MAD, SAD or BAD? Nedslag i svensk rättspsykiatrisk forskning - en festskrift till Anders Forsmans 70-årsdag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAD, SAD or BAD? Nedslag i svensk rättspsykiatrisk forskning - en festskrift till Anders Forsmans 70-årsdag"

Transkript

1 MAD, SAD or BAD? Nedslag i svensk rättspsykiatrisk forskning - en festskrift till Anders Forsmans 70-årsdag Redigerad av: Henrik Anckarsäter Thomas Nilsson Susanna Radovic

2

3 Anders Forsman

4

5 MAD, SAD or BAD? Nedslag i svensk rättspsykiatrisk forskning - en festskrift till Anders Forsmans 70-årsdag Redigerad av: Henrik Anckarsäter Thomas Nilsson Susanna Radovic Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet 2014

6 Philosophical Communications. Web Series 60 (2014) Omslag Pia Moberg issn isbn Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Centrum för etik, juridik och mental hälsa Copyright 2014 Författarna med undantag av tidigare publicerade arbeten Tryckt i Göteborg, av Kompendiet 2014

7 Innehåll Förord...1 HENRIK ANCKARSÄTER Tabula gratulatoria...5 Är kriminalitet en sjukdom?...9 SUSANNA RADOVIC Våldsbrott i samhället MÄRTA WALLINIUS Introduktion till tvillingforskning och vad kan den lära oss om ADHD och antisocialt beteende SEBASTIAN LUNDSTRÖM ADHD, autismspektrumstörning (ASD), temperament och karaktär NÓRA KEREKES Risk- och farlighetsbedömningar THOMAS NILSSON The Scale of Evil interjudge reliability and associations with predictor variables EVA LINDSTRÖM, MIKAEL OLAUSSON, BENGT PERSSON, EVA TUNINGER AND STEN LEVANDER Sjuk eller frisk i rättspsykiatrisk mening Vad säger lagen? MARIANNE KRISTIANSSON, PETER ANDINÉ Mentally disordered offenders CHRISTINA LUND Child Sexual Abuse Crimes, Victims, Offender Characteristics and Recidivism ANITA CARLSTEDT Religion inom kriminalvård ANNA-KARI SJÖDIN Vad är rättspsykiatri? En filosofisk betraktelse CHRISTIAN MUNTHE Forensic psychiatric cybernetics in a hypermodern time HENRIK ANCKARSÄTER

8

9 Förord Käre Anders, När Du den 6 mars 2014 fyller 70 år är det som en av två nestorer i svensk rättspsykiatri (den andre är förstås professor Sten Levander, som medverkar i denna festskrift). Ni har båda arbetat inom svensk psykiatri sedan 1960-talet och sett de enorma förändringar psykiatrin och rättspsykiatrin har genomgått under det senaste halvseklet. Du var redan specialist, disputerad och docent när Du var 34 år gammal. Då hade Du också hunnit studera teknisk fysik på Chalmers och arbeta med dåtidens frontlinjemetoder som gas och vätskekromatografi, masspektrometri och massfragmentografi. Ämnet för Din avhandling var hur läkemedlet Haldol omsätts i kroppen och hur olika människor svarar på det. Denna forskning lade grunden till en lång process där doserna av antipsykotiska läkemedel kommit att minskas radikalt, vilket lett till stora vinster i livskvalitet för stora patientgrupper med psykossjukdomar. För att distriktsindela Göteborgs psykiatri utvecklade Du en modell för empirisk resursfördelning. När HIV epidemin nådde Sverige i mitten på 80-talet engagerade Du Dig snabbt och gjorde banbrytande studier på de neurobiologiska och psykiatriska effekterna av HIV/Aids. Bland annat visade Du att redan primärinfektionen ledde till dramatiskt minskade nivåer av tryptofan och serotonin i centrala nervsystemet. Samtidigt var många av dessa patienter inte deprimerade trots sin svåra sjukdom och utsatta sociala situation. På så sätt kunde Du fördjupa förståelsen av det depressiva sjukdomstillståndet som någonting mycket mer komplext än den serotoninbristsjukdom man ofta talade om på den tiden. När Lillhagens sjukhus organiserades om 1992 hade Du varit klinikchef för universitetskliniken i fyra år och såg Dig om efter ett nytt arbete. Eftersom Du tidigare hade omfattande erfarenhet av vård av dömda patienter kom Du till 1

10 Rättspsykiatriska Avdelningen i Göteborg som då låg under det helt nybildade Rättsmedicinalverket. Där blev Du chefsöverläkare och professor, och såg från denna tid nästan alla massmedialt uppmärksammade utredningsfall i Västsverige liksom oräkneliga andra. Jag vet att Din förståelse för patienterna, Din empati och Ditt engagemang betydde oerhört mycket för många människor i en mycket utsatt situation. Jag vet också att många av dessa patienter och deras anhöriga har fortsatt att hålla kontakt med Dig under åren, och att Du fortsatt hjälpa många av dem både som läkare och medmänniska, alltid pro bono. I Ditt uppdrag ingick att bygga upp en rättspsykiatrisk forskningsverksamhet i Göteborg. Du och jag träffades först när jag som vilsen underläkare 1995 kontaktade Dig för att höra om möjligheterna att bedriva forskning. Det blev början på ett fantastiskt samarbete som fortfarande pågår. Vi startade på kort tid flera stora kliniska studier och etablerade nationella och internationella samarbeten. Få handledare har som Du engagerat Dig i datainsamling och handledning av den kliniska processen. Vi träffade 170 patienter tillsammans och Du tog Dig alltid tid att för varje fall diskutera diagnostik och bedömningar, inte sällan under flera timmar. Den utbildning detta gav har lagt grunden för allt mitt senare kliniska arbete. Du ordnade också så att vi fick administrativt och tekniskt stöd av Agneta Brimse, Monika Montell och Stefan Axelsson, tre personer med unik kompetens som Du samlat kring Dig och som gjorde all senare utveckling möjlig. Tack vare Din entusiasm kom jag själv och många med mig att intressera oss för biokemiska analyser av ryggmärgsvätskan och olika neurobiologiska undersökningsmetoder. Du kunde inte bara prata med patienter utan var också en mästare på att utföra lumbalpunktioner, tolka röntgenbilder och spegla ögonbottnar. De studier Du initierade, The Gothenburg Forensic Neuropsychiatry Project och The Gothenburg Sexual Abuse Studies, har lett till mer än 25 internationella publikationer och tre doktorsavhandlingar. Detta låg i sin tur till grund för det stora forskningssamarbete som vi etablerat i Sydvästsverige och som idag är en tvärvetenskaplig centrumbildning (Centre for Ethics, Law and Mental Health, CELAM) vid Göteborgs universitet. Din tvärvetenskapliga bredd från teoretisk fysik och teknik till filosofi lade också grunden för den tvärvetenskapliga inriktning vårt arbete har idag. Under senare år har Du generöst delat med Dig av Dina erfarenheter till yngre forskare och varit en central inspiratör för oss alla i gruppen. Din kliniska och vetenskapliga erfarenhet har varit ovärderlig för oss alla som bidragit till denna festskrift. Du har också länge varit en central person i Socialstyrelsens rättsliga råd och som vetenskapligt råd i svåra rättspsykiatriska bedömningsärenden. Som pensionär har Du till och med återgått till att vara 2

11 vanlig doktor och varit lika uppskattad som alltid i den rollen. Ditt och mitt samarbete var förstås mest intensivt under mina utbildningsår, och sedan arbetade vi på olika håll tills vi åter började arbeta i samma korridor i Lillhagsparken. Det var på många sätt en ny upplevelse, när vi båda hade samlat ihop våra erfarenheter och tillsammans skrev flera texter där vi förhöll oss kritiskt till vår egen specialitet. Du har alltid skapat en miljö med högt i tak för olika åsikter och personligheter, och uppmuntrat kreativt tänkande och inkluderande arbetsprocesser. När idén till denna festskrift först kom att diskuteras i vår grupp ville alla medverka genom att bidra med texter eller hjälpa till med arbetet på andra sätt. Bidrag har också kommit från ledande svenska experter utanför vårt eget nätverk. Festskriften rymmer nedslag i den svenska rättspsykiatriska forskningen från senare år. Vi har inkluderat populärvetenskapliga texter, översiktsartiklar, bland annat från avhandlingar som Du handlett, och vetenskapliga artiklar, och det är min förhoppning att textsamlingen skall ge Dig glädje men också bli en läst och diskuterad bok i svensk rättspsykiatri. Vår ambition kommer att vara att sprida boken inom de relevanta verksamheterna i Sverige och i Norden samt göra bidragen tillgängliga på internet. Så, än en gång, varmaste gratulationer på Din 70-årsdag och till Ditt livsverk i psykiatri och rättspsykiatri! Din vän, tidigare doktorand, ST-läkare och numera kollega, Henrik Anckarsäter 3

12 4

13 Tabula gratulatoria Henrik Anckarsäter Rolf Anckarsäter Peter Andiné Anette Andreasson Stefan Axelsson Vanna Beckman Tova Bennet Eva Billstedt Sirpa Bohlin Sara Bromander Arvid Carlsson Anita Carlstedt Fredrik Dahlin Alessio degl Innocenti Carl-Gustav Eriksson Örjan Falk Danilo Garcia Christopher Gillberg Björn Hofvander Åse Holl Agneta Holmäng Charlotte Jakobsson Nóra Kerekes Marianne Kristiansson Tomas Larson Sten Levander Eva Lindström Christina Lund Lena Lundholm Sebastian Lundström Monika Montell Christian Munthe Agneta Nilsson Thomas Nilsson Mikael Olausson Git Olofsson Bengt Persson Susanna Radovic Maria Råstam Carina Scharin Anna-Kari Sjödin Ola Ståhlberg Olof Svensson Maria Sörman Eva Tuninger Märta Wallinius Caroline Wass Erna Zelmin-Ekenhem Henrik Zetterberg Övriga forskare och studenter inom CELAM. 5

14 6

15 Om boken Denna festskrift innehåller bidrag från nationella experter i rättspsykiatri som professorerna Marianne Kristiansson och Sten Levander, filosofiprofessorn Christian Munthe och en rad forskare från vår egen centrumbildning, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM) vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och från forskargruppen i Malmö vid Lunds universitet. Flera av kapitlen är populärvetenskapliga framställningar om centrala rättspsykiatriska frågor som ursprungligen togs fram för ett bokprojekt tillsammans med journalisten och hedersdoktorn Vanna Beckman. För dessa texter var Vanna en mycket uppskattad medredaktör. Här finns introducerande texter till några av rättspsykiatrins filosofiska problem (Susanna Radovic), dess förhållande till kriminalitet i samhället (Märta Wallinius), beteendegenetik (Sebastian Lundström), neurobiologi (Nóra Kerekes) och farlighetsbedömningar (Thomas Nilsson). Peter Andiné och Marianne Kristianssons bidrag är ett omtryck av en central text för svensk rättspsykiatri som ursprungligen publicerades i Läkartidningen. Från två av Anders doktorander, Christina Lund och Anita Carlstedt, har vi fått introduktioner till ramberättelser som Anders handlett och som återtrycks här. Sten Levander och medarbetare har bidragit med en originalartikel. Anna- Kari Sjödin har skrivit en text om forskningsmöjligheterna för gränslandet mellan religion och kriminalvård. Slutligen har Christian Munthe och jag själv lagt till översiktsartiklar om vad rättspsykiatri egentligen är, hur fokus kan riktas in för framtiden och hur specialiteten kan avgränsa sin expertis i förhållande till de höga förväntningarna från samhället och etablera etisk praxis. Bakom texterna från vår grupp finns i nästan alla fall insatser från Agneta Brimse, som lämnade oss plötsligt mitt i sitt arbete hösten Amanda Hicks bidrog med mycket värdefull språkrättning av min egen text under Stefan Axelsson har formaterat och hållit samman bokprojektet. Henrik Anckarsäter 7

16 8

17 Är kriminalitet en sjukdom? SUSANNA RADOVIC Frågan om huruvida kriminellt beteende främst är att beteckna som tecken på en psykisk störning eller om det är något en frisk person fritt väljer har diskuterats under mer än hundra år. När man läser om det senaste vansinnesdådet på tidningarnas löpsedlar utbrister många han måste vara sjuk i huvudet men vad menar man egentligen med ett sådant uttalande? Kanske att det är så extremt att begå ett våldsbrott att det bör klassificeras som vansinnigt i meningen kraftigt avvikande från det normala? Eller så tänker man kanske att endast någon som har en form av genomgripande psykisk störning skulle vara kapabel att göra något riktigt hemskt? Ytterligare en faktor som kan spela in när man fäller ett sådant yttrande är en önskan att distansera sig själv från grymma handlingar. Genom att föreställa sig att de som begår hemska illdåd är sjuka har man tilldelat dem en särskild grupptillhörighet. De utgör en speciell avskiljbar grupp, en grupp som definieras genom psykiatriska diagnoser och dit vi andra inte hör. Antagandet att det finns en koppling mellan psykisk störning och våldsbrott är grunden för att rättspsykiatri är en medicinsk specialitet. Populationsbaserade registerstudier som används för att undersöka om specifika faktorer som exempelvis psykisk störning är kopplade till risken för att någonsin dömas för ett våldsbrott antyder att psykisk störning är en faktor som tillsammans med drogmissbruk och sociala faktorer är kopplade till våld. 1 Dock är fortfarande distribution och riskfaktorer för våldsbrott i en befolkning under längre perioder oklart. Forskning visar att våld oftare förekommer bland personer med psykisk sjukdom, som schizofreni och bipolär sjukdom, jämfört med kontrollpersoner 2 och en svensk studie visar att personer med psykisk 1 Se t ex Hodgins m.fl., 1996; Fazel m.fl., 2009; Elbogen & Johnson, 2009; Fazel m.fl., Se t ex Swanson m.fl., 1990; Arseneault m.fl., 2000; Elbogen & Johnson,

18 ohälsa stod för cirka 5 % av alla våldsbrott under åren Denna ökade risk verkar dock till stor del kunna tillskrivas samtidigt missbruk. 4 Individer med missbruksrelaterade sjukdomar stod för cirka 25 % av alla våldsbrott i Sverige under perioden Så trots att det finns en koppling mellan psykisk störning och brott är den alltså svag och det är viktigt att komma ihåg att den övervägande majoriteten av psykiskt störda människor aldrig begår några brott överhuvudtaget, vilket innebär att psykisk störning inte i sig ger någon förutsägelse om vem som kommer begå brott. Vad som däremot är påtagligt är att en betydande del av dem som döms för våldsbrott i vuxen ålder har haft ett utagerande aggressivt beteende som kunnat iakttas redan i barndomen. 6 Är då ett vanemässigt utagerande aggressivt beteende att betrakta som en psykisk störning? I en mening är svaret ett enkelt ja. Dessa beteendemönster utgör kriterier för diagnoser som används inom psykiatrin. Samtidigt har forskare riktat kritik mot att man skapar psykiatriska diagnoser utifrån normbrytande beteenden. 7 Frågan om upprepad våldsbrottslighet är att betrakta som en psykisk störning är viktig ur många aspekter. Om de personer som begår upprepade våldsbrott är psykiskt störda, innebär det att de inte är ansvariga för sina handlingar? Väljer människor att bli brottslingar eller kan de inte hjälpa det? Svaren på dessa frågor är också centrala för diskussionen om brottsförebyggande verksamhet. Om en stor del av dem som döms för våldsbrott har en psykisk störning som debuterat i barndomen, har vi då möjlighet att tidigt förutse vem som kommer bli kriminell och vad skall vi då göra för de personerna? Är kriminalitet en sjukdom? En del psykiska störningar är mer eller mindre uteslutande definierade i termer av normbrytande och olagliga beteenden. Det innebär att det inte ens är teoretiskt möjligt att ha en sådan störning utan att begå upprepade normbrytande handlingar. Samtliga kriterier för uppförandestörning innebär i en eller annan mening att man bryter mot någon av samhällets normer. Antisocial personlighetsstörning respektive psykopati är också diagnoser som är mer eller mindre definierade i termer av normbrytande beteenden och de innefattar inte enbart vad vi betraktar som olagliga handlingar utan även 3 Fazel & Grann, Swanson m.fl., 1990; Steadman m.fl., 1998; Fazel m.fl., 2009; Elbogen & Johnson, 2009; Fazel m.fl., Grann & Fazel, Moffit & Caspi, Se t ex Charland, 2006; Sadler,

19 mycket av det som allmänt anses vara omoraliskt. Människor med diagnosen psykopati beskrivs t ex även som lögnaktiga, manipulativa och ohederliga. Vissa forskare menar att de personlighetsstörningar som främst uttrycks genom normbrytande beteenden inte är att betrakta som psykiska störningar i egentlig mening utan att man har uppfunnit en diagnos för människor som beter sig omoraliskt på en regelbunden basis. Andra menar tvärtom att det normbrytande beteendet just är symptom på en psykisk störning. En viktig skillnad mellan dessa två synsätt är att det förra innebär att dessa personer själva har valt att inte fästa någon särskild vikt vid moraliska överväganden, medan sjukdomssynen innebär att de inte kan hjälpa att de begår upprepade moraliska övertramp eftersom störningen inskränker deras handlingsfrihet. På ena ytterkanten i den här debatten hittar vi psykiatern Tomaz Szasz 8 som hävdar att inget av det som vi kallar psykiska störningar, är några sjukdomar i egentlig mening. En mindre extrem position innebär att några psykiska störningar, som t ex uppförandestörning och anti-social personlighetsstörning är att betrakta som moraliska bristtillstånd och inte som sjukdomstillstånd, men att det också finns äkta psykiatriska sjukdomstillstånd (till exempel psykoser med förvirring och förändrad verklighetsuppfattning). Filosofer som Lois Charland och John Z. Sadler företräder en sådan position. 9 Charland hävdar att till exempel antisocial personlighetsstörning är av moralisk snarare än patologisk natur, medan andra personlighetsstörningar är att betrakta som patologiska i genuin mening. Charlands och Sadlers tanke är att psykiatrin har skapat diagnoser som passar på människor som har en stark benägenhet att bryta mot moraliska regler. Idén att upprepat brottsligt beteende är tecken på en psykisk störning (eller utgör en psykisk störning) har funnits åtminstone sedan 1800-talet. Isaac Ray, en amerikansk läkare beskrev vad han kallade partiell moralisk mani. 10 Denna störning berör, enligt honom, uteslutande de affektiva förmågorna hos den drabbade personen, medan intellektet i övrigt är opåverkat. En oemotståndlig benägenhet att stjäla, en oemotståndlig benägenhet att ljuga, erotisk mani, mördargalenskap och en sjuklig benägenhet att anlägga bränder var alla exempel på moraliska manier enligt Ray. Idag finns diagnoser som patologisk shopping eller spelmani som också bygger på normbrytande beteendemönster, men det är omtvistat huruvida detta är egentliga störningar (i en sjukdomsliknande mening), dåliga vanor eller en kombination av 8 Szasz, Charland, 2006; Sadler, Ray, 1861, s

20 olyckliga förutsättningar och livsval. Tanken att orsaken till normbrytande beteende inte står att finna i våra fria val utan är djupt förankrat i vår biologiska konstitution är inte alls utdöd. Förra året (2013) publicerades en uppmärksammad bok av psykologen Adrian Raine där han framför att antisocialt beteende till huvudsak kan förklaras genom genetiska och neurobiologiska faktorer. 11 Är brottslingar ansvariga för sina handlingar? Isaac Ray menade att eftersom benägenheten att stjäla, ljuga eller mörda är tecken på en sjukdom så är det fel att straffa dessa personer för deras gärningar. En samtida läkare, John P. Gray påpekade att denna syn på kriminellt beteende visserligen speglar en humanistisk människosyn eftersom den medför att samhällets uppgift blir att bota brottslingar och inte straffa dem, men menade samtidigt att denna praktik i slutändan kommer få negativa konsekvenser. Gray hävdade att om det straffrättsliga systemet skulle byggas på en sådan idé skulle våldsbrottsligheten i samhället successivt öka eftersom den som begår brott i princip alltid kan skylla på att han är sjuk och därmed slippa straff. 12 Det som Ray och Gray här talar om rör grundläggande frågor om straffets funktion och synen på människans handlingsansvar. En rättsfilosofisk tanke som återfinns i de allra flesta lagtexter, från de judiska lagarna i Gamla Testamentet till modern lagstiftning är att endast den som är ansvarig för sina handlingar skall straffas för dem och endast den som handlar frivilligt och med kunskap om vad hon gör är ansvarig. Den som är psykiskt störd är inte ansvarig för sina handlingar eftersom hon saknar kontroll över vad hon gör och då bör vi inte heller klandra eller straffa henne. Det svenska straffrättsliga systemet sedan Brottsbalken infördes 1965 bygger emellertid på en annan syn på mänskligt handlande och straffets funktion. Den svenske rättspsykiatern Olof Kinberg som var verksam i början av 1900-talet argumenterade med eftertryck för att ett straffrättsligt system som bygger på att psykiskt sjuka är i mindre utsträckning ansvariga för sina handlingar än de som är friska, är inte förenligt med modern vetenskap. 13 Ett vetenskapligt förhållningssätt till världen innebär enligt Kinberg att man avvisar tron på en icke-fysisk själ och även en fri vilja. Alla mänskliga handlingar kan förklaras genom att peka ut tillräckliga orsaker. Detta, menade Kinberg, innebar i förlängningen att vi inte kan skilja mellan dem som är ansvariga och de som inte är det. Däremot kan vi 11 Raine, Gray, 1858, s Kinberg, 1914,

21 anpassa straffen så att de i så stor utsträckning som möjligt rehabiliterar människor från kriminellt beteende. En person som begått en brottslig handling på grund av en psykisk störning bör få psykiatrisk vård, medan en brottsling som inte har en sådan störning istället bör få fängelse. Straffets funktion blir, istället för att vedergälla onda handlingar, att skydda samhället mot farliga individer och förhindra att dessa individer begår nya brott. 14 Det svenska systemet som inte skiljer mellan tillräkneliga ansvariga individer och otillräkneliga är i stort sett världsunikt, men under de senaste åren har Kinbergs tankar dykt upp igen i internationell juridisk och rättspsykiatrisk debatt. 15 Sjukdom och ansvar En vanlig inställning till sjukdomar i allmänhet är att den som är sjuk inte själv kan rå för det. En sjukdom är något man drabbas av och inte något man själv väljer. Nu är ju i och för sig den här synen på sjukdomar inte heller oomtvistad. Det finns t ex många som argumenterar för att man visst kan klandra individen för att hon drabbas av vissa sjukdomar. En person som insjuknar i diabetes typ 2 har delvis sig själv att skylla om det kan påvisas att hon har vräkt i sig socker hela livet. En person som drabbas av lungcancer och har rökt i större delen av sitt liv, kan också enligt många i någon utsträckning klandras för att hon blivit sjuk. Till andra sjukdomar har vi en annan inställning. Ingen tycker att ett barn som drabbas av cancer får skylla sig själv. I vilken utsträckning vi klandrar personer för deras sjukdomar beror delvis på vad vi vet om sjukdomens orsaker. Innan någon kände till sambandet mellan lungcancer och rökning var det ingen som ansåg att den som fick lungcancer fick skylla sig själv för att hon rökte. Hon hade ju ingen kunskap om att rökning kunde få de konsekvenserna. Kopplingen mellan ett visst beteende eller livsstil och en sjukdom måste alltså vara känd, för att någon kan förväntas undvika denna sjukdom. Orsaken till de tidiga beteendestörningar och personlighetsstörningar hos vuxna som har diskuterats här är ännu okänd. Vi vet inte hur den bakomliggande etiologin ser ut och vi vet inte vad det är som gör att vissa personer drabbas och andra inte, men vi vet att risken skiljer sig åt mellan olika barn beroende på bland annat ärftliga och medfödda faktorer. Kanske skall man aldrig tala om psykiska problem eller beteendeavvikelser i termer av att någon får skylla sig själv. 14 Se Qvarsell, 1993 för en bra översikt av den svenska rättsutvecklingen inom området. 15 Se t ex Cashmore,

22 Kan man klandra den som är sjuk för vilka konsekvenser hennes sjukdom får för andra? Även om vi inte anser att den som är förkyld har sig själv att skylla så tycker vi kanske att hon ska tänka på andra och hålla sig hemma eller i alla fall hålla för munnen när hon hostar. Kan man resonera på samma vis med kriminalitet? Även om det visar sig att den som begår våldsbrott gör det för att han eller hon har en störning som hon inte kan rå över, så kan man hävda att hon eller han bör undvika att hamna i situationer där denna störning kan komma till uttryck genom våld. Det förutsätter givetvis att den drabbade vet att hon är drabbad och hur hon kan undvika att hamna i situationer som leder till våld. Den som sedan barndomen upprepade gånger har brukat våld mot andra människor kan på relativt goda grunder dra slutsatsen att han eller hon är benägen att fortsätta göra det, och kan därmed upprätta en strategi för att förhindra att så sker. Men en komplicerande faktor är att vissa av de aktuella störningarna kännetecknas av svårigheter att just upprätta sådana strategier. Bristande impulskontroll och svårigheter att skaffa sig överblick och upprätta långsiktiga planer kännetecknar flera av de aktuella störningarna, vilket medför att det kanske inte är rimligt att kräva sådana förebyggande strategier just av dem. Hur ska samhället omhänderta kriminella? Om vi antar (vilket ju inte alls är självklart som vi har sett) att upprepade våldsbrott är ett symtom på en sjukdom (som inte är självförvållad) så ligger det nära till hands att anse att personen som begår dessa brott inte kan rå för att hon gör det. Det är inte mer rimligt att klandra någon för detta än det är att klandra en person för att hon inte kan springa när hon har brutit benet eller för att hon inte kan föreläsa när hon tappat rösten. Gör vi i så fall fel när vi sätter brottslingar i fängelse? Ska unga män som har haft problem med utåtagerande och destruktivt våld sedan barndomen inte alls straffas, eller kanske få ett kortare straff än exempelvis en äldre man som tar till våld för första gången i sitt liv? Enligt det nuvarande svenska systemet får den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning inte sättas i fängelse. I en eventuell framtida straffrättslig modell som nyligen föreslagits av en statlig utredning kommer den som bedöms som inte ansvarig för sina brottsliga handlingar bli fri från straff. 16 De störningar som diagnosticeras utifrån 16 SOU 2012:17 14

23 normbrytande beteenden klassificeras dock sällan ensamt som en allvarlig psykisk störning i lagens mening, och det är osannolikt att de som blir straffriförklarade i en framtida modell är den grupp individer som har beskrivits här. Enligt den framtida modellen kan endast den som på grund av en allvarlig psykisk störning saknar förmåga att inse vad han gjort eller förmåga att anpassa sitt handlande efter en sådan kunskap, bli friad på grund av otillräknelighet. Här tänker lagstiftarna sig i första hand att det är personer med psykossjukdomar som ska komma i fråga. Hur ska samhället hantera den psykiatriska kunskapen i brottsförebyggande syfte? Hittills har vi diskuterat hur det är och hur det eventuellt kommer se ut; en annan fråga är: hur bör det vara? Om upprepad våldskriminalitet är att betrakta som en sjukdom, hur borde samhället hantera denna grupp? Som vi har sett så inbegriper svaret på denna fråga inte bara ett ställningstagande till huruvida upprepad våldsbrottslighet är att betrakta som en sjukdom, utan även val av syn på handlingsansvar och straffinstitutionernas funktion. Man skulle kunna gå så långt som att säga att frågan om vilken typ av omhändertagande som bäst förebygger de brott som den här gruppen står för kan besvaras alldeles oavsett om det är rätt eller fel att klandra en person som begår upprepade våldsbrott och har gjort det sedan tidig ungdom. Hur ska samhället agera mot bakgrund av vetskapen om att sannolikt över hälften av dem som döms för våldsbrott har ett utagerade aggressivt beteende som kan iakttas redan i barndomen? Huruvida man ska straffa eller behandla den här gruppen diskuterade vi alldeles nyss. En närbesläktad fråga är: hur ska vi förebygga att barn med utagerande aggressivt beteende blir kriminella i vuxen ålder, och: bör vi göra det? Eftersom trotssyndrom, uppförandestörning och ADHD kan betraktas som förstadier till en benägenhet att begå upprepade våldsbrott i vuxen ålder - hur ska vi förhålla oss till denna kunskap? Vad ska samhället göra med den? Det kan tyckas självklart att man bör försöka behandla barn med dessa problem, då de medför betydande svårigheter för de individer som har dem och för deras anhöriga. Saken kommer dock i ett annat ljus om man behandlar i uttalat syfte att förebygga framtida våldskriminalitet. Att från samhälleligt håll särskilt uppmärksamma vissa psykiatriska problem som associerade med våldskriminalitet medför flera moraliska problem. En del av dem uppkommer oavsett om barnen själva (eller deras föräldrar) har sökt psykiatrisk hjälp, och andra först om något slags styrt hälsoprogram letat upp personer med de aktuella problemen för att behandla dem. Adrian Raine, som vi nämnde tidigare, förespråkar just sådana styrda folkhälsoprogram och tidiga 15

24 interventioner för denna grupp. Han framför, den för många extrema idén, att ett rimligt tillvägagångssätt skulle vara att screena alla ungdomar för beteendestörningar såväl som avvikelser i hjärnans pannlob och sätta in behandling och i vissa fall internering för vissa av dessa individer. Värdet av ett sådant program där man letar efter individer med särskilda psykiska problem bör ställas mot värdet av autonomi d v s individens rätt att själv bestämma över sig själv och sitt liv. Att screena alla barn vid en viss ålder, antingen de och deras föräldrar vill det eller ej, skulle innebära ett mycket kraftigt intrång i den personliga autonomin (för att inte tala om vad internering skulle innebära). För att det skall kunna anses vara en rimlig insats från en moralisk synvinkel, bör värdet av den kunskap som en sådan tvångsscreening skulle innebära väga tyngre än rätten till självbestämmande. Det övergripande syftet med ett sådant program skulle vid sidan av att verka mot psykisk ohälsa vara samhällsskydd, det vill säga att skydda medborgarna mot att falla offer för våldsbrott. En viktig fråga blir då med vilken säkerhet man kan förutsäga att individer med dessa barnneuropsykiatriska problem verkligen kommer att bli kriminella i vuxen ålder? Givet att en av de starkaste prediktiva riskfaktorerna för att begå våldsbrott är en historia av våldsbeteenden, innebär det att barn som uppvisar ett utagerande aggressivt beteende med relativt hög sannolikhet fortsätter göra det? Bedömningar av risker är gjorda på gruppnivå. Inför varje ny individ vi har framför oss kan vi alltså inte med säkerhet säga om han eller hon kommer följa det mönstret. Det är ju även så att majoriteten av de barn som uppvisar ett utagerande aggressivt beteende inte kommer begå brott som vuxen. Slutsatsen förefaller bli att ju säkrare man är på kopplingen mellan utåtagerande aggressivitet i barndomen och vanekriminalitet i vuxen ålder, desto mer motiverat skulle det vara med ett screening-program för alla barn. Men fortfarande måste vinsten av ett eventuellt samhällsskydd vägas mot andra negativa effekter av ett sådant program. En baksida med en sådan strategi är att det skulle innebära ett intrång i den personliga autonomin. Det problemet kunde man lösa genom att låta det vara frivilligt att delta i psykologiska tester i syfte att upptäcka psykiatriska problem, men inte heller denna lösning är komplikationsfri. Det finns faktiskt en risk att man skapar problem som inte hade uppstått annars. Som vi vet kommer majoriteten av alla barn med uppförandestörning, ADHD, eller andra störningar inte att bli våldsbrottslingar i vuxen ålder utan leva sina liv utan kontakt med rättsväsendet och kriminalvården. Om man från samhälleligt håll inför tester för dessa störningar för att förebygga framtida brott, kommer en misstanke att sprida sig bland befolkningen om att kopplingen mellan vissa psykiatriska problem och utagerande aggressivitet i vuxen ålder är mycket starkare än vad 16

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Mt: K-nr: Riskfaktorer mt: (Bedöm N, D, J, och specificera) N,D,J Allmänt: 1. Våld 2. Hot/Avsikt 3. Kriminell belastning 4. Tillgång till vapen 5. Upptrappning

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

Innehåll. bakom vansinnet

Innehåll. bakom vansinnet Innehåll Inte undra på att det blev panik! 7 Psykisk sjukdom och våld hänger det ihop? 11 Insatser mot missbruk bästa botemedlet mot våld 16 Inte fler dödliga vansinnesdåd... 18...men kanske ökad grov

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv?

Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv? Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv? Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus,

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer