Är standarder lönsamt för företag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är standarder lönsamt för företag?"

Transkript

1 Är standarder lönsamt för företag? En kartläggning av olika standardnivåers och -aspekters ekonomiska effekter ur ett företagsperspektiv av

2 Uppsats EMBA BD & IT 2 Sammanfattning Denna uppsats är en av de avslutande uppgifterna inom Executive MBA programmet med inriktning mot affärsutveckling och IT, på Handelshögskolan i Stockholm. Det finns både för- respektive nackdelar med att standardisera. Vidare finns det flera olika slags standarder och flera olika intressenter inblandande i processen att standardisera. Under denna uppsats preliminära fas av informationsinsamling, fann vi att det endast finns begränsad information kring vilka de ekonomiska effekterna är av att standardisera. Syftet med denna uppsats är därför att belysa vilka ekonomiska effekter standardisering har ur ett företagsperspektiv. Uppsatsen försöker även besvara denna fråga med avseende på olika slags standarder. Uppsatsarbetet lades upp på följande sätt; en inledande informationsinsamling, i vilken vi satte oss in i ämnet, samt analyserade tillgängligt material med avseende på vilka ekonomiska effekter olika slags standarder har. Därefter formulerades ett antal hypoteser baserat på den insamlade och analyserade informationen. Dessa hypoteser testades i intervjuer med utvalda kunniga representanter från internationella producerande företag med verksamhet i Sverige, samt representanter från några organisationer vars syfte är att stödja företagande i Sverige. Med detta urval säkrade vi att de intervjuade personerna har lång erfarenhet av standardisering och att de arbetat med flertalet av de olika standarder vi valt att studera. Standarder finns i ett flertal olika former och av olika slag, vilka kan delas in i olika nivåer och aspekter. De olika standardnivåer vi valt att studera i denna uppsats är; internationell, nationell, industri- och företagsstandard. De olika standardaspekter vi valt att studera är; grund-, artikel, metod-, system- och verksamhetsstyrningsstandard. Vår slutsats är att den absolut främsta ekonomiska fördelen med standardisering generellt sett, är att standardisering resulterar i besparingar. Endast internationella standarder och verksamhetsstyrnings- och systemstandarder kan ge ökade intäkter för företagen. Vidare, ju mer överordnad en standard är, desto större nyttoeffekter ger den. Därför är det inte förvånande att internationella standarder ger de största ekonomiska effekterna. Nationella standarder har nästan helt spelat ut sin roll. Nationella standardiseringsorganisationer, t ex SIS, arbetar därmed också nästan bara med att översätta internationella standarder till det lokala språket, samt representera landets intressen i internationellt standardiseringsarbete. Standarder inom samtliga olika standardaspekter, såsom grund-, artikel-, metod-, system och verksamhetsstyrningsstandarder, ger någon form av positiv ekonomisk effekt. Dock framgår det tydligt av de intervjuade företagen att verksamhetsstyrningsstandarder i medeltal endast ger en knapp positiv effekt. För dessa standarder tenderar processen att bli viktigare än resultatet, vilket skapar onödig byråkrati. Enligt de flesta av de intervjuade företagsrepresentanterna tar standardiseringsorganisationerna och de reviderande företagen alltför mycket betalt, varför det i många fall kostar mer än det smakar. Det lönar sig för företag (i alla fall stora företag) att delta aktivt i standardiseringsarbete, då detta innebär att de både kan påverka vilken riktning standardiseringsarbetet tar, och att de även får förhandsinformation om standardens utformning, vilket i sin tur leder till minskade kostnader i att senare anpassa sig till standarden.

3 Uppsats EMBA BD & IT 3 Avslutningsvis rekommenderar vi ytterligare forskning inom området för de ekonomiska effekterna av att standardisera, samt att i dessa studier särskilja effekterna av de ovan angivna olika nivåerna och aspekterna av standarder.

4 Uppsats EMBA BD & IT 4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD Validitet, reliabilitet och objektivitet TEORI VAD EN STANDARD ÄR OLIKA NIVÅER OCH ASPEKTER AV STANDARDER Nivå Aspekt Sektor Indelning av standarder för denna uppsats STANDARDER OCH DESS HISTORISKA UTVECKLING VEM SOM SÄTTER STANDARDER VEM SOM FÖLJER STANDARDER VARFÖR STANDARDER ÄR VIKTIGT GENERELLA FÖR- RESPEKTIVE NACKDELAR MED STANDARDISERING STANDARDISERINGSFÖRHÅLLANDEN SOM FRAMKALLAR NYTTOEFFEKTER GENERELLA EKONOMISKA EFFEKTER MED STANDARDISERING EKONOMISKA EFFEKTER PÅ OLIKA STANDARDNIVÅER Företagsstandard Industristandard Nationell standard Internationell standard EKONOMISKA EFFEKTER FÖR OLIKA STANDARDASPEKTER Artikelstandard Verksamhetsstyrningsstandard Grund-, metod- och systemstandard DELTAGANDE I UTVECKLING AV STANDARDER HYPOTESER EMPIRISK STUDIE GENERELLA FÖR- OCH NACKDELAR MED STANDARDER EKONOMISKA EFFEKTER AV OLIKA STANDARDNIVÅER Relativ ekonomisk effekt av olika standardnivåer EKONOMISKA EFFEKTER AV OLIKA STANDARDASPEKTER Relativ ekonomisk effekt av olika standardaspekter STANDARDISERINGSORGANISATIONER ANALYS SLUTSATS FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING OCH STUDIER KÄLLOR/REFERENSER BÖCKER RAPPORTER OCH ARTIKLAR INTERVJUADE PERSONER BILAGOR BILAGA 1: NÅGRA STANDARDISERINGSORGANISATIONER BILAGA 2: INTERVJUGUIDE... 39

5 Uppsats EMBA BD & IT 5 1 Inledning Denna uppsats är en av de avslutande uppgifterna inom Executive MBA programmet med inriktning mot affärsutveckling och IT, på Handelshögskolan i Stockholm. Författarna av denna uppsats, Anne och Paula, har både i det egna arbetet och i samband med Executive MBA programmet på Handelshögskolan, uppmärksammat att standarder och standardisering har allt större betydelse för företag och samhället. Vi följer alla olika standarder och berörs av olika standarder dagligen - medvetet eller omedvetet. Företag och konsumenter i branscher eller med tekniker för vilka det inte finns en standard, efterfrågar ofta standarder. Charlotte Brogren, forskningsdirektör på ABB Corporate Research samt styrelsemedlem i SIS, lyfter fram fördelarna med standarder i en intervju utförd av SIS 1 ; Alla tycker vi väl att det är bra att bilförare kör sin bil på samma sida av vägen, att bankkort fungerar i stora delar av världen och att glödlampor har samma gängor oavsett fabrikat de positiva exemplen med standardisering är oräkneliga. Både Charlotte Brogren och Göran Nilsson, direktör på SCA Forest Products, som bägge två intervjuas i SIS Magazine 2 är rörande överens om att standardisering minskar kostnader. Standardisering ger därmed stora vinster genom att man inte behöver uppfinna hjulet igen när det gäller tekniken, tillgång till standardkomponenter och tillgång till en global marknad. Den ökade utvecklingen och användandet av standarder, bland annat som en del av harmoniseringen av EU, talar för att standarder och standardisering är bra. Samtidigt kostar införande och certifiering av standarder, såsom t ex ISO I en del företag ses standardiseringsarbetet som en onödig extra kostnad som de helst skulle vilja slippa. I andra företag är standardiseringsarbetet en självklarhet. Alla standarder behöver alltså inte bara medföra positiva effekter. Peter Egardt, VD på Stockholms Handelskammare säger att en specifik nationell standard som avviker från internationella standarder är ett handelshinder. Åke Danemar, Ordförande i standardiseringsrådet på Teknikföretagen säger att det finns så få nationella standarder idag, de flesta följer internationella standarder så jag tror inte att nationella standarder har någon ekonomisk påverkan för Sverige. Avseende företagsspecifika standarder säger Företagarnas Anders Åberg att det är konkurrensbegränsande. 1.1 Problemdiskussion Det finns med andra ord både för- och nackdelar med standardisering. Vi ställde oss inledningsvis flera frågor; vilka fler för- och nackdelar har standardisering, vad beror utfallet av dessa effekter på, har olika standarder olika ekonomiska effekter, och vad beror det på? Vidare finns det flera olika intressenter gällande standarder och standardisering; företagen som ska producera enligt standarder, slutkonsumenter, standardiseringsorganisationer och leverantörer. Man kan därför även anta att för- respektive nackdelar kan variera för olika intressenter. 1 Collin, Pamela (juni 2004) 2 Collin, Pamela (juni 2004)

6 Uppsats EMBA BD & IT 6 I den inledande informationsinsamlingsfasen fann vi att det finns relativt mycket generell information om standarder och standardisering. Däremot var det svårt att finna information kring vilka de ekonomiska effekterna är av att standardisera. Även den tyska standardiseringsorganisationen DIN (Deutsches Institute fur Normalung) har i en av sina rapporter gjort reflektionen att de ekonomiska effekterna av standarder varken inom forskning eller hos enskilda företag är väl kartlagt eller analyserat Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa vilka ekonomiska effekter 4 standardisering har ur ett företagsperspektiv. Uppsatsen besvarar även denna fråga med avseende på olika slags standarder. 1.3 Avgränsningar Uppsatsen belyser de ekonomiska effekterna av standardisering ur ett företagsperspektiv. Konsekvensen av detta är att vi bortser från ting som kan vara viktiga för andra intressenter. Vi har valt att intervjua ett urval kunniga personer inom internationella producerande industriföretag med verksamhet i Sverige, samt från organisationer som representerar dessa företag. Detta urval gjordes med anledning av att vi sökte representanter från företag som har lång erfarenhet av standarder och som har arbetat med flertalet av de olika standarder vi valt att studera. Vidare var det nödvändigt att göra detta urval, för att svaren från intervjuerna ska vara jämförbara. Konsekvenserna av detta val är att vi inte kan garantera att resultatet till fullo gäller för företag i andra branscher, mindre företag eller andra länder. Uppsatsen motsvarar 4 veckors arbete för två personer. Med längre tid till förfogande skulle vi ha haft möjlighet att utvidga både den teoretiska och empiriska studien, vilket kanske skulle ha gett större säkerhet i resultatet. Vi ger därför rekommendationer för fortsatt forskning/utredning i slutet av uppsatsen. 1.4 Metod Den första delen av uppsatsarbetet bestod av informationsinsamling kring bakgrunden för standarder och standardisering, olika slags standarder, den historiska utvecklingen av standarder, intressenter samt generella för- respektive nackdelar och ekonomiska effekter av standarder. Denna del av arbetet sammanfattas i kapitlet Teori. Baserat på informationsinsamlingen som redovisas i kapitlet Teori, formulerade vi våra hypoteser gällande vilka ekonomiska effekter standardisering har ur ett företagsperspektiv. Dessa hypoteser redovisas i kapitlet Hypoteser. Därefter genomfördes intervjuer med utvalda och kunniga personer på flera olika företag, samt med representanter för olika organisationer som representerar företagande på något sätt och/eller har ett intresse i standardiseringsfrågor. Intervjuguiden består av en kombination av kvalitativa och kvantitativa frågor (se bilaga 2). Syftet med intervjuerna var att bekräfta eller dementera våra hypoteser, samt för att få en ökad förståelse kring vilka ekonomiska effekter standardisering har ur ett företagsperspektiv. Resultatet från denna studie redovisas i kapitlet Empirisk studie. 3 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 4 Effekter syftar här till effekterna av att ha standardiserat något område

7 Uppsats EMBA BD & IT 7 Rapporten avslutas med Analys, Slutsats och Förslag på vidare forskning. Rapportskrivning skedde löpande under arbetet Validitet, reliabilitet och objektivitet Valet av metod bör begrundas med avseende på tre begrepp 5 : Validitet, som står för i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser mäta Reliabilitet, som står för graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet, d v s i vilken utsträckning man får samma värde om man upprepar mätningen Objektivitet, som står för i vilken utsträckning värderingar påverkar studien. Det finns ett flertal alternativa metoder för att besvara frågan vilka ekonomiska effekter ger standardisering ur ett företagsperspektiv?. Vi skulle t ex kunna valt att studera ett specifikt fall inom ett företag och göra en empirisk studie kring just detta fall. En sådan studie skulle ha resulterat i ett säkert exempel på vilka ekonomiska effekter just detta fall gett. Det finns dock redan (i alla fall minst ett) exempel på en sådan studie 6, varför vi inte ansåg att ytterligare en sådan studie skulle hjälpa oss besvara vår frågeställning från ett övergripande perspektiv. Med hänsyn taget till förfogad tid för uppsatsen, valde vi istället att begagna oss av andra kunniga personers erfarenhet och kunskap inom området, därav valet att genomföra intervjuer med en rad utvalda personer. Med denna metod skulle vi i generella termer kunna besvara vår frågeställning, vilket är vad vi önskade mäta. Vi kan med det totala antalet intervjuade personer inte hävda en statistisk säkerhet i resultatet. Då vi analyserat resultatet av intervjuerna har vi dock varit noggranna med att inte dra för stora slutsatser baserat på svar som endast ett fåtal av de intervjuade personerna gett, samt säkrat att svaren kan underbyggas med kvalitativa exempel. Våra egna värderingar bör inte ha påverkat studien, då vi som författade inte har något personligt intresse, i relation till våra arbeten eller andra relationer, i vilket resultatet blev från intervjuerna eller i uppsatsen i sin helhet. De intervjuade personerna däremot har intervjuats utifrån sina subjektiva åsikter ur ett företagsperspektiv, varför vi förväntar att deras värderingar har präglat uppsatsens resultat. 5 Paulsson, Ulf (1999) 6 Bjälkeson, Rasmus & Löfstrand, Anders (2003)

8 Uppsats EMBA BD & IT 8 2 Teori I detta kapitel sammanfattas den information som formar basen för uppsatsen och som ligger till grund för de hypoteser som formulerats. 2.1 Vad en standard är Enligt Svenska Akademiens ordlista 7 betyder ordet standard: normaltyp; normalmått. Läser man litteratur om standarder nämns ordet standard som en regel. Slår man upp ordet regel i Svenska Akademiens ordlista beskrivs ordet regel bland annat som en sats som anger det normala eller vanliga. Enligt Brunsson och Jacobsson 8 finns det tre typer av regler; normer, standarder och direktiv. Direktiv är tvingande och har någon form av sanktioner knutna till sig. De är explicita och vanligtvis nedskrivna. Normer är inte skrivna, de är regler som framstår som självklara. Standarder liknar direktiv och skiljer sig från normer på två sätt, de är explicita och har en tydlig upphovsman, de är frivilliga och har inga explicita sanktioner knutna till sig. Standarder kan bli så vanliga och accepterande att de blir normer. Ordet standardisera betyder enligt Svenska Akademiens ordlista att bestämma eller genomföra normaltyp eller likrikta. Självklart finns det olika grader av standardisering, vilket även gäller för direktiv och normer. Det finns en skillnad mellan subjektet standard och verbet att standardisera. En standard är en uttalad rekommendation, men den bevisar inte eller talar för att en standard verkligen används. När en standard används refereras det till att standardisera (enligt en standard) eller till standardisering som också är ett vanligt förekommande ord. Enligt Brunsson & Jacobsson 9 finns det en formell definition av vad en standard är. För svensk standard, som också är europeisk och internationell standard, skriver de följande: Standard: ett dokument upprättat i samförstånd och fastställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger regler, vägledning eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i visst sammanhang. 2.2 Olika nivåer och aspekter av standarder Standarder finns i ett flertal olika former och av olika slag, varför standarder av flera olika personer och organisationer har delats in i olika nivåer, vilka i sin tur kan delas in i olika aspekter. Judith Jordan 10 ger en bra illustration av olika standardnivåer och aspekter, vilket illustreras i bild 1 nedan. (Denna bild har hon i sin tur anpassat från H.C. Verman, Standardisation, Hamden, CT, Schoestring, 1973.) 7 Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (1986) 8 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 9 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 10 Jordan, Judith (1994)

9 Uppsats EMBA BD & IT 9 Nivå Internationell Nationell Industri Företag Nomenklatur och Symboler Förenklingar Internchangeability Prestanda, kvalitet, testning Data Telekommunikation Television Livsmedel Aspekt Sektor Bild 1: Olika nivåer och aspekter av standarder enligt Judith Jordan Nivå Indelningen avseende nivå, är generell och återfinns både i SIS: s 11 och i DIN: s 12 sätt att dela in standarder. Industristandarder kan givetvis förfinas ytterligare till privata och allmänna/öppna industristandarder, där privata är skapade av företagsallianser för att skapa en konkurrensfördel, medan öppna finns tillgängliga för alla intresserade parter Aspekt Indelningen avseende aspekt, återges av olika personer och organisationer med några olika varianter på aspekterna. SIS 13 gör 1975 en indelning av olika aspekter av standarder, baserat på vilka olika ekonomiska effekter standarderna ger upphov till: Artikelstandard avser standard för mängd-, form- och sakvaror, som inte utgör företagets färdigprodukter Grundstandard avser standard för terminologi, ritningsregler, symboler, storheter och enheter, talserier, toleranser och håldiametrar Metodstandard avser standard för konstruktions- och beräkningsanvisningar, produktionsmetoder och provningsmetoder. SIS 14 konstaterar 1982 att standarder kan klassificeras och kategoriseras på många olika sätt. Det sätt SIS kategoriserar standarder vid denna tidpunkt är i kategorier som är analoga med de mål som man sedan länge betecknat som fundamentala i internationella standardiseringsdiskussioner, nämligen: Ömsesidig förståelse såsom storheter och enheter, terminologi, produktbeskrivande dokumentation, symboler och beteckningar Hälsa och säkerhet såsom sanitära faktorer, material, apparater och utrustning för t ex sjukvård, säkerhetsbestämmelser för produkter och system samt skyddsutrustning Miljöskydd såsom utsläpp, avloppsbehandling, återvinning, giftanvändning i jordoch skogsbruk 11 SIS Handbok 151 (1982) 12 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 13 SIS Hb 127 (1975) 14 SIS Handbok 151 (1982)

10 Uppsats EMBA BD & IT 10 Gränssnitt och utbytbarhet såsom toleranser, dimensioner och format, komponenter och konstruktionsdetaljer, karakteristiska storheter och system Ändamålsenlighet såsom grundläggande metoder för provning och kvalitetskontroll, egenskapskrav och prestationskarakteristik Variantbegränsning av inte bara materiella ting såsom komponenter, utan även immateriella ting som t ex processer Konsumentintressen såsom konsumentinformation, hälso- och säkerhetskrav, miljö, krav på gränssnitt, egenskaper och prestanda. ISO/IEC 15 nämner i sin Guide 2 (1996) några olika aspekter av standarder. De skriver explicit att denna lista med standardtyper inte är att någon systematisk klassificering eller komplett lista av alla möjliga standarder, utan olika exempel och dessutom kan en standard passa in på flera av dessa typexempel. Exemplen är 16 : Grundstandard en standard som täcker har stor täckning och innehåller generella grundregler för ett specifikt område Terminologistandard en standard som hanterar termer, vanligtvis tillsammans med termernas definitioner, och ibland med förklarande text, illustrationer, exempel etc. Teststandard en standard som berör testmetoder, ibland med kompletterande och relevanta grundregler för testning, t ex urval, användande av statistiska metoder, sekvens av tester Produktstandard en standard som specificerar krav att uppfylla för en produkt eller en grupp produkter, för att säkerställa att de uppfyller sitt syfte Processtandard en standard som specificerar krav att uppfylla för en process, för att säkra att processen uppfyller sitt syfte Tjänstestandard en standard som specificerar krav att uppfylla av en tjänst, för att säkra att tjänsten uppfyller sitt syfte Gränssnittstandard en standard som specificerar krav för kompabilitet av produkter och system vid deras gränssnitt Standard för data att tillhandahålla en standard som innehåller en lista av karaktäristika, d v s värden eller annan data, som ska specificeras för produkten, processen eller tjänsten Sektor Dimensionen sektor kan göras i princip hur lång som helst, genom att inkludera fler sektorer Indelning av standarder för denna uppsats Baserat på ovan beskrivning av hur standarder kan klassificeras och kategoriseras har vi valt och delvis utvecklat en modell som kommer att användas fortsatt i uppsatsen. Denna valda/utvecklade modell baseras på Judith Jordans modell ovan. Eftersom den empiriska studien baseras på ett urval av producerande industriföretag, bortses i denna uppsats från dimensionen sektor. Vidare antar vi dimensionen nivå precis som den är definierad i Judith Jordans modell. När det gäller dimensionen aspekt har vi dock valt ut och namngett fem aspekter som tillsammans bör täcka de flesta aspekterna. Bilden nedan illustrerar den modell och indelning i de nivåer och aspekter som uppsatsen baseras på: 15 ISO/IEC Guide 2 (1996) 16 Fritt översatt från engelska av författarna

11 Uppsats EMBA BD & IT 11 Nivå Internationell Nationell Industri Företag Aspekt Grundstandard Artikelstandard Metodstandard Systemstandard Verksamhetstyrningsstandard Bild 2: Standardnivåer- och aspekter behandlade i denna uppsats Följande kategorier tas hänsyn till inom nivådimensionen: Internationell standard standard som är gällande internationellt (i praktiken innebär det främst Europa och Asien då USA envisas med att ha sina egna standarder) Nationell standard standard som endast är gällande för ett enskilt land Industristandard standard som är gällande och applicerad inom en industri, eller mellan en allians av företag inom en industri Företagsstandard standard som är gällande och applicerad endast inom ett enskilt företag. Och inom aspektdimensionen hanteras följande kategorier: Grundstandard - avser standard för terminologi, ritningsregler, symboler, storheter och enheter, talserier, toleranser och håldiametrar etc. Artikelstandard - avser standard för mängd-, form- och sakvaror, som inte utgör företagets färdigprodukter Metodstandard - avser standard för konstruktions- och beräkningsanvisningar, produktionsmetoder, provningsmetoder etc. Systemstandard avser standard för system som t ex protokoll för Internet, vilket i princip definierar spelreglerna Verksamhetsstyrningsstandard avser t ex kvalitetssystem såsom ISO 9000, eller miljöledningssystem, såsom ISO Standarder och dess historiska utveckling Enligt Tamm Hallström 17 fanns det flera standardiseringsorganisationer redan i början av 1900-talet. Sedan dess har det utvecklats allt fler standardiseringsorganisationer, dels för nya geografiska områden, men även för specifika intresseområden. Ytterligare våg av internationella standardiseringsorganisationer etablerades efter andra världskriget, då handel mellan länderna ökade och därmed behovet av samordning av bland annat transporter (såsom 17 Hallström Tamm, Kristina (2000)

12 Uppsats EMBA BD & IT 12 järnvägar). Ett sådant välkänt internationellt standardiseringsorganisation är ISO (International Organization for Standardization), som bildades år Samtidigt som ett flertal standardiseringsorganisationer bildades, identifierades allt fler områden för standarder och dess tillämpning. I början av 1900-talet början var det stort fokus på att standardisera industriprodukter, d v s standarder för att skapa funktionell samordning. Fokuset ändrades senare under 1900-talet till att skapa standarder med syfte att hitta nya marknader för befintliga produkter och för att skapa förutsättningar för ett mer effektivt marknadsutbyte. Standardiseringsarbetet fick som sagt ökat internationellt fokus efter andra världskriget och flera internationella standardiseringsorganisationer startades, vilket resulterade i att det arbete som tidigare genomförts på nationell nivå, övergick till att hanteras på internationell nivå inom de olika internationella standardiseringsorganisationerna. De nationella standardiseringsorganisationernas roll har därför förändrats över tiden, och idag fokuserar de på att ta fram underlag till beslutsprocesserna på internationell nivå, samt att översätta internationella standarder till den lokala marknaden. Redan 1960 fanns de första standardiseringsorganisationerna inom EU etablerade; European Committee for Standardization (CEN) för allmänna standardfrågor, och European Committee for Electrotechnical Standardization (CENELC). Europeisk standardisering är frivillig och bygger på transparens och öppenhet mellan standardiseringsorganisationerna med syfte att standarder frivilligt ska implementeras 18. Att sätta en standard tar lång tid, och att ändra lagar tar ännu längre tid, varför EU för att snabbare skapa rätt förutsättningar för företagen inom EU, har valt att arbeta enligt New approach. När EU för 15 år sedan identifierade fördelarna med standarder och den roll det spelar för EU: s medborgare vilket sammanfattades i den så kallade New Approach som introducerades New Approach innebär att EU i nya direktiv hänvisar till olika specifika standardiseringsorganisationer. Istället för att ändra lagar i respektive land blir direktiven grundläggande i de olika länderna, vilket leder till att företagen automatiskt följer lagen om de följer rekommenderade standarder. Tack vare att europeiska standarder tas fram på detta sätt och implementeras av olika standardiseringsorganisationer, har det europeiska policyarbetet underlättats avsevärt. 19 I Sverige har det historiskt sett funnits ett tätt samarbete mellan tillverkare och kunder. Detta har lett till att man i Sverige är van att samarbeta kring framtagandet av standarder. Svenska företag tar därmed gärna rollen som ordförande i diverse internationella standardiseringsorganisationer Vem som sätter standarder Efterfrågan av en standard kan identifieras utifrån ett företag. Företaget identifierar de aktörer inom branschen eller leverantörer till branschen som skulle kunna dra nytta av en standard, och lyfter sedan fram frågan till relevant standardiseringsorganisation. Standardiseringsorganisationerna tillsätter en grupp med rätt kompetens för att utreda huruvida det bör skapas en standard och i så fall hur den bör utformas. 18 Leibrock, G (23/10/2003) 19 Leibrock, G (23/10/2003) 20 Enligt intervju med Åke Danemar på Teknikföretagen

13 Uppsats EMBA BD & IT 13 Standarder kan även enligt Tamm Hallström 21 initieras av statliga organ. Ett exempel där detta förekommer är kring säkerhet där de statliga organen (t ex EU) beställer en standard. Vidare anser Tamm Hallström att standardiseringsarbeten kan bli mycket politiskt, vilket kan undvikas genom att se till att det finns representanter från olika intresseorganisationer, professionella och statliga organisationer med i standardiseringsarbetet. Tamm Hallström anser också att standardiseringsorganisationerna ska ses som en arena som möjliggör för aktörer att mötas kring standarder. Det finns ett flertal stora standardiseringsorganisationer, varav några av de viktigaste är; Swedish Institute of Standardization (SIS), European Committee for Standardization (CEN), European Telecom Standardization Institute (ETSI) och British Standardization Institute (BSI) (se bilaga 1 för detaljerad beskrivning). Samtliga standardiseringsorganisationer är privata och finansieras via medlemsavgifter. Medlemmarna i standardiseringsorganisationerna är de företag eller intressenter, som direkt påverkas av de standarder som utformas eller översätts och distribueras. Exempel på andra organ som också arbetar med att standardisera är; myndigheter, lagstiftare, grupper av storföretag, internationella organisationer såsom FN eller Internationella fotbollsförbundet, experter som forskare eller gurus. Även EU har genom deras the New Approach en viktig roll kring standardsättning. 2.5 Vem som följer standarder Enligt Brunsson & Jacobsson 22 beror standarders efterlevnad inte på standardiserarens auktoritet eller makt, utan snarare på om mottagaren har intresse i att följa standarden. SIS lyfter också fram detta i sin handbok då de skriver; Man bör dock alltid hålla i minnet att det är på företagsnivå som den egentliga tillämpningen av standard sker. Standarder ska leda till likriktighet bland mottagarna eller helst till kompatibilitet, vilket är fallet med många artikelstandarder. De som sätter standarder är ibland även mottagare av dem. Det bör dock vara frivilligt huruvida företag och konsumenter vill följa en standard eller ej. Tamm Hallström 24 nämner att antalet personer och organisationer som följer standarder ökar. Anledningen till detta tror hon beror på att standarder idag verkligen är bra utan att vara tvingande. Tack vare att de inte är tvingande skapar de en valmöjlighet för individen eller organisationen, vilket hon tror i sig är uppskattat. Ytterligare anledning till det ökande användandet av standarder, tror hon beror på att standarder föds utifrån idéer om rationalisering och effektivisering, vilket i sig är lockande för användarna av en standard. 2.6 Varför standarder är viktigt Standarder är viktigt och det berör många företag och konsumenter. Det är dels viktigt utifrån ett konsument perspektiv, gällande allt ifrån att slippa behöva lära sig nya beteenden till rena säkerhetsaspekter. Dels är standarder viktigt för företagen, då det påverkar dem vare sig de vill eller inte. Samtliga företag måste ta ställning till huruvida de ska leda standardutvecklingen inom relaterade områden, följa den aktivt eller använda standarder som är satta av andra. Gränserna mellan olika länder blir allt otydligare och tullhinder försvinner 21 Tamm Hallström, Kristina (2000) 22 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 23 SIS handbok 151 (1982) 24 Tamm Hallström, Kristina (2000)

14 Uppsats EMBA BD & IT 14 mer och mer, vilket resulterar i att marknaderna blir större för företagen - om de önskar. Väljer företagen att inte ta del av den potentiella ökade marknaden, utsätts de i alla fall för ökad konkurrens. 2.7 Generella för- respektive nackdelar med standardisering De mest vanligt förekommande fördelarna med standardisering som omnämns i litteratur och i de intervjuer vi har gjort, är effektivisering och besparingar. Brunsson och Jacobsson 25 nämner i sin bok om standarder flera för- och nackdelar som är värda att nämna. De uppger i huvudsak fyra generella fördelar: Effektivt instrument för informationsöverföring Följer någon en standard så vet mottagaren, eller mottagaren kan lätt ta reda på, vad standarden innebär vilket underlättar kommunikation mellan olika parter. Känner en av parterna inte till vad standarden innebär, kan mottagaren ändå känna en viss trygghet i det faktum att en standard följs. Viktig metod för samordning Kompabilitet är en typ av samordning som gör att två parter kan samordnas (exempel stickpropp och stickkontakt). Samordning kan också syfta till samordning mellan parter, d v s följer en part en standard vet den andra parten hur den ska anpassa sig. Förenkling Färre varianter, och att det är lättare att hitta information och samordning, skapar struktur och ordning, vilket ger en lättare överblick och förståelse inom berört område. Bästa lösningen för ett problem I vissa fall finns det ingen anledning att argumentera mot en standard eftersom alla aktörer vet att det är det bästa sättet att organisera på. Vidare nämner Brunsson och Jacobsson 26 i sin bok att argumenten för effektiv informationsöverföring, samordning och förenkling är de argument som gör att internationella standarder är av så stor vikt. Argumenten gynnar internationell handel, vilket leder till förbättrat välstånd. De hävdar att det är därför som standardiseringfrågor är så viktiga för organ som EU och WTO. Judith Jordan 27 lyfter i sin artikel fram flera fördelar med standardisering, där bland annat ökad konkurrens är en fördel. Nackdelar är inte lika uppenbara eller lika många som fördelarna. Brunsson och Jacobsson 28 tar dock upp några nackdelar i sin bok: Likriktning Standard kan leda till likriktning, vilket inte anses vara positivt. Flera individer och organisationer ser större fördel i att inte vara som alla andra. Individerna anser själva att de är strategiska och innovativa, vilket är i direkt motpol till vad att följa en standard kan innebära. Stabilisator Standarder kan skapa en för stabil marknadssituation vilket kan hämma innovation samt minska konkurrensen. 25 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 26 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 27 Jordan, Judith (1994) 28 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998)

15 Uppsats EMBA BD & IT 15 Inte kunna göra eller säga exakt vad man vill Standarder är inte tvingande, men har ett företag valt att följa en standard innebär det konsekvenser kring beteende och kommunikation. Om nackdelar med standarder säger Göran Nilsson, direktör på SCA Forest Products och styrelsemedlem i SIS, i en intervju genomförd av SIS 29, att Det får inte ta för lång tid att skapa en standard. Emellanåt tenderar processen att byråkratiseras och då blir det alltför kostsamt. Vidare ifrågasätter Brunsson och Jacobsson olika situationer där standarder är direkt negativa. Ett exempel är färgkodning för trafikljus som inte gynnar färgblinda. Brunsson och Jacobsson ifrågasätter också varför inte låta marknaden själv avgöra vilken lösning som ska bli gällande i stället för att skapa standarder. De tar också upp i sin bok att följa en standard kan vara ett sätt att undvika att ta ansvar - med andra ord att individer och företagsledningar som inte vill ta ansvar är mer mottagliga för att följa en standard. Judith Jordan 30 skriver att standarder även kan resultera i minskad konkurrens både på företags-, industri- och nationell nivå. På företagsnivå, kan en produkt vars företag är dominerande, bli en de facto standard och ges potentiellt monopol, vilket företaget kan välja att utnyttja. Slutsatsen av hennes teoretiska studie är att det finns både pro- och antikonkurrenseffekter av standardisering, och att vid standardisering måste fall till fall utvärderas. Minskad konkurrens kan, enligt Judith Jordan 31, ske på industrinivå och resultera i att grupper av företag som gemensamt skapar en standard, drar fördel av detta gentemot andra företag. Vidare nämner hon, liksom Brunsson och Jacobsson, att detta kan innebära att standarder kan innebära minskad konkurrens, t ex att på nationell nivå kan det användas som handelshinder. Det finns studier som visar på att både Japan och Europa har utnyttjat denna metod som handelshinder. 2.8 Standardiseringsförhållanden som framkallar nyttoeffekter I SIS handbok analyseras 8 förhållanden/företeelser, vilka skapats genom standardiseringsåtgärder, och som bidrar till att framkalla olika nyttoeffekter. Dessa är: Aktivitetsvolym som påverkas av en standard Antal påverkade aktivitetsskeden Samordning av aktivitetsskeden Variantreduktion Potentiell varianttillväxt Tillämpningsförhållanden Standardiseringsnivå Framtidsutveckling. I SIS handbok 151 hävdas att den kvantitativa omfattningen av nyttoeffekterna från en standard är i stort sett direkt proportionell mot den aktivitetsvolym som den påverkar, d v s 29 Collin, Pamela (juni 2004) 30 Jordan, Judith (1994) 31 Jordan, Judith (1994) 32 SIS handbok 151 (1982)

16 Uppsats EMBA BD & IT 16 mot det monetära värdet av redovisade eller oredovisade kostnader, åtgärder, prestationer etc. som på ett eller annat sätt påverkas av standarden. Nedan beskrivs var och en av företeelserna lite mer i detalj: Standardpåverkad aktivitetsvolym En aktivitetsvolym är det totala monetära värdet per år av ett aktivitetsskede. Det kan bestå av redovisade kostnader inklusive utrustning, maskiner och andra investeringar eller oredovisade kostnader såsom tid, prestationer eller order. Den standardpåverkade aktivitetsvolymen är summan av alla de delar av aktivitetsvolymer som på ett eller annat sätt, direkt eller indirekt, påverkas av en standard. Antal påverkade aktivitetsskeden Omfattningen av en standards nyttoeffekter beror på antalet aktivitetsskeden. En standard som påverkar ett fåtal aktiviteter är av mindre värde än en som påverkar ett stort antal aktivitetsskeden. Samordning av aktivitetsskeden Den omedelbara effekten av en standard är sålunda snabbare passage genom aktivitetsnätet, ju lägre kostnad i varje aktivitetsskede ju lägre kapitalbindning. De beskrivna effekterna hänför sig till alla slags standardiseringsobjekt och aspekter. De gäller i samma utsträckning för detaljer, komponenter, maskiner och system, liksom för grundläggande standarder, formelement, mät- och provningsmetoder, processer, kommunikationer och informationsmedia. Variantreduktion Nyttoeffekternas förhållande till aktivitetsvolymen beror i stor utsträckning på variantreduktion, d v s förhållandet mellan variantantalen före och efter en standardisering. Detta gäller inte endast konkreta föremål och tillverkningskostnader utan även immateriella företeelser och alla slags aktiviteter, som inte nödvändigtvis behöver hänföra sig till industriella operationer. All standardisering vilar i grunden på en reduktion av varianter, även om denna i många fall inte är särskilt påtaglig eller betraktas som ett primärt mål. Potentiell varianttillväxt (d v s begränsning av denna) I avsaknad av standard eller andra restriktioner kommer varianterna av snart sagt varje företeelse att öka kontinuerligt till dess att alla rimliga kombinationsmöjligheter är uttömda. Standardiseringsintäkten består sålunda av två delar, en som resultat av variantnedskärningen och en som uppstår genom att fortsatt tillväxt av varianter hindras (till praktiskt taget ingen kostnad). Tillämpningsförhållanden Vid värdering av en standard och helst även då den påbörjas, utarbetas och formuleras, bör man noga undersöka förutsättningarna och dess tillämpning. De som utför arbetet på kontor eller verkstäder är sällan medvetna om att de tillämpar vissa standarder. Standarder är i regel inbyggda i t ex rutiner, regler och verktyg. Framtidsutsikterna för en standard beror därför på hur effektivt en verksamhet kan överföra en standard till den egentliga tillämpningsnivån. Standardiseringsnivåernas inbördes förhållande Vid utvärdering av en standard bör man vara uppmärksam på målen för de olika standardiseringsnivåerna och de tillämpningsförhållanden och arbetsvillkor som råder vid var och en av dessa. Företags-, nationell och internationell standardisering har olika grundläggande målsättningar och syften. Framtidsutvecklingens inverkan på standardiseringsverksamheten Rent allmänt kan man med stor sannolikhet fastslå att värdet av nuvarande standard kommer att gradvis öka.

17 Uppsats EMBA BD & IT 17 Behovet av ny standard kommer också att vara ansenligt och utvecklingstakten av ny standard måste accelereras jämsides med vetenskapliga och teknologiska framsteg. 2.9 Generella ekonomiska effekter med standardisering Den vanligast förekommande ekonomiska fördelen med standarder för företag enligt Brunsson & Jacobsson 33 är besparingar som sker på flera olika sätt. Detta stöds även av DIN: s studie 34 (en studie där 707 tyska, österrikiska och schweiziska företag intervjuades) i vilken de intervjuade företagen menar att standarder generellt sätt reducerar transaktionskostnaderna, eftersom standarder gör information tillgänglig för alla parter. Standarder kan t ex hjälpa företag att undvika leverantörsberoende, vilket ger möjlighet att t ex pressa priserna. De intervjuade företagen i DIN: s studie säger att de även kan utöka sin potentiella marknad genom att använda en standard, samtidigt som detta utsätter dem för större konkurrens. Sammanfattningsvis enligt källorna ovan är den främsta ekonomiska effekten av standardisering besparing, men standardisering kan även i vissa fall leda till ökade marknader och intäkter. Det framgår dock inte av källorna ovan, vilka standarder som det refereras till. Vi ställer oss därför frågande till om den ökade marknadspotentialen och den ökade konkurrensen verkligen gäller alla kategorier av standarder Ekonomiska effekter på olika standardnivåer Företagsstandard Enligt SIS 35 är vid företagsstandardisering den grundläggande målsättningen att främja företagets lönsamhet. Som första angreppsmål standardiserar företaget sina egna produkter, konstruktionsdetaljer, komponenter etc. från produktutveckling till den slutliga försäljningen och leveransen. Det andra målet är en standardisering av inhemska och importerade, inköpta varor och tjänster, för att få lägre priser och lägre inköpskostnader, tillfredsställande kvalitet och en smidig anpassning till företagets interna aktiviteter. Det tredje målet är att åstadkomma en harmonisering av kundkraven både inom och utom landet, för att därmed reducera variantfloran på slutprodukterna. Samtidigt som företagens intressesfärer i standardiseringsavseende hela tiden utvidgas, avtar intensiteten i strävan mot avståndet från den egentliga verksamhetens medelpunkt. Intäkterna från ett företags standardisering kan endast sättas i samband med de interna aktivitetsvolymerna. Intresset för nationell- och internationell standardisering är därför starkast i de aktivitetsområden som rör företagens gränssnitt mot den omedelbara omvärlden, t ex inköp, samordning och utveckling. Då ett företag tillämpar nationell- eller internationell standard tillfredställs dessa gränssnitt på ett effektivt sätt, d v s summan av de påverkade aktivitetsvolymerna inom företaget uppgår till optimum. Samtidigt utökas antalet påverkade aktivitetsskeden med dem som ligger utanför företaget, hos t ex leverantörer och kunder. Därmed stiger förhållandet mellan intäkts- och aktivitetsvolymerna inom företaget tack vare olika återmatningseffekter. 33 Brunsson, Nils & Jacobsson, Bengt (1998) 34 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 35 SIS handbook 151 (1982)

18 Uppsats EMBA BD & IT 18 Enligt Economic benefits of standardization, Summary of results av DIN 36, har företagsstandarder den största positiva effekten för företag, eftersom de hjälper till att förbättra deras (interna) processer. Företagsstandarder anses av företag att ha en mer positiv effekt på konkurrensmässighet än industristandarder (t ex DIN-standard) och privata industristandarder (t ex IBM standarder). Denna positiva effekt ligger i förenklad kommunikation mellan avdelningar, framför effektivare produktionskostnader. Påståendet att företagsstandarder skulle ha den största effekten för företagen strider dock mot SIS teori om att internationella standarder har den största nyttoeffekten, eftersom den omfattar ett större antal aktivitetsskeden (se nedan under internationella standarder), och vi menar att företagsstandarder förvisso har en positiv effekt, men den är lägst bland nivåerna. Verksamhetsstyrningsstandarder, såsom ISO 9000, har en påvisad positiv effekt på företagsnivå för företag med stora försäljningsvolymer 37. För företag med låga försäljningsvolymer, är kostnaderna större än besparingarna. I situationer där det inte finns en standard, uppstår det ett flertal problem och konsekvenser av detta. Wayne Eckerson 38 ger ett exempel på detta ifrån Business Intelligence (BI) industrin, inom vilken det ännu inte har genomförts en genomgripande standardisering inte ens på företagsnivå. Företag har i dag i genomsnitt 3,4 olika BI verktyg, vilket innebär att en del har fler verktyg, en del färre. Några företag har upp till 25 olika verktyg. Denna stora mängd av olika verktyg för med sig en rad negativa konsekvenser; kostnaderna för att stödja denna flora av verktyg blir onödigt stora, företaget får betala flera olika mjukvarulicenser, flera BI verktyg kräver självständiga servrar, vilket därmed resulterar i ett ökat behov av hårdvara och administration, slutanvändarna måste tränas i ett flertal olika produkter och företagets supportfunktion behöver lära sig att underhålla flera olika produkter. Dessutom får företag med flera olika produkter normalt extremt svårt att kunna utnyttja olika data warehousing lösningar, i vilka data från hela företaget kan behöva konsolideras. Baserat på Wayne Eckersons artikel kan man ju förundras över att insikten om behovet av att standardisera företags IT, ännu inte är vidare spridd och praktiserad. Sammanfattningsvis och baserat på ovan källor menar vi att de ekonomiska effekterna av företagsstandarder är besparingar, under förutsättning att det är stora volymer som standardiseras. Företagsstandarders relativa betydelse gentemot de övriga nivåerna finns det delade meningar om, men vi hävdar att företagsstandarder bör vara lägre relativt de andra nivåerna Industristandard Industristandarder formar en samlig av harmoniserade tekniska regler. Denna kodning av kunskap kan hjälpa företag att samarbeta och skapa strategiska allianser. Företagen i DIN: s 39 undersökning svarade att standardiseringens effekt på samarbete med konkurrenter var positiv. När det gäller relationen till leverantörer och kunder, är industristandarder (industrywide) de främsta instrumenten för att minska transaktionskostnader och säkra marknadsmakt över leverantörer och kunder. Dessa industristandarder spelar en vital roll i vår allt mer globaliserade värld. DIN: s studie visar vidare på att industristandarder ger fördelar för individuella företag som använder dem som strategiska marknadsinstrument. 36 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 37 Wilson, James P, Walsh, Mary Anne T & Needy, Kim LaScola (dec 2003) 38 Eckerson, Wayne (mars 2004) 39 DIN German Institute for Standardization (issue not dated)

19 Uppsats EMBA BD & IT 19 I genomsnitt tar det fem år att skapa en industristandard, dessa standarder är typiskt relevanta på marknader där produktlivscykeln är längre än fem år. Både privata industristandarder och industry-wide standarder gav generellt sätt samma svar, varför de här inte behandlas olika. Sammanfattningsvis och enligt ovan källa, möjliggör industristandarder kostnadsbesparingar, men är endast relevant för standarder med längre produktlivscykler än fem år. Vidare kan man fundera på vilka effekter industristandarder har på företag som inte är med i den allians för vilken en standard skapas. Med största sannolikhet är effekten motsatt för dessa företag, vilken kan betyda att det för industrin totalt sett är negativt Nationell standard Enligt SIS 40 har den nationella standardiseringen som huvuduppgift att täcka det totala aktivitetsnätet från naturtillgångarna till konsumenten inom landet, inbegripet hälso- och säkerhetsaspekter och miljöskydd. Allt eftersom den internationella standardiseringsverksamheten förstärks kommer nationell standard i första rummet att tjäna som instrument för tillämpning av internationell standard. I andra hand behandlas ämnesområden som ännu inte tagits upp på internationell nivå. Syftet är å ena sidan att förhindra fortsatt nationell varianttillväxt och å andra sidan att åstadkomma ett underlag för diskussioner på internationell nivå. Detta innebär att nya nationella standarder mer och mer utvecklas med sikte på global tillämpning. Trots det faktum att det existerar motsatta nationella standarder, är det faktum att standarder finns positivt enligt DIN 41, eftersom de tydliggör vilka nationella karaktäristika som är gällande vid nationella investeringar för framförallt utländska producenter och konsumenter. När ett nationellt företag som deltar i standardiseringsprocessen, ögonblickligen applicerar standarder, får företaget en konkurrensfördel avseende kostnad och kvalitet. Med hänsyn taget till teorin kring internationella standarder, menar vi att nationella standarder endast bör resultera i en positiv ekonomisk effekt i de fall då det inte finns någon motsvarande internationell standard. Sammanfattningsvis och enligt källorna ovan, skall nationella standarder både kunna ge viss besparing och ökad intäkt. Detta stämmer dock inte med den globalisering som sker i och med EU och dess New approach då den bör leda till att nationella standarderna får mindre betydelse och de internationella standarderna större betydelse Internationell standard Enligt SIS 42 har den internationella standardiseringen som sitt huvudmål att harmonisera de olika nationella standarderna, för att därmed befrämja ett obehindrat flöde av varor och tjänster mellan länderna, liksom en effektiv samordning av gemensamma vetenskapliga och tekniska projekt. 84 % av de av DIN 43 undersökta företagen använder internationella standarder som en del av deras exportstrategi, för att anpassa sig till utländska standarder. 39 % av företagen såg förbättrade samarbetsmöjligheter, och 36 % belönades genom att de fick ett större urval av möjliga leverantörer. De flesta företagen följer internationella standarder eftersom det ger en ökad export. 40 SIS handbook 151 (1982) 41 DIN German Institute for Standardization (issue not dated) 42 SIS handbook 151 (1982) 43 DIN German Institute for Standardization (issue not dated)

20 Uppsats EMBA BD & IT 20 Harmoniserade internationella standarder resulterar i att företagen reducerar sina tradingkostnader. 62 % av de undersökta företagen sa att internationella standarder förenklar även kontraktuella överenskommelser. 46 % av de företag som anpassat sig till internationella standarder svarade att de sparat pengar eftersom de därmed inte behövt anpassa sina produkter för exportmarknaden. 54 % av företagen säger att internationella standarder har reducerat inträdesbarriärerna till deras sektor. Med en ökad globalisering finns ett ökat behov av enhetliga standardsystem på globalnivå. Mer än en tredjedel av de undersökta företagen mötte ökad konkurrens på grund av internationella standarder. Klaus Wallner 44 menar att stödet för internationella standarder främst kommer från producenter i länder med hög standardiseringsgrad. Detta skulle innebära att beroende på om de intervjuade företagen i DIN: s studie kommer från länder med hög standardiseringsgrad, är de positiva svaren från dessa företag inte relevanta för företag i samtliga länder. Enligt SIS handbok beror omfattningen av en standards nyttoeffekter på antalet aktivitetsskeden. En standard som påverkar ett fåtal aktiviteter är av mindre värde än en som påverkar ett stort antal aktivitetsskeden. Detta innebär att en överordnad standard alltid ger högre vinst än en oberoende standard på lägre nivå, eftersom den senare täcker ett mindre antal aktivitetsskeden. Om ett företag antar en nationell eller internationell standard, kommer denna att täcka ett antal aktiviteter utanför företaget, t ex drift och service av en produkt. Tillskottet i aktivitetsantalet resulterar i högre nyttoeffekter från aktivitetskeden inom företaget, som tidigare täckts av oberoende företagsstandarder. Detta beror på olika immateriella återmatningar t ex lättare kommunikation, större informationsflöde och bättre samordning i allmänhet. Tillämpning av en standard på högsta nivå (d v s internationell framför nationell- och företagsstandard) kommer följaktligen att resultera i största möjliga effekt. Källorna ovan visar på att internationella standarder resulterar både i kostnadsbesparingar och i intäktsökningar, men även ökad konkurrens. Dessutom ger internationella standarder större nyttoeffekter än något annan standardnivå. Dock skall man tänka på att dessa källor baserar sitt resonemang på studier av företag i länder, vilka håller en hög nivå i de flesta standarder Ekonomiska effekter för olika standardaspekter Artikelstandard En studie 46 har gjorts bland några få utvalda svenska industriföretag för att påvisa vad den administrativa kostnaden för en ny standarartikel skulle innebära (i valt fall en mutter). Studien visar att kostnaden att införa en ny standardartikel, istället för att använda befintliga artiklar kostar SEK Kostnaden avser vad det kostar att införa artikeln och behålla den i systemet tills den fasas ut. Det finns alltså stora pengar att spara genom variantreduktion eller begränsning. 44 Wallner, Klaus (1998) 45 SIS handbook 151 (1982) 46 Bjälkeson, Rasmus och Löfstrand, Anders (2003)

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? World Quality Day, 12 november 2009 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem SIS, Swedish Standards

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451. RoHS Miljö En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning SEK Handbok 451 Utgåva 1 SEK Handbok 451 Utgåva 1 Januari 2016 RoHS Miljö En handledning

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Vill du veta mer? Standarder. Redaktion Camilla Axelsson, SIS. Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS

Vill du veta mer? Standarder. Redaktion Camilla Axelsson, SIS. Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS Vill du veta mer? Stig Pettersson (projektledare) SIS, Projekt Förpackningar 112 89 STOCKHOLM Tfn: 08-13 62 50 Fax: 08-618 61 28 Bengt G Nilsson (ordförande) Tetra Pak International AB Tfn: 046-36 46 38

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Dnr 2008/50 1 (15) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Generellt I samband med regeringens beslut om Handlingsplan för e-förvaltning 1 fick 70 myndigheter i

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Hos oss är kunskap standard

Hos oss är kunskap standard Abonnemang Sveriges största tekniska förlag SIS Förlag AB ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Vi erbjuder alltid aktuell information och kunskap om tekniska lösningar och hur de tillämpas,

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Värdeskapande i hälso- och sjukvård

Värdeskapande i hälso- och sjukvård Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning 1 (6) Handläggare direkttelefon Planering och Normering Ert datum Er beteckning Göran Nordström, 011-19 11 22 2002-03-22 M2001/4139/Hs Miljödepartementet Ivar Frostenson Enheten för hållbart samhällsbyggande

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

Standardisera mera! - En studie av företags deltagande i en standardiseringsprocess. Marcus Roos & Johan Berg

Standardisera mera! - En studie av företags deltagande i en standardiseringsprocess. Marcus Roos & Johan Berg Standardisera mera! - En studie av företags deltagande i en standardiseringsprocess Marcus Roos & Johan Berg Förord Först vill vi börja med att rikta ett tack till SIS och Olle Axenborg som hjälpt oss

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Affärsdokument Teori. Innehåll Inledning... 2 Vad är ett affärsdokument... 2 Standarder... 3 Lite om mått och format... 4

Affärsdokument Teori. Innehåll Inledning... 2 Vad är ett affärsdokument... 2 Standarder... 3 Lite om mått och format... 4 Affärsdokument Teori Innehåll Inledning... 2 Vad är ett affärsdokument... 2 Standarder... 3 Lite om mått och format... 4 1. Inledning 2. Vad är ett affärsdokument? 3. Standarder 4. Lite om mått och format

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 Fastställd/Approved: 2014-02-26 Publicerad/Published: 2014-02-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish; engelska/english ICS: 01.140.30; 04.050; 33.040.40;

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Vad är SIS och standardisering?

Vad är SIS och standardisering? Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2008-07-31 4 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Projektet innebär i huvudsak svensk medverkan i

Läs mer

RAPPORT. Konsumentprodukter. funktions- och säkerhetsstandardisering samt laboratorieprovning. Utredning av Björn Folcker

RAPPORT. Konsumentprodukter. funktions- och säkerhetsstandardisering samt laboratorieprovning. Utredning av Björn Folcker RAPPORT 2000:9 Konsumentprodukter funktions- och säkerhetsstandardisering samt laboratorieprovning Utredning av Björn Folcker FÖRORD Denna utredning har jag gjort på uppdrag av Konsumentverket. Utredningen

Läs mer

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05 CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: Införda ändringar Avsnitten 5.8, betalning av faktura utsänd av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS Lönsam verksamhet Elforsk, 2014-11-05 Elisabeth Darius, tf VD, SIS Agenda 1. Standardisering och standarder är lönsamt 1. Alltmer intressant att mäta 2. Vi vet det! 3. Hur har andra mätt? 2. SIS och SIS

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och kvalitet.

Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och kvalitet. Fråga 1. QUPER Påstående: QUPER är en modell för att elicitera krav Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. 1 Idag är hanteringen av standarder både enklare och mer riskabel Med denna broschyr vill vi hjälpa dig som användare och köpare av nationella och internationella

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Ordlista CE- märkning

Ordlista CE- märkning Ordlista CE- märkning Ordlista CE-märkning Fackord och fackuttryck på svenska och engelska med förklaringar på svenska. Anmält Organ Notified bodies Anmälda Organ är anmälda till EU-kommissionen som behöriga/ackrediterade

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer