Är standarder lönsamt för företag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är standarder lönsamt för företag?"

Transkript

1 Är standarder lönsamt för företag? En kartläggning av olika standardnivåers och -aspekters ekonomiska effekter ur ett företagsperspektiv av

2 Uppsats EMBA BD & IT 2 Sammanfattning Denna uppsats är en av de avslutande uppgifterna inom Executive MBA programmet med inriktning mot affärsutveckling och IT, på Handelshögskolan i Stockholm. Det finns både för- respektive nackdelar med att standardisera. Vidare finns det flera olika slags standarder och flera olika intressenter inblandande i processen att standardisera. Under denna uppsats preliminära fas av informationsinsamling, fann vi att det endast finns begränsad information kring vilka de ekonomiska effekterna är av att standardisera. Syftet med denna uppsats är därför att belysa vilka ekonomiska effekter standardisering har ur ett företagsperspektiv. Uppsatsen försöker även besvara denna fråga med avseende på olika slags standarder. Uppsatsarbetet lades upp på följande sätt; en inledande informationsinsamling, i vilken vi satte oss in i ämnet, samt analyserade tillgängligt material med avseende på vilka ekonomiska effekter olika slags standarder har. Därefter formulerades ett antal hypoteser baserat på den insamlade och analyserade informationen. Dessa hypoteser testades i intervjuer med utvalda kunniga representanter från internationella producerande företag med verksamhet i Sverige, samt representanter från några organisationer vars syfte är att stödja företagande i Sverige. Med detta urval säkrade vi att de intervjuade personerna har lång erfarenhet av standardisering och att de arbetat med flertalet av de olika standarder vi valt att studera. Standarder finns i ett flertal olika former och av olika slag, vilka kan delas in i olika nivåer och aspekter. De olika standardnivåer vi valt att studera i denna uppsats är; internationell, nationell, industri- och företagsstandard. De olika standardaspekter vi valt att studera är; grund-, artikel, metod-, system- och verksamhetsstyrningsstandard. Vår slutsats är att den absolut främsta ekonomiska fördelen med standardisering generellt sett, är att standardisering resulterar i besparingar. Endast internationella standarder och verksamhetsstyrnings- och systemstandarder kan ge ökade intäkter för företagen. Vidare, ju mer överordnad en standard är, desto större nyttoeffekter ger den. Därför är det inte förvånande att internationella standarder ger de största ekonomiska effekterna. Nationella standarder har nästan helt spelat ut sin roll. Nationella standardiseringsorganisationer, t ex SIS, arbetar därmed också nästan bara med att översätta internationella standarder till det lokala språket, samt representera landets intressen i internationellt standardiseringsarbete. Standarder inom samtliga olika standardaspekter, såsom grund-, artikel-, metod-, system och verksamhetsstyrningsstandarder, ger någon form av positiv ekonomisk effekt. Dock framgår det tydligt av de intervjuade företagen att verksamhetsstyrningsstandarder i medeltal endast ger en knapp positiv effekt. För dessa standarder tenderar processen att bli viktigare än resultatet, vilket skapar onödig byråkrati. Enligt de flesta av de intervjuade företagsrepresentanterna tar standardiseringsorganisationerna och de reviderande företagen alltför mycket betalt, varför det i många fall kostar mer än det smakar. Det lönar sig för företag (i alla fall stora företag) att delta aktivt i standardiseringsarbete, då detta innebär att de både kan påverka vilken riktning standardiseringsarbetet tar, och att de även får förhandsinformation om standardens utformning, vilket i sin tur leder till minskade kostnader i att senare anpassa sig till standarden.

3 Uppsats EMBA BD & IT 3 Avslutningsvis rekommenderar vi ytterligare forskning inom området för de ekonomiska effekterna av att standardisera, samt att i dessa studier särskilja effekterna av de ovan angivna olika nivåerna och aspekterna av standarder.

4 Uppsats EMBA BD & IT 4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD Validitet, reliabilitet och objektivitet TEORI VAD EN STANDARD ÄR OLIKA NIVÅER OCH ASPEKTER AV STANDARDER Nivå Aspekt Sektor Indelning av standarder för denna uppsats STANDARDER OCH DESS HISTORISKA UTVECKLING VEM SOM SÄTTER STANDARDER VEM SOM FÖLJER STANDARDER VARFÖR STANDARDER ÄR VIKTIGT GENERELLA FÖR- RESPEKTIVE NACKDELAR MED STANDARDISERING STANDARDISERINGSFÖRHÅLLANDEN SOM FRAMKALLAR NYTTOEFFEKTER GENERELLA EKONOMISKA EFFEKTER MED STANDARDISERING EKONOMISKA EFFEKTER PÅ OLIKA STANDARDNIVÅER Företagsstandard Industristandard Nationell standard Internationell standard EKONOMISKA EFFEKTER FÖR OLIKA STANDARDASPEKTER Artikelstandard Verksamhetsstyrningsstandard Grund-, metod- och systemstandard DELTAGANDE I UTVECKLING AV STANDARDER HYPOTESER EMPIRISK STUDIE GENERELLA FÖR- OCH NACKDELAR MED STANDARDER EKONOMISKA EFFEKTER AV OLIKA STANDARDNIVÅER Relativ ekonomisk effekt av olika standardnivåer EKONOMISKA EFFEKTER AV OLIKA STANDARDASPEKTER Relativ ekonomisk effekt av olika standardaspekter STANDARDISERINGSORGANISATIONER ANALYS SLUTSATS FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING OCH STUDIER KÄLLOR/REFERENSER BÖCKER RAPPORTER OCH ARTIKLAR INTERVJUADE PERSONER BILAGOR BILAGA 1: NÅGRA STANDARDISERINGSORGANISATIONER BILAGA 2: INTERVJUGUIDE... 39

5 Uppsats EMBA BD & IT 5 1 Inledning Denna uppsats är en av de avslutande uppgifterna inom Executive MBA programmet med inriktning mot affärsutveckling och IT, på Handelshögskolan i Stockholm. Författarna av denna uppsats, Anne och Paula, har både i det egna arbetet och i samband med Executive MBA programmet på Handelshögskolan, uppmärksammat att standarder och standardisering har allt större betydelse för företag och samhället. Vi följer alla olika standarder och berörs av olika standarder dagligen - medvetet eller omedvetet. Företag och konsumenter i branscher eller med tekniker för vilka det inte finns en standard, efterfrågar ofta standarder. Charlotte Brogren, forskningsdirektör på ABB Corporate Research samt styrelsemedlem i SIS, lyfter fram fördelarna med standarder i en intervju utförd av SIS 1 ; Alla tycker vi väl att det är bra att bilförare kör sin bil på samma sida av vägen, att bankkort fungerar i stora delar av världen och att glödlampor har samma gängor oavsett fabrikat de positiva exemplen med standardisering är oräkneliga. Både Charlotte Brogren och Göran Nilsson, direktör på SCA Forest Products, som bägge två intervjuas i SIS Magazine 2 är rörande överens om att standardisering minskar kostnader. Standardisering ger därmed stora vinster genom att man inte behöver uppfinna hjulet igen när det gäller tekniken, tillgång till standardkomponenter och tillgång till en global marknad. Den ökade utvecklingen och användandet av standarder, bland annat som en del av harmoniseringen av EU, talar för att standarder och standardisering är bra. Samtidigt kostar införande och certifiering av standarder, såsom t ex ISO I en del företag ses standardiseringsarbetet som en onödig extra kostnad som de helst skulle vilja slippa. I andra företag är standardiseringsarbetet en självklarhet. Alla standarder behöver alltså inte bara medföra positiva effekter. Peter Egardt, VD på Stockholms Handelskammare säger att en specifik nationell standard som avviker från internationella standarder är ett handelshinder. Åke Danemar, Ordförande i standardiseringsrådet på Teknikföretagen säger att det finns så få nationella standarder idag, de flesta följer internationella standarder så jag tror inte att nationella standarder har någon ekonomisk påverkan för Sverige. Avseende företagsspecifika standarder säger Företagarnas Anders Åberg att det är konkurrensbegränsande. 1.1 Problemdiskussion Det finns med andra ord både för- och nackdelar med standardisering. Vi ställde oss inledningsvis flera frågor; vilka fler för- och nackdelar har standardisering, vad beror utfallet av dessa effekter på, har olika standarder olika ekonomiska effekter, och vad beror det på? Vidare finns det flera olika intressenter gällande standarder och standardisering; företagen som ska producera enligt standarder, slutkonsumenter, standardiseringsorganisationer och leverantörer. Man kan därför även anta att för- respektive nackdelar kan variera för olika intressenter. 1 Collin, Pamela (juni 2004) 2 Collin, Pamela (juni 2004)

6 Uppsats EMBA BD & IT 6 I den inledande informationsinsamlingsfasen fann vi att det finns relativt mycket generell information om standarder och standardisering. Däremot var det svårt att finna information kring vilka de ekonomiska effekterna är av att standardisera. Även den tyska standardiseringsorganisationen DIN (Deutsches Institute fur Normalung) har i en av sina rapporter gjort reflektionen att de ekonomiska effekterna av standarder varken inom forskning eller hos enskilda företag är väl kartlagt eller analyserat Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa vilka ekonomiska effekter 4 standardisering har ur ett företagsperspektiv. Uppsatsen besvarar även denna fråga med avseende på olika slags standarder. 1.3 Avgränsningar Uppsatsen belyser de ekonomiska effekterna av standardisering ur ett företagsperspektiv. Konsekvensen av detta är att vi bortser från ting som kan vara viktiga för andra intressenter. Vi har valt att intervjua ett urval kunniga personer inom internationella producerande industriföretag med verksamhet i Sverige, samt från organisationer som representerar dessa företag. Detta urval gjordes med anledning av att vi sökte representanter från företag som har lång erfarenhet av standarder och som har arbetat med flertalet av de olika standarder vi valt att studera. Vidare var det nödvändigt att göra detta urval, för att svaren från intervjuerna ska vara jämförbara. Konsekvenserna av detta val är att vi inte kan garantera att resultatet till fullo gäller för företag i andra branscher, mindre företag eller andra länder. Uppsatsen motsvarar 4 veckors arbete för två personer. Med längre tid till förfogande skulle vi ha haft möjlighet att utvidga både den teoretiska och empiriska studien, vilket kanske skulle ha gett större säkerhet i resultatet. Vi ger därför rekommendationer för fortsatt forskning/utredning i slutet av uppsatsen. 1.4 Metod Den första delen av uppsatsarbetet bestod av informationsinsamling kring bakgrunden för standarder och standardisering, olika slags standarder, den historiska utvecklingen av standarder, intressenter samt generella för- respektive nackdelar och ekonomiska effekter av standarder. Denna del av arbetet sammanfattas i kapitlet Teori. Baserat på informationsinsamlingen som redovisas i kapitlet Teori, formulerade vi våra hypoteser gällande vilka ekonomiska effekter standardisering har ur ett företagsperspektiv. Dessa hypoteser redovisas i kapitlet Hypoteser. Därefter genomfördes intervjuer med utvalda och kunniga personer på flera olika företag, samt med representanter för olika organisationer som representerar företagande på något sätt och/eller har ett intresse i standardiseringsfrågor. Intervjuguiden består av en kombination av kvalitativa och kvantitativa frågor (se bilaga 2). Syftet med intervjuerna var att bekräfta eller dementera våra hypoteser, samt för att få en ökad förståelse kring vilka ekonomiska effekter standardisering har ur ett företagsperspektiv. Resultatet från denna studie redovisas i kapitlet Empirisk studie. 3 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 4 Effekter syftar här till effekterna av att ha standardiserat något område

7 Uppsats EMBA BD & IT 7 Rapporten avslutas med Analys, Slutsats och Förslag på vidare forskning. Rapportskrivning skedde löpande under arbetet Validitet, reliabilitet och objektivitet Valet av metod bör begrundas med avseende på tre begrepp 5 : Validitet, som står för i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser mäta Reliabilitet, som står för graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet, d v s i vilken utsträckning man får samma värde om man upprepar mätningen Objektivitet, som står för i vilken utsträckning värderingar påverkar studien. Det finns ett flertal alternativa metoder för att besvara frågan vilka ekonomiska effekter ger standardisering ur ett företagsperspektiv?. Vi skulle t ex kunna valt att studera ett specifikt fall inom ett företag och göra en empirisk studie kring just detta fall. En sådan studie skulle ha resulterat i ett säkert exempel på vilka ekonomiska effekter just detta fall gett. Det finns dock redan (i alla fall minst ett) exempel på en sådan studie 6, varför vi inte ansåg att ytterligare en sådan studie skulle hjälpa oss besvara vår frågeställning från ett övergripande perspektiv. Med hänsyn taget till förfogad tid för uppsatsen, valde vi istället att begagna oss av andra kunniga personers erfarenhet och kunskap inom området, därav valet att genomföra intervjuer med en rad utvalda personer. Med denna metod skulle vi i generella termer kunna besvara vår frågeställning, vilket är vad vi önskade mäta. Vi kan med det totala antalet intervjuade personer inte hävda en statistisk säkerhet i resultatet. Då vi analyserat resultatet av intervjuerna har vi dock varit noggranna med att inte dra för stora slutsatser baserat på svar som endast ett fåtal av de intervjuade personerna gett, samt säkrat att svaren kan underbyggas med kvalitativa exempel. Våra egna värderingar bör inte ha påverkat studien, då vi som författade inte har något personligt intresse, i relation till våra arbeten eller andra relationer, i vilket resultatet blev från intervjuerna eller i uppsatsen i sin helhet. De intervjuade personerna däremot har intervjuats utifrån sina subjektiva åsikter ur ett företagsperspektiv, varför vi förväntar att deras värderingar har präglat uppsatsens resultat. 5 Paulsson, Ulf (1999) 6 Bjälkeson, Rasmus & Löfstrand, Anders (2003)

8 Uppsats EMBA BD & IT 8 2 Teori I detta kapitel sammanfattas den information som formar basen för uppsatsen och som ligger till grund för de hypoteser som formulerats. 2.1 Vad en standard är Enligt Svenska Akademiens ordlista 7 betyder ordet standard: normaltyp; normalmått. Läser man litteratur om standarder nämns ordet standard som en regel. Slår man upp ordet regel i Svenska Akademiens ordlista beskrivs ordet regel bland annat som en sats som anger det normala eller vanliga. Enligt Brunsson och Jacobsson 8 finns det tre typer av regler; normer, standarder och direktiv. Direktiv är tvingande och har någon form av sanktioner knutna till sig. De är explicita och vanligtvis nedskrivna. Normer är inte skrivna, de är regler som framstår som självklara. Standarder liknar direktiv och skiljer sig från normer på två sätt, de är explicita och har en tydlig upphovsman, de är frivilliga och har inga explicita sanktioner knutna till sig. Standarder kan bli så vanliga och accepterande att de blir normer. Ordet standardisera betyder enligt Svenska Akademiens ordlista att bestämma eller genomföra normaltyp eller likrikta. Självklart finns det olika grader av standardisering, vilket även gäller för direktiv och normer. Det finns en skillnad mellan subjektet standard och verbet att standardisera. En standard är en uttalad rekommendation, men den bevisar inte eller talar för att en standard verkligen används. När en standard används refereras det till att standardisera (enligt en standard) eller till standardisering som också är ett vanligt förekommande ord. Enligt Brunsson & Jacobsson 9 finns det en formell definition av vad en standard är. För svensk standard, som också är europeisk och internationell standard, skriver de följande: Standard: ett dokument upprättat i samförstånd och fastställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger regler, vägledning eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i visst sammanhang. 2.2 Olika nivåer och aspekter av standarder Standarder finns i ett flertal olika former och av olika slag, varför standarder av flera olika personer och organisationer har delats in i olika nivåer, vilka i sin tur kan delas in i olika aspekter. Judith Jordan 10 ger en bra illustration av olika standardnivåer och aspekter, vilket illustreras i bild 1 nedan. (Denna bild har hon i sin tur anpassat från H.C. Verman, Standardisation, Hamden, CT, Schoestring, 1973.) 7 Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (1986) 8 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 9 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 10 Jordan, Judith (1994)

9 Uppsats EMBA BD & IT 9 Nivå Internationell Nationell Industri Företag Nomenklatur och Symboler Förenklingar Internchangeability Prestanda, kvalitet, testning Data Telekommunikation Television Livsmedel Aspekt Sektor Bild 1: Olika nivåer och aspekter av standarder enligt Judith Jordan Nivå Indelningen avseende nivå, är generell och återfinns både i SIS: s 11 och i DIN: s 12 sätt att dela in standarder. Industristandarder kan givetvis förfinas ytterligare till privata och allmänna/öppna industristandarder, där privata är skapade av företagsallianser för att skapa en konkurrensfördel, medan öppna finns tillgängliga för alla intresserade parter Aspekt Indelningen avseende aspekt, återges av olika personer och organisationer med några olika varianter på aspekterna. SIS 13 gör 1975 en indelning av olika aspekter av standarder, baserat på vilka olika ekonomiska effekter standarderna ger upphov till: Artikelstandard avser standard för mängd-, form- och sakvaror, som inte utgör företagets färdigprodukter Grundstandard avser standard för terminologi, ritningsregler, symboler, storheter och enheter, talserier, toleranser och håldiametrar Metodstandard avser standard för konstruktions- och beräkningsanvisningar, produktionsmetoder och provningsmetoder. SIS 14 konstaterar 1982 att standarder kan klassificeras och kategoriseras på många olika sätt. Det sätt SIS kategoriserar standarder vid denna tidpunkt är i kategorier som är analoga med de mål som man sedan länge betecknat som fundamentala i internationella standardiseringsdiskussioner, nämligen: Ömsesidig förståelse såsom storheter och enheter, terminologi, produktbeskrivande dokumentation, symboler och beteckningar Hälsa och säkerhet såsom sanitära faktorer, material, apparater och utrustning för t ex sjukvård, säkerhetsbestämmelser för produkter och system samt skyddsutrustning Miljöskydd såsom utsläpp, avloppsbehandling, återvinning, giftanvändning i jordoch skogsbruk 11 SIS Handbok 151 (1982) 12 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 13 SIS Hb 127 (1975) 14 SIS Handbok 151 (1982)

10 Uppsats EMBA BD & IT 10 Gränssnitt och utbytbarhet såsom toleranser, dimensioner och format, komponenter och konstruktionsdetaljer, karakteristiska storheter och system Ändamålsenlighet såsom grundläggande metoder för provning och kvalitetskontroll, egenskapskrav och prestationskarakteristik Variantbegränsning av inte bara materiella ting såsom komponenter, utan även immateriella ting som t ex processer Konsumentintressen såsom konsumentinformation, hälso- och säkerhetskrav, miljö, krav på gränssnitt, egenskaper och prestanda. ISO/IEC 15 nämner i sin Guide 2 (1996) några olika aspekter av standarder. De skriver explicit att denna lista med standardtyper inte är att någon systematisk klassificering eller komplett lista av alla möjliga standarder, utan olika exempel och dessutom kan en standard passa in på flera av dessa typexempel. Exemplen är 16 : Grundstandard en standard som täcker har stor täckning och innehåller generella grundregler för ett specifikt område Terminologistandard en standard som hanterar termer, vanligtvis tillsammans med termernas definitioner, och ibland med förklarande text, illustrationer, exempel etc. Teststandard en standard som berör testmetoder, ibland med kompletterande och relevanta grundregler för testning, t ex urval, användande av statistiska metoder, sekvens av tester Produktstandard en standard som specificerar krav att uppfylla för en produkt eller en grupp produkter, för att säkerställa att de uppfyller sitt syfte Processtandard en standard som specificerar krav att uppfylla för en process, för att säkra att processen uppfyller sitt syfte Tjänstestandard en standard som specificerar krav att uppfylla av en tjänst, för att säkra att tjänsten uppfyller sitt syfte Gränssnittstandard en standard som specificerar krav för kompabilitet av produkter och system vid deras gränssnitt Standard för data att tillhandahålla en standard som innehåller en lista av karaktäristika, d v s värden eller annan data, som ska specificeras för produkten, processen eller tjänsten Sektor Dimensionen sektor kan göras i princip hur lång som helst, genom att inkludera fler sektorer Indelning av standarder för denna uppsats Baserat på ovan beskrivning av hur standarder kan klassificeras och kategoriseras har vi valt och delvis utvecklat en modell som kommer att användas fortsatt i uppsatsen. Denna valda/utvecklade modell baseras på Judith Jordans modell ovan. Eftersom den empiriska studien baseras på ett urval av producerande industriföretag, bortses i denna uppsats från dimensionen sektor. Vidare antar vi dimensionen nivå precis som den är definierad i Judith Jordans modell. När det gäller dimensionen aspekt har vi dock valt ut och namngett fem aspekter som tillsammans bör täcka de flesta aspekterna. Bilden nedan illustrerar den modell och indelning i de nivåer och aspekter som uppsatsen baseras på: 15 ISO/IEC Guide 2 (1996) 16 Fritt översatt från engelska av författarna

11 Uppsats EMBA BD & IT 11 Nivå Internationell Nationell Industri Företag Aspekt Grundstandard Artikelstandard Metodstandard Systemstandard Verksamhetstyrningsstandard Bild 2: Standardnivåer- och aspekter behandlade i denna uppsats Följande kategorier tas hänsyn till inom nivådimensionen: Internationell standard standard som är gällande internationellt (i praktiken innebär det främst Europa och Asien då USA envisas med att ha sina egna standarder) Nationell standard standard som endast är gällande för ett enskilt land Industristandard standard som är gällande och applicerad inom en industri, eller mellan en allians av företag inom en industri Företagsstandard standard som är gällande och applicerad endast inom ett enskilt företag. Och inom aspektdimensionen hanteras följande kategorier: Grundstandard - avser standard för terminologi, ritningsregler, symboler, storheter och enheter, talserier, toleranser och håldiametrar etc. Artikelstandard - avser standard för mängd-, form- och sakvaror, som inte utgör företagets färdigprodukter Metodstandard - avser standard för konstruktions- och beräkningsanvisningar, produktionsmetoder, provningsmetoder etc. Systemstandard avser standard för system som t ex protokoll för Internet, vilket i princip definierar spelreglerna Verksamhetsstyrningsstandard avser t ex kvalitetssystem såsom ISO 9000, eller miljöledningssystem, såsom ISO Standarder och dess historiska utveckling Enligt Tamm Hallström 17 fanns det flera standardiseringsorganisationer redan i början av 1900-talet. Sedan dess har det utvecklats allt fler standardiseringsorganisationer, dels för nya geografiska områden, men även för specifika intresseområden. Ytterligare våg av internationella standardiseringsorganisationer etablerades efter andra världskriget, då handel mellan länderna ökade och därmed behovet av samordning av bland annat transporter (såsom 17 Hallström Tamm, Kristina (2000)

12 Uppsats EMBA BD & IT 12 järnvägar). Ett sådant välkänt internationellt standardiseringsorganisation är ISO (International Organization for Standardization), som bildades år Samtidigt som ett flertal standardiseringsorganisationer bildades, identifierades allt fler områden för standarder och dess tillämpning. I början av 1900-talet början var det stort fokus på att standardisera industriprodukter, d v s standarder för att skapa funktionell samordning. Fokuset ändrades senare under 1900-talet till att skapa standarder med syfte att hitta nya marknader för befintliga produkter och för att skapa förutsättningar för ett mer effektivt marknadsutbyte. Standardiseringsarbetet fick som sagt ökat internationellt fokus efter andra världskriget och flera internationella standardiseringsorganisationer startades, vilket resulterade i att det arbete som tidigare genomförts på nationell nivå, övergick till att hanteras på internationell nivå inom de olika internationella standardiseringsorganisationerna. De nationella standardiseringsorganisationernas roll har därför förändrats över tiden, och idag fokuserar de på att ta fram underlag till beslutsprocesserna på internationell nivå, samt att översätta internationella standarder till den lokala marknaden. Redan 1960 fanns de första standardiseringsorganisationerna inom EU etablerade; European Committee for Standardization (CEN) för allmänna standardfrågor, och European Committee for Electrotechnical Standardization (CENELC). Europeisk standardisering är frivillig och bygger på transparens och öppenhet mellan standardiseringsorganisationerna med syfte att standarder frivilligt ska implementeras 18. Att sätta en standard tar lång tid, och att ändra lagar tar ännu längre tid, varför EU för att snabbare skapa rätt förutsättningar för företagen inom EU, har valt att arbeta enligt New approach. När EU för 15 år sedan identifierade fördelarna med standarder och den roll det spelar för EU: s medborgare vilket sammanfattades i den så kallade New Approach som introducerades New Approach innebär att EU i nya direktiv hänvisar till olika specifika standardiseringsorganisationer. Istället för att ändra lagar i respektive land blir direktiven grundläggande i de olika länderna, vilket leder till att företagen automatiskt följer lagen om de följer rekommenderade standarder. Tack vare att europeiska standarder tas fram på detta sätt och implementeras av olika standardiseringsorganisationer, har det europeiska policyarbetet underlättats avsevärt. 19 I Sverige har det historiskt sett funnits ett tätt samarbete mellan tillverkare och kunder. Detta har lett till att man i Sverige är van att samarbeta kring framtagandet av standarder. Svenska företag tar därmed gärna rollen som ordförande i diverse internationella standardiseringsorganisationer Vem som sätter standarder Efterfrågan av en standard kan identifieras utifrån ett företag. Företaget identifierar de aktörer inom branschen eller leverantörer till branschen som skulle kunna dra nytta av en standard, och lyfter sedan fram frågan till relevant standardiseringsorganisation. Standardiseringsorganisationerna tillsätter en grupp med rätt kompetens för att utreda huruvida det bör skapas en standard och i så fall hur den bör utformas. 18 Leibrock, G (23/10/2003) 19 Leibrock, G (23/10/2003) 20 Enligt intervju med Åke Danemar på Teknikföretagen

13 Uppsats EMBA BD & IT 13 Standarder kan även enligt Tamm Hallström 21 initieras av statliga organ. Ett exempel där detta förekommer är kring säkerhet där de statliga organen (t ex EU) beställer en standard. Vidare anser Tamm Hallström att standardiseringsarbeten kan bli mycket politiskt, vilket kan undvikas genom att se till att det finns representanter från olika intresseorganisationer, professionella och statliga organisationer med i standardiseringsarbetet. Tamm Hallström anser också att standardiseringsorganisationerna ska ses som en arena som möjliggör för aktörer att mötas kring standarder. Det finns ett flertal stora standardiseringsorganisationer, varav några av de viktigaste är; Swedish Institute of Standardization (SIS), European Committee for Standardization (CEN), European Telecom Standardization Institute (ETSI) och British Standardization Institute (BSI) (se bilaga 1 för detaljerad beskrivning). Samtliga standardiseringsorganisationer är privata och finansieras via medlemsavgifter. Medlemmarna i standardiseringsorganisationerna är de företag eller intressenter, som direkt påverkas av de standarder som utformas eller översätts och distribueras. Exempel på andra organ som också arbetar med att standardisera är; myndigheter, lagstiftare, grupper av storföretag, internationella organisationer såsom FN eller Internationella fotbollsförbundet, experter som forskare eller gurus. Även EU har genom deras the New Approach en viktig roll kring standardsättning. 2.5 Vem som följer standarder Enligt Brunsson & Jacobsson 22 beror standarders efterlevnad inte på standardiserarens auktoritet eller makt, utan snarare på om mottagaren har intresse i att följa standarden. SIS lyfter också fram detta i sin handbok då de skriver; Man bör dock alltid hålla i minnet att det är på företagsnivå som den egentliga tillämpningen av standard sker. Standarder ska leda till likriktighet bland mottagarna eller helst till kompatibilitet, vilket är fallet med många artikelstandarder. De som sätter standarder är ibland även mottagare av dem. Det bör dock vara frivilligt huruvida företag och konsumenter vill följa en standard eller ej. Tamm Hallström 24 nämner att antalet personer och organisationer som följer standarder ökar. Anledningen till detta tror hon beror på att standarder idag verkligen är bra utan att vara tvingande. Tack vare att de inte är tvingande skapar de en valmöjlighet för individen eller organisationen, vilket hon tror i sig är uppskattat. Ytterligare anledning till det ökande användandet av standarder, tror hon beror på att standarder föds utifrån idéer om rationalisering och effektivisering, vilket i sig är lockande för användarna av en standard. 2.6 Varför standarder är viktigt Standarder är viktigt och det berör många företag och konsumenter. Det är dels viktigt utifrån ett konsument perspektiv, gällande allt ifrån att slippa behöva lära sig nya beteenden till rena säkerhetsaspekter. Dels är standarder viktigt för företagen, då det påverkar dem vare sig de vill eller inte. Samtliga företag måste ta ställning till huruvida de ska leda standardutvecklingen inom relaterade områden, följa den aktivt eller använda standarder som är satta av andra. Gränserna mellan olika länder blir allt otydligare och tullhinder försvinner 21 Tamm Hallström, Kristina (2000) 22 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 23 SIS handbok 151 (1982) 24 Tamm Hallström, Kristina (2000)

14 Uppsats EMBA BD & IT 14 mer och mer, vilket resulterar i att marknaderna blir större för företagen - om de önskar. Väljer företagen att inte ta del av den potentiella ökade marknaden, utsätts de i alla fall för ökad konkurrens. 2.7 Generella för- respektive nackdelar med standardisering De mest vanligt förekommande fördelarna med standardisering som omnämns i litteratur och i de intervjuer vi har gjort, är effektivisering och besparingar. Brunsson och Jacobsson 25 nämner i sin bok om standarder flera för- och nackdelar som är värda att nämna. De uppger i huvudsak fyra generella fördelar: Effektivt instrument för informationsöverföring Följer någon en standard så vet mottagaren, eller mottagaren kan lätt ta reda på, vad standarden innebär vilket underlättar kommunikation mellan olika parter. Känner en av parterna inte till vad standarden innebär, kan mottagaren ändå känna en viss trygghet i det faktum att en standard följs. Viktig metod för samordning Kompabilitet är en typ av samordning som gör att två parter kan samordnas (exempel stickpropp och stickkontakt). Samordning kan också syfta till samordning mellan parter, d v s följer en part en standard vet den andra parten hur den ska anpassa sig. Förenkling Färre varianter, och att det är lättare att hitta information och samordning, skapar struktur och ordning, vilket ger en lättare överblick och förståelse inom berört område. Bästa lösningen för ett problem I vissa fall finns det ingen anledning att argumentera mot en standard eftersom alla aktörer vet att det är det bästa sättet att organisera på. Vidare nämner Brunsson och Jacobsson 26 i sin bok att argumenten för effektiv informationsöverföring, samordning och förenkling är de argument som gör att internationella standarder är av så stor vikt. Argumenten gynnar internationell handel, vilket leder till förbättrat välstånd. De hävdar att det är därför som standardiseringfrågor är så viktiga för organ som EU och WTO. Judith Jordan 27 lyfter i sin artikel fram flera fördelar med standardisering, där bland annat ökad konkurrens är en fördel. Nackdelar är inte lika uppenbara eller lika många som fördelarna. Brunsson och Jacobsson 28 tar dock upp några nackdelar i sin bok: Likriktning Standard kan leda till likriktning, vilket inte anses vara positivt. Flera individer och organisationer ser större fördel i att inte vara som alla andra. Individerna anser själva att de är strategiska och innovativa, vilket är i direkt motpol till vad att följa en standard kan innebära. Stabilisator Standarder kan skapa en för stabil marknadssituation vilket kan hämma innovation samt minska konkurrensen. 25 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 26 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 27 Jordan, Judith (1994) 28 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998)

15 Uppsats EMBA BD & IT 15 Inte kunna göra eller säga exakt vad man vill Standarder är inte tvingande, men har ett företag valt att följa en standard innebär det konsekvenser kring beteende och kommunikation. Om nackdelar med standarder säger Göran Nilsson, direktör på SCA Forest Products och styrelsemedlem i SIS, i en intervju genomförd av SIS 29, att Det får inte ta för lång tid att skapa en standard. Emellanåt tenderar processen att byråkratiseras och då blir det alltför kostsamt. Vidare ifrågasätter Brunsson och Jacobsson olika situationer där standarder är direkt negativa. Ett exempel är färgkodning för trafikljus som inte gynnar färgblinda. Brunsson och Jacobsson ifrågasätter också varför inte låta marknaden själv avgöra vilken lösning som ska bli gällande i stället för att skapa standarder. De tar också upp i sin bok att följa en standard kan vara ett sätt att undvika att ta ansvar - med andra ord att individer och företagsledningar som inte vill ta ansvar är mer mottagliga för att följa en standard. Judith Jordan 30 skriver att standarder även kan resultera i minskad konkurrens både på företags-, industri- och nationell nivå. På företagsnivå, kan en produkt vars företag är dominerande, bli en de facto standard och ges potentiellt monopol, vilket företaget kan välja att utnyttja. Slutsatsen av hennes teoretiska studie är att det finns både pro- och antikonkurrenseffekter av standardisering, och att vid standardisering måste fall till fall utvärderas. Minskad konkurrens kan, enligt Judith Jordan 31, ske på industrinivå och resultera i att grupper av företag som gemensamt skapar en standard, drar fördel av detta gentemot andra företag. Vidare nämner hon, liksom Brunsson och Jacobsson, att detta kan innebära att standarder kan innebära minskad konkurrens, t ex att på nationell nivå kan det användas som handelshinder. Det finns studier som visar på att både Japan och Europa har utnyttjat denna metod som handelshinder. 2.8 Standardiseringsförhållanden som framkallar nyttoeffekter I SIS handbok analyseras 8 förhållanden/företeelser, vilka skapats genom standardiseringsåtgärder, och som bidrar till att framkalla olika nyttoeffekter. Dessa är: Aktivitetsvolym som påverkas av en standard Antal påverkade aktivitetsskeden Samordning av aktivitetsskeden Variantreduktion Potentiell varianttillväxt Tillämpningsförhållanden Standardiseringsnivå Framtidsutveckling. I SIS handbok 151 hävdas att den kvantitativa omfattningen av nyttoeffekterna från en standard är i stort sett direkt proportionell mot den aktivitetsvolym som den påverkar, d v s 29 Collin, Pamela (juni 2004) 30 Jordan, Judith (1994) 31 Jordan, Judith (1994) 32 SIS handbok 151 (1982)

16 Uppsats EMBA BD & IT 16 mot det monetära värdet av redovisade eller oredovisade kostnader, åtgärder, prestationer etc. som på ett eller annat sätt påverkas av standarden. Nedan beskrivs var och en av företeelserna lite mer i detalj: Standardpåverkad aktivitetsvolym En aktivitetsvolym är det totala monetära värdet per år av ett aktivitetsskede. Det kan bestå av redovisade kostnader inklusive utrustning, maskiner och andra investeringar eller oredovisade kostnader såsom tid, prestationer eller order. Den standardpåverkade aktivitetsvolymen är summan av alla de delar av aktivitetsvolymer som på ett eller annat sätt, direkt eller indirekt, påverkas av en standard. Antal påverkade aktivitetsskeden Omfattningen av en standards nyttoeffekter beror på antalet aktivitetsskeden. En standard som påverkar ett fåtal aktiviteter är av mindre värde än en som påverkar ett stort antal aktivitetsskeden. Samordning av aktivitetsskeden Den omedelbara effekten av en standard är sålunda snabbare passage genom aktivitetsnätet, ju lägre kostnad i varje aktivitetsskede ju lägre kapitalbindning. De beskrivna effekterna hänför sig till alla slags standardiseringsobjekt och aspekter. De gäller i samma utsträckning för detaljer, komponenter, maskiner och system, liksom för grundläggande standarder, formelement, mät- och provningsmetoder, processer, kommunikationer och informationsmedia. Variantreduktion Nyttoeffekternas förhållande till aktivitetsvolymen beror i stor utsträckning på variantreduktion, d v s förhållandet mellan variantantalen före och efter en standardisering. Detta gäller inte endast konkreta föremål och tillverkningskostnader utan även immateriella företeelser och alla slags aktiviteter, som inte nödvändigtvis behöver hänföra sig till industriella operationer. All standardisering vilar i grunden på en reduktion av varianter, även om denna i många fall inte är särskilt påtaglig eller betraktas som ett primärt mål. Potentiell varianttillväxt (d v s begränsning av denna) I avsaknad av standard eller andra restriktioner kommer varianterna av snart sagt varje företeelse att öka kontinuerligt till dess att alla rimliga kombinationsmöjligheter är uttömda. Standardiseringsintäkten består sålunda av två delar, en som resultat av variantnedskärningen och en som uppstår genom att fortsatt tillväxt av varianter hindras (till praktiskt taget ingen kostnad). Tillämpningsförhållanden Vid värdering av en standard och helst även då den påbörjas, utarbetas och formuleras, bör man noga undersöka förutsättningarna och dess tillämpning. De som utför arbetet på kontor eller verkstäder är sällan medvetna om att de tillämpar vissa standarder. Standarder är i regel inbyggda i t ex rutiner, regler och verktyg. Framtidsutsikterna för en standard beror därför på hur effektivt en verksamhet kan överföra en standard till den egentliga tillämpningsnivån. Standardiseringsnivåernas inbördes förhållande Vid utvärdering av en standard bör man vara uppmärksam på målen för de olika standardiseringsnivåerna och de tillämpningsförhållanden och arbetsvillkor som råder vid var och en av dessa. Företags-, nationell och internationell standardisering har olika grundläggande målsättningar och syften. Framtidsutvecklingens inverkan på standardiseringsverksamheten Rent allmänt kan man med stor sannolikhet fastslå att värdet av nuvarande standard kommer att gradvis öka.

17 Uppsats EMBA BD & IT 17 Behovet av ny standard kommer också att vara ansenligt och utvecklingstakten av ny standard måste accelereras jämsides med vetenskapliga och teknologiska framsteg. 2.9 Generella ekonomiska effekter med standardisering Den vanligast förekommande ekonomiska fördelen med standarder för företag enligt Brunsson & Jacobsson 33 är besparingar som sker på flera olika sätt. Detta stöds även av DIN: s studie 34 (en studie där 707 tyska, österrikiska och schweiziska företag intervjuades) i vilken de intervjuade företagen menar att standarder generellt sätt reducerar transaktionskostnaderna, eftersom standarder gör information tillgänglig för alla parter. Standarder kan t ex hjälpa företag att undvika leverantörsberoende, vilket ger möjlighet att t ex pressa priserna. De intervjuade företagen i DIN: s studie säger att de även kan utöka sin potentiella marknad genom att använda en standard, samtidigt som detta utsätter dem för större konkurrens. Sammanfattningsvis enligt källorna ovan är den främsta ekonomiska effekten av standardisering besparing, men standardisering kan även i vissa fall leda till ökade marknader och intäkter. Det framgår dock inte av källorna ovan, vilka standarder som det refereras till. Vi ställer oss därför frågande till om den ökade marknadspotentialen och den ökade konkurrensen verkligen gäller alla kategorier av standarder Ekonomiska effekter på olika standardnivåer Företagsstandard Enligt SIS 35 är vid företagsstandardisering den grundläggande målsättningen att främja företagets lönsamhet. Som första angreppsmål standardiserar företaget sina egna produkter, konstruktionsdetaljer, komponenter etc. från produktutveckling till den slutliga försäljningen och leveransen. Det andra målet är en standardisering av inhemska och importerade, inköpta varor och tjänster, för att få lägre priser och lägre inköpskostnader, tillfredsställande kvalitet och en smidig anpassning till företagets interna aktiviteter. Det tredje målet är att åstadkomma en harmonisering av kundkraven både inom och utom landet, för att därmed reducera variantfloran på slutprodukterna. Samtidigt som företagens intressesfärer i standardiseringsavseende hela tiden utvidgas, avtar intensiteten i strävan mot avståndet från den egentliga verksamhetens medelpunkt. Intäkterna från ett företags standardisering kan endast sättas i samband med de interna aktivitetsvolymerna. Intresset för nationell- och internationell standardisering är därför starkast i de aktivitetsområden som rör företagens gränssnitt mot den omedelbara omvärlden, t ex inköp, samordning och utveckling. Då ett företag tillämpar nationell- eller internationell standard tillfredställs dessa gränssnitt på ett effektivt sätt, d v s summan av de påverkade aktivitetsvolymerna inom företaget uppgår till optimum. Samtidigt utökas antalet påverkade aktivitetsskeden med dem som ligger utanför företaget, hos t ex leverantörer och kunder. Därmed stiger förhållandet mellan intäkts- och aktivitetsvolymerna inom företaget tack vare olika återmatningseffekter. 33 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 34 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 35 SIS handbook 151 (1982)

18 Uppsats EMBA BD & IT 18 Enligt Economic benefits of standardization, Summary of results av DIN 36, har företagsstandarder den största positiva effekten för företag, eftersom de hjälper till att förbättra deras (interna) processer. Företagsstandarder anses av företag att ha en mer positiv effekt på konkurrensmässighet än industristandarder (t ex DIN-standard) och privata industristandarder (t ex IBM standarder). Denna positiva effekt ligger i förenklad kommunikation mellan avdelningar, framför effektivare produktionskostnader. Påståendet att företagsstandarder skulle ha den största effekten för företagen strider dock mot SIS teori om att internationella standarder har den största nyttoeffekten, eftersom den omfattar ett större antal aktivitetsskeden (se nedan under internationella standarder), och vi menar att företagsstandarder förvisso har en positiv effekt, men den är lägst bland nivåerna. Verksamhetsstyrningsstandarder, såsom ISO 9000, har en påvisad positiv effekt på företagsnivå för företag med stora försäljningsvolymer 37. För företag med låga försäljningsvolymer, är kostnaderna större än besparingarna. I situationer där det inte finns en standard, uppstår det ett flertal problem och konsekvenser av detta. Wayne Eckerson 38 ger ett exempel på detta ifrån Business Intelligence (BI) industrin, inom vilken det ännu inte har genomförts en genomgripande standardisering inte ens på företagsnivå. Företag har i dag i genomsnitt 3,4 olika BI verktyg, vilket innebär att en del har fler verktyg, en del färre. Några företag har upp till 25 olika verktyg. Denna stora mängd av olika verktyg för med sig en rad negativa konsekvenser; kostnaderna för att stödja denna flora av verktyg blir onödigt stora, företaget får betala flera olika mjukvarulicenser, flera BI verktyg kräver självständiga servrar, vilket därmed resulterar i ett ökat behov av hårdvara och administration, slutanvändarna måste tränas i ett flertal olika produkter och företagets supportfunktion behöver lära sig att underhålla flera olika produkter. Dessutom får företag med flera olika produkter normalt extremt svårt att kunna utnyttja olika data warehousing lösningar, i vilka data från hela företaget kan behöva konsolideras. Baserat på Wayne Eckersons artikel kan man ju förundras över att insikten om behovet av att standardisera företags IT, ännu inte är vidare spridd och praktiserad. Sammanfattningsvis och baserat på ovan källor menar vi att de ekonomiska effekterna av företagsstandarder är besparingar, under förutsättning att det är stora volymer som standardiseras. Företagsstandarders relativa betydelse gentemot de övriga nivåerna finns det delade meningar om, men vi hävdar att företagsstandarder bör vara lägre relativt de andra nivåerna Industristandard Industristandarder formar en samlig av harmoniserade tekniska regler. Denna kodning av kunskap kan hjälpa företag att samarbeta och skapa strategiska allianser. Företagen i DIN: s 39 undersökning svarade att standardiseringens effekt på samarbete med konkurrenter var positiv. När det gäller relationen till leverantörer och kunder, är industristandarder (industrywide) de främsta instrumenten för att minska transaktionskostnader och säkra marknadsmakt över leverantörer och kunder. Dessa industristandarder spelar en vital roll i vår allt mer globaliserade värld. DIN: s studie visar vidare på att industristandarder ger fördelar för individuella företag som använder dem som strategiska marknadsinstrument. 36 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 37 Wilson, James P, Walsh, Mary Anne T & Needy, Kim LaScola (dec 2003) 38 Eckerson, Wayne (mars 2004) 39 DIN German Institute for Standardization (issue not dated)

19 Uppsats EMBA BD & IT 19 I genomsnitt tar det fem år att skapa en industristandard, dessa standarder är typiskt relevanta på marknader där produktlivscykeln är längre än fem år. Både privata industristandarder och industry-wide standarder gav generellt sätt samma svar, varför de här inte behandlas olika. Sammanfattningsvis och enligt ovan källa, möjliggör industristandarder kostnadsbesparingar, men är endast relevant för standarder med längre produktlivscykler än fem år. Vidare kan man fundera på vilka effekter industristandarder har på företag som inte är med i den allians för vilken en standard skapas. Med största sannolikhet är effekten motsatt för dessa företag, vilken kan betyda att det för industrin totalt sett är negativt Nationell standard Enligt SIS 40 har den nationella standardiseringen som huvuduppgift att täcka det totala aktivitetsnätet från naturtillgångarna till konsumenten inom landet, inbegripet hälso- och säkerhetsaspekter och miljöskydd. Allt eftersom den internationella standardiseringsverksamheten förstärks kommer nationell standard i första rummet att tjäna som instrument för tillämpning av internationell standard. I andra hand behandlas ämnesområden som ännu inte tagits upp på internationell nivå. Syftet är å ena sidan att förhindra fortsatt nationell varianttillväxt och å andra sidan att åstadkomma ett underlag för diskussioner på internationell nivå. Detta innebär att nya nationella standarder mer och mer utvecklas med sikte på global tillämpning. Trots det faktum att det existerar motsatta nationella standarder, är det faktum att standarder finns positivt enligt DIN 41, eftersom de tydliggör vilka nationella karaktäristika som är gällande vid nationella investeringar för framförallt utländska producenter och konsumenter. När ett nationellt företag som deltar i standardiseringsprocessen, ögonblickligen applicerar standarder, får företaget en konkurrensfördel avseende kostnad och kvalitet. Med hänsyn taget till teorin kring internationella standarder, menar vi att nationella standarder endast bör resultera i en positiv ekonomisk effekt i de fall då det inte finns någon motsvarande internationell standard. Sammanfattningsvis och enligt källorna ovan, skall nationella standarder både kunna ge viss besparing och ökad intäkt. Detta stämmer dock inte med den globalisering som sker i och med EU och dess New approach då den bör leda till att nationella standarderna får mindre betydelse och de internationella standarderna större betydelse Internationell standard Enligt SIS 42 har den internationella standardiseringen som sitt huvudmål att harmonisera de olika nationella standarderna, för att därmed befrämja ett obehindrat flöde av varor och tjänster mellan länderna, liksom en effektiv samordning av gemensamma vetenskapliga och tekniska projekt. 84 % av de av DIN 43 undersökta företagen använder internationella standarder som en del av deras exportstrategi, för att anpassa sig till utländska standarder. 39 % av företagen såg förbättrade samarbetsmöjligheter, och 36 % belönades genom att de fick ett större urval av möjliga leverantörer. De flesta företagen följer internationella standarder eftersom det ger en ökad export. 40 SIS handbook 151 (1982) 41 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 42 SIS handbook 151 (1982) 43 DIN German Institute for Standardization (issue not dated)

20 Uppsats EMBA BD & IT 20 Harmoniserade internationella standarder resulterar i att företagen reducerar sina tradingkostnader. 62 % av de undersökta företagen sa att internationella standarder förenklar även kontraktuella överenskommelser. 46 % av de företag som anpassat sig till internationella standarder svarade att de sparat pengar eftersom de därmed inte behövt anpassa sina produkter för exportmarknaden. 54 % av företagen säger att internationella standarder har reducerat inträdesbarriärerna till deras sektor. Med en ökad globalisering finns ett ökat behov av enhetliga standardsystem på globalnivå. Mer än en tredjedel av de undersökta företagen mötte ökad konkurrens på grund av internationella standarder. Klaus Wallner 44 menar att stödet för internationella standarder främst kommer från producenter i länder med hög standardiseringsgrad. Detta skulle innebära att beroende på om de intervjuade företagen i DIN: s studie kommer från länder med hög standardiseringsgrad, är de positiva svaren från dessa företag inte relevanta för företag i samtliga länder. Enligt SIS handbok beror omfattningen av en standards nyttoeffekter på antalet aktivitetsskeden. En standard som påverkar ett fåtal aktiviteter är av mindre värde än en som påverkar ett stort antal aktivitetsskeden. Detta innebär att en överordnad standard alltid ger högre vinst än en oberoende standard på lägre nivå, eftersom den senare täcker ett mindre antal aktivitetsskeden. Om ett företag antar en nationell eller internationell standard, kommer denna att täcka ett antal aktiviteter utanför företaget, t ex drift och service av en produkt. Tillskottet i aktivitetsantalet resulterar i högre nyttoeffekter från aktivitetskeden inom företaget, som tidigare täckts av oberoende företagsstandarder. Detta beror på olika immateriella återmatningar t ex lättare kommunikation, större informationsflöde och bättre samordning i allmänhet. Tillämpning av en standard på högsta nivå (d v s internationell framför nationell- och företagsstandard) kommer följaktligen att resultera i största möjliga effekt. Källorna ovan visar på att internationella standarder resulterar både i kostnadsbesparingar och i intäktsökningar, men även ökad konkurrens. Dessutom ger internationella standarder större nyttoeffekter än något annan standardnivå. Dock skall man tänka på att dessa källor baserar sitt resonemang på studier av företag i länder, vilka håller en hög nivå i de flesta standarder Ekonomiska effekter för olika standardaspekter Artikelstandard En studie 46 har gjorts bland några få utvalda svenska industriföretag för att påvisa vad den administrativa kostnaden för en ny standarartikel skulle innebära (i valt fall en mutter). Studien visar att kostnaden att införa en ny standardartikel, istället för att använda befintliga artiklar kostar SEK Kostnaden avser vad det kostar att införa artikeln och behålla den i systemet tills den fasas ut. Det finns alltså stora pengar att spara genom variantreduktion eller begränsning. 44 Wallner, Klaus (1998) 45 SIS handbook 151 (1982) 46 Bjälkeson, Rasmus och Löfstrand, Anders (2003)

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov

Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov Elforsk 7 november, 2013 Anna Furness-Lindén Swedish Standards Institute Vad gör SIS? 1. Utvecklar 2. Förvaltar 3. Tillhandahåller

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Hos oss är kunskap standard

Hos oss är kunskap standard Abonnemang Sveriges största tekniska förlag SIS Förlag AB ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Vi erbjuder alltid aktuell information och kunskap om tekniska lösningar och hur de tillämpas,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Utdrag ur Slutrapport Projekt Företagsanalys. Projekttid: 1/8 2005 30/9 2006 RESULTAT. Sundsvalls kommun

Utdrag ur Slutrapport Projekt Företagsanalys. Projekttid: 1/8 2005 30/9 2006 RESULTAT. Sundsvalls kommun Utdrag ur Slutrapport Projekt Företagsanalys Projektägare: Företagarna Västernorrland Projekttid: 1/8 2005 30/9 2006 RESULTAT Sundsvalls kommun 273 intervjuer varav 167 företagsbesök med djupintervjuer

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Konkurrensen på elmarknaden

Konkurrensen på elmarknaden Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi www.ifn.se/forskning/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi Energimyndigheten Bakgrund Elmarknaden kännetecknas av hög marknadskoncentration

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är:

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: Sept-2012 Hanteringen av FARLIGT GODS inom Schenker koncernen. Schenker AB s policy farligt gods lyder enligt följande: Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: att se till att etag

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313 Presentation Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting DISPOSITION Krav inom sjukvården Internationellt standardiseringsarbete Medicinska gaser Medicinsk gasanläggning

Läs mer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Kristina Tamm Hallström Handelshögskolan/ Stockholm Centre for Organizational Research (Score) Stockholm Centrum för forskning

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Få styr på kampanjerna!

Få styr på kampanjerna! Whitepaper 2.2.2012 1 / 7 Få styr på kampanjerna! Författare: Johanna Småros Direktör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) För företag som jobbar med konsumtionsvaror, utgör kampanjerna en ständigt återkommande

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Bakgrund Sjukvården har länge präglats av tydlig funktionell styrning och tydliga silos, vilka bland annat orsakar långa kötider och onödigt höga kostnader

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark Validering grundläggande aspekter Ulf Örnemark SKKLF och SSKF Utbildningsdagar Vår Gård, Saltsjöbaden 6-7 februari 2013 Innehåll Validering, verifiering och några andra grundläggande begrepp Några nedslag

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR)

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Obligatorisk 1. juli 2013 -märkning CE-märkningen är det pass som möjliggör en produkt att släppas ut lagligt på marknaden i någon medlemsstat.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer