Samrådsunderlag Jan 12, 2011

Transkript

1 Samrådsunderlag Jan 12, 2011 Vindkraft Ljustorp, Timrå och Sundsvall kommun Page 1 of 27

2 Innehåll ÄRENDE... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 KONTAKTPERSONER BAKGRUND TILL PROJEKTET VARFÖR VINDKRAFT I TIMRÅ RESPEKTIVE SUNDSVALLS KOMMUN? PLANERAD VERKSAMHET Lokalisering Vindkraftparkens omfattning och utformning Vindmätning Val av leverantör och typ av vindkraftverk TEKNISK BESKRIVNING Vindkraftverket Vägar Fundament och uppläggningsytor Elnätsanslutning FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Global/Nationell inverkan Ljud Skuggor Visuell påverkan SAMRÅDSPARTNER BILAGOR Bilaga 1 Översiktskartor Projektområde (Översiktsplan) NV av Timrå I kartan är projektområde Bilaga 2 - Översiktskartan Stor Skälsjön Bilaga 2 - Skuggbildning Stor Skälsjön- basera på worst case scenario Page 2 of 27

3 Bilaga 2 - Ljudutbredningskartan basera på worst case scenario Bilaga 3 - Översikt Bredsjön Norr Bilaga 3 Ljudutbredning Bredsjön Norr - basera på worst case scenario Bilaga 3 - Skuggbildning Bredsjön Norr - basera på worst case scenario Bilaga 4 - Översikt Högåsen Bilaga 4 - Ljudutbredning Bredsjön Norr - basera på worst case scenario Bilaga 4 - Skuggbildning Högåsen - basera på worst case scenario Bilaga 5 Byggyta Projektorganisation Renergie och Ökoenergie från Österrike tillsammans med från Timrå ska genomföra ett projekt som beskrivs i följande samrådsunderlag. Nyssnämnda befinner sig i en process för att registrera företaget Timrå Vind AB. Timrå Vind AB projektutvecklar ett område för vindkraft i Timrå kommun. Projektet heter Stor Fuskeberget och omfattar 7 vindkraftverk. Detta dokument utgör ett underlag vid formellt samrådsmöte samt informationsmöte med allmänhet, sakägare, organisationer och enskilt berörda. Ärende Sedan 2009 utreds områden Stor Skälsjön, Bredsjön Norr och Högåsen (arbetsnamn för planerade vindparker) som ligger i både Sundsvall och Timrå kommun. Arbetsnamn för alla projekt är vindkraft Ljustorp. Ett projekt med arbetsnamn Stor Fuskeberget är beskrivit i en separat samrådsunderlag. En första utvärdering har gjorts av områdens förutsättningar för vindenergi, elnätsanslutning, infrastuktur, osv.. Samrådsunderlag inför tillståndsansökan enligt 6 kap miljöbalken avseende vindkraftpark med tillhörande utrustning i form av transformatorstationer, jordkablar, transportvägar, fundament, utrustning för vindmätning etc. Administrativa uppgifter Sökande: (fr o m februari 2011 Timrå Vind AB) Adress: Bredsjön 160, Ljustorp Tel: Epost: info@ibvision.eu Org nr: Kontaktpersoner Robert Kalcik Tel: Epost: robert.kalcik@ibvision.eu Verksamhetskod (B) Fler än 1-2 verk. Minst ett verk högre än 150 meter. Tillståndsmyndighet: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Tillsynsmyndighet: Timrå Kommun Platsnummer saknas beroende på att samrådet avser planerad verksamhet. Page 3 of 27

4 1 Inledning Ökoenergie från Wolkersdorf, Österrike, var en av de första vindenergiföretagen i Österrike. Deras första vindkraftverk har varit i drift sedan En viktig del av Ökoenergies alla projekt är samverkan, samarbete och delaktighet med och för lokala företag och lokalinvånare. Renergie är ett dotterbolag till 100 % ägt av Raiffeisen group och driver och finansierar projekt inom sektorn för förnybar energi. är ett konsultföretag inom projektmanagement och business intelligence som är registrerat i Timrå. Timrå Vind AB (TVAB) har ett långsiktigt perspektiv i sin affärsvision och kommer inte bara att projektera utan även att driva vindparkerna. TVAB kommer även att erbjuda ett andelsägarkoncept med Öko byggstenar. Området projektutvecklas avseende tillstånd och teknik varpå anläggningen uppförs och tas i drift. TVAB planerar att söka tillstånd för uppförande och drift av ovan nämnda vindparker i Timrå, respektive Sundsvalls kommun (se karta som bilaga). I det fall som delar av det tillhörande elnätet kräver tillstånd i form av linjekoncession kommer detta att sökas vid Energimarknadsinspektionen. För båda tillstånd krävs att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Projektansvarig är Robert Kalcik. 2 Vindkraftparkens tillståndsprocess Den som skall bygga en tillståndspliktig anläggning skall söka tillstånd för verksamheten. I nuläget planeras för 43 vindkraftverk och troligen med höjd över 150 meter, som innebär prövningskod enligt Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Sådan verksamhet antas vara en verksamhet med s k betydande miljöpåverkan enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvens-beskrivningar. Planerad verksamhet ska prövas av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län. I förfarandet ingår att utövaren skall bl a: Upprätta MKB Samråda med myndigheter som länsstyrelse och kommun Samråda med sakägare och allmänhet i form av närboende, intresseföreningar, organisationer etc. De lokala kunskaperna om platsen och närområdet är viktiga. Syftet med ett samråd är att förmedla information om projektet till alla som i något avseende berörs. Då ges möjlighet att påverka arbetet med projektet och innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i tillståndsansökan till Länsstyrelsen. Eventuellt skriftlikt yttrande ska vara IBVIsion tillhanda senast Skicka yttrande per post till, Bredsjön 160, Ljustorp Nedan sammanfattas aktuell tillståndprocess där information från samrådet ingår. Page 4 of 27

5 3 Bakgrund till projektet Vindkraft är ett rationellt komplement till andra energiformer som (t.ex.) kärnkraft och vattenkraft. Anledningen till att Renergie och Ökoenergie valt att etablera sig i Sverige är att följande attribut är viktiga för dem: Den svenska regeringen har som mål att utveckla vindkraft - en ambitiös politisk målsättning Stabil grund pålitlig och tydlig tillståndsprocess Långsiktighet Befintlig lokal partner. Kännedom om lämpliga utbyggnadsplatser för vindkraft utgör därför grunden för all planering. 4 Varför vindkraft i Timrå respektive Sundsvalls kommun? Robert Kalcik bor nära den planerade vindparken och är engagerad i att förbättra den lokala näringslivssituationen. TVAB har regelbundet kommunikation med Timrå och Sundsvalls kommun. Översiktsplanen vindkraft är en vägledning. Elnätsanslutning Vindförhållandena Infrastrukturen Avstånd till boende (ljud och skugga) Endast en markägare (3 VKAs planeras på privatmark) Etc. 5 Planerad verksamhet 5.1 Lokalisering De planerade vindkraftparkerna Stor Skälsjön, Bredsjön Norr och Högåsen är belägen ungefär 12 km från Liden, 2 km från Bredsjön, 1 km från Slättmon, 3km från Fuske och 1,5km från Lappudeen och Skälgården i den västra delen av Timrå kommun och i Norröstra delen av Sundsvalls kommun mot Timrå kommun. Samtliga projektområden omfattar fastigheterna med SCA som ägare. 3 privata markägare kan eventuellt kommer till innan TVAB ansöka om tillstånd för uppförande av vindkraftverk. TVAB arrenderar markområde med ingående fastigheter enligt bilagat kartor. TVAB har ingått ett njutanderättsavtal (arrendeavtal) med markägaren SCA. Page 5 of 27

6 Figuren nedan visar en översiktskarta över det aktuella området. 5.2 Vindkraftparkens omfattning och utformning Page 6 of 27

7 Området kan beskrivas som en kuperad skogsbygd där vindkraftverken främst kommer att placeras på befintliga och naturliga höjder. Marken består i huvudsak av skogsmark med barrträd som dominerande träslag. Dessutom finns det myrmark i mellan. Baserat på den kunskap som finns idag samt den teknik som finns tillgänglig har ett exempel på vindkraftparken omfattande max. 49 vindkraftverk tagits fram, se bilaga 1,2,3,4. Exemplifierad anläggning motsvarar totalt 141 MW (3MW max per vindkraftverk). Slutgiltig storlek på vindkraftverk och placering kommer att utredas närmare i samband med en mer detaljerad projektering. Faktorer som påverkar valet av vindkraftverk och utformning av vindkraftparken är miljö- och hälsomässiga aspekter, vind- och markförhållanden samt möjlighet att nyttja befintlig infrastruktur i form av elnät och vägar. Planeringen utgår från den maximala utformningen (parametrarna). Översikt power rating och konfiguration 2,3 MW rated WTG 3 MW rated WTG Area Area working name Municipality WTGs min # WTGs max # MW min (2,3MW WTG) MW max (2,3MW WTG) MW min (3MW WTG) MW max (3MW WTG) 2 Stor Skälsjön Sundsvall,Timrå , Bredsjön Norr Timrå ,8 25, Högåsen Timrå ,1 18, Overall Ljustorp windparks Sundsvall and Timrå ,9 108, Vindmätning Mätningar av vindförhållanden har pågått sedan 6 oktober Plats: Brattbacken, Stor Fuskeberget. Ytterligare vindmätningar ska upprättas under året Val av leverantör och typ av vindkraftverk Ökoenergie samarbetar med vinkraftverksleverantören Enercon sedan ungefär 15 år. Ökoenergie har även ett avtal med Siemens. TVAB kommer att välja de vindkraftverk som är bäst avpassade för den specifika situationen (miljö, säkerhet, elnät, vind, etc.). I nuläget planeras att använda Enercon E101. Sannolik maximal totalhöjd är 190 meter. 6 Teknisk beskrivning 6.1 Vindkraftverket Vindkraftverk används för att omvandla vindens rörelseenergi till el. Moderna vindkraftverk är automatiserade. När vindhastigheten överstiger 3-4 m/s börjar vindkraftverket producera el. Mängden producerad el ökar när vindens hastighet ökar. Vid m/s når vindkraftverket normalt maximal produktion. Vid vindhastigheter över 30 m/s stängs vindkraftverket automatiskt av och energiomvandlingen från vinden avstannar. Anledning till att vindkraftverket stannar är att påkänningar vid höga vindhastigheter kan vara skadliga för vindkraftverket. Tornen består stål och betong kombinerat. Page 7 of 27

8 6.2 Vägar Transporter av delar, utrustning och verktyg vid uppförandet av vindkraftverken kräver vägar med tillräckligt bra standard. Normalt anger tillverkare till vindkraftverk att vägarna skall ha en bredd om cirka 4,5-5,0 m. Det är även viktigt att lutningar kurvradier medger att transporterna kan ta sig fram. Projektområdet är kuperat. En befintlig väg gör tillgängligheten god och det finns goda förutsättningar för att etablera nya vägar. Det befintliga vägnätet inom området har generellt god skogsvägsstandard (SCA-grusväg för timmerbilar). Normal vägbredd bedöms till 2,5-3,5 meter. I första hand kommer befintliga sträckningar att nyttjas. Så lite väg som nödvändigt kommer att anläggas för att nå respektive vindkraftverk. Förstärkning av vägar och nyanläggning kommer ske så att intrånget och påverkan begränsas så långt för vad som är praktiskt och teknisk möjligt. För vindkraftverksamheten nyttjas vägarna vid byggnation, service samt nedmontering. Vägdragningsförslag är redovisat i bilaga 1 (se grön linje). 6.3 Fundament och uppläggningsytor Vindkraftverkets torn förankras i marken via ett fundament. Beroende på markens förutsättningar på respektive plats kan teknik variera. Detta avgörs i respektive fall med geoteknisk undersökning. Vanligast förankringsmetod är att platsen grävs ur varpå ett gravitationsfundament i betong med diametern 20 meter gjuts. Normalt upptar ett färdigt fundament ca 400 m2. Ungefär 500 m3 betong samt ton armering åtgår. När ett gravitationsfundament byggs utförs initialt de anläggningsarbeten som krävs i form av grävning, schaktning och i vissa fall sprängning. Exakt hur mycket som krävs varierar med de geotekniska förutsättningarna. Ibland krävs att återfyllnad runt fundamentet sker med nytt material i form av grus och sten. Intill vindkraftverket krävs en yta där delar och montagekran placeras. Ytan skall ha god bärighet och brukar vara cirka m2 stor. Hela byggytan är ca 61m x84m (ca 5200m2) (se bilaga 5) 6.4 Elnätsanslutning E.ON Elnät är innehavare av regionnäten i området. TVAB planerar att ansluta vindparken till en tänkt trafo-station belägen mellan Stor Fuskberget och vindkraftprojektet från Svenska Vindbolag, Jenåsen (Myradalen). TVAB och Svenska Vindbolag har inlett en kommunikation om ett eventuellt samarbete. Ett förslag finns att bygga en elledning till Nysäter (söderut) och ansluta till SVK där. Slutgiltig teknisk lösning för överföringen bestäms längre fram i samråd med E.ON Elnät, Svenska kraftnät, Svenska Vindbolag och TVAB. Inom vindkraftparken kommer de separata vindkraftverken anslutas till ett intern elnät med systemspännig om kv. Det kan även bli aktuellt med etablering av en ny transformatorstation i området som transformerar upp systemspänningen till en högre nivå lokalt. Markförläggning av kablar inom internt elnät samt vid anslutning till regionnätet kommer i så stor utsträckning som möjligt ske i anslutning till vägar. 7 Förutsedd miljöpåverkan I den kommande miljökonsekvensbeskrivning som bifogas tillståndsansökan ska det göras en bedömning och beskrivning av planerad verksamhets miljöpåverkan, som i sin tur skall jämföras med nollalternativ och alternativ utformning respektive lokalisering. I samband med att projektområdet och platser för vindkraftverk väljs är det viktigt att beakta och ta hänsyn till eventuella andra intressen. Direkt miljöpåverkan från en vindkraftpark kan delas i två huvudsakliga faser, nämligen uppförande- respektive driftfasen. I uppförandefasen kommer de huvudsakliga störningarna från transporter av utrustning och delar till vindkraftverken. Även själva anläggandet av infrastrukturen i form av schaktning, transport av massor, osv.. kan uppfattas störande. När vindkraftverken är i drift innebär de huvudsakliga störningarna oönskat ljud, skuggbildningar samt påverkan på landskapsbilden. De transporter som förekommer under drifttiden hänförs i första hand till service och underhåll. Det finns rekommendationer för ljud- och skugghantering som TVAB ska följa. Page 8 of 27

9 Följande studier/inventeringar är planerad: Kulturmiljöstudie Naturstudie Fågelstudie (med kungsörnstudie) Fladdermusinventering Naturstudier genomförs av en certifierat bolag. TVAB avstämmer med länsstyrelsen Västernorrland för att genomföra studier på rätt nivå. TVAB kommer att motivera hur och varför planeras enligt tillståndsansökan. 7.1 Global/Nationell inverkan Driften av vindkraftparken medför inga kontinuerliga utsläpp av föroreningar eller ständig uppkomst av avfall. Den positiva miljöeffekten av uppförandet av vindkraft är påtaglig. Den förnyelsebara elproduktionen tränger undan mer miljöstörande elproduktion som bedrivs i anläggningar med förbränning av fossila bränslen. Den energi som åtgår att tillverka och uppföra ett vindkraftverk tjänas in på mindre än ett år vid normal drift. 7.2 Ljud För moderna vindkraftverk är ljudemission i form av maskinbuller nästan eliminerat. Det ljud som vindkraftverk alstrar hänförs i första hand till rotorbladens rörelse. I samband med rotationen uppstår ljudemissioner i form av ett svischande läte. Ljudet mäts för vindkraftsammanhang i enheten dba (decibel A). Det är ett mått anpassat för det mänskliga örat. Högst ljudnivå uppstår vid rotorbladets spets beroende på att där uppstår den högsta hastigheten. Därför är det i princip ingen skillnad på ljudet från små och stora vindkraftverk. Ljudet från rotorbladen har likande karaktär som vindens generella läte samt de ljud som vinden i övrigt ger upphov till. Det innebär att det specifika ljudet från rotorbladen endast hörs vid speciella tillfällen. När vindhastigheten är tillräckligt hög överröstas rotorbladens ljud av bakgrundsljud som sus i träd och lövprassel. Fenomenet inträffar vid vindhastigheter om 8-9 m/s. Enligt Naturvårdsverkets riktvärden bör inte ljudnivån vid bostäder överskrida 40 dba. Ljudberäkningar återfinns i bilaga 2,3,4. Vid framtagandet av vindkraftparkens utformning är ljudet en styrande faktor. En annan välkänd källa till ljud är växellådan. Enercon turbiner har dock ingen växellåda. 7.3 Skuggor Ett vindkraftverk som roterar samtidigt som solen skiner resulterar i roterande skuggbilder. Hur skuggorna påverkar omgivningen beror på väder och solens läge och tid för upp- och nedgång. När solen står lågt uppträder skuggorna på större avstånd. Dock avtar effekten på större avstånd från vindkraftverket. Skuggorna blir diffusa. Med kännedom om jordens rörelse runt solen kan skuggtiden beräknas. Normalt bör inte verklig skuggtid överskrida 8 timmar per år vid bostadshus. Om det trots beräkningarna visar att skuggkänsliga punkter skuggas mer än 8 timmar per år kommer detta åtgärdas med s.k. skuggvakt. Det systemet begränsar produktionen i vissa lägen så att skuggtiden reduceras till rekommenderade gränsvärden. Skuggberäkningar återfinns i bilaga 2,3, Visuell påverkan Vindkraftverken kommer att synas i landskapet. För att åskådliggöra detta har vindkraftparken visualiserats i ett fotomontage. Fotomontagen, modellritning, osv.. kommer att presenteras efter samrådsmöte. TVAB ska presentera samtliga underlag på våran webbsidan i April2011. Page 9 of 27

10 8 Samrådspartner Det är viktigt, nödvändigt och främjar god etik att ett företag som driver denna typ av projekt tar hänsyn till olika intressen och strävar efter god kommunikation och en god kvalitet i sina överenskommelser. TVAB har planerat att ha samråd med följande berörda parter fr o m november 2010: Förkortningar: kommunikationen har redan inletts: KRI; kommunikationen inletts fr o m November 2010: (Nov 2010) Länsstyrelsen: KRI Kommunen: KRI Ägare till berörda och närliggande fastigheter KRI Boende inom området och i närområdet KRI Berörda samebyar (Jan 2011) Allmänheten (Jan 2011) Flygplatser (både större och mindre) KRI MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap? Intresseorganisationer, berörda föreningar, andra o Naturskyddsföreningen KRI o Ornitologiska föreningen (Medelpad) KRI o Ljustorps sockenförening KRI o Bredsjön byalagen KRI o Skoterklubben KRI o Jaktlag Ortviken KRI o Andra Jaktlag Feb 2011 o Andra (föreningar) Feb 2011 Verksamheter som kan antas bli berörda av planerad verksamhet (radio- och teleoperatörer, nätägare/elbolag, andra vindkraftföretag, skogsföretag etc.) o Svenska Vindbolaget (projekt Jenåsen) KRI o Telia Jan 2011 o E.on KRI Sametinget? Försvarsmakten KRI Transportstyrelsen (väg, flyg och ev. järnväg) KRI Luftfartsverket KRI Energimyndigheten Feb 2011 Page 10 of 27