Ledning av idrottsföreningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledning av idrottsföreningar"

Transkript

1 Ledning av idrottsföreningar Fallet Sandsbro AIK Magnus Forslund Version Arbete pågår. Citera ej utan kontakt med författaren. Kommentarer till läsare: Detta är en råversion av en rapport från ett pågående forskningsprojekt. Det är många delar som är ofärdiga och det finns brister och ofärdigheter kring språk, layout, numreringen m m. Jag ber om överseende för detta. Preliminärt skall det färdiga resultatet vara en monografi närmare 200 sid. Av er läsare önskar jag följande: Främst, synpunkter på kap 1-4, vilket är inledningen/plattformen för resten. Sedan, synpunkter på de kapitel som är på gång : kap kap 7 kap Här kan ni gärna läsa mer flyktigt, skumma igenom. Övergripande fråga: hur funkar detta? Jag är medveten om att jag inte på något tydligt sätt hanterat Ledning. Detta ska göras. Med önskan om nyfiken läsning. 1

2 Prolog Inledning Idrotten som praktiskt och vetenskapligt område Idrottens organisation, siffror och betydelse En allt mer professionaliserad och kommersialierad idrott? Vad är sport management? Det speciella med sport Tidigare Forskning om Sport Management Internationell forskning Svensk forskning Att studera Sport Management Avslutande kommentar Ett möte som blir till en studie Några historiska noteringar Om organisation och organisering Tidigare forskning om organisation En första beskrivning Förändring av organisationsstrukturen Klubben växer Organisation i praktiken: att få lite ordning på saker och ting (organisering ) Om det här med volontärer Nätverkande x Att förstå organisation och organisering i idrottsföreningar Ekonomin i föreningen Forskning om ekonomi i idrottsföreningar En ekonomisk översikt av Sandsbro AIK x.1 Jämförelse över åren x.2 Sektion för sektion x.3 Tillgångar och skulder x.4 Att förstå ekonomi i idrottsföreningar Om intäkter i praktiken Tjäna pengar i kiosken? x.1 Om prissättning i kiosk x.2 Lönsamhet i kiosker? x Sälja lotter x Sponsring och sponsorarbete x Arrangemang x.1 Sandsbrobollen? x.2 Fotbollsmatcher x.3 Loppmarknad Om kommunala bidrag osv Försök till förståelse Berättelsen om fundraisingmodellsprocessen Fas 1 Styrelsen upplever ett växande problem Fas 2 ökad styrelskontroll

3 9.3 Fas 3 Utvecklandet av ny fundraisingmodell Fas 4 Möte med föräldrarna Fas 5 Fullfölja förslaget Fas 6 Ungdomsgruppen tar över förslaget Att förstå förändringsprocessen TILL FF-KAP? Framgångsfaktorer Förändring av fundraisingmodellen som empowerment (demokrati??) En bristande förändringsprocess ur teoretisk synvinkel? Medlemmarna ville inte bli empowrade! Slutsatser och diskussion...85 X Marknadsföra verksamheten Att arbeta med förändring och förnyelse i föreningen Utveckling genom externa projektmedel...88 x.1.1 Studiecirklar Handslaget Nya pengar nytt arbete summering x Utveckling genom gerilla-taktik x Utveckling genom formellt förändringsarbete x Att förstå utvecklingsprocesser i en idrottsförening Ledning i korsdraget mellan professionalisering, kommersialisering och idealitet...96 Förslag till forskning...96 Bilaga Metod m m...98 Bilaga: Uppgifter i Sandsbro AIK Referenser

4 Prolog Solen skiner. Det är tidig höst 2005 och domaren blåser igång matchen. Det är årets derby i Växjö. I alla fall för spelarna, ledarna, funktionärerna och supportrarna i Sandsbro AIK. För första gången i föreningens historia har föreningen hemmaderby mot lokalkonkurrenten Växjö Norra. Det är en händelse som nog ingen i föreningen hade kunnat drömma om, ens så sent som för två år sedan. År 2003 spelade Växjö Norra i Division II Östra Götaland, medan Sandsbro AIK fick kvala sig kvar i Division IV Elit Västra. Sandsbro Tennisklubb bildades 1970 som en utbrytargrupp från Gårdsby IK. I slutet av 1970-talet började man med ungdomsfotboll ändrade man namnet till Sandsbro Allmänna Idrottsklubb. Man spelade på ett parkområde som man efter hand kunde förstora till en 7-mannaplan. Snart vände man sig också till kommunen för att få en 11-mannaplan. Det tog dock fler år och först 1984 blev den färdigställd. Seniorfotbollen startade först i och med säsongen Tillbaka till matchen. Spelet böljar fram och tillbaka, utan att något lag egentligen har övertaget. Stefan Strind i Sandsbro AIK lyckas plötsligt komma före sin back och från höger bryter han in framför målet. Han råkar i skottögonblicket dock sparka i marken med vänstran, så det blir ett lamt skott utan problem för målvakten. Förväntningarna hos hemmapubliken ökar. Kanske finns chansen till en överraskande seger. Bortamatchen på vårsäsongen hade ju trots allt slutat 0-0. Kanske var en del av åskådarna förundrade över denna chans. Vad var det egentligen som hade hänt i Sandsbro AIK? Hur hade man lyckats ta sig så här långt? - Ja, det är väl inga problem om man bara värvar en massa studenter?, kunde någon ha fräst ur sig. Men är det så? Och hade det varit så? Nog hade det kommit många studenter till Växjö i och med högskolans utveckling och påföljande omvandling till universitet Men hade så många studenter kommit till just Sandsbro och var det i så fall den enda eller i alla fall den mest relevanta förklaringen? 4

5 1 Inledning Denna rapport bygger på en drygt femårig ingående deltagande observation av en idrottsförening på breddnivå Sandsbro AIK. Ambitionen är att frammana idéer som gör det möjligt för oss att öka vår förståelse av och för ledning av idrottsföreningar. En av flera utgångspunkter för denna text är de diskussioner som förs kring idrottens allt mer tilltagande professionalisering och kommersialisering (Peterson, 1989; Williams, 1994; Enjolras, 2002; Ferkins et al., 2005; Steen-Johnsen, 2008; Zakus & Skinner, 2008). Med kommersialisering avses traditionellt att idrotten övergår från "bara idrott" till att bli en vara producerad för en särskild marknad och som ett föremål för vinstgivande verksamhet. Med professionalisering brukar avses att idrotten förvandlas från en lek eller hobby till att bli en sysselsättning på del- eller heltid, där resultaten skall omsättas i ekonomiska termer. Det är inte bara utövare som blir professionella. Tränare och ledare kan i allt större utsträckning livnära sig på idrottslig verksamhet. Till detta kommer att många föreningar har anställd personal i roller såsom vaktmästare, kanslipersonal, sportchef och klubbchef. Det börjar växa fram en ny arbetsmarknad och nya yrkesgrupper. Begreppen Sport Management och Sport Manager är bara några uttryck för detta. Professionaliseringen handlar dock också om att verksamheten som sådan behöver bedrivas på ett allt mer professionellt sätt. Det handlar om allt från marknadsföring till ledarrekrytering, organisering av evenemang, IT och avancerad ekonomistyrning. En fotbollsmatch på elitnivå kräver insatser av hundratals personer för att kunna genomföras. Detta ställer nya krav på kompetens. De senaste åren har också utbildningar med inriktning mot en administrativ yrkeskarriär inom sportområdet vuxit fram. Den traditionella diskussion tar ofta sin utgångspunkt i elitidrott, även om dessa utvecklingsprocesser inte ännu kan sägas ha drabbat all elitidrott (Beech & Chadwick, 2004).. Samtidigt är det viktigt att notera att inom 5

6 vissa sporter, som t ex fotboll, har nämnda förändringar spridit sig till breddnivåer. Det är inte ovanligt att fotbollsföreningar som inte ligger högre upp i seriesystemet än division 5 har en omsättning över 1 Mkr. Föreningen i fokus i denna bok, Sandsbro AIK, har passerat 2 Mkr, detta trots att fotbollslaget inte ligger högre än i division 4 1. Hur det kan komma sig är ett av flera teman i boken. Än viktigare är dock att försöka beskriva och analysera hur man i sådana föreningar arbetar med dessa utmaningar. Utvecklingen är inte oproblematisk, särskilt inte då kommersialiserings- och professionaliseringsprocesserna möter den idealitet som svensk föreningsidrott sedan gammalt genomsyras av. Att det pågår professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser är dock en sak, hur idrottsföreningar agerar i dessa processer är en annan. Faktum är att vi vet förhållandevis lite om det senare. En närmare titt på forskningen visar att det över huvudtaget har gjorts mycket lite forskning om hur man organiserar, leder och utvecklar idrottsföreningar. Vad finns det för konkreta frågeställningar som är viktiga? Hur går ledning och styrning till? Hur hanterar man ekonomiska frågor? Hur rekryteras ledare, funktionärer och styrelsepersoner? Hur arbetar man med information? Hur försöker man organisera sin verksamhet? I princip alla slags företagsekonomiska frågor kan ställas. Av någon anledning har tidigare forskning intresserat sig mycket lite för detta område. Det är i sig ett intressant fenomen som föranleder viss reflektion. Varför har företagsekonomer nästan undantagslöst ignorerat idrottsområdet? Eftersom jag själv har en företagsekonomisk skolning ter det sig naturligt att använda det som en utgångspunkt för studien. Förutom en allmän sådan ansats vill jag dessutom specificera ett särskilt intresse. Jag har under lång tid intresserat mig för organisatoriska förändrings- och förnyelseprocesser i 1 Division 4 ska dock egentligen förstås som Division 6. Ordningen ser ut så här: Allsvenskan, Superettan, Division 1, Division 2, Division 3, Division 4, osv. 6

7 olika kontexter. Fallet Sandsbro AIK blir för mig ett sätt att studera dessa processer i en för mig ny kontext idrottsorganisationer. Syfte Utifrån ovanstående inledande beskrivning kan följande breda och tentativa syfte formuleras: Syftet är att öka förståelsen för ledning av ideella idrottsföreningar i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet. Mer specificerat handlar det om frågor som: vad händer i en förening som försöker möta sina problem via en ökad kommersialisering och professionalisering? Vilka spänningar uppstår på praktisk nivå, exempelvis mellan föreningens styrelse och föräldrar när det uppstår behov av att öka intäkterna? Hur hanterar man de utmaningar som uppstår? Syftet är medvetet brett eftersom avsikten är att få en övergripande och bred förståelse för fenomenet i fråga. Ansatsen motiveras av att vi saknar tidigare studier och därför behöver grundläggande beskrivningar och analyser som baseras på faktiskt praktik. Därigenom kan vi identifiera vad som är relevanta frågeställningar. Istället för att utgå från fördefinierade frågor har jag således utgått från det material jag efterhand samlade på mig. Genom dialog med detta växte vissa teman fram och jag tyckte mig se hur vissa frågor väcktes hos mig själv. När jag så vände mig till forskningen kunde jag då ibland se att dessa inte var behandlade, eller behandlade på ett sätt som inte var relevant för mitt fall. Detta sporrade mig att fördjupa mig i vissa av dessa teman, bl a genom kompletterande intervjuer och materialinsamling. Min utgångspunkt är alltså att det vi i första hand behöver, är att vaska fram relevanta frågeställningar. Till detta kommer att avsaknaden av tidigare forskning skapar oklarheter kring vad jag skall relatera mina empiriska observationer till. Jag återkommer till det lite längre fram. Genom att jag tvingas leta efter teoretiska angöringspunkter lite här och var i den 7

8 akademiska världen kan jag ses som en "uppspårare" som "röjer" vägen för kommande forskare. Det blir dock knappast en entydig väg, utan ett antal olika spår som pekar i olika riktningar. Valet av fall innebär dock att studien främst behandlar breddverksamhet eller som det brukar kallas: gräsrotsnivå. Elitnivå berörs bara i samband med generella diskussioner om idrottens utveckling. Motivet till detta är (delvis) att tidigare forskning inom idrottsorganisationer domineras av studier på elitnivå. I fallet tvingas jag också till avgränsningar. Föreningen är en flersektionsförening med boule, fotboll, motion och tennis. Även om jag kommer behandla föreningen som en helhet, betonas fotbollsverksamheten. Detta dels eftersom den utgör 90 % av föreningen, dels eftersom det var i den jag var mest involverad. En ytterligare avgränsning är att jag fokuserar perioden , främst för att det är den tidsperiod jag har mest material från. För att begripliggöra denna period gör jag dock en del nedslag i föreningens historia. xxxledningsbegreppet xxx 8

9 2 Idrotten 2 som praktiskt och vetenskapligt område Idrott (sport) har under århundraden haft många olika betydelser: som en ceremoni, ett sätt att fira, en fysisk aktivitet, en fritidsaktivitet, en upplevelse eller som affärer. Idrott har till och med använts som ett manlighetsprojekt (Ljunggren, 1999). 2.1 Idrottens organisation, siffror och betydelse Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för den svenska idrottsrörelsen. Organisatoriskt ser det ut enligt figur 2.xxx. Figur 2.xxx. Idrottens organisation Under Riksidrottsförbundet finns det idag c:a 70 specialidrottsförbund (SF), t ex Svenska Fotbollförbundet. Dessa SF har i sin tur totalt över föreningar. Samtidigt finns det en annan hierarki med 21 distriktsidrottsförbund (DF) t ex Smålands Idrottsförbund. Dessa är underordnade RF men också överordnade föreningarna i respektive distrikt. Ytterligare en hierarki består av c:a 750 specialdistriktsförbund (SDF) t ex Smålands Fotbollförbund. En fotbollsförening i Växjö är således knuten till 2 Jag kommer använda begreppen idrott och sport som synonymer även om jag är medveten om möjligheten att göra en åtskillnad av dessa. 9

10 Smålands idrottsförbund, Smålands fotbollsförbund, Svenska fotbollförbundet och Riksidrottsförbundet. Vid sidan av RF finns SOK och SISU. SOK står för Sveriges Olympiska Kommitté, vilken har som uppdrag att organisera och genomföra Sveriges deltagande i olympiska spel. SISU står för SISU idrottsutbildarna. De har tre verksamhetsområden: folkbildning genom kursverksamhet runt om i Sverige, bokutgivning (SISU idrottsböcker) samt driften av Bosön Idrottsfolkhögskola. Av Sveriges närmare 7 miljoner invånare mellan 7 och 70 år är nästan hälften med i en idrottsförening 3. Runt två miljoner av dessa är aktiva utövare. Drygt två tredjedelar av pojkarna och varannan flicka i åldrarna 7 till 15 år är med i en idrottsförening. Uppskattningsvis ungdomar idrottar varje dag tävlar på mästerskapsnivå och utgör således eliten ägnar sig åt tävlingsidrott. Drygt har något uppdrag i föreningen såsom ledare, tränare, styrelseledamot eller liknande. Dessa sägs utföra motsvarande heltidsarbeten på ideell basis. Värdet av detta xxxx??14 miljarder?? Flest utövare finns inom fotboll, följt av Gymnastik och Golf. Flest aktiviteter för barn 7 20 år, räknat som redovisade sammankomster har fotboll (knappt aktiviteter), följt av Ridsport (drygt aktiviteter) och innebandy. Idrott är en verksamhet som staten under lång tid varit involverad i. En anledning till det är att idrott anses ha många positiva effekter. Idrott beskrivs ofta som något som är bra för människan. På sin hemsida under rubriken Idrottens samhällsnytta skriver man att ungdomar som idrottar 4 : Mår fysiskt bättre Mår psykiskt bättre Ser mer positivt på livet och framtiden 3 RF Verksamhetsberättelse Idrotten i siffror

11 Stressar mindre Har bättre gemenskap med kamrater Mobbar mindre Röker och dricker mindre alkohol Även om man kan fundera lite på hur stark den vetenskapliga grunden för dessa påstående är, så anknyter det till en lång tradition där man argumenterat för att idrott har positiva effekter för människor vilket i sin tur rättfärdigar att exempelvis stat och kommun satsar pengar på idrott. Idrott har använts och används också som ett medel för staten, exempelvis i syfte att fostra goda medborgare. Förutom positiva effekter utifrån hälsoperspektiv ser många också hur idrottsföreningen och dess verksamhet har (positiva) sociala effekter, bland annat när det gäller att stärka demokratin i samhället och bidra till positiv samhällsutveckling (Sveriges riksidrottsförbund & SISU idrottsutbildarna, 2004)ovegaard. Föreningen ser till att det händer något på orten. Förutom idrottsaktiviteter är det ofta föreningen som arrangerar marknad eller dans. De kan också vara aktiva i samhällsinsatser av typen städa vägkanter, röja upp turistleder, etc. Konkret driver och sköter de anläggningar såsom fotbollsplaner, skidspår, badplatser etc. Föreningens lokal kan fungera som viktig samlingsplats för unga och äldre. Bland annat genom sin politiska neutralitet kan föreningar bli en fristad för människor att mötas oavsett ideologi, etnicitet, sexuell läggning osv. Inte sällan sker lyckad integration av invandrare inom föreningarnas verksamhet. Sammantaget kan detta leda till att orten blir en trevligare plats att bo på. Annorlunda uttryckt så höjs ortens varumärke. Det kan attrahera invånare att flytta dit men också vara det som gör att andra stannar kvar. Därmed kan föreningen för ortens företag och organisationer vara ett rekryteringsargument. En aktiv förening med sportsliga framgångar innebär ofta också en marknadsföring av orten. Genomsnittssvensken blir uppmärksam på orter denne aldrig annars skulle ha uppmärksammat. 11

12 Från varumärke är inte steget långt till diskussioner om idrottens betydelse för ekonomin. Forskare har exempelvis lyft fram att: Idrottsföreningar kan på lokal nivå vara viktig för affärer och företag genom sitt inköpsbehov gällande exempelvis bollar, kläder och resor. Idrottsföreningars verksamhet kan påverka lokal innovationskraft på en ort (Sandström et al., 2008) Anläggningar för fysisk aktivitet kan öka fastighetsvärden (Crompton, 2000; Crompton, 2001) Sportevenemang kan vara bra för ekonomin. (Burgan & Mules, 1992) Mules & faulkner Sport kan stimulera urban utveckling (Jones, 2001; Monclus, 2003; Chapin, 2004) Sportturism och nationella sportframgångar kan nyttjas för att främja export (Gnoth, 2002) Med mera. Flera forskare invänder dock mot en eller flera av dessa positiva effekter och hävdar att det inte finns fog för att staten ska stödja idrotten ekonomiskt 5. Exempelvis finns det studier av effekterna av att den offentliga sektorn involverar sig i stöd av arenor (Siegfried & Zimbalist, 2000). Behrenz (2009) argumenterar dock för att vi vet för lite om de samhällsekonomiska effekterna för att kunna fastställa för- och nackdelar. Hans egen studie indikerar att elitidrott i en stad verkar samvariera med en positiv befolkningsutveckling. Det vill säga, på sikt växer staden, vilket tolkas positivt ur ekonomiskt perspektiv. 5 Se exempelvis Hudson (Hudson, 1999), Baade (Baade & Dye, 1990). 12

13 2.2 En allt mer professionaliserad och kommersialierad idrott? Utvecklingen inom svensk idrott brukar beskrivas som en utveckling där idrotten blivit allt allvarligare (Peterson, 2002). Ett annat sätt att uttrycka det är att idrotten har blivit både mer kommersialiserad och professionaliserad 6. Idrotten är inte längre bara lek utan något mycket mer viktigare och också med många fler dimensioner än tidigare. Innan vi går vidare bör vi dock ta med oss reflektionen att det är mycket tveksamt om idrotten i ett historiskt perspektiv ska förstås som något som övergått från lek till allvar. Snarare kan nog tala om ett flertal förändringar både fram och bak mellan nivåer av lek och allvar. Idrott har periodvis och i olika delar av världen intimt förknippats med allt från kring till vardaglig uppfostran vad gäller moral och fysik (ref?xxx). Den tidiga Linggymnastiken och andan som omgärdade denna idrott hade ett uttalat syfte att stärka kropp och själ (refxxx hjälp, Stark). Här var det inte tal om att leka. Då denna text inte har som huvudsyfte att djuplodande diskutera just dessa iakttagelser, lämnas de framöver utanför denna text. Istället riktas fokus mot en beskrivning av en utveckling som flera forskare menar är rimlig och kanske viktigast användbar för att förstå de utmaningar som dagens idrottsföreningar möter. Med kommersialisera avses att göra något till föremål för vinstgivande verksamhet. Intressant nog kommenterar Nationalencyklopedin att det ofta används i nedsättande syfte. Det anses vara dåligt eller fult att kommersialisera. Utan att fördjupa oss i detta nöjer jag mig med att säga att utgångspunkten för denna text inte är att kommersialisering i sig är något negativt eller ont. Allt har goda och dåliga sidor. Ett problem med den nyss nämnda definitionen, att kommersialisering innebär att göra något till föremål för vinstgivande verksamhet, är att det är mycket oklart vem som gör vad till vinstgivande verksamhet och om det verkligen är någon vinst inkopplad här. 6 För fler diskussioner om detta i svensk kontext, se Lindfelt (Lindfelt, 2007), för internationell kontext, se XXX 13

14 Låt oss dock börja med grundtankarna. Peterson (Peterson, 2002) skiljer på bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärdet finns oavsett om någon är beredd att betala för den eller inte. Kommersiell idrott bygger däremot på bytesvärdesprincipen. Den köps och säljs på en marknad, där olika kommersiella intressen påverkar verksamheten till innehåll och form. Ett exempel är att sponsorer vill synas på tränings- och tävlingskläder. Det leder till att vi inte ser en ren tröja, utan matas med företagsnamn när vi ser idrott, antingen på TV eller i det verkliga livet. Ett mer påtagligt inflytande uppstår när tävlingen (matchen) stoppas eller får en längre paus än vad som är nödvändigt för att man ska visa reklam. Ytterligare ett är att en serieomgång sprids ut under veckan för att möjliggöra fler TVsändningar, vilka TV-bolagen i sin tur tar betalt för. Något romantiserat leder detta till en bild av en icke-kommersialiserad som utförs för sin egen och ärans skull och en kommersialiserad idrott där utförandet är kopplat till att det finns de som betalar för att få se den och att de finns de vars ekonomiska verksamhet beror på utförandet. Med de senare avses exempelvis sponsorer som betalar stora pengar för att få synas på rätt sätt vid rätt idrottsevenemang. Så här långt verkar det vara möjligt att frammana någorlunda tydliga bilder av vad som menas med kommersialisering. Det blir dock rätt fort mer komplicerat. Ett exempel på detta är när Peterson som en milstolpe för kommersialiseringsprocessen i Sverige lyfter fram beslutet vid Riksidrottsstämman 1999, där man godkände tävlingsinriktad elitidrottsverksamhet i bolagsform. Detta året bildades AIK Fotboll. Peterson påstår att detta gör saken klar: de säljer idrott för att tjäna pengar (Peterson, 2002, sid. 397). En summering av årets resultat för åren visar dock att bolaget gått med förlust som totalt uppgår till över 10 miljoner. Örgryte Fotboll AB har under samma period ackumulerade förluster motsvarande 44 miljoner. Även om det finns undantag verkar det mest klara vara att många elitklubbar, både i Sverige och utomlands går med stora underskott. I Skottland och England har ett antal klubbar hamnat under tvångsförvaltning eller det som i dessa länder kallas in 14

15 administration. Under perioden drabbade detta 22 Engelska ligaklubbar, eller ungefär 25 % av totala antalet klubbar (Babatunde et al., 2006). Fler än så har varit inblandade i situationen där de varit näst intill konkursmässiga (Beech et al., 2010). Hur det kan komma sig att AIK Fotboll, liksom flera andra idrottsbolag kan överleva är en fråga för en annan text. Det centrala är att detta kraftigt ifrågasätter påståendet att bara för att man bedriver idrott i bolagsform är syftet med verksamheten vinst. Det finns flera mycket mer vardagliga syften, som exempelvis att kunna göra avdrag för moms (vilket idrottsföreningar inte får) och möjligheten till avdrag för vissa andra kostnader. Att likställa användandet av aktiebolag med kommersialisering håller alltså inte vid en närmare analys. De som gör detta likställande verkar göra det främst för att det känns rätt, inte för att det finns någon större teoretisk eller empirisk grund. Kanske är det mer användbart att nöja sig med att konstatera att pengar blivit en allt viktigare del av idrotten. Utan att kunna belägga det med säkra generella siffror finns det flera indikationer på att det blivit dyrare att bedriva idrott 7. Anläggningar, kläder, utrustning och tränare kostar mer idag. Medlems- och träningsavgifter har i nominella belopp ökat. Många företag ser idag stora möjligheter att sälja sina produkter och tjänster genom idrotten. De är därför beredda att betala aktiva, föreningar, förbund och arrangörer för att få synas i samband med idrotten. Idrottsföreningarna själva anger också att pengar numera är den frågan viktigaste på dagordningen (Sveriges riksidrottsförbund, 2005). Och även i de mest gräsrotsaktiga idrottsevenemangen, som en amatörtävling i bordtennis eller en fotbollsmatch i division sex, uppmanas åskådarna/besökarna att besöka kiosken och konsumera. Det är inte ovanligt att dessa också får både en och två frågor om att köpa lotter. I denna text är det främst på detta sätt jag vill förstå kommersialiseringen av idrotten: att pengar blivit allt mer framträdande. 7 xxxdet finns dock en del jämförelserxxx 15

16 xxxmåhända är det detta som forskare avser med uttrycket idrottens kapitalisering (Lindfelt, 2007)XXX(mkt oklart i hans text). Kommersialiseringsprocessen kopplas nästan alltid samman med en professionaliseringsprocess. Med det senare avses flera saker. En är att allt fler, aktiva, ledare, funktionärer och andra kan livnära sig på idrotten. Det har vuxit fram en arbetsmarknad och därtill hörande utbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Yrkesrollen sport manager och begreppet sport management är uttryck för detta. Föreningar, inte bara på elitnivå, kan idag ha kanslipersonal, klubbdirektörer och tränare anställda på halvoch heltid. Delvis har detta underlättats av amatörreglernas avskaffande 1967 och de samma år beslutade reformerna på bidragsområdet (VILKA VAR DET? Hur underlättade dessa?). Professionaliseringen handlar också om ökad kompetens inom alla idrottens områden, från det aktiva utövandet till ledandet av idrottsföreningen. Kraven kommer både inifrån och utifrån, från aktiva, medlemmar, tränare, ledare, åskådare med flera (Hoye & Cuskelly, 2007). Lite motsägelsefullt är att den ökade kompetensen behövs och förekommer både i avlönad och oavlönad form. Det väsentliga för denna text är inte i vilken form den förekommer utan att den ställer nya krav på föreningen. Det kan innebära krav på att dra in nya intäkter men också på en förändrad organisation och en förändrad ledning av föreningen. Sammanfattningsvis, det jag vill lyfta fram av betydelse för den fortsatta texten är att det är användbart att föreställa sig att centrala utmaningar för svenska idrottsföreningar är att hantera (krav på) både pengar och kompetens i omfattning och på sätt som de inte tidigare hanterat. Dessa krav påverkar idrotter och föreningar olika (Beech & Chadwick, 2004). Det är stor skillnad på exempelvis fotboll och bågskytte vad gäller hur långt kommersialiserings- och professionaliseringsprocesserna kommit. Lindfelt (Lindfelt, 2007) gör en poäng av att skilja på utövar-elitidrott, åskådar-elitidrott och professionsidrott. Med den första avses idrott som är på elitnivå med hög grad av kompetens. Med den andra adderas också ett 16

17 stort åskådarintresse. Med den tredje adderas ännu mera pengar och vi hittar här aktiva som uppnår megastjärna-status. Än mer precist definierar han professionsidrott enligt följande: Med professionsidrotter avser jag sådana former av elitidrott som har en mycket stabil massmedial förankring, sponsoravtal som garanterar stort inkomstflöde och stora åskådarsiffror i regelbundna tävlingsformer som möjliggör en så ekonomiskt bärkraftig verksamhet att antalet professionella utövare klart överstiger antalet utövare som konkurrerar på den högsta internationella nivån. (Lindfelt, 2007, sid. 46) Så definierat är det få idrotter som egentligen är professionsidrotter. Lindfelt själv lyfter fram fotboll, ishockey, basket, volleyboll och golf. I dessa kan majoriteten av utövare på elitnivå livnära sig på idrotten. Många fler gör dock vad de kan för att också kunna det. Det är rimligt att tänka sig att en förutsättning för att så ska ske är ett bättre sport management. 2.3 Vad är sport management? Om vi vill förstå mer om ledning av idrottsföreningar behöver vi skapa oss en "karta" över vilken kunskap som redan finns att tillgå. Ett sätt att börja göra det är att koppla an till begreppet Sport Management och hur detta kan definieras. Som med de flesta begrepp är det svårt att hitta tydliga och otvetydiga definitioner av Sport management (SM). Uttrycken består av orden sport och management och utgångspunkt är att säga att SM handlar om management av sport. I så fall inkluderas inte bara idrottsföreningar utan också organisationer på övergripande nivå, såsom specialidrottsförbund och riksidrottsförbund. Kvarstår gör ordet management, vilket har definierats på många olika sätt genom åren. Ett sätt är att utgå från vad managers gör, men även det kan beskrivas på många olika sätt (Whitley, 1984). En tidig definition av Gulick (Gulick, 1937) inkluderar åtta olika aktiviteter, medan det i nutid är vanligt att tala om fyra: planering, organisering, vägledning och kontroll (ref?xxx). Dessa ger på övergripande nivå en viss vägledning om vad sport management 17

18 handlar om. Samtidigt kan vi notera att både managementforskningen och managementutbildningen inte är indelad utifrån dessa aktiviteter, utan följer andra indelningar. Bland annat föreslås att sport management förutom organisering och ledarskap också inkluderar marknadsföring, ekonomi, juridik(olson & Sund, 2002; Broberg, 2004). Det är därför inte lätt att komma fram till en heltäckande och relevant modell över vad sport management omfattar och som gör det möjligt för oss att kategorisera både praktiskt och vetenskaplig kunskap. Jag kommer dock göra ett försök att skapa en sådan modell. xxx xxx Hoye SM-boken som säger vad mgmt-funktionen gör, men som missar det mer konkreta, operativa. SE not i boken sid 43. Figur 2.xxx 18

19 2.4 Det speciella med sport Inom fältet diskuteras då och då vad som är speciellt med sport management jämfört med management i allmänhet? Finns det så att säga specifik teori för sport-området (Chalip, 2006)? Det hävdas att för att det måste finnas något unikt då det annars inte finns någon anledning att bygga upp ett särskilt område. Forskarna är dock delade. En del hävdar att framför allt elitföreningar kan och ska ledas på samma sätt som traditionella företag. Det behövs ingen särskild teori för detta. Stewart and Smith (Stewart & Smith Aaron, 1999) invänder mot detta och lyfter fram vad de anser vara viktiga skillnader mellan sport och företag. En skillnad sägs vara hur man i företag respektive idrott mäter framgång (resultat). I företag fastslår man att det övergripande syftet alltid är vinst i form av pengar. Går man med överskott är man framgångsrikt. En idrottsförening som ger ekonomiskt överskott anses däremot vara misslyckad om laget/atleterna presterar dåligt. Invändningen här är att även om det på ytan låter logiskt är det en grov förenkling som varken teoretiskt eller empiriskt håller särskilt väl. För det första kan ett företag med ekonomiskt överskott samtidigt utsätta miljö och människor för så mycket negativ åverkan att det inte anses framgångsrikt inte ens ur ägarnas synvinkel. Omvänt är det faktiskt fullt möjligt att framhålla en idrottsförening som framgångsrik även om prestationerna inte är de allra bästa. Det finns exempelvis fotbollsklubbar i England som aldrig lyckas vara med i kampen om att vinna högsta ligan. Däremot har de en under många år haft en god ekonomi (Szymanski?xxx). Förutom förekomsten av balanserade styrkort, vilket betonar vikten av andra mål än de ekonomiska, visar också entreprenörskapsforskningen att det viktigaste för många entreprenörer inte är ekonomisk vinst, utan möjligheten att få fortsätta skapa nya spännande produkter/tjänster (refxxx). En andra skillnad handlar om konkurrensbalans. I företagsvärlden kan det vara eftersträvansvärt om alla konkurrenter försvinner och det blir ett företag ensamt kvar. I sportens värld krävs det alltid konkurrenter. Utan sådana blir det i de flesta sporter dock inte alla helt ointressant. Därför 19

20 måste man samverka för att skapa vissa regler, t ex om hur man ska mötas i seriesystemen. I flera sporter diskuterar man också vikten av att det är viss balans mellan konkurrenterna. Det får inte bli för stort gap mellan de bästa och de sämsta i en serie. I slutändan sker samverkan för att skapa en attraktiv sportupplevelse för konsumenten (Arnold & Stewart, 1986). Detta kännetecken är svårt att ifrågasätta, även om det är möjligt att tänka sig att även i företagens värld är det nödvändigt med (viss) konkurrens. Man kan här föra fram att det finns EU-regler som kan förhindra ett företags uppköp av ett annat företag om det skulle innebära att de blir för stora och därmed dominera marknaden för mycket. Således kan man spåra ett visst behov av en slags konkurrensbalans även i företagsvärlden. Stewart & Smith hävdar också att den stora samverkan som deltagarna i en tävling/serie måste göra för att tävlingen ska kunna genomföras, skiljer sig från företagsvärlden, där konkurrensbeteende alltid har företräde. Detta är enligt min mening en ytlig beskrivning som förbiser att det i många branscher sker mycket samverkan kring exempelvis standarder (t ex ITbranschen), lobbying gentemot beslutsfattare, teknikutveckling, osv. Det kanske mest uppenbara är när företag går samman i karteller för att hålla uppe priser eller dela upp marknader. Omvänt finns det i idrottsvärlden stor konkurrens även utanför arenan. Exempelvis konkurrerar man om hur intäkterna för sändningsrättigheter ska fördelas (lika, efter placering i ligan, eller efter något annat system). Den tredje skillnaden som Stewart & Smith tar upp handlar om att produkten i sportens värld har varierande kvalitet. Det är till och med så att det delvis är så att det är osäkerheten kring slutresultatet som gör sport så spännande (Cairns et al., 1986). Men även om vi vet att det ena laget kommer vinna, så kan det ske på flera olika sätt: bländande spel och vinst med 5-0 samt dåligt spel och vinst med 1-0 är bara två exempel. Även om den grundläggande osäkerheten vem vinner? kan vara svår att se i företagsvärlden är det ingen tvekan om att kvalitén vad gäller tjänster kan variera i stor utsträckning. Det är inte ovanligt att leverantörer av fastighetsservice har problem med att över tid leverera en service som inte 20

Working Paper. Området Sport Management: möjligheter för företagsekonomisk

Working Paper. Området Sport Management: möjligheter för företagsekonomisk Working Paper Området Sport Management: möjligheter för företagsekonomisk forskning Författare: Magnus Forslund Magnus.forslund@lnu.se April, 2011 Abstract Miljoner människor är varje dag involverade i

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

IFFK Verksamhetsplan 2016

IFFK Verksamhetsplan 2016 IFFK Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 IF Finströms Kamraterna r.f. kommer att bedriva verksamhet inom juniorfotboll, friidrott, bordtennis, innebandy samt lek och rörelse. Föreningen kommer även

Läs mer

Bakgrund till projektet

Bakgrund till projektet Vad är det som gör vissa idro0sklubbar uthålligt framgångsrika? Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde Margareta Oudhuis, Högskolan i Borås Bakgrund till projektet Forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans

Läs mer

Idrottsföreningen kamraterna 1898. En fotbollsklubb för stora och små

Idrottsföreningen kamraterna 1898. En fotbollsklubb för stora och små Idrottsföreningen kamraterna 1898 En fotbollsklubb för stora och små IFK Västerås Fotboll IFK Västerås är en förening med lång och stolt historia. Klubben bildades den 19 mars 1898. Idag finns totalt 170

Läs mer

Bilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född?

Bilaga Frågebatteri. 1. Är du kassör i din förening? 2. Är du. 3. Vilket år är du född? Bilaga Frågebatteri 1. Är du kassör i din förening? Ja 2. Är du Man Kvinna 3. Vilket år är du född? 4. Vad av nedanstående stämmer bäst för dig? Jag arbetar/har arbetat professionellt som redovisningsekonom

Läs mer

Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet

Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet IPSOS DECEMBER 20 SOFIA ZERE, BJÖRN BENZLER 1 Innehåll 3 Om undersökningen 8 Allmänhetens attityder Sammanfattning Appendix 2 20

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Välkommen till. Ny i styrelsen. - en introduktion för nya styrelseledamöter

Välkommen till. Ny i styrelsen. - en introduktion för nya styrelseledamöter Välkommen till Ny i styrelsen - en introduktion för nya styrelseledamöter Ny i styrelsen - en introduktion för nya styrelseledamöter -Vad har man att rätta sig efter vad styr en förening -Styrelsens ansvar

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

IFK VÄRSÅS Blåvita tråden

IFK VÄRSÅS Blåvita tråden IFK VÄRSÅS Blåvita tråden - för framtiden Reviderad 070214 Reviderad 141207 Innehåll Föreningsidé och målsättning...2 Verksamhetsidé... 3 Barn/Ungdom... 3 Spelarutbildningsmatris... 4 Spelaransvar...5

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Välkommen till. Lindsdals IF

Välkommen till. Lindsdals IF Välkommen till Lindsdals IF Ordföranden har ordet Lindsdals IF - en förening med fokus på ungdomsverksamhet Lindsdals IF är en stor liten förening och den största fotbollsföreningen i staden sett till

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar.

LB07 modellen. Vi tar avstånd från all form av kränkningar, våld och rasism. Vår värdegrund bygger på hörnstenarna; Utbildning Utveckling Ansvar. LB07 modellen Förord En förening ska alltid ha en strategi för framtiden, som binder ihop dagens situation med morgondagens. Det är viktigt eftersom verkligheten ständigt ändras. Vi erbjuder barn och unga

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Troja skall verka för en god föräldrakontakt genom att informera och utbilda föräldrarna i föreningens mål, verksamhetsidé och i ishockeyns grunder.

Troja skall verka för en god föräldrakontakt genom att informera och utbilda föräldrarna i föreningens mål, verksamhetsidé och i ishockeyns grunder. VERKSAMHETSIDÉ Idrottsföreningen Troja-Ljungby, i dagligt tal benämnd Troja, utövar idrotten ishockey. Föreningen, som bildades 1948 och har sin hemvist i Ljungby kommun, består av de fysiska personer

Läs mer

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Måldokument Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Vision Bli hela Falkenbergs förening. Vara alla falkenbergares stolthet. Ge Falkenberg såväl elitfotboll på nationell toppnivå som en

Läs mer

Svenska Ridsportförbundet

Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet SvRF idag Svenska Ridsportförbundet har till uppgift att främja ridningen, körningen och ridsporten i alla dess grenar samt därtill anknuten verksamhet nationellt och internationellt.

Läs mer

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SPONSRING FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige den 12 januari 2005, 11

RIKTLINJER FÖR SPONSRING FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige den 12 januari 2005, 11 Blad 1 RIKTLINJER FÖR SPONSRING FÖR UDDEVALLA KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige den 12 januari 2005, 11 Kommunens vision Uddevallas invånare skall ges förutsättningar för en god livskvalitet. Detta

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Karlbergs BK. Information till föräldrar och spelare. Varmt välkommen till Karlbergs BK!

Karlbergs BK. Information till föräldrar och spelare. Varmt välkommen till Karlbergs BK! Varmt välkommen till Karlbergs BK! Vasastans och Kungsholmens rödvita stolthet Karlbergs BK (KB) fyller 100 år som förening i år. Därför är det extra roligt att KB under de senaste åren åter har utvecklats

Läs mer

Policysamling 2012-02-28 1 POLICY FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN... 2 2 POLICY FÖR REPRESENTATIONSLAGEN... 2 3 EKONOMISK POLICY... 3 4 FÖRÄLDRA POLICY...

Policysamling 2012-02-28 1 POLICY FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN... 2 2 POLICY FÖR REPRESENTATIONSLAGEN... 2 3 EKONOMISK POLICY... 3 4 FÖRÄLDRA POLICY... Policysamling 2012-02-28 Innehåll 1 POLICY FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN.... 2 2 POLICY FÖR REPRESENTATIONSLAGEN... 2 3 EKONOMISK POLICY... 3 4 FÖRÄLDRA POLICY... 3 5 UPPFÖRANDE POLICY... 3 5.1 Spelare och ledare...

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Idrottens föreningslära TEMA

Idrottens föreningslära TEMA Idrottens föreningslära TEMA Testa om ni har koll på läget! Idrottens föreningslära innehåller vad föreningar och förbund och dess ledare behöver känna till och kunna för att skapa de bästa av förutsättningar

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Sportis. Idrottskola med barn i centrum Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer

Läs mer

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi RIKSKONFERENS 23/11-2012 Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi 2013-2017 rikskonferens innehåll & Syfte Presentera vad som framkommit under sommarens ordförande konferens och höstens Rådslag samt redovisa

Läs mer

Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011

Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011 Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011 Syftet med resan är att stärka föreningslivets drivande aktivitets- och organisationsledare. SISU avser att stimulera med utbildning och utvecklingsarbete där

Läs mer

Barnfotboll Fotbollsglädje

Barnfotboll Fotbollsglädje Barnfotboll Fotbollsglädje Att vara Fotbollsförälder Kontaktperson på Upplands FF: Chasmine Wahlberg 018-27 70 51 chasmine.wahlberg@upplandsff.c.se Bra att tänka på och viktigt att veta om barn: Barn lär

Läs mer

VERKSAMHETSDOKUMENT FOTBOLLSVERKSAMHET

VERKSAMHETSDOKUMENT FOTBOLLSVERKSAMHET VERKSAMHETSDOKUMENT FOTBOLLSVERKSAMHET INLEDNING Boxholms IF har som mål att skapa så bra förutsättningar som möjligt för spelare och ledare som är motiverade att vara verksamma i föreningen. Det innebär

Läs mer

Hur man blir en av svensk fotbolls viktigaste spelare

Hur man blir en av svensk fotbolls viktigaste spelare Hur man blir en av svensk fotbolls viktigaste spelare Sverige älskar fotboll Inledning Hur mycket kan man älska fotboll? Mycket. Det finns en stor grupp svenska supportrar som följer våra landslag på

Läs mer

Idrottshistoriska spåret

Idrottshistoriska spåret Idrottshistoriska spåret Idrotten har förändrats genom historien: följ det idrottshistoriska spåret genom museet och ta del av hur. Vad är idrott? Frågan är enkel men svaret är inte självklart. Hur den

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Utredning om förutsättningar för dam- och flickfotboll i Malmö FF:s namn

Utredning om förutsättningar för dam- och flickfotboll i Malmö FF:s namn Utredning om förutsättningar för dam- och flickfotboll i Malmö FF:s namn 1. Inledning En motion inkom till årsmötet 2011 om att ge styrelsen i uppdrag att utreda hur Malmö FF på bästa sätt kan bereda flickor

Läs mer

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd Hammarby IF DFF En förening som satsar både på Topp & Bredd Innehållsförteckning - Historik och Fakta - Organisation - Bredd & Elit - Spelar, ledar - och föräldraroller - Fotbollsstegen - Ekonomi - Marknad

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Idrottens föreningslära

Idrottens föreningslära Idrottens föreningslära - grunden Nya Föreningsguiden Målstegen Idrotten vill Normalstadgar Skatter och avgifter PM SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker Plats för eget material från SF och IF

Läs mer

Ledare - ska gå "Grönt Kort" kurs (gäller tre år), lämna in begränsat belastningsregister (se plan för tryggare

Ledare - ska gå Grönt Kort kurs (gäller tre år), lämna in begränsat belastningsregister (se plan för tryggare IF Leikin All verksamhet i IF Leikin utgår från Halmstad Arena IP, där vi är ensamma med hela vår verksamhet därifrån. Ålder för ålder: Barnfotboll 4-5 år Fotbollsskola, träning med mycket lek och rekrytera

Läs mer

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 VISION Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. Vi fokuserar på medlemmarnas personliga utveckling en god teamkänsla och vi

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

2015-02-25. Policydokument. Kovlands IF Fotbollssektion 2015

2015-02-25. Policydokument. Kovlands IF Fotbollssektion 2015 Policydokument Kovlands IF Fotbollssektion 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Välkommen till Kovlands IF... 3 Verksamhetsidé... 4 Policy för Fotbollen... 5 Spelare....6 Ledare....7 Förälder....8

Läs mer

Friidrott för 2010-talet

Friidrott för 2010-talet Friidrott för 2010-talet Hej! Här kommer nu den utlovade sista delen Enhetliga och demokratiska avgifter och sanktioner som en del av det uppdrag årsmötet gav Svenska Friidrottsförbundets styrelse kring

Läs mer

Så bygger vi IFK Kristianstad! Nikolas Larsson, Klubbchef MätKart

Så bygger vi IFK Kristianstad! Nikolas Larsson, Klubbchef MätKart Så bygger vi IFK Kristianstad! Nikolas Larsson, Klubbchef MätKart14 2014-05-13 Det surrar kring IFK Från en skadeskjuten div 2 klubb till en levande och växande förening Vi har lyckats få handbollen att

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF 2008-10-16 Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF: s verksamhet är till för alla! Grundidén är att barn, ungdomar och vuxna som tycker det är roligt med idrott alltid ska känna sig

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Policy Järpens Idrottsförening

Policy Järpens Idrottsförening Policy Järpens Idrottsförening - Alla har en plats i JIFs gemenskap- Idrott: - är inte bara prestationer, segrar eller att göra snygga mål - är framför allt att ha roligt tillsammans - är sammanhållning

Läs mer

Föräldramöten

Föräldramöten Föräldramöten 2016 2016-01-27 1 Vad ligger till grund för vår verksamhet Värdegrund Vision Ledstjärnor Spelarutbildningsplan (Praktisk spelarutbildningsplan) Föreningsträdet (Teoretisk Spelarutbildningsplan)

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

Idrott som förändrar världen

Idrott som förändrar världen Idrott som förändrar världen Special Olympics sporrar och stimulerar För barn och unga med utvecklingsstörning kan det vara svårt att hitta en meningsfull fritid. I många fall leder det till isolering,

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2012-2013 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar

Läs mer

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK RUJK 2015 Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK Ungdomskommitténs aktiviteter under årsmötet Lördag Presentation av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll

Läs mer

Välkommen till IK Arvika fotboll!

Välkommen till IK Arvika fotboll! Välkommen till IK Arvika fotboll! Detta dokument skall ligga till grund för IK Arvika Fotbolls utbildningsfilosofi och är en del av vår klubbpolicy. Vårt mål är att alla ledare, spelare och föräldrar skall

Läs mer

Gröna tråden. Policydokument för Grönahögs IK En förening i Utveckling. (Rev. A )

Gröna tråden. Policydokument för Grönahögs IK En förening i Utveckling. (Rev. A ) Gröna tråden Policydokument för Grönahögs IK En förening i Utveckling (Rev. A 2012 11 16) Innehållsförteckning Introduktion... 3 Värdegrunder, Moral och Etik... 3 Svenska Fotbollförbundet... 3 Grönahögs

Läs mer

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI VÅR IDENTITET

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI VÅR IDENTITET IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI VÅR IDENTITET Innehållsförteckning Om den här skriften... 2 Vad är IF Brommapojkarnas Akademi?... 2 Vad skiljer IF Brommapojkarnas Akademi från andra?... 3 Vad vill vi uppnå?...

Läs mer

Fotbollsglädje. En satsning på Barnfotbollen. Framtaget av en grupp bestående av föräldrar och ledare i samarbete med:

Fotbollsglädje. En satsning på Barnfotbollen. Framtaget av en grupp bestående av föräldrar och ledare i samarbete med: Fotbollsglädje En satsning på Barnfotbollen Framtaget av en grupp bestående av föräldrar och ledare i samarbete med: Kontaktperson på Upplands FF: Chasmine Wahlberg 018-27 70 51 chasmine.wahlberg@upplandsff.c.se

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Motionsidrott för glädje och gemenskap

Motionsidrott för glädje och gemenskap Motionsidrott för glädje och gemenskap Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöksadress: Fiskartorpsvägen 15A, 114 73 Stockholm Telefon växel: 08-699 60 00 info@korpen.se Hemsida: www.korpen.se Lär

Läs mer

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi? Vilka är vi? Jag kommer att använda Gotland som exempel ibland Gotland har» 179 startande på DM lång distans (2 %)» 186 på Sverigelistan 16 år och äldre (1 %)» 0,3 % av Gotlänningarna finns på Sverigelistan»

Läs mer

Klubbpolicy Norra Härene BK - Senior

Klubbpolicy Norra Härene BK - Senior Klubbpolicy Norra Härene BK - Senior Detta är Norra Härene BK:s policy för seniorverksamheten. Syftet med denna policy är att alla som är engagerade i klubben, förtroendevalda, tränare, ledare, spelare,

Läs mer

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur

Läs mer

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy Sandareds IBS:s riktlinjer och policy FÖRORD I detta dokument har vi satt Sandareds IBS: s policy och riktlinjer på pränt. Syftet med dokumentet är att ge vägledning i hur föreningen ställer sig i en rad

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR 2015 3-manna RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR Målsättning föreningen Älvsborg FF erbjuder barn, ungdomar och vuxna i närområdet en mötesplats där alla är välkomna att ha trevligt med fotboll som

Läs mer

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16 1 DE Hockey Stocksunds IF Säsongen 2005-2006, BJ och U16 2 Ishockey i Danderyd Sedan mitten på 1940-talet har det spelats ishockey i Danderyd. Först ut på isen var Enebybergs IF, tätt följd av Danderyds

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

Oranga-tråden. Policydokument för Torns IF. En förening i utveckling

Oranga-tråden. Policydokument för Torns IF. En förening i utveckling Oranga-tråden Policydokument för Torns IF En förening i utveckling (Rev. A 2012-08-20) Innehållsförteckning Introduktion... 3 Värdegrunder, Moral och Etik... 3 Svenska Fotbollförbundet... 3 Torns IF:s

Läs mer

SDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten

SDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten SDF konferens 22-23 november 2013 Dokumentation av grupparbeten Vi finns till för er! Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna arbetar för att stötta och serva föreningar och SDF. Vi vill vara

Läs mer

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen.

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Inledning För Svenska Spel är idrottens utveckling en hjärtefråga.

Läs mer

Verksamhetsinriktning Barn & Ungdomsfotboll

Verksamhetsinriktning Barn & Ungdomsfotboll Verksamhetsinriktning Eneby BK Innehållsförteckning EBK Mål & Inriktning - Värdegrund SvFF Fotbollens spela Lek & Lär - Värdegrund Eneby BK - Vision - Ledstjärnor för verksamheten - Ledstjärnor för ledare

Läs mer

Hur långt in i framtiden måste man tänka för att det ska räknas som en vision? Räcker 90 minuter?

Hur långt in i framtiden måste man tänka för att det ska räknas som en vision? Räcker 90 minuter? Hur långt in i framtiden måste man tänka för att det ska räknas som en vision? Räcker minuter? Som en sveriges äldsta idrottsföreningar har vi varit med tillräckligt länge för att veta att sportsliga framgångar

Läs mer

Grebbestads Idrottsförening

Grebbestads Idrottsförening Grebbestads Idrottsförening Barn- och Ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF's Röda Trådar Grebbestads IF www.grebbestadsif.se e-mail: info@grebbestadsif.se Bryggerigatan 15B Tel. 0525-106 63 Bankgiro

Läs mer

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 VISION Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. Vi fokuserar på medlemmarnas personliga utveckling en god teamkänsla och vi

Läs mer

Matfors IF Verksamhetsplan 2014. MATFORS IF - STYRELSENS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 - Presenterad på årsmötet 2014-03-18

Matfors IF Verksamhetsplan 2014. MATFORS IF - STYRELSENS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 - Presenterad på årsmötet 2014-03-18 MATFORS IF - STYRELSENS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 - Presenterad på årsmötet 2014-03-18 Inledning Styrelsen som valdes på årsmötet 2013 bestod av samma personer som arbetade i styrelsen 2012. Vi

Läs mer

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Friidrott för 2010 talet Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och

Läs mer

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll

Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Barn- och ungdomsfotboll i Västergötland Så spelar vi 11-mannafotboll Västgötafotbollen fotboll för alla VFF 2015 utg. 1 Sida 1 Bättre och mer utvecklande spel Fortsatt utbildning Inriktning mot seniorfotboll

Läs mer

LIRA BOLL I. Din lokala fotbollsförening. SOLBERGA BOLLKLUBB:s målsättning

LIRA BOLL I. Din lokala fotbollsförening. SOLBERGA BOLLKLUBB:s målsättning LIRA BOLL I Din lokala fotbollsförening SOLBERGA BOLLKLUBB:s målsättning I SOLBERGA BOLLKLUBB värnar vi om att alla ska känna gemenskap och sammanhållning. Vi vill att alla upplever en god kamratanda och

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Eldsjälar är ett program som möjliggjorts tack vare överskottet från Medelpads Idrottsgala. Galan arrangeras av Västernorrlands Idrottsförbund och

Eldsjälar är ett program som möjliggjorts tack vare överskottet från Medelpads Idrottsgala. Galan arrangeras av Västernorrlands Idrottsförbund och Eldsjälar är ett program som möjliggjorts tack vare överskottet från Medelpads Idrottsgala. Galan arrangeras av Västernorrlands Idrottsförbund och Sundsvall Arena AB. Syftet med Medelpads Idrottsgala är

Läs mer

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN Enskedemodellen handlar i grund och botten om ett förändrat synsätt på hur en verksamhet bör bedrivas för att skapa bra förutsättningar för en välfungerande barn- och ungdomsfotboll. Konceptet är helt

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007 Division 1-föreningarnas ekonomi 2007 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (1) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer