Entreprenörskap i skolans tidiga år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap i skolans tidiga år"

Transkript

1 Entreprenörskap i skolans tidiga år - en intervjustudie bland lärare Ann Hanson Evelina Jönsson Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 Handledare Åsa Hirsh Examinator Mikael Segolsson

2 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 SAMMANFATTNING Ann Hanson & Evelina Jönsson Entreprenörskap i skolan - en intervjustudie bland lärare Antal sidor: 38 Samhället kräver idag andra kompetenser av den enskilda individen än tidigare. Exempel på sådana kompetenser är eget initiativtagande och kreativitet och skolan har en viktig roll i utvecklingen av dessa så att elever känner sig rustade för att verka i samhället. Entreprenörskap i skolan har tidigare främst förknippats med de senare skolåren och då särskilt med gymnasiet. I de tidiga skolåren handlar entreprenörskap om att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser. Syftet med denna studie är att beskriva hur åtta lärare i grundskolans tidiga år uppfattar begreppet entreprenörskap, utanför och i skolan, samt hur de beskriver att de arbetar med att utveckla de entreprenöriella kompetenser de nämner hos eleverna. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi använt oss av en intervjuguide. Intervjuerna genomfördes på en skola i Gnosjö kommun. Alla skolår från 1-6 finns representerade med undantag för skolår 4. Vårt resultat visar på olika sätt att se på entreprenörskap. Majoriteten av lärarna ser entreprenörskap ur ett ekonomiskt perspektiv medan några ser det som en möjlighetstänkande person. När lärarna tänker på entreprenörskap i skolan och på entreprenöriell undervisning nämner de främst samverkan mellan skola och företag men några tar även upp att det i de tidiga skolåren främst handlar om att ta tillvara elevernas egna idéer. Några ser även skolan som ett entreprenörskap. Beroende på hur entreprenörskap i skolan ses skiljer sig uppfattningarna av entreprenörskapets plats i skolan. De lärare som menar att det handlar om att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser menar också att det har en viktig plats i skolan. De lärare som däremot ser skolan som ett entreprenörskap har svårt att se dess plats i undervisningen i grundskolan. Entreprenöriella kompetenser som lärarna anser viktiga att utveckla hos eleverna är bland andra möjlighetstänkande, fantasi, självförtroende, initiativförmåga samt samarbetsförmåga. Lärarna nämner olika exempel på hur de stimulerar och utvecklar elevernas entreprenöriella kompetenser, bland annat grupparbete för att utveckla samarbetsförmågan och våga tala inför grupp för att utveckla självförtroendet. Sökord: entreprenörskap, entreprenöriella kompetenser, grundskolans tidiga år Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon Fax

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Bakgrund Paradigmskifte Förklaringar Definitioner av entreprenörskap EUs nyckelkompetenser Entreprenöriella kompetenser Definition av entreprenörskap i skolan Entreprenörskapsutbildning Entreprenöriellt lärande mot traditionell undervisning Former för entreprenöriellt lärande Entreprenörskap som en aktivitet eller som en pedagogik? Lärandeteoretiska utgångspunkter Styrdokument Faktorer som motverkar entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Gnosjö kommuns skolor 12 3 Syfte och frågeställningar 13 4 Metod Val av metod Urval Genomförande Bearbetning och analys Studiens validitet och reliabilitet 17 5 Resultat Uppfattning av begrepp och kompetenser Begreppet entreprenörskap Entreprenörskap i skolan och entreprenöriell undervisning Entreprenörskapets plats i skolan Viktiga entreprenöriella kompetenser att utveckla hos eleven Konkreta exempel Egna idéer och initiativförmåga Ansvarstagande och självinsikt Fantasi, kreativitet och entusiasm Självförtroende Samarbetsförmåga Tema Resultatsammanfattning 29 6 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Olika uppfattningar Vad lärarna gör Förslag till fortsatt forskning 36 7 Referenser 37 Bilaga 1

4 1 Inledning Vi kan inte påstå att vi tidigare förknippat entreprenörskap med skolan och framförallt inte med grundskolans tidiga år. Idén att skriva om entreprenörskap fick vi i samband med SiSprojektet, vilket är ramen som detta examensarbete skrivs inom. SiS står för Skolutveckling i Samverkan och är ett skolutvecklingsprojekt där Värnamo, Gislaved och Gnosjö kommun ingår. Skolor och lärare i dessa kommuner har tagit fram tre olika ämnesområden som de önskar få undersökta där entreprenörskap är ett av dessa. Våra första tankar kring entreprenörskap var att det handlar om företagande och ekonomi men ju mer vi har studerat ämnet inser vi att det finns starka kopplingar till skolans värld. Det handlar inte främst om att lära elever att starta företag utan i de tidiga skolåren handlar det om att stimulera och utveckla sådana kompetenser hos eleverna som framtidens samhälle efterfrågar. Dagens samhälle ställer högre krav än någonsin på medborgarna. Idag värderas entreprenöriella kompetenser som kreativitet, förmåga att ta egna initiativ och utveckla idéer högt, kanske till och med högre än rena faktakunskaper och teorier. Skolan och samhället måste därför sträva mot samma mål och entreprenörskap kan utgöra en grund i det arbetet. Entreprenörskap i skolan är ett mycket aktuellt ämne som främst fokuserats i de senare skolåren. Därför känns det viktigt för vår kommande yrkesutövning att få kunskap om hur vi kan arbeta med att stimulera och utveckla de entreprenöriella kompetenserna även hos elever i de tidiga skolåren. Vi tror att det är viktigt att som lärare förstå att alla elever som kommer till skolan redan från början besitter många av dessa kompetenser, vårt uppdrag är att stimulera och utveckla dessa hos eleverna. Många lärare arbetar troligen med att stimulera dessa kompetenser, om än omedvetna om att det är entreprenörskap de sysslar med. Studier visar att det finns många olika uppfattningar av vad entreprenörskap är och kopplingen till skolan blir därmed oklar. Vi anser det därför nödvändigt att undersöka hur lärare i skolans tidiga år uppfattar entreprenörskapsbegreppet. Detta är även intressant eftersom vi inte funnit någon liknade studie. Syftet med vår uppsats är alltså att beskriva hur åtta lärare i grundskolans tidiga år uppfattar begreppet entreprenörskap utanför och i skolan samt hur de beskriver att de arbetar med att utveckla de entreprenöriella kompetenser de nämner hos eleverna. 1

5 2 Bakgrund 2.1 Paradigmskifte Under mitten av 1900-talet utbildade skolan människor till att fungera i ett arbetarsamhälle där merparten av arbetena fanns hos stora organisationer där anställningen mestadels var långsiktig. På ett annat sätt än idag hade människor en självklar plats på arbetsmarknaden och de visste även vad de skulle tro på och vad som var rätt och fel. Människor omgavs av en slags yttre stabilitet där exempelvis familjen, myndigheterna, politikerna och kyrkan hade stort inflytande (Peterson & Westlund, 2007). Gibb (2002) menar att samhället har genomgått ett paradigmskifte där denna stabilitet inte längre existerar. En allt högre grad av osäkerhet och komplexitet såväl för regeringar, organisationer, samhällen som för den enskilda individen beror på vår tids stora globalisering. Peterson och Westlund (2007) menar att vi dagligen översköljs av nya intryck och möjliga sätt att utforma våra liv på. Idag råder det alltså andra förhållanden i såväl vardagslivet som på arbetsmarknaden. Vare sig man är egen företagare eller anställd ställs höga krav bland annat på initiativ- och samarbetsförmåga. Enligt läroplanen är skolans uppdrag att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället (Utbildningsdepartementet, 1994). Många som idag lämnar skolan känner sig inte tillräckligt rustade för att möta dagens samhälle med dess många olika utmaningar. Upplevelsen av att exempelvis inte kunna ta egna initiativ, lösa problem och hantera förändrade förutsättningar är stor. De kunskaper och kompetenser som krävs ges alltså inte tillräckligt utrymme i skolan. En del av lösningen på detta problem är entreprenöriell undervisning där dagens efterfrågade kompetenser utvecklas och stimuleras (Peterson & Westlund, 2007). Det handlar inte enbart om arbetslivet utan överallt behövs det företagsamma människor såväl i vården, i politiken, i föreningslivet, i kulturlivet, i företagsvärlden som i skolan. Sådana människor är nödvändiga för att progression och nyskapande ska ske (NUTEK, 2008a). Skolan blir ofta kritiserad för att vara skild från samhället. I takt med att samhället förändras behövs nya arbetssätt och arbetsformer utvecklas. Därför är det viktigt att entreprenörskap införs i grundskolan (Leffler, 2006). 2.2 Förklaringar av begrepp Begreppen företagsamhet och entreprenörskap samt företagsam och entreprenöriell används antingen synonymt eller som skilda begrepp (Leffler, 2006). NUTEK (2000) använder 2

6 begreppen synonymt: Att vara entreprenöriell eller företagsam innebär (s. 78). Fortsättningsvis kommer även vi att använda begreppen synonymt. I litteraturen används begreppen entreprenöriell undervisning och entreprenöriellt lärande. Dessa används, som vi uppfattar det, för att beskriva samma sak och därför har vi valt att använda även dessa begrepp synonymt. NUTEK står för verket för näringslivsutveckling och har stor betydelse för den entreprenöriella utvecklingen i Sverige. Genom olika program och aktiviteter har NUTEK som en av sina främsta uppgifter att främja entreprenörskap såväl i näringslivet som i skolan (NUTEK, 2008b). 2.3 Definitioner av entreprenörskap Ordet entreprenörskap är mycket komplext och definieras idag på olika sätt (Leffler, 2006). Ordet entreprenör kommer från franskans entreprendre och betyder att företa sig något (Kamien, 2008). Berglund och Holmgren (2007) menar att många gånger är synen på entreprenörskap alltför snäv och begränsad till den ekonomiska aspekten där entreprenörskap bland annat betraktas som affärsverksamhet och förändring. På senare tid har forskningen dock vidgat tolkningen av begreppet till att inte enbart innefatta den ekonomiska aspekten utan exempelvis även innefatta en beteendevetenskaplig aspekt där individens egenskaper är det centrala. Leffler (2006) skriver att begreppet företagsamhet ytterligare kan vidgas genom att tala om inre respektive yttre företagsamhet. Med yttre företagsamhet avses praktiska kunskaper i att starta och bedriva företag. Det är således den synliga delen av företagandet. Inre företagsamhet innebär sådana egenskaper och förmågor hos en individ som behövs vare sig det handlar om att starta ett företag eller vara anställd. Exempel på sådana inneboende egenskaper och förmågor är risktagande, flexibilitet och självförtroende (a.a.). NUTEK (2008a) ger följande definition av entreprenörskap: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Denna definition rymmer dels en ekonomisk aspekt men är även utvidgad till att innefatta andra aspekter. Gibb (2002) framhåller att det ligger en stor men nödvändig utmaning i att vidga entreprenörskapsbegreppet med tanke på det nya paradigm och dess förändrade levnadsvillkor som vi lever i. 3

7 2.4 EUs nyckelkompetenser EU har definierat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Dessa kompetenser har bedömts som nödvändiga för att alla ska kunna leva och verka i det ständigt föränderliga globala samhället (Europaparlamentet, 2006): Eftersom globaliseringen ständigt ställer Europeiska unionen inför nya utmaningar kommer varje enskild medborgare att behöva en rad nyckelkompetenser för att på ett flexibelt sätt kunna anpassa sig till en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Utbildning i sin dubbla sociala och ekonomiska roll har en central uppgift när det gäller att se till att europeiska medborgare får de nyckelkompetenser som krävs för att de på ett flexibelt sätt skall kunna anpassa sig till dessa förändringar. (s.13). Kunskaper, färdigheter och attityder inom olika områden utgör definitionen för en kompetens. Nyckelkompetens innebär den kompetens som är nödvändig för alla individers personliga utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning (Europaparlamentet, 2006). De nyckelkompetenser som nämns är: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. (s.13). Kompetens nummer sju, initiativförmåga och företagaranda, innebär bland annat att kunna göra handling av sina idéer genom att använda sin kreativitet. Att kunna ta egna initiativ och att vara aktivt engagerad utmärker attityden hos en entreprenör både i privatlivet, i samhällslivet och i arbetet både självständigt och i grupp. Det är viktigt att kunna fastställa sina egna starka och svaga sidor och att bedöma och ta risker. EU rekommenderar medlemsländerna att utforma sina utbildningssystem på ett sådant sätt att alla elever ges möjlighet att utveckla dessa kompetenser (Europaparlamentet, 2006). 2.5 Entreprenöriella kompetenser Det finns flera olika kompetenser som kopplas samman med entreprenörskap. Med entreprenöriella egenskaper avser NUTEK självtillit, kreativitet, vilja att ta risker, kommunicera och samarbeta samt handlingskraft. (Berglund & Holmgren, 2007, s. 13). 4

8 Peterson och Westlund (2007) tar upp 22 olika kompetenser. Dessa har de delat upp i tre olika grupper. Den första gruppen är personligt ledarskap självkunskap vilket innebär att stärka elevernas självkänsla och självförtroende. Kompetenserna inom denna grupp utgör alltså grunden för entreprenöriellt tänkande och handlande. Ansvarstagande, tålamod och uthållighet samt konsekvensbedömning är exempel på sådana kompetenser. Den andra gruppen är förändringskompetens och lärande vilka kompletterar varandra. För att förändring ska ske krävs lärande och vid lärande sker förändring. Exempel på kompetenser inom denna grupp är kommunikationskompetens, lösningsorienterat tänkande, motivation och framtidstro samt förmågan att reflektera. Ta-sig-församhet är den tredje gruppen som helt enkelt handlar om att se möjligheter och göra något av dem. Idéutvecklingskompetens, handlingskraft och projekt- och organiseringskompetens hör hemma här. Johannisson och Madsén (1997) framhäver olika egenskaper som kännetecknar en företagsam elev: stor tilltro till den egna förmågan, att kunna söka kunskap och lära nya saker, att vara viljestark och självständig, att kunna ta ansvar, att kunna samarbeta med och ta kontakt med andra, att vara kreativ, att se möjligheter och hitta lösningar på problem och av att kunna och vilja ta initiativ och handla. (s. 115). De kompetenser som Johannisson och Madsén (1997) talar om hos en företagsam elev är i stort sett samma kompetenser som Peterson och Westlund (2007) och Berglund och Holmgren (2007) nämner, dock talar de senare om de entreprenöriella kompetenserna i ett allmänt sammanhang där de gäller för alla. Många av kompetenserna återkommer alltså gång på gång i olika texter. När vi använder uttrycket entreprenöriella kompetenser i vår studie är det alltså de i avsnitt 2.5 nämnda som avses. 2.6 Definition av entreprenörskap i skolan Inom forskningen finns som ovan nämnt en kamp om vilken som är den sanna bilden av en entreprenör. Detta har lett till att många anser att betydelsen av vad en entreprenör är har blivit otydlig och därmed har också kopplingen till grundskolan blivit oklar (Leffler, 2006). Johannisson och Madsén (1997) menar att entreprenörskap i skolan handlar om en kombination av den ekonomiska och beteendevetenskapliga aspekten. Det övergripande syftet med att utbilda entreprenöriella elever är att vårt land ska få en ekonomisk tillväxt. Samhället har behov av fler entreprenörer och behöver därmed skolans hjälp. Det är dock viktigt att betona att detta inte innebär att alla ska bli egna företagare men dagens samhälle kräver i högre grad än tidigare att varje enskild individ ser möjligheter såväl i vardagen som i yrket. 5

9 Det är här den beteendevetenskapliga aspekten kommer in där det handlar om att utveckla förmågor och kompetenser som lägger grunden till ett entreprenöriellt tänkande hos eleverna. Både Leffler (2006) och Johannisson och Madsén (1997) menar att det är just detta som entreprenörskap bör handla om i de tidiga skolåren. Ett problem som har uppstått i debatten kring att skolan ska utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser är att det då antas att eleverna inte redan besitter dessa förmågor. Att eleverna i de tidiga skolåren exempelvis inte tar risker eller ansvar antas på så vis automatiskt. Entreprenörskap i skolan handlar om att utveckla förmågor som barnet redan naturligt besitter, det handlar alltså om att lära sig vad man kan göra av de förmågor man redan har och att bevara barnets experimentlusta (Berglund & Holmgren, 2007). Sarasvathy (2001) tar upp begreppen causation och effectuation vilka innebär olika sätt att förhålla sig till sin omvärld på. Hon gör en jämförelse med matlagning för att förtydliga skillnaderna mellan begreppen. Antingen har man bestämt i förväg vad som ska tillagas genom att ha hittat ett recept, läst det och därefter handlat det som behövs. Detta är causation, allt går alltså att planera. Öppnar man däremot bara kylskåpet och tillagar något av det som finns där förhåller man sig till omvärlden enligt effectuation. Utifrån sina redan befintliga kunskaper och erfarenheter skapar man något och utvecklar sin experimentlusta. Detta kan också jämföras med Johannisson och Madsén (1997) som menar att alla barn redan är entreprenörer när de börjar skolan men att skolan många gånger berövar eller begränsar eleverna att vara kreativa, initiativtagande och problemlösare. Skolans uppgift är tvärtemot att tillvarata elevernas naturliga förmågor så att eleverna blir företagsamma. NUTEK (2000) framhåller att entreprenörskap i de tidiga skolåren handlar om ett förhållningssätt till lärande snarare än om ett enskilt ämne. Detta går att utläsa i NUTEKs nationella entreprenörskapsprogram där definitionen av entreprenörskap i skolan lyder: entreprenörskap i skolan kännetecknas av alla arbetsformer som stimulerar elevernas självtillit, självkännedom, kreativitet, handlingskraft, samarbete och kommunikationsförmåga. (NUTEK, 2000, s. 47). Entreprenörskap i skolan fungerar alltså som ett samlingsnamn för flera olika inslag i skolan (a.a). 6

10 2.7 Entreprenörskapsutbildning Peterson och Westlund (2007) delar in entreprenörskapsutbildning i tre olika kategorier. Den första är utbildning om entreprenörskap vilket innebär förståelse av entreprenörens tänkande och handlande. Den andra kategorin är träning i entreprenörskap vilket går ut på att utifrån en konkret idé omvandla denna till verklighet. Detta kan jämföras med begreppet yttre företagsamhet vilket innebär praktiska kunskaper i företagande. Sådan undervisning förekommer i de senare skolåren och främst på gymnasiet. Den tredje och sista kategorin är träning för entreprenörskap som innebär arbetsformer där stimulering, utveckling eller förstärkning av elevers entreprenöriella kompetenser sker, det vill säga den inre företagsamheten. Detta menar Peterson och Westlund (2007) är entreprenöriellt lärande vilket utgör grunden i entreprenörskapsutbildning. Berglund och Holmgren (2007) använder sig av begreppen entreprenörskap som en aktivitet samt entreprenörskap som en pedagogik för att dela in entreprenörskapsutbildning. Som vi tolkar det kan entreprenörskap som en aktivitet innebära både träning i och för entreprenörskap medan entreprenörskap som en pedagogik innebär träning för entreprenörskap Entreprenöriellt lärande mot traditionell undervisning Leffler (2006) skriver att entreprenöriell undervisning är nyskapande och ställs mot den traditionella undervisningen. Traditionell undervisning innebär att eleverna är passiva mottagare där läraren leder och matar dem med kunskaper där det finns ett rätt svar. Gibb (1993) betonar att den entreprenöriella undervisningen skiljer sig från den traditionella undervisningen i den mening att eleverna ska vara aktiva och lärande samt att de ska veta hur istället för att veta att. Även Westlund och Peterson (2007) nämner skillnader mellan den traditionella undervisningen och det entreprenöriella lärandet. I det entreprenöriella lärandet ligger fokus på hela processen istället för enbart på produkten. De tar även upp att pedagogen frågar eleverna vad de vill lära sig istället för att själv komma med svaren genom att säga jag vet det här Lärarens roll blir då mer av en handledare än en kunskapsförmedlare. Gibb (1993) menar att entreprenöriell undervisning syftar till att kvalitativt förändra undervisningsupplevelsen. Av läraren krävs därför ett annat pedagogiskt synsätt jämfört med traditionell undervisning. Den traditionella undervisningen uppfattas ofta som något negativt och det talas ofta om att skolans arbetssätt kräver förändring (Leffler, 2006). Peterson och Westlund (2007) förespråkar entreprenöriellt lärande som en stor och viktig del i förändringsarbetet. Det handlar enligt dem om att skapa miljöer och strukturer där varje individs inneboende 7

11 förmågor och grundläggande inre motivation stimuleras på ett medvetet sätt. Iredale och Jones (2006) betonar dock att det är viktigt att vara medveten om att de jämförelser som görs mellan traditionell undervisning och entreprenöriellt lärande representerar det extrema av två olika sätt att förhålla sig till undervisning. Det som i praktiken sker ute i klassrummen är ofta en mix av de båda undervisningssätten, det ena behöver inte utesluta det andra Former för entreprenöriellt lärande Hur tar sig då entreprenöriellt lärande praktiskt uttryck i undervisningen? Entreprenörskap som en aktivitet är specifika aktiviteter vilka är avgränsade i tid och kan handla om praktiskt nyföretagande men i grundskolans tidiga år kan det exempelvis handla om att utföra experiment och uppfinna saker. Ofta är det organisationer utanför skolan som genomför dessa kortare eller längre aktiviteter. Ung Företagsamhet, Finn upp och Snilleblixtarna är exempel på sådana aktiviteter (Berglund & Holmgren, 2007). I sin undersökning nämner Berglund och Holmgren (2007) teman och projekt som är återkommande i undervisningen. I dessa teman och projekt kan de urskilja ett entreprenöriellt förhållningssätt till lärande som en röd tråd, detta menar de är exempel på entreprenörskap som en pedagogik där träning för entreprenörskap förekommer. Ett exempel som nämns är tema Nobel som årligen återkommer på en specifik skola. Eleverna får vara aktiva och delaktiga genom att välja att fördjupa sig antingen i att anordna en Nobelfest eller att skapa ett tävlingsbidrag för att vinna ett Nobelpris. Peterson och Westlund (2007) föreslår en rad arbetsformer gällande entreprenöriellt lärande där bland annat frekvent samverkan med närsamhället, projektorienterat arbetssätt, ämnesövergripande arbete samt självreflektion genom exempelvis samtalscirkel eller loggbok nämns. NUTEK (2000) ger fler exempel på arbetsformer och inslag i undervisningen där elevens entreprenöriella kompetenser stimuleras. Ett exempel är arbete med långa och sammanhängande uppgifter där eleverna får planera, genomföra och utvärdera sitt arbete och därmed bli mer medvetna om sitt eget lärande. Vidare nämns exempel som tillfällen för eleverna att arbeta med verkliga och komplexa problem, presentation och nyttiggörande av olika projektresultat samt grupporienterat arbete där eleven lär sig att fungera tillsammans med individer med andra kompetenser än de man själv har. Det entreprenöriella förhållningssätt som ligger till grund för de ovan nämnda arbetsformerna innebär en strävan efter att anpassa undervisningen till varje elevs unika förutsättningar, erfarenheter och sätt att lära samt att låta undervisningen präglas av learning by doing, alltså att lära genom att göra (NUTEK, 2000). Därtill framhåller Leffler (2006) elevinflytande och 8

12 träning i ansvarstagande som viktiga grunder i den entreprenöriella undervisningen. Elevinflytande betonas starkt i styrdokumenten och i läroplanen framhävs att eleverna har rätt till ett reellt inflytande på utbildningens utformning (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 13). Ytterligare ett centralt begrepp inom den entreprenöriella undervisningen är kreativitet, vilket trots dess frekventa användning är komplext och svårdefinierat. I skolan innebär det framförallt en tillåtande och stimulerande miljö där elevernas egna idéer, frihet och lekfullhet ges stöd att utvecklas (Leffler, 2006) Entreprenörskap som en aktivitet eller som en pedagogik? Både entreprenörskap som en aktivitet och som en pedagogik har sina fördelar och nackdelar och därför bör dessa två komplettera varandra. Aktiviteterna kan leda till nya pedagogiska idéer till hur ett entreprenöriellt arbete kan ske (Berglund & Holmgren, 2007). Entreprenörskap som en pedagogik är ett förhållningssätt som kan genomsyra hela undervisningen dagligen i varje ämne genom hela skoltiden (Peterson & Westlund, 2007). Det är också viktigt att poängtera att bara för att det exempelvis förekommer projektorienterad och ämnesövergripande undervisning innebär det inte automatiskt ett entreprenöriellt lärande. De entreprenöriella kompetenserna måste som tidigare påpekats stimuleras på ett medvetet sätt (a.a.). Det förekommer även att lärare arbetar utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt utan att själva vara medvetna om det (Berglund & Holmgren, 2007). 2.8 Lärandeteoretiska utgångspunkter Entreprenöriellt lärande bör enligt både NUTEK (2000) och Johannisson och Madsén (1997) ha elevernas konkreta och aktiva handlande som grund. Dessa tankar bygger på Dewey som myntat slagorden Learning by doing där aktiviteten har stor betydelse för lärandet. Skolan har många gånger enligt Dewey alltför stort fokus på läromedel och läraren (Kroksmark, 2003). Snarare borde det vara så att barnets förmågor utnyttjas på ett annat sätt så att barnets inneboende aktiviteter får största möjliga utrymme (Kroksmark, 2003, s. 375). Enligt Dewey hör handling och tänkande ihop och han menar att den konkreta handlingen måste ha ett syfte och utföras i ett meningsfullt sammanhang (Kroksmark, 2003). Som ovan nämnts får skolan inte vara skild från samhället. Redan Dewey förespråkade att skola och samhälle måste gå hand i hand. Dewey menade att eleverna kommer att uppleva mening i skolarbetet om de kan känna igen skolans arbetsformer och innehåll i samhället. Skolan ska vara ett samhälle i miniatyr (Dewey, 1899/1980). Skolan måste följa samhällets 9

13 förutsättningar eftersom utbildning och fostran är av social natur och därför går det inte att skilja lärandeprocesser från samhället. skolan skall riva motsatsförhållandet mellan liv och skola, mellan individ och samhälle, mellan kunskap och handling och mellan teoretisk och praktisk (ut)bildning (Kroksmark, 2003, s. 374). För att ett barn ska kunna utvecklas är en social miljö och meningsfulla aktiviteter avgörande enligt Dewey. Deweys tankar anses ligga bakom en stor del av målen som finns i läroplanen (Kroksmark, 2003). Vygotskijs pedagogik bygger på att lärande sker i ett socialt samspel. Han betonade även att det viktigaste sociala verktyget är språket och genom språket lär man sig om världen och kan resonera om det som sker och tillsammans lösa problem. Barnet lär sig i samspel med sin omgivning och med stöd av någon som kan mer än barnet. Skillnaden mellan det som barnet kan göra på egen hand och det som den kan göra med hjälp av en vuxen kallade Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. I denna zon får barnet hjälp med att komma vidare i sin utveckling (Kroksmark, 2003). Johannisson och Madsén (1997) konstaterar att det sociala samspelet är det som ligger till grund för entreprenörskap. Entreprenörskap innebär en process där samspelet med andra individer är det centrala och ligger därmed nära lärande. Leffler (2006) skriver att lärande idag inte betraktas som ett kognitivt fenomen utan som interagerande i en social kontext. Enligt Kroksmark (2003) menar Vygotskij att den proximala utvecklingszonen får som pedagogisk konsekvens att läraren försöker lägga upp undervisningen så att den ständigt utmanar den enskilda eleven att gå framåt i sin utveckling. Läraren ska skapa förutsättningar för ett aktivt och socialt lärande. Praktiskt kan det innebära att gå från lärarledda lektioner till lektioner där lärarens roll är en handledare snarare än en kunskapsförmedlare. En av Vygotskijs tankar är att metoden för lärandet är det som är det väsentliga (a.a.). Johannisson och Madsén (1997) framhåller att i entreprenöriellt lärande bör tyngdpunkten ligga på hur den genomförs mer än på vad som förmedlas. De menar inte att innehållet är oviktigt utan snarare att det är där den mesta energin av tradition läggs. 2.9 Styrdokument Det viktigaste redskapet för entreprenörskapets införande och plats i skolan anses både av NUTEK (2000) och Johannison och Madsén (1997) vara tolkningar av styrdokumenten och enligt dem har entreprenörskapet en självklar plats i skolan. Peterson och Westlund (2007) skriver att de entreprenöriella kompetenserna direkt går att koppla till strävansmålen i läroplanen. Exempelvis går det att läsa i läroplanen att varje elev ska få ett allt större inflytande över undervisningen, utveckla en tilltro till sig själv och sina förmågor, lära sig att 10

14 samarbeta och reflektera samt få en insyn i det omgivande samhällets arbets-, kultur- och föreningsliv (Utbildningsdepartementet, 1994). Förekommer entreprenöriellt lärande stimuleras de entreprenöriella kompetenserna och därmed finns en god förutsättning att nå målen (Peterson & Westlund, 2007). Skolans uppdrag är att eleverna ska inhämta sådana kunskaper som krävs för att leva och verka tillfredsställande i samhällslivet. Detta betonas såväl i läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1994) som i skollagen (Skollag, 1985). Vidare är skolans uppdrag enligt läroplanen att Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 6). Läroplanen betonar även att det är av yttersta vikt att i undervisningen utgå från varje elevs unika förutsättningar och behov. Detta innebär att alla elever har tidigare kunskaper och erfarenheter att bygga vidare på. Beträffande kunskap utgör fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet olika komponenter i begreppet. Förutsättningen för att kunskap ska uppstå i sin helhet är därför varierade arbetsformer. För att skolan ska utvecklas betonar läroplanen vikten av att mål för undervisningen fortlöpande utvärderas samt att nya metoder provas och utvecklas. Utvecklingsarbetet måste ske i interaktion bland annat med det omgivande samhället. Uttryckligen står det att läraren ska verka för att utveckla kontakter med företag, organisationer och andra verksamheter som kan bidra till att berika skolan som en lärande miljö och förankra den i det omgivande samhället (Utbildningsdepartementet, 1994). Tanken och idén om entreprenörskap i skolan och stimuleringen av de entreprenöriella kompetenserna får alltså stöd i styrdokumenten enligt Johannisson och Madsén (1997). De menar dock att styrdokumenten saknar begrepp som entreprenörskap och den företagsamma eleven och efterlyser en tydligare beskrivning av kopplingen mellan skolan och närsamhället Faktorer som motverkar entreprenörskap i skolan Olika inslag av entreprenörskap är alltmer vanligt förekommande ute på skolorna men samtidigt menar NUTEK (2000) att det finns ett antal faktorer som motverkar en ökning av entreprenörskap i skolsammanhang. En sådan faktor är att en stor del av den entreprenöriella verksamheten ännu är sporadisk och därtill beroende av några få eldsjälar. I många fall känner sig lärare som vill arbeta med entreprenörskap ensamma och ibland också motarbetade. En utvärdering av NUTEKs projekt Entreprenörskap i skolan visar på att lärare upplever att de saknar verktyg för hur de ska gå tillväga för att bedriva entreprenöriellt lärande. Att låta dessa 11

15 frågor få en större plats, eller en plats överhuvudtaget, i lärarutbildningarna menar många lärare är en viktig åtgärd då många anser att lärarutbildningarna inte behandlar ämnet i tillräckligt stor omfattning. Vidare pekar utvärderingen på vikten och nödvändigheten av en nationell samstämmig syn kring entreprenörskap bland myndigheter och departement (a.a.). Även Johannisson och Madsén (1997) visar på ett antal hinder. Ett är att skolan av tradition ofta är mycket tydligt organiserad i ämnen vilket hämmar ett nytänkande upplägg av undervisningen. Ytterligare ett hinder är bristen på lämpliga läromedel Entreprenörskap i Gnosjö kommuns skolor Gnosjö kommun är känd för sin speciella entreprenörskapsanda då regionen är en plats för tillväxt och småföretagande. Den främsta förklaringen till regionens framgång anses vara samspelet mellan socialt och ekonomiskt liv. Entreprenörskap kopplas inte enbart till företagande utan företagsamheten sträcker sig ut i samhället genom engagemang inom exempelvis frikyrkorna och idrottsrörelsen. Det talas om olika uttryck för vad Gnosjöandan innebär. Dessa är bland annat samarbete företagen emellan där betraktelsen av varandra är jämlik. Samarbete förekommer även mellan företag och utbildning. Ytterligare uttryck är en positiv syn på företagande och tillskrivelsen av sig själv som en potentiell företagare (Johannisson, 2004). Johannisson menar vidare att Gnosjös variant av Jantelagen är Kan han, så kan jag (s. 11) istället för Kan inte jag, så skall inte heller han kunna. För skolorna i Gnosjö kommun finns en skolplan för år som utgör grunden för kommunens övergripande skolutvecklingsarbete. Visionen för grundskolan är Vi bygger grunder för livet. Med hjälp av skolplanens innehåll ska de nationella och lokala målen nås. I dokumentet går det att läsa att de nationella målen ska uppnås genom fokusering på de tre övergripande områdena hälsa, trygghet och lärande. Varje år bestäms sedan lokala mål och inriktningar utifrån de tre övergripande områdena om vilka frågor som ska fokuseras. Inriktningarna för år 2009 är hållbar miljö samt entreprenörskap (Gnosjö Kommun, 2007): Barn och utbildningsnämnden i Gnosjö kommun har ambitionen att rusta alla barn, elever och studerande för livet. [ ]Vårt samhälle, såväl lokalt som globalt utvecklas och förändras. Vi i skolan måste dels vara en drivkraft i utvecklingen för att exempelvis slå vakt om demokratiska värden och dels anpassa vår verksamhet i ett entreprenörskapsperspektiv för att tillgodose omvärldens krav. (s. 1). 12

16 3 Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats är att beskriva hur åtta lärare i grundskolans tidiga år uppfattar begreppet entreprenörskap utanför och i skolan samt hur de beskriver att de arbetar med att utveckla de entreprenöriella kompetenser de nämner hos eleverna. Våra frågeställningar är: Hur beskriver lärare begreppet entreprenörskap? Vilka entreprenöriella kompetenser anser lärare är viktiga att utveckla hos eleverna? Vad anser lärare om entreprenörskapets plats i skolan? Hur beskriver lärare att de arbetar i grundskolans tidiga år med att tillvarata och utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser? 13

17 4 Metod 4.1 Val av metod Vår studie är av kvalitativ art då utgångspunkten är intervjupersonernas uppfattningar och beskrivningar av entreprenörskap och entreprenöriella arbetssätt i grundskolans tidiga år (Bryman, 2002). Den kvalitativa forskningen är inspirerad av hermeneutiken vilket innebär tolkningslära. Det är viktigt att vara medveten om att vår förförståelse ligger till grund för vår tolkning av vad de intervjuade säger (Molander, 2003). Enligt Gadamer tolkar vi alltid utifrån ett visst perspektiv som är biologiskt, kulturellt och språkligt betingat. (Molander, 2003, s. 170). Kvalitativ forskning förknippas med ett induktivt tillvägagångssätt vilket innebär att man utifrån sina observationer och resultat drar generella slutsatser och konstruerar en teori (Bryman, 2002). Utgångspunkten i vår undersökning är en förutsättningslös och öppen fråga där vi inte har några hypoteser om hur det förhåller sig. På så sätt går vi från empiri till teori. Vår studie bygger på semi-strukturerade intervjuer. Vid en semi-strukturerad intervju används ofta en intervjuguide som innehåller de specifika teman som ska behandlas. Fördelen med en intervjuguide är att frågorna inte behöver ställas i den ordning de står och att den ger en möjlighet att följa upp ytterligare intressanta aspekter den intervjuade tar upp. Den intervjuade har alltså stor frihet att utforma svaren och intervjuprocessen är därmed flexibel (a.a). I vår intervjuguide har vi ordnat frågorna i två huvudteman där det första är lärares uppfattning av entreprenörskap och det andra hur de arbetar med detta (Bilaga 1). 4.2 Urval Vår studie bygger på åtta intervjuer som vi har valt att genomföra på en skola i Gnosjö kommun. Vi ville se goda exempel på entreprenöriellt lärande och eftersom kommunen är känd för sin speciella entreprenöriella anda trodde vi oss finna det där. Eftersom studien ingår i projektet SiS är valet av skola utsett av vår kontaktperson där. Vi bad om att få komma till en skola där lärarna medvetet arbetar med entreprenörskap. Vi blev tilldelade en skola och trodde då att de arbetade med detta men bara några veckor före intervjuerna skulle genomföras fick vi reda på att skolan inte alls arbetade medvetet med entreprenörskap. Då det inte finns någon skola i kommunen som medvetet arbetar med detta bestämde vi oss för att vara kvar på vår tilldelade skola samt behålla vårt syfte då vi ansåg att detta fortfarande var möjligt att undersöka. 14

18 Urvalet av de intervjuade lärarna gick till på så sätt att en lärare som var platsansvarig på skolan utsåg vilka som skulle delta. Hon frågade under en konferens om det var någon som spontant var intresserad av att medverka men då det inte var det utsåg hon själv vilka som skulle vara med. På skolan ingår de lärare som arbetar i samma skolår i samma arbetslag. Vår tanke var att minst en lärare från varje skolår (1-6) skulle medverka för att få så stor spridning och se så många olika exempel som möjligt. Dock blev detta inte riktigt som det var tänkt då ingen av de intervjuade arbetade i skolår 4. Detta på grund av att de inte kände att de hade tid då de haft sjukskrivningar en längre period. Istället blev fördelningen att en av de intervjuade arbetade i skolår 1, en i skolår 2, två i skolår 3, en i skolår 5, två i skolår 6 samt en i förberedelseklass där elever som är nyanlända i Sverige går. Vårt mål är inte att undersöka könsskillnader eller jämföra olika åldersgrupper men däremot kan vi notera att alla de intervjuade är kvinnor i åldern år. 4.3 Genomförande Vi valde att göra en provintervju för att se om våra frågor gick att förstå och svara på. Bryman (2002) skriver att en mindre pilotundersökning alltid är bra att genomföra innan den riktiga undersökningen utförs. Anledningen till detta är bland annat att se hur frågorna fungerar för att kunna ändra dessa i formulering eller ordningsföljd om det skulle visa sig vara problem med dem. Provintervjun ledde till att vi omformulerade två frågor som handlade om definitionen av entreprenörskap. Den intervjuade frågade om vi menade hur hon tänkte när hon hörde ordet entreprenörskap. På grund av detta ändrade vi frågan från Hur definierar du begreppet entreprenörskap? till Vad tänker du på när du hör ordet entreprenörskap? Den intervjuade tog även själv upp faktorer som kunde hämma att arbeta entreprenöriellt. Detta tyckte vi var en intressant aspekt vilket ledde till att vi bestämde oss för att lägga till en sådan fråga i vår intervjuguide. Utöver det gjordes inga ändringar och det tillsammans med utfallet av provintervjun ledde till att vi ansåg den som en tillgång i studiens resultat och vi bestämde oss därmed för att inkludera den. Intervjuerna genomfördes under tre dagar på skolan där lärarna arbetar. Varje intervju tog mellan minuter. Vi hade med oss en bandspelare för att kunna spela in intervjuerna. Detta för att vi sedan skulle kunna skriva ut dem eftersom analysen annars kan vara svår att genomföra samt att mycket kan gå förlorat vid enbart antecknande så som den intervjuades ordagranna uttal (Bryman, 2002). 15

19 Första och andra dagen tilldelades vi ett rum på skolan där intervjuerna kunde genomföras. Detta rum användes som ett extra klassrum. Den tredje dagen satt vi vid tre av intervjuerna i skolans för tillfället icke iordningsställda bibliotek. Den sista intervjun genomfördes i ett klassrum. I alla tre rum satt vi ostörda. Bryman (2002) betonar vikten av att sitta i en ostörd miljö, dels för att den intervjuade inte ska behöva oroa sig för att någon annan ska höra vad som sägs och dels för att buller kan störa bandinspelningen. Vi började med att informera de intervjuade om syftet med intervjun, användningen av bandspelaren samt fråga om de hade några frågor. Kvale (1997) menar att detta är mycket viktigt att göra samt att de första minuterna är avgörande för den resterande delen av intervjun. Intervjuaren måste bland annat visa intresse för vad den intervjuade delger samt lyssna uppmärksamt eftersom syftet är att den intervjuade ska berätta om sina erfarenheter och kunna tala fritt (a.a.). Vi försökte därför få de intervjuade att känna sig bekväma i situationen och uppmuntra dem till utveckling av sina svar genom leenden och nickar. Vi försökte skapa en så trivsam och avspänd atmosfär som möjligt genom att sitta på sådant sätt att den intervjuade inte skulle känna sig utsatt. Det gjorde vi genom att ha ett avslappnat kroppsspråk för att likna situationen vid ett vanligt samtal mellan tre människor trots att det var den intervjuade som var i centrum. Vi hade i förväg inte bestämt vem som skulle fråga och säga vad under intervjun utan vi var lika delaktiga båda två. Eftersom lärarna inte medvetet arbetade med entreprenörskap började vi intervjun med allmänna frågor kring begreppet entreprenörskap för att intervjupersonerna skulle komma in i ämnet. I vår studie har vi följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Där betonas kravet att det är viktigt att informera de intervjuade om syftet med intervjun och därför inledde vi varje intervju med att göra detta. Vidare var deltagandet frivilligt och kunde avbrytas när helst de inblandade ville. Vetenskapsrådet framhåller även kravet på vikten av att de deltagande inte ska kunna identifieras. Vi betonade att lärarna skulle vara anonyma i undersökningen och därför har vi istället för att använda namn i resultatet gett dem benämningar La-Lh där L står för lärare. Bokstäverna a-h har inget med ordningsföljden vid intervjuerna att göra (Vetenskapsrådet, 2008). 4.4 Bearbetning och analys När vi hade genomfört intervjuerna lyssnade vi på dem och transkriberade dem med hjälp av en ordbehandlare. Vid transkriberingen uteslöt vi vid ett tillfälle en viss del då den intervjuade berättade för oss om arbetslagsuppdelningen på skolan. För läsbarhetens skull skrev vi vid 16

20 transkriberingen inte som talspråk. Har någon uttalat exempelvis alltså som asså har vi valt att skriva alltså. Under intervjuns gång upprepade vi vid flera tillfällen mmm för att den intervjuade skulle känna sig uppmuntrad att fortsätta sitt berättande och för att visa vårt intresse. Dessa mmm har vi tagit oss friheten att utesluta då de skulle försvåra flytet i läsningen. Vidare har vi betonat längre pauser som den intervjuade har gjort i sina svar genom tre punkter. För att förtydliga om det är vi som intervjuare eller den intervjuade som talar har vi markerat det vi säger med fet text. Transkriberingen blev totalt 43 A4 sidor. Enligt Patel och Davidson (2003) är det viktigt att vara medveten om och reflektera över hur de val som görs vid hanteringen av informationen kan påverka analysen. Vid analysen delade vi in lärarnas svar i två huvudkategorier Uppfattning av begrepp och kompetenser samt Konkreta exempel. Dessa huvudkategorier föll sig naturliga med tanke på uppdelningen i intervjuguiden som i sin tur bygger på vårt syfte. Under dessa utformade vi ett antal kategorier utifrån våra intervjufrågor och lärarnas beskrivningar. Efter att varje kategori hade formulerats gick vi igenom dem och skrev ner vad varje enskild lärare hade sagt om det. Genom att vi gjorde på detta sätt kände vi att vi fick en tydlig och överskådlig struktur över vad lärarna sagt och kunde på så vis hitta likheter och skillnader i deras svar. Vi kunde se vilka olika svar som förekom och på så sätt kunde vi börja urskilja mönster. Flertalet av lärarna har gett flera svar på samma fråga, dessa svar finns alla representerade. Allt eftersom analysen fortgick minskade antalet kategorier, dels på grund av att vi valde att utesluta några då de inte var relevanta för vårt syfte och dels på grund av att vi slog samman några av dem då de fick liknande svar. Slutligen resulterade analysen i följande kategorier under huvudkategorin Uppfattning av begrepp och kompetenser: Begreppet entreprenörskap, Entreprenörskap i skolan och entreprenöriell undervisning, Entreprenörskapets plats i skolan samt Viktiga entreprenöriella kompetenser att utveckla hos eleven. Under huvudkategorin Konkreta exempel blev utfallet följande kategorier: Egna idéer och initiativförmåga, Ansvarstagande och självinsikt, Fantasi, kreativitet och entusiasm, Självförtroende, Samarbetsförmåga samt Tema. Dessa kategorier återfinns även i resultatet. 4.5 Studiens validitet och reliabilitet För att öka studiens validitet menar Patel och Davidson (2003) att frågor ska formuleras utifrån teorin och för att kunna göra detta krävs det att forskaren är insatt i ämnet. Vi formulerade därför våra intervjufrågor och våra kategorier utifrån begrepp som var aktuella för ämnet i vår studie. Entreprenöriella kompetenser och entreprenöriell 17

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn Styrdokument 2011 Kontext Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn We need change! Obama Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Elevers upplevelser av prao

Elevers upplevelser av prao Elevers upplevelser av prao en studie i Gnosjö kommun Lislott Lundin Sara Svensson Susanne Weinert Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 Handledare Åsa Hirsh Examinator Roland

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Entreprenörskap och företagsamhet i skolan

Entreprenörskap och företagsamhet i skolan Entreprenörskap och företagsamhet i skolan Text: Eva Leffler Traditionellt är det framför allt inom företagarsektorn som vikten av entreprenörskap och företagsamhet betonats, men sedan några år lyfts begreppen

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer