Vart leder examen 2 DET OKÄNDA SLU 6 KOLET & KLIMATET 8 TJOCKASTE AVHANDLINGEN? 10 PORTRÄTT AV EN GÄSTPROFESSOR 12. för medarbetare vid slu nr 3/2005

Transkript

1 resurs för medarbetare vid slu nr 3/2005 Vart leder examen 2 DET OKÄNDA SLU 6 KOLET & KLIMATET 8 TJOCKASTE AVHANDLINGEN? 10 PORTRÄTT AV EN GÄSTPROFESSOR 12 1 SNABBT GENOMSLAG FÖR BLOMNING 14

2 UTBILDNING Resurs nr 3 Tyvärr blev det här numret något försenat hoppas du har överseende med detta. Denna gång har vi samverkan som tema. Porträttet av gästprofessor Börje Svensson stämmer väl in på temat. Gästprofessorerna tycks leva ett lite undanskymt deltidsliv på SLU, och är väl värda att lyfta fram och presentera. Särskilt när personen i fråga är så intressant som Börje. En helt annan sak, som också passar in på omvärldsfrågor, är huruvida folk känner till SLU eller inte. Läs den avslöjande rapporten på sidorna 6 7. Vilka jobb man kan få efter avslutad SLU-examen hör också hemma inom detta område. Kristina Julin har studerat arbetsmarknadsregister hos SCB och rapporterar. Du får också möta Emma Gratte, som fått jobb på DeLaval efter sin agronomutbildning. Med mera. Med önskan om en god lässtund, hälsningar MIKAEL PROPST, REDAKTÖR Emma Gratte. Hur går det för SLU:s studenter egentligen? Är arbetsgivarna intresserade av att anställa våra före detta studenter? Hur gångbara är SLU:s utbildningar på arbetsmarknaden? Vart går st Det är en allmän uppfattning att SLU har en nära anknytning till sektorn och att universitetets utbildningar är relevanta för sektorn. I årsredovisningen för 2005 ska SLU rapportera hur det har gått för studenterna på yrkesprogrammen. Det är skälet till att SCB fått uppdraget att ta fram uppgifter ur arbetsmarknadsregistren för SLU:s räkning. SLU har dock tagit sig friheten att utöka regeringens uppdrag till att omfatta alla utbildningsprogram, inte bara de som leder till en yrkesexamen. Fördelen med Utgivning av Resurs under hösten Nr Manusstopp Utgivning 4/05 31 oktober 22 november 5/05 28 november 20 december OMSLAGSBILD: Emma Gratte, f d SLU-student Foto: Julio Gonzalez SLU utbildar för det som Ko är mitt favoritdjur. Emma Gratte gillar högt tempo, utlandsresor och ett varierat jobb samt djur. Hon fi ck allt-i-ett som husdjursagronom på DeLaval! RESURS Informationsavdelningen Box 7077, Uppsala Telefon: resurs@slu.se ISSN: Redaktion Ansvarig utgivare: Mikael Jansson Redaktör: Mikael Propst Grafisk form: Torbjörn Östling Maria Capandegui Widén Annonskontakt: Eva-Karin Eek Tel: Lokalredaktörer: Sven-Olov Bylund, Umeå, Anette Neldestam, Alnarp, Vanja Sandgren, Skara, Jag har alltid velat jobba med djur och natur. Efter gymnasiet praktiserade jag hos en veterinär. Det var han som föreslog att jag skulle söka utbildningen till husdjursa- gronom vid SLU, säger Emma Gratte. Hösten 1998 började hon studera vid SLU i Uppsala. Ko-intresset grundlade hon nog redan som barn när hon Foto: Julio Gonzalez Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna r e s u r s. n r 3 /

3 udenten efter examen? att hämta data från SCB är att materialet blir heltäckande, nackdelen är att SLU inte kan ställa följdfrågor till individerna. Figur 1. Branscher Skogsvetare Skogsingenjör Lantmästare, skogsmästare m fl Universitets- och högskolelärare Specialister inom biologi, jord- & skogsbruk m m Säljare, inköpare, mäklare m fl Skogsbrukare Yrkesprogram leder till jobb Det går bra för dem som utbildats vid SLU. De har i mycket stor utsträckning fått yrken som är relevanta för högskoleutbildade. Det finns emellertid några tänkvärda skillnader: Bland dem som gått en lång utbildning finns fl er individer som saknar sysselsättning än bland dem som gått ett kort praktiskt program. För den som snabbt vill få jobb tycks yrkesprogram, oavsett längd, vara en bättre investering än generella program. Dock ska sägas att endast en årskull av Ekonomprogrammet med naturresursinriktning har kunnat vara med, och av dem är det väldigt få individer som uppfyller kravet för att ingå (mer om urvalet nedan). Två program utmärker sig genom att i högre grad än andra generera egna företagare, nämligen lantmästarprogram- vi alla lever av på somrarna hängde på bästa kompisens mjölkgård på Öland. Natursköna campus Emma lyfter fram natursköna campus som ett plus för SLU. Och att studenterna kommer från alla möjliga orter i landet och olika slags levnadsförhållanden. Alla SLU-studenter har samma grundvärderingar. Vi är intresserade av naturen, djur och har ett miljöengagemang. Många jagar. När det gäller själva studierna så lovordar hon den goda och nära kontakten med lärarna och det faktum att de flesta av dem forskar. På föreläsningarna var man inte fler än max personer. Under SLU-tiden var hon utbytesstudent i USA, ett halvår på Purdue University i Indiana. Den praktiska delen av sitt examensarbete utförde hon tre månader på en privat mjölkgård i Mexiko. Sina resultat fick hon sedan presentera på två olika forskningskonferenser. Sen har vi en arbetsmarknad som bara växer. SLU utbildar ju för det som vi alla lever av. Och det finns goda möjligheter att jobba utomlands, säger Emma. En praktikplats på DeLaval ledde till att företaget sedan gav henne en projektanställning på enheten för mjölkkvalitet. Efter det erbjöds hon att gå in som vikarierande produktchef på området komfort för kor, hennes favoritdjur. Spindeln i nätet Det jobbet innebar globalt ansvar för komattor, komadrasser och epoxyfärger för stallmiljö. Hon var spindeln i nätet för produkt utvecklare, tillverkare, de som arbetar med kundsupport i Tyskland samt en mängd säljbolag runt om i världen. Det var mycket resande, skriva instruktionsböcker och syssla med marknadsföring. Jag fick väldigt mycket ansvar, för prissättning och reklamationer och för testinstallationer på gårdar. Jag har hamnat på rätt ställe. Här är det snabba beslut och mycket kontakter. Det är kul att det är så varierande. Ett 3 Namn: Emma Gratte Ålder: 28 år Arbetsplats: DeLaval International AB Befattning: produktspecialist, tidigare vik. produktchef Bor: i Vasastan i Stockholm Utbildning: husdjursagronom 2004 privat företag har så mycket resurser och är öppna för förändringar det känns att det finns potential. Vi är världsledande och jag är stolt över att det är ett svenskt företag. Jag är stolt över SLU också! MIKAEL PROPST Foto: Julio Gonzalez

4 UTBILDNING met och hippologprogrammet. Det är 13 respektive 4 procent av de f d studenterna på dessa program som redan något år efter avslutad utbildning driver ett företag (som givit mer än ett basbelopp i vinst). De som har den smalaste, och därmed tydligaste, arbetsmarknaden är veterinärer, djursjukvårdare samt lantmästare. Agronomer och naturresursare uppvisar fler branscher och yrken. Lika arbetsmarknad Låt oss ta ett exempel på vad som är möjligt att göra med det material SLU nu har tillgång till: Skogsvetare (numera jägmästare) och skogsingenjörer (numera skogsmästare) tycks ha ganska lika arbetsmarknad, sett till de fem vanligaste yrkena (se figur 1). Av detta material att döma, verkar det som om skillnaden gällande kompetens och teoretisk nivå i utbildningarna inte tas tillvara på arbetsmarknaden. I eventuella framtida undersökningar vore det intressant att också efterfråga löneuppgifter programvis för att ta reda på om detta verkligen kan stämma. SLU:s studenter är sammantaget verksamma inom 208 olika branscher. De 15 vanligaste visas i figur 2. SLU:s studenter har etablerat sig inom ca 70 olika yrken enligt figur 3. Bakom kategorin sjukgymnaster och tandhygienister döljer sig även miljöoch hälsoskyddsinspektörer, vilket är den troliga förklaringen till att så pass många är klassade i den kategorin. Det absolut vanligaste yrket för SLU:s f d studenter är högskolelärare och vanligaste bransch är lantbruksvetenskapliga FoU-institutioner. Började läsa De uppgifter som SLU har tagit fram kommer från SCB:s arbetsmarknadsstatistik: yrkesregistret, branschregistret och företagsregistret samt ett register över sysselsatta. De senaste data som finns hos SCB gäller år 2003, och med detta årtal som utgångspunkt har det räknats bakåt. Urvalet är grundat på antagningsuppgifter i Ladok. Det betyder att de studenter som ingår i undersökningen började läsa mellan 1995 och 2000, beroende på om de gått ett långt eller kort program. Flera program vid SLU har låg examensfrekvens. Troligen börjar en del studenter här och läser sedan vidare någon annanstans. Eftersom SLU vill veta hur det går för SLU-studenter på arbetsmarknaden, finns bara de individer med som läst merparten av ett utbildningsprogram här. Exempelvis Hippologutbildningen representeras av de studenter som började Figur 2. Branscher Svenskt Näringslivs Index, SNI-koder Antal individer totalt 1922 Lantbruksvetenskapliga FoU-institutioner 190 Myndigheter som administrerar program för 128 jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske Veterinärkliniker 85 Tekniska konsultbyråer o d 66 Skogsägare; producenter av skog på rot, leveransvirke m m 60 Ridskolor och uthyrningsstall 53 Inspekterande, kontrollerande och tillståndsgivande myndigheter 46 Institutioner vid universitet och högskolor 45 Stats- och kommunledande, lagstiftande och planerande organ 43 Gymnasieskolans yrkesinriktade linjer 38 Avverkningsföretag 34 Serviceföretag till växtodling 31 Serviceföretag till djurskötsel utom veterinärer 28 Bokföringsbyråer, revisionsbyråer m m 26 Väg- och markanläggningsentreprenörer 25 Figur , har tagit examen eller klarat minst 70 poäng. Skogsvetarprogrammet däremot har studenter med som började , har tagit examen eller läst minst 120 p. Dessa data kommer nu att göras tillgängliga för utbildningsansvariga vid alla fakulteter för vidare analysarbete. KRISTINA JULIN Yrken Antal individer totalt 1922 Universitets- och högskolelärare 207 Lantmästare, skogsmästare m fl 149 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m m 106 Säljare, inköpare, mäklare m fl 101 Hälso- och sjukvårdsspecialister 95 Sjukgymnaster, tandhygienister m fl 78 Ingenjörer och tekniker 76 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 67 Civilingenjörer, arkitekter m fl 66 Djuruppfödare och djurskötare 55 Administratörer i offentlig förvaltning 49 Vård- och omsorgspersonal 47 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m fl 39 Gymnasielärare m fl 37 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 35 4 r e s u r s. n r 3 /

5 NOTERAT Salmonellasmitta hos korna i Alnarp I början av september i år slog beskedet om salmonellasmitta på Mellangård ned som en bomb. Tre djur fick avlivas och efter obduktion kunde smittan fastställas. I över hundra år har man hållit kor i Alnarp men aldrig tidigare har det konstaterats salmonella i besättningen. Åtgärder sattes genast in genom provtagningar i allt från damm till foder för att försöka ringa in var smittan kommer ifrån. Stallarna sanerades. I väntan på provsvar är hela besättningen isolerad och belagd med särskilda restriktioner. Korna kan ändå mjölkas och mjölken tas om hand, den pastöriseras och upphettningen tar död på eventuella bakterier. För att isoleringen ska hävas krävs två salmonellafria prov med en månads mellanrum från djuren. Ärendet handläggs av Jordbruksverket och koordineras av länsveterinären. Processen med sanering och upprepade provtagningar kan komma att ta flera månader och det kan dröja innan isoleringen hävs. I denna idyll på strandängarna får korna på Alnarps Mellangård beta hela sommaren. Det kan vara härifrån som korna fått salmonellasmittan. Den fi nns lite överallt och kan komma från t ex möss, människor och fåglar. Grågäss och kanadagäss fi nns det gott om på strandängarna året om. Foto: Anette Neldestam Kunskap om lagar och regler bättre Internrevisionen (IR) redovisade vid det senaste SLUstyrelsemötet i september en uppföljning av ett antal rapporter man lämnat till styrelsen under åren Vad hände sedan? löd frågan. IR konstaterade att mycket har förbättrats inom SLU vad gäller kunskap om de lagar och interna och externa regler som verksamheten har att följa. Med tydliga delegations- och arbetsordningar har ansvarsfrågorna gjorts tydligare. Många förändringar pågår också, t ex utveckling av campusområdena och kompetensförstärkningar inom flera områden. IR noterar att de flesta av zon, växtmaterial, etablering och odling, Lotta Nordmark, främst grönsaker med tyngdpunkt på odling och post harvest, även jordgubbar och fruktodling, pil och pilflätning, Boel Sandskär, växtskydd generellt inklusive biologisk och kemisk bekämpning, äppleodling, Mona Wembling, växtkomposition och Guy Svedelius, växtskydd trädgårdsde rekommendationer man lämnat, och som styrelsen fattat beslut om, har genomförts eller håller på att genomföras. Dock kvarstår ett antal brister. Policies, interna riktlinjer och andra styrdokument finns inte samlade på webben på ett lättillgängligt sätt. (Dock pågår f n ett projekt som ska komma till rätta med just detta.) Svagheter i den information som läggs in och hämtas från Ladok påverkar kvalitet och tillförlitlighet i lämnade uppgifter. Arbetet med att förbättra rutinerna kring upphandling av konsulttjänster har inte prioriterats tillräckligt. Fråga Alnarp experter från SLU svarar Varje jämn vecka producerar dagstidningen Sydsvenskan en bilaga som heter Hus&Hem. Från och med september i år finns det en frågespalt, Fråga Alnarp, där Sydsvenskans trädgårdsreporter Annika Ågren har tillgång till ett nätverk av forskare och lärare som svarar på alla möjliga trädgårdsfrågor. De som är med i nätverket är Hartmut K Schüssler, sällskapsväxter inomhus, rumsväxter, Kenneth Lorent- växter och svampsjukdomar. Redan första omgången av frågor täckte nästan ett uppslag i tidningen och fortsätter att rassla in, enligt en mycket nöjd Annika Ågren, så SLU:s experter lär få fullt upp att göra! 5

6 Nästan inga presumtiva studenter uppger spontant att de känner till SLU. Med viss hjälp, och med de tre bokstäverna uttolkade, säger sig dock 38 procent ha kännedom om universitetet. Det visar en ny undersökning. Låg kunskap om SLU Att känna till SLU behöver dock inte betyda några djupare kunskaper. Få vet t ex var någonstans i landet universitetet finns, eller vilken bredd utbildningarna har, visar undersökningen. Här är ett typiskt svar när de presumtiva studenterna fritt får associera till SLU: Man lär sig att bli bonde. Studien utfördes i form av telefonintervjuer under maj-juni i år. Ansvarig för den av SLU beställda undersökningen är Centrum för Marknadsanalys AB (CMA), en avknoppning från Linköpings universitet. Totalt ingår intervjuer med 400 presumtiva studenter mellan 17 och 25 år gamla, samtliga behöriga att söka någon SLU-utbildning och med avsikt att börja studera inom tre år. Eftersom tidigare studier visat att blivande studenter i hög grad påverkas av sin omgivning gjordes samtidigt telefonintervjuer med allmänheten, definierad som boende i Sverige från 15 år och uppåt. I den delen ingår slumpmässigt utvalda personer. Frågorna och enkätens uppbyggnad har i stort varit lika för de båda intervjuundersökningarna. Lund (53 %), Göteborg (47 %), Uppsala (46 %), Stockholm (45 %), Umeå (31 %), Linköping (25 %) och Luleå (23 %). SLU hamnade sist, efter bl a lärosäten som Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde, med knappt 1 % spontana omnämnanden av de presumtiva studenterna. Samma sju lärosäten hamnar i topp, med viss skillnad i den inbördes ordningen men fortfarande med Lund överst, när allmänheten svarar på frågan vilka svenska universitet/högskolor känner du till?. SLU nämns här spontant av 3 %. När frågan vid vilka tre svenska universitet/högskolor skulle du helst vilja studera? särskiljs ligger de ovanstående sju universiteten också bland de tio mest populära bland de presumtiva studenterna. Endast en knapp procent uppger att de helst vill studera vid SLU. Det visar tydligt sambandet mellan att känna till och vilja studera på ett lärosäte. Förklarade akronymen När intervjuaren uttryckligen frågar de presumtiva studenterna om de känner till Illustration: Anette Hedberg SLU spontant okänd Inledningsvis ställdes frågorna vid vilka tre svenska universitet/högskolor skulle du helst vilja studera? och vilka andra svenska universitet/högskolor känner du till?. Flera svar var här möjliga på de två kombinerade frågorna. I turordning från oftast nämnda och nedåt hamnade följande sju mest igenkända universitet, i 6 r e s u r s. n r 3 /

7 Illustration: Anette Hedberg SLU svarar 11 % ja, och när Sveriges lantbruksuniversitet nämns svarar ytterligare 27 % ja. Bland dessa personer uppger sedan 10 % att de ja absolut skulle kunna tänka sig att studera vid SLU. Ytterligare 29 % svarar att de kanske skulle kunna tänka sig SLU-studier. Värt att notera är att bara en fjärdedel av de presumtiva studenter som säger sig känna till SLU/Sveriges lantbruksuniversitet vet på vilka orter universitetet finns. När frågan SLU fokuserar sin forskning och utbildning på några särskilda kunskapsområden. Känner du till något eller några av dessa? ställdes blev svaren magra bland samma studenter. Lantbruk uppges av 22 %, lika många kunde nämna något utbildningsprogram och av dem säger 9 % veterinär och 7 % agronom. Av allmänheten kan drygt hälften (54 %) svara något av SLU:s kunskapsområden. En tredjedel nämner lantbruk och en femtedel skogsbruk. Här känner 27 % till att SLU utbildar till yrket agronom och 15 % veterinär. Allmänheten positiv Även attityder till SLU har ingått i undersökningen. Frågor om detta har endast ställts till dem som känner till SLU, spontant eller med viss hjälp. Här ser det ljusare ut, för hela 53 % av allmänheten och 46 % av de presumtiva studenterna säger sig ha en positiv uppfattning om SLU. Endast 3 % respektive 5 % har en uttalad negativ inställning. Men man tycks inte veta särskilt mycket om SLU, vilket visas av att få sedan kan svara på mer specialiserade attitydpåståenden av typen SLU har ett bra utbud av utbildningar eller SLU erbjuder bra forskarutbildning. Bland de områden som allt oftare lyfts fram både i samhällsdebatten och av SLU, är intresset bland de presumtiva studenterna stort för frågor om hållbart samhälle (76 %), naturresursanvändning (68 %) och framtidens miljö (59 %). Många är också intresserade av djur, energiförsörjning samt framtida livsmedelsförsörjning. Framtida lant & skogsbruk (28 %) och landskapsplanering och markanvändning (21 %) lockar dock färre intresserade. Jobba med låga kännedomen Det är den låga kännedomen och bristande kunskaperna om SLU hos de presumtiva studenterna som ni främst ska jobba med, säger projektledare Håkan Burlin som är ansvarig för enkäten hos CMA. Företaget har gjort undersökningar för högskolor tidigare men inte riktigt likadana som för SLU. Erfarenheterna från dem visar också att kännedomen om SLU är mindre än för andra lärosäten. Det är en outnyttjad potential! Trots låg kännedom har ni en verksamhet som fungerar bra och är attraktiv. De som känner till SLU har en positiv attityd. Han påminner om att närhet till hemorten är den viktigaste faktorn vid valet av lärosäte för studenterna, enligt undersökningen. Även studentlivet är en viktig faktor. SLU har här också en potential om universitetet lyckas visa att undervisningen finns runt om i landet, nära de presumtiva 7 studenterna, och att man kan erbjuda en bra studiemiljö. De mer specialiserade lärosätena är generellt mindre kända av de presumtiva studenterna när frågan kommer spontant. Det gäller t ex även KI, KTH och Chalmers, framhåller Håkan Burlin. Luleå universitet skulle här möjligen kunna vara ett undantag, med tanke på det goda utfallet för dem. KOMMENTAR MIKAEL PROPST Undersökningen ett bra avstamp Rektor Ann-Christin Bylund: Undersökningen bekräftar delvis vad vi befarat. Det är allt för många gymnasiestuderande som inte känner till SLU och våra utbildningar. Med tanke på att vi har för få sökanden till många av våra utbildningar måste vi ändra på detta. Men även om kännedomen är dålig så är attityden till det som vi forskar och utbildar kring positiv, menar Ann-Christin. Min tolkning är att vi har allt att vinna på att sprida kännedom om vilka viktiga och spännande områden vi arbetar med. Undersökningen blir ett bra avstamp för vårt fortsatta arbete med att profilera och marknadsföra SLU, som nu måste bli betydligt mer offensivt.

8 FORSKNING Erik rapporterar till Klimatkonventionen Erik Karltun är forskare vid skoglig marklära och koordinator för program Klimatpåverkan. Det är ett av tio program inom fortlöpande miljöanalys som ska stödja och ge underlag för arbetet med Sveriges miljömål. En viktig del av programmet är arbetet med Sveriges internationella klimatrapportering. Skogsbruk och annan markanvändning påverkar mängden växthusgaser i atmosfären. Vi följer källor och sänkor av växthusgaser i skog och mark, säger Erik Som koordinator för program Klimatpåverkan vill Erik Karltun klarlägga klimatförändringen för skogs-, jordbruks- och naturmiljön och åtgärder för att motverka denna. Karltun, som gärna ger sig ut i fält. Uppdraget, som getts av Naturvårdsverket, sträcker sig nio år framåt. Varje år ska resultaten rapporteras till FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. Bakom rapporteringen finns ett beräkningssystem som utvecklats av Erik och hans kollegor. Där ingår data från de provytorna inom Riksinven teringen av skog (RIS), som trots sitt namn innefattar alla markslag. Genom en särskild databas följs markanvändning och förändringar som sker varje år. Med nyutvecklade metoder skattas kolupplagringen för levande och Foto: Mikael Propst Nya pengar till starka forskningsmiljöer Tre SLU-forskare, Leif Andersson, Janet Jansson och Björn Sundberg, tillhör vinnarna när forskningsrådet Formas stödjer starka forskningsmiljöer. Totalt var det 103 ansökningar om forskningsbidrag som inkom till Formas. Efter en bedömning av internationella experter utsågs 20 av dem att få gå vidare och samtidigt erhålla kr i planeringsstöd. Två av de sökande slog ihop sina ansökningar och 19 återstod därmed till slutomgången. Vid denna final utvärderade tre internationella experter vardera av ansökningarna och lämnade därefter rekommendationer till en slutlig prioriteringskommitté, som bestod av sex personer. De fem forskningsansökningar som då kom överst beviljas nu stöd av Formas med vardera 5 mkr per år under fem år, totalt 25 mkr i var. Bland de sex kriterierna i utvärderingen fanns vetenskaplig exellens, förmåga leda program, internationellt samarbete, anknytning till verksamhetssektorn samt god förmåga att handleda doktorand. Satsningen nu är den största enskilda någonsin från Formas, och uppgår totalt till 125 mkr, 5 procent av forskningsrådets budget för forskningsstöd. Målet med professor Janet Janssons projekt är att bilda ett center för mikroorganismer, Microbiomics, för att med Foto: Mikael Propst Tre vinnare vid SLU. Fr v professorerna Janet Jansson, Mikrobiologi, SLU Uppsala, Björn Sundberg, Skoglig genetik och växtfysiologi, SLU Umeå och Leif Andersson, Husdjursgenetik, SLU Uppsala. Foto: Kjell Olofsson 8 r e s u r s. n r 3 / Foto: Mikael Propst

9 döda träd liksom för mark. Vi har just tagit fram ett preliminärt underlag som innehöll något av en överraskning, avslöjar Erik Karltun. Den omvandling av skogsmark till bebyggd mark och vägar som sker kontinuerligt är en oväntat stor källa av koldioxid. Vi har nu fått i uppdrag av Näringsdepartementet att göra mer detaljerade beräkningar för den koldioxidkällan. Det slutliga underlaget till 1996 års rapportering ska vara färdigt i januari nästa år. Att skapa och marknadsföra verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys har varit värdefullt för SLU:s profil, menar Erik Karltun. Det har blivit lättare att visa och motivera den kompetens, de resurser och den erfarenhet som finns vid SLU när det gäller miljöövervakning och miljöanalysmetoder, säger Erik. Han tycker också att dialogen med omvärlden blivit enklare genom den nya organisationen med tio programområden. Själv arbetar han för att skapa ett större initiativ för att klarlägga klimatförändringens effekter på skogs- och jordbrukets produktionsförutsättningar liksom effekter i naturmiljön. Den framtida klimatförändringen kommer troligen att ge omfattande effek- FAKTA Satsning på fortlöpande miljöanalys Rådet för fortlöpande miljöanalys (FOMAR) har en samordnande och pådrivande roll vid SLU. I rådet finns representanter från fakulteter, ArtDatabanken och SLU Miljödata. Ordförande är vicerektor Christer Heinegård, som också har ansvar för fortlöpande miljöanalys inom SLU:s ledning. Till rådet är en extern referensgrupp knuten med representanter från Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och SVA. Arbetet inom fortlöpande miljöanalys organiseras sedan 2005 i tio program ter på våra ekosystem. Redan idag har man observerat ett tidigare islossningdatum för ett stort antal sjöar, särskilt i södra Sverige. Det är angeläget att vidta åtgärder inom skogssektorn i tid eftersom den skog som etableras nu kommer att mogna i ett annat klimat än det vi har idag. SLU kan spela en viktig roll genom att klarlägga de största riskerna och utveckla strategier för att motverka dessa. Det kräver kombinerade projekt där kompetensen inom forskning och fortlöpande miljöanalys samverkar, säger Erik. Erik menar att det är bra för miljöarbetet att fortlöpande miljöanalys och med fokus på miljökvalitetsmålen och Sveriges åtaganden i internationella konventioner (se nedan). Just nu pågår också en översyn av laboratorieverksamheten och en översyn av IT-stödet är på gång. Program inom fortlöpande miljöanalys: Skog Jordbrukslandskap Sjöar och vattendrag Övergödning Försurning Klimatpåverkan Organiska risksubstanser och metaller Biologisk mångfald Vilt Djurhälsa miljöövervakning är knutna till en universitetsmiljö. I många andra länder sköts uppföljningen av miljön av fristående institut. Ett institut är inte lika öppet och offentligt som ett universitet. I ett institut skulle det vara lättare att gömma undan data och annat som ligger till grund för miljöbedömningar. I universitetsmiljön finns också en koppling mellan de som samlar in data och de som forskar, fler som har intresse att använda uppgifterna vilket höjer kvaliteten både på datainsamling och analyser, menar Erik Karltun. ANN-KATRIN HALLIN nya metoder studera mikroorganismers funktion i sötvatten, skogs- och jordbruksmark. Mikroorganismer i sjöar, skog och mark har en viktig roll när det gäller att omvandla och bryta ner föroreningar och miljögifter, men kan även orsaka sjukdomar och utsöndra giftiga ämnen. Professor Leif Andersson delar sin tid mellan SLU och Uppsala universitet. Hans projekt syftar till att bättre förstå geners funktion hos husdjur och hur dessa gener påverkar olika egenskaper. En fördjupad kunskap inom detta område kan leda till en förbättrad djuromsorg i framtiden. Professor Björn Sundberg och FuncFiberprogrammet ska identifiera de genetiska och molekylära mekanismer som styr vedens kvalitet och kvantitet. Ved är en förnyelsebar resurs och viktig i ett hållbart samhälle. MIKAEL PROPST KOMMENTAR Det är väldigt roligt att tre av de fem Formasanslagen för starka miljöer gick till SLU. Först och främst är det naturligtvis fantastiskt hedrande för Leif Andersson, Janet Jansson och Björn Sundberg och deras medarbetare. Konkurrensen om de här anslagen var knivskarp och beslutet är en kvalitetsstämpel som visar att de här gruppernas forskning håller absolut världsklass. Det här kommer att ge en stabilitet och långsiktighet i deras forskning som betyder mycket i dagens ibland ganska kortsiktiga forskningsklimat. Men jag tycker också att utfallet på Formas visar att vi är på rätt väg vid SLU med våra strävanden att skapa större miljöer i form av 9 kluster, och att systematiskt genomföra modeller för anslagsfördelning som belönar excellens. En allt större andel av den externa finansieringen kommer i framtiden att gå till sådana miljöer och vi försöker förbereda oss på det. Det kan vara värt att notera att ytterligare sex forskargrupper från SLU fanns på Formas lista inför slutomgången. Dessa grupper fick alltså inte anslag denna gång, men de bör ligga bra till inför kommande omgångar. Nu närmast gäller det ansökningarna om de så kallade Linné-bidragen, där vi har ett snävt tidsschema under hösten som vi måste klara. PROREKTOR TORBJÖRN FAGERSTRÖM

10 FORSKNING Unik avhandling visar svensk stadsplanehistoria Vid Landskapsplanering i Uppsala har Nils Ahlberg genomfört en ovanlig disputation. Det är en unikt omfattande sammanställning av stadsplanekartor och kanske den tjockaste avhandling som någonsin presenterats vid SLU. Nils Ahlbergs jämförande studie av svensk stadsplanering under Vasatiden och stormaktstiden, år , sträcker sig från Sverige till Finland, Baltikum, Polen, Tyskland och ända till dagens Wilmington, söder om New York. Ingen annanstans i Europa fanns vid denna period en så omfattande stadsplanering för att anlägga nya städer och förändra de gamla. Sverige spelade en stor roll, större än vad de flesta känner till, säger Nils Sammanlagt anlades omkring 100 nya städer eller stadsliknande samhällen. Ett mindre antal av dem var städer som flyttats och byggts upp på ny plats. För ytterligare cirka 170 handlade det om planförändringar i existerande städer. Dessa var ofta mycket omfattande och kunde innebära reglering av stadskärnan, separata förstäder eller diverse utvidgningar. En tredje åtgärd var att bygga befästnings anläggningar. Över sidor De här grundtyperna i stadsplaneringen bildar också de tre inledande kapitlen i den omfattande avhandlingen, vars huvuddel är på 860 sidor och dessutom ingår en andra del på 196 sidor med omkring 370 stadsplanekartor. En liknande samman- FOTO: Mikael Propst 10 r e s u r s. n r 3 /

11 ställning av äldre stadskartor har inte gjorts tidigare, och många av dem är tidigare opublicerade. Internationell estetik Övriga delar av avhandlingen tar upp hur planerna utformades och utvecklingen av dem, stadsplaneelement som gator, torg och tomter samt de motiv och faktorer som låg bakom planerna. Till sistnämnda del hör betydelsen av internationella estetiska förebilder och stadsbränder. Sist följer en sammanfattande helhetsbild där utvecklingen sätts in i sitt historiska sammanhang. De flesta äldre stadskärnorna i Sverige är präglade av den här tiden. Kunskaper som nu kommit fram behövs i samhället vid planering idag. Det här stämmer väl på universitetets tredje uppgift och staden som ett av SLU:s profilområden. Det som gjort undersökningen möjlig är en strategisk satsning av SLU på kulturmiljöplanering, säger Nils. Syftet med avhandlingen är, förutom att öka kunskapen om stadsplaneringen, att den ska kunna fungera som ett redskap i samhällsplanering, praktisk kulturmiljövård och i gestaltande av den yttre miljön. Vilka resurser har vi? Vad är värt att bevara? Hur kan man förnya och utveckla så att man inte förstör de resurser Det som gjort undersökningen möjlig är en strategisk satsning av SLU på kulturmiljöplanering Foto: Julio Gonzalez vi har? lyfter Nils fram som frågor till utgångspunkt. Kartor är mitt viktigaste källmaterial, men de är utspridda i en mängd arkiv. De viktigaste är Krigsarkivet i Stockholm, Riksarkivet samt Lantmäteriverket i Gävle. Helt ny grundforskning Analysen av de enskilda städerna är grunden i Nils arbete. För samtliga 175 platser, där något större stadsplaneprojekt påträffats, har en studie av utvecklingen gjorts. Även om en hel del bygger på tidigare forskning så handlar detta även till stor del om helt ny grundforskning. Mycket av materialet är också tidigare opublicerat. Det sistnämnda har, med syftet att skapa en helhetsbild av svensk stadsplanering under perioden och det stora urvalet studerade städer, naturligtvis bidragit till att avhandlingen blivit så tjock. Arbetet har dragit ut på tiden. Det blev större än vad jag tänkt mig. Mycket visade sig vara fel i den gamla forskningen som man inte vill föra vidare, vilket tagit mycket tid. Det har varit mycket arbetsamt med en dubblering av ett arbetsmaterial ökar svårighetsgraden och tidsåtgången snarare med kvadraten eller kubiken Om man behandlar ett så stort område och ändå lyckas få ned det på så få sidor så är det bra, menar Nils Ahlberg med ett leende. MIKAEL PROPST Fotnot: Nils Ahlberg, Stadsgrundning och planförändringar, svensk stadsplanering , är den tjockaste avhandling som lagts fram vid SLU åtminstone sedan Acta-serien startade Nils Ahlberg med sin stora avhandling i två delar som får tändsticksasken att se liten ut. 11

12 PORTRÄTTET Foto: Mikael Propst B Börje kopplar teori med praktik SLU har gjort en viktig insats genom Centrum för entreprenörskap och entreprenörskolan. Viktigare än mycket annat idag är att ge studenterna en verklighetsförankrad undervisning, säger Börje Svensson. Börje Svensson är gästprofessor under tre år vid SLU Uppsala. örje Svensson kom redan 1999 till SLU, då som adjungerad professor. När tjänsten nu förlängs är den omdöpt till gästprofessor i företags ekonomi, särskilt kunskapsoch teknikspridning. Börje Svensson har bortåt 30 års erfarenhet av frågor inom det området. Vi träffas över en kopp kaffe på Vetekatten i centrala Stockholm, där han bor. Entreprenörskolan i Uppsala är ett avslutande studieår för studenter på de långa tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna vid främst Uppsala universitet (UU) och SLU, och ersätter såväl den sista ordinarie teoretiska terminen som examensarbetet. Studenterna får jobba i team, som 12 r e s u r s. n r 3 /

13 i verkliga arbetslivet, och får koppla teori till verkligheten. Det här kan stå modell för många andra utbildningar. Studerar akademiskt entreprenörskap Börje undervisar både på entreprenörskolan och på programmet för agronomekonomer. Han deltar även i ett forskningsprojekt om akademiskt entreprenörskap tillsammans med två kolleger vid institutionen för ekonomi, professor Christer Olofsson och forskare Richard Ferguson. Projektet handlar om erfarenheter och konsekvenser av forskares försök att kommersiellt exploatera sina forskningsrön. Studieobjekt är ett tiotal biotech-bolag startade av forskare vid UU och SLU. Själv kopplar han ofta egna erfarenheter från arbetslivet till teorier när han undervisar. Ett paradexempel han brukar utgå ifrån är Pharmaciaprodukten Healon. När medlet, som bygger på tuppkammar, skulle lanseras var Börje dess produktchef. Medlet var tänkt att lindra ledbesvär men blev i stället en världssuccé inom ögonkirurgi. En intressant sak med Healon var att produkten inte var ett resultat av Pharmacias egen forskning, utan köpt på licens. Börje omsatte erfarenheterna från Healon i en D-uppsats i företagsekonomi, som i sin tur ledde till anställning vid ekonomi institutionen vid Linköpings universitet (LiU). Han varvade undervisning och forskning med konsultuppdrag inom licensiering, och disputerade vid LiU 1984 med avhandlingen Acquisition of technology through licensing in small firms. En slutsats från avhandlingen lyder: Att expandera på känd marknad inom ett nytt teknikområde är enklare än att etablera sig på ny marknad inom ett känt teknikområde. Utvärderade bistånd i Latinamerika Under andra halvan av 1980-talet var Börje bl a ansvarig för den internationella ekonomlinjen vid LiU. Han bättrade då på sin spanska vilket ledde till utvärderingsuppdrag av svenska biståndsprojekt i Latinamerika. Med sig hade han erfarenheterna från sin avhandling, och han konstaterade att den kunskap och teknik som erbjöds i projekten ofta inte var anpassad till de lokala behoven. Tillsammans med familjen bodde han sedan i Chile där Börje och hans fru arbetade i olika biståndsprojekt. Börje studerade bl a svensk-chilenska samarbetsprojekt inom skogsindustrin. Det var ett marknadsekonomiskt lyckat exempel. Så som det ska fungera: demand pull istället för technology push. Efter detta flyttade familjen Svensson till Bolivia, där Börje ansvarade för uppbyggnaden av det svenska industriutvecklingsprogrammet. Sedan följde en omväxlande period med återflytt till Sverige och Linköping, där han blev vicerektor med ansvar bl a för universitetets omvärldskontakter. Snart lockade dock FN och dess industriella utvecklingsorgan Unido i Wien och 1996 blev Börje dess chef för forskning och industripolitik. Han fick ikläda sig rollen som diplomat och leda 26 medarbetare från 21 olika länder. Mycket händer av slump Om man vågar kasta loss i den trygga tillvaron så händer det ganska intressanta saker. I backspegeln kan det se välregisserat ut men det är mycket som är slump, säger Börje. Sedan 1998 är Börje bosatt i Stockholm, där han driver ett konsultföretag tillsammans med sin fru. Han har bl a varit projektledare inom Teknisk Framsyn, som initierats av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), samt varit verksam inom Namn: Börje Svensson Födelseort: Gävle Ålder: 58 år Familj: Fru Anette och tre vuxna barn samt tre barnbarn Utbildning och yrke: Civilekonom, dr i företagsekonomi. Konsult med eget företag, gästprofessor vid SLU Hobby och intressen: Sjunger med OD:s veteraner, spelar tennis, är medförfattare till en sångbok med svenska snapsvisor på engelska. 13 NOTERAT Utvecklade Linux Forskare från Uppsala Universitet (UU) och SLU har förbättrat Linuxkärnan. Det handlar om en vidareutveckling av en algoritm som ursprungligen togs fram av KTH. Metoden innebär förbättrade prestanda för routrar. Programkoden kommer att ingå i Linuxdistributioner över hela världen, skriver Computer Sweden i det nummer som utkom den 28 september. Robert Olsson och Jens Låås på ITavdelningen vid SLU, tillsammans med Hans Liss på UU IT-stöd, är de som står för prestationen. Linux är ett av de ledande operativsystemen och det mest spridda fria systemet. Läs mer på uu.se/press.nsf/pm/svenskt.samarbete. idbba.html Handelshögskolan, där han fortfarande är konsult. Det har varit värdefullt att hela tiden hämta påfyllning i den akademiska världen. När man undervisar tvingas man hänga med i de nya teorier som utvecklas. Min uppgift är att hjälpa studenterna att förstå genom att koppla teori till verklighet. SLU bättre på 3:e uppgiften Hur ser du på SLU och 3:e uppgiften? Den 3:e uppgiften, i meningen att sprida forskningsresultat och omvandla dem till praktisk nytta, är en viktig och samtidigt svår uppgift för universiteten. SLU har en lång tradition som kunskapsöverförare till jord- och skogsbruk och mitt intryck är att man hanterar den 3:e uppgiften bättre än de fl esta andra universitet. Uppsala är ju en av de orter som Vinnova satsat 100 mkr på för biotech-satsningar vad betyder det? Mycket pengar i tidigt skede är i sig ingen garanti för att det går bra. Viktigt är att det finns en stödjande miljö: You can t pick the winners. Det handlar om att skapa en god jordmån för entreprenörerna att utvecklas i och att se till att många får chansen. Ur goda betingelser utvecklas nya spännande och livskraftiga företag, säger Börje Svensson. MIKAEL PROPST

14 FORSKNING En smart teknisk lösning som ingen tidigare prövat bäddade, tillsammans med perfekt timing, för det genombrott som en forskargrupp vid SLU Umeå fi ck för två månader sedan. Forskningsrönen om blomning offentliggjordes i Science och gav genljud i forskarsamhället. Tidningarna slog upp forskningsnyheten stort. Forskning om blomning Perfekt timing ga Dagens längd är det som hos många växter avgör när växten ska blomma. Umeågruppens resultat visade att påslagning av den så kallade FT-genen i ett enda Arabidopsisblad (backtrav) räcker för att sätta igång blomningen. Genens budbärar-rna flyttar sig till skottspetsen och startar där blomningen. Vi arbetade med projektet i ett år från idé till resultat och färdig artikel. En smart teknisk lösning ledde till att vi kunde ta det avgörande steget, berättar professor Ove Nilsson, ledare för forskningsgruppen vid Umeå Plant Science Centre (UPSC). I funderingarna kring hur man skulle komma vidare, började Ove överväga om det skulle vara möjligt att modifiera apparatur för fotosyntesforskning så att den passade även för den egna gruppens experiment. Samtal med Erling Ögren vid samma institution, som använde sådan apparatur för att värma upp blad, ledde till att man konstruerade en egen apparat. Det visade sig vara en framkomlig väg. Kapplöpning världen över Flera forskargrupper världen över har deltagit i kapplöpningen om att kunna förklara när och hur blomningen sätts igång. Forskare har i många decennier sökt det gäckande florigenet, den signal eller substans som startar processen. Flera andra grupper har fokuserat på proteinet, medan vi intresserade oss för just budbärar-rna:s roll. Umeågruppen hade ursprungligen tänkt vänta till senare i höst med att publicera sina resultat, men Ove fick tips från en tidigare forskarkollega i USA om att dennes grupp just hade fått en artikel om blomningsproblematiken antagen av Science, och att ännu en grupp var på gång med ytterligare en artikel inom samma forskningsfält. Vi hade en bit kvar men insåg att det skulle vara perfekt timing om vi lyckades få in vår artikel i Science samtidigt. Våra resultat skulle komplettera de båda övriga och föra forskningen ännu ett steg framåt. Våra preliminära data var bra, men det fattades fortfarande några månaders experimenterande. Vi tyckte att vi inte kunde dröja och arbetade därför dygnet runt i tre veckor i juli för att bli klara, berättar han. Snabb reaktion Normalt tar det flera månader innan en insänd artikel publiceras i Science eller Nature, om den överhuvudtaget kommer in, men här gick det mycket snabbt. Inom en vecka fick gruppen ett mycket positivt svar från Science-redaktionen, med några få förslag till kompletteringar och ändringar. Efter bara tre veckor publicerades tidigt i augusti de tre artiklarna samtidigt. Två artiklar trycktes i tidskriftens pappersupplaga, medan Umeå-gruppens resultat publicerades på Science Express, Sciences Internet-tidskrift för sena och heta nyheter. Den 9 september återgavs Umeå-artikeln på nytt, nu också den i den tryckta tidskriften. Alla tre artiklarna har hamnat under vinjetten Research Article, en ära som tillkommer bara en eller ett par tre artiklar i varje nummer av Science. Den ganska korta Umeå-artikeln var skriven med avsikten att publiceras under vinjetten Reports, men redaktionen valde att införa den som enda Research Article i numret den 9 september. Många har gratulerat Reaktionerna efter artikeln var många. Mediegenomslaget blev enormt. Vid 14 r e s u r s. n r 3 /

15 Ekhaga försöksgård räddad och kvar v nya rön skjuts Foto: Mattias Holmlund Forskningsgruppen vid UPSC, från vänster Tao Huang, Sven Eriksson, Ove Nilsson och Henrik Böhlenius, alla vid SLU-delen av enheten. sidan av många svenska tidningar och etermedier uppmärksammades nyheten av ansedda tidningar som brittiska Financial Times, tyska Süddeutsche Zeitung, spanska El Mundo och italienska Repubblica. Konkurrerande forskargrupper hörde av sig med gratulationer ja inte riktigt alla, om sanningen ska fram Vi har också fått mängder av förfrågningar från forskare och grupper som som vill få tillgång till den DNA-konstruktion som finns i det växtmaterial som vi använt oss av i våra experiment. Vi skickar antingen frön eller DNA. Eftersom vi har publicerat vår upptäckt är vi också skyldiga att dela med oss av allt underlag. Ny artikel på gång Vid sidan av Ove Nilsson ingår i forskargruppen Tao Huang, Henrik Böhlenius och Sven Eriksson, alla vid SLU-delen av UPSC, samt François Parcy, Université Joseph Fourier, Grenoble, Frankrike. Gruppen har arbetat vidare efter sin upptäckt och har nu också visat att denna kunskap kan användas för att styra blomningen hos aspar. En ny artikel är på gång; kanske hinner den publiceras före årsskiftet. Ove har befunnit sig i den massmediala hetluften tidigare. Forskningsrön under post-doc-tiden vid Salk Institute i La Jolla i Kalifornien i USA ledde till intervjuer i CNN, New York Times, Wall Street Journal och Los Angeles Times. Vi fann den gen, Leafy, som bestämmer var på växten blomman ska komma. Med hjälp av denna gen kunde jag få aspträd att blomma efter några få månader istället för efter år. Men det blev ingen riktigt normal blomning med fina hängen. Det senaste projektet ger svar på den ännu viktigare frågan om när blomningen startar hos ett träd. SVEN-OLOV BYLUND Fotnot: Läs mer om publicering i Science, tidskriftens policy, arbetssätt, refereegranskning samt tidskrifters impact factor. En intervju med tidskriftens europeiska forskningsredaktör Stella Hurtley fi nns i Refl ex nr 3/2004, se Arkiv & sök på ex.slu.se/. I förra numret av Resurs stod det om den nybildade institutionen Växtproduktionsekologi i Ultuna. Bland de verksamheter som inryms där finns Fältforsk och Ekhaga försöksgård. Det innebär att Ekhaga kommer att finnas kvar, trots de nedläggningsplaner som funnits. Växtproduktionsekologi invigdes officiellt den 8 september, just ute på Ekhaga. Växtproduktionsekologi är en tilllämpad institution med behov av bl a fältförsök i sin forskning. Att då docka Ekhaga till vår verksamhet sågs som en mycket intressant lösning. Efter en viss omstrukturering av verksamheten på Ekhaga har vi hittat en ekonomisk lösning för de närmaste två åren, säger prefekt Håkan Fogelfors. En grupp arbetar med att skapa en mötesplats, ett idé- och forskningscentrum med Ekhaga som nav för såväl ekologisk som konventionell odling. Redan har en stor del av institutionens fältverksamhet fl yttat till Ekhaga. De 13 försök som i år är placerade runt Ekhaga är allt från gamla stråsädessorter till ny sortprovningsmetodik samt odling av Roundup-resistenta sockerbetor. Även så kallad reläodling prövas, där t ex havre och höstvete sås samtidigt på våren och havren skördas samma höst medan höstvetet skördas året efter. Metoden sparar bl a drivmedel eftersom man inte behöver plöja mellan grödorna. Fotnot:Webbtidningen Refl ex skrev om Fältforskningsenheten (nu Fältforsk) och Ekhaga försöksgård i nr 10/2004, se ex.slu.se under fl ik Arkiv & sök. Korna fi nns kvar ute på Ekhaga försöksgård, men av ekonomiska skäl är de numera leasade. Foto: Thomas Henrikson 15

16 12 mm 30 mm 12 mm Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogsekologi Marklära 3 mm Ny grafisk profil fungerar strategiskt I den dialog som universitetsledningen kontinuerligt för med fakulteterna har det framkommit tydliga önskemål (krav) på att synliggöra universitetets ansvarsområden genom ett aktivt, långsiktigt profi leringsarbete att göra SLU tillgängligt. Att behovet av att synliggöra SLU och dess verksamhet är relevant, visar inte minst resultatet av *undersökningen av kännedom om SLU hos presumtiva studenter och allmänheten. Att bygga upp SLU:s varumärke är därför högst nödvändigt och något som informationsavdelningen prioriterar. Detta arbete tar sin början i en enhetlig grafisk profil. Ett steg i detta profileringsarbete är verktyget Grafisk profil för SLU bashandbok som finns att tillgå, dels som pdf-fil på nätet ( dels som trycksak utgiven av publikationsservice. Under hösten planerar informationsavdelningen att producera de därtill följande tre delarna: Grafisk profil för SLU webbsidor, Grafisk profil för SLU platsannonser och Grafisk profil för SLU kontorstryck. Bearbetningen och uppdateringen av vår grafiska profil pågår ständigt. Varu- märket SLU anpassas, skapas och återskapas med syftet att ge ett tydligt intryck hos mottagaren. Det är vår förhoppning att alla medarbetare vid SLU inser vikten av enhetlighet och ser den grafiska profilen som ett ändamålsenligt strategiskt instrument. Mer än en symbol Varumärket SLU är mer än en symbol som vi känner igen. Den är också ett objekt som vi utvecklar lojalitet till. Denna lojalitet hos individen, både internt och externt, är i högsta grad något som vi eftersträvar då detta bidrar till både kostnads- och intäktsmässiga fördelar. Att eftersträva enkelhet och entydighet är en viktig ingrediens i byggandet av ett varumärke. Vi ska utan problem känna igen det varhelst det än dyker upp. Därför är det viktigt att logotypen ser likadan ut i olika sammanhang. Man bör dessutom vara försiktig med att tillföra varumärket ett innehåll som kan hamna i konflikt med vår etablerade uppfattning. Tre element förenar Men byggande av varumärke handlar inte bara om att skilja ut sig, det handlar också om tillhörighet. I varje organisation finns värderingar och förhoppningar som attraherar de inblandade. Företag eller organisationer som lyckas med byggandet är mycket medvetna om det ömsesidiga beroendet mellan tre sammanlänkande element: strategisk vision, organisationskultur och företagets image (omvärldens bild av oss). Det är inte elementen för sig som skapar ett byggande utan graden av samstämmighet mellan dem. Nyckeln är förståelsen för hur samtliga tre element samverkar. Om varumärket dessutom utgör själva inträdesbiljetten till en social samvaro finns det en särskild god grogrund för lojalitet, men då krävs det emellertid att individen upplever en genuin gemenskap med andra individer. För mer information om grafisk profil. Besök TORBJÖRN ÖSTLING ART DIRECTOR VID INFORMATIONSAVDELNINGEN * se artikel sid r e s u r s. n r 3 /

17 NOTERAT Akademiska Sällskapet bland blommor i Botan Med över 60 år på nacken är Akademiska Sällskapet i Uppsala fortfarande vid god vigör. Syftet med föreningen är alltjämt att främja gemensamma intressen och att stärka samhörighetskänslan hos personalen vid SLU och Uppsala universitet (UU). En varm och myggrik septemberkväll anordnade sällskapet en rundvandring och picknick i Botaniska trädgården. Guide var trädgårdsdirektör Magnus Lidén. Många SLU:are och UU:are lockades av programmet i den sensommargröna och blomstrande trädgården, säkert var det ett 40-tal på plats som lät sig roas av Lidéns sakkunniga och ofta roliga förklaringar om växterna. Bland de växter han särskilt talade om fanns t ex en rödlistad orkidé, en röd krabbkloblomma som är släkt med bananen och ger nektar åt kolibrier i sin ursprungsmiljö, sprättgurka, durumvete och en rödsvanstall som kan bli uppemot år gammal. Deltagarna fick även veta att änglatrumpeten med sin starka, ljuvliga doft kan locka till sig fladdermöss och på så sätt pollineras. Majken Lundqvist, ekonom på VH-fak, ingår i styrelsen för Akademiska Sällskapet. Hon berättar att man brukar vara omkring 60 personer på sällskapets fester medan antalet deltagare på teater- och operaresor till Stockholm är begränsat till 50. En ledstjärna i verksamheten är att besöka institutioner vid de båda lärosätena. Vid SLU har t ex Artdatabanken, Landskapsplanering och djursjukhuset besökts. För ett år sedan guidade Lennart Hulth sällskapet runt Ultuna. Foto: Mikael Propst Trädgårdsingenjör Magnus Lidén visar Botaniska trädgården för universitetsanställda. Akademiska Sällskapet bildades år Alla verksamma vid de båda Uppsalauniversiteten är välkomna som medlemmar. Syftet är att främja umgänge och samhörighet bland anställda, samt deras familjemedlemmar. Minst tio programpunkter anordnas per år, bland annat en populär julfest. Årsavgiften är 100 kr. Kontakt fås via e-post: Akademiska.Sallskapet@uadm.uu.se Ultunafacken i nya lokaler Sedan en tid tillbaka huserar SLU Ultunas personalorganisationer i nya lokaler på gemensam adress. Den nya adressen är Undervisningsplan 12, på Ultunabibliotekets östra gavel. Där träffas de fackliga representanterna vanligen på tisdagar, med undantag för när förhandlingar hålls. Foto: Mikael Propst ST-Seko Avdelningsordf för ST vid SLU Monica Östman samt Seko:s ordf Anne-Louise Arvidsson och Gunilla Helmersson, vice sekr på Seko, framför de nya lokalerna på Undervisningsplan 12. Saknas på bild från ST-styrelsen: ordf i Ultuna Anne-Britt Brinkhagen, ordf i Umeå Barbro Gunnarsson, kassör och ordf i Skara Lars Johansson, samt ledamöterna Solveig Geidnert, Jörgen Olsson, även ordf i Alnarp, och Lotta Olsson. Saknas på bild från Seko-styrelsen: vice ordf Peter Syrjanen, huvudskyddsombud Lena Altelius, kassör Tebe Hagos och sekreterare Angela Matzi. Saco Sacorådet har samlats i det trivsamma gemensamma utrymmet i de nya lokalerna. Bakre raden fr v: kontors anställde Alfredo de Toro, Anna Mårtensson (Ultuna), Ellen Ekdahl (Ultuna) och Lars Holm (Ultuna). Främre raden fr v: Andrus Kangro (Alnarp), ordf Lars Lundquist (Saco Norr) och Sara Bergquist (Alnarp). Sulf:s ombudsman Robert Andersson saknas i bild, men träffas också tisdagar. Foto: Mikael Propst 17

18 En resa i mjölkens värld inledde den årliga Smedjeveckan på SLU Skara. Hästar, gnagare, functional foods och forskning om kornas väl lockade allmänhet, studenter och sakkunniga. Från mjölk till vevlira Trollkonster tar tid, sa Peter Barrefors, lärare vid Mat&Teknologi, i sin föreläsning om konsten att göra ost och andra mjölkprodukter. Närmare hundra elever från gymnasieskolorna i Skaratrakten smakade på surt, luktade på sött och petade i halvfärdig ost när En dag för skolan inledde Smedjeveckan i september. En historisk resa följde från filbunke som man gjorde förr och filmjölkens ursprung i Norden till turkisk yoghurt och Verums hälsofil. Kombinera kunskap och känsla Framtidens vinnare är de som kan kombinera tech och touch, kunskap och känsla, i produktutveckling och marknadsföring, sa Cecilia Mark-Herbert, SLU-forskare och lärare på Framtidssmedjan, en arbetsmarknadsdag med mat, hälsa och företagande i fokus. Ett samarbete mellan Högskolan i Skövde och SLU gjorde att studenter och företagare kunde mötas kring examensarbeten och arbetsmarknad. Mats Jägstam, lektor i automatiseringsteknik vid Högskolan i Skövde, demonstrerade hur dataprogram kan visa flöden av arbetstid och lagerhållning. Därefter pratade potatisodlare Anders Hugosson om betydelsen av tvättad, sorterad och trevligt förpackad potatis. Matchade häst och ryttare Strömsholmsmetoden, en teknik för att utbilda hopphäst och ryttare, demonstrerades inför 250 personer i Naturbruksgymnasiet Uddetorps ridhus. Matchning av häst och ryttare var sedan ämnet för Sveriges förbundskapten i hoppning, Johan Fyrberg. Dagen arrangerades av Hästcentrum. På torsdagen presenterades två licentiatavhandlingar från HMH. Jenny Loberg har undersökt hur ofta uppbundna kor behöver röra sig fritt för att må bra och hur lantbrukaren praktiskt ska kunna lösa detta. Evgenij Telezhenko har under flera år arbetat med fotspårning, som är ett sätt att mäta klövarnas avtryck på olika underlag. Anders Nilsson, veterinär från Blå Stjärnans djursjukhus tog fasta på intresset för exotiska djur, t ex reptiler och gnagare när han föreläste för ett 80-tal personer på Smådjurskvällen i Smedjan. Sångerskan Helena Ek avslutade årets Smedjevecka genom att spela på vevlira och kåsera kring Jungfru Maria under fredagsfikat. VANJA SANDGREN Foto: Janne Andersson Ann-Sofie Oscarsson, hopplärare från Strömsholm, inledde clinicen på Hästdagen. 18 r e s u r s. n r 3 /

19 NOTERAT Ordlista för naturbruk till 50 % rabatt! ERBJUDANDE SLU-medarbetaren Nigel Rollinsons bok Ordlista för naturbruk har nyligen utkommit i en femte utvidgad och förbättrad upplaga. Ordlistan är främst avsedd för ord inom lantbruk men täcker även behov inom skogsbruk, trädgård, miljövetenskap och andra besläktade områden. Ordlistan innehåller ett flertal detaljerade bildillustrationer. Rollinson, som gick bort för en tid sedan, skrev den första upplagan av boken redan SLU:s studenter och medarbetare har nu möjlighet att köpa boken till 50 procents rabatt direkt från förlaget (ordinarie pris är 298 kr), plus frakt och portokostnad. Beställ boken på www. uppsala-publishing.se. Skriv SLU-rabatt i beställningsrutan och även din e-postadress inom slu.se. Erbjudandet gäller t o m 30 november. Bevara eller inte? Arter diskuteras Formas nya pocketbok Bevara arter till vilket pris? visar balansgången mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Alla är överens om att den biologiska mångfalden måste bevaras men det pågår en debatt om vilka arter som ska prioriteras och varför. Bevara arter till vilket pris? speglar de synsätt och den debatt som finns kring biologisk mångfald och artbevarande. Boken är indelad i tre avdelningar: Varför biologisk mångfald?, Bevara arter hur då? och När intressen kolliderar. Sjutton av bokens kapitel är skrivna av forskare, flera vid SLU, och ett är skrivet av en tjänsteman på Naturvårdsverket. Fyra aktörer från lantbruk, skogsbruk, stadsplanering och miljörörelsen är intervjuade. Boken ges ut av Formas förlag och kostar 59 kronor. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel , eller från Formas nätbokhandel Visa dina konster! I februari 2004 anordnade SLU Kultur en konstutställning på Ultunabiblioteket där personalens alster visades. I mars 2006 är det dags igen! Det finns ett stort intresse. Folk tyckte att det var kul att vara med förra gången, säger Barbro Livbom, som är ansvarig både för den konst som SLU hanterar officiellt i sina lokaler och för satsningen på personalens egen konstnärlighet. Kreativiteten som efterfrågas handlar dock Andra bandet publicerat Människan och floran I början av oktober utkom det andra bandet av det etnobiologiska uppslagsverket Människan och naturen: etnobiologi i Sverige. Boken är ett samarbete mellan Centrum för biologisk mångfald (CBM) och ett antal museer runtom i Sverige och heter Människan och floran: etnobiologi i Sverige 2. Den skildrar människans förhållande till och användande av växterna. Första volymen Människan och naturen: etnobiologi i Sverige 1 kom hösten 2001 och den tredje volymen Människan och faunan: etnobiologi i Sverige 3 är planerad att utkomma maj 2007 i anslutning till Linnéjubiléet. Bokserien är i antologiform och volym 2 är författad av närmare sextio författare, främst forskare varav ett femtontal vid SLU. Den vetenskapliga redaktionen för Människan och floran har bestått av Mattias Iwarsson, Börge Pettersson och Håkan Tunón, samtliga forskare vid CBM. Boken säljs i bokhandeln. HÅKAN TUNÓN, CBM inte bara om att måla tavlor, fotografera eller göra skulpturer. Är man bra på att sjunga, spela något instrument, dansa eller rentutav skriver dikter så finns det en chans att få framföra sina konster på vernissagedagen. Alla SLU:are är välkomna med konstnärliga bidrag, oavsett arbetsort. Senast den 15 november ska intresserade kontakta SLU Kultur: Barbro, tel , e-post: Barbro.Livbom@adm.slu.se Carina, tel , e-post: Carina.Lundh@adm.slu.se. 19

20 POSTTIDNING B SLU, Informationsavdelning Box Uppsala ISSN EFTERTANKEN Foto: Julio Gonzalez Tre av fem forskargrupper som just tilldelats Formas forskningsanslag till starka forskningsmiljöer finns vid SLU! Det är de största enskilda anslag som Formas någonsin delat ut och det har skett i mycket hård konkurrens. Mina varmaste gratulationer går till Leif Andersson, Janet Jansson, Björn Sundberg och deras forskargrupper! En fjäder i hatten för SLU och ett kvitto på våra duktiga forskares konkurrenskraft (se sid 8 9). Med målet att öka den externa forskningsfinansieringen är det precis sådana nyheter vi vill ha! Det är mycket på gång, det går fort och det gäller att vara med på tåget! En rekordsatsning till excellenta forskningsmiljöer står för dörren. Den satsning som föreslogs i forskningsproppen har nu resulterat i fyra utlysningar inom olika områden. När det gäller Linnéstödet, som hanteras av Vetenskapsrådet och Formas, är processen med ansökningar i full gång inom SLU. Ann-Christin Bylund Rektor Mer ljus på SLU! Nytt är att ledningen för universiteten prioriterar vilka miljöer som ska vara med och konkurrera om de tioåriga bidragen. Det är mycket viktigt att lägga kraft på dessa ansökningar, som är något nytt och unikt. Pengarna kan betraktas som nya medel i form av konkurrensutsatta fakultetsanslag. Det kommer att tillmätas ett högt prestigevärde att ta hem dessa pengar och det kommer att direkt eller indirekt bidra till den ranking som ett visst universitet får i framtiden. Därför är SLU:s tilldelning i den nu aktuella utdelningen på Formas en viktig signal till alla våra forskare. Stå på er, vi tror på er och ni har alla chanser att klara konkurrensen! Vid senaste styrelsemötet diskuterade vi resultatet av imageundersökningen (se sid 6 7). Den visar att kännedomen om SLU bland dagens unga är alltför dålig. Det positiva är dock att det inte handlar om attitydproblem utan helt enkelt att man inte vet att vi finns! Detta ska vi ta fasta på i vår fortsatta profilering och marknadsföring. Vi har allt att vinna på att nå ut med de viktiga frågor som vår forskning och utbildning handlar om. Styrelsen gav sitt starka stöd till att ge dessa frågor högsta prioritet. Styrelsen beslutade också att lägga frågan om att ändra universitetets engelska namn åt sidan. Resultatet från undersökningen talar för att vi i första hand bör koncentrera vår marknadsföring på att tala om att vi finns och vad vi står för! Det betyder att vi fortsätter att heta SLU Sveriges lantbruksuniversitet. Nu lägger vi kraft på att ladda detta varumärke med det breda innehåll som vi representerar. Den interna diskussionen om en gemensam marknadsföringsstrategi kommer nu att få ännu större tyngd och prioritet. Vi skissar på en offensiv handlingsplan som vi vill diskutera och förankra under hösten med de referensgrupper, som vi redan skapat på fakulteterna och bland studenterna. Jag ser fram emot en bred diskussion om denna viktiga fråga, där vi måste arbeta gemensamt. Låt oss se resultatet i enkätundersökningen som en sporre att bli bättre. Låt oss hitta nya sätt att öka kännedomen om SLU att vi finns och vad vi står för. Vi måste sätta mer ljus på SLU! Jag välkomnar alla synpunkter och förslag!