Entreprenörskap i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap i skolan"

Transkript

1 Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Entreprenörskap i skolan En fallstudie Entrepreneurship in School A Casestudy Marija Linser Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare Lärarutbildning 90hp Examinator: Ola Fransson Handledare: Haukur Viggòsson

2

3 Sammanfattning Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vad entreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och som undersökningen ska svara på är följande: Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna att de lär sig entreprenörskap? Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande? Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande? Har eleverna inflytande på undervisningen? Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande? Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande och motivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som har valts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäter och intervjuer. Då kvalitativ och kvantitativ metod används har vissa antaganden gjorts om undersökningens förhållningssätt till verkligheten som har resulterat i att kvantitativa resultaten presenteras i procentsatser men diskuteras endast som tendenser hos eleverna. Entreprenörskap är ett mycket aktuellt ämne i skolsammanhang och sedan 2011 finns det infört i läroplanerna. Några tidigare undersökningar visar att många skolor har börjat använda sig av olika aktiviteter för att främja entreprenörskap långt innan det blev inskrivet i läroplanerna (se Holmgren, 2007; Nutek, 2005; Skolverket, 2010b). Forskarnas och politikernas intresse för samma fenomen har förstärkt ämnets betydelse. Resultaten av denna undersökning har visat att många olika aktiviteter för att främja entreprenörskap används men också att undervisning inte är dialogisk och att betygsättning främjar faktakunskaper framför de efterfrågade entreprenöriella förmågorna. Några intressanta frågor har väckts kring bedömningen och sambandet mellan bedömning och motivation som skulle kunna vara ett intressant område att utforska. En annan fråga är vad som kan göras för jämställdhet i skolan men också hur gapet mellan kvinnliga och manliga företagare kan minskas med hjälp av skolan. Några forskare har börjat intressera sig för området vilket är mycket positivt.

4 Nyckelord: betygssättning, entreprenör, entreprenöriell pedagogik, entreprenöriellt lärande, entreprenörskap, entreprenörskapsutbildning, genus, jämställdhet, lärande, motivation

5 Innehållsförteckning Entrepreneurship in School... 1 Sammanfattning Inledning Syfte och problemställning Litteratur Centrala begrepp Entreprenör Entreprenörskap Entreprenöriellt lärande och entreprenöriell pedagogik Entreprenöriell och traditionell skola Bakgrund i Sverige Entreprenörskapsutbildning Hur lär sig entreprenörer? Motivation Elevstrategier och betyg Jämställdhet i skolan Entreprenörskap och genus Metod Metodval Tillförlitlighet Etiska överväganden Proceduren Analys Diskussion om begreppsanvändningen och tillvägagångssättet Resultat och analys Om entreprenöriellt lärande Egenskaper Inflytande, betyg och genus Kunskaper i att starta och driva eget och UF Diskussion Elevernas motivation... 41

6 6.2 Kunskap i att starta och driva eget, UF och kön Entreprenöriella kompetenser Genus Slutsats Referenslista Bilagor Bilaga 1. Enkätfrågor Bilaga 2. Intervjufrågor... 56

7 1 Inledning Sedan några decennier tillbaka är entreprenörskap, företagsamhet och entreprenörskapsutbildning mycket aktuella och omtalade ämnen vilket återspeglas i mängder av forskning på området och uttalanden från politiker i Sverige och utomlands. Den senaste ekonomiska krisen, med allt högre arbetslöshet bland unga människor, gör ämnet ännu viktigare. Tidigare har det funnits tankar om att entreprenörskap i skolan skulle väcka intresse för entreprenörskap hos ungdomar och hjälpa till att minska arbetslösheten. Entreprenörskapsutbildning idag anses ha många fördelar jämfört med traditionell utbildning. De senaste åren har forskare såväl som politiker fört fram förslag om att entreprenörskap ska finnas inskrivet i läroplanerna för att garantera att entreprenörskap i skolan blir av nationellt intresse (se t ex Nyström & Wikström, 2009). Entreprenörskap är inget entydigt och okomplicerat begrepp, det har använts i många olika sammanhang och med olika betydelser genom tiderna. Entreprenörskap har både en bredare och snävare betydelse och omfattar allt från att utveckla vissa egenskaper och attityder som uppfattas som värdefulla för entreprenörer men också i vardagslivet och för fortsatt utbildning till färdigheter i att starta, driva och utveckla ett företag. Entreprenörskap och företagande finns i läroplanen för gymnasieskolan som någonting som ska inkluderas i skolans sammanhang och är relevant och aktuellt för alla lärare, inte endast lärare i de ekonomiska ämnena. Denna undersökning ska därför belysa elevernas tankar om entreprenöriellt lärande och kan användas av lärare att hitta inspiration och sin väg till en entreprenöriell skola, samt att peka på områden som behöver utforskas. 7

8 8

9 2 Syfte och problemställning Syftet med detta arbete är att fånga elevernas uppfattningar om vad entreprenöriellt lärande är i deras skola och hur det bedrivs. Skolan jag valt för undersökningen är en gymnasieskola vilken ligger i södra Sverige och som jag kommer att kalla för Bokskolan. Målet med undersökningen är att kartlägga elevernas uppfattningar om deras lärande i entreprenörskap, för att kunna jämföra hur väl det stämmer med forskarnas rekommendationer på fältet och för att eventuellt identifiera intressanta områden för framtida forskning. Utgångspunkten är att entreprenörskap i skolan har blivit en viktig del av undervisningen och därför kan alla lärarstudenter ha nytta av en sådan undersökning, särskilt de, som liksom jag själv, kommer att undervisa i de ekonomiska ämnena. Forskningsfrågor kan fördelas i de frågor som handlar om entreprenörskapets innehåll och form i skolan, de frågor som kan knytas till motivation och en fråga om jämställdhet. Frågorna som handlar om entreprenörskapets innehåll och form är: Vad är entreprenöriellt lärande och hur det bedrivs i skolan? Vilken betydelse har Ung Företagsamhet 1 för entreprenöriellt lärande i skolan? Frågan om entreprenörskapets innehåll i skolan ska besvaras både i den vida och i den snäva meningen av begreppet, där med entreprenörskap i vid mening menas att skapa en positiv attityd mot entreprenörskap och främja entreprenöriella kompetenser medan entreprenörskap i snäv mening avser kunskaper och färdigheter för att kunna starta och driva eget företag (From, 2009; Johannisson et al., 2000; Leffler, 2006). Den andra frågan, om Ung Företagsamhet, ska besvara om entreprenöriellt lärande i Bokskolan kan likställas med elevföretagande 2. Detta eftersom Holmgrens studie från 1 Ung Företagsamhet (UF) är en ideell organisation som finns sedan 1980 i Sverige. Genom UF utbildningskoncept får eleverna prova på företagande genom att driva elevföretag under ett läsår. Konceptet innehåller tydliga mål och deadlines såsom att skriva affärsplan, upprätta årsbokslut och delta i mässor. Olika tävlingar för UF-företagare är inkluderade i konceptet (källor: Berglund&Holmgren, 2007; Karlsson&Olofsson, 2012; 9

10 2007, Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolor, har visat att entreprenörskap ofta används synonymt med Ung Företagsamhet i gymnasieskolor i Sverige, samt att i gymnasieskolor saknas mångfald av aktiviteter för entreprenöriellt lärande. Frågorna som beror motivation hos eleverna är: Tycker eleverna att betygssättningen motsvarar de krav som ställs på entreprenöriellt lärande? Hur stort inflytande upplever eleverna att de har på undervisningen i skolan? Ovan frågor väcktes under litteraturgenomgången och efter att enkätundersökningen var klar och de ingår i intervjustudien som är genomförd efteråt, precis som den sista fråga som gäller jämställdhet: Hur hanteras jämställdhetsfrågor i förhållande till entreprenöriellt lärande i skolan? Frågornas fokus ligger på de ekonomiska ämnena, men i intervjuerna har eleverna haft större utrymme att framföra sina åsikter om andra ämnen. 2 Elevföretag eller miniföretag är antingen ett företag som säljer riktiga produkter/tjänster eller en realistisk simulering som drivs av elever i utbildningssyfte (källa: Ekonomiska kommissionen, 2005). 10

11 3 Litteratur 3.1 Centrala begrepp Här presenteras de centrala begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriellt lärande, entreprenöriell pedagogik och entreprenöriell skola Entreprenör Entreprenör är en mycket omdiskuterad term. Landström (2005) menar att forskningen i början var fokuserad på framförallt entreprenörers personliga egenskaper. Då uppstod många av de olika definitionerna såsom entreprenör som hjälte, entreprenör som innovatör eller entreprenör som ledare (a.a.). De flesta inom forskning om entreprenöriellt lärande och entreprenörskap idag verkar vara eniga om vad en entreprenör innebär. En entreprenör ska ha förmåga att se möjligheter och förvandla idéer till handlingar, dessutom ska en entreprenör ha egenskaper såsom kreativitet, initiativförmåga, risktagande och flexibilitet (Johannisson, Madsén & Wallentin, 2000; Nyström & Wikström, 2009). Det finns dock tre olika aspekter när det gäller att beskriva en entreprenör. Den första inriktningen är mot entreprenörens beteende vilket leder till framgång, den andra är fokusering på entreprenörens egenskaper och den tredje är entreprenörens attityder (From, 2009, s. 44). Enligt From (2009) är en stor del av forskningen om entreprenörskap fokuserad just på dessa tre aspekter att beskriva entreprenören. Entreprenör förknipas ofta med företagare men Johannisson et al. (2000) poängterar skillnader mellan en entreprenör och en småföretagare på flera olika punkter. Drivkraften ska hos entreprenören vara skapande och hos småföretagren oberoende, på marknaden ska entreprenören agera interaktivt och småföretagaren reaktivt osv (a.a.). Frågan är om en klar avgränsning kan göras eller inte. Många småföretagare kan ses som entreprenörer. Det som egentligen är skillnaden är att entreprenören inte är knuten direkt till marknaden, utan kan mycket väl vara någon i den offentliga sektorn, en lärare, elev eller forskare. På så sätt är entreprenör ett bredare begrepp än småföretagare. 11

12 3.1.2 Entreprenörskap I litteraturen om entreprenörskap i skolsamanhang görs skillnad mellan entreprenörskap i vid och i snäv mening. Entreprenörskap i vid mening avser att främja personliga förmågor och kompetenser som en entreprenör anses ha, såsom kretivitet, samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga, initiativkraft och initiativtagande samt att skapa en positiv attityd mot entreprenörskap. Johanisson et al (2000). menar att entreprenörskapsutbildning handlar mer om bildning och om att utveckla centrala egenskaper hos ungdomar i en föränderlig miljö. Entreprenörskap i snäv mening avser kunskaper och färdigheter för att kunna starta och driva eget företag (From, 2009; Johannisson et al., 2000; Leffler, 2006). Detta utesluter dock inte vanlig anställning utan ska bidra till att eget företag ses som ett alternativ till anställning eller arbetslöshet i framtiden (Nyström & Wikström, 2009). En enhetlig definition av entreprenörskap saknas (Leffler&Svedberg, 2005) men trots stora variationer i hur entreprenörskapet uppfattas finns det vissa gemensamma drag. Entreprenörskap beskrivs som någonting eftersträvansvärt, kanske till och med nödvändigt i dagens samhälle eftersom det förväntas öka sysselsättningen och tillväxten. Nuteks (2005) definition av entreprenörskap citeras ofta: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Kritik som framförs inom området är att det råder en enbart positiv inställning bland forskare om entreprenörskap och att forskningen inom området är normativ och föreskrivande (From, 2009, s. 45) Entreprenöriellt lärande och entreprenöriell pedagogik För att beskriva entreprenörskap i skolsammanhang används olika begrepp med liknande eller identisk innebörd, såsom entreprenöriellt lärande, företagsamt lärande, entreprenörskap i skolan, entreprenöriell pedagogik, entreprenöriellt förhållningssätt mm (Skolverket, 2010c). Entreprenöriellt lärande, företagsamt lärande och entreprenörskap i skolan används som synonymer. Entreprenöriell pedagogik och entreprenöriellt förhållningssätt används också synonymt. Här görs en distinktion av begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenöriell pedagogik, så som de används i detta arbete. 12

13 Enligt Skolverket (2010b) definieras entreprenöriellt eller företagsamt lärande som en strävan i undervisningen att integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt som stimulerar entreprenöriella kompetenser. (s. 8) Enligt Berglund och Holmgrens (2007) undersökning som bekräftas av Skolverkets kartläggning (2010b) bedrivs entreprenöriellt lärande i skolor antingen genom enskilda aktiviteter eller som ett pedagogiskt förhållningssätt. Berglund och Holmgren (2007) betonar skillnaden så här: [ ]en pedagogik och en aktivitet handlar här framförallt om vilken ambition som finns i att integrera entreprenörskap i undervisningen. För att hårddra det så är en pedagogik alltid närvarande, eftersom det handlar om en grundläggande idé om hur lärandet praktiseras. En aktivitet däremot kan avgränsas i såväl tid som rum Skolverket (2010b) menar vidare att genom att entreprenörskap skrivs i styrdokumenten förändras skolans förhållningssätt och pedagogik genom att entreprenörskap förankras i skolans vardag. Det matchar med regeringens intentioner om att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningen. Berglund och Holmgren (2007) betonar dock att det inte finns utbildning som är helt befriad från entreprenörskap och på samma sätt finns det inte utbildning som är helt genomsyrad av entreprenörskap Entreprenöriell och traditionell skola I litteratur om entreprenöriellt lärande ställs entreprenöriell undervisning mot traditionell undervisning där entreprenöriell undervisning har övertaget. Traditionell undervisning är den dominerande praktiken i skolorna och anses vara bakåtsträvande och starkt tidstyrd. Skolämnena är separerade och isolerade, miljön är monologisk och eleverna drivs av betyg i den traditionella skolan. Entreprenöriell undervisning är däremot den nya linjen som ska ge kreativa, nyskapande och initiativtagande individer (Falk-Lundqvist, 2011; Karlsson, 2009). Enligt Falk-Lundqvist (2011) har entreprenöriell skolmiljö sin utgångspunkt i att det alltid finns flera sätt att lösa ett problem, vilket motiverar eleverna att använda sig av sin kreativitet och hitta sin väg i en given situation. En sådan skolmiljö styrs inte av rätt eller fel svar, så som en traditionell skolmiljö gör. Kunskapssynen är dock den största skillnaden mellan entreprenöriell och traditionell skolmiljö. Det traditionella lärandets kunskapssyn är att kunskapen ägs av lärare och ska föras över till elever medan det entreprenöriella lärandets kunskapssyn grundas i att kunskap förändras och är sociokulturell (a.a, s. 77). 13

14 3.2 Bakgrund i Sverige Entreprenörskapsutbildning började sprida sig på 1970-talet, för att öka markant under 1980-talet. Den etablerade sig först på universitetsnivå för att sedan bli aktuellt på alla skolnivåerna (From, 2009). I samband med att entreprenörskapets betydelse blev allt större, växte kritiken om att entreprenörskap i skolorna bedrevs på kommunal- och lokalnivå och saknar legitimitet. Olofsson (2009) beskriver en situation där regionala satsningar på entreprenöriellt lärande inte längre gav positivt resultat när det gäller kreativitet och ansvarstagande från elevernas sida, när entreprenörskapet möttes med de neokonservativa reformerna som syftar mer på faktakunskaper (s. 34). Olofsson (2009) menar också att positiva effekter på ungdomars attityder med lokala satsningar är möjliga kortsiktigt, men för en långvarig integration av entreprenöriell utbildning är förändringar i läroplaner nödvändiga. Som följd av forskarnas och politikernas växande intresse för entreprenörskap i skolsammanhang (se Holmgren & From, 2005) kom Regeringskansliets (2009) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet där det står att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet (s. 2). På Regeringens uppdrag gjorde Skolverket en kartläggning om hur arbetet med entreprenörskap bedrivs i skolor och vilka resultat som uppnåtts. Från kartläggningen framgår att otydlighet i ansvarsfördelningen gör att skolor och kommuner väljer fritt om de vill satsa på entreprenörskap (Skolverket, 2010b). Enligt samma kartläggning framgår att vissa skolor finner stöd i läroplanerna från 1994 för entreprenöriellt förhållningssätt medan andra skolor inte gör det och att arbete med entreprenöriellt lärande är beroende av enskilda lärares och andra lokala intressenters engagemang. Den nya läroplanen för gymnasieskolan, Gy11, som kom 2011 innehåller skrivning om att skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende, samt vilja att prova och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem (Skolverket, 2011a, s.7). Vidare står det att skolan ska främja entreprenörskap, företagande och innovationstänkande och på så sätt förstärka elevernas potential att starta eget. Men det handlar inte enbart om ökat antal företag bland unga entreprenörer, utan Skolverket anser att [e]ntreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhället och vidare studier (a.a., s. 7). Entreprenöriella förmågor anses vara bra både för individen och för 14

15 samhället. I styrdokumentet tas begreppet upp i ett bredare perspektiv som innebär att vissa förmågor hos individer anses vara eftersträvansvärda och ska utvecklas för livet. Enligt Skolverkets kartläggning (2010b) är entreprenöriella förmågor kopplade till elevernas utbildning och livslångt lärande. Ämnesplanen ger en annan bild eftersom det står att företagsekonomi ska omfatta även entreprenörskap som inbegriper metoder och förhållningssätt för att kunna starta, driva och vidareutveckla verksamheter (Skolverket, 2011b, s. 1). Här används begreppet entreprenörskap i en snäv bemärkelse, genom att likställa begreppet med kunskaper om att starta och driva företag. Senare i ämnets syfte står det dock att undervisningen ska stimulera kreativiteten hos eleverna och deras lust att omsätta idéer i handling (a.a). Forskning i entreprenörskap idag pågår i flera olika discipliner, såsom i pedagogik, företagsekonomi, psykologi och sociologi, men forskare är långt ifrån eniga om definitionen av de olika termerna (From, 2009; Leffler, 2006). 3.3 Entreprenörskapsutbildning Entreprenörskapsutbildning har ingen lång tradition, men sedan den tillkommit i läroplanerna har den väckt stor uppmärksamhet. Idag finns det tre inriktningar inom entreprenörskapsutbildning: om, i och för entreprenörskap. Utbildning om entreprenörskap handlar om att studera entreprenörskap som ett teoretiskt fenomen och är inriktad på innehåll. Utbildning i entreprenörskap handlar om lärande genom att vara entreprenör och utbildning för entreprenörskap är inriktad mot att skaffa en positiv attityd till entreprenörskap och skapa färdigheter för att kunna starta och driva eget (From, 2009; Johannisson et al., 2000; Leffler, 2006). Karlssons (2009) undersökning av fyra olika gymnasieprogram visar att alla program får någon slags utbildning för entreprenörskap och de flesta får också utbildning i och om entreprenörskap, vanligtvis genom Ung Företagsamhet (UF), studiebesök och projektarbete, som då är kopplat till programmets programgemensamma ämnen. I enlighet med de tre olika sätten att beskriva en entreprenör pekar From (2009) på tre olika kategorier av entreprenörskapsutbildning. Den första kategorin går ut på att förstärka de beteende som ska utgöra en entreprenör, den andra utbildningskategorin förstärker de medfödda egenskaper som en entreprenör redan har och den tredje 15

16 kategorin ska förända attityder och få fler människor att vilja bli entreprenörer. Det som alla tre kategorierna har gemensamt, enligt From (2009, s. 50) är ett oreflekterat och oproblematiserat förhållningssätt eftersom entreprenörskapsutbildningens konsekvenser och tillvägagångssätt inte diskuterats kritiskt. From representerar en av de få kritiska rösterna i annars väldigt samstämmig forskningslinje, när det gäller entreprenörskap. Nedan presenteras först den rådande, sällan kritiska linjen som numera återspeglas i läroplanen Gy11 och därefter den kritiska linjen. De flesta forskarna verkar eniga när det gäller entreprenörskapsutbildningens utformning, att den ska finnas från förskoleålder, genom hela skolgången upp på universitetsnivå. Undervisning ska utformas så att det i de lägre åldrarna handlar om att utveckla elevernas inre egenskaper, såsom kreativitet, problemlösningsförmåga och nyskapande och senare, på gymnasieskolan och på universitetet ska utbildningen fokuseras på kunskaper och färdigheter i att starta och driva ett företag (Johannisson et al., 2000; Karlsson, 2009). Men vad innebär entreprenöriellt lärande i praktiken, egentligen? Leffler och Svedberg (2005) visar i sin undersökning att de ord som oftast används i sammanhanget är samarbete, initiativtagande, kreativitet och aktivitet. Arbetsformer som används präglas av samarbete och handlingsinriktat lärande. Svårigheten för att införa entreprenöriellt lärande i skolan är den rådande traditionella utbildningen (Falk-Lundqvist, 2011; Karlsson, 2009). Nyström och Wikström (2009) menar att förändringar i skolkulturen kan vara nödvändiga för att kunna införa entreprenöriellt lärande i skolor. Vidare ska skolorna ge större utrymme för kreativitet, eget initiativ och ansvar eftersom dessa egenskaper är viktiga för livet för samtliga elever, oavsett om de tänker starta eget eller inte. Detta kan sammanfattas som en entreprenöriell kultur (a.a., s. 158). och stämmer väl med Skolverkets intentioner. (Skolverket, 2011a) Lärarna, å sin sida uppger att det största hindret för att införa entreprenörskap i skolan är tidsbrist och resurser enligt Nuteks undersökning från Frågan om entreprenörskap löper som en röd tråd genom utbildningen eller är begränsad till enstaka aktiviteter kvarstår. Berglund och Holmgrens (2007) studie visar att entreprenörskap tenderar att bedrivas genom enskilda aktiviter på gymnasieskolor istället för att integreras i utbildningen som ett pedagogiskt förhållningssätt. 16

17 Kritikerna inom forskning om entreprenörskapsutbildning framför kritik mot enigheten om entreprenörskapsutbildningens fördel gentemot traditionell utbildning (se Falk-Lundqvist, 2011; Johannisson et al., 2000; Westlund & Westlund; 2010). Problematiken utvidgas mot att entreprenörskapsutbildning är en alltför enkel modell, där en given input av föreskrivna metoder och recept alltid ger samma output (Holmgren & From, 2005). Holmgren och From menar att modellen inte kan bli så enkel och dessutom finns inte forskning som bekräftar sådana antaganden. Ett annat problem som urskiljs här är att som svar på en föränderlig och osäker omvärld föreskrivs samma recept till alla, som elevcentrerade aktiviteter, problemlösningsorientering, handlingsorientering osv. Holmgren och From reagerar dessutom på att politikernas och forskarnas synsätt på området är desamma, att alla verkar vara eniga om att entreprenörskapsutbildning är någonting eftersträvansvärt. 3.4 Hur lär sig entreprenörer? Cope (2005) menar att lärande är en dynamisk och kontinuerlig process som dessutom tenderar att bli långvarig. När det gäller entreprenörer är lärandet inte enbart koncentrerat till början av verksamheten, utan lärandet sker hela tiden, medvetet eller omedvetet. Både det förflutna, nutiden och framtiden påverkar enreprenörers lärandeuppdrag. När det gäller hur entreprenörer lär sig visar Cope att deras lärande är handlingsorienterat, learning by doing, genom att exempelvis försöka och göra misstag, lösa problem och observera och göra själv. Särskilt betydelsefulla händelser, både positiva och negativa, har stor betydelse för lärande på en högre nivå då transformativt lärande kan uppstå (Cope, 2005). Transformativt lärande är känt från vuxenlärandet och innebär att en person förändras på ett djupare och personligt plan, att personers attityder, beteende och självbild förändras (Illeris, 2007). Cope (2005) menar att det är just sådant djupt lärande som får entreprenörer att tänka nytt och göra saker annorlunda, men han förnekar inte att lärande genom särskilda stora händelser är mycket stressigt och krävande. Illeris (2007) menar att sådant lärande uppstår i stora kriser, ofta av existentiell karaktär, medan Cope (2005) visar att sådant lärande kan uppstå i samband med större händelser i verksamheten, men påverkar djupt på ett personligt plan. Men entreprenörer lär inte enbart genom större händelser. Då entreprenörer lär sig genom att göra saker, lär de sig till och med genom rutin och upprepande arbete. 17

18 Lärande genom rutinarbete har visat sig viktigt då det stegvis kan leda till högre lärandenivå och attitydförändring. En handling blir inte en lärandeprocess av sig själv, utan lärande kräver reflektion. Dessutom utgör handling och reflektion inte alltid rätt lärande, utan en person kan efter ett misstag bli ännu mer övertygad om att handlingen var rätt och upprepa samma misstag många gånger även om både handling och reflektion har ägt rum (Cope, 2005). 3.5 Motivation Falk-Lundqvist (2011) beskriver motivation som en styrkraft för vårt beteende eftersom motivation genererar de processer som får oss att handla och ger våra handlingar riktning. Motivation är ett mycket viktigt område när det gäller pedagogisk verksamhet då den anses vara drivkraften bakom lärande. Enligt Giota (2002) handlar nutida socio-kognitiv motivationsforskning om vilket slags mål eleverna strävar efter, när de löser vissa uppgifter i skolan, eleverna kan sträva mot lärandemål (och vara inre motiverade) eller prestationsmål (och vara yttre motiverade). Lärandemål innebär att eleverna har sina egna mål för lärande, såsom att skapa meningsfullhet, tillfredsställa nyfikenhet eller lära sig mer medan prestationsmål innebär att eleverna lär för att göra föräldrar och lärare glada eller för att slippa bestraffning. Skolverket (2010a) pekar på att inre motivation är mycket viktigt för entreprenöriellt lärande och nås genom att eleverna ska se till helheten. Falk-Lundqvist (2011) kopplar däremot samman motivation med meningsfullhet och menar att meningen med olika aktiviteter uppfattas på olika sätt av olika individer beroende på bland annat tidigare erfarenheter. Betydelsen av metakognition för motivation lyfts bland annat när det gäller elevstrategier, vilket utvecklas nedan. Genom att eleverna upplever mer självständighet i sitt arbete och genom att de har kontroll över lärandesituation och möjlighet att påverka beslut om hur och när uppgifterna ska göras ökar elevernas inre motivation för lärandet (Giota, 2002). På samma sätt menar Johannisson et al. (2000) att när eleverna inte får bestämma om mål och innehåll intar de en passiv roll som är raka motsatsen till entreprenöriellt lärande. Giota (2002) hävdar att de dominerande teorierna glömmer andra mål, såsom sociala mål, därför måste elevernas mål alltid ses som multipla. Giota inför social kompetens i motivationsteorin, vilken ses som elevernas kompetens att anpassa sig efter de 18

19 förväntningar och krav som ställs i skolmiljön. Motivationsforsningen visar att social kompetens spelar stor roll för elevernas betyg, samt för deras relation till klasskamraterna (a.a). Mycket av motivationsteorin, vilken handlar om tillfredsställelse av elevernas behov i undervisningen återspeglas i läroplanernas nya idéer om entreprenöriellt lärande. Det handlar om att elevernas behov av makt, frihet, tillhörighet och nöje ska kunna tillfredsställas i skolmiljön, så att eleverna väljer att ta ansvar för sitt lärande och lyckas i sin skolgång (Glasser, 1996). Eleverna får större makt genom inflytande på undervisning och bedömning, större frihet genom olika typer av projekt- och grupparbeten och tillhörighet genom att tillhöra en grupp som jobbar tillsammans. Detta innebär att lärarens traditionella roll behöver förändras till att bli mer lik en demokratisk chef eller gruppledare enligt Glasser medan Falk-Lundqvist (2011) går ett steg vidare och kallar elever och lärare för medarbetare. Den förändrade lärarrollen kan dock kräva mer tid av engagerade lärare, vilket Berglund och Holmgrens (2007) undersökning visar. Falk-Lundqvist (2011) hävdar att prestationsmotivation har olika betydelser i en traditionell skolmiljö och i en entreprenöriell skolmiljö. Att misslyckas i en traditionell skolmiljö är knutet till förhör och prov, medan det i en entreprenöriell skolmiljö ses mer som ett steg i lärandeprocessen där vi kan lära oss av våra misslyckanden. En viktig drivkraft i lärandeprocessen blir då okunskap som driver oss vidare att lära oss mer (Falk-Lundqvist, 2011). Det betyder att prestationsmotivation blir till lärandemotivation i en entreprenöriell skolmiljö, då eleven drivs av sin lust att lära sig mer. Det blir ännu tydligare genom att analysera prestationskravet som enligt Falk-Lundqvist kan vara både negativt och positivt. De negativa prestationskraven uppstår när eleverna drivs av betyg, medan de positiva prestationskraven uppstår när eleverna drivs av sin lust att förstå och lära, någonting som enligt Falk-Lundqvist blir fullt möjligt i en entreprenöriell skolmiljö. En mycket viktig faktor för motivation hos eleverna är dialog, då dialog mellan lärare, elever och stoff skapar meningsfullhet (Dysthe, 1996). Dysthe gör skillnad mellan dialogisk (eller flerstämmig) undervisning och monologisk (eller enstämmig) undervisning. En dialogisk undervisning knyter till elevernas erfarenheter och tillåter eleverna att vara meningsskapande och att skapa en bild av sig själva i samspel med 19

20 andra (a.a.). Genom dialog lär sig eleverna att deras röster är viktiga i lärandeprocessen och får bekräftelse för sin insats. Självbilden påverkas positivt och påverkar motivationen på ett positivt sätt. En monologisk undervisning däremot ser elever som de som ska inhämta kunskap från lärarna som äger kunskap. På det sättet tillhör monologisk undervisning den traditionella skolan (Falk-Lundqvist, 2011; Johannisson et al., 2000). Falk-Lundqvist (2011) hävdar vidare att kreativiteten och empatin har stor betydelse för motivationen. Kreativiteten kan påverka elevernas motivation positivt och kräver frihet för att kunna flöda, men får inte sakna mål och riktning. En undersökning från Nutek (2005) visar dock att eleverna förväntas lyssna, snarare än att visa kreativitet eller initiativ i skolan. Inlevelsen eller empatin, särskilt lärarens, spelar stor roll för motivationen i skolan då personens känslor upplevs som äkta (Falk-Lundqvist, 2011). Straff och belöningssystem motverkar meningsfullt lärande genom att elever lär för belöning eller för att slippa straff. Samma system hämmar också ansvarstagande hos eleverna, då den som bestämmer över straff och belöning upplevs ha ansvar för lärandet (Falk-Lundqvist, 2011). Avslutningsvis skriver Falk-Lundqvist att skolans uppdrag är att höja elevers medfödda inre motivation och se till att de inte tappar sin lust att lära (s 74) vilket ligger i linje med Johannissons et al. (2000) mening att alla barn är nyfikna och entreprenörer av sig själva. 3.6 Elevstrategier och betyg Elevernas strategier ligger i olika beteende i skolan vilka kan med- eller motverka elevernas lärande och utveckling. Strategier styrs av hur betygen sätts, enligt Falk- Lundqvist (2011), och eftersom betyg vanligtvis styrs av prov blir följden att elevernas strategier är inriktade på faktainlärning, eller som Falk-Lundqvist uttrycker det STG (spara, töm, glöm) (s. 70). Kärnan i resonemanget är att inte bara förändringar av innehåll och form i undervisningen måste göras, utan själva grunden i bedömningen måste förändras, för att elevernas intresse och engagemang för eget lärande och vilja att ta ansvar ska nås. Bedömningen måste ta hänsyn till själva processen och ha elevernas förståelse och utveckling som mål (Falk-Lundqvist, 2011). Johanisson et al. (2000) menar att metakognition genom elevens syn på kunskap och lärande direkt påverkar vilka strategier eleven kommer att utveckla. Metakognition som social process som har uppkommit genom lärande går att ändra genom att lära sig (a.a.). 20

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Begreppet entreprenörskap

Begreppet entreprenörskap Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Entreprenörskap - en röd tråd genom utbildningssystemet

Entreprenörskap - en röd tråd genom utbildningssystemet Entreprenörskap - en röd tråd genom utbildningssystemet på vilka grunder? Forskningscentrum Företagsamt lärande och Entreprenöriell pedagogik Umeå universitet Vilket samhälle är vi på väg till? jordbruks-

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Dagordning 27 oktober 8.30 Genomgång & inledning 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Uddared 12.30-13.15 Varför EL? Teoretisk grund 13.15-14.00 Övning Elbarometern

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan?

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan? Vad menar vi med entreprenörskap i skolan? Mia Liljestrand SVENSKT NÄRINGSLIV Mia.liljestrand@svensktnaringsliv.se Nationell strategi Definitionen entreprenörskap (EU) " Entreprenörskap är en dynamisk

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Lekstorp 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00 Övning Elbarometern

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Vilken kul grej du valde! Dagordning 18 augusti Knappekulla 08.30-09.30 Teoretisk bakgrund

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen Fjärde tillfället 2018-05-30 Starter VIP 1. Namnge de 3 rikaste personerna i världen just nu. 2. Namnge

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning 1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens

Läs mer

Pedagogiska Institutionen

Pedagogiska Institutionen Pedagogiska Institutionen Per-Gunnar Hallberg Lärarutbildare SO lärare (Hi, Re, Sh) Utvecklingschef Fortbildning/skolutveckling. Forskningscentrum Företagsamt lärande och Entreprenöriell pedagogik. Förvirring

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lärare och skolledare

Lärare och skolledare Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande Dialogmetod Pedagogisk personal Gsk Gy Från 20 minuter 2-8 personer Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande Dialogkorten gör att ni på ett trevligt sätt fräschar upp era kunskaper

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer