Svenska byggare innoverar. Jan Bröchner

Transkript

1 Svenska byggare innoverar Jan Bröchner

2 Svenska byggare innoverar Jan Bröchner

3 Förord Innovationsklimatet är av stor betydelse för byggindustrins utveckling. Den insikten växer sig allt starkare. Nya produkter och tjänster, mer effektiva processer och rutiner är nödvändiga för att företagen skall kunna stärka sin konkurrenskraft och sin förmåga att tillgodose kundernas krav och önskemål. Att byggentreprenörerna innoverar är även viktigt för deras möjligheter att attrahera och behålla kvalificerad personal och för deras bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det globala perspektivet understryker detta. Denna studie av innovationsverksamheten i svensk byggindustri har initierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Den har genomförts av professor Jan Bröchner med stöd av Fredrik Waara, doktorand, Chalmers Tekniska Högskola. SBUF:s forskningsutskott, bestående av Kyösti Tuutti, Skanska Project Support AB, Mårten Lindström, NCC Construction Sverige AB, Jonas Steen, F O Peterson & Söner Byggnads AB, Anders Bäckström, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, samt undertecknad har utgjort referensgrupp. Även ledamöter i SBUF:s övriga utskott har bidragit med värdefulla synpunkter. Studien mynnar ut i slutsatser och rekommendationer kring fyra områden: den statliga forskningspolitiken, utbildningssystemet, byggupphandlingarna och företagens egna insatser. Klart är att det krävs insatser inom alla dessa områden för att innovationsklimatet skall bli mer gynnsamt, till gagn för kunder och för samhället i stort. Förhoppningen är att alla berörda tar till sig dessa rekommendationer och medverkar till att de nödvändiga åtgärderna vidtas. SBUF tackar alla som medverkat till att studien kunnat genomföras. Inte minst gäller det de 44 företag som tagit sig tid att besvara den enkät som utgör basen för studiens slutsatser och rekommendationer. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) Box Stockholm Stockholm i september 2006 Bertil Grandinson Svenska byggare innoverar Jan Bröchner Jan Bröchner och SBUF Grafisk form: Holmin reklam & design AB Tryck: Edita Västra Aros AB, september 2006 ISBN

4 1. Inledning Denna rapport redovisar en färsk enkät till Sveriges femtio största entreprenadföretag. Det ingår också en sammanställning av forskningssamarbetet mellan företagen och högskolorna sedan början av 1990-talet (kapitel 3). Rapporten avslutas med konkreta rekommendationer till åtgärder i kapitel 4. Rekommendationerna gäller hur den statliga forskningspolitiken förverkligas, hur utbildningssystemet skulle kunna förbättras och hur byggupphandling kan bidra till ett bättre innovationsklimat. Sist men inte minst identifieras flera slags insatser som byggföretagen bör överväga att göra. SBUF Ändamålet för Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) är att verka för att utveckla byggprocessen så att bättre affärsmässiga förutsättningar skapas för entreprenörer och installatörer att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete. Det handlar om företagsgemensam utveckling och forskning för samarbete i förädlingskedjan samverkan mellan specialentreprenörer högskoleforskning i entreprenörvitala ämnen byggarbetets anpassning till människan underlag för myndighetsregler, standarder. Det betyder att SBUF stöder branschföretagens utvecklingsarbete och forskning i projekt som bidrar till mervärde (funktion, kvalitet, kostnader) för kund i branschföretagens produkter och tjänster bättre arbetsmiljö för branschföretagens anställda effektivare byggprocess där branschföretagens kompetens kommer mer till sin rätt långsiktigt hållbar tillväxt inom byggsektorn gynnsammare förutsättningar för innovationer och teknikutveckling samt väl fungerande organisation, goda arbetsformer samt gott ledarskap i branschföretagen. När SBUF firade sitt tjugoårsjubileum 2003 instiftades priset Årets Innovation, som tilldelas projektledaren för årets bästa utvecklingsprojekt. Syftet är att lyfta fram projektledare som drivit branschangelägna projekt på ett förtjänstfullt sätt och gjort viktiga insatser för att sätta resultaten i tillämpning. De fyra hittillsvarande vinnarprojekten har gällt upphandling med funktionskrav, våtrumsrenovering med prefabelement, funktionsstyrning av beläggning och nu senast vid Samhällsbyggardagen i maj 2006 gick priset till Visuell Planering i byggprojekt, en metod som utvecklats hos Peab. Bostäder i fokus I den allmänna debatten har frågan om nytänkande oftast handlat om bostadsbyggandet. Många byggföretag producerar bostäder eller bygger om och reparerar bostäder. Idén att sänka kostnaderna för bostadsproduktion genom att minska de hantverksmässiga inslagen och utnyttja serieeffekter med fordonsindustrin som förebild uppstod tidigt under 1900-talet. Behoven var stora, och de svenska bostadsförhållandena med hög trångboddhet och låg hygienstandard var länge sämre än i flera andra länder i Europa. I Sverige finns det en lång tradition av att bygga småhus i trä med förtillverkning i fabriksmiljö. Men att åstadkomma ett industrialiserade byggande av flerbostadshus i andra material visade sig bli en långt utdragen process i två vågor. De satsningar som gjordes fram till slutet av 1960-talet i den första vågen av industrialisering sänkte visserligen produktionskostnaderna avsevärt, men ibland till priset av ensidiga bostadsmiljöer med begränsad anpassning till olika boendes olika behov. Dessutom fanns problemet att nya material och tekniska lösningar inte alltid hade de prestanda och den livslängd som man hade väntat sig. Särskilt svårt var det att förutsäga hur nya produktionsmetoder och nya kombinationer av material skulle påverka byggnadernas långtidsegenskaper och livscykelkostnader. Det har tagit lång tid att få fram erfarenheter och eliminera de material och metoder som skapar problem på sikt. Under 2006 har flera byggföretag realiserat uppmärksammade initiativ till en andra våg av industrialisering av svenskt bostadsbyggande. Utöver inspiration från den japanska fordonsindustrin 1 är det dagens informationsteknik och telekommunikationer som troligtvis är den viktigaste förutsättningen. En grundtanke är att uppnå serieproduktionens kostnadsfördelar utan att ge avkall på kundanpassning. Det betyder att man höjer effektiviteten i bostadsbyggandet genom att tillämpa ett tekniskt plattformstänkande så att det blir möjligt att tillgodose olika kunders önskemål om planlösningar och exteriörer. Samtidigt kan man höja och säkra kvaliteten hos byggnaderna. Detta förutsätter en fördjupad samverkan med andra specialiserade entreprenörer och leverantörer av material och komponenter. Dessutom betyder kombinationen av dagens IT och de radikalt minskade globala handelshindren att företagens inköpsarbete globaliseras. Ett viktigt exempel på hur dessa principer sätts i verket är systemet NCC Komplett. I Hallstahammar har NCC uppfört en fabrik med industriell produktionsteknik för att bygga flerfamiljshus 2. I fabriken gjuts väggar, sammanfogas bjälklag och undertak, och både ytskikt och installationer kommer på plats där. Orderstyrning och en hög grad av teknisk precision är viktiga förutsättningar. En lastbil med färdiga moduler lämnar fabriken var femtonde minut när full kapacitet utnyttjas. Före montering på plats gjuts källare eller bottenplatta på konventionellt sätt, men monteringen av huskomponenterna sker i en stor temporär hall. Det första fullskalehuset Industrialiserat byggande. En idéskrift från Svensk Byggtjänst. Januari Husfabrik halverar byggtiden. Ny Teknik

5 har nyligen färdigställts i Hallstahammar och ytterligare ett är under uppförande i Eskilstuna. Ett annat initiativ är ModernaHus, ett koncept för i första hand flerbostadshus: punkthus och lamellhus med tre till åtta våningar, utvecklat av Skanska. De två första husen färdigställs under 2006 i Örebro och Kristianstad. Husen byggs av standardiserade och testade komponenter i syfte att uppnå hög kvalitet och låga kostnader. Inköpen har effektiviserats och man kan tala om en monteringsplats i stället för en byggarbetsplats. Samtidigt är avsikten att standardiseringen av komponenter skall erbjuda stor valfrihet kombinerad med säkrad hög kvalitetsnivå. Fastighetsägaren skall bland annat kunna välja mellan antal våningsplan, lägenhetsfördelning och fasadelement. Livscykelkostnaderna sänks genom låg energiförbrukning och en beständig underhållsfri fasad samt trapphus som är lättskötta och slitstarka. Installationerna är lättåtkomliga för service och underhåll. Effektiv nyproduktion av bostäder är en viktig samhällsfråga. Men en stor del av de flesta byggföretags verksamhet är att producera lokaler, vägar och anläggningar. Många uppdrag gäller att bygga om, att bygga till eller att underhålla. Olika projekt kräver olika slags insatser för både teknisk och organisatorisk förnyelse, som vi skall se i kapitel 2. Sviktar stödet till forskning och utveckling? Samhällsbyggandet är alltså långtifrån enbart bostadsproduktion. För byggföretagen finns det återkommande problem som hänger samman med den fragmenterade byggprocessen, svårigheten att behålla unika tekniska lösningar och att tunga offentliga beställare av byggnader och anläggningar visar ett begränsat intresse för ny teknik. Processen i varje bygg- och anläggningsprojekt ställer höga krav på samordning av företag från olika sektorer. Medan de svenska entreprenörerna har etablerat en tradition av att bedriva utvecklingsarbete och medverka till finansiering av högskoleforskning, finns det i varje byggprojekt andra medverkande som har svårare att sätta av resurser för innovativt arbete. En förutsättning för att utveckla det svenska samhällsbyggandet i branschövergripande former har varit att statliga organ har (liksom i andra länder) lämnat finansiellt stöd. Detta är särskilt viktigt eftersom den offentliga sektorn är en betydande kund, ibland dominerande köpare av bygg- och anläggningsprojekt 3. Inte minst måste man hålla i minnet att det finns många små byggherrar inom främst den kommunala sektorn där möjligheterna att sätta resurser på FoU är begränsade. Vägverket och Banverket tog 2003 initiativ till Förnyelse i Anläggningsbranschen (FIA) med utgångspunkt i den problembild som hade utmålats året innan av den statliga Byggkommissionen 4. Ett av fem FIA-mål som skall ha uppnåtts 2010 är Bättre incitament för branschens alla aktörer för investeringar i FoU och i satsningar på kompetensutveckling. Jfr FoU-programskriften Byggherren som förändringsagent. ByggherreForum. November Kommissionens betänkande: SOU 2002:115. Se även Ändå finns det en växande oro över och kritik av de svaga statliga insatserna för att uppmuntra till forskning, utveckling och ett innovativt byggande i Sverige 5. En debattartikel i Dagens industri 6 från 2005 pekar ut sex insatsområden för byggsektorn: 1. Effektivisering och rationalisering 2. Långsiktigt hållbar utveckling 3. Utnyttjande av informations- och kommunikationstekniken 4. Byggmaterialutveckling 5. Demonstration, utbildning och goda exempel 6. Kompetensutveckling Även den statliga Byggkommittén har påtalat 7 behoven av att driva branschöverskridande forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett strategiprogram för forskning och innovation bör utformas i dialog mellan staten och byggnäringen, anser åtta branschföreträdare i juni Tidigare studier SBUF publicerade redan 1990 en kartläggning av entreprenadföretagens forsknings- och utvecklingsarbete 9. Elva företag i olika storleksgrupper intervjuades. Bland resultaten kan nämnas att de svenska entreprenadföretagens FoU-andel av förädlingsvärdet 1989 skattades till 1,6 %. Totalinsatsen för bygginriktad forskning och utveckling i Sverige samma år beräknades till 1,7 miljarder kronor, och entreprenörerna bedömdes ha stått för 490 miljoner kronor (30 %) av denna insats. Vad företagen uppgav som drivkrafter för utvecklingsarbetet rangordnades, liksom betydelsen av företagens olika samarbetspartners. Resultaten redovisades separat för företag med fler eller färre än 500 anställda. Efter denna studie har SBUF tagit fram en analys av sex bygg- och anläggningsprojekt som allmänt uppfattats som innovativa. 10 Två av 5 Kritik från byggmaterialindustrin har uttryckts av Dahlström, K, Jonasson, G-B, Johansson, H och Ohlsson, L: Ska staten jaga jobben ur landet? Dagens Industri Kritik från högskolorna Stille, H, Hagentoft, C-E, Thelandersson, S och Elfgren, L: Avveckla inte byggforskningen! Ny Teknik Antoni, B, Langseth, L och Björs, M: Byggnadsindustrin är en sjunde nyckelbransch. Dagens Industri Uppbyggnad och samordning av ett utvecklingsprogram för samhällsbyggnadssektorn. Delredovisning 2 från Byggkommittén (Fi 2004:15), Det faller även på sektorns eget ansvar att visa att samhällsbyggnadssektorn är en innovativ industrinäring med stor utvecklingspotential och förmåga att utveckla effektiva och resurssnåla industriella processer och system (sid 18). 8 Antoni, B, Ewander, H, Langseth, L, Björs, M, Kristianson, R, Carenholm, S och Sandesten, S: Byggforskningen har bantats för mycket. Dagens Industri Bröchner, J., Larsson, B och Zingmark, A. Utvecklingsarbete i entreprenadföretag. SBUF. Stockholm Se även Bröchner, J och Grandinson, B: R & D Cooperation by Swedish Contractors. ASCE Journal of Construction Engineering and Management, vol 118, 1992, sid Affärsmässiga förutsättningar för ny teknik i byggsektorn. SBUF 1999.

6 projekten gällde flerbostadshus, ett utgjordes av kontorshus, ett annat hade processindustri som byggherre, och dessutom ingick ett motorvägsprojekt och ett järnvägsprojekt. Mycket förenklat visade analysen att ny teknik har en nyckelroll för samordning av byggprocess och kundprocess. Kundförståelse, tillgång till verktyg i vid mening och förtroende i affärsförhållanden framstod som de tre viktiga faktorerna. Flera mindre enkäter har också gjorts under 1990-talet för att undersöka resultat från SBUF-stödda utvecklingsprojekt och resultatanvändningen. I en undersökning utförd vid Lunds Tekniska Högskola 11 har man gjort telefonintervjuer om ett tjugotal SBUF-stödda projekt som avslutades 1997 och i en brevenkät om innovationsprocessen frågat om kunskapskällor för beställare, arkitekter, teknikkonsulter och entreprenörer. Ett viktigt resultat av denna studie är att författarna slår fast att det finns flera orsaker till att en bredare implementering av utvecklingsresultat ibland inte lyckas: den dominerande beställarens upphandlingspolicy, att kunskap saknas om bra informationskanaler, och svårigheter att engagera beställare. Den sistnämnda orsaken uppträdde i vissa anläggningsprojekt. Det är tydligt att relationen till beställarna och deras upphandlingspraxis är en kritisk fråga för framgång. Statistiska Centralbyrån (SCB) producerar vartannat år statistik över forskning och utveckling inom företagssektorn. Endast företag med minst 50 anställda ingår. I tabellerna skiljer SCB inte på energiförsörjning, vatten och byggverksamhet. Värdet av denna statistik är därför begränsat som underlag för att analysera företagens arbete med forskning och utveckling 12. I brittisk statistik särredovisas bygginnovationer, och där kan man konstatera att andelen byggföretag som rapporterar att de har gjort innovationer är lägre än genomsnittet för tillverkningsindustrin, men högre än för företag som sysslar med energiförsörjning och vatten 13. Sverige ingår dock i EU:s innovationsbarometrar, som utgår från telefonintervjuer med närmare chefer i olika branscher i Europa. Innobarometer skiljer på fyra sektorer: industri, byggverksamhet, handel och tjänster men särredovisar inte svenska data på sektornivå. Det är ändå värt att lägga märke till att byggsektorsvaren inte alltid ligger mellan värdena för industri och för tjänster. Andelen byggsektorföretag som de två föregående åren sade sig ha infört nya eller avsevärt förbättrade produkter eller tjänster var 66 procent, att jämföras med cirka 75 procent för de övriga tre sektorerna. Å andra sidan hade 52 procent av byggföretagen infört nya eller avsevärt förbättrade processer för leverans, produktion eller logistik en siffra som var lägre än industrins men högre än genomsnittet för de renodlade tjänsteföretagen. Det var mindre vanligt att byggföretagen hade fått offentligt stöd för forskning och utveckling. I likhet med företag inom handeln var det också relativt ovanligt att byggföretagen ingick i innovationsnätverk. De intervjuade byggcheferna fick också ge sin uppfattning om vilket av de 25 ingående staterna som har det mest effektiva stödet för innovation. Här kom Sverige efter Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien och delar plats med Irland och Portugal i rangordningen. Internationellt är det sällan som svenska byggentreprenörers FoU och innovationer har uppmärksammats. Ett undantag är en jämförande europeisk studie som gjorts av forskare i Manchester 15. Även förhållandet mellan svensk byggforskningsfinansiering och EU:s forskningsprogram har analyserats 16. En analys i bokform av femton länders statliga insatser för att stödja innovationer i byggsektorn vittnar om hur vanligt det är med en betydande arsenal av olika slags åtgärder 17. Sverige borde kunna vara ett föregångsland internationellt och har åtminstone varit det. 11 Hansson, B, Widén, K och Seeger-Meriaux, A: Byggandets innovationsprocess: hinder och möjligheter i svenska utvecklingsprojekt. Avdelningen för byggnadsekonomi, Lunds Tekniska Högskola, Lund Större enkätundersökningar av innovationer och teknikspridning i byggandet har genomförts på senare år i Australien och Kanada. Däremot täcks svensk byggverksamhet inte av Community Innovation Survey (CIS) inom EU. 13 Robson, S och Ortmans, L: First findings from the UK Innovation Survey, Economic Trends 628, March 2006, sid Innobarometer 2004: Flash Eurobarometer 164. European Commission. November Avser företag med anställda. 15 Miozzo, M och Dewick, P: Innovation in Construction A European Analysis. Edward Elgar, Cheltenham Bröchner, J och Sjöström, C: Quality and coordination: internationalizing Swedish building research. Building Research & Information, vol 31, 2002, sid Innovation in Construction: An International Review of Public Policies, red A Manseau och G Seaden. Spon, London Se även Ang, G I K, Courtney, R G och Spekkink, D: Inventory of international reforms in building and construction. VROM Rijksgebouwendienst. June Sverige ingick inte i dessa två studier

7 2. Företagsenkäten En enkät om byggföretagens forskning, utveckling och innovationer genomfördes under januari-mars 2006 av Chalmers, Avdelningen för Service management. Enkäten riktade sig till Sveriges femtio största bygg- och anläggningsentreprenadföretag, utgående från deras omsättning under 2004 i Sverige (enligt Sveriges Byggindustrier som analyserat uppgifter i företagens årsredovisningar). Det minsta ingående företaget, nr 50, hade en omsättning som uppgick till 160 miljoner kr och hade 135 anställda, men i urvalet finns det företag med helt ned till 16 anställda. Enkäten gör inte anspråk på att fullständigt täcka de svenska entreprenadföretagens insatser för FoU och innovationer mindre företag kan ha gjort viktiga innovationer som inte fångas av denna analys. Svar kom in från 44 av de 50 företagen (svarsandel 88 %, se tabell 1). Fyra av företagen är statligt eller kommunalt ägda. Enkätsvaren avser treårsperioden , utom vad gäller patent och medverkan i europeiska forskningsprojekt där svaren avser tioårsperioden Även här är det viktigt att ta hänsyn till att studien inte täcker de minsta företagen. Tabell 1 Enkätföretagen Antal anställda Antal företag Antal företag som Antal verksamhetsi populationen besvarat enkäten grenar per företag (medelvärde) , , , , , och fler ,3 Alla företag ,6 Eftersom både förutsättningarna för och omfattningen av FoU och innovationer kan antas variera med företagens inriktning, utgick enkäten från 18 tänkbara verksamhetsgrenar (se tabell 2). Ur tabell 1 kan man utläsa att även de mindre företagen ofta har flera verksamhetsgrenar, och i genomsnitt har enkätföretagen fyra à fem grenar. Uppgifterna i tabell 2 vittnar om att byggföretagen är aktiva inom vad som brukar uppfattas som olika sektorer i den svenska ekonomin, med en dominans för tjänsteproduktion av olika slag, men som även omfattar råvaruutvinning (V11) och tillverkning (V12). Enstaka företag hade under de tre åren gått in i vissa verksamhetsgrenar (V1, V6, V7 och V18 i tabell 2) och ut ur andra (V2, V15, V18), men helhetsbilden var stabil. Inget av de 50 företagen hade upphört vid utgången av Det typiska sättet att utveckla företagen är alltså att innovera inom de verksamhetsgrenar där man redan var aktiv Tabell 2 Verksamhetsgrenar och antal företag som är aktiva inom respektive verksamhetsgren enligt enkäten Verksamhetsgren Antal företag V1 Projektutveckling (från idé och mark ) 21 V2 Byggande av bostadshus (inkl reparationer o underhåll) 30 V3 Byggande av andra hus (t ex kontorshus, industribyggnader) (inkl reparationer o underhåll) 32 V4 Anläggning av vägar och järnvägar (inkl reparationer o underhåll) 16 V5 Anläggningsarbeten för el-, gas-, värme och vattenförsörjning (inkl reparationer o underhåll) 11 V6 Andra anläggningsarbeten (inkl reparationer o underhåll) 15 V7 Rivning av hus; markarbeten 11 V8 Bygginstallationer (inkl reparationer o underhåll) 7 V9 Slutbehandling av byggnader; måleriarbeten 4 V10 Andra specialiserade byggnadsarbeten 8 V11 Brytning av sten; utvinning av sand, grus, berg, lera 5 V12 Tillverkning av material och komponenter för byggande och anläggning (t ex trävaror, betong, asfalt) 5 V13 Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering, renhållning 2 V14 Parti- och agenturhandel med byggmaterial 0 V15 Fastighetsverksamhet; uthyrning 8 V16 Arkitektverksamhet; byggteknisk konsultverksamhet (t ex projektering); teknisk provning och analys 9 V17 Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner (inkl bodar) 9 V18 Övriga serviceuppdrag (t ex fastighetsförvaltning på uppdrag, skötsel av grönområden; kontorsservice)

8 Forskning och utveckling (FoU) och innovationer i företagen Tabell 3 Viktigaste typer inom FoU och innovation (procentandel av alla företag) Det finns en lång skala av insatser i företagen från vardagligt utvecklingsarbete till patenterad teknik och globalt unika innovationer. I enkäten används tre definierade nivåer 18 : 1. Forskning och utveckling: verksamhet som sker på systematisk grundval för att öka fonden av vetande. Vidare ingår att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. 2. Innovation (nytt för det egna företaget): införandet av en ny eller betydelsefullt förbättrad produkt (vara eller tjänst) eller process, en ny marknadsföringsmetod, eller en ny organisationsmetod i affärspraxis, arbetsorganisation eller yttre relationer. 3. Som 2, men Sverigeunik innovation. Dessutom ställs en fråga i enkäten om företaget har sökt patent under de senaste tio åren. Antalet företag som rapporterat att de bedrivit forskning och utvecklingsarbete (FoU, här i de flesta fall troligtvis enbart utvecklingsarbete) under är 30, antalet som gjort minst en innovation (ny för företaget) 26, och 11 företag uppger att de har gjort en innovation som man uppfattar som Sverigeunik. Endast ett företag uppgav att de hade gjort en innovation utan att samtidigt ange att de bedrivit FoU. Under de senaste tio åren hade sju företag sökt patent. Enkäten utgår från att det finns fyra huvudtyper av forskning och utveckling samt innovationer 19 : 1 Material och teknik (inklusive produktionsmetoder) 2 IT (t ex ny programvara) 3 Rutiner (t ex kvalitet, miljö) 4 Relationer (till kunder, leverantörer) I tabell 3 kan man se att rutinutveckling dominerar i företagens utvecklingsarbete, och nästan två tredjedelar av företagen har utvecklat nya rutiner under de senaste tre åren. När det gäller innovationer, och särskilt de Sverigeunika, förskjuts fokus mot material och teknik. Av företagen är det något färre än vart femte som har gjort en nationellt unik innovation under samma period. Material IT Rutiner Relationer och teknik Utvecklingsarbete 43 % 43 % 64 % 39 % Innovation (= nytt för företaget) 34 % 30 % 36 % 23 % Sverigeunik innovation 18 % 9 % 14 % 9 % Tabell 4 gör det möjligt att se hur mönstret som bildas av de fyra huvudtyperna är olika för olika verksamhetsgrenar i företagen. Det är specialiserade byggnadsarbeten (V10), brytning av sten/utvinning av sand, grus (V11) och tillverkning av byggmaterial (V12) som i högre grad satsar på material och teknik. FoU och innovation i fråga om relationer väger däremot tungt för projektutveckling (V1), arkitekt- och konsultverksamhet m m (V16) och övriga serviceuppdrag (V18). Verksamhetsgrenarna V9 och V13 är uteslutna ur tabell 4 på grund av för få svar. Tabell 4 Viktigaste typer inom FoU och innovation (dvs finns hos minst hälften av företagen med angiven verksamhetsgren) Material IT Rutiner Relationer och teknik Utvecklingsarbete V10, V11, V1, V4, V5, V1, V2, V3, V1, V16, V12 V8, V10, V4, V5, V6, V18 V11, V16 V8, V10, V16, V17, V18 Innovation (= nytt för företaget) V10, V11, V8, V10, V8, V10, V12 V16 V16, V18, V18 Sverigeunik innovation V12 I tabell 5 jämförs förhållanden inom två verksamhetsgrenar, bostadsbyggande (V2) och vägbyggande (V4), där många entreprenörer är aktiva enligt tabell Definition av forskning och utveckling enligt OECD:s Frascatimanual från 2002 och innovation enligt OECD:s Oslomanual i 2005 års version. 19 Indelningen utgår från nyare forskning på tjänsteinnovationsområdet. Se t ex Gallouj, F: Innovation in the Service Economy. Edward Elgar, Cheltenham 2002 och The Oxford Handbook of Innovation. Oxford University Press, Oxford

9 Tabell 5 Andel företag verksamma med bostäder resp vägar och järnvägar som uppger FoU Material IT Rutiner Relationer och teknik Byggande av bostadshus 39 % 32 % 57 % 32 % Anläggning av vägar och järnvägar 43 % 57 % 71 % 43 % Tar man hänsyn till företagsstorlek, är det tydliga skillnader (tabell 6). De största företagen uppger att de driver FoU av alla de fyra huvudtyperna, medan något fler än hälften av företagen med färre än 1000 anställda satsar på att utveckla nya rutiner. Cirka en tredjedel av dessa företag arbetar också med FoU inom material och teknik, IT och relationer. Tabell 6 Andel företag i olika storleksklasser som uppger FoU Antal anställda Material och teknik IT Rutiner Relationer 1000 och fler 100 % 100 % 100 % 100 % % 34 % 58 % 29 % Utbildningsbakgrund Den i själva verket minst vanliga utbildningsbakgrunden för anställda som arbetar med FoU och innovationer i företagen är forskarutbildning från högskolan, doktorsexamen eller licentiatexamen. Enligt enkätsvaren är det med något undantag endast i de största byggföretagen som det finns anställda med forskarutbildning. I något över hälften av företagen är det civilingenjörer (eller anställda med någon annan eftergymnasial utbildning) och sådana som har annan teknisk utbildning som är engagerade. Inom 30 procent av företagen medverkar yrkesarbetare i FoU och innovationer. Jämför man utbildningsbakgrunden inom olika verksamhetsgrenar, är det en mycket låg andel företag (7 %) som har forskarutbildade sysselsatta med FoU och innovationer inom bostadsbyggande, för att ta en verksamhetsgren som är mycket vanligt förekommande bland enkätföretagen. Siffran är väsentligt högre (ungefär 50 %) för materialproduktionsorienterade verksamhetsgrenar. Samarbetspartners tabell 7, där data för två storleksklasser för företagen redovisas. De stora företagen har genomgående högre siffror för samarbete. Man kan dock notera att konsultsamarbete är relativt viktigt för byggföretag med färre än tusen anställda. Tabell 7 Andel av företagen i olika storleksklasser som utfört FoU med olika partners Samarbetspartners 1000 och - fler anställda anställda Kunder 100 % 39 % Entreprenörer inom samma verksamhetsgren 83 % 16 % Entreprenörer inom andra specialiteter 67 % 29 % Leverantörer av material och komponenter 83 % 11 % Leverantörer av utrustning 83 % 21 % Leverantörer av IT-system 100 % 13 % Konsulter inkl arkitekter 67 % 37 % Högskolor, forskningsinstitut 83 % 13 % Samarbetsmönstret varierar naturligt nog mellan de olika verksamhetsgrenarna, som framgår av tabell 8. Både bostadsbyggande och vägbyggande är verksamhetsgrenar där många av enkätföretagen är aktiva, men där svaren på många av frågorna skiljer sig åt. Tabell 8 Viktigaste samarbetspartners (andel inom respektive verksamhetsgren) Samarbetspartners Bostadsbyggande Vägbyggande Kunder 46 % 57 % Entreprenörer inom samma verksamhetsgren 21 % 29 % Entreprenörer inom andra specialiteter 39 % 29 % Leverantörer av material och komponenter 21 % 21 % Leverantörer av utrustning 21 % 29 % Leverantörer av IT-system 21 % 43 % Konsulter inkl arkitekter 46 % 50 % Högskolor, forskningsinstitut 21 % 29 % Entreprenadföretagen samarbetar normalt med andra när de driver utvecklingsarbete och innoverar. I enkäten listas åtta tänkbara slag av samarbetspartners för byggföretaget i fråga om FoU och innovationer. Se 16 17

10 Genom en statistisk analys av korrelationer mellan olika enkätsvar kan man upptäcka ett underliggande mönster för olika typer av FoU och innovationer. Ur tabell 9 kan man utläsa att det finns ett starkt samband mellan att driva utvecklingsarbete som rör material och teknik och att samarbeta med sina utrustningsleverantörer. Den typ av samarbetspartner som därefter är vanligast för material och teknik är en annan entreprenör med samma verksamhetsgren. Bland de företag som har rapporterat sverigeunika innovationer är det materialföretag som är den viktigaste partnern, oavsett typ av innovation. 20 Tabell 9 Viktigaste samarbetspartners inom FoU och innovation Material IT Rutiner Relationer och teknik Utvecklings- 1. Utrustnings- 1. IT- 1. Konsulter 1. Entreprenörer arbete leverantörer leverantörer 2. Entreprenörer annan 2. Entreprenörer 2. Material- annan specialitet samma gren leverantörer specialitet 2. Byggherrar Sverigeunik 1. Material- 1. Material- 1. Material- 1. Materialinnovation leverantörer leverantörer leverantörer leverantörer 2. Utrustnings- 2. IT- 2. Högskolor 2. Högskolor leverantörer leverantörer inriktningen. Några projekt spänner över flera ämnesområden. Fyra entreprenadföretag har medverkat i BASTA-projektet som syftar till att fasa ut användningen av ämnen med särskilt farliga egenskaper ur kemiska produkter och byggvaror. Detta demonstrationsprojekt är delfinansierat av EU:s LIFE fond för innovativa miljöprojekt. Förstudien stöddes av SBUF. Tabell 10 EU-projekt ( ) med svenska byggföretag Tema Antal projekt Material och teknik 16 IT, logistik 5 Miljö 8 Energi 5 Totalt 34 Erfarenheterna från hittillsvarande svensk medverkan i de europeiska programmen och aktivt deltagande från några företag och organisationer har påverkat utformningen av den europeiska byggteknikplattformen 21. En sammanställning av projekt som pågick med SBUF-stöd vid årsskiftet 2004/05 visade att det totalt sett var närmare tjugo företag som stod som projektansvariga. Här i enkätsvaren är siffran lägre (11 företag), vilket i viss mån kan bero på att mindre företag inte ingår i enkäten, men också kan förklaras av en tendens till underraportering. Vart fjärde företag i enkäten uppger således att det har medverkat i ett eller flera SBUF-projekt under de senaste tre åren. Dessa företag är mer benägna än andra företag att vara innovativa i fråga om material och teknik, både i fråga om FoU och om innovationer. Typiskt för deras samarbetsmönster är att de oftare än andra byggföretag samarbetar med utrustningsleverantörer och med högskolor. I termer av kundtillfredsställelse prioriterar de ofta högre teknisk kvalitet och internt är bättre fysisk arbetsmiljö en förhållandevis viktig effekt för dem. Europasamverkan Fem av de 44 företagen (11 %) som besvarat enkäten uppger att de har medverkat i EU-forskningsprojekt sedan Två av de största företagen står för de flesta projekten. Ämnesmässigt fördelar sig medverkan i projekten enligt tabell 10, där man kan se att material och teknik är den viktigaste Företagens drivkrafter I enkäten räknas upp ett antal tänkbara yttre och inre drivkrafter för företagens arbete med forskning, utveckling och innovation. Som yttre drivkrafter räknas här olika slags kundtillfredsställelse. Även de inre drivkrafterna i företagen kan verka till kundernas fördel genom att de leder till utveckling och innovationer som bidrar till att sänka byggkostnaderna. Åtta drivkrafter som kan tänkas bidra till högre kundtillfredsställelse ingår i enkäten, här ordnade efter andel företag som nämnt respektive drivkraft: 1. bättre förmåga att kommunicera med kund (50 %) 2. högre teknisk kvalitet (t ex bättre långtidsegenskaper) (41 %) 3. högre teknisk precision (t ex färre besiktningsanmärkningar) (39 %) 4. mindre miljöpåverkan i stort (t ex genom återanvändning, lägre energiförbrukning) (34 %) 5. kortare produktionstider (34 %) 6. högre tidsprecision (hålla tidplaner bättre) (32 %) 7. mindre störningar för kunder och tredje man (t ex buller, damm) (32 %) 8. högre estetisk kvalitet (t ex arkitektonisk) (16 %) Skillnaderna mellan de yttre drivkrafterna 2 och 3 är av samma art som skillnaden mellan 5 och 6 högre kvalitet (jfr kortare tid) ställs mot precisare kvalitet (jfr just-in-time). 20 Jämför Byggmaterialindustrin som motor i utvecklingen av svenskt byggande. Byggmaterialindustrierna april Strategic Research Agenda for the European Construction Sector: ECTP. December Se