Ledning av idrottsföreningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledning av idrottsföreningar"

Transkript

1 Ledning av idrottsföreningar Fallet Sandsbro AIK Magnus Forslund Version Arbete pågår. Citera ej utan kontakt med författaren. Kommentarer till läsare: Detta är en råversion av en rapport från ett pågående forskningsprojekt. Det är många delar som är ofärdiga och det finns brister och ofärdigheter kring språk, layout, numreringen m m. Jag ber om överseende för detta. Preliminärt skall det färdiga resultatet vara en monografi närmare 200 sid. Av er läsare önskar jag följande: Främst, synpunkter på kap 1-4, vilket är inledningen/plattformen för resten. Sedan, synpunkter på de kapitel som är på gång : kap kap 7 kap Här kan ni gärna läsa mer flyktigt, skumma igenom. Övergripande fråga: hur funkar detta? Jag är medveten om att jag inte på något tydligt sätt hanterat Ledning. Detta ska göras. Med önskan om nyfiken läsning. 1

2 Prolog Inledning Idrotten som praktiskt och vetenskapligt område Idrottens organisation, siffror och betydelse En allt mer professionaliserad och kommersialierad idrott? Vad är sport management? Det speciella med sport Tidigare Forskning om Sport Management Internationell forskning Svensk forskning Att studera Sport Management Avslutande kommentar Ett möte som blir till en studie Några historiska noteringar Om organisation och organisering Tidigare forskning om organisation En första beskrivning Förändring av organisationsstrukturen Klubben växer Organisation i praktiken: att få lite ordning på saker och ting (organisering ) Om det här med volontärer Nätverkande x Att förstå organisation och organisering i idrottsföreningar Ekonomin i föreningen Forskning om ekonomi i idrottsföreningar En ekonomisk översikt av Sandsbro AIK x.1 Jämförelse över åren x.2 Sektion för sektion x.3 Tillgångar och skulder x.4 Att förstå ekonomi i idrottsföreningar Om intäkter i praktiken Tjäna pengar i kiosken? x.1 Om prissättning i kiosk x.2 Lönsamhet i kiosker? x Sälja lotter x Sponsring och sponsorarbete x Arrangemang x.1 Sandsbrobollen? x.2 Fotbollsmatcher x.3 Loppmarknad Om kommunala bidrag osv Försök till förståelse Berättelsen om fundraisingmodellsprocessen Fas 1 Styrelsen upplever ett växande problem Fas 2 ökad styrelskontroll

3 9.3 Fas 3 Utvecklandet av ny fundraisingmodell Fas 4 Möte med föräldrarna Fas 5 Fullfölja förslaget Fas 6 Ungdomsgruppen tar över förslaget Att förstå förändringsprocessen TILL FF-KAP? Framgångsfaktorer Förändring av fundraisingmodellen som empowerment (demokrati??) En bristande förändringsprocess ur teoretisk synvinkel? Medlemmarna ville inte bli empowrade! Slutsatser och diskussion...85 X Marknadsföra verksamheten Att arbeta med förändring och förnyelse i föreningen Utveckling genom externa projektmedel...88 x.1.1 Studiecirklar Handslaget Nya pengar nytt arbete summering x Utveckling genom gerilla-taktik x Utveckling genom formellt förändringsarbete x Att förstå utvecklingsprocesser i en idrottsförening Ledning i korsdraget mellan professionalisering, kommersialisering och idealitet...96 Förslag till forskning...96 Bilaga Metod m m...98 Bilaga: Uppgifter i Sandsbro AIK Referenser

4 Prolog Solen skiner. Det är tidig höst 2005 och domaren blåser igång matchen. Det är årets derby i Växjö. I alla fall för spelarna, ledarna, funktionärerna och supportrarna i Sandsbro AIK. För första gången i föreningens historia har föreningen hemmaderby mot lokalkonkurrenten Växjö Norra. Det är en händelse som nog ingen i föreningen hade kunnat drömma om, ens så sent som för två år sedan. År 2003 spelade Växjö Norra i Division II Östra Götaland, medan Sandsbro AIK fick kvala sig kvar i Division IV Elit Västra. Sandsbro Tennisklubb bildades 1970 som en utbrytargrupp från Gårdsby IK. I slutet av 1970-talet började man med ungdomsfotboll ändrade man namnet till Sandsbro Allmänna Idrottsklubb. Man spelade på ett parkområde som man efter hand kunde förstora till en 7-mannaplan. Snart vände man sig också till kommunen för att få en 11-mannaplan. Det tog dock fler år och först 1984 blev den färdigställd. Seniorfotbollen startade först i och med säsongen Tillbaka till matchen. Spelet böljar fram och tillbaka, utan att något lag egentligen har övertaget. Stefan Strind i Sandsbro AIK lyckas plötsligt komma före sin back och från höger bryter han in framför målet. Han råkar i skottögonblicket dock sparka i marken med vänstran, så det blir ett lamt skott utan problem för målvakten. Förväntningarna hos hemmapubliken ökar. Kanske finns chansen till en överraskande seger. Bortamatchen på vårsäsongen hade ju trots allt slutat 0-0. Kanske var en del av åskådarna förundrade över denna chans. Vad var det egentligen som hade hänt i Sandsbro AIK? Hur hade man lyckats ta sig så här långt? - Ja, det är väl inga problem om man bara värvar en massa studenter?, kunde någon ha fräst ur sig. Men är det så? Och hade det varit så? Nog hade det kommit många studenter till Växjö i och med högskolans utveckling och påföljande omvandling till universitet Men hade så många studenter kommit till just Sandsbro och var det i så fall den enda eller i alla fall den mest relevanta förklaringen? 4

5 1 Inledning Denna rapport bygger på en drygt femårig ingående deltagande observation av en idrottsförening på breddnivå Sandsbro AIK. Ambitionen är att frammana idéer som gör det möjligt för oss att öka vår förståelse av och för ledning av idrottsföreningar. En av flera utgångspunkter för denna text är de diskussioner som förs kring idrottens allt mer tilltagande professionalisering och kommersialisering (Peterson, 1989; Williams, 1994; Enjolras, 2002; Ferkins et al., 2005; Steen-Johnsen, 2008; Zakus & Skinner, 2008). Med kommersialisering avses traditionellt att idrotten övergår från "bara idrott" till att bli en vara producerad för en särskild marknad och som ett föremål för vinstgivande verksamhet. Med professionalisering brukar avses att idrotten förvandlas från en lek eller hobby till att bli en sysselsättning på del- eller heltid, där resultaten skall omsättas i ekonomiska termer. Det är inte bara utövare som blir professionella. Tränare och ledare kan i allt större utsträckning livnära sig på idrottslig verksamhet. Till detta kommer att många föreningar har anställd personal i roller såsom vaktmästare, kanslipersonal, sportchef och klubbchef. Det börjar växa fram en ny arbetsmarknad och nya yrkesgrupper. Begreppen Sport Management och Sport Manager är bara några uttryck för detta. Professionaliseringen handlar dock också om att verksamheten som sådan behöver bedrivas på ett allt mer professionellt sätt. Det handlar om allt från marknadsföring till ledarrekrytering, organisering av evenemang, IT och avancerad ekonomistyrning. En fotbollsmatch på elitnivå kräver insatser av hundratals personer för att kunna genomföras. Detta ställer nya krav på kompetens. De senaste åren har också utbildningar med inriktning mot en administrativ yrkeskarriär inom sportområdet vuxit fram. Den traditionella diskussion tar ofta sin utgångspunkt i elitidrott, även om dessa utvecklingsprocesser inte ännu kan sägas ha drabbat all elitidrott (Beech & Chadwick, 2004).. Samtidigt är det viktigt att notera att inom 5

6 vissa sporter, som t ex fotboll, har nämnda förändringar spridit sig till breddnivåer. Det är inte ovanligt att fotbollsföreningar som inte ligger högre upp i seriesystemet än division 5 har en omsättning över 1 Mkr. Föreningen i fokus i denna bok, Sandsbro AIK, har passerat 2 Mkr, detta trots att fotbollslaget inte ligger högre än i division 4 1. Hur det kan komma sig är ett av flera teman i boken. Än viktigare är dock att försöka beskriva och analysera hur man i sådana föreningar arbetar med dessa utmaningar. Utvecklingen är inte oproblematisk, särskilt inte då kommersialiserings- och professionaliseringsprocesserna möter den idealitet som svensk föreningsidrott sedan gammalt genomsyras av. Att det pågår professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser är dock en sak, hur idrottsföreningar agerar i dessa processer är en annan. Faktum är att vi vet förhållandevis lite om det senare. En närmare titt på forskningen visar att det över huvudtaget har gjorts mycket lite forskning om hur man organiserar, leder och utvecklar idrottsföreningar. Vad finns det för konkreta frågeställningar som är viktiga? Hur går ledning och styrning till? Hur hanterar man ekonomiska frågor? Hur rekryteras ledare, funktionärer och styrelsepersoner? Hur arbetar man med information? Hur försöker man organisera sin verksamhet? I princip alla slags företagsekonomiska frågor kan ställas. Av någon anledning har tidigare forskning intresserat sig mycket lite för detta område. Det är i sig ett intressant fenomen som föranleder viss reflektion. Varför har företagsekonomer nästan undantagslöst ignorerat idrottsområdet? Eftersom jag själv har en företagsekonomisk skolning ter det sig naturligt att använda det som en utgångspunkt för studien. Förutom en allmän sådan ansats vill jag dessutom specificera ett särskilt intresse. Jag har under lång tid intresserat mig för organisatoriska förändrings- och förnyelseprocesser i 1 Division 4 ska dock egentligen förstås som Division 6. Ordningen ser ut så här: Allsvenskan, Superettan, Division 1, Division 2, Division 3, Division 4, osv. 6

7 olika kontexter. Fallet Sandsbro AIK blir för mig ett sätt att studera dessa processer i en för mig ny kontext idrottsorganisationer. Syfte Utifrån ovanstående inledande beskrivning kan följande breda och tentativa syfte formuleras: Syftet är att öka förståelsen för ledning av ideella idrottsföreningar i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet. Mer specificerat handlar det om frågor som: vad händer i en förening som försöker möta sina problem via en ökad kommersialisering och professionalisering? Vilka spänningar uppstår på praktisk nivå, exempelvis mellan föreningens styrelse och föräldrar när det uppstår behov av att öka intäkterna? Hur hanterar man de utmaningar som uppstår? Syftet är medvetet brett eftersom avsikten är att få en övergripande och bred förståelse för fenomenet i fråga. Ansatsen motiveras av att vi saknar tidigare studier och därför behöver grundläggande beskrivningar och analyser som baseras på faktiskt praktik. Därigenom kan vi identifiera vad som är relevanta frågeställningar. Istället för att utgå från fördefinierade frågor har jag således utgått från det material jag efterhand samlade på mig. Genom dialog med detta växte vissa teman fram och jag tyckte mig se hur vissa frågor väcktes hos mig själv. När jag så vände mig till forskningen kunde jag då ibland se att dessa inte var behandlade, eller behandlade på ett sätt som inte var relevant för mitt fall. Detta sporrade mig att fördjupa mig i vissa av dessa teman, bl a genom kompletterande intervjuer och materialinsamling. Min utgångspunkt är alltså att det vi i första hand behöver, är att vaska fram relevanta frågeställningar. Till detta kommer att avsaknaden av tidigare forskning skapar oklarheter kring vad jag skall relatera mina empiriska observationer till. Jag återkommer till det lite längre fram. Genom att jag tvingas leta efter teoretiska angöringspunkter lite här och var i den 7

8 akademiska världen kan jag ses som en "uppspårare" som "röjer" vägen för kommande forskare. Det blir dock knappast en entydig väg, utan ett antal olika spår som pekar i olika riktningar. Valet av fall innebär dock att studien främst behandlar breddverksamhet eller som det brukar kallas: gräsrotsnivå. Elitnivå berörs bara i samband med generella diskussioner om idrottens utveckling. Motivet till detta är (delvis) att tidigare forskning inom idrottsorganisationer domineras av studier på elitnivå. I fallet tvingas jag också till avgränsningar. Föreningen är en flersektionsförening med boule, fotboll, motion och tennis. Även om jag kommer behandla föreningen som en helhet, betonas fotbollsverksamheten. Detta dels eftersom den utgör 90 % av föreningen, dels eftersom det var i den jag var mest involverad. En ytterligare avgränsning är att jag fokuserar perioden , främst för att det är den tidsperiod jag har mest material från. För att begripliggöra denna period gör jag dock en del nedslag i föreningens historia. xxxledningsbegreppet xxx 8

9 2 Idrotten 2 som praktiskt och vetenskapligt område Idrott (sport) har under århundraden haft många olika betydelser: som en ceremoni, ett sätt att fira, en fysisk aktivitet, en fritidsaktivitet, en upplevelse eller som affärer. Idrott har till och med använts som ett manlighetsprojekt (Ljunggren, 1999). 2.1 Idrottens organisation, siffror och betydelse Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för den svenska idrottsrörelsen. Organisatoriskt ser det ut enligt figur 2.xxx. Figur 2.xxx. Idrottens organisation Under Riksidrottsförbundet finns det idag c:a 70 specialidrottsförbund (SF), t ex Svenska Fotbollförbundet. Dessa SF har i sin tur totalt över föreningar. Samtidigt finns det en annan hierarki med 21 distriktsidrottsförbund (DF) t ex Smålands Idrottsförbund. Dessa är underordnade RF men också överordnade föreningarna i respektive distrikt. Ytterligare en hierarki består av c:a 750 specialdistriktsförbund (SDF) t ex Smålands Fotbollförbund. En fotbollsförening i Växjö är således knuten till 2 Jag kommer använda begreppen idrott och sport som synonymer även om jag är medveten om möjligheten att göra en åtskillnad av dessa. 9

10 Smålands idrottsförbund, Smålands fotbollsförbund, Svenska fotbollförbundet och Riksidrottsförbundet. Vid sidan av RF finns SOK och SISU. SOK står för Sveriges Olympiska Kommitté, vilken har som uppdrag att organisera och genomföra Sveriges deltagande i olympiska spel. SISU står för SISU idrottsutbildarna. De har tre verksamhetsområden: folkbildning genom kursverksamhet runt om i Sverige, bokutgivning (SISU idrottsböcker) samt driften av Bosön Idrottsfolkhögskola. Av Sveriges närmare 7 miljoner invånare mellan 7 och 70 år är nästan hälften med i en idrottsförening 3. Runt två miljoner av dessa är aktiva utövare. Drygt två tredjedelar av pojkarna och varannan flicka i åldrarna 7 till 15 år är med i en idrottsförening. Uppskattningsvis ungdomar idrottar varje dag tävlar på mästerskapsnivå och utgör således eliten ägnar sig åt tävlingsidrott. Drygt har något uppdrag i föreningen såsom ledare, tränare, styrelseledamot eller liknande. Dessa sägs utföra motsvarande heltidsarbeten på ideell basis. Värdet av detta xxxx??14 miljarder?? Flest utövare finns inom fotboll, följt av Gymnastik och Golf. Flest aktiviteter för barn 7 20 år, räknat som redovisade sammankomster har fotboll (knappt aktiviteter), följt av Ridsport (drygt aktiviteter) och innebandy. Idrott är en verksamhet som staten under lång tid varit involverad i. En anledning till det är att idrott anses ha många positiva effekter. Idrott beskrivs ofta som något som är bra för människan. På sin hemsida under rubriken Idrottens samhällsnytta skriver man att ungdomar som idrottar 4 : Mår fysiskt bättre Mår psykiskt bättre Ser mer positivt på livet och framtiden 3 RF Verksamhetsberättelse Idrotten i siffror

11 Stressar mindre Har bättre gemenskap med kamrater Mobbar mindre Röker och dricker mindre alkohol Även om man kan fundera lite på hur stark den vetenskapliga grunden för dessa påstående är, så anknyter det till en lång tradition där man argumenterat för att idrott har positiva effekter för människor vilket i sin tur rättfärdigar att exempelvis stat och kommun satsar pengar på idrott. Idrott har använts och används också som ett medel för staten, exempelvis i syfte att fostra goda medborgare. Förutom positiva effekter utifrån hälsoperspektiv ser många också hur idrottsföreningen och dess verksamhet har (positiva) sociala effekter, bland annat när det gäller att stärka demokratin i samhället och bidra till positiv samhällsutveckling (Sveriges riksidrottsförbund & SISU idrottsutbildarna, 2004)ovegaard. Föreningen ser till att det händer något på orten. Förutom idrottsaktiviteter är det ofta föreningen som arrangerar marknad eller dans. De kan också vara aktiva i samhällsinsatser av typen städa vägkanter, röja upp turistleder, etc. Konkret driver och sköter de anläggningar såsom fotbollsplaner, skidspår, badplatser etc. Föreningens lokal kan fungera som viktig samlingsplats för unga och äldre. Bland annat genom sin politiska neutralitet kan föreningar bli en fristad för människor att mötas oavsett ideologi, etnicitet, sexuell läggning osv. Inte sällan sker lyckad integration av invandrare inom föreningarnas verksamhet. Sammantaget kan detta leda till att orten blir en trevligare plats att bo på. Annorlunda uttryckt så höjs ortens varumärke. Det kan attrahera invånare att flytta dit men också vara det som gör att andra stannar kvar. Därmed kan föreningen för ortens företag och organisationer vara ett rekryteringsargument. En aktiv förening med sportsliga framgångar innebär ofta också en marknadsföring av orten. Genomsnittssvensken blir uppmärksam på orter denne aldrig annars skulle ha uppmärksammat. 11

12 Från varumärke är inte steget långt till diskussioner om idrottens betydelse för ekonomin. Forskare har exempelvis lyft fram att: Idrottsföreningar kan på lokal nivå vara viktig för affärer och företag genom sitt inköpsbehov gällande exempelvis bollar, kläder och resor. Idrottsföreningars verksamhet kan påverka lokal innovationskraft på en ort (Sandström et al., 2008) Anläggningar för fysisk aktivitet kan öka fastighetsvärden (Crompton, 2000; Crompton, 2001) Sportevenemang kan vara bra för ekonomin. (Burgan & Mules, 1992) Mules & faulkner Sport kan stimulera urban utveckling (Jones, 2001; Monclus, 2003; Chapin, 2004) Sportturism och nationella sportframgångar kan nyttjas för att främja export (Gnoth, 2002) Med mera. Flera forskare invänder dock mot en eller flera av dessa positiva effekter och hävdar att det inte finns fog för att staten ska stödja idrotten ekonomiskt 5. Exempelvis finns det studier av effekterna av att den offentliga sektorn involverar sig i stöd av arenor (Siegfried & Zimbalist, 2000). Behrenz (2009) argumenterar dock för att vi vet för lite om de samhällsekonomiska effekterna för att kunna fastställa för- och nackdelar. Hans egen studie indikerar att elitidrott i en stad verkar samvariera med en positiv befolkningsutveckling. Det vill säga, på sikt växer staden, vilket tolkas positivt ur ekonomiskt perspektiv. 5 Se exempelvis Hudson (Hudson, 1999), Baade (Baade & Dye, 1990). 12

13 2.2 En allt mer professionaliserad och kommersialierad idrott? Utvecklingen inom svensk idrott brukar beskrivas som en utveckling där idrotten blivit allt allvarligare (Peterson, 2002). Ett annat sätt att uttrycka det är att idrotten har blivit både mer kommersialiserad och professionaliserad 6. Idrotten är inte längre bara lek utan något mycket mer viktigare och också med många fler dimensioner än tidigare. Innan vi går vidare bör vi dock ta med oss reflektionen att det är mycket tveksamt om idrotten i ett historiskt perspektiv ska förstås som något som övergått från lek till allvar. Snarare kan nog tala om ett flertal förändringar både fram och bak mellan nivåer av lek och allvar. Idrott har periodvis och i olika delar av världen intimt förknippats med allt från kring till vardaglig uppfostran vad gäller moral och fysik (ref?xxx). Den tidiga Linggymnastiken och andan som omgärdade denna idrott hade ett uttalat syfte att stärka kropp och själ (refxxx hjälp, Stark). Här var det inte tal om att leka. Då denna text inte har som huvudsyfte att djuplodande diskutera just dessa iakttagelser, lämnas de framöver utanför denna text. Istället riktas fokus mot en beskrivning av en utveckling som flera forskare menar är rimlig och kanske viktigast användbar för att förstå de utmaningar som dagens idrottsföreningar möter. Med kommersialisera avses att göra något till föremål för vinstgivande verksamhet. Intressant nog kommenterar Nationalencyklopedin att det ofta används i nedsättande syfte. Det anses vara dåligt eller fult att kommersialisera. Utan att fördjupa oss i detta nöjer jag mig med att säga att utgångspunkten för denna text inte är att kommersialisering i sig är något negativt eller ont. Allt har goda och dåliga sidor. Ett problem med den nyss nämnda definitionen, att kommersialisering innebär att göra något till föremål för vinstgivande verksamhet, är att det är mycket oklart vem som gör vad till vinstgivande verksamhet och om det verkligen är någon vinst inkopplad här. 6 För fler diskussioner om detta i svensk kontext, se Lindfelt (Lindfelt, 2007), för internationell kontext, se XXX 13

14 Låt oss dock börja med grundtankarna. Peterson (Peterson, 2002) skiljer på bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärdet finns oavsett om någon är beredd att betala för den eller inte. Kommersiell idrott bygger däremot på bytesvärdesprincipen. Den köps och säljs på en marknad, där olika kommersiella intressen påverkar verksamheten till innehåll och form. Ett exempel är att sponsorer vill synas på tränings- och tävlingskläder. Det leder till att vi inte ser en ren tröja, utan matas med företagsnamn när vi ser idrott, antingen på TV eller i det verkliga livet. Ett mer påtagligt inflytande uppstår när tävlingen (matchen) stoppas eller får en längre paus än vad som är nödvändigt för att man ska visa reklam. Ytterligare ett är att en serieomgång sprids ut under veckan för att möjliggöra fler TVsändningar, vilka TV-bolagen i sin tur tar betalt för. Något romantiserat leder detta till en bild av en icke-kommersialiserad som utförs för sin egen och ärans skull och en kommersialiserad idrott där utförandet är kopplat till att det finns de som betalar för att få se den och att de finns de vars ekonomiska verksamhet beror på utförandet. Med de senare avses exempelvis sponsorer som betalar stora pengar för att få synas på rätt sätt vid rätt idrottsevenemang. Så här långt verkar det vara möjligt att frammana någorlunda tydliga bilder av vad som menas med kommersialisering. Det blir dock rätt fort mer komplicerat. Ett exempel på detta är när Peterson som en milstolpe för kommersialiseringsprocessen i Sverige lyfter fram beslutet vid Riksidrottsstämman 1999, där man godkände tävlingsinriktad elitidrottsverksamhet i bolagsform. Detta året bildades AIK Fotboll. Peterson påstår att detta gör saken klar: de säljer idrott för att tjäna pengar (Peterson, 2002, sid. 397). En summering av årets resultat för åren visar dock att bolaget gått med förlust som totalt uppgår till över 10 miljoner. Örgryte Fotboll AB har under samma period ackumulerade förluster motsvarande 44 miljoner. Även om det finns undantag verkar det mest klara vara att många elitklubbar, både i Sverige och utomlands går med stora underskott. I Skottland och England har ett antal klubbar hamnat under tvångsförvaltning eller det som i dessa länder kallas in 14

15 administration. Under perioden drabbade detta 22 Engelska ligaklubbar, eller ungefär 25 % av totala antalet klubbar (Babatunde et al., 2006). Fler än så har varit inblandade i situationen där de varit näst intill konkursmässiga (Beech et al., 2010). Hur det kan komma sig att AIK Fotboll, liksom flera andra idrottsbolag kan överleva är en fråga för en annan text. Det centrala är att detta kraftigt ifrågasätter påståendet att bara för att man bedriver idrott i bolagsform är syftet med verksamheten vinst. Det finns flera mycket mer vardagliga syften, som exempelvis att kunna göra avdrag för moms (vilket idrottsföreningar inte får) och möjligheten till avdrag för vissa andra kostnader. Att likställa användandet av aktiebolag med kommersialisering håller alltså inte vid en närmare analys. De som gör detta likställande verkar göra det främst för att det känns rätt, inte för att det finns någon större teoretisk eller empirisk grund. Kanske är det mer användbart att nöja sig med att konstatera att pengar blivit en allt viktigare del av idrotten. Utan att kunna belägga det med säkra generella siffror finns det flera indikationer på att det blivit dyrare att bedriva idrott 7. Anläggningar, kläder, utrustning och tränare kostar mer idag. Medlems- och träningsavgifter har i nominella belopp ökat. Många företag ser idag stora möjligheter att sälja sina produkter och tjänster genom idrotten. De är därför beredda att betala aktiva, föreningar, förbund och arrangörer för att få synas i samband med idrotten. Idrottsföreningarna själva anger också att pengar numera är den frågan viktigaste på dagordningen (Sveriges riksidrottsförbund, 2005). Och även i de mest gräsrotsaktiga idrottsevenemangen, som en amatörtävling i bordtennis eller en fotbollsmatch i division sex, uppmanas åskådarna/besökarna att besöka kiosken och konsumera. Det är inte ovanligt att dessa också får både en och två frågor om att köpa lotter. I denna text är det främst på detta sätt jag vill förstå kommersialiseringen av idrotten: att pengar blivit allt mer framträdande. 7 xxxdet finns dock en del jämförelserxxx 15

16 xxxmåhända är det detta som forskare avser med uttrycket idrottens kapitalisering (Lindfelt, 2007)XXX(mkt oklart i hans text). Kommersialiseringsprocessen kopplas nästan alltid samman med en professionaliseringsprocess. Med det senare avses flera saker. En är att allt fler, aktiva, ledare, funktionärer och andra kan livnära sig på idrotten. Det har vuxit fram en arbetsmarknad och därtill hörande utbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Yrkesrollen sport manager och begreppet sport management är uttryck för detta. Föreningar, inte bara på elitnivå, kan idag ha kanslipersonal, klubbdirektörer och tränare anställda på halvoch heltid. Delvis har detta underlättats av amatörreglernas avskaffande 1967 och de samma år beslutade reformerna på bidragsområdet (VILKA VAR DET? Hur underlättade dessa?). Professionaliseringen handlar också om ökad kompetens inom alla idrottens områden, från det aktiva utövandet till ledandet av idrottsföreningen. Kraven kommer både inifrån och utifrån, från aktiva, medlemmar, tränare, ledare, åskådare med flera (Hoye & Cuskelly, 2007). Lite motsägelsefullt är att den ökade kompetensen behövs och förekommer både i avlönad och oavlönad form. Det väsentliga för denna text är inte i vilken form den förekommer utan att den ställer nya krav på föreningen. Det kan innebära krav på att dra in nya intäkter men också på en förändrad organisation och en förändrad ledning av föreningen. Sammanfattningsvis, det jag vill lyfta fram av betydelse för den fortsatta texten är att det är användbart att föreställa sig att centrala utmaningar för svenska idrottsföreningar är att hantera (krav på) både pengar och kompetens i omfattning och på sätt som de inte tidigare hanterat. Dessa krav påverkar idrotter och föreningar olika (Beech & Chadwick, 2004). Det är stor skillnad på exempelvis fotboll och bågskytte vad gäller hur långt kommersialiserings- och professionaliseringsprocesserna kommit. Lindfelt (Lindfelt, 2007) gör en poäng av att skilja på utövar-elitidrott, åskådar-elitidrott och professionsidrott. Med den första avses idrott som är på elitnivå med hög grad av kompetens. Med den andra adderas också ett 16

17 stort åskådarintresse. Med den tredje adderas ännu mera pengar och vi hittar här aktiva som uppnår megastjärna-status. Än mer precist definierar han professionsidrott enligt följande: Med professionsidrotter avser jag sådana former av elitidrott som har en mycket stabil massmedial förankring, sponsoravtal som garanterar stort inkomstflöde och stora åskådarsiffror i regelbundna tävlingsformer som möjliggör en så ekonomiskt bärkraftig verksamhet att antalet professionella utövare klart överstiger antalet utövare som konkurrerar på den högsta internationella nivån. (Lindfelt, 2007, sid. 46) Så definierat är det få idrotter som egentligen är professionsidrotter. Lindfelt själv lyfter fram fotboll, ishockey, basket, volleyboll och golf. I dessa kan majoriteten av utövare på elitnivå livnära sig på idrotten. Många fler gör dock vad de kan för att också kunna det. Det är rimligt att tänka sig att en förutsättning för att så ska ske är ett bättre sport management. 2.3 Vad är sport management? Om vi vill förstå mer om ledning av idrottsföreningar behöver vi skapa oss en "karta" över vilken kunskap som redan finns att tillgå. Ett sätt att börja göra det är att koppla an till begreppet Sport Management och hur detta kan definieras. Som med de flesta begrepp är det svårt att hitta tydliga och otvetydiga definitioner av Sport management (SM). Uttrycken består av orden sport och management och utgångspunkt är att säga att SM handlar om management av sport. I så fall inkluderas inte bara idrottsföreningar utan också organisationer på övergripande nivå, såsom specialidrottsförbund och riksidrottsförbund. Kvarstår gör ordet management, vilket har definierats på många olika sätt genom åren. Ett sätt är att utgå från vad managers gör, men även det kan beskrivas på många olika sätt (Whitley, 1984). En tidig definition av Gulick (Gulick, 1937) inkluderar åtta olika aktiviteter, medan det i nutid är vanligt att tala om fyra: planering, organisering, vägledning och kontroll (ref?xxx). Dessa ger på övergripande nivå en viss vägledning om vad sport management 17

18 handlar om. Samtidigt kan vi notera att både managementforskningen och managementutbildningen inte är indelad utifrån dessa aktiviteter, utan följer andra indelningar. Bland annat föreslås att sport management förutom organisering och ledarskap också inkluderar marknadsföring, ekonomi, juridik(olson & Sund, 2002; Broberg, 2004). Det är därför inte lätt att komma fram till en heltäckande och relevant modell över vad sport management omfattar och som gör det möjligt för oss att kategorisera både praktiskt och vetenskaplig kunskap. Jag kommer dock göra ett försök att skapa en sådan modell. xxx xxx Hoye SM-boken som säger vad mgmt-funktionen gör, men som missar det mer konkreta, operativa. SE not i boken sid 43. Figur 2.xxx 18

19 2.4 Det speciella med sport Inom fältet diskuteras då och då vad som är speciellt med sport management jämfört med management i allmänhet? Finns det så att säga specifik teori för sport-området (Chalip, 2006)? Det hävdas att för att det måste finnas något unikt då det annars inte finns någon anledning att bygga upp ett särskilt område. Forskarna är dock delade. En del hävdar att framför allt elitföreningar kan och ska ledas på samma sätt som traditionella företag. Det behövs ingen särskild teori för detta. Stewart and Smith (Stewart & Smith Aaron, 1999) invänder mot detta och lyfter fram vad de anser vara viktiga skillnader mellan sport och företag. En skillnad sägs vara hur man i företag respektive idrott mäter framgång (resultat). I företag fastslår man att det övergripande syftet alltid är vinst i form av pengar. Går man med överskott är man framgångsrikt. En idrottsförening som ger ekonomiskt överskott anses däremot vara misslyckad om laget/atleterna presterar dåligt. Invändningen här är att även om det på ytan låter logiskt är det en grov förenkling som varken teoretiskt eller empiriskt håller särskilt väl. För det första kan ett företag med ekonomiskt överskott samtidigt utsätta miljö och människor för så mycket negativ åverkan att det inte anses framgångsrikt inte ens ur ägarnas synvinkel. Omvänt är det faktiskt fullt möjligt att framhålla en idrottsförening som framgångsrik även om prestationerna inte är de allra bästa. Det finns exempelvis fotbollsklubbar i England som aldrig lyckas vara med i kampen om att vinna högsta ligan. Däremot har de en under många år haft en god ekonomi (Szymanski?xxx). Förutom förekomsten av balanserade styrkort, vilket betonar vikten av andra mål än de ekonomiska, visar också entreprenörskapsforskningen att det viktigaste för många entreprenörer inte är ekonomisk vinst, utan möjligheten att få fortsätta skapa nya spännande produkter/tjänster (refxxx). En andra skillnad handlar om konkurrensbalans. I företagsvärlden kan det vara eftersträvansvärt om alla konkurrenter försvinner och det blir ett företag ensamt kvar. I sportens värld krävs det alltid konkurrenter. Utan sådana blir det i de flesta sporter dock inte alla helt ointressant. Därför 19

20 måste man samverka för att skapa vissa regler, t ex om hur man ska mötas i seriesystemen. I flera sporter diskuterar man också vikten av att det är viss balans mellan konkurrenterna. Det får inte bli för stort gap mellan de bästa och de sämsta i en serie. I slutändan sker samverkan för att skapa en attraktiv sportupplevelse för konsumenten (Arnold & Stewart, 1986). Detta kännetecken är svårt att ifrågasätta, även om det är möjligt att tänka sig att även i företagens värld är det nödvändigt med (viss) konkurrens. Man kan här föra fram att det finns EU-regler som kan förhindra ett företags uppköp av ett annat företag om det skulle innebära att de blir för stora och därmed dominera marknaden för mycket. Således kan man spåra ett visst behov av en slags konkurrensbalans även i företagsvärlden. Stewart & Smith hävdar också att den stora samverkan som deltagarna i en tävling/serie måste göra för att tävlingen ska kunna genomföras, skiljer sig från företagsvärlden, där konkurrensbeteende alltid har företräde. Detta är enligt min mening en ytlig beskrivning som förbiser att det i många branscher sker mycket samverkan kring exempelvis standarder (t ex ITbranschen), lobbying gentemot beslutsfattare, teknikutveckling, osv. Det kanske mest uppenbara är när företag går samman i karteller för att hålla uppe priser eller dela upp marknader. Omvänt finns det i idrottsvärlden stor konkurrens även utanför arenan. Exempelvis konkurrerar man om hur intäkterna för sändningsrättigheter ska fördelas (lika, efter placering i ligan, eller efter något annat system). Den tredje skillnaden som Stewart & Smith tar upp handlar om att produkten i sportens värld har varierande kvalitet. Det är till och med så att det delvis är så att det är osäkerheten kring slutresultatet som gör sport så spännande (Cairns et al., 1986). Men även om vi vet att det ena laget kommer vinna, så kan det ske på flera olika sätt: bländande spel och vinst med 5-0 samt dåligt spel och vinst med 1-0 är bara två exempel. Även om den grundläggande osäkerheten vem vinner? kan vara svår att se i företagsvärlden är det ingen tvekan om att kvalitén vad gäller tjänster kan variera i stor utsträckning. Det är inte ovanligt att leverantörer av fastighetsservice har problem med att över tid leverera en service som inte 20

Working Paper. Området Sport Management: möjligheter för företagsekonomisk

Working Paper. Området Sport Management: möjligheter för företagsekonomisk Working Paper Området Sport Management: möjligheter för företagsekonomisk forskning Författare: Magnus Forslund Magnus.forslund@lnu.se April, 2011 Abstract Miljoner människor är varje dag involverade i

Läs mer

Bilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född?

Bilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född? Bilaga Frågebatteri 1. Är du kassör i din förening? Ja 2. Är du Man Kvinna 3. Vilket år är du född? 4. Vad av nedanstående stämmer bäst för dig? Jag arbetar/har arbetat professionellt som redovisningsekonom

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Måldokument Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Vision Bli hela Falkenbergs förening. Vara alla falkenbergares stolthet. Ge Falkenberg såväl elitfotboll på nationell toppnivå som en

Läs mer

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson Brukskultur Åtvidaberg 2002 ÅFF, Åtvidaberg och Facit Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi? Vilka är vi? Jag kommer att använda Gotland som exempel ibland Gotland har» 179 startande på DM lång distans (2 %)» 186 på Sverigelistan 16 år och äldre (1 %)» 0,3 % av Gotlänningarna finns på Sverigelistan»

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Västgötafotbollen fotboll för alla VFF 2015 utg. 1 Sida 1 Bättre och mer utvecklande spel Fortsatt utbildning Inriktning mot seniorfotboll

Läs mer

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T MÅLDOKUMENTET Ishockeyn Vill SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen INNEHÅLL Sid 3 Sid 4 Presentation Ishockey för barn Ishockey för ungdom Ishockey för juniorer Sid 5 Sid 6 Ishockey

Läs mer

KFUK-KFUMs idrottsförbund. Idé och verksamhet. Idrottsförbund FYSISK AKTIVITET ÖKAD KUNSKAP IDROTT MED KVALITET

KFUK-KFUMs idrottsförbund. Idé och verksamhet. Idrottsförbund FYSISK AKTIVITET ÖKAD KUNSKAP IDROTT MED KVALITET KFUK-KFUMs idrottsförbund Idé och verksamhet Idrottsförbund FYSISK AKTIVITET ÖKAD KUNSKAP IDROTT MED KVALITET det här står vi för Alla duger alla får vara med Hos oss gör vi inte skillnad på folk och folk.

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen.

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Inledning För Svenska Spel är idrottens utveckling en hjärtefråga.

Läs mer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer 1 (4) Policy Sponsring en del av s marknadsföring Uppvaktning vid framgångsrika prestationer Antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2010 att gälla fr.om. 1 januari 2011 Ansvarig för att dokumentet

Läs mer

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16 1 DE Hockey Stocksunds IF Säsongen 2005-2006, BJ och U16 2 Ishockey i Danderyd Sedan mitten på 1940-talet har det spelats ishockey i Danderyd. Först ut på isen var Enebybergs IF, tätt följd av Danderyds

Läs mer

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport Den 8 oktober beslutade styrelsen

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

FC Andrea Doria. Sponsorpaket

FC Andrea Doria. Sponsorpaket FC Andrea Doria Sponsorpaket FC Andrea Doria i korthet Om föreningen Andrea Doria grundades under våren 2007 av Per-Jarle Heggelund, en norsk C More-kommentator med stor passion för italiensk fotboll Namnet

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Fotbollsglädje. En satsning på Barnfotbollen. Framtaget av en grupp bestående av föräldrar och ledare i samarbete med:

Fotbollsglädje. En satsning på Barnfotbollen. Framtaget av en grupp bestående av föräldrar och ledare i samarbete med: Fotbollsglädje En satsning på Barnfotbollen Framtaget av en grupp bestående av föräldrar och ledare i samarbete med: Kontaktperson på Upplands FF: Chasmine Wahlberg 018-27 70 51 chasmine.wahlberg@upplandsff.c.se

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Remissvar på Ds 2013:24 Ersättning för polisbevakning

Remissvar på Ds 2013:24 Ersättning för polisbevakning Solna, 2013-06- 18 Regeringskansliet Justietiedepartementet Remissvar på Ds 2013:24 Ersättning för polisbevakning Inledning AIK Fotboll får härmed avge följande remissvar på rubricerad utredning. AIK Fotboll

Läs mer

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Verksamhetsplan Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014 Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Södermanlands Handikappidrottsförbund är Svenska Handikappidrottsförbundets

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

Motion 1: Organisation

Motion 1: Organisation Motion 1: Organisation Förslag till beslut, att styrelsen tar fram en organisationsstruktur där roller, ansvarsområden, arbetsuppgifter i föreningen klargörs. Styrelsens roller, ansvarsområden, arbetsuppgifter

Läs mer

EXAMINATIONSARBETE ETU

EXAMINATIONSARBETE ETU Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012 LEIF STRÖMBERG EXAMINATIONSARBETE ETU ISHOCKEY COACHEN OCH MEDIA Handledare: Göran Pegenius INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida nr 1 Inledning 3 2 Bakgrund 3 3 Sammanfattning

Läs mer

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta.

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Martin Lindqvist Ordförande Hilti Brazilian Jiu- Jitsu Klubb Mob. 0704216128 E- post: martin@glykol.com Peder

Läs mer

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Sport management i Sverige - utbildning och forskning Sport management i Sverige - utbildning och forskning Idræt mellem forening og forretning Sportsmanagement i fremtidens danske idrætssektor Aalborg, 18.09.2012 PG Fahlström Linnéuniversitetet, Växjö pergoran.fahlstrom@lnu.se

Läs mer

Program. Innehållsförteckning. Inledning. 2009-03-24 sid 1(7) Version 0.0. Nyköpings Frisksportklubb Program och Policy för verksamheten.

Program. Innehållsförteckning. Inledning. 2009-03-24 sid 1(7) Version 0.0. Nyköpings Frisksportklubb Program och Policy för verksamheten. 2009-03-24 sid 1(7) Innehållsförteckning Program... 1 Inledning... 1 Frisksportrörelsens idé...2 Klubbens program...2 Rörelse och motion... 2...2...3 Alkohol tobak droger doping... 3...3...3...4 Etik och

Läs mer

Röda tråden. - så fungerar vår förening

Röda tråden. - så fungerar vår förening Röda tråden - så fungerar vår förening K FUM Örebro Basket 1 Inledning Röda tråden är en vägledning för alla i vår förening och handlar om hur vi vill att vår barn- och ungdomsverksamhet ska bedrivas.

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK RUJK 2015 Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK Ungdomskommitténs aktiviteter under årsmötet Lördag Presentation av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 9-mannafotboll

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 9-mannafotboll Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 9-mannafotboll Västgötafotbollen fotboll för alla VFF 2014 utg. 1 Sida 1 Lagom stor plan Lagom många spelare Bättre och mer utvecklande spel Spela,

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 2. organisation, ekonomi, marknadsföring, juridik

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 2. organisation, ekonomi, marknadsföring, juridik utmärkt förening i haninge, steg 2 organisation, ekonomi, marknadsföring, juridik K alitet lönar sig! vad är utmärkt förening? Utmärkt förening är en kvalitetssäkring av föreningar i Haninge kommun som

Läs mer

Träningslära. De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år

Träningslära. De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år Sätt leken i centrum! Att göra träningen rolig och lekbetonad är det viktigaste när det handlar om att träna barn och ungdomar eftersom lek i olika

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Din karriär inom idrotten börjar nu! Plugga och bo på Bosön - idrottens viktigaste

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Artikel i Svenska Dagbladet, Av Henrik Ennart, Tor 2 Juli, 2015, 07.24 En unik satsning på mental träning bäddade för de heroiska insatser som gav EMguld. U21-laget

Läs mer

Det är inget nytt för oss.

Det är inget nytt för oss. NATIONAL SPORTEN 1 miljon svenskar missar Nyheterna varje dag. Det är inget nytt för oss. Varje dag spelas det 1.266 fotbollsmatcher i Sverige. Visst är det så att tanken svindlar. På ett år blir det 462.000

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund

Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund Handledare: Johan Andersson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Sammanfattning Steget från div 1 till elitspelare

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

SKÄL ATT BLI EN PARTNER TILL OSS

SKÄL ATT BLI EN PARTNER TILL OSS DET FINNS FLER ÄN SKÄL ATT BLI EN PARTNER TILL OSS GLÄDJE DET FINNS FLER ÄN HÄLSA SOCIALT RELATIONER FRIHET TÄVLING UPPMUNTRANDE EVENEMANG HULIGANFRITT NATUR ELIT OLYMPISK MORAL DROGFRITT GENERATIONER

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

LEDARSKAP UNDER TIME OUT

LEDARSKAP UNDER TIME OUT Svenska Ishockeyförbundet Eltkurs LEDARSKAP UNDER TIME OUT AV: Erik Vikström Handledare: Thomas Gradin Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning sid 3 2. Bakgrund sid 4 3. Syfte och frågeställning

Läs mer

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

Fakta och praktisk info Plats: Tid: Pris 1: Pris 2: I priset ingår: InneBAndyKonvenT 2010 16 1 7 april Boende Anmälan och betalning

Fakta och praktisk info Plats: Tid: Pris 1: Pris 2: I priset ingår: InneBAndyKonvenT 2010 16 1 7 april Boende Anmälan och betalning innebandykonvent 2010 16 17 april Bäst även utanför plan bli en attraktiv samarbetspartner Svenska Innebandyförbundet har glädjen att traditionsenligt bjuda in till vårt konvent i samband med SM-finalerna

Läs mer

Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK

Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK 1. Förord: En grundförutsättning för all verksamhet är att alla vet hur den fungerar, vem som gör vad och vilka riktlinjer som gäller. Styrelsen har tillsammans med

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2014-2015 1 2 Dalarnas Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna gemensam verksamhetsinriktning 2014-2015 Sidan Dalaidrottens verksamhetsidé 4 Vi utvecklar idrotten i Dalarna 4 Dalaidrottens

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Plan infrastrukturutveckling för fotboll i Piteå Kommun

Plan infrastrukturutveckling för fotboll i Piteå Kommun Plan infrastrukturutveckling för fotboll i Piteå Kommun Del i Piteå Kommuns avsiktsförklaring 43 000 invånare 2020 Tillsammans kan pitebor, näringsliv, föreningsliv, aktörer och kommunen utveckla Piteå

Läs mer

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 2. organisation, ekonomi, marknadsföring, juridik

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 2. organisation, ekonomi, marknadsföring, juridik utmärkt förening i haninge, steg 2 organisation, ekonomi, marknadsföring, juridik K alitet lönar sig! vad är utmärkt förening? Utmärkt förening är en kvalitetssäkring av föreningar i Haninge kommun som

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se)

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se) Nyhetsbrev nr 2: 28 maj 2015 Att studera socialt entreprenörskap medför att vi som forskare blir en del av någon annans entreprenörskap. De sociala entreprenörerna berättar om problem i samhället och om

Läs mer

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap Röbäcks IF Reklam & sponsorskap Erbjudande: 1. Reklamskylt på sarg, plats på Röbäcks IF hemsida ingår *: 5000kr/2år Tillkommer skyltkostnad och reklamskatt 8% 2. Reklamskylt i hallen, plats på Röbäcks

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Sporten Herrar A - Översikt

Sporten Herrar A - Översikt Sporten Herrar A - Översikt Mål och vision Sportens ambition är att långsiktigt prestera bättre sportsliga resultat per satsad krona än våra huvudkonkurrenter (de allsvenska storstadsklubbarna). Vårt mål

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Kenneth. Kista. Bo Bjunér, Förhinder. Gruppen. att föredra. bild.

Kenneth. Kista. Bo Bjunér, Förhinder. Gruppen. att föredra. bild. Deltagare Magnus Fantenberg, Badminton Sweden Kia Altemark, Badminton Sweden Kenneth Nordh, Badminton Sweden Jan Samuelsson, Badminton Sweden Jens Grill, Badmintonn Sweden Jon Norrgren, den unga generationen

Läs mer