marita berättar att hon är inne på sitt andra år som biodlare tillhörande Enabygdens biodlarförening i Enköping. Hon bor centralt i Stockholm, men tillbringar stora delar av sommarhalvåret på det gamla torpet utanför Enköping med såväl växt-som biodling. Hon har vuxna barn och flera barnbarn och arbetar till vardags som administrativ chef på Sveriges kommuner och Landsting. Vi hälsar Marita välkommen till Ledningsgruppen Birgitta Bengtsson slag till innehåll är du välkommen att kontakta Susanne Hoffman, tel: eller skriv ett mejl till Lena Carneland, Susanne Hoffman Ledningsgruppen Kvinnligt Nätverk Sverige Lotta Fabricius Tel: E-post: Birgitta Bengtsson Tel: E-post: Birgitta Hagström Tel: E-post: 10 Bitidningen

11 JANNE MÅRTENSSON Konsulent Frågelådan Döda samhällen Frågelådan behandlar denna gång ett nog så tråkigt men viktigt ämne: Vad gör man med ett dött samhälle? Fråga: Hej! På förekommen anledning undrar jag hur jag tar hand om ett dött samhälle. Att det är utsot ser jag. Det är det samhället som jag tror hade besök av en mus innan jul. Det kanske spelar in. Några flög för ett tag sedan, men inte alls lika många som i det andra samhället. Jag kan läsa mig till att man bör smälta ner alla ramar. Suck! Flera är fulla med foder. Men vad gör jag med resten av kupan. Är det till att ta fram varmluftspistolen?/astrid Döda samhällen är en styggelse, som vi dessvärre sett mer av under senare år. Det är verkligen tråkigt när bina dör! Den omedelbara åtgärden är att täta igen kupan tills vädret tillåter att samhället kan undersökas och kupan saneras. Stängningen måste vara bität för att undvika att övriga bin i bigården eller i grannskapet kan ta sig in till kvarvarande foder och i sin tur bli smittade av en ev. sjukdom. När tillfälle ges måste först orsaken till dödsfallet konstateras. Detta ger kunskap, som kanske kan hjälpa till att förhindra nya förluster av samma orsak. Är man ovan bör man därför söka hjälp från föreningens sjukdomsansvarige eller någon annan erfaren biodlare. Tillsammans bör ni gå igenom samhället och försöka analysera orsaken till dödsfallet. Några frågor som söker svar Hur många döda bin finns i kupan? Finns få döda bin kvar i kupan kan det tyda på virus pga för stort antal varroakvalster. Finner man en liten klunga bin inkrupna i cellerna är orsaken oftast just virus. Ibland finns drottningen också kvar bland bina i den lilla klungan. Finns det mycket varroakvalster på bina i samhället eller på bottenskivan? Kan ge svar på frågan om varroan är den indirekta orsaken till förlusten. Är det gott om döda bin i samhället, en viss mängd täckt yngel och tomt på foder i Bitidningen Stoppa igen flustret tills kupan kan undersökas. Rengör kupmaterialet av trä med med kupkniv och gasolbrännare. ramarna? Då har troligen samhället börjat yngla för tidigt och svultit ihjäl, innan biodlaren hunnit komma till undsättning med tillskott av foder. Musbesöket, du nämner, innebär givetvis en störning, som ökar aktiviteten hos bina, vilket i sin tur kan orsaka utsoten, som du sett. Utsoten kan också bero på ett sent bladhonungsdrag förra hösten. Tillsammans kan dessa båda vara en möjlig orsak till dödsfallet. Kan inte orsaken fastställas, bör ni kontakta bitillsyningsman i området, som kan avgöra om ni ev. skall gå vidare med en provtagning för analys vid SLU. Vad gör du sen då? De foderramar, som fi nns kvar, skall du endast spara, om de är helt fria från utsotsfläckar. Samma sak gäller alla andra ramar i kupan. Ett bisamhälles undergång innebär en stor belastning för de sista kvarvarande bina. Den stress dessa bin utsätts för resulterar lätt i diverse sjukdomar, vilka ofta finns latent kvar i utsotsfläckarna. Putsbin, som sedan ger sig i kast med att städa en sådan återanvänd ram, löper stor risk att smittas. Smält alltså helst ner Välkommen med nya frågor till nästa nr av BT, som ni kan skicka på följande sätt till undertecknad. E-post: Vanlig post: Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, Vimmerby. alla ramar i ett dött samhälle. Skall du spara någon ram måste du: 1) vara säker på att dödsfallet inte orsakats av en smittsam sjukdom 2) se till att inga utsotsfläckar finns kvar på ramlister eller vaxbygge. Här gäller det omvända måttot: hellre fälla än fria. Nedsmältning av utsorterade ramar kan man få hjälp med av våra redskapshandlare. Föreningen kan också ha utrustning för detta eller tipsa om någon biodlare, som kan assistera. Ramarna bör inte sparas till efter säsongen utan tas om hand snarast möjligt. Risken för vaxmottangrepp är stor under sommarmånaderna. Vad göra med kupa och botten? Samla först ihop alla döda bin, som du skall bränna eller gräva ner på lämpligt ställe. Borsta ner vaxsmulor mm tillsammans med bina. Noggrann rengöring av kupmaterialet är därefter viktigt. Har man träkupa arbetar man med kupkniv och gasolbrännare, som är effektivare än en varmluftspistol. Skrapa bort alla utsotsfläckar du ser. Tvätta gärna med t ex sodalösning och skölj av med vatten. Därefter flammar du träytorna med en gasolbrännare, som lämpligen är utrustad med en s k fiskstjärt. Slutligen är en ytbehandling av kupan invändigt en lämplig åtgärd. Man kan också passa på att fräscha upp kupans yttre. Frigolitkupor måste behandlas lite annorlunda. Skrapning och flamning bör undvikas. Tvätta istället direkt med t ex skurborste och sodalösning och/eller högtryckstvätt. (Inte för nära och inte för högt tryck!) Efter torkning bör kupan målas med en lämplig färg. Sammanfattningsruta: Konstatera orsaken till dödsfallet Ta gärna hjälp av någon mer erfaren biodlare Bränn eller gräv ner de döda bina Smält ner vaxkakorna Rengör kupan noggrant Ytbehandla slutligen kupan 11

12 Biodling på Öland GUNNEL LUNDEBERG Biodlingen på Öland har gamla anor. Redan 1530 existerade bin på Öland och kungen, Gustav Vasa, hade del i dem. Han hade infört ett system som hade medeltida anor, det s k hälftenbruket. Bönderna skötte bina och hade halvparten i dem och den andra halvan skulle kronan ha. Det fanns bin vid samtliga kungsgårdar på Öland från Horn i norr till Ottenby i söder. Så gick några århundranden och vi vet inte så mycket om biodlingen under den här tiden. Linné sa i alla fall när han var på väg från Gaxa till Böda på norra Öland 16 juni 1741 att han såg några bistockar. Han var säkert väl förtrogen med biodling för hans bror Samuel hade bin och hade dessutom givit ut en bok om biodling. Drottning Viktoria Under första decenniet på 1900-talet införde Drottning Viktoria bin på Solliden och dessutom instiftade hon Drottning Viktorias fond för uppmuntran av biodling och trädgårdsodling på Öland Fonden har använts på lite olika sätt genom decennierna. Vissa år har man köpt redskap till föreningen eller bidrottningar. Under de senare åren har någon biodlare premierats varje år. Vi har också fått bidrag till resor. Bin återinfördes på Solliden efter det att Kung Karl Gustav fått två bikupor i present på sin 50-årsdag. Det skedde genom Bo Lindells försorg. Bo Lindell skötte bina på Solliden i början och sedan har vården av de kungliga bina skötts av Karl-Erik Persson. Kronprinsessan Viktoria är hedersmedlem i Ölands Bf sedan några år tillbaka. Ölands BF har i år ca 60 aktiva biodlare. En kraftig minskning har skett de senaste åren. Det kan delvis förklaras av att det är ett generationsskifte på gång i föreningen. Föreningsbigården och visningskupan Ölands BF har en föreningsbigård på Capellagården i Vickleby. En stor fruktträdgård och stora odlingar av kryddor och andra växter gör det lätt för bin och biodlare. Hans Werthwein har varit ansvarig för föreningsbigården i flera år men nu har han många egna samhällen i trädgården så Olle Ljungström och Lennart Danielsson har tagit över ansvaret för föreningskuporna. Dessutom pågår varje torsdagskväll från mitten av maj till mitten av september mellan 18 och 19 träff i bigården då nybörjare och mer erfarna träffas och diskuterar. Den praktiska delen i biodlingskurserna sker delvis då och där. Olika föreningsmedlemmar har ansvaret för sina kvällar. Det gör att många av föreningsmedlemmarna är engagerade. Målet är att alla medlemmar någon gång under året ska ha besökt Capellagårdens bigård. Samma system används vid visningskupan, som står i det gamla jägmästarboställets trädgård på Skäftekärr, Böda. Här uppe är det främst de nordöländska biodlarna som hjälper till med söndagsvisningarna. Det är Sveaskog som äger Skäftekärr sedan ett par år tillbaka. Aktiviteter Under tidig vår har föreningen tillsammans med Kalmar läns södra distrikt en vårupptaktsträff på Capellagården. Det är andra året träffen hålls där. Det är tredje året vi har temat honung och honungshantering. Det är härligt, när biodlarna på Öland och de från fastlandet träffas och delger varandra sina åsikter om än det ena och än det andra. I det här fallet gällde frågan ympningens speciella konst. Nu vet jag i alla fall att så länge rimfrosten dyker upp i burken är jag en klåpare! I flera år har vi i föreningen funderat på att genomföra en bimaterielsnickarkurs och i januari i år föll bitarna på plats. Karl-Erik Persson i Sättra på mellersta Öland blev vår ledare och Rälla skolas slöjdsal fick vi hyra. Sparbanksstiftelsen på Öland hjälpte oss med ekonomin. Det var ett stort gäng som tog sig an uppgiften att snickra. Efter 4 lördagsträffar hade 2- kupspall, botten, låda, ram, rammall och tak skapats! Underbart att se vad som växte fram i synnerhet för den som aldrig tidigare snickrat! Planer finns att under senvåren bygga en vaxsmältare enligt BT:s beskrivning några år tillbaka. Under sommarens gång samlas biodlare i varandras bigårdar vid 4 schemalagda tillfällen. Vi växlar mellan den norra och den södra delen av den ungefär 16 mil långa ön. Det finns inget särskilt program för de här träffarna utan målet är att träf- fas och kanske ventilera något problem eller glädjeämne som dykt upp. Resultatet från snickarkursen. 2-kupspall, botten, låda, ram, rammall och tak. Ölands Bf Nuvarande Ölands Bf har bara 10 år på nacken. Den är resultatet av en sammanslagning av Ölands Norra och Ölands Södra Bf. Bägge föreningarna bildades Tidigare fanns även Mellersta Ölands Bf grundad 1918, men den slogs ihop med Ölands Södra Bf, när medlemsantalet var nere i 6. Det var Bitidningen

13 LARS-MARTIN LILJENVALL SBR:s Vetenskapliga Råd Snokörten Det finns många sk biväxter att vänta på och glädjas åt inför den kommande bisäsongen. En av dem är den blå snokörten (Echium vulgare) som är en av de cirka 30 Echium-arterna. Den blommar från juni till augusti med stora blå blommor som sitter i en axlik ofta grenad blomställning. Utbredningsområdet omfattar nästan hela Europa samt Nordafrika och ända bort till Svarta havet. På Kanarieöarna och Madeira bildar arten praktfulla buskar. Den växer också vild i Schweiz på torra och soliga ställen, vid vägrenar och på åkrar och förekommer även på bangårdar ända upp till en nivå av 1500 m. Plantan är tvåårig och har en smal, spindelformad rot. Stängeln och bladen är täckt med styv, stickig borst. Växten förekommer tillfälligt i södra och mellersta Sverige. Arten odlas ibland som prydnadsväxt och påträffas vanligen på kulturpåverkad mark. Det brukar höra till senvinterns förberedelsearbeten att inköpa några fröpåsar för att senare under året kunna strö ut lite frön i den egna trädgården för att locka dit bina. Snokörten innehåller en för varmblodiga djur ofarlig alkaloid*. Rot och bladverk användes i gamla tider för helande ändamål. Trädgårdsplantor av snokört är mycket uppskattade av bin. De blir mellan 20 till 120 centimeter höga och blommar länge, från juni fram till tidig höst. Blommorna är doftlösa, de blir först rödaktiga och övergår sedan till blått. Färgskiftningen uppstår genom en växelverkan av surhetsgraden i cellsaften. I de unga plantorna är cellsaften sur och färgämnet är därför rött. De äldre plantornas cellsaft är neutral eller alkalisk vilket ger en blå färg * Faktaruta: Alkaloider är en grupp kvävehaltiga ämnen som förekommer hos olika växter och som ofta har en stark inverkan på människokroppen. Alkaloiderna är ofta basiska ( alkaliska, därav namnet), men undantag finns, till exempel kolchicin från tidlösa. Många alkaloider är kraftigt verkande gifter; i små doser har de stor medicinsk betydelse. Alkaloiderna har använts som droger, gifter och läkemedel under mänsklighetens hela historia Bitidningen åt blommorna. Snokörtens besökare är huvudsakligen vildbin och humlor, men även honungsbin och fjärilar. Enligt den österrikiska biforskaren Annemarie Fossel är blommans botten särskilt rik på utvald nektar som nås av bina genom en gång förbi växtens nedersta ståndare. I det första blomstadiet reser sig de fem, olika långa ståndarna upp ur kronan och i nästa steg stiger pistillen med sitt märke upp. Nu har blomman antagit sitt ormhuvudsliknande utseende med dess spaltliknande tunga. Växtens namn, Snokört, hänsyftar på detta specifika utseende. Den bästa tiden för avsöndringen av nektar infaller tidig eftermiddag, omkring klockan Som pollenkälla spelar snokörten en underordnad roll. De enstaka förekommande pollenkornen kommer från blommor med ljusa till mörkgula färger. Den ursprungliga snokörtshonungen skördas i Spanien, Nordafrika, Israel och Sydamerika. Växterna stammar från olika Det är ju allmänt känt och man säger ju också lite slarvigt att bina samlar nektar till honung på sommaren som biodlaren sedan tar hand om från samhällena under hösten. Studerar man nu detta lite närmare kan man upptäcka skillnader i mängden insamlad nektar mellan olika dagar. Naturen förser inte bina med ett konstant flöde av nektar som de bara lastar in i kuporna. Blommorna har olika växtperioder och det förekommer tider under sommaren då tillgången på sk dragväxter för bina är stor och blommorna slösar med nektar. Nektartillgången är dessutom beroende av soliga och varma dagar. De kan snabbt avlösas av dagar med sämre väder då tillgången av nektar blir knapp. Vissa växter kan dessutom ha sitt nektarfl öde maximerat till vissa tiden under dagen. Skulle en tillfällig väderleksförsämring inträffa just då kan denna dags nektarproduktion minska eller Blå snokört. Foto: Luc Viatour/wikipedia Echium-arter vars pollen är typiskt för den arten. Honungen skördas från blommor med ljusa färger och har en mycket kraftig arom. Källor: Wikipedia Schweizerische Bienen-Zeitung 129 (2006): Viktförändringarna av bikupan till och med helt utebli. Ett bisamhälle måste vara beredd på naturens oregelbundenheter och oväntade förändringar. När det finns ett överflöd av föda i naturen i form av nektar och pollen användes samhällets hela kraft på insamlandet. Samhället kan på så sätt lägga upp ett förråd som kan användas under tider med mindre nektartillgång. Resultatet av detta insamlande är naturligtvis att bisamhället ökar i vikt. Ställer man det på en våg och registrerar vikten regelbundet kan man få en uppfattning om viktförändringen under en säsong. Uppgifter från en undersökning visar att vikten under sommarens blomningstid ökar med ca 15 kg per vecka medan man under resten av året kan observera en viktminskning på ca 2-4 kg per vecka Hämtat ur Thomas Seeley: The Wisdom of the Hive. 13

14 Skånebiodlare besökte Polen PER-ERIC CRUCE, text och foto Vi var 50 stycken biodlare som anlände med buss till Ystad en tisdag kväll för vidare färd till Poznan i Polen. Morgonen därpå påbörjades resan mot Poznan. Skånebiodlare på besök i Polen. Vi fick uppleva den gynnsamma växtligheten för bin under den senare delen av sommaren, både vad gäller draget på nektar och pollen i den nordvästra delen av landet. Av Bo Lindahl vi fick en noggrann genomgång av växterna samt deras namn på svenska och latin. Vi såg stora skördade fält samt fält som låg i träda. Vår guide Anna mötte upp strax före Poznan och vi fick en guidad tur i staden. Därefter fortsatte vi till slottet Kornik. english/museum/index.html Biodlarföretag På eftermiddagen/kvällen besökte vi biodlarna Jolanta och Jan Socha. Jolanta sköter drottningodling, honungshantering, ljustillverkning och butiken. Jan sköter bina hemma och på fältet och säljer bikupor på beställning. Familjen hade 150 carnica-bisamhällen. Av dessa användes 50 samhällen för drottningodling varav en del var drönarsamhällen. I cirka 100 parningskupor odlades drottningar. Samma odlingskupa (motsv. Apidea) användes 4 gånger per säsong. En parad äggläggande drottning betingar ett pris på 28 sloty. Vid odling av drottningar sker omlarvning på 3:e dagen och puppan sätts i kläckskåp efter täckning på 9:e dagen. Jan visade upp en pollenmaskin som han själv hade tillverkat. Processen gick i korthet ut på att han skar ut pollenkakorna, frös allt, malde och harpade i sin maskin samt torkade i 48 timmar. Kvalsterbekämpning genomförs med Amitraz. Tabletten värms upp och bildar rök som appliceras i kupan. Bisamhällena producerar cirka kg honung per samhälle. Vissa enstaka samhällen på vandringsbiodling kommer upp till 60 kg per samhälle. Jolanta och Jan producerar och säljer ljung-, lind- och blandhonung. Under besöket fick vi kaffe och kakor. Turistintryck Dagen därpå guidade Anna oss i Domkyrkan och Jesuitkyrkan i Poznan, samt berättade om Polens historia från och med ca 900-talet fram till dagens Polen. Efter en god och riklig lunch och vandrade vi runt på egen hand i staden. 14 Bitidningen

15 Drottningodlare Vi åkte vi till drottningodlaren Wojciech Smaruj. Denne prioriterade drottningodling (inseminering) och lade lite vikt vid honungsproduktion. Detta på grund av det dåliga honungspriset. Bekämpningsmedel är ett stort problem i lantbruket, speciellt besprutning av raps. Säkrast är att ha sina bin i skogen. Wojciech och hans son inseminerade sina drottningar. Han producerade drottningar per säsong. Testade och äggläggande drottningar kostade cirka 300 kronor per styck. Drottningarna sövdes med kolsyra och inseminerades, därefter kläcktes de i burar i kläckskåp, där de även hade foder. Därefter sattes drottningarna i en bur i bisamhällen under 5 dygn. Fler biodlare på hemvägen Efter avtackning återvände vi med buss till Poznan. Nu var bussen på väg norrut mot Sverige igen. Bo Lindahl ledde allsången. Nästa dag besökte vi Ryszard Pilarski. Han var inriktad på honungsproduktion. Fram till tiden för vårt besök var det bara raps och bovete som hade gett någon nektar. Skörden såg ut att bli den sämsta på 24 år. Samhällena var svaga. Vädret hade gjort att det var dåligt med nektar i blommorna. Någon flyttning till ljung var tveksamt om den skulle bli av på grund av att blommorna var små och därmed troligen utan nektar. Polleninsamling med följande rensning och torkning är inte lönsamt längre på grund av sjunkande priser. En positiv sak är att markägare och lantbrukare börjar bli mer medvetna om binas betydelse för pollinering i grödorna. Hantering av honung följer i stort sett som vi har det i Sverige vid större biodlingar. För att snabbt få täckt honung använde denne biodlare endast 10 cm höga ramar. En produkt som producerades genom att bina fick slungad honung som foder blandat med örtextrakt. Bina bearbetade detta och det såldes som hälsokost. Vi hann också besöka en redskapshandlare. Till bra priser handlade nästan alla något med sig hem. Tidigt en lördag startade vi hemfärden med start från Poznan. Det hade varit en mycket lyckad resa med ett varierande program och fina arrangemang. Mats Rosqvist körde oss på ett skönt och tryggt sätt i den polska trafiken. Vid vissa av våra Inte bara honung. Pollen är kanske den värdefullaste biprodukten för hälsan. besök kom vi ibland in på vägar som definitivt inte var avsedda för en stor buss. Ulla Albäck höll ordning på oss med tidhållning, skötte färje- och hotellbokning med mera. Såg till att vi fick vätska under bussfärden. Allt detta på ett lätt och trevligt sätt. om_foretaget.html Anna Kielbowska hade planerat och förberett alla våra besök, både de fackmässiga och de kulturella. Vi fick en god inblick i Polens historia och kultur och hur det är i Polen i dag. Anna som behärskar det svenska språket till100% översatte och guidade oss under hela vår vistelse i Polen. Hon hade även satt sig in i biodlingens språkliga värld och dess veten- skap. Stig Hansson tog initiativet till och samordnade denna resa. Bee-Movie i Örebro Några bi-gubbar i vita overaller skall gå utanför biografen Filmstaden och pusta. När polisdamen som gav tillståndet hörde detta när vi förklarade vår tillståndsansökan brast hon i sin myndighets roll och skrattade så det tog en lång stund innan jag fick förklarat för henne vad en pust är. Men anmält och kvitterat blev tillståndet. Samma sak med SF, inga Skärmdump av Bee-Movies hemsida hinder och med mycket lycka till. Och roligt blev det. Kent Törnkvist, Örebro Bitidningen

16 Bilagan 16 Bitidningen

17 Bilagan Bitidningen

18 Carnicabiet har fått en drottningodlingsklubb på Mälaröarna BENGT HAGLUND Om du åker västerut från Stockholm och passerar Drottningholms slott, då har du kommit ut på Mälaröarna. Här har vi, sju stycken biodlare, startat en drottningodlingsklubb för carnicabiet. Kjell Andersson Mats Andersson Bengt Haglund Hans och Inger Lindberg Göran Sundström Anita Pettersson Avelstation Västra Högholmen Mälaröarna består av ett antal öar som odlingsmässigt utgör ett tämligen enhetligt område. Här har man under många år odlat frukt, grönsaker och potatis för en stor del av Stockholms behov. Området är mycket lämpligt för biodling. Idag har vi, så vitt jag vet, bara carnicabin i våra kupor. För min del slutskattade jag mina 65 carnicasamhällen i början av augusti förra året (2007). När jag som bäst stod där och borstade av bina från ramarna fick jag inga bistick och bina var heller inte irriterade. Då slog det mig: skulle man inte kunna hjälpa andra biodlare och ge dem möjlighet att arbeta med snälla och produktiva bin? Själv började jag som biodlare för trettio år sedan (1977) med sju trågkupor. Bina var av blandras och var naturligtvis då av den mindre trevliga sorten. Otto Reinmann är ett namn på en biodlare som är välkänd i biodlarkretsar. Han är av tyskt ursprung och kom i början av 1980-talet till Mälaröarna. Han var själv en hängiven carnicaodlare och hade med sig ett intressant avelsmaterial. Otto var mycket aktiv och under de möten vi nybörjare höll hos honom fick vi förvånade uppleva att han hade bin som lugnt satt kvar på ramarna när man tog upp dem ur lådorna. Vid ett av dessa möten bestämdes därför att alla biodlarna på Mälaröarna hädanefter enbart skulle odla carnicabiet. Otto höll oss alla med drottningar och när han sedan flyttade till Värmland fortsatte vi att handla drottningar av honom. På detta sätt kom vi att få in många bra avelslin- Bikupor= parningsplats Adelsö I dessa kupor finns många bra Carnicalinjer. jer. Det avelsmaterial vi har idag kommer från Österrike och från DOL i Tjeckien, en kontakt och leverans som ombesörjts av Carnicagruppen. Intresset för kvalitetsmässigt bra bin består fortfarande startade Carnicagruppen en avelsstation på Västra Högholmen, en ö nordväst om Munsö i Mälaren. Inger och Hans Lindberg har sett till att bra drönarlinjer har funnits på ön. Ett hundratal drottningar har parats där varje år. Själv odlar jag och säljer varje år ett femtiotal drottningar som jag parat på Adelsö, en annan ö i Mälaren, där jag har ett tjugotal samhällen. Parningen där ger mycket bra bruksbin. Vi är idag sju biodlare på Mälaröarna som var och en har samhällen. Då vi har mycket bra förutsättningar för avelsarbete här på öarna kom vi på idén att om vi alla ökade vår drottningodling skulle parningsstationerna kunna utnyttjas betydligt mer vilket i sin tur skulle kunna ge mer drottningar till Sveriges biodlare. Jag ringde mina biodlarvänner och lade fram mina tankar på en drottningodlingsklubb, en idé som alla tände på. Det kan bli en bra kick för vår biodling. Under vintern har vi lärt oss att mäta vingindex så nu vet vi vilken syskonserie vi ska ta de drönare ifrån som vi ska sätta ut på avelsstationen på Västra Högholmen. 18 Bitidningen

19 Solidarisk honungsslunga ERIK BJÖRKLUND David Nyongesa med en traditionell bikupa. I över 20 år har det funnits kontakter mellan biodlare i Mount Elgon-området i västra Kenya och i Sverige. Genom Svenska Mount Elgonföreningen har olika former av stöd lämnats genom åren. I första hand har det handlat om kunskapsöverföring och stöd till att starta biodling. Från traditionella kupor har utvecklingen skett till att den kenyanska topplistkupan introducerades för mer än 20 år sedan. Nu har en ungdomsgrupp satsat vidare på ramkupor som man tillverkar lokalt vid ett snickeri som också varit en del i Mount Elgonföreningens utvecklingsprojekt. För att kunna utnyttja ramkupesystemet fullt ut behövs en honungsslunga. Styrelsen för Kisa biodlareförening tog initiativet och föreslog årsmötet att stödja biodlarkamrater i Mount Elgon. Genom ett bidrag på 6000 kr kommer nu en honungsslunga och annan honungsutrustning att kunna köpas in. En förnämlig insats som visar biodlares solidaritet med biodlarkamrater i ett U-land. Slungan kommer att betyda mycket för utveck- Honungsbiets larver producerar silke för att förstärks cellväggarna för ett bättre skydd då de sedan förpuppas, kan man läsa på en vetenskaplig nyhetssajt på internet. 1 Mal och fjärilar, speciellt silkesmasken, är väl kända för att producera silke. Och spindlar använder det i sina spindelnät. Men de är inte de enda ryggradslösa djur som använder sig av styrkan hos silke. Dr Tara Sutherland och den grupp inom entomologiavdelningen vid Australiens Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSRIO) har studerat silke som produceras av andra insekter än silkesmasken. Resultatet av deras undersökningar är publicerade i Bitidningen lingen av biodlingen och för att starta nya kooperativ och biodlingsföretag. Och biodling betyder mycket. En biodling med 25 Bin är också ett slags silkesmaskar tidskriften Molecular Biology and Evolution i en artikel med titeln Conservation of Essential Design features in Coiled Coil Silks. De flesta människor är inte medvetnas om att både bin och myror också producerar silke. Det här silket har dock en annan molekulär struktur än det stora protein som malar och spindlar tillverkar. Det här silket från bin är lättare men mycket starkt silke och bidrar säkerligen till artens överlevnad och fortlevnad. Min undran är om vi människor skulle kunna ta vara på också detta silke. Red. Källa 1 news html Ovan topplistkupor, s k TBH (Top Bar Hives). T v ramkupor i Kenya. Kuporna hänger över marken som skydd mot myror, mm. bikupor kan ge en årsinkomst som motsvarar lönen för en lantarbetare. Svenska Mount Elgonföreningen bildades En stor del av de första medlemmarna var biodlare i Östergötland. Föreningen arbetar med olika samarbetsprojekt där biodling var en del under hela tiden. Nu är man inne i ett nytt utvecklingsskede då ramkupor introduceras och tillverkas. Planer finns nu att starta ett utbildningsprojekt där efter examen biodlare får låna 2 bikupor att starta en egen biodling. Kuporna betalas med honung efter de första skördarna. Allt enligt mikrofinansidén. Som biodlare kan du tänkas vilja stödja biodlingsprojekten, med engagemang eller ekonomiskt. Hör gärna av dig ( ). Mera om projekt: 19

20 Tierps Bf 90 år ALVAR BJÖRKLUND, NILS J ANDERSSON och ERIK SPORRONG Söndagen den 12 augusti 1917 besökte Folkskollärare Wiktor Sjöström från Örbyhus, Tierp och då bildades på hans förslag en lokal avdelning av Svenska biodlareföreningen. Föreningen antog namnet Tierps biodlareförening och fick vid starten 14 stycken medlemmar och till styrelse valdes: Ordförande: Fjärdingsman A. Palm från Eskesta. Vice Ordförande: Skräddarmästare L-J Sandqvist från Bro. Sekreterare: förre Faktorn A. Berglund från Eskesta. Vice sekreterare: Skogvaktare E Lindqvist från Svartån. Kassör: P-A Tunell från Berghem. Årsavgiften bestämdes till 3 kronor, inklusive tidningen Bigården. Om man räknar samman tiden från den 12 augusti 1917 till den 31 december 1918 som det första verksamhetsåret så hade man vid årets slut 29 medlemmar som tillsammans hade 23 ramsamhällen och 116 runda halmkupor köpte föreningen 3 stycken Rödklöverdrottningar som man lottade ut vid ett möte på sommaren. Lottpris en krona. En fråga som det ofta samtalades om de första åren var priset på honung och svärmar, men något pris nämns inte, dock tyckte man att honungen borde ha samma pris som ett kilo smör. Idag kostar ett kilo smör 46 kr på Kvantum i Uppsala. Intresset var inte alltid så stort, 1922 var möten annonserade till den 5 februari och 7 maj men vid båda tillfällena kom endast sekreteraren och kassören varför inget möte kunde hållas. Av 1927 års verksamhetsberättelse framgår att biodlarföreningen och Tierps föreläsningsförening tillsammans hade kallat redaktör A. Lundgren, som talade om biskötsel och därmed sammanhängande spörsmål. Medlemsantalet var då 14 stycken med 96 samhällen därav 36 i halmkupor. A. Lundgren besökte också föreningen vid årsmötet 27 december 1942 och talade om drottningodling för eget behov. År 1931 hade Simon Wallerius erbjudit sig att förfärdiga en uppstaplingskupa av Sveamodell som skulle skänkas till föreningen för utlottning. Vi mötet 12 juni lottades kupan ut och det bestämdes att infl utna medel för lotterna skulle insättas på bank under namn av Tierps Biodlareförenings donationsfond, och den har i många år redovisats på särskild bankbok i revisionen beslutades att som reklam för honung skänka ett halvt kilo honung per medlem. Honungen skulle fördelas med 1/3 till Tierp Hemgård (Svanby ålderdomshem) och 2/3 till Vattholma sanatorium. I årsrapporten för 1944 är det sista året man skiljer på bisamhällen i halm- och ramkupor, då fanns 16 halmkupor och 293 ramkupor. I årsberättelsen för 1945 finns inga uppgifter införda utan hela styrelsen inlämnar ansökan om att bli befriade från sina uppdrag. Detta beviljades nog inte då samma styrelse skrivit under årsberättelsen för nästkommande år. År 1961 tilldelades Uppsala läns biodlareförbunds vandringspris i lagtävlan om årets bästa honung Tierps biodlareförening. Vid årsmötet 10 december 1967 högtidlighölls föreningens 50 åriga tillvaro med underhållning av Arvid Larsson från Hållnäs med sång och musik. Film visades av Sig- 100-årsjubileum ARNE JOHANSSON 2007 firade Skaraborgs biodlardistrikt 100-årsjubileum bildades Skaraborgs biodlarförbund på ett möte i Stenstorp. Tidigare fanns det flera lokala biodlarföreningar som inte alltid samarbetade. Därför krävde Hushållningssällskapet Skaraborg, som gav ekonomiskt stöd, en övergripande organisation för att betala ut mer stöd. (Känns situationen igen?) Under denna långa tid har mycket hedervärt arbete lagts ner på att utveckla biodlingen och föreningarna. Det har varit tider då förtjänsterna varit goda och medlemmarna strömmat till men också tillbakagång och yngelröta. Inte minst den senaste tiden har det varit tungt. Men den 19 augusti kastade vi av oss tankar på varroa och sviktande medlemsunderlag och gladde oss åt det fina vädret och samvaron med trevliga biodlarkompisar. 40 biodlare samlades på Logården i Grästorp, det är en av Hushållningssällskapets försöksgårdar där Grästorps bf. har sin avelsbigård. En tipspromenad var uppsatt utmed vägen till Grästorpsföreningens avelsbigård. vard Rohlin från Månkarbo. Medlemsantalet har varierat mycket under åren från något år med bara styrelseledamöterna till exempelvis 1946 med 57 medlemmar. Honungsskörden har också varit mycket olika genom åren, från 7,5 kg/ samhälle i början av verksamheten. Till 74 kg/samhälle Ökningen torde bero på att inköp av drottningar medfört en bättre och flitigare bistam. Den största vinterförlusten fram till 1992 rapporterades 1950 med 80 döda samhällen. Under de senaste åren har två problem varit förhärskande för biodlingen. Inte bara för Tierps biodlare utan för hela landets biodlare. Dels varroakvalstrets spridning över landet som just nått Tierp med omnejd. Dels riksdagens beslut om beskattning av all hobbyverksamhet, dit biodlingen räk- nas, vilket ger mer arbete med bokföring och deklaration. 20 Bitidningen

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2012 Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Läs styrelsens verksamhetsberättelse på nästa uppslag och framåt, valberedningens

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Drottningens färg i år

Drottningens färg i år 2013 Drottningens färg i år Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Bättre invintring 2 En ursäkt 3 Vad göra med seg honung 4 Medelskörd 4 Honungslossare 5 Om slungning 6 Bitillsynsverksamheten

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ Nr 6 Juni 2013 Bitidningen Riksförbundsmötet 2013 Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ 1 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 3. 2015

DHR Ängelholm NR. 3. 2015 DHR Ängelholm NR. 3. 2015 Utsikt från hotellets altan på sommarresan 2015 i Bohuslän ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL.

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Detta är kompletterande stadgar ( 7:2) som anpassats för Vikbolandets Biodlareförening från SBR:s grundstadgar. Grundstadgarna

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Verksamhetsberättelse År 2004

Verksamhetsberättelse År 2004 2 Jönköpings biodlaredistrikt Verksamhetsberättelse År 2004 Styrelsen har under året bestått avföljande ledamöter: Per-Olof Wagnsgård, Huskvarna, ordförande och korresponderande ledamot. Bertil Stigemyr,

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Studieresa Till EU-parlamentet

Studieresa Till EU-parlamentet Studieresa Till EU-parlamentet När våren fortfarande var i full blom gjorde DHR i Borås en studieresa till Bryssel. Man fick träffa politiker och på plats studera hur man arbetar för tillgänglighet. Med

Läs mer

FÖR NYBÖRJAREN. Av Bertil Helmesjö. Hobby eller inriktad odling. Ny utrustning.

FÖR NYBÖRJAREN. Av Bertil Helmesjö. Hobby eller inriktad odling. Ny utrustning. FÖR NYBÖRJAREN. Av Bertil Helmesjö. Följande har jag, Gösta Hjelm, hittat i en folder som Bertil Helmesjö har författat. Den har tydligen varit införd i Bitidningen under 1975, ty så här skriver dåvarande

Läs mer

Drottningen märks vit i år.

Drottningen märks vit i år. 34:a årgången Vår fina bigård! Drottningen märks vit i år. Den senaste informationen finns alltid på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2011: Ordförande: Ann-Britt

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post:

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post: STYRELSE Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 jan.molander@telia.com Sekreterare: Caroline Olsson Övr. ledamöter: Kristina Svahn 08-716 61 82 Magnus

Läs mer

Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel

Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Nr 4 April 2008 Bitidningen Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Bitidningen 4 2008 1 Annons 2 Bitidningen 4 2008 Ledaren

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul ÅRSPROGRAM Årets färg är gul 2012 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet gav oss att leda föreningen det kommande året. Det verksamhetsår som gått var

Läs mer

Årgång 56 nr 5 2013 V - N Y T T

Årgång 56 nr 5 2013 V - N Y T T Folkdansens Vänner, Malmö F Årgång 56 nr 5 2013 V - N Y T T Ordföranden har ordet MEDLEM Det har börjat bra med torsdagsdansen då FV:are och SGV:are i trevlig samvaro ökar sitt kunnande i dans och dessutom

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 Ansvarig utgivare Birgítta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31 25 Vice

Läs mer

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik

Bitidningen. Tema: Material, tips och tricks. SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Nr 5 Maj 2009 Bitidningen Tema: Material, tips och tricks SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Bitidningen 5 2009 1 Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. Var ute

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal Nr 6 Juni 2012 Bitidningen Ta hand om svärmningen Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal 1 Vi har laddat upp inför säsongen! Du

Läs mer

Guldäpplet till SBR!

Guldäpplet till SBR! Nr 1/2 Januari/Februari 2008 Bitidningen Äppelmarknaden i Kivik: Guldäpplet till SBR! Planera och reparera Hur får jag slät honung? Binas stora värde som pollinatörer Bitidningen 1/2 2008 1 2 Bitidningen

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Nr 5 Maj 2011 Bitidningen Avelskonferens om varroatolerans HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Bitidningen 5 2011 1 Vi har laddat upp inför säsongen

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Bitidningen Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk Bitidningen 7/8 2010 1 GULD PÅ FLASKA Nu finns äntligen årets vinnyhet

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan

???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan Nr.1 2015 ???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan * 30 jan. 4H start se program i bladet! * 18 febr. Årsmöte med Hejdeby och Endre Röda Kors kl.19.00 i Hejdeby

Läs mer

Människor står utklädda i 1810 års mode

Människor står utklädda i 1810 års mode Stäng annonsen Den kungliga landstigningen Människor står utklädda i 1810 års mode Helsingborg 14:27 Trots försenat flyg lyckades Victoria, Daniel och Silvia hinna med färjan till Helsingör. Efter en lunch

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Se sortimentet till våra populära gåvokort! personally.se godrelation.se merryxmas.se

Se sortimentet till våra populära gåvokort! personally.se godrelation.se merryxmas.se Se sortimentet till våra populära gåvokort! personally.se godrelation.se merryxmas.se Gåvokort har idag blivit det populäraste sättet att ge bort julgåvor till kunder och anställda. Många års erfarenhet

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vinresa till Niederösterreich Österrike

Vinresa till Niederösterreich Österrike Vinresa till Niederösterreich Österrike Slutet av september, början på oktober 2015 med Munskänkarna Otterbäcken 2015 är Niederösterreich i Österrike utsedd till årets vinort/region av Munskänkarna centralt.

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte Söndagen den 8 februari 2015 Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad Närvarande: 60 medlemmar 1 Mötets öppnande och fastställande av dagordningen 2 Godkännande av

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Drottningen märks med grön färg

Drottningen märks med grön färg 2014 Drottningen märks med grön färg Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Luststudier bland blommor och bin 2 Drottningodling 3 Axplock från Forellstigens b(i)logg sommar 2013 4

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Jönköpings fågelklubbs program för 2010

Jönköpings fågelklubbs program för 2010 PROGRAM 2010 Jönköpings fågelklubbs program för 2010 Detta program gäller för Jönköpings fågelklubbs aktiviteter under året 2010. Om man vill delta i någon aktivitet är det viktigt att man någon dag innan

Läs mer

Tack för all hjälp under årets två första städdagar!

Tack för all hjälp under årets två första städdagar! Tack för all hjälp under årets två första städdagar! Under lördagen och söndagen hade vi årets första städdagar. Det var 228 medlemmar här de båda dagarna, de flesta var här under lördagen då strax över

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer