Den nominella växelkursens samband med räntan, oljepriset och börsutvecklingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nominella växelkursens samband med räntan, oljepriset och börsutvecklingen"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Uppsats fortsättningskurs C Författare: Karl Rytte Handledare: Annika Alexius Termin och År: HT 2005 Den nominella växelkursens samband med räntan, oljepriset och börsutvecklingen

2 Sammanfattning Denna uppsats undersöker sambanden mellan ett antal ekonomiska variabler och den nominella växelkursen på kort sikt mellan Kanada och Japan. Resultaten av den ekonometriska analysen av sambanden mellan växelkursen och de oberoende variablerna ränteskillnad, börsutveckling och oljepris ger svaga resultat på dagsbasis över hela perioden första januari 2001 till sista oktober Under delar av perioden verkar dock ett visst samband föreligga vilket påvisas med rullande regression. Detta antyder att valutamarknadens fokus inte är konstant utan att vissa variabler stundtals är viktigare för växelkursutvecklingen än vad de är sett över hela perioden. En trendvariabel har under delar av perioden en signifikant påverkan på växelkursen, vilket förevisar att den nominella växelkursens utveckling inte alltid följer en random walk. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 Sida: 2. Tidigare Studier 5 3. Teori UIP, Ränteparitetsvillkoret Terms of Trade Slutsatser teoridel Empirisk undersökning Specifikation av modell Data Resultat Slutsatser Referenser 24 3

4 1. Inledning Valutamarknaden är den mest globala av de finansiella marknaderna. Dess grunduppgift är dels att vara en länk mellan olika ekonomier, men även att skapa jämvikt inom världsekonomin. Prissättningen på valutamarknaden är intressant. Värdet på en valuta bestäms relativt värdet på alla andra valutor. Det kan aldrig tillkomma eller byggas upp något nytt värde på valutamarknaden som helhet, utan betydenhet kan endast förflyttas mellan olika valutor. Det är i viss mån möjligt att göra en historisk liknelse mellan prissättningen på valutamarknaden och den på de tidiga bytesekonomierna. Där hade alla tillgångar ett relativpris i förhållande till varandra och på samma sätt kan alla valutor värderas gentemot varandra. Ingen marknad är större än valutamarknaden, ingen annan marknad är ens i närheten av omsättningen på valutamarknaden. I april 2004 omsattes det inom den traditionella valutahandeln 1 i snitt cirka 1,9 biljoner US Dollar ($ ) om dagen världen över 2. Till skillnad från övriga tillgångsmarknader finns det för valutamarknaden ingen central marknadsplats där aktörerna samlas. Valutamarknaden är uppbyggd av ett nät av kontakter mellan banker och institutioner världen över. Handeln med valutor pågår dygnet runt, varje dag, året runt. De städer där majoriteten av all handel sker är London, New York och Tokyo. Dessa städer ligger geografiskt så att de täcker hela jorden, och därmed dygnets alla timmar. US Dollarn är den i särklass mest handlade valutan, den ingår i 89 procent av alla transaktioner, följt av, i storleksordning, Euro, japanska Yen och det brittiska Pundet 3. Det jag med detta arbete ska undersöka är om det finns några ekonomiska variabler som kan ge en förklaring till hur växelkursen förändras kortsiktigt? Ett annat centralt undersökningsområde i uppsatsen är att analysera huruvida marknadens fokus är konstant över tiden eller om några variabler är viktigare än andra under begränsade tidsperioder? Utgångspunkt för analysen är den nationalekonomiska teorin som behandlar området. 1 Spot och Termin, inte derivatinstrument som exempelvis Swap och Option. 2 Bank for International Settlements ( ), 3 Bank for International Settlements ( ), 4

5 Växelkursen kommer i studien att betraktas som ett kortsiktigt finansiellt tillgångspris och inte som en makroekonomisk variabel. Mitt syfte är inte att visa på växelkursens roll för långsiktig makroekonomisk jämvikt utan att studera vad som påverkar den kortsiktiga valutahandeln. Jag kommer att börja min analys med att redovisa vad tidigare forskning inom området kommit fram till. Detta för att ge en djupare förståelse till läsaren om vad som enligt den är viktigt för växelkursens bestämning på kort sikt. Vidare kommer nationalekonomisk teori som berör ämnet att analyseras och med detta som grund kommer jag att göra en ekonometrisk undersökning för att söka efter samband mellan växelkursen och andra ekonomiska variabler på kort sikt. Med så kallad rullande regression undersöks huruvida valutamarknadens fokus är konstant eller inte. 2. Tidigare Studier För mer än tjugo år sedan kom Meese och Rogoff fram till den banbrytande slutsatsen i en forskningspublikation att existerande förklarings- och prognosmodeller för växelkursen inte kan prestera bättre än en random walk. De visade att det är betydligt mer komplicerat att bygga en ekonometrisk modell för den nominella växelkursen än vad man tidigare trott. Den modell de skapade för att testa prognosmodellen som ansågs gälla på den tiden bestod av månadsdata på kort ränta, KPI, industriproduktion och handelsbalansen. 4 Efter Meese och Rogoffs studie har många kommit fram till liknande resultat. Det har blivit allmänt känt att det är väldigt svårt att skapa en modell för den korta nominella växelkursen som har en tillfredställande förklaringsgrad. Hypotesen att den nominella växelkursen följer en ramdom walk förkastas av Engel och Hamilton (1990). De introducerar en modell där växelkursen under långa perioder rör sig åt ett visst håll. Modellen testas för US Dollarn och de finner att växelkursens utveckling inte 4 Meese, R och K Rogoff (1983), Empirical Exchange Rate Models of the Seventies: Do They Fit Out of Sample? Journal of International Economics. 5

6 kan förklaras på samma sätt som aktiers utveckling med en random walk, utan att det i växelkursen finns en trendvariabel. Deras modell kan förklara mer av utvecklingen för Dollarn än vad Meese och Rogoffs modell kan. Engel och Hamilton förkastar att ränteparitetsvillkoret gäller på samma sätt som Meese och Rogoff gjorde. 5 På senare tid har forskning som bedrivits på området gett resultat som visar att det går att förklara en viss del av den kortsiktiga nominella växelkursen. Det verkar finnas en koppling mellan fundamentala makrovariabler och växelkursen. Andersen m fl (2002) visar tydliga samband på kort sikt mellan så kallade makroekonomiska news, nyheter om makroekonomiska variabler, och den nominella växelkursen. De använder femminutersdata (tick-data) för att testa en modell med växelkursen som beroende variabel och news (skillnad mellan konsensus av marknadsförväntan och faktiskt utfall) som oberoende variabel. En nyhet angående en makroekonomisk variabel kan exempelvis vara ett räntebesked från en centralbank eller BNP-statistik för ett visst land. Den effekt man kan utmäta på marknaden är dock väldigt kortvarig, redan efter en kvart har det mesta av sambandet försvunnit. Man kan säga att inom tre timmar har nyhetens effekt helt försvunnit. Deras ekonometriska undersökning leder även fram till en annan intressant slutsats, det verkar som att marknaden reagerar olika på positiva respektive negativa nyheter. Negativa nyheter får ett större genomslag på växelkursen än en positiv nyhet. Detta indikerar att marknaden inte är effektiv då ny information ska diskonteras in i priset, utan att rädslan för en nedgång är större än förhoppningen om en uppgång. 6 Eddelbüttel och McCurdy (1998) finner inte bara ett samband mellan news och växelkursen på kort sikt, de visar även att volatiliteten ökar med antalet nyheter. I deras modell av växelkursen mellan D-mark och US-dollar har de även innefattat ränteskillnaden, vilken är statistiskt signifikant dock med låg förklaringsgrad. Först specificerar de modellen med endast news som förklarande variabel men finner sen att förklaringsgraden ökar om de dessutom lägger till ränteskillnaden. Det funna sambandet mellan växelkursen och ränteskillnaden behöver dock enligt dem inte vara ett bevis på att växelkursen bestäms av räntan utan det mest 5 Engel, C och J D Hamilton (1990), Long Swings in the Dollar: Are They in the Data and Do Markets Know It?, American Economic Review. 6 Andersen, T, T Bollerslev, F Diebold och C Vega (2002), Micro Effects of Macro Announcements: Real- Time Price Discovery in Foreign Exchange, American Economic Review. 6

7 troliga är att räntan också påverkas av de makroekonomiska nyheterna på samma sätt som växelkursen. 7 Cheung och Chinn publicerade år 2001 en undersökning som de gjort bland amerikanska valutahandlare. Syftet var att se vad de största marknadsaktörerna anser vara viktigast för växelkursens utveckling på kort sikt. Den absoluta majoriteten av handlarna tycker sig uppleva att marknadens fokus inte är konstant. Under vissa perioder så är marknadens intresse för utvecklingen i en viss makroekonomisk variabel större än under andra. De anser dock att räntan alltid är en viktig variabel för växelkursens utveckling. 8 Enligt teorin ska växelkursen endast påverkas av fundamentala variabler, att det är så i verkligheten motsägs av Evans och Lyons (2002). Om växelkursen endast fungerade som en stabilisator mellan olika ekonomiers makroekonomiska variabler borde inte handelsflöden kunna förklara något av förändringen i en växelkurs. De finner att växelkursen avgörs till stor del av flöden på kort sikt. Nominell växelkurs är alltså inget som är givet av fundamental makroekonomi utan den påverkas i allra högsta grad av handelsmönster. Prissättningen är väldigt lik den som argumenteras inom klassisk mikroekonomisk teori. De modeller som Evans och Lyons konstruerar består av både makroekonomiska variabler och information om flödesstorlek från företag och institutioner. Samtliga av deras modeller får ett R-kvadratvärde på över 50 procent. Intressant är att när de skapar en modell med endast makrovariabeln ränteskillnad så får de ett R-kvadratvärde på mindre än en procent och koefficienten blir insignifikant på 5 procentsnivån för samtliga valutakurser. Om de till den modellen lägger orderflöde så blir koefficienten för ränteskillnad signifikant och R-kvadratvärdet ökar markant. De förklarar detta med att det var specifikationsbias i modellen. Ränteskillnaden påverkar således utvecklingen för den nominella växelkursen, men detta påvisas endast då man även innefattar handelsflöden i modellen. Evans och Lyons säger inte att växelkursen på kort sikt endast bestäms på en mikroekonomisk grund. Mycket talar för att orderflöden påverkar växelkursen i stor omfattning på kort sikt, men de utesluter inte att det kan vara makroekonomiska drivkrafter som bestämmer storleken på orderflödet. 9 7 Eddelbüttel, D och T H McCurdy (1998), The Impact of News on Foreign Exchange Rates: Evidence from High Frequency Data, Manuscript, Rotman School of Management, University of Toronto. 8 Cheung, Y W och M D Chinn (2001), Currency Traders and Exchange Rate Dynamics: A Survey of the US Market, Journal of International Money and Finance. 9 Evans, M D D och R K Lyons (2002), Order Flow and Exchange Rate Dynamics, Journal of Political Economy. 7

8 1967 presenterade MIT 10 -forskaren Rudiger Dornsbusch den, för internationell ekonomi, oerhört betydande teorin om over-shooting. Han ger en teoretisk förklaring till varför växelkursen är så volatil. Teorin utgår från en öppen ekonomi med rörlig växelkurs som enligt ränteparitetsvillkoret befinner sig i långsiktig jämvikt. Om denna ekonomi utsätts för en exogen ökning i den monetära basen leder detta till en lägre ränta, vilket enligt ränteparitetsvillkoret måste följas av en depreciering av landets valuta. Dornbuschs overshooting implicerar att denna depreciering kortsiktigt kommer att bli större än vad den blir långsiktigt. Detta då investerare inte kommer att vilja hålla räntebärande papper i landets valuta förrän de förväntar sig att valutan kommer att apprecieras. Marknaden kommer alltså att försvaga valutan till den blir så undervärderad att vinstincitament gör det intressant att köpa den. Det är denna överdrivna rörelse i växelkursen som Dornbusch kallar overshooting. Dornbusch utgår i sitt exempel från att ränteförändringen kommer från en förändring i den monetära basen, detta är dock inte det viktiga. Det centrala för teorin är det faktum att räntan ändras, inte varför den gör det. Teorin kan således även tänkas gälla om ränteförändringen kommer från att en centralbank ändrat styrräntan. Den överdrivna rörelsen sker naturligtvis både vid en minskning som vid en ökning av räntan då det är förhållandet mellan två länders räntor som avgör växelkursen. 11 Kenneth Rogoff diskuterar Dornbuschs over-shooting i en skrift gjord för IMF Det finns enligt honom inte några klara empiriska studier som bevisar teorin men han menar ändå att den inte kan förklaras ogiltig. Den är enligt honom en viktig teoretisk förklaring till varför andra modeller för växelkursen inte går att visa empiriskt, istället för en modell för växelkursen i sig. Det är enligt Rogoff väldigt svårt att empiriskt visa växelkursanpassningens överdrivna rörelse på grund av dess godtyckliga natur. 13 Frankel och Rose (1994) gör en förkortad framställning av tidigare ekonometrisk forskning om växelkursens bestämmelsefaktorer. De finner att det med viss framgång att finna samband mellan växelkursen och räntan antingen på väldigt lång sikt eller på extremt kort sikt (tickdata). Modellerna som ska förklara samband mellan växelkursen och makroekonomiska fundamentala variabler på kort till medellång sikt ger däremot väldigt dåliga resultat. Då dessa modeller presterar så dåligt utesluter Frankel och Rose en av två möjligheter till hur den 10 Massachusetts Institute of Technology 11 Dornsbusch, R (1967), Expectations and Exchange Rate Dynamics, The Journal of Political Economy. 12 International Monetary Fund. 13 Rogoff, K S (2002), Dornbusch's Overshooting Model after Twenty-Five Years, Lecture, IMF. 8

9 nominella växelkursen bestäms. Växelkursen kan inte till största delen bestämmas av fundamentala variabler utan den måste påverkas i väldigt stor omfattning av omätbara spekulativa krafter. 14 Denna slutsats kommer de fram till, på samma sätt som Flood och Rose (1993), genom att jämföra volatiliteten i makroekonomiska variabler som produktion, konsumtion och handelsflöden för länder med fast respektive flytande växelkurs. De menar att då det mellan de två olika växelkursregimerna inte är speciellt stor skillnad vad gäller volatiliteten i de makroekonomiska variablerna är det stor skillnad i växelkursens volatilitet. Mycket av växelkursens rörelser måste enligt dem vara rent spekulativa då valet av växelkursregim inte påverkar den makroekonomiska stabiliteten. 15 Det är intressant att både Frankel och Rose samt Flood och Rose inte utesluter, deras slutsats till trots, att Dornbuschs modell om over-shooting gäller. De nämner bara denna modell i förbifarten som en tänkbar förklaring till varför växelkursen är så volatil. Samtliga resultat på news styrker att växelkursbestämningen är effektiv på väldigt kort sikt. Direkt efter att information som bör påverka de makroekonomiska variablerna mellan två ekonomier släppts ökar volatiliteten, och marknaden diskonterar in nyheterna till växelkursen på ett fåtal minuter och växelkursen finner ett nytt kortsiktig jämviktsläge. Jag tror att det är under perioder då det inte kommer mycket nyheter som växelkursen påverkas i stor omfattning av flöden mellan olika valutor. Detta och Dornbuschs over-shooting gör att det är väldigt svårt att finna samband mellan växelkursen och makroekonomiska fundamentala variabler på medelkort sikt. 3. Teori Det finns många variabler som kan tänkas påverka växelkursen. De variabler som jag kommer att använda i sökandet efter kortsiktiga samband med växelkursen måste vara mätbara på kort 14 Frankel, J A och A K Rose (1994), A Survey of Empirical Research on Nominal Exchange Rates, Working Paper, no 4865, National Bureau of Economic Research. 15 Flood, R P och A K Rose (1993), Fixing Exchange Rates: A Virtual Quest for Fundamentals, Working Paper, no 4503, National Bureau of Economic Research. 9

10 sikt. Produktivitet och prisnivå är exempel på variabler som enligt tidigare empiri har visat sig ha inverkan på den nominella växelkursen, men då dessa inte är mätbara och tillgängliga på kort sikt är de inte lämpliga i min undersökning. Endast finansiella variabler kommer att användas. Jag kommer att söka samband med växelkursen på differensen i en kort respektive lång ränta, skillnader i aktieavkastning mellan länderna och oljeprisförändringen jämfört med dagen innan. Dessa variabler motiveras med två teoretiska grunder som är intressanta för ämnet. Den ena är rak och enkel, UIP (Uncovered Interest Parity) eller ränteparitetsvillkoret. Den andra, Terms of Trade, bör påverka växelkursen, men på ett indirekt sätt. De två teoretiska grunderna har gemensamt att de åsyftar att det finns ett läge för växelkursen där de två valutaområdena eller länderna är i jämvikt med varandra UIP, Ränteparietetsvillkoret Ränteparitetsvillkoret går ut på att skillnader i en kort ränta mellan länder påverkar växelkursen så att räntearbitrage inte är möjligt. Det ska inte vara möjligt att låna pengar till låg ränta i ett land för att sedan låna ut dem i ett land med högre ränta, utan att vinsten av ränteskillnaden försvinner på grund av växelkursen. Ökar räntan i ett land, allt annat lika, kommer landets valuta att apprecieras. Egentligen leder en ökning av räntan i ett land till att valutan förväntas apprecieras på sikt men då alla förväntade förändringar påverkar växelkursen redan idag leder en ränteförändring till att växelkursen påverkas även på kort sikt. Ekvation (1) visar sambandet: [e(e $/ ) - E $/ ]/ E $/ = R $ - R, (1) där R $ och R är räntan i USD respektive EUR, e(e $/ ) är den förväntade framtida växelkursen mellan USD och EUR och E $/ är dagens växelkurs mellan USD och EUR. [e(e $/ ) - E $/ ]/ E $/ är alltså den förväntade förändringen i växelkursen mellan EUR och USD Krugman Paul R. & M Obstfeld, (2003) International Economics Theory and Policy, Addison-Wesley, Reading Massachusetts, 6th edition, s

11 På samma sätt som vid en förändring i en kort ränta så skapar en förändrad differens i en lång ränta långsiktiga arbitragemöjligheter. Växelkursen ska vid en förändring i ränteskillnaden två länder emellan göra att det inte ska vara lönsamt att ta ett längre lån i en valuta för att sedan låna ut kapitalet i en annan. Öppen ränteparitet gäller således även för längre räntebärande papper. En lång ränta är till skillnad från en kort ränta förenat med en risk på kort sikt, det är inte säkert att räntan är oförändrad under löptiden för papperet. Detta gör att en riskpremie måste innefattas till UIP. I ekvation (2) visas räntepariteten för en lång ränta: [e(e $/ ) - E $/ ]/ E $/ = (R $, L - R, L ) + p, (2) där R $, L och R, L är en lång ränta i USD respektive EUR, p är riskpremien, e(e $/ ) är den förväntade framtida växelkursen mellan USD och EUR och E $/ är dagens växelkurs mellan USD och EUR. [e(e $/ ) - E $/ ]/ E $/ är alltså den förväntade förändringen i växelkursen mellan EUR och USD. Generellt sätt gäller att den förväntade avkastningen på värdepapper ska vara lika mellan alla länder enligt räntepariteten, detta innebär att pariteten även bör gälla för avkastningen på aktier länder emellan. Om börsen i ett land förväntas utvecklas positivt så kommer landet att locka till sig kapital, vilket kommer att skapa en appreciering av dess valuta. Då avkastningen på aktier, till skillnad från avkastning på en kort ränta, är osäker innefattas även till UIP en riskpremie. Samband som visas i ekvation (3) bör enligt UIP finnas mellan två länders aktieavkastning och växelkursen dem emellan: [e(e $/ ) - E $/ ]/ E $/ = (r $ - r ) + p, (3) där r $ och r är aktieavkastningen i USD respektive EUR, p är riskpremien, e(e $/ ) är den förväntade framtida växelkursen mellan USD och EUR och E $/ är dagens växelkurs mellan USD och EUR. [e(e $/ ) - E $/ ]/ E $/ är alltså den förväntade förändringen i växelkursen mellan EUR och USD. 11

12 3.2. Terms of Trade Ett lands Terms of Trade bör påverka dess växelkurs. Precis som en rak översättning till svenska indikerar handlar Terms of Trade om ett lands handelsvillkor. En enkel förklaring till vad Terms of Trade är ges i ekvation (4) nedan: Terms of Trade = (X*P ex ) / (I*P im ), (4) där P ex och P im är priset på ett lands export respektive import, X och I är givna på kort sikt och visar storleken på samma lands export respektive import. Den allmänna prisnivån i ett land är given och orörlig på kort sikt, den är därmed redan inräknad i landets växelkurs via räntan och ränteparitetsvillkoret. Om däremot priset på en viktig handelsvara utsätts för en exogent given prisförändring ändras förväntningarna om den framtida prisnivån för landet. Räntemarknaden reagerar direkt på detta genom en ränteförändring vilket via ränteparitetsvillkoret skapar en förändring i växelkursen. En exogen chock av ett lands Terms of Trade bör alltså redan på kort sikt påverka växelkursen. Ett bra exempel på en handelsvara som kan tänkas påverka ett lands Terms of Trade är olja. Många länder är beroende av handeln med olja, de är därmed känsliga för oljeprisförändringar. Detta gäller otvivelaktigt både för importörer som exportörer av olja. En exogent given ökning i oljepriset kommer att leda till en förändring av olika länders Terms of Trade och därmed också deras växelkurs enligt: Oljeexportör: P Olja Terms of Trade Förväntad framtida prisnivå apprecierad växelkurs Oljeimportör: P Olja Terms of Trade Förväntad framtida prisnivå deprecierad växelkurs 12

13 3.3. Slutsatser teoridel Med stöd av nationalekonomisk teori har motiverats varför ett antal finansiella variabler kan tänkas påverka den nominella växelkursen på kort sikt. Utifrån denna teori byggs nu en modell som kan testas empiriskt. 4. Empirisk undersökning I detta avsnitt kommer den empiriska undersökningen som denna uppsats bygger på att motiveras, förklaras och redovisas. Först kommer en modell att specificeras, sedan kommer den att testas ekonometriskt Specifikation av modell Det verkar förekomma lite forskning över hur oljeprisförändringar kortsiktigt förändrar den nominella växelkursen mellan två länder som båda är väldigt beroende av handel med olja. Oljeprisförändringar bör påverka växelkursen för länder som är väldigt beroende av handel med olja då deras Terms of Trade förändras. För att testa hur väl den nationalekonomiska teorin håller i realiteten specificeras en modell som testar sambandet mellan den nominella växelkursen för två länder som är väldigt beroende av handel med olja och oljepriset. Växelkursen mellan japanska Yen (JPY) och kanadensiska Dollar (CAD) används då Japan är en av världens största nettoimportörer av olja 13

14 och Kanada är en stor nettoexportör av olja 17. En ökning i oljepriset bör enligt Terms of Trade stärka den kanadensiska Dollarn och försvaga den japanska Yenen. Oljepriset förväntas således ha en positiv påverkan på växelkursen CAD/JPY, vilken visar antal JPY per CAD. Till modellen innefattas ränteskillnaden mellan länderna, som bör påverka växelkursen enligt ränteparitetsvillkoret. Både differensen i en lång respektive kort ränta förväntas ha positiv påverkan på växelkursen CAD/JPY. Ökar räntan i Kanada, allt annat lika, bör växelkursen CAD/JPY öka, det vill säga den kanadensiska valutan blir starkare i förhållande till den japanska valutan. Börsutvecklingen bör påverka växelkursen via ränteparitetsvillkoret vilket säger att den förväntade avkastningen, plus en riskpremie då avkastningen inte är säker, mellan länderna ska vara lika. Förändringen i ett börsindex för de två länderna inkluderas till modellen. Parametern till den kanadensiska börsen förväntas vara positiv medan parametern till den japanska börsen förväntas vara negativ. Följande modell kommer att testas: E CAD, JPY = α + β 1 * ( i CAD - i JPY ) kort + β 2 * ( i CAD - i JPY ) lång + β 3 * börsindex Japan + β 4 * börsindex Kanada + β 5 * P Olja, där: E CAD, JPY = förändring från dagen innan i växelkursen CAD/JPY, dvs. antalet JPY per CAD, α = en konstant, ( i CAD - i JPY ) kort = skillnad i nominell kort ränta mellan Kanada och Japan, β 1 = parameter till skillnaden i kort ränta, förväntas vara positiv, ( i CAD - i JPY ) lång = skillnad i nominell lång ränta mellan Kanada och Japan, β 2 = parameter till skillnaden i lång ränta, förväntas vara positiv, börsindex Japan = förändringen från dagen innan i ett japanskt börsindex, β 3 = parameter till förändringen i ett japanskt börsindex, förväntas vara negativ, börsindex Kanada = förändringen från dagen innan i ett kanadensiskt börsindex, 17 Energy Information Administration: Official Energy Statistics from the US Government ( ). 14

15 β 4 = parameter till förändringen i ett kanadensiskt börsindex, förväntas vara positiv, P Olja = förändringen från dagen innan i priset på ett fat råolja, i USD, β 5 = parameter till förändringen i oljepriset, förväntas vara positiv. Ett problem som jag kan tänkas stöta på när modellen testas är att det är väldigt långt geografiskt mellan de två länderna Japan och Kanada. Tidsskillnaden dem emellan är mer än ett halvt dygn. Detta kan exempelvis leda till att en händelse som påverkat oljepriset skapar en förändring i växelkursen för de två olika valutorna under olika dygn och därmed även olika handelsdagar. Det kan även tänkas ställa till problem med ränteskillnaden och börsens inverkan på den nominella växelkursen Data Efter analysen av tidigare litteratur och forskning inom området står det klart att det hade varit önskvärt att använda tick-data för analysen av oljeprisets, räntans och börsens påverkan på växelkursen mellan CAD och JPY. Detta är tyvärr inte möjligt då de data som krävs för en sådan undersökning måste beställas från Reuters 18, vilket skulle bli för kostsamt. För den empiriska undersökningen används dagsdata från EcoWin över perioden 1/ till 31/ CAD/JPY är ett valutapar som normalt inte handlas på valutamarknaden, jag kan dock räkna fram växelkursen mellan CAD och JPY med hjälp av deras respektive spot-valutakurs i förhållande till Euro enligt ekvation (5) nedan: CAD/JPY = (EUR/JPY) / (EUR/CAD). (5) Som approximation för skillnaden i en kort ränta mellan länderna används tremånaders depositräntan, och för den långa räntan används en tioårig statsobligationsränta. Det börsindex 18 Det är Reuters som äger den elektroniska mäklartjänsten Reuters , där enligt dem själva cirka 90 procent av all valutahandel sker. 15

16 jag använder för Japan är Nikkei 225, som består av de 225 största och mest handlade aktierna på Tokyobörsen. Motsvarande börsindex i Kanada är TSX 300, som består av de 300 största och mest handlade aktierna på Torontobörsen. Spot-priset på ett fat Brent Crude i USD nyttjas som approximation för oljepriset. Att oljepriset är i USD bör för analysen inte göra någon skillnad. En förändring i US Dollarns värde påverkar både JPY och CAD via en förändring i Euron som blir lika stor för de båda valutorna och påverkar således inte värdeförhållandet dem emellan. Då de två länderna inte har samma helgdagar har jag rensat bort observationerna från samtliga marknader då det är stängt för handel på någon av marknaderna. Jag logaritmerar samtliga variabler och beräknar sedan första differensen på de icke-stationära variablerna växelkurs, oljepris och börsindex enligt ekvation (6) nedan: lnx t-1,t = lnx t lnx t-1, (6) där X t = observation under nuvarande dag och X t-1 = observation från dagen innan Resultat Grundmodellen ger i likhet med den forskning jag studerat väldigt svaga resultat. Ingen av de oberoende variabler som jag använder har en signifikant påverkan på den beroende variabeln växelkursen: Beroende Variabel: Första-differensen av CAD/JPY, Newey-West korrigerat Antal observationer: 1077 Variabel: Koefficient Standardavv. t-statistika Prob. C LNRTEDIFF3MAN 1.57E LNRTEDIFF10AR

17 DIFFADNIKKEI DIFFADTSX DIFFADOLJA R-kvadrat Adj R-kvadrat Durbin-Watson stat Series: RESID Sample Observations 1074 Mean -8.15e-20 Median -2.73e-05 Maximum Minimum Std. Dev Skewness Kurtosis Jarque-Bera Probability Då Durbin-Watson statistikan är nära 2 existerar ingen autokorrelation, White s residualtest (F-statistika= 10,74995) visar på heteroskedasticitet. Modellen korrigeras med Newey-West. Residualerna är inte normalfördelade, detta är något jag inte har möjlighet att göra något åt, jag får ta hänsyn till detta vid tolkning av resultaten. Det är vanligt att residualerna till finansiella data inte är normalfördelade, ofta är svansarna för tjocka vilket kan skapa mer signifikans än vad det egentligen är. Den enda variabeln som verkar ha något som helst samband med växelkursen är förstadifferensen av det kanadensiska börsindexet TSX300. Då risken med att använda två länder som ligger så långt ifrån varandra geografiskt föreligger så kan det vara så att växelkurspåverkan av en förändring i en oberoende variabel eftersläpar. En regression med det kanadensiska börsindexet laggat med en och två dagar ger följande resultat: 17

18 Beroende Variabel: Första-differensen av CAD/JPY, Newey-West korrigerat Antalet observationer: 1074 Variabel: Koefficient Standardavv. t-statistika Prob. C LNRTEDIFF3MAN 4.22E LNRTEDIFF10AR , DIFFADNIKKEI , DIFFADTSX DIFFADOLJA , DIFFADTSX(-1) DIFFADTSX(-2) R-kvadrat Adj R-kvadrat Durbin-Watson stat Series: RESID Sample Observations 1074 Mean -1.11e-19 Median 2.11e-05 Maximum Minimum Std. Dev Skewness Kurtosis Jarque-Bera Probability Modellen är fortfarande inte autokorrelerad men heteroskedastisk, vilket korrigeras med Newey-West. Residualerna är inte normalfördelade, detta får jag ta hänsyn till i analysen av resultaten. Utvecklingen på den kanadensiska börsen har en signifikant påverkan på växelkursen med två dagars eftersläpning. Att effekten på växelkursen är starkast efter två dagar kan förutom 18

19 tidsskillnaden bero på att valutamarknaden avvaktar för att se om förändringen på börsen är tillfällig eller om den är bestående. Modellen har låg förklaringsgrad, endast cirka en halv procent av förändringen i växelkursen kan förklaras av modellen. Den oberoende variabeln är statistiskt signifikant men jag tror inte att det är ekonomiskt lönsamt att låta börsutvecklingen helt styra besluten man gör på marknaden. Då residualerna i modellen inte är normalfördelade finns även risken att det är dessa som skapar signifikans. Över hela perioden ger min modell svaga resultat. Det kan dock vara så att det under perioder finns samband mellan de oberoende variablerna och den nominella växelkursen. Är så fallet bör detta samband kunna påvisas med rullande regression. Detta görs genom att dela upp hela samplet i mindre delar, göra regressioner på dessa och se om det finns några samband på kort sikt som försvinner över hela perioden. Jag delar upp observationerna så att varje del består av 30 observationer. Den första delen består av observation 1 till 30, den andra av observation 2 till 31, den tredje består av observation 3 till 32 och så vidare. Då hela samplet är 1077 observationer kommer jag sammanlagt att göra 1047 regressioner. Samtliga observationer kommer att vara med, men de sista observationerna kommer inte att vara med i lika många regressioner som de 1047 första. Parameterestimat och t-statistikor beräknas för variablerna i samtliga 1047 regressioner. Följande test är intressant för dessa regressioner: H 0 : β=0 H 1 : β 0 α=0,05 Dubbelsidigt test Teststatistika: t obs = (b- β 0 )/s b ~ t n-k-1 = 2,064 Förkastelseområde: H 0 förkastas till förmån för H 1 då t obs > 2,064 Jag visar parameterestimatet och t-statistikan från alla regressioner på variablerna: 19

20 Konstanten C: Räntedifferens kort ränta: PARAMETERESTIMAT TSTATISTIKA PARAMETERESTIMAT TSTATISTIKA Räntedifferens lång ränta: Nikkei 225: PARAMETERESTIMAT TSTATISTIKA PARAMETERESTIMAT TSTATISTIKA TSX 300: Brent Crude USD: PARAMETERESTIMAT TSTATISTIKA PARAMETERESTIMAT TSTATISTIKA 20

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Överavkastningar vid Carry Trade

Överavkastningar vid Carry Trade Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats VT 2012 Överavkastningar vid Carry Trade En analys av överavkastningar vid valutaspekulation, före och under finanskrisen. Handledare: Författare: Birger

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Är kronan övervärderad?

Är kronan övervärderad? Nationalekonomiska Institutionen NEKH01 Examensarbete kandidatnivå VT2013 2013-06-04 Är kronan övervärderad? En tjugoårig studie av den svenska kronans värdering Författare: Theodore Lindberg Niclas Möller

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER VARNING HÖGRISKINVESTERING: valutahandel (forex) och spekulationer i prisförändringar (CFD:s) är mycket spekulativa och innebär en hög risknivå och passar kanske inte alla

Läs mer

Räntan, växelkursen och inflationen

Räntan, växelkursen och inflationen ANFÖRANDE DATUM: 2011-04-04 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Karolina Ekholm Danske Markets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar?

Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar? Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar? Författare: Fredrik Matsgård Gustaf Danielsson Kandidatuppsats VT 2013 Handledare: Anne-Marie

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 2 NOLLKUPONGSKURVOR 1 Nollkupongsobligationer En nollkupongsobligation

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

P d E ": (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t

P d E : (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t 4 VÄaxelkurser och räantor Som vi tidigare noterat Äar den reala väaxelkursen, kallad"; lika med utbytesfäorhºallandet mellan utläandska varor och inhemska, medan den nominella Äar relativpriset pºa de

Läs mer

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker www.handelsbanken.se/kapitalskydd Valutaobligation 840 Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker Fega och vinn med oss på valutamarknaden Du har säkert hört att den amerikanska dollarn

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande

Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande Nationalekonomiska Institutionen Hampus Sporre Kandidatuppsats juni 2015 Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

1 ekonomiska 16 kommentarer juni 2009 nr 6, 2009

1 ekonomiska 16 kommentarer juni 2009 nr 6, 2009 n Ekonomiska kommentarer Sedan finanskrisen bröt ut i september 2008 har värdet på den svenska kronan svängt kraftigt. Det är då naturligt att fråga sig vad som kan vara en långsiktigt rimlig utveckling

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

Prissättning av optioner

Prissättning av optioner TDB,projektpresentation Niklas Burvall Hua Dong Mikael Laaksonen Peter Malmqvist Daniel Nibon Sammanfattning Optioner är en typ av finansiella derivat. Detta dokument behandlar prissättningen av dessa

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Pensioner hur svårt kan det va?

Pensioner hur svårt kan det va? Peter Malmqvist Pensioner hur svårt kan det va? Pensionsberäkningar Fondförsäkringens betydelse Aktiers svängningar ökar Historisk avkastning styr Valutautvecklingens effekt Obligationer viktiga Fredrik,

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Börshandlade certifikat 1:1

Börshandlade certifikat 1:1 Börshandlade certifikat 1:1 1:1-certifikat passar dig som tror att en viss tillgång eller marknad ska stiga i värde. 1:1-certifikat passar både för kortsiktiga och långsiktiga investeringar. 1:1-certifikat

Läs mer

Jordbävningen lägger sten på börda

Jordbävningen lägger sten på börda Momentum/fundamenta: Jordbävningen lägger sten på börda Stockholm 110315 Den japanska jordbävningen lägger en ytterligare faktor i den negativa vågskålen för världens börser. Även om USA-börserna steg

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-12

VECKOBREV v.41 okt-12 0 0.001 Veckan som gått Makro 1000 I oktoberupplagan av World Economic Outlook justerar IMF ner sina BNP-prognoser för länderna de flesta av länderna i Europa, däribland Sverige om än marginellt. Trots

Läs mer

Årets tyngsta vecka med Fed och tung statistik

Årets tyngsta vecka med Fed och tung statistik Stockholm 101101 Momentum/fundamenta: Årets tyngsta vecka med Fed och tung statistik Lagom till höstlovet i skolorna i Sverige infaller årets förmodligen tyngsta vecka inom makroområdet. Första fokus är

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Räntorna har bottnat. Makroanalys maj 2015. Anelis Redzic. Vill du veta mer!

Räntorna har bottnat. Makroanalys maj 2015. Anelis Redzic. Vill du veta mer! 1/5 Makroanalys maj 2015 Rate rise at some point this year is appropriate. Janet Yellen, Chair of the Board of Governors of the Federal Reserve System Räntorna har bottnat Den senaste tiden har vi sett

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER

1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER PRISLISTA 1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria. Kontotyp Depåavgift Realtidskurser

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 En god start på året för aktiemarknaderna Januari månad har varit en period med stark kursutveckling på aktiemarknaderna och flera andra tecken visar på att

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Den negativa räntan har hittills fått ett i stort sett normalt genomslag i svensk ekonomi. Men hur långt kan man sänka styrräntan innan genomslaget minskar? Den nedre gränsen beror

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator.

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator. Riktlinjer Från och med 2014-05-31 1(5) Riktlinjer för rapportering av värdepappersemissioner giltiga från och med 2014-05-31 I Riksbankens författningssamling, RBFS 2012:1 ges riktlinjer om vilken typ

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas v.40 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas 5 Guld, Koppar 6 USD/SEK, EUR/SEK 7 Silver, Vete 7 Långtidsgrafer 11 Ansvarsfriskrivning 9 januari 2011 vecka 2

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Oljepriset och Investeringsbeslut

Oljepriset och Investeringsbeslut Sektionen för ekonomi och teknik Valfritt ekonomiskt program Oljepriset och Investeringsbeslut Hur påverkar oljepriset investeringsbeslut på aktiemarknaderna i Sverige, Norge och Danmark? 2008/2009:2 Kandidatuppsats

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Global Fastighet Tillväxt 2007 AB Kvartalsrapport mars 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Aktiemarknaden och ekonomisk tillväxt

Aktiemarknaden och ekonomisk tillväxt Ekonomihögskolan Nationalekonomiska institutionen NEKH01 Examensarbete - kandidatnivå HT -12 Aktiemarknaden och ekonomisk tillväxt En empirisk undersökning angående sambandet mellan antalet börsnoterade

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer