|
|
- Alexandra Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det händer på Nr 2 feb 2010 Polishögskolan Innehåll nr 2 Debatt om framtidens polisutbildning. Nya studenter nästa år. En utställning om särskilda människor. Franskt besök på Polishögskolan. Norsk forskare höll seminarium på Polishögskolan. Polishögskolan utbildar DO. Polishögskolan medverkade på den Int. Brottsofferdagen. Iskallt uppdrag Med isdubbar runt halsen och ett snöre kring magen ålar sig studenterna ifrån klass 09A3 och 09A4 ner i isvaken. Det är lätt snöfall och 6 minusgrader en vanlig februaridag på Polishögskolan. Lise von Krusenstjerna, text Fotograf: Silvia Klinkott Redaktör: Monica Landergård. Layout: Jörgen Knutsson / Silvia Klinkott.
2 Iskallt uppdrag Med isdubbar runt halsen och ett snöre kring magen ålar sig studenterna ifrån klass 09A3 och 09A4 ner i isvaken. Det är lätt snöfall och 6 minusgrader en vanlig februaridag på Polishögskolan. Självskyddslärare Hans Bergendorff berättar att livräddning ur isvak ingår som ett delmoment i kursen självskydd/hälsa. Studenterna får först en teoretisk genomgång om bland annat isens bärighet, olika hjälpmedel som används vid livräddning och hur polis och räddningstjänst samarbetar när en olycka inträffar. I arbetet som polis kan du vara först på plats vid en olycka där någon har gått igenom isen. Poliser ska därmed veta hur de ska agera. Det är också bra att känna till sin egen reaktion på ett bad i iskallt vatten. För att få denna kännedom erbjuds studenterna att testa livräddning ur isvak under ordnade former. Det är inget tvång, men de flesta studenterna gör det ändå för att få erfarenheten. Om dagens övning berättar Hans Bergendorff att studenterna ska ta sig i vaken och simma fram till en docka som ligger 7-8 meter ut i vaken. Framme vid dockan tar de ett livräddande tag om den, lägger sig på rygg och ropar dra. Någon på land drar då studenten till vakens kant. Vid kanten släpper studenten dockan och tar sig upp ur vaken med hjälp av isdubbarna. Studenterna den här dagen klarade doppet i isvaken galant. Eva Ek från 09A4 var en av dem. - Det var lite ångestladdat innan jag hoppade i men nu när det är gjort tycker jag inte att det var så farligt, säger Eva. - Jag blev till och med lite kaxig direkt efteråt och sa att jag kunde göra om det igen, men det får nog vänta tills det verkligen behövs. Lise von Krusenstjerna, text Silvia Klinkott, bild Sid. 1
3 Debatt om framtidens polisutbildning Under en riksdagsdebatt nyligen diskuterade justitieminister Beatrice Ask och riksdagsledamot Thomas Bodström, den framtida polisutbildningen. Det blev inga klara besked den här gången heller. Fortfarande kan justitieministern inte ge klart besked om hur framtidens polisutbildning ska se ut till form och innehåll. På Bodströms fråga om den framtida polisutbildningen, svarade ministern att arbetet med att reformera polisutbildningen kräver noggranna överväganden och att hon räknar med att lämna besked innan mandatperioden är slut. Den framtida polisutbildningen kommer i hög utsträckning att vara akademisk och förmodligen bedrivas inom ramen för högskolan, anser regeringen. Men en del viktiga frågor återstår att få svar på innan man kan lämna besked. Anledningen till att det dröjer beror enligt Ask på flera saker. Remissinstanserna till den utredning som Anders Danielsson gjorde, kom med flera viktiga synpunkter som man vill undersöka och överväga. Bland annat frågan om utbildningen ska läggas på högskolan eller ska det vara en sektorshögskola, liksom Försvaret? Man behöver också ha ett bättre ekonomiskt underlag samt klargöra frågan om befogenheter vid praktik och vilka rekryteringskrav som ska finnas m.m. Beatrice Ask För att läsa hela debatten, gå in på och sök på Kammarens protokoll, 2009/10:74, fredag 12 februari. Monica Landergård, text Jörgen Knutsson, bild Nya studenter nästa år Polishögskolan får nya studenter på Polisprogrammet under Polishögskolan har just fått det positiva beskedet att vi kan välkomna nya studenter på Polisprogrammet under Även universiteten i Växjö och Umeå kommer att få nya studenter på polisutbildningen. Hur många studenter som kommer att påbörja sin utbildning till polis är ännu inte bestämt. Det är inte heller beslutat hur antalet studenter ska fördelas mellan de tre utbildningsorterna. Monica Landergård, text Annika Ulltin, bild Sid. 2
4 En utställning om särskilda människor Krävande och stresskänslig men samtidigt intelligent och kreativ. Så kan det vara att ha ett neuropsykiatriskt funktionshinder, npf. Inom npf ryms diagnoser som ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom. Människor med npf finns i hela samhället men möter ofta stora svårigheter, mycket beroende på omgivningens okunskap. Men det går att underlätta vardagen för personer med npf, berättade representanter för Riksförbundet Attentions lokalförening i Nordöstra Skåne under ett besök på Polishögskolan. I samband med föreläsningen hade man också vernissage på en konstutställning som kommer att finnas i Polishögskolans café under februari. Vad är största problemet för personer med npf? - De upplever verkligheten på ett annat sätt än andra, säger Ann-Sofie Ekstrand, informatör i Attention Nordöstra Skåne. Sedan är ju kunskapen om funktionshindret väldigt bristfällig. Det leder till att de blir fel bemötta och kan känna sig provocerade. - Många till synes små problem, blir väldigt stora, säger konstnären Marita Nilsson. Men det gäller på olika sätt för hela den här gruppen. Vad hoppas ni få ut av er information för polisstudenter och medarbetare på Polishögskolan? - Många poliser möter våra barn och ungdomar med de här funktionshindren, säger Malin Widerlöv, föreläsare. Vi hoppas på att väcka intresse och att de ska bli nyfikna och vilja veta mer. Vi vill också ge kunskap om hur man kan bemöta personer med npf. - Det är till exempel oerhört viktigt att man är tydlig, lugn och har tålamod. Människor med npf kan inte lära av sina misstag utan de gör samma misstag om och om igen, fortsätter Malin. Ann-Sofi e Ekstrand, Marita Nilsson och Malin Widerlöv - Samarbetet mellan myndigheterna fungerar väldigt dåligt, säger Marita Nilsson. De här personerna faller mellan stolarna och ingen tar riktigt tag i problemet. - Jag är själv förälder till en 19-åring med npf och vet hur svårt det är att vara förälder till ett barn med psykiska problem. - Man känner en väldig oro som förälder, säger Ann-Sofie Ekstrand som har en dotter med npf-diagnos. Och alla föräldrar är inte själva rustade för att klara av alla svårigheter. - Ungefär en tredjedel av personer med npf går det dåligt för och det är dem vi ser i fängelser, fortsätter Malin Widerlöv. Men samtidigt är det också viktigt att säga att det här är personer som är oerhört kreativa och har energi. De är positiva och nyskapande och mycket intelligenta. - Vi önskar att personer med npf ses som en resurs i samhället inte som ett handikapp. Riksförbundet Attention har tagit fram informationsmaterial och håller även utbildningar och föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Mer information finns på Monica Landergård, text och bild Sid. 3
5 Franskt besök på Polishögskolan Den Europeiska polisakademien, CEPOL, erbjuder ett utbytesprogram för poliser och utbildare vid Polisen inom EU:s medlemsländer och kandidatländer till EU. Genom detta utbytesprogram har fransmannen Jean-Louis Arnaud tillbringat tre veckor i Sverige. Gunnar Wiksten på utbildningsenheten vid Polishögkolan har varit hans värd och handledare. Jean-Louis, vad är huvudsyftet med din resa till Sverige? - Jag är här för att se och lära om hur den svenska polisen utbildar sina poliser. Vad arbetar du med i Frankrike? - Jag arbetar på Institut National de la formation som är en institution som bland annat utbildar lärare och tar fram kursplaner för både den polisiära grundutbildningen och vidareutbildningen. I huvudsak utbildar jag utbildare som undervisar blivande poliser. Jag är polis och har också jobbat mycket med utredningar. Du åker tillbaka i morgon efter tre veckor här, vad tycker du om din vistelse? - Det har varit väldigt bra. Gunnar har tagit väl hand om mig och verkligen tagit sig tid att förklara och visa hur ni arbetar med utbildningsfrågor inom Polisen. Alla jag har mött har varit väldigt välkomnande och sympatiska och jag har bott bra mitt i centrala Stockholm, säger Jean-Louis och fortsätter: - Sen är det trevligt att äntligen få se solen, det är första gången den lyser sen jag kom hit! Jean-Louis Arnaud Är det något du har sett eller hört under din tid här som du speciellt kommer ihåg? - En sak är den praktiska träningen som ni har här på skolan. Det var kul att se hur era studenter tränar. Att höra om er distansutbildning var också väldigt intressant. Ni har kommit mycket längre med er distanstutbildning än vad vi har gjort in Frankrike. - Mötet med Philippa Borgh och Harriet Jakobsson-Öhrn på verksamhetsutvecklingsgruppen var givande. De jobbar med ungefär samma frågor som jag och det var intressant att prata med dem. Vad är den största skillnaden mellan polisutbildningen i Sverige jämfört med den i Frankrike? - Här i Sverige har ni en polisutbildning som alla går och sen kan de som vill vidareutbilda sig inom Polisen. I Frankrike kan man antingen börja på grundutbildningen (1 rank) men om du har en akademisk bakgrund sedan tidigare kan du gå direkt och till vidareutbildningen (2 rank). Vad tycker du om utbytesprogrammet inom CEPOL? - Det är ett bra program som har gett mig möjligheten att se och lära mer om andra europeiska länders polisutbildning. Före jul var jag i Sofia i Bulgarien. Som en del i programmet ingår det också att vi ska lära mer om landet vi är i och ta del av dess kultur. Jag tror att det hade varit lättare att göra om jag inte varit här på vintern. På våren eller hösten är människor ute på ett annat sätt och då blir det mer naturligt att se mer av det landet man besöker. Lise von Krusenstjerna, text och bild Sid. 4
6 Norsk forskare höll seminarium vid Polishögskolan Liv Finstad, kriminolog och forskare vid Institutt for kriminologi og rettssociologi vid universitetet i Oslo, gästade Polishögskolan. Liv Finstad berättade att hon har arbetat med polisforskning i Norge i 18 år. De första åren var all forskning kring polisen inriktad på polisvåld, men ju mer Finstad fick inblick i polisverksamheten insåg hon hur många outforskade områden där fanns. Hon upplevde en kunskapsbrist om polisen och dess verksamhet vilket fick henne att vidga sin forskning. Idag är hon en välkänd polisforskare, bland annat genom sin bok politiblikket som utkom i början av 2000-talet. Seminariet på Polishögskolan fokuserade på Finstads senaste arbete; ett uppdrag åt den norska regeringen att leda en utredning om hur de kontrollmekanismer som tillämpas för polisverksamheten i Norge fungerar. Arbetet påbörjades i januari 2008 och rapporten är lämnad till regeringen men inga beslut är ännu fattade. Rapportens namn är En ansvarig polis öppenhet, kontroll och lärande (NOU 2009:12). Liv Finstad Ni ger många konkreta förslag till förändringar i rapporten. Vad förväntar du dig kommer att hända? - Jag förväntar mig att de flesta av våra förslag följs upp. Framförallt att de genomför förslaget om att utvidga Specialenheten för polisutredningar och att enheten blir de som först tar emot och hanterar alla ärenden rörande anmälningar och klagomål gentemot polisen. Detta är en viktig fråga för att öka förtroendet av polisen hos allmänheten. Jag hoppas också att forskning generellt får större utrymme inom Polisen. Hur har din rapport mottagits av Polisen i Norge? - Jag har haft mycket kontakt med både facket och polisledningen under hela processen. Vi har haft en väldigt bra dialog. Nu när rapporten är klar har jag deltagit vid ett flertal seminarier inom Polisen och upplever att rapporten har tagits emot väldigt väl. Jag har upplevt en vilja till förändring speciellt när det gäller att bli bättre på att lära av misstag och att förbättra den rådande kulturen. Eftersom vi har gått ganska hårt åt några polisdistrikt finns det självklart en del polismästare som inte uppskattar rapporten. Vad kan Sverige lära av Norge och vice versa? - Jag anser att både Sverige och Norge måste bli bättre på att låta de enheter som utreder polisen (CU, enheten för interna utredningar i Sverige och Specialenheten i Norge) få mer utrymme redan under polisutbildningen. Dessa enheter har mycket att bidra med, inte minst när det gäller att få Polisen att lära av sina tidigare misstag, säger Liv och fortsätter: - Jag anser också att både Sverige och Norge har ledningsproblem inom Polisen. Cheferna blir bedömda utifrån hur väl de uppfyller vissa kvantitativa mål. Men tyvärr finns det få incitament för chefer att fokusera på de kvalitativa aspekterna, som till exempel arbetet med att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Harriet Jakobsson Öhrn, chef för Verksamhetsutvecklingsgruppen, VUG, på Polishögskolan. Ni bjuder in en hel del föreläsare, berätta om den verksamheten! - Som ett led i ämnesutvecklingen för polisutbildningen håller VUG sig ajour med ny forskning som handlar om polisen och polisverksamhet. Varje år bjuder vi in forskare och andra intressanta individer som har något att förmedla till nytta för vår ämnesutveckling. Varför har ni valt att bjuda in just Liv Finstad? - Några av oss var på Polishögskolan i Oslo i somras och hörde henne föredra sin rapport där. Resultatet av rapporten är väldigt intressant och i vissa delar applicerbart på Polisen i Sverige. Vi har haft kontakt med henne under hösten och nu passade det bra att hon kom. Hennes seminarium ser vi som en kompetensutveckling för Polishögskolans personal. Lise von Krusenstjerna, text och bild Sid. 5
7 Polishögskolan utbildar DO Diskrimineringsombudsmannen, DO, jobbar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Utbildningsenheten vid Polishögskolan, med Birgitta Engberg i spetsen, har precis avslutat en utbildning för anställda på DO. Birgitta Engberg, hur kommer det sig att just Polishögskolan fick det här uppdraget från DO? - Jag blev kontaktad av en tjänsteman från DO, som jag tidigare har samarbetat med. Hon uppgav att DO får mer och mer ärenden kring barn och att de bland annat har behov av utbildning kring förhör med barn. Vad innehåller utbildningen? - Utbildningen omfattar i stora drag kognitiv intervjumetodik och juridisk bedömning av bevisvärderingen av intervjuerna med barn. Utbildningen ska bidra till att göra DO bättre på samtal med barn och bättre på att föra processerna i domstol så att barnen verkligen kommer fram. Den ska också bidra till gemensamma riktlinjer och rutiner för DO s intervjuer med barn och personlig utveckling för de enskilda individerna. Birgitta Engberg Hur är utbildningen upplagd? - Den utbildningsansvarige på DO ville att alla anställda skulle få en genomgång av kognitiv intervjumetodik och bevisvärdering av intervjuerna. Det resulterade i att vi först höll en halvdags utbildning för ca 90 personer. Därefter fick de som var intresserade anmäla intresse för fortsatt utbildning. Ca stycken var sedan med på två heldagarsutbildning med intervjuer, rollspel och seminarier. Deltagarna fick i hemläxa att intervjua ett barn om ett neutralt ärende. Därefter träffades vi en tredje omgång för en uppföljning på hemläxan och ytterligare träning på intervjumetodik och bevisvärdering av informationen från intervjuerna. Naiti del Sante, arbetar på DO och har gått utbildningen. Vad arbetar du med på DO? - Jag är jurist och utreder diskrimineringsärenden, ofta med barn inblandade i olika former. Hur uppkom idén till utbildningen? tillkom barn- och elevskyddslagen som skydd för barn i främst skolmiljöer. Sedan dess har antalet inkomna mobbningsärenden och ärenden där lärare och annan skolpersonal som diskriminerar barn ökat. Barns berättelse i dessa ärenden är en viktig del av bevisningen och vi på DO hade ett behov av att öka våra kunskaper om förhör med barn. Vilka yrkeskategorier från DO har deltagit i utbildningen? - Utbildningen har pågått i tre faser kan man säga. I den första fasen fick all personal på DO en kort introduktion i barnperspektivet. Därefter fortsatte en fördjupad del med fas 2 och 3 för jurister och övriga handläggare som arbetar med barnärenden. Tycker du att utbildningen bidrog till ökad kunskap för dig? - Ja, jag har verkligen fått en tankeställare. Förut har vi förhört barn som vi har förhört vuxna, och kvaliteten har nog inte alltid varit den bästa. Nu har jag ett annat barnperspektiv som innebär större rättsskydd och rättssäkerhet för alla parter i en process. Den här utbildningen är bara början i ett långsiktigt myndighetsarbete för att förbättra barnperspektivet ytterligare. Hur många barnärenden har DO? - Det är runt per år där barn är direkt utsatta för diskriminering. Sid. 6
8 Vilken typ av ärenden är det? - Främst är det ärenden från skolmiljön, men även ärenden rörande beslut från socialtjänsten som t.ex. diskriminering i samband med tvångsomhändertaganden. Vilka områden i samhället behöver förbättras för att bättre tillvarata barnens intressen? - Skolmiljön, det är ju barnens arbetsplats. De första nio åren är obligatoriska och barn tillbringar stor tid i skolan. Men det finns många andra områden som också måste bli bättre. Lise von Krusenstjerna, text Peter Knutson, bild Polishögskolan medverkade på den Internationella Brottsofferdagen Den 22 februari var det den Internationella Brottsofferdagen. För 11:e året i rad uppmärksammade Brottsoffermyndigheten, tillsammans med en rad ideella organisationer, denna dag genom att arrangera en temadag. Årets tema var vem tar ansvar för våldet?. Dagen riktade sig främst till dem som är verksamma inom polis och övrigt rättsväsende men även socialtjänst, hälso- och sjukvård, ideella organisationer, forskare och politiker. Två av Polishögskolans medarbetare, Erik Norrman och Birgitta Engberg, höll i ett seminarium med titeln Utbildning för kvalificerad kompetens för poliser som utreder brott mot barn. Erik Norrman Erik Norrman, hur gick seminariet? Det gick bra! Det kändes som om våra 70 minuter gick mycket fort. Birgitta och jag inledde med att kort berätta om de utbildningar i utredningsmetodik gällande barnärenden, som vi håller i på Polishögskolan. Därefter gick vi lite djupare in på ämnena förhörsmetodik och bevisvärdering innan seminariet avslutades med en gruppdiskussion. Var det många deltagare? Tyvärr var det trafikkaos i Stockholm just den här dagen på grund av vädret så många föranmälda deltagare kom aldrig fram. Vi hade ett 10-tal deltagare på vårt seminarium mot ca 20 anmälda. Det roliga var att det var en bra blandning på deltagarna med bland annat lärare, advokater och poliser. Tog du del av någon annan föreläsning eller seminarium under dagen? Jag lyssnade på samtliga storföreläsningar. En som var särskilt bra var Anna Kaldals och Clara Hellnar Gumperts föreläsning som hette barn i mötet mellan norm och vetenskap rättsväsendets hantering av psykologiska faktorer. Islamofobi i ord och handling var en annan intressant föreläsning. Den hölls av Mattias Gardell som var en väldigt skicklig föreläsare. Lise von Krusenstjerna, text och bild Adress: Polishögskolan / Ulriksdal, Sörentorp / Solna Tel: / E-post: diarium@phs.police.se Sid. 7
Det här är Polishögskolan
www.polishogskolan.se Det här är Polishögskolan 1 Polishögskolans uppdrag är att utbilda svensk polis i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten i samhället. Genom utbildning
Läs merKommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006
Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande
Läs merTillgänglighet på Sveriges 4H-gårdar
Tillgänglighet på Sveriges 4H-gårdar 2019 SVERIGES 4H ALL RIGHTS RESERVED Riksförbundet Sveriges 4H Box 2012 641 02 Katrineholm info@4h.se Huvud Hjärta Hand Hälsa Tillgänglighet för alla Verksamhet för
Läs merDet händer på Polishögskolan
Nr 5 juni 2010 Det händer på Polishögskolan Innehåll nr 5 Det är roligt att vara polis i Sverige. Positiv respons på utbildning i arbetsmiljöbrott. Justitiedepartementet besökte Polishögskolan. Motorcykelkursen
Läs merVart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Läs merStyrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle
Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande
Läs merHerrgårdens förskola
Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen
Läs merLikabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.
2013-01-10 Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem. I barn- och elevskyddslagen står att alla verksamheter är skyldiga att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen syftar till
Läs merFörskolan Bergmansgården
Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.
Läs merStatistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.
Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media
Läs merDiskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige
Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Sverige Mobbning Det man brukar kalla för mobbning är när någon kränks, vid upprepade tillfällen över tid och vid ojämna styrkeförhållanden.
Läs mer10 Svar på interpellation 2008/09:576 om polisutbildning
10 Svar på interpellation 2008/09:576 om polisutbildning Anf. 35 Justitieminister BEATRICE ASK (m): Fru talman! Thomas Bodström har frågat mig när jag avser att lägga fram ett förslag om en ny polisutbildning.
Läs merFörskolan Bergmansgården
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Bergmansgården Töreboda 14-05-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definition 4. Delaktighet 5. Ansvarsfördelning
Läs merText & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck
Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet
Läs merMalmö mot Diskriminering. Jay Seipel
Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas
Läs merHandläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Policy vid Konstvetenskapliga institutionen Institutionen arbetar
Läs merUtbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola
Utbildningsförvaltningen 2019-03-25 Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 2020 Violens förskola Plan mot diskriminering & kränkande behandling år 2019 2020 Förskola: Violens förskola Bakgrund
Läs merLikabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015
Likabehandlingsplan Murbergets förskola Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015 Vision: I vår verksamhet är alla lika värda! Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: 2
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 för den gymnasiala vuxenutbildningen i Falu kommun Arbetsmarknads- integrations- och kompetensförvaltningen, AIK Vuxenutbildningen Bakgrund Vuxenutbildningen
Läs merDet händer på. Polishögskolan. www.polishogskolan.se. Nr 6 september 2010. Innehåll nr 6. Polisutbildning i storstadslänens förorter
Det händer på Nr 6 september 2010 Polishögskolan Innehåll nr 6 Nu är skolan igång igen. Dialogpoliser - en modell för hela Europa! Seminarium om polisidentiteter. Utbildning i utlänningsrätt. Marcus är
Läs merAnmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande
Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merKommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006
Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt
Läs merOm DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde
Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde 2018-2020 Nätverket för regionala utvecklingsledarna BOU 11 september Diskrimineringsombudsmannen (DO) Sara Lundgren, Olle
Läs merFörskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Ansvariga för planen Förskolechef samt alla som arbetar på förskolan Örnen.
Läs merPlan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Läs merBräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan på Bräcke Östergårdsväg 15 i Göteborg Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter
Läs merPolicy mot diskriminering och trakasserier
1/5 Beslutad 2014-04-10 Dnr 393/2.2.7/2014 Innehåll Policy mot diskriminering och trakasserier... 1 Ansvar... 1 Förebyggande åtgärder... 2 Anvisningar vid förekomst av diskriminering och trakasserier vid
Läs merProjektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa
Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,
Läs merDiskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.
Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi
Läs merKareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2020 Utvärderad 19/3-18. Ny kartläggning och nulägesanalys för 2018 gjord 19/3-18. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder
SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,
Läs merUtbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Lyckans förskola
Utbildningsförvaltningen 2019-03-25 Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019-2020 Lyckans förskola Plan mot diskriminering & kränkande behandling år 2019-2020 Förskola: Lyckans förskola Bakgrund
Läs merStrategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.
Läs merFörskolan Hästhovens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Hästhovens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merENEBYDUNGEN AB. Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret
Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret 2017-2018 Mål: Barn, föräldrar och pedagoger ska känna sig välkomna, trygga och väl sedda på förskolan/arbetsplatsen. Lagen innehåller sju diskrimineringspunkter:
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR
SID 1 (12) 2012-10-29 2018-03-21 FÖRSKOLAN GÖKBOET 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR Förskolan Gökboet Göksholmsbacken 45 SID 2 (12) Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om
Läs merÄngets förskola Härnösands kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängets förskola Härnösands kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-18 Vision: I vår verksamhet är alla lika värda! Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: 2 Inledning 3 I lagrummet:
Läs merGislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan
Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merUTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER
UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola
Utbildningsförvaltningen 2019-03-25 Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola Plan mot diskriminering & kränkande behandling år 2019-2020 Förskola: Solrosens förskola Bakgrund
Läs merAnmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats
Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/.
Läs merDuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Fritidsverksamhet a för planen Agnetha Svensson, huvudansvarig Eira Solberg
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016! Förskolan Valthornet Förskolan Valthornets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016
Läs merFörskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merByrån mot diskriminering i Östergötland
- För det är ju så vi heter nu;! Det beslutades på årsmötet som hölls den 26 mars. Namnbytet understryker byråns strävan att utveckla arbetet i hela länet. Vi vill att fler östgötar ska veta att vi finns
Läs merHur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?
Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa? Victoria Tauson Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Unga hbtq-personers hälsa Unga hbtq-personers hälsa i korta drag Högre grad av utsatthet för kränkningar,
Läs merText & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck
Vad ar Tourette? Ibland ar det ratt kul. Som nar Linneas hjarna gar jattefort och hon kommer pa massa roliga ideer. Ibland ar det jobbigt. Som nar Ibrahim vill lasa men kroppen rycker sa att han inte kan
Läs merLillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31
Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga
Läs merÄlandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling
Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 20171127 1 Älandsbro förskola vision Alla barn, vårdnadshavare och personal ska känna sig trygga och respekterade för den de
Läs merNygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola åk 1-3, fritidshem Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Läs merAnmälan om diskriminering inom samhällslivet
Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/
Läs mer1 Hantering av individärenden
Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av
Läs merStora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merMellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.
Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:
Läs merDiskrimineringsombudsmannen DO
Diskrimineringsombudsmannen DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar för ett samhälle fritt från diskriminering. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Vi bevakar
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merSkede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merTillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet
Beslut 2016-12-16 Sida 1 (5) Högskolan Ärende ANM 2016/253 handling Handläggare Anna Fritshammar Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet Diskrimineringsombudsmannen (DO)
Läs merUtvärdering Bemötandespåret 3 i Karlstad Copy - Snabbrapport
Utvärdering Bemötandespåret 3 i Karlstad Copy - Snabbrapport 1. Jag är kvinna 34 36 man egen definition 2. Befattning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 assistent bibliotekarie chef
Läs merHur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?
Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2017/18. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2017/18 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid Verksamhet som
Läs merHermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasial vuxenutbildning Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merFrågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät
Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät Hej! Din mötesplats är med i KEKS, ett nätverk där vi tillsammans samarbetar för att göra verksamheten bättre, bland annat genom att genomföra denna Mötesplatsenkät.
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merLarsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6
2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda
Läs merFörskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka
Förskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka Verksamhetsformer som omfattas av arbetet Förskola 1-5 år Ansvariga för arbetet Förskolechef och
Läs merFörskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merCelsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs meroch moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna
Läs merPlanen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Planen upprättad 2015-10-27 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hässleberg, Hallsberg 2015-2016 Verksamhetens vision På vår förskola ska ingen utsättas för trakasserier, diskriminering
Läs merVad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?
Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en
Läs merLikabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen
Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Thomas Landahl 2013-04-01 Sidan 1 av 6 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för
Läs merBarn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Läs merFörebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Läs merDokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020
Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020 Aktiva åtgärder mot diskriminering Definition Diskriminering är när skolan, som verksamhet, behandlar någon
Läs merÖppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen
Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2014
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merVad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö
Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö handlar om att må bra på jobbet, såväl som fysiskt, psykiskt och socialt. Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår på jobbet är väldigt viktigt och påverkar
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Mårtensberg Förskolan Mårtensbergs Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018
Läs merFörskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merFörskolan Frö & Freja
Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-
Läs merVården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska
Läs merFölets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Fölets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Småbarn och syskon avdelning Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merLivsmedelsverket och kommunens livsmedelskontroll
Att göra en anmälan Livsmedelsverket och kommunens livsmedelskontroll Livsmedelsverket är en statlig myndighet under Landsbygdsdepartementet. Tillsammans med kommuner och länsstyrelserna utför de livsmedelskontroller.
Läs merLikabehandlingsplan Revinge skola
Likabehandlingsplan Revinge skola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritidshem Läsår 2016 / 2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass,
Läs merMöckelns Förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1(9) Utbildningsförvaltningen
1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Möckelns Förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1 2(9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merFörskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merLikabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen
1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen
Läs merRödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merHandläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Medicinska fakulteten Lunds universitet
Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling Medicinska fakulteten Lunds universitet 2 Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling
Läs mer