Mode Elsie. En dokumentation av modeaffären Mode Elsie och modisten Elsa Hellberg.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mode Elsie. En dokumentation av modeaffären Mode Elsie och modisten Elsa Hellberg."

Transkript

1 Mode Elsie En dokumentation av modeaffären Mode Elsie och modisten Elsa Hellberg. Elsa Hellberg i affären Foto: Lars-Erik Rannegårdh. I Eskilstuna museers arkiv. Carin Anderson, Eskilstuna museer 2001.

2 Bakgrund Hösten 1997 fick Eskilstuna museer ett tips om att det såldes ut mängder av hattar från talet och fram till våra dagar i en lokal vid Rademachersmedjorna. Hattarna kom från butiken Mode Elsie på Köpmangatan 52 i Eskilstuna. Där, i ett vackert trähus från 1800-talet, hade den lilla hattbutiken funnits ända sedan Det var då Elsa Hellberg (på den tiden Olausson) startade sin egen modeaffär. Hon drev butiken ända fram till 1991och sedan var det hennes systersons fru, Birgitta Kärnfeldt Eriksson som tog över verksamheten. Birgitta drev butiken i ytterligare sex år, fram till 1996, men sedan tvingades hon att stänga affären på grund av bristande lönsamhet. Och nu såldes de alltså ut, alla hattarna från Elsas stora lager, med modeller ända från 1930-talet fram till våra dagar. Vi kontaktade Birgitta och fick sedan komma och titta på hattarna, och det var verkligen en upplevelse! Hattarna fyllde ett helt rum trots att Birgitta redan hade haft flera utförsäljningar i affären. Vi valde med möda ut 17 hattar till museernas samlingar och bestämde oss samtidigt för att vi ville göra en dokumentation av affären Mode Elsie och modisten Elsa Hellberg. Dokumentationen som så småningom kom igång bygger i huvudsak på intervjuer och insamling av fakta och föremål. Tyvärr hade Elsa gått bort samma år (1997) som dokumentationen påbörjades så det finns tyvärr inga uppgifter direkt från henne. Däremot har jag intervjuat några av de som arbetat hos Elsa, andra affärsägare längs Köpmangatan och så förstås Birgitta, som tog över verksamheten efter Elsa. Under mina efterforskningar har det blivit tydligt att det finns mycket litet skrivet både om modisternas hantverk och damhattar i allmänhet. Förhoppningen är att denna lilla skrift ska bättra på statistiken lite grand. Syftet med dokumentationen är att förmedla en bild av hur det kunde vara att som kvinna driva en egen affär här i Eskilstuna från 1930-talet och fram till idag. Jag vill också beskriva det hantverk modisten utför liksom hur det var/är att arbeta i modeaffär. Dessutom har jag tagit med lite grand om hattmode och traditionen att bära hatt. Hattmakare hattstofferare modist Modist kommer från det franska ordet modiste och det betyder modehandlerska och/eller hattsömmerska. En modist är enligt Nationalencyklopedin en person som tillverkar och säljer damhattar medan herrhattarna tillverkas av hattmakare. Hattmakare har funnits i Sverige ända sedan medeltiden. Då kallades de filtare, eftersom de arbetade med filtmaterial. På den tiden gjorde hattmakarna både herr- och damhattar. Men redan i mitten av 1600-talet bildades ett separat skrå för hattstofferare. Hattstofferaren arbetade med att dekorera och sälja hattar, och eftersom endast män fick ingå i skråväsendet var hattstofferaren alltid en man. På 1800-talet fanns inga hattstofferare kvar utan verksamheten hade tagits över av modekrämerskor och nipperhandlerskor. De sålde bland annat sy- och dräkttillbehör för damer. 1 De tillhörde inte något skrå och därför var just detta yrke ett av få där kvinnor hade en chans att etablera sig som egna företagare. I mitten av 1 Resare, Ann; Klädd i hatt 2

3 1800-talet så dyker då den första modisten upp i Stockholm 2 och vid sekelskiftet fanns det många modister och modeaffärer, inte bara i Stockholm utan runtom i landet. Modeaffärerna blomstrade framför allt under 1800-talets senare del och 1900-talets första hälft. 14 modeaffärer i Eskilstuna När Elsa startade sin butik 1934 fanns redan många modister etablerade i Eskilstuna. I 1945 års telefonkatalog fanns hela 13 modeaffärer här i stan och en i Torshälla hittar man 12 affärer i telefonkatalogen. Bara på Köpmangatan fanns förutom Mode Elsie även Hattateljén på nr 29, Hattsalongen (tidigare Hellfors & Co) på nr 46, Modes Eve AB på nr 35, och Hattcentralen på nr 50. Enligt en skrift från Köpmangatans vänner 3 fanns det på 1940-talet sex modeaffärer på gatan som för övrigt var känd som stadens modistgata. 40 år senare fanns bara Mode Elsie kvar. Ett kvinnodominerat yrke Det var nästan uteslutande kvinnor som drev och arbetade i modeaffär. Det var bara två butiker i staden som drevs av män enligt vad man kan se i telefonkatalogerna från 1945 och Dessa båda var Päls & Hattmode på Fristadstorget 6, som drevs av en manlig körsnär (han kallades inte modist) och Åkes hattshop på Kriebsensgatan som säkerligen inte heller kallade sig modist utan fabrikör eftersom han också ägde en hattfabrik i staden. Att vara modist var helt enkelt ett mycket kvinnodominerat yrke vid den här tiden. Lärlingstid När Elsa Olausson var 21 år började hon som lärling hos Hellfors & Co på Köpmangatan. 4 Då, på 1930-talet, var det den enda vägen att gå för den som ville utbilda sig till modist. Elsa gick i lära på samma sätt som mängder av andra unga modeintresserade flickor vid den här tiden. Då var modistyrket ett av få yrken där det var allmänt accepterat att kvinnor startade egna företag. Under åren som lärling försörjde sig Elsa genom att arbeta extra i en av stadens många kastrullfabriker. När Elsa var 25 år gammal var hon färdigutbildad och kunde starta sin egen butik. Idag är utbildningsmöjligheterna fler för den som vill bli modist än de var på 1930-talet, trots att möjligheterna att leva på yrket har blivit allt sämre. Det finns en tvåårig påbyggnadsutbildning (efter beklädnadsteknisk) för modister och det finns också möjligheter att lära modistyrket inom vissa gymnasieskolors hantverksprogram. Den som vill bli modist idag kan också gå samma väg som Elsa och börja som lärling i någon av de få kvarvarande modebutikerna. Den gamla traditionen med gesällbrev och gesällprov återupptogs nämligen 1993 och för de riktigt erfarna modisterna finns också möjlighet att avlägga mästarprov. 2 Ibid 3 Köpmangatan & Rådhustorget Skrift av Köpmangatans vänner. 4 Eskilstuna-kuriren, Nekrolog,

4 Elsa öppnar egen modebutik Elsa Olausson öppnade sin modeaffär på Köpmangatan 21 (nuvarande nr 52) i februari På museet finns det hyresavtal hon då skrev med sin hyresvärd Hugo Andersson. 5 Elsa var 25 år och hon var ogift, vilket de allra flesta yrkesverksamma modister var vid den här tiden. Hyresavtalet från Fotograf: Rolf Hjalmarsson, Eskilstuna museer Affären gick bra och Elsa kunde anställa extrahjälp vilket man kan se i hennes kassaböcker. Ett flertal namn återkommer regelbundet, men om de var fast anställda eller inte framgår inte av kassaboken. Från senare tid, 1950-talet och framåt vet vi däremot att Elsa hade fast anställd personal, under 1950-talet var det två personer, senare en. Kassabok för åren Fotograf: Rolf Hjalmarsson, Eskilstuna museer 5 Hyreskontrakt emellan Hugo Andersson och Elsa Olausson. 4

5 Köpmangatan i Eskilstuna gamla stad Elsas butik låg på stadens gamla affärsgata med anor från medeltiden. Längs med denna gata, som kallades Långgatan fram till 1897, har under århundraden hantverkare och köpmän erbjudit gamla stadens innevånare sina tjänster. Affären omkring Foto B Kärnfeldt-Eriksson Området kring Köpmangatan och dess gamla bebyggelse har uppmärksammats av flera olika kulturella institutioner genomförde B. Norsander från Nordiska museet en kulturhistorisk undersökning av området och här följer ett utdrag ur den del som rör just det hus där Elsa hade sin lilla modeaffär i närmare 60 år: Boningshus vid gatan i två våningar med gröngrå liggande spåntpanel, vita foder och listverk samt röda fönsterbågar. Sadeltak med enkupigt tegel. Huset är enligt ägarens uppgift byggt Öster om gathuset, med gaveln mot Bergsgränden, ligger en liten envånig stuga med grågrön spåntpanel, vita foder och listverk samt rödbruna dörrar och fönsterbågar. Sadeltak med enkupigt tegel, låg gråstenssockel. Stugan är troligen från 1700-talets senare hälft. Utefter grinden, mellan gathuset och stugan, ett plank med portar till gården. Ungefär mitt på och tvärsöver den långsmala tomten ligger en timrad envåningslänga med förhöjd överdel av plank. Långsidan mot gården är klädd med lockribbpanel, baksidan, mot trädgården, har bart, rödfärgat timmer. Foder och fönsterbågar vita, dörrar gula och rödbruna. I byggnaden, som nu inrymmer garage och vedbod, har förr varit ladugård. I nuvarande vedboden finns ännu spiltor kvar. På gårdens norra sida, väste om ladugårdsbyggnaden och sammanhängande med denna ligger en länga bestående av två små rödtimrade byggnader och ett brädskjul av röd lockribbpanel. Den lilla kvadratiska timmerbyggnaden närmast boningshusen är avträde, därefter kommer det timrade brygghuset samt därefter, närmast ladugården, vedbodlängan. Genom överbyggd passage vid ladugårdsbyggnadens södra gavel kommer man till trädgården, som upptager nästan hälften av tomtens hela längd. Trädgården består huvudsakligen av potatisland. 5

6 Arbetsuppgifter De huvudsakliga arbetsuppgifterna hos Mode Elsie var att tillverka och sälja hattar. Fram till 1960-talet var det oftast två anställda som arbetade i butiken. Elsa lärde efterhand själv upp sina anställda inom modistens hantverk. Arbetet delades upp på ett naturligt sätt så att när någon var nyanställd så arbetade hon mest med försäljningen medan den hade mer erfarenhet främst arbetade med själva tillverkningen av hattar. Så småningom lärdes även den nyanställda upp i hantverket. Men eftersom arbetsplatsen var liten så hjälptes man naturligtvis åt. Inger Gustavsson som arbetade hos Elsa på 1950-talet berättar: -Där satt vi och sydde och pressa och satte på sorgslöjor och gjorde såna grejer och så kom det någon (förf. anm: in i butiken.) då gick man nerför trapporna och expedierade. Elsa själv arbetade mest med att leda flickornas arbete i hattsömnad, med försäljning och kontorsarbete. Modistens hantverk Ungefär hälften av de hattar som såldes i affären var tillverkade av Mode Elsie. Tillverkningen ägde rum i ett litet rum bakom själva butikslokalen. Efter att ha gått upp för en liten trappa med fyra steg kom man in i det lilla, trånga rummet där hattarna tillverkades. Rummet hade minst sagt många olika funktioner. Det var ett kombinerat personalrum, kontor och modistateljé. (senare även omklädningsrum/provhytt.) Där fanns litet pentry med gaskök och ett litet handfat. Framför fönstret stod några gamla köksbord med träskivor på. Vid bordet satt de anställda och tillverkade hattarna. I taket hängde klädstreck med färdiga hattar markerade med lappar som berättade vilken kund hatten hängde och väntade på. Alla hattar var inte nya utan vissa hade lämnats in för reparation eller ändringsarbete. Modistateljén i samband med att Birgitta tog över affären Foto B. Kärnfeldt-Eriksson Elsa köpte liksom andra modister in färdiga filtkapliner (hattstommar) för tillverkning av hattar. Filtmaterialet köpte hon in från Västerås Strå- och filtfabrik. Kaplinerna var oftast gjorda i ullfilt eller felb-melusin-hår och formades över hattstockar av trä, genom att pressas med fuktiga dukar. Detta moment kallas att dra ner hatten på stocken, eller att dra hatten. Att dra hattar är ett tungt arbete som kräver starka nypor. Man får slita och dra i kaplinerna för att få ned dem på formstockarna. Kaplinen fästes med stift på stocken och fick torka. Så klipptes 6

7 brättet av och formades på en särskild brättstock. Slutligen syddes brättet ihop med kullen. Den färdiga hatten appreterades (indränktes med förstyvningsmedel) och garnerades. Behandlingen med appretur gjorde att hattarna behöll de sin form och fasthet, även de skulle råka ut för en regnskur Under Elsas första årtionden som modist var det vanligt att modisterna tillverkade en egen appretur av shellack och rödsprit. Många modister tillsatte också appreturen redan när hatten drogs eftersom ämnet gör materialet medgörligare att dras ut till olika former. Appreturen luktade dock mycket starkt. Modisten Solveig Bernstein berättar i sin uppsats Mitt liv som modist i Swea Johanssons bok Hattar, mössor och schaletter om de problem som appreturen kunde orsaka: Men usch så vätskan luktade! Inte så sällan fick man huvudvärk när man står över ånga som användes som ett komplement till appreturen. Mode Elsie tillverkade inte bara vanliga hattar utan åtog sig även att sy skinnmössor, och laga skinn. Många skinnmössor lämnades också in för att byta foder. Att sy i skinn kunde ofta vara både svårt och arbetsamt. Ella Stahre, som var anställd hos Elsa under och 1970-talen berättar: -Det var jobbigt att dra skinn, för då fick man ta i med tummen och riktigt dra ut. Det var jobbigt för att man måste ju spänna. Och skinn det ska ju blötas först och då måste det vara färskt annars så går det inte, då spricker det. Man kan ju töja ut det jättemycket, som man inte tror. Ja, det var intressant i början, man vart snopen faktiskt att det gick att göra så. Men det går inte när det får ligga, skinn, och bli torra alltså, då går det inte och dra ut dom för att då spricker det. Då får man ha sprit på istället för vatten. En av de återkommande arbetsuppgifterna hos Mode Elsie var att ångbehandla hattarna. Dels användes ångan för att fräscha upp hattar som blivit lite tilltufsade i affären och dels ångades alla nytillverkade hattar som sista moment när man sytt en hatt färdigt. Ånga fick man från kaffepannan som stod på gasolköket i pentryt. Inger Gustavsson: Ja, då hade man vatten i en kaffepanna och sen så ångade man hattar och sammetsband som skulle bli lite fräscha och så här. Man håller den över ånga, vet du. Och jag tror bara hon hade en kaffepanna som ångade där. Och den där den skulle ju fyllas med vatten varje morgon när man kom då och sätta på, för att den skulle bli varm, så det var såna där grejer man hade på den tiden. Det var inte så det var lite primitivt. Men samtidigt var det väl rätt så skönt med den där stilen också, egentligen. Försäljningen De av mina informanter som har arbetat hos Mode Elsie har alla poängterat glädjen i att få arbeta med mode och att få träffa nya människor som de kanske mest positiva sidorna av expedityrket. De talar också om de många fördelarna med att ha en liten specialiserad butik till skillnad från det stora varuhuset. Ella berättar: -Men dom här små butikerna dom är ju...ja vad ska jag säga...dom har mera kunskap än dom här stora när man ska handla. Vi hade en kund...eller en som kom in en lördagsmorgon, och...ja det var ett par, ett Stockholmspar, det var vintertid och hon hade köpt en ny kappa, med en flott krage på kappan, skinn.. Och då så sa hon så här direkt; Kan du säga mig, sa hon, vad det här är för skinn? Jaa, det kan jag, sa jag, för vi har skinnmössor likadana, och då sa jag att; det är australisk 7

8 opossum. Det var ett ovanligt skinn, inget vackert, i mitt tycke alltså. Utan det var rödbrunt, mörkare än en räv om man säger, och lite tovigt. Nej, men då sa hon; Ja men det är väl konstigt, här har vi sprungit i hela Stockholm, vi har varit överallt, i Södertälje... och vi har varit runt i städer, sa hon, för vi åker ut mycket, ingen har vetat, sa hon, så kommer man in i en sån här liten butik, det är ju märkvärdigt! Birgitta berättar mycket om hur roligt många kvinnor tycker att det är att prova hattar, och om den uppsluppna stämning som ofta uppstod i hennes hattaffär. De många skratt hon fick ta del av blev för henne ett viktigt argument för att kämpa vidare med affären trots att hon aldrig fick den att gå med vinst: Ja, alla pratar med varann. Och det var ju det som var så roligt när man hade affär för det blev ju ofta en dialog om det var flera kunder i affären samtidigt, alla la sig i det här med att köpa hatt. Och det var liksom kul därför att, jag menar om jag sa att jag tyckte att den här hatten satt väldigt bra på henne, att hon var snygg i den, så kunde det ju vara det att dom trodde att jag så hemskt gärna ville sälja den där hatten så det var därför jag sa det. Fast jag sa alltid åt dom att jag försöker alltid vara så ärlig jag kan. Tycker inte jag att folk passar i det så försöker jag att få dom att ta nåt annat. Men jag menar, hade man flera kunder inne i affären så kunde man ju säga det att; vad tycker ni, ärligt och uppriktigt, helt oberoende människor som inte har det minsta förtjänst eller nånting av att dom pratar om den här hatten då. Så att ofta blev det ju så att dom köpte det då på grund av att vi var flera som tyckte att det var bra. Sen har det ju alltid varit så här att det där med att prova hatt, det har ju varit nånting som alla tjejer i olika åldrar har tyckt varit väldigt kul. Jag menar även dom här som bara är en tvärhand hög tycker det är skitroligt att prova hattar! Birgitta samarbetade mycket med de andra butikerna när det gällde kläder till större högtider. När grannbutiken sålde en klänning till t ex ett bröllop tipsade de om att hatten kunde köpas hos Mode Elsie och tvärtom. Birgitta föreslog ofta sina kunder att ta med de plagg som skulle bäras till hatten så att de kunde prova allting tillsammans. Då fick det lilla rummet innanför butiksloken ytterligare en funktion, nämligen som omklädningsrum: -Och jag menar det är ju väldigt svårt när man då ser en hatt hänger på en eller sitter på en docka eller någonting att tänka sig hur den ser ut på en själv. Och sen beror det ju alldeles på hur man är kläd när man kommer i. För jag menar kommer man då tidigt på våren när man fortfarande har sina tjocka vinterkläder på sig och sen är det dags för att prova då, om man är bjuden på bröllop fram i maj och börja titta på såna grejer, jag menar oftast så ser det ju inte klokt ut, därför att det stämmer inte alls med vad man har på sig för övrigt. Så dom har gått upp däruppe och tagit på sig och sen har dom kommit ner då och provat hattar, ihop med den här dräkten eller klänningen, vad dom nu skulle ha för någonting när dom skulle på ett bröllop eller barndop eller konfirmation eller vad det nu var för någonting. Inköp Ungefär hälften av de hattar som fanns till salu i Elsas affär var maskintillverkade och inköpta av Elsa själv. Hon var känd för att köpa in stora lager av hattar. För henne var det mycket viktigt att alltid ha ett bra och stort sortiment hemma. Det skulle alltid finnas något som passade till varje kund. 8

9 Butiken vid Birgittas övertagande Foto: B. Kärnfeldt -Eriksson Ofta fick de anställda flickorna följa med på mässor och inköpsresor till Stockholm. Och när handelsresande kom till staden fick de följa med och titta på nya hattar och nytt material. Ella berättar att Elsa tyckte mycket om att köpa in nytt: -Jaa, hon var mycket, innan jag kom var hon mycket på dom stora mässorna. Annars så kom ju försäljarna hit och dom hade öppet på Statt så dom, där hyrde dom ju rum alltså, så dom hade utställning där och visade allt vad dom hade Där var jag med flera gånger. -Så då kom alla dom här som fanns, modisterna i stan? -Jaadå, det gjorde dom. Men dom hade särskilda tider för var och en, för dom ville inte ha...dom var noga med det där så att dom inte fick samma hattar allihopa. Lagerlokalen låg inne på gården ovanpå det som en gång varit ladugård. Inger Gustavsson minns det tunga arbetet att bära kartongerna till och från butiken: -Sen uppe på där, uppe på dom här stallarna där hade ju Elsa lager. Och det var såna stalldörrar som man öppnade så här (utåt) och där hade hon kartong på kartong på kartong med hattar. Där karta man upp och jag vet inte sjutton hur man kom upp. Hur det egentligen var, men där hade hon i varje fall kartonger och det som var kvar då och som inte hade gått att sälja på rea det ena året det satte hon bara något årtal på och så slängde man upp det där. Men det var ju synd, för det är så mycket fina hattar som fanns där. För att dom måste ju dom kunde ju inte ha mått så väl däruppe. Även Ella minns det återkommande bärandet av kartonger: -Det är ett stort garage längst in. Och det skulle bäras. Vår och höst. Fram och tillbaka. Ja det var ett förskräckligt jobb! Så det var ju jobbigt tack vare att hon tog in så mycket grejer, det skulle ju finnas, det fick inte fattas nåt! 9

10 Uthusen inne på gården där Elsa hade sina hattförråd. Foto Rolf Hjalmarsson, Eskilstuna museer. Elsa hade dessutom ett minst lika stort lager av material för att sy hattarna. Även här köpte hon in stora mängder och hög kvalitet, minns Ella: -Oj ja, det var så mycket så! Sånt som inte finns nu. Hon hade ju en guldgruva egentligen i material däruppe. Såna där fina saker...det är ju nästan utländska grejer alltihopa nästan... och det förekommer nästan inte idag. Det är för dyrt! Kunderna Elsa hade ganska många stamkunder bland dem som bodde i närheten. Hennes affär ansågs hålla hög klass och kvalitet. Kundkretsen var blandad, både från arbetarklass och finare familjer. Elsa gjorde dock ingen skillnad på folk och folk utan var rak mot alla kunder och krusade heller inte i onödan. Som svar på frågan om Elsa hade stamkunder svarade Ella: -Ja, o ja! Det hade hon...vi...ja man vart ju, om man säger, som en familj. Man vart bekant när alla kom in där. Man kände dom, och dom pratade både om hemma och det i affärn. Jaa, det var massor som kom regelbundet. Och som kom direkt och ville ha en hatt uppsydd och så där. Inger minns några av dem som bodde på gatan och som var trofasta kunder: -Jo, det fanns, det fanns dom här tanterna nere på gatan fröknarna Sandström och det var väl tre flickor och så mamman och dom där kom ju, och alla köpte ju hattar, och jag menar den ena skulle väl överträffa den andra. Och sen hade hon ju mycket andra kunder också som kom jämt till henne och handlade. Men så kom ju dom här fina, dom var ju alltid besvärligare, det har dom väl alltid varit. Dom skulle ha saker och ting av nästan ingenting, av skinn och sånt här, det skulle sys skinnmössor och sådär. Även om det inte var några märkvärdiga skinn så tyckte väl dom att det var märkvärdigt. Då skulle man kunna fixa till vad som helst. Hade dom med sig skinn då? Jaa, kanske dom hade köpt en päls och så fick dom kanske en liten bit skinn utav körsnären då, så det hade dom ju. Det hade dom ju med sig Många gamla kunder har berättat för Birgitta att Elsa kunde vara mycket vänlig och lät gärna de som hade lite dåligt med pengar få handla på avbetalning: -Ja, och det vet jag många äldre tanter har kommit in och berättat att på den tiden så när dom inte hade det så fett på 40-talet, ja redan på 30-talet kanske, att då kom dom ju in för då skulle dom ju ha ny vårhatt och dom skulle ha ny hösthatt. Men i och med att dom kostade så 10

11 pass mycket som dom gjorde så var dom ju ute i väldigt god tid, så i januari-februari så var dom inne och så fort nya modeller hade kommit så var dom inne och tittade på det och så bestämde dom sig för vilken modell dom skulle ha och vilken färg och såna där grejer och så syddes den upp och sen betalade dom av på det, varje gång, dom hade veckolön på den tiden. Så betalade dom av på den där hatten tills dom kunde gå och hämta den då precis lagom till Valborg eller 1 maj. För då skulle man ha ny hatt. Arbetstider På 1950-talet var affären öppen måndag till fredag nio till sex och lördagar nio till fyra, men öppettiderna minskade med åren. Men Elsas arbetsdagar blev ofta betydligt längre än öppettiderna. Ella berättar i intervjun att arbetstiderna även för de anställda kunde vara ganska flytande. Raster fick man ta när arbetet så tillät: -Det var ingen...neej. Jag jobbade ju.. vad ska jag säga...tre fjärdedelars tid, jag jobbade från nio till tre. Men det var ju sällan man fick gå hem klockan tre. Då var det inte så där noga med övertid att man skulle gå precis inte. Det förekom inte däruppe åtminstone. Och det var ingen middagstimma eller så inte. Den jobbade man över för flera gånger ser du. Inger Gustavsson som arbetade heltid, nio till sex vardagar och lördagar nio till fyra, hade dock sin entimmas lunch: Och så hade man väl en timmas lunch, och jag bodde en bit därifrån, men jag har för mig att jag oftast åkte hem på den här lunchrasten. Och då skulle man ju ha nå n kafferast, men det fick man ju ta sig när det inte var så mycket folk i affären och var det folk och man hade satt sig med bullen i mun eller mackan så fick man svälja det och så gå ut och expediera, det var inte att här sitter jag min halvtimma eller något. Ingen av mina informanter kan minnas att Elsa själv hade semester. Hon tog säkert ledigt ibland, men de minns det som att hon alltid fanns på plats i affären. Hon kunde helt enkelt inte tänka sig något annat än att vara i affären. Ur intervjun med Ella Stahre: -Hon tog ingen semester? -Nej. Hon hade semester däruppe. (på jobbet) Jag kan lika bra sitta här sa hon. Elsa hade ofta höga krav på sin personal och hon förväntade sig nog ofta att de anställda skulle vara lika hängivna arbetet som hon själv var. Men hon kunde också vara mycket givmild. Hon bjöd ofta hem flickorna på middag och kunde ge dem lite extra då och då. Inger minns: Flera gånger så bjöd hon. Och likadant om man kunde haft en bra kassa en lördag, det hade gått bra; Åh, flickor vad ni har varit duktiga, här har ni, gå på bio, ta Bengt med dig och gå på bio. Då slängde hon åt en Du vet hon kunde köpa grejer åt en utan att man hade räknat med det och sådär. Så att hon var ju väldigt givmild på det viset. Arbetsmiljö Något riktigt pentry fanns inte under Ingers tid och inte heller någon särskild matplats. Det var inte heller något som de anställda flickorna sakande då och det fungerade säkerligen likadant i de flesta småbutikerna runtom i staden. Det är först nu i efterhand när de tänker tillbaka med dagens perspektiv på sin arbetsmiljö som de reflekterar över att sådana faciliteter inte fanns. Elsa och flickorna åt medhavd lunch eller fika i det lilla rummet innanför affären, 11

12 och ingen hade någon tanke på att det skulle vara på något annat sätt: Så röjde man väl av en fläck på bordet Så hade man en kaffepanna, det fanns ett sånt där litet gaskök bara där och där kokade man kaffe för fikade gjorde vi väl någon gång under dagen. Men att det var inte något annat, inte något sånt här personalrum. Toaletten fanns ute i den ouppvärmda farstun och Inger trycker i sin intervju på att det i alla fall var vattentoalett. Många av de andra butikerna (och även lägenheterna) i den gamla bebyggelsen längs Köpmangatan hade enbart torrdass ute på gården att erbjuda sina anställda på 1950-talet: -En toalett fanns det ute i farstun, men den tror jag vi hade den ihop med killarna på Tors ramar eller om vi hade den själva, det var i alla fall kallt, men det var vattentoalett! (skrattar) Men det var svinkallt därute. Arbetet innebar ju också många tunga lyft i samband med att kartonger skulle hämtas och läggas in på lagret på vinden i uthusen inne på gården. (Se avsnittet Inköp.) Familjära relationer Både Inger och Ella hyste stor respekt för Elsa som chef. Aldrig förekom det att flickorna ifrågasatte hennes beslut eller order. Elsa kunde vara mycket sträng när hon var på det humöret och dessutom var hon ju som regel alltid också äldre än sina anställda, vilket kan ha förstärkt deras upplevelse av Elsas oinskränkta, överordnade position. Och det var nog mycket ovanligt att anställda i små företag, i synnerhet kvinnliga anställda, över huvud taget ifrågasatte den hierarki som rådde mellan chef och anställd under och 1960-talen. I samma andetag som de talar om respekt så berättar både Inger och Ella om Elsas givmildhet. De berättar om de familjära relationer som rådde mellan ägare och anställda. Elsas roll som chef innehöll många patriarkala drag, hon kunde ibland inta en omtänksam moders roll gentemot sina anställda. Hon kände ett stort ansvar dem, ett ansvar som sträckte sig långt utanför det som enbart rörde arbetet. Att gränsen mellan arbetsliv och privatliv var suddig för Elsa har väl redan framgått i texten ovan, men ibland kunde den bli oklar även för hennes anställda. Och, som Inger säger i citatet nedan, så var det helt säkert inget ovanligt för en liten butik där några få anställda arbetar tillsammans med sin chef: Sen var hon ju väldigt vänlig, hon bjöd ju hem en och man umgicks ju mer familjärt på nå t sätt. Det är ju rätt konstigt. Och jag vet min pappa han var sjukskriven en vinter, då hjälpte han henne att göra några såna här vad heter det skumplast att sätt över några ställningar hon hade, då istället för att köpa nya så klistrade pappa dit dom här skumplastgrejerna så hattarna satt bättre kvar på det där. Och det tyckte hon ju, det satt han och pula med för han var sjuk och kunde inte jobba och då gjorde ju han det där åt henne, och då fick han, till julklapp så fick han nånting som tack för det och jag har en julduk kvar än som mamma fick av henne till jul. Så att det var sådär att hon delade ut julklappar även då till mina föräldrar för att dom ja, det var nog tack för hjälpen för dom hade hjälpt till och sådär. Så att det var jag vet inte allting var så mycket annorlunda då, särskilt i dom här småaffärerna där man mest jobbade bara med chefen då. Jag tror det var så på fler ställen för det har jag ju upplevt tidigare med att det var det var bara så Man blev mer som en familjemedlem? Ja, man behandlades som en familjemedlem, ja precis. Det fanns också en gemenskap bland de som arbetade på Köpmangatan. För de som var kulturellt intresserade av själva bebyggelsen och att området hölls levande bildades tidigt 12

13 föreningen Köpmangatans vänner. Men om den mer informella gemenskapen mellan de som arbetade på gatan berättade Inger: -Man kände ju alla tjejer som jobbade, var dom än var, skoaffären mittöver och det var ju liksom, hela Köpmangatan var lite gemenskap. / Och på lördagarna då sprang man ju till caféet, Husmödrarna, och så köpte man rågsiktskaka, med skinka. Dom var så härliga, det var halva såna där rågsiktskakor. Då hade dom lagt senapen under och så var det skinkskivor uppepå. Och det var så smarrigt gott, så det var ju höjdpunkten! Privatliv och yrkesliv 1941 gifte sig Elsa med Karl (Kalle) Hellberg och bytte därmed efternamn till Hellberg. Elsa hjälpte Kalle ekonomiskt när han ville starta upp en mekanisk verkstad skilde sig Elsa och Kalle sedan Kalle träffat en annan kvinna. Elsa tog det hela mycket hårt. Hennes arbete blev hennes räddning. Idag lever varken Kalle eller Elsa, så vi kan inte veta något om orsakerna till skilsmässan. Men helt säkert var det svårt att kombinera Elsas egna företagande med de krav som generellt ställdes på en gift kvinna på och 1950-talen. Enbart det faktum att modisterna nästan alltid var ogifta tyder ju på svårigheterna att kombinera en egen affärsrörelse med rollen som hustru. För att inte tala om när det kommer önskemål om barn med i bilden. Tyvärr känns problemen igen alltför väl än idag, trots att vi många gånger upplever oss som jämställda i Sverige år Många av dagens yrkeskvinnor kan säkerligen sätta sig in i Elsas situation. Birgitta funderar lite kring detta: -Men jag menar det är ju svårt också, hon hade ju startat den här butiken och verkligen fått det att fungera och hade en relativt god inkomst då och sen att han då ville att hon mera skulle sköta om hemmet och såna här grejer, vilket hon aldrig har varit särskilt intresserad av. Så det måste ha varit en stor konflikt där egentligen, dom emellan. Han arbetade väl då på sitt håll då och hade väl långa arbetsdagar och jag menar hon då hade ju sina arbetsdagar och jag tror inte att hon över huvud taget det märkte jag ju själv när man höll på med sina grejer där nere att fy sjutton inte ville man gå hem när klockan var sex. Man ville ju liksom då hålla på tills man var färdig med det man gjorde. Jag vet ibland så tyckte Lasse då i början, att; sjutton ska du inte ta med dig en säng och bo där nere! Och det kan jag tänka mig att hennes man måste ha tyckt också. Och andra sidan så visste han ju att hon hade affären när dom träffades. Ja, men om du tänker på att det här var i alla fall då på 1930-talet. Konventionen var nog så att kvinnan skulle nog rätta sig efter vad mannen tyckte. Jag tror det. Elsa och Kalle fick aldrig några barn. När man ser på Elsas förutsättningar så kan man ju fundera på om det var så att hon valde yrkeslivet istället för att föda barn. Birgitta: Och jag vet liksom inte varför, om det var så att dom inte ville ha några barn, att Elsa inte ville, det vet jag inte. För jag menar hurdant det än är så måste det ju ha varit, om hon skulle ha blivit gravid, så skulle det ju ha varit ett stort intrång på hennes verksamhet. För jag menar det var ju helt omöjligt på den tiden tror jag, att få barn och fortfarande ha affären kvar. Och jag menar jag vet inte vad hon hade för intresse.. Men jag tror egentligen så tror jag nog att det var så att Elsa var inte intresserad av att skaffa barn, hon var intresserad av sin affär..och tyckte att det var hennes liv så att säga. Elsa bodde först på Strandgatan, nära Klostergatan men flyttade på senare tid till Tegnérgatan. 13

14 De sista åren då hon närmade sig åttioårsåldern och hälsan började vackla fick hon åka färdtjänst till och från arbetet. Men hon fortsatte att arbeta. Birgitta Kärnfeldt-Eriksson tar över Mode Elsie När Elsa var 82 år var hennes hälsa så bräcklig att det blev helt omöjligt att arbeta vidare i affären. Det blev då hennes systersons hustru Birgitta som fick ta över verksamheten. Birgitta hade ända sedan hon kom in i familjen varit intresserad av hattar och Elsas modeaffär och Elsa hade många gånger pratat om att Birgitta skulle få ta över efter henne. Birgitta visste med sig att det skulle bli svårt att få affären lönsam. Elsas affär hade inte gått med vinst på länge, men det hade ändå gått ihop eftersom hon hade haft sin pension som ett extra tillskott i kassan. Trots de dåliga oddsen ville Birgitta ändå försöka, hon tyckte det var så roligt med hattar och hon ville också prova på själva modistyrket. Hon arbetade sedan tidigare med en revisionsbyrå, och tanken var att hon skulle behålla det arbetet på halvtid och ägna sig åt Elsies mode på den andra halvtiden för att på så sätt få det hela att gå ihop. Till en början hade Birgitta till och med en anställd för att kunna ha affären öppen samma tider som Elsa hade haft: -Första året som jag hade affären då hade jag en tjej anställd, men det gick ju inte, det var ju helt omöjligt. Men det var ju för att jag skulle kunna ha kontoret kvar hemma där i huset där vi bodde då, för jag hade ju kontor hela övervåningen. Och sen skulle hon jobba då så att hon jobbade på halvtid och jag skulle jobba då från klockan två till sex då och så skulle vi jobba varannan lördag. Men det fungerade inte jag vet inte om jag hade henne sju-åtta månader nånting, men då såg man att det bara rutscha utför. Så att jag fick ju liksom då göra så att jag provade ett halvår, kanske lite mer än ett halvår med att ha kontoret nere i affären, men det blev för trångt. Du vet när man jobbar med siffror och bokföring, det är mycket papper och mycket pärmar och sådana här grejer. Sen var jag dessutom tvungen att få utrymme att jobba med hattarna. Så det blev för trångt helt enkelt. Det gick inte. Den perioden var ju jag nere på kontoret klockan åtta på morgon, fast jag öppnade inte förrän tio. Men då hade jag ju den. Och sen så ändrade jag ju på det och flyttade tillbaka kontoret hem igen då och öppnade inte förrän tolv. Och det körde jag ju med ända tills jag la av sen. Och på slutet, sista året då tror jag inte ens jag hade öppet på lördagarna. Birgitta drev affären i sex år, men den blev aldrig lönsam gav hon slutligen upp. Däremot var affären till mycket glädje, både för Birgitta och hennes kunder. Detta är något hon ofta kommer tillbaka till under intervjun. 14

15 Birgitta i affären 1990-tal. Foto B Kärnfeldt-Eriksson. -Det var hemskt roligt! Det var egentligen så var det så att det var roligt hela tiden. Det är bara det att man fick inte in några pengar. Skulle jag inte haft min bokföringsbyrå som jag jobbade med då från åtta till elva så hade jag då jag hade ju inte ens gått runt. Så att alla pengar som gick in den biten dom gick åt till affären. Jag menar så kan man ju inte ha det, vissa år då kunde jag inte ens ta ut någon lön. Nej, det blev för jobbigt på det sättet. Men annars det var fortfarande lika roligt. För att inte tala om dom sista utförsäljningarna jag hade. Då var det ju så vansinnigt roligt så det var inte klokt alltså. Jag menar, folk kom ju i en strid ström och då när jag hade utförsäljning av dom här gamla hattarna, när jag hade vindsröjningen däruppe, då var ju folk tokiga! Och rev i alla dom där kartongerna och tyckte det var jätteroligt. 15

16 Hattmode Förr skulle en dam bära hatt för att vara välklädd. Hatten var en viktig del av kvinnodräkten ända fram till 1970-talet. Damhattens mode växlade fram till dess i takt med klänningsmodet, ungefär vart tionde år. När Elsa startade sin modeaffär ville kvinnor i alla åldrar och av alla samhällsklasser skaffa sig en ny hatt till hösten och en till våren. Till vintern önskade man sig en varm skinnmössa och till sommaren en lätt och ledig sommarhatt. Men viktigast av allt var nog ändå just vårhatten. Den skulle visas upp tillsammans med den nya vårstassen för första gången på Valborgsmässoaftonen eller på första maj. Modisten Solveig Bernstein berättar i sin uppsats Mitt liv som modist 6 om den hektiska tid som inföll varje vår i alla modistateljéer och som kulminerade på själva Valborgsmässoafton: -Följden blev att modisterna hade otroligt mycket att göra för att bli klara med alla beställningar i tid. Men obeskrivligt vackert var det att se alla dessa mjuka hårfiltshattar i de mest skiftande pastellfärger. Det var som att se våren slå ut i full blom just den dagen. Elsies hattar från till 1990-tal Hatt tillverkad hos Mode Elsie på 1930-talet. Foto Rolf Hjalmarsson, Eskilstuna museer. När Elsa startade sin butik på 1930-talet hade hattarna blivit något mindre än de varit under 1900-talets första årtionden. Ögonen skulle synas igen och håret skulle ligga i vågor. Hattbrättena var osymmetriska och hatten placerades ofta snett på huvudet. Tyrolerhatten och matroshatten var populära. 6 Johansson, Swea; Hattar, mössor och schaletter 16

17 En nyhet var jerseyturbanen som finns kvar än idag. Birgitta minns att Elsa själv gärna bar turban, åtminstone på äldre dagar: Jag vet ju inte riktigt hur det var när hon var yngre, för att från det jag träffade henne så såg man henne väldigt, väldigt sällan utan någonting på huvudet. Och det hon hade då på slutet det var ju när hon hade hatt så var det herrhattsmodeller, lite kvinnligare stuk på än en riktig herrhatt då men det var liksom den modellen eller så hade hon turbaner. Och det hade hon både sommar och vinter, det fanns olika kvaliteter, på sommaren då var det något blommigt tyg, det var så lustigt att se dom där turbanerna för de fanns ju kvar i affären när jag övertog den. Då var det en sån här liten scarf till en smal, kanske en decimeter eller nånting, i samma tyg som den här turbanen, den skulle man ju ha här uppe i halsen då. Så att man band ihop det här under hakan tal Två hattar från 1940-talet, tillverkade av Mode Elsie. Elsa och hennes Kalle gifte sig mitt under ett brinnande andra världskrig. Det var ransoneringarnas tid. Det kunde vara svårt att få tag på material. Flärd och lyx var definitivt inte på modet. Stilen var istället enkel och funktionell, många kvinnor kom nu ut i arbetslivet och krävde kläder som fungerade i arbetet. Hattarna satt i en mycket sned vinkel på det uppkammade håret. De var ofta enkla, strikta och relativt små p. g. a. brist på material. Efter krigets slut blommade hattarna upp och dekorerades med blommor och flor. 17

18 tal Två hattar från Elsas lager av inköpta hattar från 1950-talet. Hatten till vänster är tillverkad av plastad bast medan den till höger är en stråhatt, med brätte av siden och dekorerad med genombruten spets. Foto Rolf Hjalmarsson, Eskilstuna museer. På 1950-talet bar man fortfarande hatt i alla samhällsklasser, både till vardag och fest. Det gällde att vara välklädd. En dam skulle ha en genomtänkt klädsel med dräkt, hatt, handskar, väska och skor som passade ihop. Man skulle ha olika hatt vid olika tillfällen: på cocktailparty, på förmiddagsbröllop, på dop och på gardenparty. Inger minns särskilt arbetet med alla sorghattar som var ett måste vid begravningar: -På den tiden så hade ju folk sorghattar, så här riktiga Georgettehattar, Höga med vita kanter. Gud i himlen, det är inte klokt så na hattar det var då! Och så sålde man ju mycket svarta hattar och slöjor. Det fick man ju sitta och nåla och fästa och det var ju nästan det var ju nästan jämt, varje dag så var det ju nån så n hatt som skulle göras färdig och hämtas. I och med 1950-talet kom begreppet tonårskultur från USA. Idealet var att tonåringarna skulle vara praktiskt klädda och unga kvinnor skulle inte längre vara kopior av äldre damer. Istället för hatt hade de ofta schalett om håret. 18

19 tal Kepsen i nappalon är inköpt till butiken och baskern i batikmönster är tillverkad av Mode Elsie, båda från talen. Foto Rolf Hjalmarsson, Eskilstuna museer. Under 1960-talet minskade hattens betydelse. Farah Dibafrisyren som bestod av en upprullad svinrygg i nacken blev populär, och den var svår att kombinera med hatt. Detta hårmode efterföljdes av kortklippta frisyrer som man inte ville dölja under en hatt slog unisexmodet igenom och på 1970-talet revolterade man gärna mot allt som ansågs borgerligt, på alla plan. Hattar var helt enkelt absolut ute bland unga radikala människor. Men många av de äldre damerna fortsatte dock troget att gå till sina modister och Elsas affär hade kvar sina stamkunder. 7 Vissa hattar och mössor vann också stor popularitet även under dessa radikala tider. Ella minns hur alla ville klä sig i den typ av skinnmössa som doktor Zivago bar i filmen med samma namn från 1966: -Ja, du vet, hela familjer kom in. Alla skulle ha! tal Under 1980-talet började det gå allt sämre med försäljningen av hattar hos Mode Elsie. 8 Medias makt över modet blev ännu mer tydlig när TV-serien Huset Elliot fick kvinnor i alla åldrar att återigen klä sig i hatt i början av 1990-talet. Ur intervjun med Birgitta: -Det var ju jättepopulärt ett tag och då hade ju faktiskt väldigt, väldigt många människor och det var väl precis då när jag började. Då hade jag ju jättebra kassor på dagarna, då var det ju roligt. Och sen dalade det. Och sen var det ju naturligtvis när den här serien gick på TV om systrarna Elliott vet du. Ja, det var hemskt roligt alltså! Det var det. Alla skulle ha nånting! Och då hade man ju liksom kunder varje dag och det var kanonkul. Och jag menar då gör det ju sitt till då är det ju lättare att handla in grejer också då när man liksom då har, det fanns förebilder och det fanns även om det liksom inte jag menar folk levde ju inte som dom här flickorna gjorde. Men jag menar just i den serien så var det ju så att man såg ju inte bara det fina folket. Man såg ju faktiskt även flickorna som arbetade hos dom här tjejerna och deras bekanta runtomkring. Och alla hade ju nåt på huvudet, och det speglade ju slutet av tjugotalet början av trettiotalet, den serien. Men då var det faktiskt vansinnigt roligt att ha hattaffär. Då var det jättekul! 7 Intervju med Ella Stahre 8 Ibid 19

20 En hattälskare berättar När jag skulle göra den här dokumentationen av Mode Elsie frågade jag mig lite omkring om det fanns någon som ofta brukade ha hatt här i Eskilstuna. Då fick jag tipset att ta kontakt med Kristina Eriksson. Kristina är en Eskilstunabo som främst är känd i sin egenskap av socialdemokratiskt kommunalråd men också för sina många tjusiga hattar. Hon var dessutom en av Birgittas kunder när hon tagit över Mode Elsie. Här följer ett litet redigerat utsnitt ur en intervju med Kristina där hon berättar om sitt kärleksfulla förhållande till hattar: -Hur många hattar har du? Jag vet inte riktigt, jag har väl nånstans jag får hugga till med någonting.. femtio kanske... Jag tycker att i en hattaffär, där blir det någon slags gemenskap på något vis, att man börjar genast prata med varann och säger; Ja den där var snygg på dig. Och den där som du provar, vill inte du ha den då skulle jag kunna tänka mig den! Det är så att man ger både råd och stöd åt varandra. Ja, det blir sån där gemenskap, verkligen. Däremot om man provar kappor eller skor eller sådär, det blir aldrig samma diskussion. Utan det tycker jag är typiskt för hattar. Och det var så hos Mode Elsie. -Det är ett ganska bra sätt att lära känna varandra, att prova hattar? Jaa, och så också för den här tjejen som kanske funderar på att köpa hatt för första gången, då blir det ju alltid den här diskussionen; ska jag våga, kan man ha den här? Då brukar jag säga. Börja inte hemma då utan börja när du reser bort, i Stockholm eller någon annanstans där du inte känner någon. Testa hur det känns att gå omkring med den där utomhus. Var det så du gjorde när du började igen då, andra vändan? Neej, nej jag har nog aldrig varit så ängslig av mig så att jag har tyckt att jag har behövt det. Men jag har hört väldigt många just som säger det; ja, men vågar jag, folk kommer att stirra på mig, och såhär. Men oftast får man ju istället positiv respons på hatt. Kristina får avsluta denna dokumentation med en liten anekdot från ett tillfälle då hennes favorithatt höll på att gå förlorad: -Jag har en favorithatt, som också är min sekreterares favorit. Av mina hattar så tycker hon den är bäst, medan min man tycker att den är fasansfull och in mor och min dotter och alla men min sekreterare och jag själv tycker att den är den läckraste av hattar! Den ser ut som en sån där kardinalshatt, som den här franska don vad heter han den här katolska prästen som var i många franska filmer Don Camillo eller nånting sånt heter han. Men sen en gång då vi hade varit på en kurs och jag skulle lasta ur bilen utanför Folkets hus här i Eskilstuna., jag och några tjejer till. Och precis när jag stod där då kom det en sån här vindpust och woop! -tog hatten! Och den åkte ut mitt i gatan, och sen vände jag mig om och tittade, då kom det ett stort sånt där raggaråk. Å, min hatt! Min favorithatt. Jag såg den då framför mig; överkörd, tillplattad och. det skulle aldrig gå att göra någonting åt den. Men! Då det här ungdomsgänget, som annars kan vara ganska stökiga och så dom stannade exakt framför min hatt. Så det var bara för mig att gå ut och hämta den. Det var snällt gjort tycker jag. Så även där väcker hatten respekt dom klarade inte att köra över den alltså! 20

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. TRO Paula Rehn-Sirén Personer: Tove Robert Olivia DEL 1 (Vi befinner oss i ett trevåningshus.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Intervju med Kenneth, 63 år. Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Granliden Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 1 1,5 B. Sällan 0 0 C. Ibland 2 3 D. Oftast 17 25,4 E. Alltid 47 70,1

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Det finns en konstig dörr på skolan och ingen har gått in där på 70 år. Den vill jag gärna gå in i för nästan ingen vet vad som finns där inne.

Det finns en konstig dörr på skolan och ingen har gått in där på 70 år. Den vill jag gärna gå in i för nästan ingen vet vad som finns där inne. Gjord av Axel Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Alex. Jag är 9 år och gillar fotboll och judo. Jag går i Laxskolan som ligger i Göteborg Mitt hår har jag färgat grönt. Jag gillar färgen grön och har ett grönt

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Nu har turen kommit till Trollet Sture som skickat oss en julhälsning. Jo, det är sant. Även trollen firar Jul minsann.

Nu har turen kommit till Trollet Sture som skickat oss en julhälsning. Jo, det är sant. Även trollen firar Jul minsann. Värdparet in Nu har turen kommit till Trollet Sture som skickat oss en julhälsning. Jo, det är sant. Även trollen firar Jul minsann. Musikintro Sture är hemma, trollampa, hattmajor m.m bemannas av skådespelare

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一 Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Den magiska dörren. Författare Deni saeed

Den magiska dörren. Författare Deni saeed Den magiska dörren Författare Deni saeed Kap1 Hej jag heter Kristian. Jag är 10 år. Jag har en kompis, men han är inte riktigt min vän, jag är bara hans kompis för hans farsa är miljonär. Jag är lite rädd

Läs mer

STEAMPUNKDRÄKTER. ÖVERKROPPEN Skjortan eller blusen är ett ypperligt basplagg, gärna i vitt.

STEAMPUNKDRÄKTER. ÖVERKROPPEN Skjortan eller blusen är ett ypperligt basplagg, gärna i vitt. STEAMPUNKDRÄKTER När man googlar på Steampunk är det första som kommer upp väldigt utarbetade dräkter med många mekaniska eller mekanisktliknande detaljer. Vi vet att vi har vissa deltagare som kommer

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Gabriella. Innerhållsförteckning

Gabriella. Innerhållsförteckning Innerhållsförteckning Kapitel,1 Gabriella Sid,1 Kapitel,2 Bion Sid,2 Kapitel,3 Smyckesbutiken Sid,3 Kapitel,4 Tjuven Sid,4 Kapitel,5 Selma Sid,5 Kapitel,6 Hamnen Sid,6 Kap,1 Gabriella Hej jag heter Gabriella

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a

Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a Jag var i Italien i nästan 3 veckor, i en stad som heter Reggio Emilia som ligger i Norra Italien. Jag bodde hos Francesca och hennes familj som bor i en liten stad som

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer