TEORINS TILLÄMPNING I PRAKTISKT UTVÄRDERINGSARBETE, NÅGRA REFLEKTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEORINS TILLÄMPNING I PRAKTISKT UTVÄRDERINGSARBETE, NÅGRA REFLEKTIONER"

Transkript

1 TEORINS TILLÄMPNING I PRAKTISKT UTVÄRDERINGSARBETE, NÅGRA REFLEKTIONER Göteborg i november 2009 Claes Rossby Kursen Lärande utvärdering och följeforskning, Högskolan i Halmstad, ht 2009

2 TEORI VS PRAKTIK. PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Två utgångspunkter för denna uppsats: 1/ Mina erfarenheter är praktikerns. Jag har arbetat inom industrin under mer än trettio år i olika funktioner. Lärdomarna är tydliga. För att lösa ett problem eller för att göra en plan för ett framtida projekt måste man arbeta strukturerat, målmedvetet utifrån en fastställd tidsplan. Börja med att analysera situationen, definiera sedan de olika handlingsalternativen. Utvärdera och välj sedan de mest lämpliga åtgärderna. Besluta om vem som gör vad i projektet. Bestäm sedan tidsplanen. Starta projektet, följ arbetet och utvärdera sedan resultaten. Blev resultaten som förväntat? Vad gick fel? Vilka lärdomar gav oss arbetet? Hur utnyttjar vi den kunskapen i nya projekt? Ansatsen är rationell och logisk, helt enligt skolboken. Då vi har att göra med människor, inte maskiner, uppstår olika störningar på vägen. Den ansvarige måste vara insiktsfull och sensibel, dvs kunna agera på lämpligt sätt då irrationella faktorer påverkar arbetet. En annan viktig regel är att analysen inte får drivas in absurdum. Det går aldrig att i förväg hitta den absoluta sanningen eller kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Därför gäller regeln att vi drar ett streck i analysarbetet när vi fått en rimlig kunskap och sedan fokuserar på att utföra de beslutade åtgärderna. Det är bättre att göra något än att fortsätta tänka. Det är bättre med tio beslut, varav x är felaktiga än att inte göra något. 2/ En teori får aldrig bli ett självändamål. När så är fallet hör frågan hemma hos akademin. Samtidigt är en modell som går att översätta till verkligheten ett gott stöd i arbetet. En bra teori hjälper till att strukturera arbetet, att bringa ordning & reda i ett projekt. Vilka krav skall man ställa på en dylik modell? Den måste vara tillräckligt enkel för att kunna utnyttjas i det operativa arbetet. Ju mer komplex modell, ju fler parametrar i modellen, desto svårare att använda den. Vid behov skall modellens parametrar kunna kvantifieras. Några exempel, i början av 1970-talet arbetade jag som produktchef på Mölnlycke AB (nuvarande SCA). Företaget hade ett tätt samarbete med Handelshögskolan i Göteborg i syfte att implementera lämplig forskning i marknadsföringsarbetet. Jag utsågs till testobjekt. I ett projekt testade vi två konsumtionsmodeller och en modell för ett datorbaserat informationssystem: a/ Howard-Sheth model for consumer decision making b/ Roger s consumption model c/ Computerized Business Intelligence System Alla tre teorierna provades i det praktiska arbetet. Howard-Sheth fungerade inte. Modellen var för komplicerad. Den tredje teorin fallerade då datortekniken inte var tillräckligt 2

3 användarvänlig. Roger s teori däremot var enkel, tydlig och kom att fungera väldigt bra i lämpliga sammanhang. Teorin använder jag fortfarande när tillfälle ges! Modellen är enkel att använda och den förstås av tredje man utan större problem. Där finns en tydlig logik som är lätt att greppa. Således är den ett gott stöd i marknadsföringsarbetet. För mig är detta ett mycket bra exempel på en för praktikern bra teori som skapar struktur, hjälper till att planera arbetet på ett ordnat sätt och med möjlighet att sätta siffror på de olika delarna i modellen. TEORIER I LÄRANDE UTVÄRDERING, REFLEKTIONER Med risk för att svära i kyrkan upplever jag att bokens teorier ofta är abstrakta och svåra att konkretisera. Kopplingen till verkligheten känns diffus. Teoribildningen kan lätt uppfattas som ett självändamål där målet för forskaren är kopplat till hans/hennes position i forskarvärlden. Samtidigt säger ibland teorierna samma sak om än uttryckt på olika sätt. Ibland är modellerna så pass komplexa att de blir svårgreppbara. Problemet är identiskt med det generella problemet att akademin ibland har svårt att kommunicera med industrin och vice versa. Man talar olika språk utifrån olika referensramar. Detta ser jag ibland tydligt i mitt arbete på Chalmers. Inom teorin finns två modeller som kan utgöra ett bra stöd i utvärderingsarbetet. Den första är INTRESSENTMODELLEN. Modellen är enkel och hjälper utvärderaren att identifiera de parter som på något sätt är kopplade till, direkt eller indirekt, det aktuella projektet. Inte minst med tanke på vikten av att ha ett fokus på lärandet i projektet hjälper modellen till att inte glömma bort någon intressent. Den andra teorin är PROGRAMLOGIK, presenterad i kapitel sex i boken. Modellen är till god hjälp för att strukturera arbetet i projektet. Likheten är stor med de principer som tillämpas inom industrin i projektarbete. Där finns också klara paralleller med de mallar som används vid framtagningen av ett företags affärs- eller marknadsplan. Bägge teorierna är tydliga, enkla och lätta att åt sig för utvärderaren. De går att implementera i ett utvärderingsuppdrag utan problem. TVÅ TEORIERS TILLÄMPNING I ETT UTVÄRDERINGSPROJEKT Den första teorin att nyttja är INTRESSENTMODELLEN.. Innan utvärderingsarbetet börjar måste projektledaren identifiera vilka människor eller organisationer som har ett intresse av projektarbetet, både resultaten i sig och under vägen fram till målet. Några exempel på berörda parter: a/ Projektets ledning. De vill ha feedback på hur de lyckats med arbetet. Nåddes målen? Vilka långsiktiga effekter kan identifieras? Vilka lärdomar kan man dra inför framtiden? b/ Deltagare i de olika projektaktiviteterna. Hur upplevde de projektet? Positiva resultat, problem, besvikelser? c/ Projektägare. Vilka blev resultaten? Långsiktiga effekter? Lärdomar inför framtida projekt? Problem under projektarbetet? Vad gjordes bra i projektet? 3

4 d/ Finansiär. Frågorna liknar de som projektägaren vill ha svar på. Samtidigt har finansiären ett intresse att kunna översätta lärdomarna till nya projekt i vilka finansiären har ett intresse. Om finansiären är, ex.vis., ESF-rådet skall de kunna ge relevant feedback till nya, planerade, projekt inom samma område. Som framkommit under kursens diskussioner är detta en stor och svår utmaning för ESF-rådet. e/ Aktörer som planerar liknande projekt. Se ovan punkt d/. De praktiska problemen med att överföra lärdomarna till nya projektägare är stora. Hur man löser de problemen ligger utanför denna uppsats. f/ Andra aktörer som direkt eller indirekt har ett intresse av projektets resultat eller långsiktiga konsekvenser. Sådana aktörer kan vara branschorganisationer, myndigheter eller departement. Ansvaret för ett delge dessa parter lärdomarna vilar på projektägare, utvärderare och finansiär. För utvärderaren gäller att i rapportarbetet ha i minnet att alla ovan nämnda parter har ett intresse av att få ta del av lärandet i projektet. Det skapar vissa, intressanta, problem. De olika intressenterna har olika agendor och referensramar. Vilket språk skall utvärderaren använda? Akademisera språket eller använda vardagsprosa? Hur tydlig kan han/hon vara i sina slutsatser? Den andra modellen är PROGRAMLOGIK. Den beskriver ett projekt i fem på varandra följande steg, en förväntad orsakskedja. Syftet med modellen är att ge alla inblandade parter en gemensam problembild. Den beskriver sambandet mellan åtgärder och resultat. Utvärderare och projektdeltagare får en gemensam bild av och förståelse för projektet. Inget projekt kan drivas utan ej förutsedda störningar och problem. Med hjälp av modellen kan nödvändiga justeringar göras av projektarbetet utan att fokus går förlorat. De fem (sex) stegen: a/ Analys. Den ingår inte i modellen men jag förutsätter att den, implicit, är utgångspunkten för uppläggningen av projektet. Ju bättre analys desto bättre projekt. Min erfarenhet är att projekt understundom sjösätts utan nödvändig analys. En god analys kan resultera att det antagna problemet inte är det sanna. Och att det sanna problemet förutsätter helt andra åtgärder än de planerade. Jag lärde mig en gång att analys, analys, analys är grunden för allt framgångsrikt arbete Under kursen presenterades under en föreläsning tekniken PROBLEMTRÄD. Med utgångspunkt i ett huvudproblem analyseras på ett strukturerat sätt problemets orsaker och efftekter. Trädets rotsystem är orsakerna och trädets krona effekterna av problemet. Verktyget är ett utomordentligt hjälpmedel för att identifiera de grundläggande orsakerna och effekterna av ett problem. Efter avslutad analys kan de ansvariga se var man måste sätta in åtgärder, vilka som är berörda och vilka typer av aktiviteter som krävs. Noteras kan att Toyota använder samma verktyg när man identifierar ett problem eller ett fel i produktionen. Ett exempel, en bil läcker olja. Effekterna är givna, misslynta bilägare och dåligt renommé. Orsak, dålig plugg i oljetråget. Byt plugg. Fråga, varför läckte pluggen olja? Svar, felaktig specifikation. Åtgärd, förändra specifikation. Fråga, varför var specifikationen fel? Orsak, inköpspriset viktigast parameter. Fråga, varför var priset viktigast för inköparen? Svar, 4

5 inköparen premierades för billiga inköp. Åtgärd, förändra premieringen av inköpare. Fokus inte bara på priset utan koppling till kvalitet. b/ Resurser. Pengar i form av en budget är självklart basen för arbetet. Kompetenta projektdeltagare är ett annat självklart krav. Projektledaren måste också besitta de egenskaper och erfarenheter som krävs för att driva projektet framåt utifrån den tidsplan som gäller. Han/hon måste samtidigt kunna bedöma resultaten och effekterna av de planerade åtgärderna. Utan det långsiktiga seendet finns risken att de kortsiktiga åtgärderna blir självändamål utan att de önskade resultaten uppnås. Det kortsiktiga utfallet blir viktigare än de långsiktiga effekterna. Lärandet från tidigare projektarbete minskar risken för felaktiga prioriteringar. Utvärderaren skall här kunna ingripa om han/hon ser de problem som undgått projektledaren. c/ Aktiviteter. Här specificeras de olika åtgärder som planeras. Ju tydligare planering desto bättre kontroll på projektet, inte minst budgeten. d/ Utfall. Under denna punkt kan man kvantifiera resultaten av aktiviteterna. Ex.vis, hur många utbildningsprogram har genomförts, hur många deltagare hade kurserna osv. Här finns risken att projektledaren fastnar. Som skrivs i kapitel sex i boken, görandet hamnar i fokus, inte de uppnådda (utbildnings)resultaten med ty åtföljande långsiktiga effekter. Aktiviteterna blir självändamål. Synsättet blir statiskt. Utvärderaren har ett ansvar att ingripa om han/hon ser att projektledaren gör denna suboptimering. e/ Resultat. Vilka blev de faktiska resultaten av genomförda aktiviteter? Har projektdeltagarna fått en ökad kunskap eller kompetens? Hur skall man mäta resultaten? Går de att kvantifiera? Svårigheterna är många när det gäller att konkret beskriva resultaten av de olika aktiviteterna. f/ Effekter. Det långsiktiga målet är naturligtvis att projektdeltagarna efter genomförda program skall utföra sina respektive arbetsuppgifter på ett bättre sätt än tidigare. De yttersta konsekvenserna kan vara att i ett industriprojekt produktionskostnaderna sjunker eller en produkts kvalitet förbättras, dvs att företagets konkurrenskraft ökar. Rimligtvis är detta effekter som företaget kan mäta och kan således verifiera konsekvenserna av det genomförda projektet över tiden. För att sammanfatta, metoden ger ett bra stöd åt projektledaren och utvärderaren. Samtidigt kan inte verktyget spegla alla faktorer som påverkar ett projekt. Man måste vara beredd att revidera programlogiken allt eftersom projektet utvecklas. Oplanerade händelser kan tvinga fram en revision av planen och arbetet. Under hela projektarbetet genereras ett lärande som utvärderaren skall fånga upp, dokumentera och föra vidare till projektets intressenter SLUTORD De beskrivna modellerna är exempel på teorier som går att tillämpa i det praktiska utvärderingsarbetet. De är enkla, går att konkretisera och lätta att beskriva för tredje man, som projektledaren. Man skall samtidigt vara medveten om att modellerna aldrig kan beskriva hela sanningen och att verkligheten hela tiden kan kräva revisioner av planer och anpassningar. För mig som praktiker och utvärderare kommer INTRESSEMODELLEN och PROGRAMLOGIK att användas i framtida utvärderingsuppdrag. 5

6 PROBLEMTRÄDET är ett verktyg som kompletterar de två modellerna. En konsekvent genomförd analys innan ett projekt definieras ökar sannolikheten för att projektet kommer innehålla de element som är relevanta. När projektet avslutats kan de uppnådda resultaten och långsiktiga effekterna verifieras gentemot trädets rotsystem och krona. Således ännu ett gott exempel på att en teoretisk modell kan användas för att beskriva verkligheten. Några slutreflektioner. Min utgångspunkt för denna uppsats har varit praktikerns. En god teori är för mig som utvärderare något som kan appliceras på verkligheten. Den hjälper mig att på ett ordnat sätt beskriva och följa ett projekt. Modellen eller verktyget kan aldrig spegla hela sanningen. Utvärderarens intuition och erfarenhet måste komplettera teorin. Saker händer alltid som gör att planer måste revideras eller ifrågasättas. I kursen har vi presenterats för olika forskares teorier och resonemang. Vissa modeller har varit mycket komplexa, innehållit många olika parametrar. För mig är de inte mindre intressanta. De ger mig inte den hjälp jag behöver. De passar tillsvidare bäst inom forskningen. Jag slutar med de tre ord som mitt yrkesliv lärt mig: ANALYS, ORDNING OCH REDA. 6

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Vad är ett examensarbete?

Vad är ett examensarbete? Vad är ett examensarbete? Språkteknologiprogrammet Vårterminen 2008 Examensarbete fördjupning i ämnet tillämpning av förvärvade kunskaper bedriva självständigt arbete muntlig och skriftlig presentation

Läs mer

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Smartare inköp genom tidig dialog

Smartare inköp genom tidig dialog STEG FÖR STEG Smartare inköp genom tidig dialog 1 Denna guide riktas till dig som vill göra smartare inköp genom att använda dig av tidig dialog. Tidig dialog innebär att upphandlande myndigheter träffar

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy

Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy 1 (6) Ändringshistorik Datum Version Beskrivning av ändring Vem 2014-01-07 PA1 Initial version Torulf Lind 2014-01-07 PA2 Uppdatering roller Torulf Lind 2014-01-17

Läs mer

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt)

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt) ARKEOLOGISK TEORI Lars Blomqvist (Bägerfeldt) Omslagsidé: Vill du bara förstå mer genom att titta i nyckelhålet, eller vill du ta steget till handling och öppna dörren? Lars Blomqvist (Bägerfeldt). Falköping

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Bild Riktlinjer för styrdokument

Bild Riktlinjer för styrdokument Bild Riktlinjer för styrdokument Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-04-24, 49 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Policy för informationssäkerhet

Policy för informationssäkerhet .. - T C Q o,.. e Policy för informationssäkerhet Landstingsdirektörens stab augusti 2015 CJiflt LANDSTINGET BLEKINGE Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande...

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

PRISSÄTTNING UTAV PRODUKTER

PRISSÄTTNING UTAV PRODUKTER 2011-01-12 MDH PRISSÄTTNING UTAV PRODUKTER Produktutveckling 3 Fredrik Nyberg Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Prissättning... 3 Samspel... 5 Exempel... 6 Källförteckning... 8 1 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Arbetsdokument: Att driva förändring med kommunikation

Arbetsdokument: Att driva förändring med kommunikation 1/11 Arbetsdokument: Att driva förändring med kommunikation Detta dokument innehåller: Vägledning för att skapa en handlingsplan för din förändringskommunikation i fyra faser: Fas 1: Kommunikation i insäljningsfasen

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS?

4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS? 4 VAD KÄNNETECKNAR EN PROCESS? 4.1 SAMBANDEN ÄR PROCESSENS NYCKEL Ordet process kommer av latinets processus vilket betyder framåtskridande. Och framåt kommer man genom att var aktiv. En process består

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH19, Företagsekonomi: Examensarbete i strategic management på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Strategic Management Undergraduate Level,

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

Att arbeta i projekt. Innehåll - Projektledning. Hur berör projektarbete mig. Vad är ett projekt

Att arbeta i projekt. Innehåll - Projektledning. Hur berör projektarbete mig. Vad är ett projekt Att arbeta i projekt något du inte är ensam om Mattias Nilson Livsmedelsteknik 1 2 Vad är ett projekt Temporär ansträngning för att uppfylla ett specifkt mål under en given tidsram Unikt Tidsbegränsat

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Ledarutvecklingsprogram

Ledarutvecklingsprogram Kalmarsundsregionens arbetsgivarring erbjuder i samverkan med Indigo Management Ledarutvecklingsprogram UGL + 2+2+2+2+1 dagar Hur hanterar du att bli chef över dina tidigare kollegor? Vilken ledarstil

Läs mer

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Styrning av Program och Projekt Vision Initiering Definiera omfattning Formulera slutmål Precisera arbetssätt

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN

HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Att handleda handledaren som förebild Diskussion Handledningssamtal Handledningsprocessen Tips för lyckad handledning

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning Avtal om lokal lönebildning..3 1 Avtalets omfattning 4 2 Lönebildningens syfte och förutsättningar.. 4 3

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-05-21 Inbjudan: Nyckelstrategier: Skapa aktiviteter som synliggör lärandet, Att ge feedback som utvecklar lärandet. Anders Ullberg visar oss IT-baserade pedagogiska

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal

Läs mer

Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt

Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt Detta arbetsdokument innehåller följande: Tips och råd kring kontraktets innehåll Förslag till agenda för kontraktsformuleringen Prioriteringslista Kommunikationskontraktet

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Inför examensarbetet, 15 hp. Examensarbetsprocessen ht-16

Inför examensarbetet, 15 hp. Examensarbetsprocessen ht-16 , 15 hp Examensarbetsprocessen ht-16 Vad innebär? Ett självständigt arbete (i undantagsfall två och två) Att under 10 veckor lösa en ingenjörsuppgift och avrapportera arbetet i form av skriftlig rapport

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa: Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer