Olika syn på entreprenörskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olika syn på entreprenörskap"

Transkript

1 15 Nationalekonomen Joseph Alois Schumpeter ( ) använder termen entreprenör redan år 1911, och begreppet är troligtvis sprunget ur franskans entreprendre, vilket betyder att företa sig något (Kamien 2008). Från den utgångspunkten sprider sig sedan tolkningarna och värderingarna om entreprenören och dennes hantverk. Olika syn på entreprenörskap Författare, forskare och journalister målar upp bilder av vitt skilda slag. I huvudsak finns det två läger. Entreprenören beskrivs ofta som hjälten, som med extraordinära egenskaper, kunskaper och talanger bygger upp en framgångsrik verksamhet, vilken smyckar samhället med fantastiska produkter, arbetstillfällen och skatte intäkter. Motbilden utgår ifrån en entreprenör som med halvkriminella metoder är beredd att offra och försaka det mesta för att lyckas. De kommersiella vinsterna hägrar och girigheten växer i linje med framgången. Entreprenören i dessa sammanhang beskrivs som en olycklig människa som drivs av att bevisa sin fullkomlighet i det offentliga rummet. Den vardagliga entreprenören hör sannolikt hemma i gränslandet mellan dessa motpoler. En gemensam nämnare i litteraturen är dock att entreprenörskap ofta tangerar företagande, och att entreprenören inte sällan likställs med företagsledaren, vilket är olyckligt. En sådan definition innebär exempelvis att endast näringslivet har förmånen att få ta del av entreprenörskapets frukter. Idag är emellertid begreppen social entreprenör och kulturell entreprenör vedertagna. Nya varianter och versioner av entreprenören föds kontinuerligt. Sedan en tid tillbaka uppmärksammas frekvent en ny generation entreprenörer som baserar sina affärsidéer på media, underhållningsindustrin och ny teknik. Exempelvis professionella bloggare skördar stora framgångar genom att använda Internet som en kontaktyta mellan deras personliga varumärke och målgruppen/ besökarna. Framställningen och budskapet som når allmänheten signalerar om en entreprenörskap som är rolig och händelserik, men samtidigt kommersiellt gångbar. Det finns många exempel på unga människor som via Internet och en enkel men effektiv affärsidé röner imponerande ekonomiska resultat. Författarnas tolkning av entreprenörskap Entreprenörskap är ett komplext begrepp, vilket utmynnar i att varje enskild individ har sin tolkning. Detta är både ett problem och

2 16 Kapitel 2 - Vad är entreprenörskap? en tillgång. I vissa sammanhang beskrivs det i termer av ett förhållningssätt eller en inställning. Entreprenörskap kan med fördel också beskrivas i termer av egenskaper och förmågor. Entreprenörskap är starkt kopplat till individen och vederbörandes möjligheter att lyckas med de planer och mål som formuleras oavsett bransch eller område. Vår syn baseras kortfattat på att det alltid finns en substans/innehåll/ kärnvärde som skall nå vissa specifika mottagare, enligt bilden nedan. SUBSTANS uppfinning tjänst bok musik/låt blogg teaterföreställning politik MOTTAGARE användare konsument läsare fans besökare publik väljare Figur 1. Relationen substans och mottagare, exempel. Entreprenörskap, enligt författarna, handlar om hur man når sina mottagare med sitt koncept och gör det framgångsrikt. Det är här som det bland annat krävs problemlösning, idéer, projektledning, självförtroende, nätverk, social kompetens, flexibilitet och en våga-göra-fel attityd. I näringslivet finns det uppfinnare som startat mycket lönsamma företag, men de är relativt sällsynta. Förklaringen är att det krävs helt andra personliga egenskaper att utveckla en produkt, jämfört med att kommersialisera den. Jämför den traditionella bilden av uppfinnaren, som är någon slags tålmodig ensamvarg som trivs i sin källare, med den rastlösa affärsmannen/ affärskvinnan som reser runt och säljer in koncept gentemot finansiärer och distributörer. Ett annat exempel kan hämtas från musikbranschen. Produktutvecklarna där är låtskrivarna i studion, som trivs med att gömma sig under jorden framför ett mixerbord under större delen av dygnet. När resultatet är klart tar utåtriktade personer som Bert Karlsson över och ser till att låtarna används i olika sammanhang. Ett alternativt sätt att förklara samma budskap på är att entreprenörskap krävs i samma stund som substansen/produkten är färdigutvecklad. När konceptet är klart, då börjar en annan

3 17 resa, med helt andra förtecken, se figur 2. Där anges en godtycklig produktutvecklingsprocess. Utveckling sker initialt, med målet att ta fram en produkt som löser aktuellt kundproblem. Om produkten sedan ska nå marknaden, måste fokus flyttas från produkten och verkstaden till omvärlden och kunderna. För det första är det nödvändigt att starta en tillverkning, en produktion i någon skala, och det kräver i sin tur kapital. Oavsett om man vänder sig till banken eller privata finansiärer så bör man kunna sälja in sin idé på ett övertygande sätt. Plötsligt krävs det social kompetens och kommunicerbara visioner samt att man måste kunna påvisa att man är bra på att ta ansvar, vilket ofta i praktiken innebär att man är villig att också ta risker. Samma egenskaper krävs när distribution, marknadsföring och försäljning skall initieras. Under hela processen uppstår också problem av varierande omfattning, som kontinuerligt måste lösas. Den skicklige entreprenören ser det som en del av vardagen, andra ger upp. SAMBAND: UTVECKLING OCH ENTREPRENÖRSKAP Exempel: Produktutveckling behov/problem idégenerering förslag demo/prototyp färdig lösning UTVECKLARE Det finns många exempel på utmärkta företagsidéer som aldrig tagit fart, på grund av att entreprenörerna varit alltför inriktad på produktutveckling. En kraftfull laguppställning är ofta den där både produkterna och affärerna har representanter på planen. Entreprenöriella egenskaper För att konkretisera resonemanget går det att ange så kallade entreprenöriella egenskaper, det har redan nämnts åtskilliga. I VA Rapport 2005:2 (Vetenskap & Allmänhet, 2005) definieras entreprenöriella förmågor som företagsamhet, produktion distribution marknadsföring försäljning ENTREPRENÖR Figur 2. Författarnas syn på entreprenörskap i relation till utveckling.

4 18 Kapitel 2 - Vad är entreprenörskap? kreativitet, handlingskraft, ansvarstagande, init iativrikedom och själv ständighet. Många egenskaper skulle kunna adderas till listan, exempelvis är flexibilitet och problem lösningsförmåga starka kandidater enligt författarna. Just problemlösningsförmågan är ofta ett utmärkande drag. Inte nog med att många entreprenörer effektivt övervinner hinder, som en del av vardagen, det finns även åtskilliga exempel på motgångar som strategiskt transformerats om till framgångar. Ingvar Kamprad började exempelvis samarbeta med polska leverantörer när de inhemska vägrade befatta sig med IKEA på 60-talet, vilket senare skulle visa sig vara ett vinstdrag (Torekull 1998). En person kan i allra högsta grad äga entreprenöriella egenskaper såsom exempelvis god problemlösningsförmåga utan att vara en entreprenör (det motsatta förhållandet är dock ovanligare). Chefer generellt har ofta tydliga ledaregenskaper, men långt ifrån alla representerar en entreprenöriell verksamhet. En skillnad mellan entreprenören och den allmänna ledaren är att entreprenören ofta utvecklar något relativt unikt i en dynamisk miljö, och sällan förvaltar en traditionell verksamhet i en byråkratisk omgivning (Ottosson 1997). Några definitioner Det bör även understrykas att entreprenörens egenskaper och förmågor inte enbart är applicerbara i företag som vederbörande själv startat och skapat. Entreprenöriella karaktärsdrag är i allra högsta grad användbara i befint - liga organisationer. En idé i ett företag kan också utvecklas utanför dessa dörrar. Entreprenörsbegreppet bör således kategoriseras i undergrupper för att förtydligas (Borg et al 1982): Intraprenör är benämningen på en entreprenör som bedriver innovationsverksamhet i ett företag. Idén kommer i dessa fall i allmänhet fram i företaget och har inte sällan sitt ursprung i befintlig produktion. Extraprenör är definitionen på en entreprenör som väljer att lämna sitt företag och sin anställning för att kommersialisera ett koncept som företaget inte vill driva. Interprenör kan den kallas som förverkligar nya affärsmöjligheter genom att integrera resurser från olika håll, vanligtvis företag. Renovatören har som mål att rädda ett företag som går dåligt och använder en del av de kvarvarande kvalitativa resurserna som finns och kombinerar dem med något nytt. Exemplen ovan är hämtade ur företagsvärlden, som tidigare nämnts finns det även andra arenor för entreprenörskap, vilket exempelvis Tillväxtverket (fd Nutek) belyser i sin definition av entreprenörskap. Entreprenörskap är en dynamisk process och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. I början av 2000-talet antogs en nationell definition av entreprenörskap i skolan, även här med organisationen Nutek som upphovsman: Att vara entreprenöriell eller företagsam innebär att ta tillvara möjligheter och förändringar samt ha förmåga att genomföra aktiviteter i syfte att förbättra, utveckla och skapa värden som kan vara sociala, personliga, kulturella eller ekonomiska.

5 19 Nationalencyklopedin definierar begreppet entreprenör som en person som i konkret handling skapar ny affärsverksamhet, och entreprenörsanda som positiv syn på experi menterande och risktagande. Listan skulle kunna göras lång, men alla upphovsmän tangerar samma budskap. Entreprenören som företagare Även om entreprenören kan verka i olika sammanhang och miljöer, kan det dock vara klokt att botanisera i begreppet där det har starkast fotfäste. Åtskilliga människor kommer i kontakt med termen entreprenörskap i samband med starta eget-kurser. Även här figurerar en mängd versioner av vad entreprenörskap är och består av. En vanlig uppvärmningsövning är att kursdeltagarna får ange ord som förknippas med att vara anställd respektive företagare. I den förstnämnda kategorin är trygghet, arbetskompisar, chefer och fast lön, vanliga svar. Beträffande företagare lyfts termer som hårt arbete, ingen semester, frihet under ansvar, konkurrens etc. Ett annat förekommande inslag i kurserna är beskrivningen av rollbytet, det vill säga den dagen man lämnar sin anställning för att driva och utveckla en egen affärsrörelse. I den utmärkta boken Bli din egen (Thordén 2001) beskrivs detta rollbyte på ett träffande sätt. Ulla- Lisa Thordén menar att det är relativt svårt att förklara konsekvenserna av detta beslut och drar en parallell som några läsare kanske känner igen. Att till exempel försöka förklara för en blivande förälder vad det innebär att få barn är lika svårt. De lyssnar artigt och ibland riktigt intresserat, och tar gärna emot begagnade barnvagnar och sparkdräkter i storlek 64. Men vad det faktiskt innebär har de inte förstått förrän du möter dem efter några månader, hålögda av brist på sömn, med skrynklig skjorta och lite babykräk på ena axeln som de inte uppmärksammat. I utvärderingar hävdar åtskilliga entreprenörer med nystartade företag att det är jobbigare än de initialt gissade, men att det är värt det. Få ångrar beslutet och de är stolta att de vågade. Den vanligaste entreprenören En flitigt förekommande typ av entreprenörskap representeras av landets alla småföretagare. Hur upplever de sin situation? Åtskilliga småföretagare skulle aldrig kunna tänka sig att vara något annat än just företagare, trots att entreprenörskapets vedermödor ofta dryftas. I boken Småföretagare Varför? (Hult 1996) summerar författaren budskapet i relativt negativa ordalag: Säkert finns det de som kan tycka att jag målat upp en väl pessimistisk bild av hur dagens småföretagarvardag, förutsättningar och omvärld kan se ut. Eva-Britt Hult vill vara tydlig med hur verkligheten ter sig. Småföretagarna figurerar i en dynamisk värld där tvära kast mellan goda och magra tider ofta är ett naturligt och ofrånkomligt växelspel. Arbetsinsatserna varje dag, vecka och månad måste generera ett kassaflöde oavsett hälsotillstånd, humör,

6 20 Kapitel 2 - Vad är entreprenörskap? familjesituation, årstid, konjunkturer och samhällsförändringar. Vardagen består av en rad rollbyten mellan att utgöra företagsledare, säljare, administratör, produkt utvecklare och vaktmästare etc. Entreprenören i småföretagarvärlden målas ofta upp som en hårt arbetande eldsjäl med stort personligt register. Entreprenörskap i tjänsteföretag Av tradition förknippas ofta entreprenörskap och företagande med industri och teknik. Förmodligen beroende på att giganter som Volvo, Alfa Laval, Ericsson, Electrolux etc (listan kan göras lång) dominerade bolagsvärden redan under första hälften av 1900-talet, och ännu idag utgör betydande faktorer för svenskt näringsliv. Emellertid har dagens företagsarena blivit mer nyanserad och en större mångfald av aktörer blir allt tydligare. I en publikation, Tillväxtgenvägen, från Vinnova (Elfgren et al 2007) skriver författarna att alla intressenter är eniga om att Sverige behöver nya världsledande företag, men att debatten är enkelspårig. Fokus berör stöd till forskning och riskkapital till entreprenörer som vill kommersialisera tekniska innovationer, trots att många av dagens snabbväxande företag inte bygger på högteknologi. Tjänstesektorn växer och många sakkunniga gissar att potentialen för svenskt näringsliv i framtiden finns just där. Studeras statistik, se nästa avsnitt, representerar den tillverkande industrin en relativt liten del av det totala antalet företagsregistreringar. Majoriteten av nya bolag verkar i sektorer som exempelvis service, administration, utbildning och ofta i form av konsultföretag. Vilken typ av företag som bidrar mest till samhällsnyttan är ointressant i detta sammanhang. Det som dock är relevant, är att inte enbart likställa entreprenörskap och företagande med fabriker och tillverkande industri. Det finns en benägenhet att direkt rita en skorsten på tavlan när ett företag ska illustreras. Lärare och övriga samverkansaktörer inom entreprenörskap bär ett ansvar att nyansera begreppet genom att placera det i en modern faktisk verklighet. Svenskt näringsliv och arbetsliv i siffror Om vi kortfattat belyser den svenska arbets marknaden och näringslivet, kan följande intressanta fakta presenteras (www.ekonomifakta.se). Antalet registrerade företag är ungefär Antalet företag har ökat med 15 % sedan Antal företagare som andel av befolkningen är ungefär 7 %. Motsvarande siffra i Grekland är 17,6 % (högst inom EU) Endast 0,1 % av Sveriges företag har mer än 250 anställda. Dessa stora företag genererar 40% av näringslivets bidrag till BNP. 99,4 % av det svenska näringslivet har 0-49 anställda. 60% av samtliga företag är tjänste - bolag, 15% är industriföretag och 22,6% finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Av alla chefer i Sverige är ca en tredje - del kvinnor och två tredjedelar män.

7 21 År 2009 startades över företag. 17 % av dessa var industriföretag. 73% av de företag som startades inom industrinäringarna år 2005 var fortfarande verksamma tre år senare. Överlevnadsgraden för företag inom tjänstesektorn var 67 %. Vilka Sveriges största företag är, beror på hur man mäter. Nedan finns en sammanställning från 2009, se figur 3. OMSÄTTNING EXPORT RESULTAT ANSTÄLLDA AB Volvo Ericsson AMF Pension Posten AB Ericsson Astra Zeneca AB Astra Zeneca AB AB Volvo Vattenfall AB AB Volvo Nordea AB Ericsson Skanska AB SSAB AB Investor AB Samhall AB SCA Sandvik AB Telia Sonera AB Husqvarna AB Telia Sonera AB SAAB Folksam Sapa AB Electrolux IKEA AB H&M AB Scania AB H&M AB SCA Industrivärden Peab AB ICA Husqvarna AB Vattenfall AB Nordstjernan AB Nordea AB Borealis AB AB Kinnevik Sandvik AB Figur 3. Sveriges största företag rankat efter omsättning, export, resultat och antal anställda. Källa:

8 22 Kapitel 2 - Vad är entreprenörskap? Några inspirerande exempel Det kan vara på sin plats att nämna några välkända entreprenörer, från både industrin och tjänstesektorn. I boken/magasinet Från Jante till hjälte, berättar en rad framstående svenska personer om deras resor och karriärer (Albinsson 2002). Med all önskvärd tydlighet framgår det hur långt man kan komma med handlingskraft, självförtroende, flexibilitet och nytänkande. Nedan anges några tankar om entreprenörskap. Amelia Adamo (grundare av tidningen Amelia) Samhället uppmuntrar trygghet. Individualisterna, stollarna och de udda idéerna får inte plats. Det är ofta dessa personer som tänker nytt och skapar det nya. De andra är förvaltare. Sådana behövs också. Men utan entreprenörer slocknar Sverige. Bert Karlsson (grundare av skivbolaget Mariann) Jag g jorde saker annorlunda, det är en stor förklaring till varför jag har lyckats. Yngve Bergqvist (grundare av Ishotellet i Jukkasjärvi): Nästan alla grundare av företag har egentligen en ganska enkel historia. Drivkrafterna är kanske lite olika men gemensamt för alla är att de vill förverkliga någonting. Det som skiljer entreprenörerna från många andra är att de gör någonting också, inte bara snackar. Tilde Björfors (grundare av Cirkus Cirkör) Vi bestämde oss helt enkelt för att starta en egen gymnasieskola, vilket vi lyckades med. Hela det ordinära skolsystemet är uppbyggt på att man ska sitta still och ta in kunskap via böcker. Det passar ju inte alla. Panagiotis Papadopoulos (grundare av badklädesleverantören Panos Emporio) Det värsta man kan göra är att bara gå hemma och hoppas på att vinna på lotto, då händer ingenting. Du måste utsätta dig för chanser, jobba hårt och ha lite tur. Men turen måste se dig, den kommer inte serverad. Annie Wegelius (grundare av produktionsbolaget Wegelius TV) Jag ser mig själv som en entreprenör, men är numera mycket medveten om att entreprenörer har luckor och måste ha med sig andra människor som fyller dessa luckor. Det som de flesta entreprenörer saknar, inklusive jag själv, är förmåga att skapa struktur och processer. Therese Albrechtson (grundare av personlarmsföretaget Bodyguard) En herre på en av de statliga organisationerna som ska hjälpa nyföretagare sa exempelvis att jag aldrig skulle klara av att realisera min affärsidé eftersom jag var för ung och att jag var tjej. Jag blev förbannad såklart. Det jag lärde mig då var att man måste göra det själv om man vill få någonting g jort. ( Jämställdhet och entreprenörskap diskuteras i kapitel tre).

9 23 Vid studier av litteratur som belyser framgångsrika entreprenörer, blir det tydligt att samtliga av samhällets arenor är möjliga spelplaner för entreprenörskap. I skolan är dock teknik och naturvetenskap den vanligaste hemmaplanen, men att verklighet och skola skiljer sig en del, är tyvärr inte helt ovanligt. Det entreprenöriella lärandet kan emellertid minska dessa differenser, vilket är ett viktigt budskap i denna bok. Följande avsnitt utvecklar denna aspekt. Varför är det viktigt med entreprenörskap i skolan? För att kunna besvara rubricerad fråga kan det vara klokt att återvända till den formulering som citerades i bokens inledning, nu fritt översatt till svenska. Vi förbereder dagens elever för arbeten som ännu inte existerar, där de kommer använda teknik som ännu inte är uppfunnen, för att lösa problem som vi ännu inte känner till (Fisch, McLeod 2007). Den gode läsaren inser säkert att dessa ord är ytterst tänkvärda. Samtidigt är det inte heller något nytt fenomen som beskrivs. Så här har det alltid varit. Skillnaden mellan förr och nu är emellertid att utvecklingen idag accelererar, historiskt sett har utvecklingstakten varit mera måttfull och balanserad. Incitamenten till entreprenörskap i skolan är många, och det är frestande att konstruera en lång lista över skäl och motiv. Dock ryms det mesta i ovanstående citat och således får en lång historia bli relativt kort. Alla inser nog betydelsen av att kunna frigöra ännu mera kreativitet, flexibilitet och företagsamhet i samhället. Låt oss istället fokusera på citatets kärna, det vill säga morgondagen. Entreprenörskap och framtiden Skolans elever möter till sist en arbetsmarknad. En av skolans uppgifter är att rusta varje generation för de utmaningar och möjligheter som existerar inom arbetslivet och samhället. Detta är ett grannlaga åtagande. Den självklara problematiken grundas på att framtiden är komplicerad att förutse, även om den disciplinen inom vetenskapen blir alltmer betonad. Varje kommun analyserar kontinuerligt och intensivt omvärldsfaktorer med syfte att ge politiker kvalitativa underlag och planeringsdirektiv. En återkommande slutsats som omvärldsanalytikerna ofta redovisar är samhällets (framförallt västvärldens) tendens att förskjuta ansvar från stat och kommun till den enskilda individen. Denna tendens har varit tydlig en ansenlig tid och tycks öka i kraft i linje med att de kommersiella och kapitalistiska värderingarna accelererar. I boken Skolans nya syfte (Steinberg 2007) går det att studera vad den ökade individualismen kräver av morgondagens medborgare och arbetstagare i termer av egenskaper, attityder och förhållningssätt. Författaren presenterar attityder och förmågor som anses viktiga redan idag, men kanske framförallt på sikt, i kölvattnet av de samhällsförändringar som genomsyrar våra liv och arbetsliv:

10 24 Kapitel 2 - Vad är entreprenörskap? tro på framtiden tro på möjligheter tro på sig själv vill jag, så kan jag livet belönar handling entusiasm solidaritet ansvar samarbete kreativ problemlösning självdisciplin och framförhållning kvalitet att göra färdigt nätverksbyggande Den uppmärksamma läsaren upplever eventuellt en motsägelse mellan omvärldens trend mot individualism och de angivna attityder som berör samverkan och gemenskap ovan. Steinberg hävdar att samarbete, solidaritet och samverkan är nödvändiga både för vår överlevnad, naturens överlevnad och för samhällets utveckling. Ett vanligt resonemang är att, om det går bra för mig (min stad, mitt land) går det även bra för dig (din stad, ditt land). Med dessa förutsättningar kan solidaritet och individualism integreras. Framtidens vinnare blir de barn, ungdomar och vuxna som kan ta ett stort personligt ansvar för sin egen framtid. Träning till personligt ansvar är en av den moderna pedagogens främsta uppgifter och behövs för såväl förmedlingspedagogik som den moderna projekt- och processorienterade pedagogiken. Den svenska skolans nya syfte bör vara att träna på entreprenörskapstänkande och entreprenöriellt agerande. Ett bra samlingsbegrepp för skolans nya syfte är entreprenörskap. Skolans nya syfte är att främja solidaritet och samtidigt upptäcka, uppmärksamma och träna varje enskild individs styrka och talanger. Inom skolan innebär detta en utmaning. De individuella utvecklingsplanerna ska främja elevens egna intressen, behov och önskemål, samtidigt som en sund värdegrund med beståndsdelar som demokrati, tolerans, mångfald, jämställdhet och respekt också skall integreras i vardagen. Ibland är det fokus på individen, i vissa fall är det kollektivets behov som styr. I korsdraget står pedagogen. John Steinberg (fil dr pedagogik) ger i bokens sammanfattning sin syn och sina svar på vilken strategi som leder till detta dubbelbottnade mål. Författaren menar att pedagogens kompetens är ytterst viktig för utvecklingen genom ledarskap, struktur och uppföljning.

11 25 En av Sveriges mest framgångsrika (och kontroversiella) entreprenörer är Johan Stael von Holstein (grundare av Icon Medialab, Iqube, Mycube etc). Hans definition av entreprenörskap är byggd i linje med ovan angivna budskap. En entreprenör, är en individ som tar ansvar för sin egen försörjning. En nypa framtidsforskning För att kunna ta detta ansvar måste det finnas en spelplan som möjliggör att idéer kan bli föremål för handling. Hela den entreprenöriella processen, från start till mål, måste ha en väl sammansatt och frisk grogrund. Framtidsforskarna har identifierat fem mäktiga processer som påverkar det moderna samhället (Dahlbom 2007) och som utgör dagens spelplan: Globalisering medför att länder integreras, växer samman och skillnader på olika plan reduceras. Genom automatisering byts småskaligt hantverk ut mot industriell massproduktion. Kommersialisering påverkar marknaden, handel och konsumtion allt starkare. Systemisering innebär att samhällen struktureras i påtagliga informationsoch kontrollsystem. Genom rationalisering analyseras all traditionell verksamhet med ny kunskap för att identifiera nya effektivare lösningar. En vanlig åsikt i detta sammanhang är att förändring är idag ett konstant tillstånd. Kunskap, information och rutiner blir snabbt förlegade och det krävs en ständig uppdatering för att vara konkurrenskraftig. Med denna bakgrund har skolan en stor utmaning framför sig. Emellertid kan en lösning vara att fokusera på det som sannolikt är relevanta egenskaper och färdigheter idag, men även på sikt. Handlingskraft, mod, kreativitet och uppfinningsrikedom kan mycket väl vara hörnstenarna i bygget av framtidens samhälle ur ett individperspektiv. Det är inte troligt att de entreprenöriella egenskaperna förlorat sin betydelse när dagens förskoleelever möter arbetsmarknaden. Undersökningen Skola 2021 En undersökning genomfördes 2006 av framtidsforskarna på Kairos Future tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Cirka 2500 personer inom kategorierna lärare, skolfolk, unga, föräldrar, näringsliv och övriga fick svara på frågor om skolan (Tiberg et al 2006). Kategorierna näringsliv och övriga ansåg att öka den internationella konkurrenskraften, var skolans viktigaste uppdrag. Skolfolk och lärare var av uppfattningen att skapa trygga människor, och att skapa självständiga människor var de mest betydelsefulla områdena. Kategorierna unga och lärare värderade öka den internationella konkurrenskraften som ett av de minst viktigaste uppdragen för skolan. Undersökningen belyser en vanlig problematik när just skolan och framtiden diskuteras under samma tak. En del aktörer fokuserar på den enskilda individens utveckling och andra har samhällets generella intressen i främsta rummet.

12 26 Kapitel 2 - Vad är entreprenörskap? Vad efterfrågas inom näringslivet? Att öka den internationella konkurrenskraften enligt ovan, är en konstant utmaning för alla verksamheter som är beroende av exportmarknader. Sveriges största företag är alla globalt rotade, och därav också påverkade av omvärldens situation. Det medför även att företagen måste kunna ställa om när förutsättningarna ändras. Det är vanligt att entreprenörens egenskaper bara diskuteras när småföretag är i fokus. Stora företag är idag minst lika beroende av flexibilitet och handlingskraft, vilket medför att entreprenörskap i skolan inte bara är centralt för de som vill starta eget på sikt. En stor del av det moderna arbetslivet efterfrågor entreprenöriella egenskaper (läs ett antal platsannonser och studera vad arbetsgivaren önskar förutom teoretisk kompetens). Varje organisation är unik och hanterar sin situation därefter, men vissa trender inom arbetslivet är påtagliga på ett generellt plan, i synnerhet om stora företag är i blickfånget. Flexibilitet är idag det dominerande begreppet inom organisatorisk och ekonomisk förändring, vilket ställer höga krav på individen i yrkesrollen i termer av förändringsbenägenhet och anpassningsförmåga. Tre typer av flexibilitet identifieras (McHugh, Thompson 2009) enligt nedan. Funktionell flexibilitet Medarbetare får större arbetstrygghet i utbyte mot att chefer får rätt att flytta dem mellan aktiviteter och arbetsuppgifter när situationen kräver det. Multikompetens och mångsidighet efterfrågas samt ett prestigelöst agerande som gör att en medarbetare kan placeras på olika nivåer inom organisationen, tillfälligt eller under en längre tid. Temporär och finansiell flexibilitet De kollektiva överenskommelserna ersätts av individuella ersättningar och belöningar. Prestationsbaserad lön underminerar därmed den traditionella synen om en specifik lönenivå för arbete. Det finns också förändringar i användningen av tid, då arbetsgivaren använder flexibel tid för att kunna hantera fluktuationer i produktionen. Numerisk flexibilitet Utgörs av möjligheten att kunna variera bemanningen i linje med produktionens toppar och dalar. Cyniskt och burdust kan det uttryckas som en personalstyrka som kan sättas upp och tas ner över tiden, när exempelvis försäljningen av företagets produkter förändras. Flexibilitet är givetvis inte det enda som efterfrågas inom företagsvärlden, men i detta sammanhang väljer vi att lyfta fram en aspekt som berör den stora massan bolag. Entreprenörskap i befintliga organisationer? Om syftet med entreprenörskap i skolan enbart var att främja nyföretagandet, hade ämnesområdet inte varit aktuellt för alla. Till och med i relativt statiska organisationer kan entreprenöriella egenskaper appliceras med stor framgång. Kommuner och landsting är idag mer konkurrens utsatta än någonsin, och i många regioner är det mer regel än undantag att privata aktörer

13 27 tagit över (helt eller delvis) skola, vård eller offentlig service. I likhet med företagens situation med allt mer krävande (ombytliga och pålästa) kunder, ställer medborgarna högre och högre krav på den skattefinansierade verksamheten. Politik och förvaltning vill se utveckling, resultat och måluppfyllnad. Misslyckanden basuneras ut i media och otillfredsställda medborgare gör ofta sin röst hörd. Ny teknik (exempelvis tjänstemän som bloggar om sin arbetsvardag) minskar avståndet mellan beslutsfattare och invånare, vilket också ökar transparensen. Med andra ord är förväntningarna högt ställda på offentliga organisationer idag, och i likhet med näringslivets förutsättningar önskar intressenterna att ständiga förbättringar sker kontinuerligt. Och krävs det utveckling så krävs det också entreprenöriella egenskaper. Utveckling och entreprenörskap gifter sig ofta och har många gemensamma nämnare, men det finns också differenser. Utvecklaren identifierar ett problem, genererar en idé och paketerar förslaget på ändamålsenligt vis. Sedan är utvecklaren ofta nöjd. Entreprenören däremot marknadsför förslaget, tjatar, säljer, visar upp det för alla intressenter, ser det som en utmaning att övertyga alla motståndare, ger sig inte förrän konceptet används och blir en framgång. Personer med den inställningen och det förhållningssättet kommer med stor sannolikhet att kunna hantera morgondagens problem med morgondagens teknik i nya yrkesroller, oavsett arena eller sammanhang. Speciellt om spelplanen och förutsättningarna är goda och gynnsamma. Nästa kapitel belyser en del av grundfundamentet för entreprenörskap. När både kvinnor och män till fullo har möjligheter att verka entreprenöriellt, först då kan vi se optimala effekter av företagsamhet, kreativitet och handlingskraft.

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och Filmfakta Ämne: Arbetsliv, Företagsekonomi, Entreprenörskp Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: Fem filmer x ca. 15 = totalt ca. 80 minuter Svenskt tal Producent: Medieinstitutet i samarbete med Kunskapsmedia

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 VAD? Kvinnors Entreprenörskap Sverige 3.0 är Sveriges första och enda kärleksfulla revolution som kommer att verka för att förändra, förädla

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT Agenda Studiens bakgrund och syfte Controllerns roll Controllerns arbete Konsekvenser av dåligt arbete med information

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst 1 Marknad Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Det moderna miraklet 200 000 150 000 Bnp per person i Sverige 100 000 50 000 5 000

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Svenska gymnasieungdomars syn på entreprenörskap och företagande

Svenska gymnasieungdomars syn på entreprenörskap och företagande Svenska gymnasieungdomars syn på Slutgiltiga resultat från allmänhetsundersökning Maj FUTURE 2014 STRATEGY ACTION Research- Future- Strategy based foresight based strategy enforcement 1 Svenska ungdomars

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se 1 Förändring Samhället förändras De sista 5 åren med Internet Facebook, Twitter

Läs mer

Sommarlovsentreprenör 2008

Sommarlovsentreprenör 2008 Sommarlovsentreprenör 2008 Sommarlovsentreprenör 2008 i Söderhamns kommun För andra året i rad genomfördes projektet Sommarlovsentreprenör i Söderhamns kommun. Syftet med projektet är att öka ungas intresse

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation DynaMO-modellen TM Dynamisk varumärkeskommunikation Bygg varumärket vid varje kontakt DynaMO-modellen är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att uppnå en tydlig kommunikation och ett starkt varumärke.

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer