Entreprenörskap i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap i skolan"

Transkript

1 Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Entreprenörskap i skolan En fallstudie Entrepreneurship in School A Casestudy Marija Linser Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare Lärarutbildning 90hp Examinator: Ola Fransson Handledare: Haukur Viggòsson

2

3 Sammanfattning Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vad entreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och som undersökningen ska svara på är följande: Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna att de lär sig entreprenörskap? Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande? Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande? Har eleverna inflytande på undervisningen? Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande? Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande och motivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som har valts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäter och intervjuer. Då kvalitativ och kvantitativ metod används har vissa antaganden gjorts om undersökningens förhållningssätt till verkligheten som har resulterat i att kvantitativa resultaten presenteras i procentsatser men diskuteras endast som tendenser hos eleverna. Entreprenörskap är ett mycket aktuellt ämne i skolsammanhang och sedan 2011 finns det infört i läroplanerna. Några tidigare undersökningar visar att många skolor har börjat använda sig av olika aktiviteter för att främja entreprenörskap långt innan det blev inskrivet i läroplanerna (se Holmgren, 2007; Nutek, 2005; Skolverket, 2010b). Forskarnas och politikernas intresse för samma fenomen har förstärkt ämnets betydelse. Resultaten av denna undersökning har visat att många olika aktiviteter för att främja entreprenörskap används men också att undervisning inte är dialogisk och att betygsättning främjar faktakunskaper framför de efterfrågade entreprenöriella förmågorna. Några intressanta frågor har väckts kring bedömningen och sambandet mellan bedömning och motivation som skulle kunna vara ett intressant område att utforska. En annan fråga är vad som kan göras för jämställdhet i skolan men också hur gapet mellan kvinnliga och manliga företagare kan minskas med hjälp av skolan. Några forskare har börjat intressera sig för området vilket är mycket positivt.

4 Nyckelord: betygssättning, entreprenör, entreprenöriell pedagogik, entreprenöriellt lärande, entreprenörskap, entreprenörskapsutbildning, genus, jämställdhet, lärande, motivation

5 Innehållsförteckning Entrepreneurship in School... 1 Sammanfattning Inledning Syfte och problemställning Litteratur Centrala begrepp Entreprenör Entreprenörskap Entreprenöriellt lärande och entreprenöriell pedagogik Entreprenöriell och traditionell skola Bakgrund i Sverige Entreprenörskapsutbildning Hur lär sig entreprenörer? Motivation Elevstrategier och betyg Jämställdhet i skolan Entreprenörskap och genus Metod Metodval Tillförlitlighet Etiska överväganden Proceduren Analys Diskussion om begreppsanvändningen och tillvägagångssättet Resultat och analys Om entreprenöriellt lärande Egenskaper Inflytande, betyg och genus Kunskaper i att starta och driva eget och UF Diskussion Elevernas motivation... 41

6 6.2 Kunskap i att starta och driva eget, UF och kön Entreprenöriella kompetenser Genus Slutsats Referenslista Bilagor Bilaga 1. Enkätfrågor Bilaga 2. Intervjufrågor... 56

7 1 Inledning Sedan några decennier tillbaka är entreprenörskap, företagsamhet och entreprenörskapsutbildning mycket aktuella och omtalade ämnen vilket återspeglas i mängder av forskning på området och uttalanden från politiker i Sverige och utomlands. Den senaste ekonomiska krisen, med allt högre arbetslöshet bland unga människor, gör ämnet ännu viktigare. Tidigare har det funnits tankar om att entreprenörskap i skolan skulle väcka intresse för entreprenörskap hos ungdomar och hjälpa till att minska arbetslösheten. Entreprenörskapsutbildning idag anses ha många fördelar jämfört med traditionell utbildning. De senaste åren har forskare såväl som politiker fört fram förslag om att entreprenörskap ska finnas inskrivet i läroplanerna för att garantera att entreprenörskap i skolan blir av nationellt intresse (se t ex Nyström & Wikström, 2009). Entreprenörskap är inget entydigt och okomplicerat begrepp, det har använts i många olika sammanhang och med olika betydelser genom tiderna. Entreprenörskap har både en bredare och snävare betydelse och omfattar allt från att utveckla vissa egenskaper och attityder som uppfattas som värdefulla för entreprenörer men också i vardagslivet och för fortsatt utbildning till färdigheter i att starta, driva och utveckla ett företag. Entreprenörskap och företagande finns i läroplanen för gymnasieskolan som någonting som ska inkluderas i skolans sammanhang och är relevant och aktuellt för alla lärare, inte endast lärare i de ekonomiska ämnena. Denna undersökning ska därför belysa elevernas tankar om entreprenöriellt lärande och kan användas av lärare att hitta inspiration och sin väg till en entreprenöriell skola, samt att peka på områden som behöver utforskas. 7

8 8

9 2 Syfte och problemställning Syftet med detta arbete är att fånga elevernas uppfattningar om vad entreprenöriellt lärande är i deras skola och hur det bedrivs. Skolan jag valt för undersökningen är en gymnasieskola vilken ligger i södra Sverige och som jag kommer att kalla för Bokskolan. Målet med undersökningen är att kartlägga elevernas uppfattningar om deras lärande i entreprenörskap, för att kunna jämföra hur väl det stämmer med forskarnas rekommendationer på fältet och för att eventuellt identifiera intressanta områden för framtida forskning. Utgångspunkten är att entreprenörskap i skolan har blivit en viktig del av undervisningen och därför kan alla lärarstudenter ha nytta av en sådan undersökning, särskilt de, som liksom jag själv, kommer att undervisa i de ekonomiska ämnena. Forskningsfrågor kan fördelas i de frågor som handlar om entreprenörskapets innehåll och form i skolan, de frågor som kan knytas till motivation och en fråga om jämställdhet. Frågorna som handlar om entreprenörskapets innehåll och form är: Vad är entreprenöriellt lärande och hur det bedrivs i skolan? Vilken betydelse har Ung Företagsamhet 1 för entreprenöriellt lärande i skolan? Frågan om entreprenörskapets innehåll i skolan ska besvaras både i den vida och i den snäva meningen av begreppet, där med entreprenörskap i vid mening menas att skapa en positiv attityd mot entreprenörskap och främja entreprenöriella kompetenser medan entreprenörskap i snäv mening avser kunskaper och färdigheter för att kunna starta och driva eget företag (From, 2009; Johannisson et al., 2000; Leffler, 2006). Den andra frågan, om Ung Företagsamhet, ska besvara om entreprenöriellt lärande i Bokskolan kan likställas med elevföretagande 2. Detta eftersom Holmgrens studie från 1 Ung Företagsamhet (UF) är en ideell organisation som finns sedan 1980 i Sverige. Genom UF utbildningskoncept får eleverna prova på företagande genom att driva elevföretag under ett läsår. Konceptet innehåller tydliga mål och deadlines såsom att skriva affärsplan, upprätta årsbokslut och delta i mässor. Olika tävlingar för UF-företagare är inkluderade i konceptet (källor: Berglund&Holmgren, 2007; Karlsson&Olofsson, 2012; 9

10 2007, Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolor, har visat att entreprenörskap ofta används synonymt med Ung Företagsamhet i gymnasieskolor i Sverige, samt att i gymnasieskolor saknas mångfald av aktiviteter för entreprenöriellt lärande. Frågorna som beror motivation hos eleverna är: Tycker eleverna att betygssättningen motsvarar de krav som ställs på entreprenöriellt lärande? Hur stort inflytande upplever eleverna att de har på undervisningen i skolan? Ovan frågor väcktes under litteraturgenomgången och efter att enkätundersökningen var klar och de ingår i intervjustudien som är genomförd efteråt, precis som den sista fråga som gäller jämställdhet: Hur hanteras jämställdhetsfrågor i förhållande till entreprenöriellt lärande i skolan? Frågornas fokus ligger på de ekonomiska ämnena, men i intervjuerna har eleverna haft större utrymme att framföra sina åsikter om andra ämnen. 2 Elevföretag eller miniföretag är antingen ett företag som säljer riktiga produkter/tjänster eller en realistisk simulering som drivs av elever i utbildningssyfte (källa: Ekonomiska kommissionen, 2005). 10

11 3 Litteratur 3.1 Centrala begrepp Här presenteras de centrala begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriellt lärande, entreprenöriell pedagogik och entreprenöriell skola Entreprenör Entreprenör är en mycket omdiskuterad term. Landström (2005) menar att forskningen i början var fokuserad på framförallt entreprenörers personliga egenskaper. Då uppstod många av de olika definitionerna såsom entreprenör som hjälte, entreprenör som innovatör eller entreprenör som ledare (a.a.). De flesta inom forskning om entreprenöriellt lärande och entreprenörskap idag verkar vara eniga om vad en entreprenör innebär. En entreprenör ska ha förmåga att se möjligheter och förvandla idéer till handlingar, dessutom ska en entreprenör ha egenskaper såsom kreativitet, initiativförmåga, risktagande och flexibilitet (Johannisson, Madsén & Wallentin, 2000; Nyström & Wikström, 2009). Det finns dock tre olika aspekter när det gäller att beskriva en entreprenör. Den första inriktningen är mot entreprenörens beteende vilket leder till framgång, den andra är fokusering på entreprenörens egenskaper och den tredje är entreprenörens attityder (From, 2009, s. 44). Enligt From (2009) är en stor del av forskningen om entreprenörskap fokuserad just på dessa tre aspekter att beskriva entreprenören. Entreprenör förknipas ofta med företagare men Johannisson et al. (2000) poängterar skillnader mellan en entreprenör och en småföretagare på flera olika punkter. Drivkraften ska hos entreprenören vara skapande och hos småföretagren oberoende, på marknaden ska entreprenören agera interaktivt och småföretagaren reaktivt osv (a.a.). Frågan är om en klar avgränsning kan göras eller inte. Många småföretagare kan ses som entreprenörer. Det som egentligen är skillnaden är att entreprenören inte är knuten direkt till marknaden, utan kan mycket väl vara någon i den offentliga sektorn, en lärare, elev eller forskare. På så sätt är entreprenör ett bredare begrepp än småföretagare. 11

12 3.1.2 Entreprenörskap I litteraturen om entreprenörskap i skolsamanhang görs skillnad mellan entreprenörskap i vid och i snäv mening. Entreprenörskap i vid mening avser att främja personliga förmågor och kompetenser som en entreprenör anses ha, såsom kretivitet, samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga, initiativkraft och initiativtagande samt att skapa en positiv attityd mot entreprenörskap. Johanisson et al (2000). menar att entreprenörskapsutbildning handlar mer om bildning och om att utveckla centrala egenskaper hos ungdomar i en föränderlig miljö. Entreprenörskap i snäv mening avser kunskaper och färdigheter för att kunna starta och driva eget företag (From, 2009; Johannisson et al., 2000; Leffler, 2006). Detta utesluter dock inte vanlig anställning utan ska bidra till att eget företag ses som ett alternativ till anställning eller arbetslöshet i framtiden (Nyström & Wikström, 2009). En enhetlig definition av entreprenörskap saknas (Leffler&Svedberg, 2005) men trots stora variationer i hur entreprenörskapet uppfattas finns det vissa gemensamma drag. Entreprenörskap beskrivs som någonting eftersträvansvärt, kanske till och med nödvändigt i dagens samhälle eftersom det förväntas öka sysselsättningen och tillväxten. Nuteks (2005) definition av entreprenörskap citeras ofta: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Kritik som framförs inom området är att det råder en enbart positiv inställning bland forskare om entreprenörskap och att forskningen inom området är normativ och föreskrivande (From, 2009, s. 45) Entreprenöriellt lärande och entreprenöriell pedagogik För att beskriva entreprenörskap i skolsammanhang används olika begrepp med liknande eller identisk innebörd, såsom entreprenöriellt lärande, företagsamt lärande, entreprenörskap i skolan, entreprenöriell pedagogik, entreprenöriellt förhållningssätt mm (Skolverket, 2010c). Entreprenöriellt lärande, företagsamt lärande och entreprenörskap i skolan används som synonymer. Entreprenöriell pedagogik och entreprenöriellt förhållningssätt används också synonymt. Här görs en distinktion av begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenöriell pedagogik, så som de används i detta arbete. 12

13 Enligt Skolverket (2010b) definieras entreprenöriellt eller företagsamt lärande som en strävan i undervisningen att integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt som stimulerar entreprenöriella kompetenser. (s. 8) Enligt Berglund och Holmgrens (2007) undersökning som bekräftas av Skolverkets kartläggning (2010b) bedrivs entreprenöriellt lärande i skolor antingen genom enskilda aktiviteter eller som ett pedagogiskt förhållningssätt. Berglund och Holmgren (2007) betonar skillnaden så här: [ ]en pedagogik och en aktivitet handlar här framförallt om vilken ambition som finns i att integrera entreprenörskap i undervisningen. För att hårddra det så är en pedagogik alltid närvarande, eftersom det handlar om en grundläggande idé om hur lärandet praktiseras. En aktivitet däremot kan avgränsas i såväl tid som rum Skolverket (2010b) menar vidare att genom att entreprenörskap skrivs i styrdokumenten förändras skolans förhållningssätt och pedagogik genom att entreprenörskap förankras i skolans vardag. Det matchar med regeringens intentioner om att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningen. Berglund och Holmgren (2007) betonar dock att det inte finns utbildning som är helt befriad från entreprenörskap och på samma sätt finns det inte utbildning som är helt genomsyrad av entreprenörskap Entreprenöriell och traditionell skola I litteratur om entreprenöriellt lärande ställs entreprenöriell undervisning mot traditionell undervisning där entreprenöriell undervisning har övertaget. Traditionell undervisning är den dominerande praktiken i skolorna och anses vara bakåtsträvande och starkt tidstyrd. Skolämnena är separerade och isolerade, miljön är monologisk och eleverna drivs av betyg i den traditionella skolan. Entreprenöriell undervisning är däremot den nya linjen som ska ge kreativa, nyskapande och initiativtagande individer (Falk-Lundqvist, 2011; Karlsson, 2009). Enligt Falk-Lundqvist (2011) har entreprenöriell skolmiljö sin utgångspunkt i att det alltid finns flera sätt att lösa ett problem, vilket motiverar eleverna att använda sig av sin kreativitet och hitta sin väg i en given situation. En sådan skolmiljö styrs inte av rätt eller fel svar, så som en traditionell skolmiljö gör. Kunskapssynen är dock den största skillnaden mellan entreprenöriell och traditionell skolmiljö. Det traditionella lärandets kunskapssyn är att kunskapen ägs av lärare och ska föras över till elever medan det entreprenöriella lärandets kunskapssyn grundas i att kunskap förändras och är sociokulturell (a.a, s. 77). 13

14 3.2 Bakgrund i Sverige Entreprenörskapsutbildning började sprida sig på 1970-talet, för att öka markant under 1980-talet. Den etablerade sig först på universitetsnivå för att sedan bli aktuellt på alla skolnivåerna (From, 2009). I samband med att entreprenörskapets betydelse blev allt större, växte kritiken om att entreprenörskap i skolorna bedrevs på kommunal- och lokalnivå och saknar legitimitet. Olofsson (2009) beskriver en situation där regionala satsningar på entreprenöriellt lärande inte längre gav positivt resultat när det gäller kreativitet och ansvarstagande från elevernas sida, när entreprenörskapet möttes med de neokonservativa reformerna som syftar mer på faktakunskaper (s. 34). Olofsson (2009) menar också att positiva effekter på ungdomars attityder med lokala satsningar är möjliga kortsiktigt, men för en långvarig integration av entreprenöriell utbildning är förändringar i läroplaner nödvändiga. Som följd av forskarnas och politikernas växande intresse för entreprenörskap i skolsammanhang (se Holmgren & From, 2005) kom Regeringskansliets (2009) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet där det står att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet (s. 2). På Regeringens uppdrag gjorde Skolverket en kartläggning om hur arbetet med entreprenörskap bedrivs i skolor och vilka resultat som uppnåtts. Från kartläggningen framgår att otydlighet i ansvarsfördelningen gör att skolor och kommuner väljer fritt om de vill satsa på entreprenörskap (Skolverket, 2010b). Enligt samma kartläggning framgår att vissa skolor finner stöd i läroplanerna från 1994 för entreprenöriellt förhållningssätt medan andra skolor inte gör det och att arbete med entreprenöriellt lärande är beroende av enskilda lärares och andra lokala intressenters engagemang. Den nya läroplanen för gymnasieskolan, Gy11, som kom 2011 innehåller skrivning om att skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende, samt vilja att prova och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem (Skolverket, 2011a, s.7). Vidare står det att skolan ska främja entreprenörskap, företagande och innovationstänkande och på så sätt förstärka elevernas potential att starta eget. Men det handlar inte enbart om ökat antal företag bland unga entreprenörer, utan Skolverket anser att [e]ntreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhället och vidare studier (a.a., s. 7). Entreprenöriella förmågor anses vara bra både för individen och för 14

15 samhället. I styrdokumentet tas begreppet upp i ett bredare perspektiv som innebär att vissa förmågor hos individer anses vara eftersträvansvärda och ska utvecklas för livet. Enligt Skolverkets kartläggning (2010b) är entreprenöriella förmågor kopplade till elevernas utbildning och livslångt lärande. Ämnesplanen ger en annan bild eftersom det står att företagsekonomi ska omfatta även entreprenörskap som inbegriper metoder och förhållningssätt för att kunna starta, driva och vidareutveckla verksamheter (Skolverket, 2011b, s. 1). Här används begreppet entreprenörskap i en snäv bemärkelse, genom att likställa begreppet med kunskaper om att starta och driva företag. Senare i ämnets syfte står det dock att undervisningen ska stimulera kreativiteten hos eleverna och deras lust att omsätta idéer i handling (a.a). Forskning i entreprenörskap idag pågår i flera olika discipliner, såsom i pedagogik, företagsekonomi, psykologi och sociologi, men forskare är långt ifrån eniga om definitionen av de olika termerna (From, 2009; Leffler, 2006). 3.3 Entreprenörskapsutbildning Entreprenörskapsutbildning har ingen lång tradition, men sedan den tillkommit i läroplanerna har den väckt stor uppmärksamhet. Idag finns det tre inriktningar inom entreprenörskapsutbildning: om, i och för entreprenörskap. Utbildning om entreprenörskap handlar om att studera entreprenörskap som ett teoretiskt fenomen och är inriktad på innehåll. Utbildning i entreprenörskap handlar om lärande genom att vara entreprenör och utbildning för entreprenörskap är inriktad mot att skaffa en positiv attityd till entreprenörskap och skapa färdigheter för att kunna starta och driva eget (From, 2009; Johannisson et al., 2000; Leffler, 2006). Karlssons (2009) undersökning av fyra olika gymnasieprogram visar att alla program får någon slags utbildning för entreprenörskap och de flesta får också utbildning i och om entreprenörskap, vanligtvis genom Ung Företagsamhet (UF), studiebesök och projektarbete, som då är kopplat till programmets programgemensamma ämnen. I enlighet med de tre olika sätten att beskriva en entreprenör pekar From (2009) på tre olika kategorier av entreprenörskapsutbildning. Den första kategorin går ut på att förstärka de beteende som ska utgöra en entreprenör, den andra utbildningskategorin förstärker de medfödda egenskaper som en entreprenör redan har och den tredje 15

16 kategorin ska förända attityder och få fler människor att vilja bli entreprenörer. Det som alla tre kategorierna har gemensamt, enligt From (2009, s. 50) är ett oreflekterat och oproblematiserat förhållningssätt eftersom entreprenörskapsutbildningens konsekvenser och tillvägagångssätt inte diskuterats kritiskt. From representerar en av de få kritiska rösterna i annars väldigt samstämmig forskningslinje, när det gäller entreprenörskap. Nedan presenteras först den rådande, sällan kritiska linjen som numera återspeglas i läroplanen Gy11 och därefter den kritiska linjen. De flesta forskarna verkar eniga när det gäller entreprenörskapsutbildningens utformning, att den ska finnas från förskoleålder, genom hela skolgången upp på universitetsnivå. Undervisning ska utformas så att det i de lägre åldrarna handlar om att utveckla elevernas inre egenskaper, såsom kreativitet, problemlösningsförmåga och nyskapande och senare, på gymnasieskolan och på universitetet ska utbildningen fokuseras på kunskaper och färdigheter i att starta och driva ett företag (Johannisson et al., 2000; Karlsson, 2009). Men vad innebär entreprenöriellt lärande i praktiken, egentligen? Leffler och Svedberg (2005) visar i sin undersökning att de ord som oftast används i sammanhanget är samarbete, initiativtagande, kreativitet och aktivitet. Arbetsformer som används präglas av samarbete och handlingsinriktat lärande. Svårigheten för att införa entreprenöriellt lärande i skolan är den rådande traditionella utbildningen (Falk-Lundqvist, 2011; Karlsson, 2009). Nyström och Wikström (2009) menar att förändringar i skolkulturen kan vara nödvändiga för att kunna införa entreprenöriellt lärande i skolor. Vidare ska skolorna ge större utrymme för kreativitet, eget initiativ och ansvar eftersom dessa egenskaper är viktiga för livet för samtliga elever, oavsett om de tänker starta eget eller inte. Detta kan sammanfattas som en entreprenöriell kultur (a.a., s. 158). och stämmer väl med Skolverkets intentioner. (Skolverket, 2011a) Lärarna, å sin sida uppger att det största hindret för att införa entreprenörskap i skolan är tidsbrist och resurser enligt Nuteks undersökning från Frågan om entreprenörskap löper som en röd tråd genom utbildningen eller är begränsad till enstaka aktiviteter kvarstår. Berglund och Holmgrens (2007) studie visar att entreprenörskap tenderar att bedrivas genom enskilda aktiviter på gymnasieskolor istället för att integreras i utbildningen som ett pedagogiskt förhållningssätt. 16

17 Kritikerna inom forskning om entreprenörskapsutbildning framför kritik mot enigheten om entreprenörskapsutbildningens fördel gentemot traditionell utbildning (se Falk-Lundqvist, 2011; Johannisson et al., 2000; Westlund & Westlund; 2010). Problematiken utvidgas mot att entreprenörskapsutbildning är en alltför enkel modell, där en given input av föreskrivna metoder och recept alltid ger samma output (Holmgren & From, 2005). Holmgren och From menar att modellen inte kan bli så enkel och dessutom finns inte forskning som bekräftar sådana antaganden. Ett annat problem som urskiljs här är att som svar på en föränderlig och osäker omvärld föreskrivs samma recept till alla, som elevcentrerade aktiviteter, problemlösningsorientering, handlingsorientering osv. Holmgren och From reagerar dessutom på att politikernas och forskarnas synsätt på området är desamma, att alla verkar vara eniga om att entreprenörskapsutbildning är någonting eftersträvansvärt. 3.4 Hur lär sig entreprenörer? Cope (2005) menar att lärande är en dynamisk och kontinuerlig process som dessutom tenderar att bli långvarig. När det gäller entreprenörer är lärandet inte enbart koncentrerat till början av verksamheten, utan lärandet sker hela tiden, medvetet eller omedvetet. Både det förflutna, nutiden och framtiden påverkar enreprenörers lärandeuppdrag. När det gäller hur entreprenörer lär sig visar Cope att deras lärande är handlingsorienterat, learning by doing, genom att exempelvis försöka och göra misstag, lösa problem och observera och göra själv. Särskilt betydelsefulla händelser, både positiva och negativa, har stor betydelse för lärande på en högre nivå då transformativt lärande kan uppstå (Cope, 2005). Transformativt lärande är känt från vuxenlärandet och innebär att en person förändras på ett djupare och personligt plan, att personers attityder, beteende och självbild förändras (Illeris, 2007). Cope (2005) menar att det är just sådant djupt lärande som får entreprenörer att tänka nytt och göra saker annorlunda, men han förnekar inte att lärande genom särskilda stora händelser är mycket stressigt och krävande. Illeris (2007) menar att sådant lärande uppstår i stora kriser, ofta av existentiell karaktär, medan Cope (2005) visar att sådant lärande kan uppstå i samband med större händelser i verksamheten, men påverkar djupt på ett personligt plan. Men entreprenörer lär inte enbart genom större händelser. Då entreprenörer lär sig genom att göra saker, lär de sig till och med genom rutin och upprepande arbete. 17

18 Lärande genom rutinarbete har visat sig viktigt då det stegvis kan leda till högre lärandenivå och attitydförändring. En handling blir inte en lärandeprocess av sig själv, utan lärande kräver reflektion. Dessutom utgör handling och reflektion inte alltid rätt lärande, utan en person kan efter ett misstag bli ännu mer övertygad om att handlingen var rätt och upprepa samma misstag många gånger även om både handling och reflektion har ägt rum (Cope, 2005). 3.5 Motivation Falk-Lundqvist (2011) beskriver motivation som en styrkraft för vårt beteende eftersom motivation genererar de processer som får oss att handla och ger våra handlingar riktning. Motivation är ett mycket viktigt område när det gäller pedagogisk verksamhet då den anses vara drivkraften bakom lärande. Enligt Giota (2002) handlar nutida socio-kognitiv motivationsforskning om vilket slags mål eleverna strävar efter, när de löser vissa uppgifter i skolan, eleverna kan sträva mot lärandemål (och vara inre motiverade) eller prestationsmål (och vara yttre motiverade). Lärandemål innebär att eleverna har sina egna mål för lärande, såsom att skapa meningsfullhet, tillfredsställa nyfikenhet eller lära sig mer medan prestationsmål innebär att eleverna lär för att göra föräldrar och lärare glada eller för att slippa bestraffning. Skolverket (2010a) pekar på att inre motivation är mycket viktigt för entreprenöriellt lärande och nås genom att eleverna ska se till helheten. Falk-Lundqvist (2011) kopplar däremot samman motivation med meningsfullhet och menar att meningen med olika aktiviteter uppfattas på olika sätt av olika individer beroende på bland annat tidigare erfarenheter. Betydelsen av metakognition för motivation lyfts bland annat när det gäller elevstrategier, vilket utvecklas nedan. Genom att eleverna upplever mer självständighet i sitt arbete och genom att de har kontroll över lärandesituation och möjlighet att påverka beslut om hur och när uppgifterna ska göras ökar elevernas inre motivation för lärandet (Giota, 2002). På samma sätt menar Johannisson et al. (2000) att när eleverna inte får bestämma om mål och innehåll intar de en passiv roll som är raka motsatsen till entreprenöriellt lärande. Giota (2002) hävdar att de dominerande teorierna glömmer andra mål, såsom sociala mål, därför måste elevernas mål alltid ses som multipla. Giota inför social kompetens i motivationsteorin, vilken ses som elevernas kompetens att anpassa sig efter de 18

19 förväntningar och krav som ställs i skolmiljön. Motivationsforsningen visar att social kompetens spelar stor roll för elevernas betyg, samt för deras relation till klasskamraterna (a.a). Mycket av motivationsteorin, vilken handlar om tillfredsställelse av elevernas behov i undervisningen återspeglas i läroplanernas nya idéer om entreprenöriellt lärande. Det handlar om att elevernas behov av makt, frihet, tillhörighet och nöje ska kunna tillfredsställas i skolmiljön, så att eleverna väljer att ta ansvar för sitt lärande och lyckas i sin skolgång (Glasser, 1996). Eleverna får större makt genom inflytande på undervisning och bedömning, större frihet genom olika typer av projekt- och grupparbeten och tillhörighet genom att tillhöra en grupp som jobbar tillsammans. Detta innebär att lärarens traditionella roll behöver förändras till att bli mer lik en demokratisk chef eller gruppledare enligt Glasser medan Falk-Lundqvist (2011) går ett steg vidare och kallar elever och lärare för medarbetare. Den förändrade lärarrollen kan dock kräva mer tid av engagerade lärare, vilket Berglund och Holmgrens (2007) undersökning visar. Falk-Lundqvist (2011) hävdar att prestationsmotivation har olika betydelser i en traditionell skolmiljö och i en entreprenöriell skolmiljö. Att misslyckas i en traditionell skolmiljö är knutet till förhör och prov, medan det i en entreprenöriell skolmiljö ses mer som ett steg i lärandeprocessen där vi kan lära oss av våra misslyckanden. En viktig drivkraft i lärandeprocessen blir då okunskap som driver oss vidare att lära oss mer (Falk-Lundqvist, 2011). Det betyder att prestationsmotivation blir till lärandemotivation i en entreprenöriell skolmiljö, då eleven drivs av sin lust att lära sig mer. Det blir ännu tydligare genom att analysera prestationskravet som enligt Falk-Lundqvist kan vara både negativt och positivt. De negativa prestationskraven uppstår när eleverna drivs av betyg, medan de positiva prestationskraven uppstår när eleverna drivs av sin lust att förstå och lära, någonting som enligt Falk-Lundqvist blir fullt möjligt i en entreprenöriell skolmiljö. En mycket viktig faktor för motivation hos eleverna är dialog, då dialog mellan lärare, elever och stoff skapar meningsfullhet (Dysthe, 1996). Dysthe gör skillnad mellan dialogisk (eller flerstämmig) undervisning och monologisk (eller enstämmig) undervisning. En dialogisk undervisning knyter till elevernas erfarenheter och tillåter eleverna att vara meningsskapande och att skapa en bild av sig själva i samspel med 19

20 andra (a.a.). Genom dialog lär sig eleverna att deras röster är viktiga i lärandeprocessen och får bekräftelse för sin insats. Självbilden påverkas positivt och påverkar motivationen på ett positivt sätt. En monologisk undervisning däremot ser elever som de som ska inhämta kunskap från lärarna som äger kunskap. På det sättet tillhör monologisk undervisning den traditionella skolan (Falk-Lundqvist, 2011; Johannisson et al., 2000). Falk-Lundqvist (2011) hävdar vidare att kreativiteten och empatin har stor betydelse för motivationen. Kreativiteten kan påverka elevernas motivation positivt och kräver frihet för att kunna flöda, men får inte sakna mål och riktning. En undersökning från Nutek (2005) visar dock att eleverna förväntas lyssna, snarare än att visa kreativitet eller initiativ i skolan. Inlevelsen eller empatin, särskilt lärarens, spelar stor roll för motivationen i skolan då personens känslor upplevs som äkta (Falk-Lundqvist, 2011). Straff och belöningssystem motverkar meningsfullt lärande genom att elever lär för belöning eller för att slippa straff. Samma system hämmar också ansvarstagande hos eleverna, då den som bestämmer över straff och belöning upplevs ha ansvar för lärandet (Falk-Lundqvist, 2011). Avslutningsvis skriver Falk-Lundqvist att skolans uppdrag är att höja elevers medfödda inre motivation och se till att de inte tappar sin lust att lära (s 74) vilket ligger i linje med Johannissons et al. (2000) mening att alla barn är nyfikna och entreprenörer av sig själva. 3.6 Elevstrategier och betyg Elevernas strategier ligger i olika beteende i skolan vilka kan med- eller motverka elevernas lärande och utveckling. Strategier styrs av hur betygen sätts, enligt Falk- Lundqvist (2011), och eftersom betyg vanligtvis styrs av prov blir följden att elevernas strategier är inriktade på faktainlärning, eller som Falk-Lundqvist uttrycker det STG (spara, töm, glöm) (s. 70). Kärnan i resonemanget är att inte bara förändringar av innehåll och form i undervisningen måste göras, utan själva grunden i bedömningen måste förändras, för att elevernas intresse och engagemang för eget lärande och vilja att ta ansvar ska nås. Bedömningen måste ta hänsyn till själva processen och ha elevernas förståelse och utveckling som mål (Falk-Lundqvist, 2011). Johanisson et al. (2000) menar att metakognition genom elevens syn på kunskap och lärande direkt påverkar vilka strategier eleven kommer att utveckla. Metakognition som social process som har uppkommit genom lärande går att ändra genom att lära sig (a.a.). 20

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn Styrdokument 2011 Kontext Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn We need change! Obama Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Samhällsvetenskapsprogrammet 2 UF ger eleverna en känsla av att lyckas, att tro på sig själva. Kristina Troèng, UF-lärare Tullängsskolan Introduktion Det är vår förhoppning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Systerorganisation i Göteborg 2007 med hjälp av VGR, GR och BRG

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och Filmfakta Ämne: Arbetsliv, Företagsekonomi, Entreprenörskp Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: Fem filmer x ca. 15 = totalt ca. 80 minuter Svenskt tal Producent: Medieinstitutet i samarbete med Kunskapsmedia

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Entreprenörskap i skolans tidiga år

Entreprenörskap i skolans tidiga år Entreprenörskap i skolans tidiga år - en intervjustudie bland lärare Ann Hanson Evelina Jönsson Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 Handledare Åsa Hirsh Examinator Mikael

Läs mer