Utveckla entreprenörstänkande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckla entreprenörstänkande"

Transkript

1 Handboksserie Att stödja politiken för små och medelstora företag genom strukturfonderna. Utveckla entreprenörstänkande och entreprenörskompetens i EU Näringsliv 1

2 3 Handboksserie Att stödja politiken för små och medelstora företag genom strukturfonderna. Utveckla entreprenörstänkande och entreprenörskompetens i EU En handbok i att främja och underlätta utbildning i företagande för unga med hjälp av EU:s strukturfonder

3 4 Denna handbok har tagits fram av Europeiska kommissionen och bygger på information som har samlats in genom ett flertal projekt och undersökningar som har genomförts på området. Även om arbetet har utförts under ledning av tjänstemän på Europeiska kommissionen är de åsikter som framförs i rapporten inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens ståndpunkt. För mer information, kontakta Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för näringsliv Enhet D.1: Entreprenörskap 2020 E-post: Internet: Detta dokument finns i översättningar till flera europeiska språk på: policies/sme/regional-sme-policies. Denna handbok har utarbetats för att ge information om hur man kan använda EU:s strukturfonder, men vi tar inte något rättsligt ansvar för att den lämnade informationen är korrekt eller fullständig. Enskilda förfrågningar om användningen av EU:s strukturfonder måste alltid bedömas enligt de regler som gäller vid den berörda tidpunkten och i det aktuella landet. Denna handbok ingår i en serie. Hittills har följande handböcker getts ut: Nr 1 Utveckla entreprenörstänkande och entreprenörskompetens i EU Nr 2 Använda standarder för att främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation Nr 3 Underlätta företagsöverlåtelser Nr 4 Handbok om tjänsteinnovation RÄTTSLIGT MEDDELANDE Varken Europeiska kommissionen eller någon person som agerar på kommissionens vägnar kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används, eller för eventuella fel som kan finnas trots att dokumentet har utarbetats och granskats noggrant. Denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska unionens åsikt eller ståndpunkt. Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå, ISBN DOI /57835 Upphovsrätt: Europeiska unionen 2012 Kopiering tillåten med angivande av källan, om inte annat anges. För användning/reproduktion av material från tredje part som anges som sådant måste tillstånd inhämtas från upphovsrättsinnehavaren.

4 5 Förord Fakta pekar på att utvecklingen av entreprenörstänkande är avgörande för inhemsk tillväxt och nödvändig för hållbar lokal och regional utveckling och social sammanhållning. Utbildningens roll för att främja företagaranda och entreprenörskap är allmänt erkänd i dag. Generella egenskaper som kreativitet, initiativkraft och entreprenörsanda hjälper unga människor att utveckla sin förmåga att tänka kreativt och innovativt, agera aktivt, vara flexibla och självständiga, och kunna driva projekt och nå resultat. Det finns allt fler belägg för att utbildning i företagande har positiva effekter. Unga människor som deltar i dessa program kommer att utveckla en större företagaranda, få arbete snabbare efter skolan och starta fler företag, vilket i sin tur skapar fler arbetstillfällen. Entreprenörsprogram ger en utmärkt möjlighet att knyta utbildningssystemen till den lokala ekonomin eftersom de baseras på projektarbeten och på att verkliga företagare deltar frivilligt. Studenter som knyter kontakter med det lokala näringslivet stannar i högre grad kvar i sin region eller i sitt land när de är klara med studierna, antingen som anställda i ett lokalt företag eller som grundare av ett eget företag. Vi rekommenderar därför denna handbok till beslutsfattare och alla som arbetar med lokal utveckling och uppmuntrar er att ta fram initiativ för utbildning i företagande i era operativa program genom att utnyttja alla resurser EU kan erbjuda. Antonio TAJANI Vice ordförande för Europeiska kommissionen Ansvarig för näringsliv och företagande Johannes HAHN Ledamot av Europeiska kommissionen Ansvarig för regionalpolitik LászlÓ ANDOR Ledamot av Europeiska kommissionen Ansvarig för sysselsättning, socialpolitik och inkludering

5 6

6 7 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Syfte Politisk bakgrund Utveckla en effektiv politik och praktik: tillämpa goda metoder till stöd för utvecklingen Lägesbeskrivning: Utbildning i företagande ett varierande landskap Inledning Syfte och mål med utbildning i företagande Mot en gemensam interventionsgrund? Viktiga företeelser i dagens metoder för utbildning i företagande Behovet av politiska insatser på nationell nivå Läget för den nationella strategiutvecklingen Mot en progressiv modell för ökat samarbete och större sammanhållning Den progressiva modellen: Syfte och logisk grund Modellens struktur och innehåll Sammanfattning av modellen Övergripande mål Nyckelfaser Modellens betydelse: utmaningar och möjligheter i framtiden Finansiering Utveckling av syfte, indikatorer och mål Undervisningsmetoder Progressionsmöjligheter Bedömning, värdering och erkännande Övergångar från skola till företag Lärarnas utbildning och delaktighet Systematiskt göra näringslivet delaktigt Systematiskt göra privata sammanslutningar och organisationer delaktiga Lokala, regionala och nationella myndigheters och Europeiska kommissionens roll Utveckla effektiv politik och praktik: goda metoder till stöd för progression Inledning Avgörande delar i en nationell strategi Utveckla den nationella politiska ramen Utveckla effektiva metoder Lärarna den avgörande framgångsfaktorn Göra privata sammanslutningar och organisationer delaktiga Utveckla en aktiv roll för lokala och regionala myndigheter Effektiv utbildning i företagande i skolorna: bygga det lokala och regionala systemet för utbildning i företagande Driva agendan framåt Inledning Politiska konsekvenser EU som främjare: stödja ny utveckling och stärka program Roller och ansvar på EU-nivå... 57

7 6 En åtgärdsmeny Osloagendan för utbildning i företagande i Europa Exempel på goda metoder Den danska fonden för entreprenörskap Handlingsprogram för utbildning i företagande TF-Fest Program för studentföretag Certifikat i entreprenörskompetens Lucy et valentin créent leur entreprise! Kitzbühls sommaruniversitet för företagande Unternehmergymnasium Bayern, entreprenörsgymnasium i Bayern Program för att främja företagande Øresund Entrepreneurship Academy Fler exempel på goda metoder... 74

8 9 Sammanfattning Syftet med rapporten Strukturfonderna (särskilt ESF och Eruf) har en viktig roll när det gäller att stödja konkreta projekt för att stärka ungas entreprenörstänkande, entreprenörskompetens och inställning till företagande. Hittills har dock denna möjlighet inte utnyttjats fullt ut i alla EU-länder. Syftet med denna handbok är därför att visa på bra åtgärder som kan vidtas i alla länder och regioner med stöd från EU:s strukturfonder. Här behandlas följande: а) Lägesbeskrivning av utbildning i företagande i EU. b) En progressiv modell för att utveckla och genomföra olika faser i utformningen av politiken för utbildning i företagande. c) Ett antal exempel på goda metoder som inspiration för projekt till de operativa programmen för strukturfonderna. Exemplen finns både i illustrationsrutorna i kapitel 4 och i bilagan. Denna handbok baseras främst på kommissionens arbete de senaste fem åren i nära samarbete med de nationella myndigheterna för att främja utbildning i entreprenörskap i skolor och vid universitet, med särskilt fokus på att stödja genomförandet av nationella strategier inom detta område. 1.2 Politisk bakgrund Att utveckla och främja entreprenörskap har varit strategiska politiska mål i både EU och medlemsländerna under många år och deras betydelse har ökat med tiden, samtidigt som Europeiska kommissionen och enskilda medlemsländer har vidtagit en rad olika åtgärder. Det viktigaste är att skapa en starkare företagarkultur och mer entreprenörstänkande hos EU:s invånare, särskilt de unga. Utbildning är en avgörande drivkraft för den här processen. Alla studenter bör få tillgång till utbildning i företagande och utbildningen bör erbjudas inom alla utbildningsformer och utbildningsnivåer. I Europa 2020-strategin betonas behovet av att föra in kreativitet, innovation och entreprenörskap i läroplanerna. Där föreslås också ett antal åtgärder för att frigöra potentialen för företagande och innovation i EU genom flagg-

9 10 skeppsinitiativen Unga på väg, En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen och Innovationsunionen. Att stärka innovation och kreativitet inom alla utbildningsnivåer är också ett av fyra strategiska mål i arbetsprogrammet för GD Utbildning och kultur (Utbildning 2020). 1 År 2008 gav Small Business Act for Europe (småföretagsakten) ny skjuts åt utvecklingen och intensifieringen av utbildningen i företagande. Där angavs följande: Utbildningssystemet, och särskilt skolornas kursplaner, är inte tillräckligt inriktade på entreprenörskap och erbjuder inte de grundläggande kunskaper som egenföretagare behöver. Barnen kan ända från början av sin utbildning lära sig uppskatta entreprenörskap. I princip I i småföretagsakten konstaterades behovet av att väcka intresse för entreprenörskap och stödja talanger, där medlemsländerna också särskilt uppmanades att stimulera innovativt tänkande och entreprenörstänkande bland unga genom att införa företagande som ett viktigt inslag i skolornas läroplaner, särskilt i den allmänna gymnasiala utbildningen och ge företagande en rättvisande presentation i utbildningsmaterialet, se till att företagandets betydelse för samhället återspeglas korrekt i lärarutbildningen, och öka samarbetet med näringslivet för att utveckla systematiska strategier för utbildning i företagande på alla nivåer. I den europeiska ramen anges företagaranda och initiativförmåga som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, som människor behöver för självförverkligande, social integrering, aktivt medborgarskap och anställbarhet i en kunskapsbaserad ekonomi. Där definieras även nyckelkompetensen initiativförmåga och företagaranda som individens förmåga att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande och förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Detta är ett stöd för de enskilda, inte bara i vardagslivet (både hemma och ute i samhället), utan också i arbetslivet och gör arbetstagarna både mer medvetna om det sammanhang de verkar i och mer benägna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Det är också en grund för mer specialinriktade färdigheter och kunskaper som behövs av dem som etablerar eller bidrar till social eller kommersiell verksamhet, och bör omfatta medvetenhet om etiska värderingar och främja goda styrelseformer. Det finns allt fler belägg för hur utbildning påverkar företagarandan både hos enskilda personer och i samhället och ekonomin. Länder och regioner som har en konsoliderad strategi för utbildning i företagande ser redan effekterna av sina ansträngningar. Resultaten av en färsk undersökning som beställts av kommissionens generaldirektorat för näringsliv om effekterna av företagarprogram vid universitet visar tydligt att utbildning i företagande gör skillnad. Unga människor som deltagit i företagarprogram och företagarverksamheter uppvisar en större företagaranda och är mer inriktade på företagande efter utbildningen, är mer innovativa även som anställda och startar fler företag. De viktigaste källorna till den här rapporten är följande: - Kommissionens rekommendationer från Osloagendan för utbildning i företagande i Europa, offentliggjorda Resultatet av fem reflektionspaneler på hög nivå med beslutsfattare och viktiga intressenter som anordnades mellan 2009 och Resultatet av två symposier om lärarutbildning i företagande Databasen över goda metoder för Small Business Act for Europe. Rapporten innehåller följande: En ram för att kartlägga området för utbildning i företagande, bygga strategier, fastställa prioriteringar och åtgärder med hjälp av en progressiv modell som utvecklats på grundval av paneldiskussionerna. En kokbok med goda metoder som visar hur man kan hantera nyckelområden med den progressiva modellen. 1 Se

10 11 Rekommendationer till åtgärder på alla nivåer för att stödja utvecklingen i EU-länderna och deras regioner. 1.3 Utveckla en effektiv politik och praxis: tillämpa goda metoder till stöd för utvecklingen Mönstret för utbildning i företagande är mycket ojämnt över hela Europa och det behövs mer systematiska metoder för att se till att alla studenter i alla skolor får tillgång till sådan utbildning. Alla delar av systemet för utbildning i företagande behöver utvecklas. I den här rapporten beskrivs en progressiv modell för att hjälpa medlemsländerna och intressenterna ute på fältet. Modellen innehåller en övergripande begreppsram för att prioritera åtgärder och den identifierar de byggstenar som aktörerna kan använda. Modellen omfattar fyra successiva steg från förstrategi till integrering och beskriver i detalj de steg som behöver vidtas för nationella strategier och ramar, skolor, lärare, regionala och lokala myndigheter samt näringsliv, privata sammanslutningar och organisationer. Modellen innebär följande: En begreppsmässig förändring i synen på utbildning i företagande, från hur man driver ett företag till hur man utvecklar övergripande färdigheter som går att tillämpa i alla delar av samhället och får erfarenhet av dem i skolan, och från att vara ett tillägg till läroplanen som främst erbjuds på gymnasienivå till att vara en integrerad del av läroplanerna i alla stadier. Utveckling av en gemensam nationell vision för alla viktiga intressenter, med inlärningsresultat, mål och indikatorer, förbättrade mekanismer för samarbete mellan ministerier och delaktighet för arbetsmarknadens parter. Lärare, skolor och företag på lokal nivå spelar en nyckelroll för att utveckla mer systematiska och hållbara strategier, med stöd av privata sammanslutningar och organisationer och lokala, regionala och nationella stödinfrastrukturer som omfattar lärarutbildning, utbildningsresurser och utbildningsverktyg, mekanismer för att dela goda metoder, kluster och partnerskap. Det finns redan exempel på goda metoder inom många områden för utveckling och genomförande av strategier för utbildning i företagande. I rapporten beskrivs innehållet i en idealstrategi. Den innefattar engagemang över ministeriegränserna, samråd med intressenter eller rentav integrering för att säkra ett brett stöd, inbäddning av kärnkompetenser i hela den nationella läroplanen, strategiska syften och mål på hög nivå, spridning av goda metoder, lärarutbildning, progressionsmöjligheter och finansiering. Rapporten innehåller också en mer ingående genomgång av de viktigaste åtgärder som krävs i de fem nyckelområdena för den progressiva modellen och av befintliga goda metoder som kan bidra till utvecklingen. 1. Utveckling av den nationella politiska ramen: Utbildningsministerierna brukar ta huvudansvaret, men ekonomi- och näringslivsministerierna är också viktiga. Samordningen mellan olika ministerier är av avgörande betydelse för att nå framgång. Att låta intressenter och arbetsmarknadens parter delta är också avgörande och processerna för att involvera dem måste ge utrymme för deras skiftande bakgrunder, perspektiv och färdigheter. 2. Lärarna den avgörande framgångsfaktorn: Lärarna behöver rätt stöd, dvs. det krävs god forskning för att förstå lärarnas uppfattning av och attityd till utbildning i företagande, effektiv lärarutbildning både i grund- och vidareutbildning, utveckling av banker med innehåll, verktyg, metoder och resurser, samt inrättande av effektiva stödnätverk. 3. Samarbete med företag, privata sammanslutningar och organisationer: Företagen är källan till de exempel och erfarenheter ur verkliga livet som är avgörande för studenternas inlärning. Det kan handla om besök, erfarenheter, fallstudier och förebilder. De ligger också till grund för arbetet i privata sammanslutningar och organisatio-

11 12 ner som Junior Achievement-Young Enterprise (JA-YE) och Europen, som är avgörande för att skapa möjligheter till praktisk, empirisk inlärning, t.ex. genom miniföretag och virtuella företag.. 4. Utveckling av en aktiv roll för lokala och regionala myndigheter: Lokala och regionala myndigheter kan ta fram stödåtgärder för skolor och lärare och de har en unik möjlighet att ta ledningen i utvecklingen av skolkluster och länkar mellan skola och företag. De kan också se till att utbildningen i företagande integreras med andra lokala/ regionala strategier för t.ex. sociala frågor (t.ex. unga) och ekonomisk utveckling. 5. Effektiv utbildning i företagande i skolor: bygga ett lokalt och regionalt system för utbildning i företagande: Det yttersta målet för den progressiva modellen är att alla skolor på alla nivåer ska arbeta med utbildning i företagande, med tydliga kopplingar mellan utbildningsnivåer/utbildningstyper och bredare kopplingar som ska utvecklas inom ramen för de lokala systemen för företagande. Detta kan börja med att skolorna utvecklar sina egna samstämmiga metoder för utbildning i företagande, skapar erfarenhetsbaserade inlärningsmiljöer och sedan breddar kopplingarna genom att bygga kluster och partnerskap.

12 13 Lägesbeskrivning: Utbildning i företagande ett varierande landskap Viktiga punkter i kapitel 2 Det finns ett brett samförstånd mellan medlemsländerna om syftet med och målen för utbildning i företagande: den bör utveckla både allmänna färdigheter som självförtroende, anpassningsförmåga och kreativitet, och specifika kunskaper i företagande. I dag bedrivs ofta utbildningen i företagande inom skolsystemen som ett tillägg till den allmänna läroplanen på nivåer upp till och med högstadiet och brukar från och med gymnasiet vara tillgänglig som ett tillval i ett särskilt ämne, som företagsekonomi. Metoderna varierar betydligt över hela Europa och brukar oftast utvecklas nedifrån och upp utan någon systematisk behandling i läroplanen. Lärarna och skolorna är nyckelaktörer, eftersom de enskilda elevernas möjlighet att få en utbildning i företagande av hög kvalitet främst har varit beroende av lärarkollegiets engagemang och deras förmåga att få fram de resurser som krävs. Privata företag och icke-vinstdrivande organisationer som Junior-Achievement Young Enterprise spelar också en avgörande roll genom att erbjuda resurser till lärare och verkliga, praktiska och handfasta erfarenheter. De regionala och lokala myndigheternas roll varierar betydligt, men de kan vara avgörande som programansvariga och kontaktpersoner. För att utbildningen i företagande ska gå från att vara ett tillägg utanför läroplanen till en integrerad del i läroplanen krävs bl.a. följande: Ändrade undervisningsmetoder: ökad användning av empiriska inlärningsmodeller och en ny roll som coach/samtalsledare för lärare som hjälper studenterna att bli mer oberoende och ta initiativ i sin utbildning. Ändringar i utbildningsmiljön för att studenterna ska kunna lämna klassrummet och få erfarenhet av verkliga företag, vilket minskar de hierarkiska mönstren i skolorna. En nyckelroll för regeringarna: de är de enda som kan åstadkomma den successiva förändring som krävs för att sprida

13 14 och främja kvaliteten i utbildningen i företagande. Det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller hur långt de har kommit med att utveckla och genomföra sina strategier. Några länder har särskilda strategier för utbildning i företagande, medan andra har utformat en politik för utbildning i företagande genom andra metoder, framför allt genom nationella läroplaner. Andra är fortfarande i planeringsstadiet. De flesta har breda ramar för åtgärder, ibland får andra organ ansvaret för att genomföra dem, t.ex. statliga myndigheter eller privata sammanslutningar och organisationer. Det finns stor variation i metoderna för att fastställa mål för att övervaka utvecklingen och inlärningsstandarderna. Medlemsländerna behöver i hög grad införliva och fördjupa utbildningen i företagande. 2.1 Inledning I detta kapitel ges en lägesbeskrivning för utbildningen i företagande. Rent generellt framträder en mycket skiftande bild för olika länder, kommuner, skolor och till och med enskilda klassrum och föreläsningssalar. Kapitlet är indelat i tre delar: I den första tittar vi på syftena med och målen för utbildningen i företagande som den beskrivs i politiken i dag och genomförs i praktiken. Med detta som utgångspunkt går det att utforma och lägga fram en övergripande interventionsgrund för utbildning i företagande som ligger till grund för dagens verksamhet. I kapitlets andra del finns en översikt över de viktigaste inslagen i dagens praxis för utbildning i företagande och vi diskuterar olika aktörers roller i dessa processer. I den tredje delen utgår vi från de två första delarna för att diskutera behovet av åtgärder på nationell nivå. Analysen visar framför allt att det finns ett samförstånd mellan medlemsländerna om vad man vill uppnå med utbildning i företagande och även om vilka följder detta får, både för hur utbildningen erbjuds i dag och vad som behöver ändras om utbildningssystemen ska kunna leverera det som krävs. 2.2 Syfte och mål med utbildning i företagande Vi konstaterade i kapitel 1 att utbildning i företagande nu uppmärksammas starkt av regeringar över hela Europa. Företagande betraktas som en mycket viktig del i en rad politikområden för att stödja utvecklingen av en bredare, djupare och mer livskraftig bas för småföretagen: den är en integrerad del i en av de tio principerna för A Small Business Act for Europe och understöder många av de andra. Men exakt vad är det som utbildningen är avsedd att bidra med? EU-politikens utveckling visar att utbildning i företagande i sin nuvarande utformning i politik och praktik kan ge en rad effekter. I slutänden, och mest direkt, anses den kunna bidra till att skapa ett entreprenörstänkande hos de unga i EU, ett ökat antal nystartade företag och högre överlevnad bland dem, samt mer tillväxt och innovation i små och medelstora företag, vilket i sin tur bidrar till fler arbetstillfällen på medellång sikt. Men sedan slutet av 1990-talet har utbildningen i företagande också i allt högre grad knutits till en rad mer omfattande effekter, som att utveckla kreativiteten och innovationsförmågan hos invånarna i EU och bidra till utvecklingen av den sociala sammanhållningen och medborgarandan genom goda effekter när det gäller att skapa självförtroende, självständighet och anpassningsförmåga (och på så sätt spela en viktig roll i ungdomspolitiken). Som utbildningen i företagande nu utvecklas syftar den till att utveckla entreprenörsfärdigheter hos alla elever och studenter, även vuxna sådana. Med en sådan bredare bas av mer entreprenörsinriktade personer kan en viss andel mycket väl gå vidare till att starta egna företag, men framför allt kommer alla att ha bättre möjligheter att klara sig på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på anpassningsförmåga. Utbildning i företagande kommer också att bidra till en allmänt större förståelse för företagande och företagare och en mer positiv inställning till företagande hos befolkningen i stort. Rent generellt kommer människor sannolikt att ha bättre

14 15 möjlighet att bidra positivt till samhället genom ett mer aktivt medborgarskap. Detta är uppenbart en mycket omfattande agenda som skulle kräva stora ansträngningar från beslutsfattare på alla nivåer för att få ett grepp om hur man ska förstå den och överföra den till en realistisk politik och verklighet. I figur 2.1 visas vilken typ av färdigheter som tillsammans är det önskade resultatet av utbildning i företagande. Kärnan i utbildningen i företagande ligger i att gå från idé till handling och handlar alltså om kreativitet, innovation och risktagande, men den omfattar också förmågan att strukturera, planera och leda dessa processer. Kunskap Förståelse av ekonomin och arbetslivet Förmåga att identifiera möjligheter Förståelse av affärsetik Förståelse av hur man startar företag och av förfaranden (t.ex. produktion, ledning, marknadsföring) Färdigheter/know-how Arbeta på eget initiativ och som del av en grupp Identifiera och bedöma styrkor och svagheter Riskbedömning Projektplanering och projektledning Finansiell förvaltning Förhandling och representation Gå från idé till handling Kreativitet, innovation, risktagande Initiativ, proaktivitet, självständighet, uthållighet kreativitet, innovation, motivation att uppnå mål ansvarskänsla (inbegripet socialt ansvar/medborgaranda), ledarskap Attityder/personliga egenskaper Källor: HRLP-diskussioner, EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande Figur 2.1 Nyckelkompetenser/resultat av utbildning i företagande 2.3 Mot en gemensam interventionsgrund De syften och mål som diskuteras ovan formuleras på en rad olika sätt i medlemsländerna i dag. Ibland är de väl formulerade i de strategier för företagande som håller på att utvecklas, men sannolikt är de ofta lika mycket underförstådda ute på fältet på enskilda orter eller i enskilda klassrum som de är nyckeldelar i övergripande ramar. Det är därför vi har utformat en interventionsgrund som utgår från dessa gemensamma synsätt.

15 16 Figur 2.2 En interventionsgrund för utbildning i företagande Övergripande effekter Ökad social sammanhållning Produktivare och mer innovativa företag Fler nystartade företag och högre överlevnad bland dem, fler sysselsättningsmöjligheter i små och medelstora företag Mellanliggande effekter Fler aktiva medborgare Kreativare och mer anpassningsbar arbetskraft Fler potentiella företagare Resultat Ökat självförtroende och ökad självmotivation Mer anpassningsbara och kreativa personer Positivare inställning till risktagande Bättre förmåga att leda företag Utfall Utveckling av grundläggande färdigheter i företagande Utveckling av specifika färdigheter i företagsledning Insatser Införliva undervisning i och inlärning av grundläggande färdigheter i all utbildning Undervisning i och inlärning av färdigheter och know-how i företagsledning Figur 2.2 En interventionsgrund för utbildning i företagande När det gäller de åtgärder som används för att uppnå dessa resultat står det klart att utbildning i företagande ses som en strategi med två delar: i) Den kan integreras i läroplanen på alla nivåer, där den tenderar att vara inriktad på allmänna färdigheter som kreativitet, initiativförmåga och självständighet. ii) Den kan också erbjudas inom ramen för ett separat ämne, oftast från gymnasienivå och uppåt. Där tenderar utbildningen att vara mer inriktad på färdigheter och kunnande för att starta och driva ett företag och att vara frivillig i stället för obligatorisk. Det betyder att de tidiga skolåren kan bidra till att utveckla grundläggande färdigheter i företagande som man sedan kan bygga vidare på med mer företagsrelaterade kunskaper. För att åstadkomma en mer strukturerad och systematisk strategi för utbildning i företagande som syftar till ett bredare upptagningsområde behöver den i allmänhet integreras i den vanliga utbildningen. Detta innebär i sin tur att både undervisningen och inlärningen behöver anpassas. I själva verket innebär en förskjutning av utbildning i företagande från ett tillägg utanför läroplanen med ett traditionellt fokus på företagskunskap till att vara en integrerad del av läroplanen och omfatta ett brett spektrum av förmågor och färdigheter i företagande inget mindre än ett paradigmskifte i utbildningssystemet. Detta gäller framför allt när utbildningen behöver bäddas in i de allmänna/akademiska utbildningsspåren och där man i dag använder mer traditionella undervisningsmetoder. I alla stadier är empirisk inlärning avgörande, inte bara traditionella undervisningsmetoder. För att få fram det spektrum av färdigheter som visas i figur 2.1 måste undervisningsmetoder anpassas och rätt miljöer utvecklas i utbildningssystemet för att erbjuda alternativ till mer traditionella metoder. Det viktigaste är inte så mycket vad som lärs ut, utan hur det lärs ut särskilt genom empiriska inlärningsmodeller och genom att de mer traditionella hierarkierna mellan lärare och elever luckras upp, så att läraren blir mer av en coach och/eller samtalsledare. Den här typen av strategier ger eleverna möjlig-

16 17 het att bli mer självständiga och ta initiativ under sin inlärning. Deras förmåga att utveckla dessa nyckelkompetenser för företagande och det sammanhang som inlärningen sker i stärks särskilt genom att låta studenterna lämna det traditionella klassrummet, komma i kontakt med lokalsamhället och få erfarenhet av verkliga företag. Dessutom får de en mindre hierarkisk skolmiljö. Det gäller alltså att skapa rätt kombination av teoretiska och praktiska inslag och undanröja hindren mellan företag och skola. Betoningen behöver flyttas från traditionella tillvägagångssätt till metoder som ger människor möjlighet att experimentera och lära sig om sig själva. Det underlättar att den här utvecklingen ligger i linje med dagens utbildningstrender i många länder. I andra kommer det dock utan tvivel krävas en stor omställning i utbildningspolitiken och utbildningspraktiken. Utbildning i företagande täcker alltså enormt mycket när det gäller avsedda resultat och tänkta metoder för att uppnå dem. Man måste noggrant överväga hur den långsiktiga förändringsprocessen ska inledas till stor del en ganska radikal sådan genom att fastställa prioriteringar och genomförbara steg. 2.4 Viktiga företeelser i dagens metoder för utbildning i företagande Ett av de mest framträdande dragen i utbildningen i företagande är den stora variationen i metoder över hela EU både mellan och inom länder och även inom enskilda utbildningsanstalter oavsett om det handlar om skolor, yrkesutbildningar eller universitet och till och med mellan lärare. Detta avspeglar att utbildning i företagande som vi ser den i dag främst har utvecklats nedifrån och upp med ett minimum av statligt ingripande. Delvis beror variationen på att det finns olika uppfattningar om och tolkningar av vad utbildning i företagande innebär, vilket bara är att vänta eftersom det hittills inte har funnits någon gemensam och/eller offentligt fastställd syn på vad som ska åstadkommas i de flesta länder. Den avspeglar också de mer övergripande kontextuella och kulturella faktorer som kan medföra såväl utmaningar som möjligheter. Dessa skiftande inställningar till företag mellan medlemsländerna kan tillsammans med den nationella ekonomins struktur och egenskaper vara viktiga faktorer. I Sverige har det t.ex. utvecklats en strategi för utbildning i företagande i ett kulturellt sammanhang där invånarna av tradition inte har varit särskilt intresserade av att starta egna företag och i ett ekonomiskt sammanhang som utmärks av en dominans av stora företag och en stor offentlig sektor. Vad kan vi då mot bakgrund av dessa allmänna företeelser säga om detaljerna i dagens metoder i Europa? För det första har lärarna ofta haft en avgörande roll i system som är starkt präglade av frivillighet och har tagit det första steget för att undervisa i företagande och utforma dagens metoder. Detta gäller även länder där man kan säga att utbildning i företagande är mest allmänt tillgänglig och välutvecklad, som Storbritannien 2 innan den utveckling som regeringen har drivit på senare tid. För det andra har utbildning i företagande tenderat att inte vara systematiskt införd i läroplanen. I stället brukar den erbjudas utanför läroplanen som ett tillägg i marginalen till den traditionella undervisningen och vara beroende av entusiasmen hos enskilda lärare och skolor. Detta har lett till att i) fokus har tenderat att ligga på ämnen som mer direkt berör hur företag fungerar eller på att ge eleverna en mer allmän insyn i arbetslivet än i de mer generella färdigheter som hör ihop med företagandet i sig, ii) utbildningen tenderar att handla om att ge möjligheter att samverka med företag i stället för att utveckla färdigheter som kreativitet och risktagande och iii) den tenderar att inte bedömas inom ramen för den integrerade läroplanen. I stället förlitar sig lärare och skolor på interna priser och utmärkelser eller deltar i tävlingar som anordnas av välkända organisationer som Junior Achievement-Young Enterprise (JA-YE), som ligger utanför de vanliga kvalifikationerna. Avsaknaden av en systematisk behandling av utbildning i företagande innebär för det tredje att lärarna har använt en rad olika resurser 2 Se t.ex. Bennett RJ and McCoshan A (1993) Enterprise and Human Resource Development: Local Capacity Building.

17 18 i sin undervisning, mycket ofta sådana som utvecklats och tillhandahållits av privata företag och/eller icke-vinstdrivande organisationer (se nedan). Strategier, metoder och verktyg kan t.ex. omfatta virtuella simuleringar av affärssituationer, praktisk, konkret erfarenhet av företag och företagsdagar eller företagsveckor där elever utvecklar idéer, genomför aktiviteter som marknadsundersökningar och design och omvandlar sina idéer till prototyper eller tjänster. I samtliga dessa fall erbjuder utbildning i företagande alternativ till de metoder som används i traditionell undervisning. För det fjärde spelar privata sammanslutningar och organisationer en stor roll. De mest framträdande är följande organisationer med en internationell profil: JA-YE, som använder konkreta erfarenheter för att hjälpa unga att förstå hur livets ekonomi fungerar, med hjälp av utbildningsprogram i företagande och ekonomi för barn och unga i åldern 6 25 år som genomförs via partnerskap med lokala företag och skolor. Europen, nätverket för övningsföretag, som stöder, samordnar och utvecklar tjänster för att främja och stärka konceptet med inlärning i och av en simulerad företagsmiljö. Europens mål är att underlätta utbyte av information, erbjuda innovativa övningsverktyg för sina medlemmar, främja konceptet med övningsföretag och företräda sina medlemmar vid olika myndighetsnivåer och i privata institutioner. Jade (i högre utbildning), som främjar utvecklingen av Europas unga företag genom att genomföra europeiska projekt och skapa en ram för gränsöverskridande samarbete i multinationella undersökningar. De anordnar internationella kongresser och möten som underlättar utbyte av kunnande och erfarenheter och internationell förståelse samt främjar Europatanken. Jade-nätverket har idag medlemmar i 11 EU-länder och omfattar 150 unga företag. Det finns också många nationella och regionala sammanslutningar med olika roller och arbetsmodeller i olika länder. Dessa organisationer har blivit stora och väletablerade de senaste 20 åren och erbjuder färdiga program till lärare och skolor. De verkar vara en särskilt användbar resurs för att utveckla utbildning i företagande i länder som av tradition har få eller inga kopplingar mellan skola och näringslivet, särskilt i de forna kommunistländerna. Dessutom gör dessa organisationer det möjligt att bygga strategier nedifrån och upp, vilket till viss del skyddar dem på lokal nivå från oförutsägbara nationella politiska förändringar, vilket skapar bättre kontinuitet. För det femte kan lärare visserligen köra många program och simuleringar i skolan, men det är bara företag som kan erbjuda eleverna verkliga, konkreta erfarenheter av företagande i praktiken. Tyvärr varierar tillgången på företag som kan och vill stödja utbildning i företagande kraftigt mellan och inom länderna. Skolor och lärare måste ofta förlita sig på lyckliga omständigheter för att skapa kontakter med lokala företag, ofta med hjälp av enskilda föräldrar. Inom vissa områden har dock samspelet mellan företag och skolor blivit välstrukturerat och formaliserat, där skolor bildar partnerskap mellan utbildning och företag, kanske under kommunens ledning, och knyter kontakt med lokala företagsorganisationer (t.ex. handelskammare). För företagen innebär engagemanget ett stort åtagande och de drivs ofta av en känsla av samhällsansvar. I flera länder skulle många små företag gärna bidra, men har inte tillräckligt med tid för att göra ett långsiktigt åtagande. I avsaknad av en nationell politik kan för det sjätte regionala och lokala myndigheter spela en viktig roll som programansvariga och kontaktpersoner genom att uppmuntra skolor att erbjuda utbildning i företagande och underlätta kontakter mellan skola och näringsliv, där kommunerna kan erbjuda förmedlingstjänster, fungera som resurscenter osv. Även om de ofta har lagstadgade funktioner i fråga om utbildning är det inte säkert att utbildning i företagande ingår i den lokala politiken 3. Slutligen varierar utbildningen i företagande mellan olika nivåer/typer av utbildning. 3 Ansvarsområdena varierar kraftigt. I vissa länder har t.ex. de lokala myndigheterna befogenheter i fråga om läroplaner, medan deras inflytande kan vara minimalt i andra och t.ex. vara begränsat till skollokaler och annan personal än lärare.

18 19 Den bild som beskrivs ovan är vanligast i grundskolan. I dessa stadier brukar utbildning i företagande ges utanför läroplanen och omfattar ofta besök hos företag eller besök av arbetsgivare på skolor, på temat förstå arbetslivet. Mer målinriktade verksamheter eller projekt som t.ex. handlar om miniföretag är mer ovanliga. Rent generellt brukar utbildning i företagande vara minst vanlig i grundskolan. Även på gymnasienivå bedrivs utbildning i företagande utanför läroplanen, men valfria kurser blir vanligare och ämnen som företagskunskap och företagsekonomi kan lyfta fram företagande som en viktig del. Det är vanligt med organiserad empiriskt baserad inlärning genom verkliga företag eller miniföretag. I skolbaserad grundläggande yrkesutbildning 4 ingår ofta utbildning i företagande i läroplanen genom kurser i ekonomi och företagskunskap. Inom högre utbildning är företagande ett särskilt ämne inom vissa program upp till forskarutbildningen, såsom handels- och ekonomiprogram, och blir också ett allt vanligare ämne i vissa specifika forskarutbildningar. En del högskolor och universitet har också särskilda specialiseringar inom företagande och i några länder har det inrättats centrum för företagande vid vissa högskolor och universitet. Utmaningen för den högre utbildningen är att se till att färdigheterna i företagande införlivas i alla kurser. 2.5 Behovet av politiska insatser på nationell nivå Det varierande landskap som beskrivs ovan har två sidor. Å ena sidan är det uppenbart att medlemsländerna inte alls börjar från noll. Per definition innehåller det varierande landskapet såväl bördiga åkrar som sterila öknar. Det pågår många verksamheter. Några av dem är ambitiösa och bilden är inte oföränderlig. Det sker en positiv förändring i riktning mot en mer utbredd användning. Å andra sidan betyder variationerna i metoder och det stora beroendet av frivilliga insatser att den enskilda elevens möjligheter att delta i utbildning i företagande främst styrs av slumpen. Många av dagens metoder är tillfälliga och osystematiska, vilket innebär att kvaliteten och djupet i utbildning i företagande beror på a) om en elev råkar ha en lärare och/eller rektor som kan och vill anordna utbildning i företagande och/eller b) om lärarna kan få kontakt med lokala företag som kan och vill erbjuda inlärningsmöjligheter. Det har visserligen blivit lättare på senare år för skolor och lärare att få tillgång till material och goda metoder för utbildning i företagande, men det återstår ett antal hinder som kan hämma eller hindra verksamheter och som regeringarna behöver åtgärda. Erfarenheterna i länder som ligger långt framme tyder dessutom på att även om det går att utveckla utbildning i ledarskap nedifrån och upp, är det bara regeringarna som kan åstadkomma den genomgripande förändring som krävs i spridningen av och kvaliteten i utbildning i företagande och ett paradigmskifte i utbildningssystemen. År 2003 gjorde t.ex. den brittiska regeringen en satsning efter ungefär 20 år av utveckling av utbildning i företagande som i stort sett skett nedifrån och upp 5. Ändå ledde satsningen till att antalet skolor som erbjöd utbildning i företagande ökade från 10 till 90 % på fem år, fram till Politiska insatser på nationell nivå kan i) tackla hindren för omfattande och mer djupgående utbildning i företagande, ii) fastställa den strategiska tyngdpunkten och riktningen och iii) skapa större samstämmighet och bättre struktur. I de fall medlemsländerna utgår från en förhållandevis låg verksamhetsnivå är den ökade samstämmighet och struktur som ett statligt ingripande kan ge särskilt viktig. Men hur ser dagsläget ut för strategiutvecklingen i EU-länderna? 2.6 Läget för den nationella strategiutvecklingen Det finns stora skillnader i hur långt olika länder har kommit med sin strategiutveckling. Omkring 4 Den ålder då grundläggande yrkesutbildning inleds varierar mellan EU-länderna. 5 Se t.ex. Bennett RJ and McCoshan A (1993) Enterprise and Human Resource Development: Local Capacity Building. 6 UK Government, Her Majesty s Treasury (2008) Enterprise: Unlocking the UK s talent.

19 20 en tredjedel har tagit fram ett särskilt och fristående dokument om den nationella strategin för utbildning i företagande. 7 Strategier håller på att utarbetas i flera länder. Ett färskt gott exempel är Danmark där fyra ministerier lanserade en nationell strategi för utbildning i företagande I ett fåtal fall innebär utbildning i företagande i de nationella läroplanerna (t.ex. i Finland) eller saknas på nationell nivå på grund av att styrningen är starkt decentraliserad, som i Tyskland. När det gäller innehållet i de särskilda eller fristående strategierna för utbildning i företagande består många av en ram där andra intressenter, som regionala eller lokala myndigheter, eller skolor och lärare, tar fram mer detaljerade planer för genomförandet. I dessa fall fungerar den nationella regeringen som strategisk samordnare för en rad andra organ och intressenter som tar hand om själva utvecklingen och genomförandet. Den svenska nationella strategin är ett bra exempel på den metoden. Det finns också exempel där medlemsländernas politik för utbildning i företagande har lett till mer detaljerade strategiska handlingsplaner. I Belgien godkände t.ex. regeringen Ondernemend Onderwijs-planen 2006 den flamländska handlingsplanen för utbildning i företagande. Den flamländska planen om specifika åtgärder och en tidsplan ( ) samt öronmärkta anslag till vissa delar, t.ex. utveckling av broprojekt mellan skola och näringsliv, inrättande av låtsas- eller skuggföretag med unga människor i skolor och på gymnasier. 8 Här styrs medel direkt till skolor och/eller förmedlingsorganisationer. Oavsett hur de nationella strategierna är utformade tenderar de att ha vissa gemensamma inslag. Rent generellt kan man observera en gemensam trend i den pågående växlingen i nationella läroplaner från innehåll till färdigheter. Detta ger en ny möjlighet att införa utbildning i företagande som en nyckelkompetens i skolorna. När det gäller det övergripande perspektivet på utbildning i företagande tenderar strategierna att ha ett brett angreppssätt. I Norge handlar det t.ex. inte bara om att stödja potentiella företagare utan också om hur anställda kan ha en mer entreprenörsmässig inställning i sina arbeten eller till och med hur människor kan fungera väl och vara innovativa i samhället i stort. Här betraktas utbildning i företagande som något som i grunden handlar om personliga egenskaper och enskilda personers attityder (t.ex. förmåga att ta initiativ, vara innovativ och kreativ, riskvilja och ökat självförtroende). I Sverige har man en liknande bred syn på begreppet företagande i den nationella strategin, där företagande är en dynamisk och social process där enskilda personer, ensamma eller tillsammans med andra, identifierar möjligheter och använder dem för att omvandla idéer till konkreta och målinriktade verksamheter i ett socialt, kulturellt eller ekonomiskt sammanhang, men ett uttryckligt mål för programmet är också att öka antalet nystartade företag. När det gäller att knyta utbildning i företagande till nationella referensramar för kvalifikationer brukar strategierna på nationell nivå uttryckligen hänvisa till vikten av att göra det. Även i de strategier som utvecklats av länder som Nederländerna, Norge, Portugal och Sverige framhålls vikten av att utveckla program för lärarutbildning, den nyckelroll som bedömning och certifiering har vid kopplingen till nationella referensramar för kvalifikationer och nyckelintressenternas roll i olika nivåer av genomförandet. För att bara nämna ett exempel håller Österrike för närvarande på att utforma en nationell strategi för lärarutbildning där följande punkter identifieras: Program under utbildningen fyra universitet är specialiserade på företagande och förvaltning (Graz, Wien, Innsbruck och Linz). Fortbildningsprogram regelbundna utbildningssymposier, workshoppar och seminarier för lärare. 9 Fortbildning i arbetet Kitzbühls sommarskola för utbildning i företagande på gymnasienivå med fokus på konkreta övningar, verktyg och metoder. Det finns också vissa viktiga skillnader mellan strategierna. En viktig fråga gäller i vilken 7 Europeiska kommissionens rapport Towards Greater Cooperation and Coherence in Entrepreneurship Education Det bör påpekas att det inte finns någon särskild finansiering som omfattar planen i sin helhet. 9

20 21 omfattning det tas fram mål och indikatorer för att mäta framstegen i genomförandet. Den svenska strategin, som är en övergripande ram för insatser, innehåller t.ex. inga specifika mål och indikatorer. Däremot har belgiska Flandern arbetat aktivt med att utvärdera resultat och konsekvenser: Flanderns kreativitetsdistrikt har lanserat EFFECTO, en konsekvensundersökning som är inriktad på ungdomar i lokala gymnasier som deltagit i utbildning i företagande. 03-Loep: Entrepreneurial Spirit Magnifying Glass är ett undersökningsverktyg som gör det möjligt att mäta hur mycket utbildningsprojekt utvecklar företagarandan. ENTRE-spegel är ett verktyg för självbedömningar av den personliga utvecklingen av färdigheter i företagande. 10 Det finns också tydliga skillnader hur tvingande inlärningsstandarderna är för inslagen av utbildning i företagande i läroplanerna. Trots den detaljnivå som fastställs i vissa strategier är den övergripande bilden oftast ojämn när det gäller utformningen av de genomförandesteg som krävs. Detta bekräftar hur viktig den påbörjade processen är och även den viktiga roll som Europeiska kommissionen kan spela som katalysator för utvecklingen. På liknande sätt finns det ett betydande behov av ytterligare åtgärder från medlemsländernas sida när det gäller att införliva och fördjupa genomförandet av utbildning i företagande i det nationella sammanhanget. 10 on%20enterprise%20education-flanders.pdf

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online.

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Frågeformulär "Mot en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin utifrån EU:s städers och regioners perspektiv" Bakgrund Halvtidsöversynen av

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Ett europeiskt utbildningspolitiskt nätverk för nyckelkompetenser http://keyconet.eun.org Om KeyCoNet-projektet (2012-2014) KeyCoNet är ett europeiskt nätverk som arbetar för att identifiera och analysera

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa Agenda Europeiska pelaren för sociala rättigheter Europeiska migrationsagendan EU:s nya kompetensagenda för Europa Urbana agendan 2 Bakgrund

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

Information från. Information från

Information från. Information från Betyg MVG VG G Från bondesamhälle till informationssamhälle Information från Skolan Omvärlden Information från Skolan Omvärlden Åtta nyckelkompetenser Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Begreppet entreprenörskap

Begreppet entreprenörskap Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

senast den 5 november 2012

senast den 5 november 2012 - 1 - EU:s lokala och regionala myndigheters bidrag till halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin Utvärdering av flaggskeppsinitiativet Unga på väg Drygt två år efter antagandet av Europa 2020-strategins

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer