Att leva som entreprenör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva som entreprenör"

Transkript

1 Slutrapport: Att leva som entreprenör En introduktion till socialt och kooperativt företagande i projektet Klara Livet Coompanion Blekinge Soft Center, Ronneby Telefon:: E-post: 1

2 Innehåll 1. Bakgrund Syfte och mål Förberedelsefasen 6 4. Deltagare Beskrivning av utbildningsinsatsen Innehåll och moduler 5.2 Metod och resurser 5.3 Personliga resurser 5.4 Coompanions interna mål för deltagarna 6. Genomförandet Förutsättningar för en Inkubatorsverksamhet 6.2 Affärsidéer 7. Jämställdhet Egen uppföljning och utvärdering Framtiden och nästa steg i processen.. 18 Reflektioner, slutsatser och kommentarer. 19 Slutord. 22 Bilagor: 1. Idéutkast+ utvecklingsplan - formulerad av Coompanion Blekinge inför projektansökan Sammanställning av inbjudna inspiratörer och studiebesök 3. Slutorden i en längre utvärdering skriven på eget initiativ av en av deltagarna 4. Produktblad Social Franchising 2

3 1. Bakgrund Samordningsförbundet i Blekinge län (Finsam) har under flera år finansierat en utbildningsinsats, Liv i livet, som genomförts på Litorina Folkhögskola i Karlskrona och med Landstinget Blekinge som huvudman. Den har vänt sig till personer som av någon anledning inte är aktiva i arbetslivet, bland annat på grund av sjukdom och/eller arbetslöshet. Aktiviteten har pågått under sex veckor och tagit upp ämnen som hälsa, kommunikation och så kallad medveten närvaro (mindfulness). Deltagarna har fått lära sig hantera symptom och utmaningar som är en del av livet under en lång sjukskrivningsperiod eller vid arbetslöshet. Aktiviteterna har varit inriktade på att stärka självkänslan och självförtroendet hos deltagarna och har bland annat bestått av promenader, avslappning och skapande verksamhet. Inom ramen för Svenska ESF-Rådets utlysning av projektmedel (Socialfonden) för innovativa insatser före, under och efter arbetslivsintroduktion, har Landstinget Blekinge under 2010 sökt och erhållit projektmedel för att genomföra en fortsättningsinsats med projektnamnet Klara Livet. Verksamheten har förlagts till fyra olika folkhögskolor i Blekinge och omfattat 22 veckors verksamhet under fem terminer. Under denna period har deltagarna först under sex veckor fokuserat på hälsa, kommunikation och medveten närvaro, följt av 16 veckor där arbetspraktik eller introduktion till socialt och kooperativt företagande varit en del av utbildningsinsatsen. Coompanion Blekinge har varit ansvarig för introduktionen till socialt och kooperativt företagande i en entreprenörsutbildning under namnet Att leva som entreprenör. Utgångspunkten i projektet har varit att alternativa arbetsformer såsom socialt företagande tillsammans med Klara Livets unika innehåll, är en början till att hitta lösningar och nya vägar till anpassade jobb i Blekinge för människor som befinner sig i ett utanförskap. För Coompanion Blekinge har det inneburit att vi genomfört en entreprenörsutbildning i två dagar/veckan under 16 veckor för en grupp i västra Blekinge och två dagar/veckan för en grupp i östra Blekinge. Sammanlagt har projektet omfattat totalt fem terminer. I denna rapport redovisas Coompanion Blekinges arbete och lärdomar med den skräddarsydda entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör. 3

4 2. Syfte och mål Utgångspunkten har varit, att när deltagarna gått igenom det första steget i Klara Livet under de första sex veckorna, ska ha brutit sin isolering och passivitet och vara öppna för att pröva olika vägar mot meningsfull sysselsättning, studier eller arbete. En av de möjliga vägarna som erbjöds i projektet var Coompanion Blekinges introduktion till socialt och kooperativt företagande i entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör. I projektbeskrivningen och de angivna projektmålen beskrivs Coompanions uppdrag som en inkubatorverksamhet, med syfte att främja intresset för ett socialt eller kooperativt företagande och med målsättningen att utifrån deltagarnas idéer, lägga grunden för två sociala företag. Syftet i projektet i sin helhet och som berör Coompanions delar var också: 1. Att främja socialt och kooperativt företagande i allmänhet, men för målgruppen i synnerhet 2. Att skapa synergieffekter med redan etablerade sociala företag 3. Att samverkansaktörerna kan börja se sociala företag som en väg till framgång även för andra målgrupper och därmed skapa strukturer som underlättar. I entreprenörsutbildningen Leva som en entreprenör har vi fokuserat på kompetenser inom tre huvudområden: Personligt ledarskap Förändringsförmåga och lärande Ta sig för-samhet För deltagarna har det varit särskilt intressant att fokusera på arbetsintegrerande socialt företagande. [1] Detta på grund av att en betydande andel av målgruppen har behov av en arbetsmiljö som är anpassad till deras individuella förutsättningar. I de arbetsintegrerande sociala företagen skapar man arbetsvillkor så att medarbetarna kan arbeta 100% i relation till sin egen arbetsförmåga. 4

5 [1] ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG Med begreppet arbetsintegrerande sociala företag avses företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Svårigheterna att etablera sig på arbetsmarknaden kan vara av olika karaktär, såsom funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, bristande erfarenhet och kunskap som kan förväntas innebära lägre produktivitet och ökat behov av stöd från omgivningen. Men också en tveksamhet på arbetsmarknaden att anställa personer med tidigare problem som långtidssjukskrivning, missbruk och kriminalitet. som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt Delaktighetskravet i definitionen särskiljer de arbetsintegrerande sociala företagen från offentlig verksamhet, privata rehabiliteringsföretag och Samhall. Det har sin grund i den fasta övertygelsen att delaktighet i arbetet, den personliga utvecklingen men också i företagets drift och beslut ger unika förutsättningar för personlig utveckling, empowerment/egenmakt. som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter Arbetsintegrerande sociala företag är näringsdrivande verksamheter och strävar efter att producera ett överskott. De investerar överskott i enlighet med sitt ändamål. Investeringarna kan syfta till att utveckla verksamheten, integrera fler personer eller att utveckla medarbetarna genom kompetensutveckling eller andra insatser. Det övergripande syftet kan alltså beskrivas som ideellt, i likhet med vad som faller inom det civila samhället i stort. företag som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Arbetsintegrerande sociala företag är självständiga juridiska personer men har som leverantör, samarbetspart och rörande medarbetarnas försörjning och utveckling en nära relation till offentlig sektor. Sociala företag med större betoning på rehabilitering kan också driva affärsverksamhet där målgruppen arbetar, men fokus ligger mer på rehabilitering och vidareslussning till annat arbete eller studier. Sociala företag med betoning på social gemenskap och sysselsättning kan driva affärsverksamhet med hög grad av anpassning till medarbetarnas förmåga och behov av stöd. 5

6 3. Förberedelsefasen Inför starten av den första omgången (terminen), anpassade vi Coompanion Sveriges befintliga utbildningskoncept till deltagarnas förutsättningar och projektmål. Detta koncept är framtaget, utvärderat och implementerat i tidigare socialfondsprojekt som andra Coompanionkontor drivit under den tidigare programperioden. Förberedelsearbetet skedde i dialog med projektledaren, kvalitetssäkraren samt kursledarna från folkhögskolorna. Vi fick insikt i hur man arbetar med psykosyntes som psykologisk modell för människors utveckling. Vi fick även kunskaper om konceptet Liv i Livet och om det pedagogiska förhållningssättet i Klara Livet. Utifrån detta påbörjade vi arbetet med fastställande av innehåll, omfattning samt arbetsätt i entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör. Vi utformade vår utbildningsinsats, så att den skulle fungera som ett komplement till Klara Livet, men med stora möjligheter till flexibilitet och anpassning utifrån deltagarnas behov. 4. Deltagarna Det är totalt 61 personer som påbörjat entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör och 56 personer som slutfört den. Fördelningen mellan kvinnor och män som deltagit har varit 57 % kvinnor och 43 % män. Ett intressant konstaterande är att projektet i sin helhet har en större överrepresentation av kvinnor än 57 % och därför kan vi konstatera att männen verkar ha ett större intresse för entreprenörskap och socialt företagande än kvinnorna. Många av deltagarna hade aldrig tidigare hört talas om begreppet socialt företagande. Överhuvudtaget var ord som företagande och entreprenörskap okända begrepp och saknade relevans i deras livs- och arbetssituation. Detta skapade ett motstånd och en skepsis som var ytterst viktigt att bemöta. Det första steget i att minska motståndet blev därför att avdramatisera begreppen. Det var också flera som trodde att både praktik- och entreprenörsinsatsen efter projektavslut, skulle leda till ett konkret arbete. Därför var det viktigt att deltagarna fick veta Att leva som entreprenör var ett första steg och en introduktion till socialt företagande och därför inte omedelbart kunde lösa deras problem med utanförskapet eller garantera ett arbete. 6

7 Det handlade helt enkelt om att göra deltagarna medvetna om att det finns flera vägar till ett arbete och där den så kallade tredje vägen i ett socialt företag kan erbjuda en ny möjlighet och en framtida lösning för att bryta sitt utanförskap. Deltagandet redovisas i tabellen nedan efter kön. Tabell 1: Antal anmälda deltagare Kursomgång Kvinnor Män Totalt Omgång 1/Östra Blekinge Omgång 1/Västra Blekinge Omgång 2/Östra Blekinge Omgång 2/Västra Blekinge Omgång 3/Östra Blekinge Omgång 3/Västra Blekinge Omgång 4/Östra Blekinge Omgång4/Västra Blekinge* Omgång 5/Östra Blekinge Omgång 5/Västra Blekinge Totalt * Till denna omgång hänvisades tre kvinnliga deltagare som inte pratade svenska. Dessa personer finns inte med i denna sammanställning. De övriga anmälda som inte finns i sammanställningen är tio deltagare från Jämshög som på grund av bristande samordning och otillräcklig ork/hälsa lämnade kursen. Tabell 2: Antal deltagare som har slutfört insatsen Kursomgång Kvinnor Män Totalt Omgång 1/Östra Blekinge Omgång 1/Västra Blekinge Omgång 2/ Östra Blekinge Omgång 2/ Västra Blekinge Omgång 3/ Östra Blekinge Omgång 3/ Västra Blekinge Omgång 4/ Östra Blekinge Omgång 4/ Västra Blekinge Omgång 5/ Östra Blekinge Omgång 5/ Västra Blekinge Totalt Beskrivning av utbildningsinsatsen Vår fokus i entreprenörsutbildningen har varit, att projektdeltagarna ska utveckla sina förmågor i personligt ledarskap, sin förmåga till lärande och förändring samt sin förmåga att omsätta en egen försörjningsidé i praktisk handling. Men det har i lika hög grad varit att fokusera på deltagarnas förmåga att utveckla sin egenmakt, helt enkelt att ta kontroll över sitt egna liv och visa att det finns möjligheter i en så kallad tredje väg för att bryta utanförskapet genom socialt företagande. 7

8 Genomförandet av samtliga utbildningsomgångar kan på ett övergripande plan beskrivas som en balansgång mellan intresset för socialt företagande och personligt ledarskap. Det fanns ett antal grupper där deltagarna ville arbeta med utveckling av självkänsla och självinsikt i lika stor utsträckning som med socialt företagande och egna idéer. I andra grupper önskade sig deltagarna att i första hand arbeta med personlig utveckling och närma sig socialt företagande genom studiebesök. 5.1 Innehåll och moduler Nedan följer en beskrivning av de fyra olika modulerna som varit den röda tråden genom hela utbildningsinsatsen. Modul 1: Socialt företagande fakta och bakgrund kring socialt företagande. 1.1 Definition 1.2 Samhällets stöd 1.3 Historik 1.4 Utveckling i Sverige, hur andra har gjort 1.5 Associationsformer 1.6 Ekonomisk förening föreningen är kooperativets ryggrad 1.7 Att bli medlem 1.8 Att bli anställd 1.9 Att bli arbetsgivare 1.10 Vem stödjer socialt företagande? 1.11 Från utanförskap till framgångsrikt socialt företag, exempel från verkligheten. Modul 2: Med gemensam kraft den kooperativa metoden. 2.1 Kooperation och social ekonomi 2.2 Kooperativa värderingar 2.3 Affärsidén 2.4 Gruppens kompetens Modul 3: Att leva som entreprenör - personligt ledarskap och egenmakt. 3.1 Personlig ledarskap och självkunskap Självförtroende Känslohantering Självkänsla Behov och lust Tålamod och uthållighet 3.2 Ta sig för-samhet Ta en idé från tanke till förverkligande Förmåga att reflektera Lösningsorienterat tänkande Kommunikationskompetens Nätverkskompetens 3.3 Förändringskompetens och lärande 8

9 Lära nytt när det behövs Idéutvecklingskompetens Handlingskraft Projektkompetens Organisationskompetens Modul 4: Ordning och reda att översätta idéer till siffror 4.1 Grundläggande begrepp 4.2 Bokföring 4.3 Administration Inför varje utbildningsstart fick deltagarna en tydlig information kring innehållet i dessa moduler och kunde föra fram sina önskemål kopplade till utbildningsinnehållet. De hade också möjlighet att påverka hur mycket tid som skulle läggas på respektive modul. Grundprincipen var att utifrån en stabil struktur, skapa utrymme för deltagarnas medbestämmande och därmed skapa en känsla av egenmakt Metod och resurser De förutsättningar som gavs, var att insatsen skulle omfatta två dagar per vecka i 16 veckor för 5-10 deltagare i östra Blekinge och två dagar per vecka i 16 veckor för 5-10 deltagare i västra Blekinge. Ett flexibelt och varierat innehåll uppfattades vara viktigt på grund av deltagarnas olika uthållighet och förutsättningar, men det var också viktigt att vi skapade en trygghet genom en tydlig och förutsägbar struktur. Under de två utbildningsdagarna genomfördes gemensamma aktiviteter i grupp under ca halva dagen. I denna typ av aktivitet med ett hanterbart antal deltagare kan man dra fördel av gruppdynamiska effekter helt enkelt lära av varandra. Samtidigt fanns det utrymme för individuell support och individuellt arbete under den andra halvan av dagen. Det pedagogiska förhållningssättet formulerades och utgångspunkten var problembaserat lärande utifrån gruppens behov och förutsättningar, learning by feeling enligt det pedagogiska konceptet Mångfald och Dialog (MOD) [2]) och även learning by doing. Studiebesök och möte med inspiratörer var en viktig del i utbildningen. Syftet var att deltagarna skulle få en uppfattning om hur verkligheten ser ut och hur man praktiskt driver en kooperativ verksamhet. Omfattningen av dessa aktiviteter varierade i olika grupper, beroende på deltagarnas psykiska och fysiska hälsa. Samtliga deltagare och projektmedarbetare i Klara Livet hade dessutom möjlighet att delta i minst en träff med person/personer som antingen har startat eller jobbat på ett socialt företag. Ambitionen var att även deltagare som inte har valt kursen Att

10 leva som entreprenör skulle få möjligheten att bilda sig en uppfattning om vad socialt företagande är. (Bilaga: Inbjudna föreläsare) Lika viktigt var också att deltagarna fick kunskap om hur myndigheter kan stödja socialt företagande - i synnerhet vad gäller Arbetsförmedlingens stöd. En handledare från Arbetsförmedlingen med expertkunskaper kring att starta företag (inklusive villkor för socialt företagande) var inbjuden till alla grupper som önskade sig en detaljerad information om vilka typer av ekonomiskt stöd som kunde vara aktuella i deras fall. Även tjänsteman från Karlskrona kommun var inbjuden till några grupper i Blekinge Öst. Hur lång tid grupperna var tillsammans i den fysiska miljön var i hög grad beroende av deltagarnas hälsotillstånd samt på om projektdeltagandet var frivilligt eller upplevdes som påtvingat. Projektmålet kring utökning av närvarotiden från inledningsvis 4-5 timmar/dag till 6-7 timmar/dag var inte möjligt att uppnå på gruppnivå. Emellertid fanns det nästan alltid i samtliga omgångar ett antal deltagare som gärna stannade kvar efter avslutning av dagen. Ibland var det två eller tre personer, ibland enbart en deltagare som hade behov av individuellt samtal. Deltagare som av någon anledning varit frånvarande, kunde använda tiden för individuell genomgång Personella resurser För att genomföra insatsen Leva som entreprenör har Magdalena Urbanska, Coompanion Blekinge, arbetat som en heltids projekt-/process-/utvecklingsledare. Marianne Lundkvist, verksamhetsledare på Coompanion Blekinge, har dels varit medlem i styrgruppen och dels också deltagit aktivt i det operativa arbetet i varierande grad. Som komplement har kollegor från andra Coompanionkontor till viss del varit delaktiga i det operativa arbetet. En viktig del i genomförandet, var samarbetet med andra samarbetspartners i projektet. En fungerande samverkan var en grundförutsättning för Coompanions insats. Samarbetet med kursledarna från samtliga fyra folkhögskolor har fungerat mycket bra och har på ett betydande sätt underlättat genomförande vid samtliga utbildningstillfällen och inte minst i det dagliga arbetet med deltagarna. Genom löpande avstämningar (i synnerhet gäller detta Litorina och Bräkne-Hoby Folkhögskolor) kunde vi kartlägga, analysera och bemöta olika behov, både på gruppoch individnivå. Inte sällan ledde detta till en del samordning mellan aktiviteter i Att leva som entreprenör och aktiviteterna i Klara Livet. Resultatet av detta var en viss kompabilitet mellan dessa båda utbildningsinsatser, särskilt inom ämnesområdet personligt ledarskap, som skapade ett mervärde för deltagarna. Vid vissa tillfällen medverkade deltagare från tidigare kurser och berättade om sina erfarenheter från Att leva som entreprenör. En deltagare från omgång 2/Blekinge

11 Väst fick under två terminer praktik på Coompanion för att stödja arbetet med grupperna samt att aktivt delta i olika informationsträffar. Detta var uppskattat av deltagarna och ökade trovärdigheten både i entreprenörsutbildningen och i projektet som helhet. 5.4 Coompanion Blekinges interna mål för deltagarna I informationsbladet som riktade sig till projektdeltagare fanns följande beskrivning: Att leva som entreprenör är en av två möjliga vägar som du kan välja i projektet Klara livet. Det handlar om att skaffa sig mer kunskaper om hur entreprenörskap kan hjälpa dig att komma närmare arbetsmarknaden och därmed närmare din egen försörjningsidé. Du kommer även att få kunskaper om hur man startar ett socialt företag. Socialt företag är en viktig metod för att skapa arbete, rehabilitering och nya affärsidéer för människor som av olika anledningar står utanför den traditionella arbetsmarknaden. I flera länder i Europa finns sedan lång tid tillbaka att stort antal sociala företag, men i Sverige och framförallt i Blekinge är denna typ av företagande fortfarande i sin linda. Nyckelbegrepp i detta sammanhang är samma tänk som genomsyrar konceptet Liv i Livet, nämligen egenmakt. Det handlar helt enkelt om att få kunskaper och verktyg som hjälper dig att få mer makt över ditt liv och din arbetssituation. Under utbildningen kommer du att få kunskaper och färdigheter som stärker både dig som människa och som arbetssökande. Det handlar bland annat om personligt ledarskap, kommunikation och om att frigöra sin potential. Om inte du styr ditt liv, gör andra det! Coompanions ambition har varit att deltagarna efter utbildningsinsatsen Att leva som entreprenör skulle uppnå följande mål: Ha utvecklat sitt personliga ledarskap och ökat sin självkunskap. Ha skapat en stabil livsplattform som möjliggör förverkligande av en egen försörjningsidé. Ha skaffat sig kunskap om hur man driver och vidmakthåller en personlig utvecklingsprocess. Ha skaffat sig kunskap om grunderna hur man startar ett socialt företag. Formulerat sin egen försörjningsidé samt en strategi för att gå från ord till handling och ha utsatt denna för kritisk analys. Den personliga handlingsplanen ska innehålla konkreta delmål och aktiviteter för att uppnå det första delmålet i den egna planen ska vara inledda då Att leva som entreprenör avslutas. Detta var en ambitionsnivå som med facit i hand kan kännas lite för ambitiös men som flertalet deltagare ändock kunde anamma. Flera av deltagarna har uttalat att 11

12 man under utbildningsinsatsen tagit ytterligare steg framåt till egen försörjning ur ett rent mentalt perspektiv. Som exempel på detta finns i en bilaga en liten del av en längre utvärdering, skriven av en av deltagarna på eget initiativ. Vi har tidigare vidarebefordrat denna utvärdering i sin helhet till projektledningen. Anledningen att vi väljer att ta med denna i vår slutrapport är för att visa en deltagares förmåga att förändra sin självbild och därmed ta ytterligare ett steg på vägen att ta makten över sitt egna liv. Bilaga: Slutorden i en längre utvärdering från en av deltagarna (skriven på eget initiativ) Entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör bör som vi påpekat i många olika sammanhang, följas av ett andra och ett tredje steg i en längre entreprenörsutbildning, för dem som har ambitionen och viljan att vara delaktiga i att starta ett socialt företag. Dessa båda steg ska leda fram till en hållbar affärsplan och start av företag. Ett av de övergripande projektmålen i projektet i sin helhet var att skapa en grund för två sociala företag i Blekinge. Detta projektmål är inte uppfyllt och under rubriken Framtiden och nästa steg i processen har vi utvecklat våra synpunkter kring detta. 6. Genomförandet Under projekttiden genomfördes nio av tio inplanerade utbildningsomgångar i Att leva som entreprenör. Anledningen till att en omgång ställdes in var att det fanns endast en anmälan och att övriga projektdeltagare var för sköra (information via kursledarna från Blekinge Väst). Istället genomförde man en anpassad aktivitet för dessa personer som projektägaren ansvarade för. Vid en utbildningsomgång fanns det olika tidpunkter för start och avslutning för deltagarna i Blekinge Väst. Rent praktiskt resulterade detta i att deltagare från en folkhögskola påbörjade utbildningen några veckor senare än deras kollegor från den andra folkhögskolan. Liknande veckodiskrepans gällde även avslutningen av kursen. Under en och samma omgång formades olika grupperingar; med deltagare endast från en folkhögskola och med deltagare från båda folkhögskolorna. Skillnaden gällde likaledes i tid räknat; den ena gruppen hade färre veckor än den andra gruppen. Detta fick negativa konsekvenser för de mycket viktiga gruppdynamiska processerna och genomförandet i övrigt. Sammanlagt var det tio personer som inte hade samma villkor som övriga deltagare i entreprenörsutbildningen. En annan faktor som påverkade genomförandet var utvidgningen av målgruppen under pågående projektarbete. Även om utbildningskonceptet Att leva som entreprenör har en stor flexibilitet samt kapacitet att bemöta individer med skiftande behov, var det svårt att hitta en gemensam nämnare för så pass heterogena grupper som utvidgningen innebar. 12

13 Med en viss risk för generalisering kan vi konstatera, att genom breddning av målgruppen, rekryterades personer till projektet som vi anser hade behov av en annan insats än Klara Livet. Det var en allmänt lägre motivationsgrad hos dessa deltagare. Grundförutsättningen för att kunna tillgodogöra sig entreprenörsutbildningen på bästa sätt var den enskilda deltagarens egen vilja och öppenhet för nya möjligheter. I likhet med övriga insatser i Klara Livet, är Att leva som entreprenör en utbildningsinsats som erbjuder hjälp till självhjälp. Det övergripande syftet är att bygga upp egenmakt hos individen, så att man tar kommandot över sin egen livssituation. Deltagare som inte hade ett genuint intresse för projektet och Coompanions erbjudande, hade sämre förutsättningar att förändra sin livs- och arbetssituation. Detta påverkade i viss mån även möjligheterna att nå projektmålen Förutsättningar för en Inkubatorsverksamhet En tanke som har funnits med i diskussionerna, i en tidigare förstudie finansierad bland annat av ESF och med Coompanion Blekinge som projektägare samt i en informationssatsning som vi tidigare genomfört, har ambitionen varit att utveckla en fysisk miljö som kan fungera som mötesplats, en så kallad inkubatormiljö och idéverkstad för utveckling av socialt företagande. Vi anser att en sådan utvecklingsmiljö kan vara en nödvändig strategisk resurs i ett långsiktigt perspektiv. För att utveckla en inkubatormiljö för socialt företagande, krävs en väl utvecklad samverkan med olika aktörer som arbetar med regional och lokal utveckling. Exempel från Danmark, Irland och Italien visar att sådana satsningar är framgångsrika. Vi ser också att framgångsrika inkubatorer växer fram runt om i Sverige och flera Coompanionkontor är ansvariga för denna typ av fysiska miljöer. Företagsrådgivare möter i många sammanhang personer som har outvecklade affärsidéer. Med en stödinsats av mer omfattande slag än rådgivning skulle med all sannolikhet en del av dessa idéer kunna utvecklas till hållbara affärsplattformar. Det ställer också särskilda krav att utveckla affärsidéer i grupp, i de fall flera personer önskar starta företag tillsammans. En inkubatormiljö för socialt företagande skulle kunna stödja och underlätta denna typ av idéutveckling. I enlighet med projektbeskrivningen startades det upp två fysiska miljöer som kan beskrivas som en typ av förinkubatorer, en i Blekinge Väst (Karlshamn) för deltagare från Jämshögs och Valjevikens Folkhögskolor och en i Blekinge Öst (Karlskrona) för deltagare från Bräkne-Hoby och Litorina Folkhögskolor. Lokalen i Karlskrona inrymdes hos CooPartner ekonomisk förening ett socialt företag inom transport och service, som startades med Coompanions hjälp under Närheten till ett socialt företag skapade gynnsamma villkor för deltagarna. Deltagarna upplevde bland annat att CooPartner erbjöd en kreativ entreprenörskapsmiljö och man lyckades skapa en känsla av att gå till sitt arbete. Här fanns en

14 arbetsplatsliknande miljö, där deltagarna kände ansvar för gemensamma utrymmen och där man kunde lämna sina ägodelar samt ha sin egen kaffekopp. Det var på många olika sätt positivt och givande att verksamheten ägde rum i samma byggnad där ett socialt företag verkar. Lokalen var dock inte handikappanpassad och lämpade sig inte för större grupper än 6 8 personer. Lokalen i Karlshamn finns i det kommunala Arbetsmarknadscentrumet Pilen. Eftersom lokalen även används som kommunalt konferensrum kunde den inte användas på samma sätt som i Karlskrona och fungerade därför sämre som kreativ entreprenörskapsmiljö. Några av fördelarna var att det var rymliga lokaler med möjlighet att låna kontorsarbetsstolar och med ett café i anslutning till lokalerna. Tillgängligheten vad gäller kollektiva trafikmedel var inte optimal, ingen direkt bussförbindelse och långt avstånd från tågstationen. Deltagargrupperna löste detta genom samåkning. Coompanions erfarenhet är att det krävs en gynnsam miljö både socialt, geografiskt och utrymmesmässigt om en stimulerande inkubatorsverksamhet skall kunna växa fram. 6.2 Affärsidéer En av projektets målsättningar har varit att lägga grunden till affärsidéer som i senare skeden skulle kunna utvecklas till fungerande sociala företag. Vid varje utbildningsomgång fanns det en eller flera deltagare som hade idéer och visioner. Förslagen var både kreativa och spännande, men inte alltid tillräckligt affärsmässiga. Däremot gav idéerna ett utmärkt underlag för att förmedla kunskap om socialt företagande och introducera till vad det innebär att starta eget företag tillsammans. Den stora pedagogiska utmaningen var att bemöta den överoptimistiska synen på att starta ett socialt företagande utan att gruppen tappade motivation och intresse. Bland de påtänkta affärsidéerna, som grupperna har konkretiserat, fanns till exempel: Kurs 1/Blekinge Väst Idé att starta en Träffpunkt i Olofström med olika verksamheter som erbjuder praktikplats/arbetsträning för arbetslösa. Kurs 1/Blekinge Väst Idé att uppföda angorakaniner, spinna ull och erbjuda rehabiliterig till långtidssjukskrivna personer. Kurs 3/Blekinge Väst Idé att starta ett Café för hundägare samt designa kläder för hundar. Kurs 4/Blekinge Väst Idé att starta LAN förening i Sölvesborg. (Local Area Network, Lokalt nätverk). 14

15 Kurs 5/Blekinge Öst Retro Café som skulle fungera som nattlig mötesplats för ungdomar. Där skulle även finnas en systuga tillgänglig på kvällen. Kurs 5/Blekinge Öst individuell affärsidé, ett serviceföretag som stödjer sociala företag. I en grupp (Kurs 2/Blekinge Öst) utvecklade deltagarna en affärsidé som hade en stor genomförandepotential. Samtliga deltagare kom från Litorina Folkhögskola och var redan från början inställda på att gemensamt försöka hitta vägen till arbete, med målsättningen att kunna arbeta 100 % utifrån sin förmåga. I början av entreprenörsutbildningen hade man stora förväntningar på att kunna utveckla en gemensam affärsidé så att ett socialt företag skulle kunna startas i slutet av projektet (detta framkom under inledande workshop kring deltagarnas önskemål och förväntningar). Affärsidén handlade om att i samarbete med Pingstkyrkans Second Hand i Karlskrona, starta ett socialt företag som tar hand om uppdrag som den etablerade Second Handbutiken inte hinner med. Vid projektslutet var det fem deltagare som önskade fortsätta utvecklingen av denna affärsidé. Allt förankrades och godkändes av Arbetsförmedlingen i Karlskrona och vi var överens om att gruppen skulle ha kontinuerliga avstämningsmöten med oss på Coompanion fram till dess en ny utbildningsinsats var framtagen. Gruppen arbetade självständigt med avstämningsmöte med oss på Coompanion Blekinge, under tiden som de väntade på en fortsatt utbildningsinsats som Arbetsförmedlingen skulle tillhandahålla. Inkubatorlokalen hos CooPartner ställdes till gruppens förfogande. Pingstkyrkan erbjöd även sina lokaler och med tanke på affärsidén bestämde gruppen att arbeta hos den potentiella samverkanspartnern. Försöken att hitta en lämplig utbildningslösning misslyckades och gruppen kunde inte gå vidare i en utbildning i hur man startar ett socialt företag. Det uppstod även interna konflikter i gruppen, som delvis berodde på att man inte nått den mognadsnivå som krävdes för att kunna arbeta självständigt. Situationen visar väldigt tydligt på hur viktigt det är, att deltagarna tar nästa steg så snabbt som möjligt. Starten av den utlovade fortsättningskursen framflyttades först några gånger och därefter genomfördes den aldrig. Anledningen till detta är inte helt klarlagt för oss på Coompanion, men om vi förstått det rätt fanns det negativa erfarenheter på Arbetsförmedlingen Karlskorna, från en tidigare genomförd entreprenörsutbildning genomförd av ett Göteborgsföretag. Kontinuiteten i detta sammanhang är en viktig framgångsfaktor för projektet i sin helhet samt en förutsättning för att deltagarna inte ska tappa luften och falla tillbaka. 15

16 Deltagarna har berättat om erfarenheter av att delta i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder i projektform, som enligt deras egen bedömning inte mynnat ut i en förändring av deras arbets- eller livssituation. I värsta fall har deras negativa erfarenheter besannats också i detta projekt inte för att metoden inte fungerat utan för att deltagarnas utanförskap varit påfallande starkt och att de utifrån detta inte fått tillräckligt med stöd under tillräckligt lång tid. 7. Jämställdhet Vid samtliga utbildningstillfällen har arbetet kring affärsidéer och socialt företagande bedrivits utifrån ett könsneutralt perspektiv. Konkret har det inneburit att alla idéer genererades av deltagarna utifrån deras intresse, tidigare arbetslinserfarenheter, hälsa och ork. Detta arbetssätt säkerhetsställdes genom att alla kunde komma till tals och att de potentiella affärsidéerna bearbetades både utifrån ett kvinnligt och ett manligt perspektiv. Idéer som diskuterades i grupperna tilltalade både män och kvinnor. Affärsidéer som skulle kunna klassificeras som traditionellt kvinnliga respektive manliga förekom inte. Det faktum att projektdeltagarna under lång tid har varit i utanförskapet har avsevärt begränsat deras kunskaper om vilken betydelse jämställdhetsintegrering har i arbetslivet. För att åtgärda denna okunskap avsattes en dag (i vissa grupper även mer tid) för att belysa denna aspekt. Arbetsformen var värderingsövningar inhämtade från konceptet Mångfald och dialog (MOD). Mångfald och Dialog är ett pedagogiskt koncept för arbete med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Utifrån teorier och olika tankemodeller tillhandahåller den metoder för dialog kring normer, värderingar, attityder och fördomar. Utgångspunkten är individens egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Detta var uppskattat av deltagarna och ledde till intressanta diskussioner kring frågor om ledarskap, beslutsfattande och konflikthantering i kooperativa verksamheter. Att leva som entreprenör bygger på könsneutrala värderingar och utifrån detta perspektiv presenterades socialt företagande för en målgrupp som har svårt att se sig själv som företagare. Därför var det viktigt att avdramatisera begreppet socialt företagande och tydliggöra vad det praktiskt betyder - att tillsammans med andra arbeta och driva ett socialt företag, där man får arbeta 100 % utifrån sin arbetsförmåga. I nästan samtliga utbildningsomgångar fanns kvinnliga (ibland också manliga) deltagare som hade arbetat inom traditionella, kvinnliga yrkesområden d v s inom vård och omsorg. Ingen av dessa personer önskade återkomma till sina tidigare arbeten. Däremot fanns det en viss öppenhet för att prova nya lösningar, inom socialt företagande, nya branscher och andra yrken. 16

17 17 8. Egen uppföljning och utvärdering Inom ramen för Coompanions egna kvalitetssäkringsarbete har vi tagit fram en egen halvtidsutvärderig samt en utvärderingsenkät i samband med avslut av utbildningen. Det var frivilligt att delta i enkätutvärderingarna. Det var flera deltagare som gärna ville använda sig av möjligheten att ge skriftlig feedback, men det fanns även personer som inte var intresserade av detta. De flesta föredrog att ge muntlig feedback. Genom våra interna utvärderingar kunde vi kontinuerligt stämma av om utbildningen var anpassad till målgruppen och deltagarnas individuella önskemål samt förväntningar. Enkäten som användes vid avslutet av utbildningsinsatsen hade fokus på två aspekter. Den första aspekten gällde utformningen av utbildningen, bedömningen av övningar och grupparbeten samt det använda materialet. Under rubriken Övriga kommentarer kunde deltagare lämna sina egna synpunkter. Den oftast förekommande synpunkten var att kursen var för kort ( mer tid, önskar flera dagar, för kort ) och att man hoppades att det blir flera sociala företag i Blekinge inom en snar framtid. En del av deltagarna tyckte att utbildningen var för intensiv i relation till deras hälsa och ork. Citaten från enkäten i kurs 4, illustrerar på ett bra sätt en rätt så ofta förekommande utvärderingskommentar: Kursen har varit mycket bra för mig där jag befinner mig nu. P.g.a. sjukdom och utmattningssyndrom ligger jag lågt nu, men är intresserad av att vara med i ett socialt företag i framtiden. En annan representativ beskrivning kommer från en deltagare i kurs 3: I relation till min egen motivation blir det presenterade mer eller mindre gynnsamt i min kontext. I grupper där deltagarna hade en vision och påbörjade arbetet med sina affärsidéer, fanns det mycket frågor kring hur ska vi gå vidare?. Detta avspeglades i enkäterna: Hoppas att vi kan starta ett socialt företag. Vad händer nu efter kursen? Hur når vi våra mål? Uppföljning? Den andra aspekten i utvärderingen fokuserade på deltagaren och den upplevda nyttan av utbildningen. I den delen av enkäten finns elva påstående som deltagare

18 ombads att ta ställning till med hjälp av fyra valmöjligheter (Instämmer: Helt, I stora drag, Delvis, Inte alls ). Dessa påståenden omfattade olika områden som till exempel: 18 - Jag har fått idéer som kan leda till lösning på mina problem - Jag tycker att undervisningen har känts riktigt - Jag kommer att kunna beskriva för andra hur man ska göra - Jag har personligen fått mycket ut av det som vi har gått genom - Jag har fått diskutera tillräckligt mycket för att pröva mina åsikter Analysen av deltagarnas svar var en mycket värdefull information. Tack vare detta kunde vi få återkommande feedback på processer som vi skapade i gruppen, resultat av undervisningen och effekter på individen. En del av deltagarna uttryckte en vilja att byta en dag i utbildningen i Klara Livet mot ytterligare en dag i entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör. Liknande önskemål kom framförallt från personer som trots en nedsatt arbetsförmåga hade hunnit längre i processen att hitta tillbaka till arbetsmarknaden och som hade ett uttalat intresse för socialt företagande. Ett upplägg med tre dagar avsatta för Att leva som entreprenör skulle enligt dessa deltagare, på ett bättre sätt uppfylla deras behov av mer arbetsmarknadsinriktade aktiviteter. Erfarenheterna från utbildningen tillsammans med deltagarnas synpunkter visar att det är önskvärt att ytterligare anpassa den arbetsmetod som projektet har utvecklat och testat och där man även tar med Coompanions upplägg som en del i helheten. 9. Framtiden och nästa steg i processen Att starta ett socialt företag är både tidskrävande och en stödberoende process. Den avgörande framgångsfaktorn i detta sammanhang är en affärsmässig och hållbar affärsidé, men också en medvetenhet och handlingsförmåga hos stödstrukturen om hur den ska stödja olika initiativ och processer. Både praktiker som har startat sociala företag och forskare som beskriver denna företeelse, är överens om att man kan öka nystartstakten för sociala företag genom Social Franchising. Detta är ett väl beprövat sätt att mångfaldiga företag. Enkelt uttryckt kan man säga att genom social franchising dupliceras framgångsrika företag på nya orter. Bilaga: Informationsblad Social Franchising Överlevnaden för nya företag är högre om det görs enligt den här modellen. Franchisgivaren bidrar med ett beprövat koncept och massor av erfarenhet men också med utbildning, marknadsföring och affärsutveckling. Att kunna använda sig av Social Franchising som nästa steg för tidigare deltagare i Klara Livet är en intressant och lovande lösning. Därför påbörjades under hösten

19 2012, en diskussion med Coompanion Göteborg som är projektägare för ett pågående socialfondsprojekt Explosion, om villkor för att delta och checka in i deras projekt. Parallellt med genomförandet av den sista utbildningsinsatsen under våren 2013 i Blekinge Öst, förankrades projektet Explosion i Blekinge. I juni 2013 genomfördes tillsammans med Karlskrona kommun och andra intressenter en etableringsanalys under ledning av processledarna från projektet Explosion. Syftet var att kartlägga förutsättningar för franchising av Macken-konceptet till Karlskrona. Allt tyder på att Blekinge, genom Karlskrona kommun, kommer att delta i projektet Explosion med start i januari 2014 och förhoppningsvis med tidigare deltagare från Klara Livet. En uppgradering av projektet Klara Livet innebär också att ytterligare steg tas för att starta fler sociala företag i Blekinge. I aktivitetsplanen i uppgraderingsansökan som Landstinget Blekinge gjort, är det planerat för att starta ett socialt företag under första halvåret Vi följer med stort intresse denna utveckling trots att Coompanion Blekinge inte är delaktig i den fortsatta processen. 10. Reflektioner, kommentarer och slutsatser Entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör anpassades och genomfördes av Coompanions medarbetare, Magdalena Urbanska. I styrgruppen representerades Coompanion av sin verksamhetsledare, Marianne Lundkvist och projektet kan betraktas ur dessa olika synvinklar, som dessa båda positionerna möjliggjorde. Insatsen Leva som entreprenör bör ses som ett första steg i ett längre entreprenörsprogram. Det andra steget syftar till att utforma en hållbar affärsidé och en affärsplan. Det tredje steget innebär start av företag, enskilt eller tillsammans med andra. Coompanions intentioner har varit att både steg två och tre ska finansieras i ett annat av ESF-finansierat projekt som också innefattar uppbyggnad av en permanent inkubatorsverksamhet i Blekinge. Detta har vi beskrivit i en idéskiss i ett tidigt skede när projektansökan i Klara Livet skrevs. Erfarenheter från andra delar av Sverige är att det är långa processor när man ska starta sociala företag. Ett tidsperspektiv på 2-3 år är inte ovanligt och därför är uthållighet en av många viktiga framgångsfaktorer. Entreprenörsutbildningen Att leva som entreprenör var alltså planerad som ett första steg i processen, att genom socialt företagande underlätta för projektdeltagarna, att komma närmare egen försörjning. Deltagare som ville gå vidare inom detta spår direkt efter Klara Livets avslutning, kunde tyvärr inte göra det. Det fanns inte någon konkret plan kring hur projektet skulle säkra kontinuiteten i den processen. Denna påtagliga svaghet i projektkonstruktionen har både verksamhetsledaren och processledaren i Coompanion Blekinge samt kursledare från folkhögskolorna återkommande tagit upp inom styrgrupp och i projektarbetsgrupp. Via projektledningen har vi efterfrågat ett förslag till lösning vid ett flertal tillfällen. 19

20 Coompanion har presenterat ett upplägg inför projektskrivningen under 2010, men också en idéskiss till hur steg 2 och steg 3 skulle kunna utformas till projektledning och styrgrupp. Idéskissen mailades till projektledning och styrgrupp i juni Responsen på denna idéskiss har varit svag, för att inte säga obefintlig. Vår tolkning är att det har funnits ett svagt intresse från projektledningen för Coompanions delar av projektet. Vid flera tillfällen har vi upplevt att Coompanions entreprenörsutbildning har varit ett eget projekt inom det stora projektet. Ett av målen i projektet är att ta fram en långsiktig modell och då är alla delar viktiga att utvärdera. I nuläget vet vi inte om och hur Coompanions entreprenörsutbildning ska införlivas i denna modell. Vi har upplevt att projektledningen varit sparsam med både negativ eller positiv återkoppling på Coompanions genomförande. Det var först på styrgruppsmöte i april 2013 som vi fick veta att man ansåg vår insats som good enough och att det gått åt pipsvängen ibland. Detta kom som en överraskning för oss i Coompanion och vi har efter detta försökt att få en dialog för att diskutera hur projektledningen ser på vårt genomförande. Projektledningen har fått en uppgradering av projektet beviljad, med syfte att ta tillvara all kunskap, kompetens och data som har genererats under pågående projekttid för att stödja en implementering av konceptet Klara Livet i Landstingets verksamhet. Det kommer att ske i form av förberedelser att starta försöksverksamhet i form av ett företag tillsammans med cirka tolv deltagare som varit deltagare i Att leva som entreprenör. I aktivitetsplanen är det planerat för att starta ett socialt företag under första halvåret Trots att stora delar av uppgraderingsprojektet är Coompanions specialistområden, samtidigt som projektledningen uttalar en vilja att ta tillvara all kunskap och kompetens som genererats under projekttiden, är Coompanion inte längre samarbetspartners i projektet. Vi har ännu inte fått något klarläggande varför. Vi kommer naturligtvis att följa denna försöksverksamhet med stort intresse och hoppas att projektmålen uppnås och att ett nytt socialt företag är verklighet under I vissa sammanhang har vi upplevt att vi lever i två olika världar i styrgruppen och i arbetsgruppen som dagligdags träffar deltagarna. Därför hade det varit önskvärt att projektmedarbetare som dagligen arbetade med målgruppen och medlemmar i styrgruppen 1 hade haft gemensamma rådslag. På så sätt skulle man kunna skapa en projektplattform, där olika perspektiv kunde mötas och projektmål diskuteras utifrån olika aktörer och deras erfarenheter. Den operativa verksamheten och den strategiska nivån har enligt vår upplevelse inte kopplats ihop på ett tillfredsställande sätt i projektet. 1 Styrgruppen bestod av representanter för Landstinget Blekinge, Arbetsförmedlingen, FINSAM, Försäkringskassan, Företagarna och Coompanion Blekinge Utvecklingscentrum. I en senare del av projektet bjöds även representanter från kommunerna in till styrgruppen. 20

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Att leva i utanförskap Alla måste få en chans Jag hade bränt mitt ljus i båda ändar. Jag var trött både i kropp och själ. Denna slutbeskrivning av projektet Klara

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Förstudie sociala företag

Förstudie sociala företag Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer