Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Ordförande: Ulf Genitz Förvaltningschef: Gudrun Lidén Andel av nettodriftkostnad Barn- o utbildningsn 58,6% 41,4% Drift- och investeringsbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader (slag 50,51,59) Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster 9 Nettoinvesteringar JÄMFÖRELSETAL Nettodriftkostnad kr per invånare Andel av nettodriftkostnad % 42,15 41,68 42,25 41,4 173

2 Sammandrag av driftkostnaderna Driftkostnad för 2006 (inkl. kapitalkostnader och internhyra.) Text Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm Barnomsorg Skolskjutsar Skolmåltider Grundskola Gymnasieskola/Komvux Särskola Kulturskola Nämnden totalt Enligt ram Ramjustering Intern hyra Kapitalkostnad Nämnden totalt Barn- och utbildningsnämndens uppgift och nämndsövergripande mål Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skollagen 1 kap. 2 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år. Barn som inte har fyllt ett år skall tillhandahållas förskola om barnet omfattas av 9. Skollagen 2 a kap. 6 Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Sedan 1998 är förskoleklass en egen skolform inom det offentliga skolväsendet. 174

3 För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där barnet stadigvarande vistas anvisa plats i förskoleklassen från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullfölja sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året. Kommunen skall verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna. Skollagen 2 b kap. 2-3 Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 Huvuduppgifterna för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 Ram 2006 Kommunfullmäktige har beslutat att barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ramar skall justeras med 50% i förhållande till demografiska förändringar. Enligt de beräkningar som gjorts av ekonomiavdelningen skulle det för BUN innebära - 1,4 milj kr år 2005, - 3,0 milj kr år 2006 och 4,9 milj kr år 2007, dvs en gradvis minskning av ramarna med ca 1,5 milj kr 1,9 milj kr per år. I 2005 års budget minskades nämndens ram med 4 milj kr med hänvisning till att barnantalet i grundskolan sjunker, dock utan att närmare precisera hur beloppet 4 milj kr räknats fram. Dessutom föreslås nu ytterligare en ramminskning med 3,0 milj kr i 2006 års budget. Detta innebär att barn- och utbildningsnämnden på två år skall minska sina utgifter med 7 milj kr utan att kvaliteten i verksamheterna försämras. Samtidigt måste man komma ihåg att antalet elever i gymnasieskolan ökar och de är dyrare än grundskoleelever samt att de senaste årens förskolereformer har inneburit att även om antalet barn i förskoleålder minskar i Vara, så är fler inskrivna i barnomsorg och allmän förskola. Att BUN haft en stark ekonomi de senaste åren beror på demografiska förändringar men också på att förvaltningen arbetat mycket målmedvetet med ekonomi och kvalitet. Anledningen till att nämnden kunde justera ner budget 2005 med 4 milj kr utan större kvalitetsförsämringar var delvis minskat elevantal i grundskolan och effektiviseringar i verksamheterna, delvis vårt tidigare ackumulerade överskott. Skolskjutsar har haft kostnadsökningar under de senaste fyra-fem åren med ca 22%. Det nya upphandlingsavtalet som gäller från hösten 2005 är 12% högre än tidigare avtal. De två senaste åren har skolskjutsars underskott täckts med det gemensamma överskottet men nu är detta slut och ca 2,4 milj kr måste tas in från enheterna för att få en budget i balans Nämnden begär + 2 miljoner kronor i ramjustering på grund av ökade kostnader genom det nya avtalet. 175

4 Om en ramjustering på -3 milj kr görs på nämndens budget år 2006 är förutsättningen att den tidigare nedjusteringen på 4 milj kr återförs. Om inte det skulle bli så medför ovanstående att ca 9,75 heltidstjänster måste tas bort. Då riskerar vi både att förlora stort i kvalitet och att bli återbetalningsskyldiga för villkorat statsbidrag för personalförstärkningar. Med tanke på kommunens stabila ekonomi bör det vara möjligt följa planen för förändring enligt demografiska beräkningar, dvs ge barn- och utbildningsnämnden en minskad ram på totalt 3 miljoner kronor för åren 2005 och Därigenom blir nedtrappningen möjlig att göra utan att det får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Barn- och utbildningsnämnden yttrade sig enhälligt positivt till motionen angående minskning av antalet barn i barngrupperna i förskolan (BUN 22) och begär nu ramökning av budget med 3 miljoner kronor för ökade driftskostnader för denna reform. Personalsituationen Under den närmsta femårsperioden kommer ett 60-tal pedagoger och barnskötare i Vara kommuns skolor att gå i pension (65 år) fördelat på grundskollärare, gymnasielärare, förskollärare och barnskötare. Samtidigt sjunker elevantalet under motsvarande period, vilket innebär att nyrekryteringen på grund av pensionsavgångarna inte ser ut att bli nämnvärt stor. Inför läsårsstarten 2005 är i princip alla tjänster i Vara kommuns skolor tillsatta av behörig personal. Det finns sammanlagt 8 obehöriga lärare fördelat på bild, hemkunskap, musik, spanska, svenska, tyska, matte, NO samt data. Vara kommun samarbetar med högskolorna i Borås, Skövde, Göteborg, Jönköping, Karlstad och Trollhättan/Uddevalla angående praktikplatser för lärarstudenter. Skolorna i kommunen är eftertraktade hos lärarstuderande och de studerande ses som ett värdefullt tillskott ute i verksamheten. Cirka 30 pedagoger examinerades under våren 2005 i en fempoängs handledarutbildning som hölls i Vara kommun av Göteborgs universitet, vilket ytterligare ökar kvalitén i studenternas verksamhetsförlagda utbildning. Ett 40-tal pedagoger har handledarutbildning sedan tidigare. Cirka 70 lärarpraktikanter handleds årligen på enheterna i kommunen. V5-samarbetet har utvecklats och en ny modell för kvalitetsarbete har startat hösten En person från varje arbetslag i barnomsorg och skolor har deltagit i en tvådagars utbildning i den nya modellen. Under hösten 2004 ingick Vara kommun i ett femårigt forskningsprojekt i samarbete med Karlstad universitet. PBS, Problembaserad Skolutveckling, är baserat på mötet mellan forskning och praktik och handlar om att med en viss metodik hitta lösningar på de problem man möter i undervisningssituationen. Även i detta projekt genomförs kompetensutvecklingsinsatser. Vara kommuns stora satsning på verksamhetsutveckling ger alla medarbetare möjligheter till utveckling och engagemang. Arbetet med att få högskoleutbildningar utlokaliserade till Vara pågår ständigt. Under läsåret 05/06 kommer en av Högskolan i Skövdes ordinarie kurser, Matematik 10 p, att förläggas till Vara. 176

5 Investeringar Investeringar Nettokostnader i tkr. Text Bokslut Budget Prognos Budget Bu-nämnden Alléskolan Parkskolan/Särskolan Västra skolan/frejgården Arentorp skola/barnomsorg Levene skola/barnomsorg Kvänum skola/barnomsorg Jung skola/barnomsorg Larv/Tråvad skola/barnomsorg Vedum skola/barnomsorg Lagmansgymnasiet Kulturskolan Torsgårdens förskola Elevhälsan Kostenheten Inv. gymnastiksalar/idrottshallar Inv. slöjdsalar Skolskjutsar Extra inv. datorer Utgifter Inkomster 9 Nettoinvesteringar Enligt investeringsplanen tillförs barn- och utbildningsnämnden tkr att fördela på verksamheterna. Dessa medel används framför allt för att reinvestera och nyinvestera i utrustning och möbler samt för mindre ombyggnader. De extra medel på 500 tkr för datorer som nämnden får varje år enligt plan betyder otroligt mycket för att kunna hålla en godtagbar standard på datautrustning. Barnomsorgens behov av lokaler har ökat under de senaste åren, dels på grund av reformer, dels på grund av att barnantalet per avdelning sänktes från 22 till 20 barn år I både Vedum, Kvänum och Levene finns inhyrda paviljonger som enligt planerna skulle avhjälpa en lokalbrist under några år. De har nu funnits i tre år och nämnden ser inte att det är möjligt att göra sig av med dem utan att bygga nytt. Förutom att lokalerna är små och provisoriska är det dålig ekonomi att fortsätta flera år till med inhyrda lokaler och därför att det viktigt att medel avsätts år 2006 för byggnation av dessa nya avdelningar. Vedums skola, fritids och bibliotek är färdigrenoverat och de nya lokalerna har blivit mycket ändamålsenliga och trevliga för både barn och personal att arbeta i. Nästa skola på tur att renoveras och anpassas till dagens pedagogik är Levene skola. Den är en typisk 50- talsbyggnad med ett antal stora skolsalar med korridor utanför. Korridorerna används så långt det är möjligt med tanke på brandsäkerhet och liknande bestämmelser, men grupprum saknas. Skolan behöver renoveras och anpassas till de behov som finns utifrån läroplan och modern pedagogik och metodik. Nämnden äskar att 500 tkr avsätts i 2006 års investeringsbudget för förprojektering. 177

6 Arentorps förskola är en del i det ombyggnads- och nybyggnadsprojekt som gäller Kedumsgården. Det är mycket angeläget att Arentorps förskola får ändamålsenliga och lämpliga lokaler i ett tidsperspektiv på cirka 30 år. I överensstämmelse med den motion om mindre antal barn (18 i stället för nuvarande 20) i förskolans barngrupper som barn- och utbildningsnämnden ställt sig bakom behöver förskolorna kompletteras med ytterligare fyra avdelningar. Nämnden anser att medel bör sättas av för dessa investeringar, ca 3 miljoner kronor per avdelning. Barn- och utbildningsnämnd Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag VERKSAMHETSMÅL De övergripande verksamhetsmålen redovisas i den strategiska planen: Vara kommuns barnomsorgs- och skolverksamhet präglas av målmedvetenhet, arbetsglädje, trygghet och beredskap för förändring. Skolan skall ha fokus på ett lärande där eleven själv stimuleras att inhämta kunskaper. Grunden för det livslånga lärandet ska påbörjas redan i förskolan. Nämndens verksamhet präglas av medinflytande och ansvar så att både barn/elever, föräldrar och medarbetare engagerar sig, känner sig delaktiga i utvecklingen och vill medverka till ständiga förbättringar av verksamheten. Skolan skall uppmuntra barn och ungdomar att vara delaktiga i samhället och samhället uppmuntras att vara en del av de ungas lärande. Barn- och utbildningsnämndens inriktning skall vara följande: Personalen skall stimuleras att utveckla nya pedagogiska inriktningar och metoder. Försök skall genomföras vad gäller alternativa lärmiljöer och tidplaner. Alternativa profileringar, till exempel inom musik, miljö, teknik och rörelse skall finnas tillgänglig inom skola och barnomsorg. Kulturskolans verksamhet är en viktig del i detta. Skolan skall samverka aktivt på olika sätt med näringslivet. Arbetet kring barn i behov av särskilt stöd skall prioriteras. Upprustning och pedagogisk utformning av skolgårdsmiljöerna skall göras. Möjlighet till högskolestudier på distans skall erbjudas. Det livslånga lärandet skall främjas, en samverkan mellan vuxenutbildningen och näringslivet är en viktig del i detta arbete. 178

7 Nämndens verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden har i sin verksamhetsplan tagit fram tio stora mål under fyra huvudrubriker, vilka överensstämmer med rubrikerna i de nationella läroplanerna. Därigenom finns en rak koppling mellan nationella och kommunala styrdokument. Målen har dessutom utformats som en affisch som finns anslagen på alla enheter och de är därigenom närvarande i det dagliga arbetet. Målen är skrivna så att de skall kunna läsas och förstås också av mindre elever. Enheternas uppgift är sedan att i sitt lokala arbete konkretisera hur de arbetar för att nå de mål som står i verksamhetsplanen. Till detta är också kopplat strukturen för den kvalitetsredovisning som såväl varje enhet som utbildningsförvaltningen årligen skall skriva och lämna in till Skolverket. Som en följd av detta anges samma inriktningsmål under alla verksamhetsformer nedan. Tjänstegarantier I maj 2002 antog nämnden de tjänstegarantier som gäller barnomsorg, grundskola och skolskjutsar. VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämndens verksamhet innefattar politikerlöner och arvoden, kurskostnader samt kostnader för uppvaktningar. Utbildningskontoret Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Resultatenhetschefer, politiker, föreningar/organisationer och enskilda kommuninvånare. Inriktningsmål Att leda, styra och utveckla verksamheten samt verkställa beslut i enlighet med barnoch utbildningsnämndens intentioner på ett effektivt sätt. Att tillhandahålla tjänster, handlingar och information som efterfrågas av kommuninvånare, politiker, resultatenhetschefer och myndigheter. Effektmål Kontorsadministrationens verksamhet ska ses över i verksamhetsutvecklingen hösten Arbetet med att effektivisera arbetsuppgifter och rutiner ska påbörjas. 179

8 Tjänstegarantier Vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet. VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Inom enheten central administration budgeteras kostnader för enhetsövergripande ledning och administration. Följande tjänster är inrättade: Förvaltningschef och ekonom (delas med kultur- och fritidsnämnden), utvecklingsledare (0,75 tjänst), nämndssekreterare (0,75 tjänst), skolskjutsansvarig (0,70 tjänst) och utredningssekreterare (0,50 tjänst). Förskolan, förskoleklass och skolbarnomsorgen Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Barn 1-6 år, föräldrar samt grundskolan. Inriktningsmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. 180

9 Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål Alla föräldrar ska känna till de olika barnomsorgsformer som finns i kommunen. Alla föräldrar ska ha möjlighet att få information om hur dagen har varit för barnet. Alla föräldrar ska få kontinuerlig information om barnets utveckling. Alla barn ska ha möjlighet till lugn och ro på sin förskola. Tjänstegarantier Vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni därigenom har valmöjlighet. Vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. Vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. Ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn vistas. Utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal barn i Förskoleklass (inkl. Önum) Antal barn i kommunal förskola Antal barn i alt. driven förskola Antal barn i familjedaghem Antal barn i kommunala fritidshem Antal barn i alternativa fritidshem Antal barn totalt (exkl förskoleklass) Andel som är inskrivna i bo vid 2 år 82% 82% 85% 85% Andel som är inskrivna i bo vid 3 år 91% 86% 93% 93% Andel som är inskrivna i bo vid 4 år 98% 92% 98% 98% Andel som är inskrivna i bo vid 5 år 98% 99% 99% 99% Antal barn placerade i andra kommuner Antal barn från andra kommuner placerade i Vara Antal tim i snitt/barn på förskola ,0 26,4 26,9 26,4 Antal tim i snitt/barn på fritidshem 15,4 14,5 15,4 14,5 181

10 VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Förskola 1-5 år Under 2005 har Frejgården utökats med ytterligare en avdelning. Det finns nu totalt 28,5 förskoleavdelningar i kommunal regi. Två förskolor, Önums förskola och förskolan Larven, med 1,5 respektive 1 avdelning drivs helt privat. Solgården i Edsvära är en kommunal barnomsorgsenhet med stort föräldrainflytande. Nämnden finansierar 30 förskoleavdelningar Familjedaghem I kommunen finns åtta nio dagbarnvårdare som i sina hem tar emot barn mellan ett och tolv år. Dagbarnvårdarna ingår i enheternas barnomsorg och finns i Kvänum, Vedum och Vara tätort. Fritidshem Det finns fritidshem på samtliga åtta grundskoleenheter och verksamheten är integrerad på alla enheterna. Fritidshemmens personal arbetar under delar av dagen i skolan. Resursförskola På Torsgården finns resursförskolan integrerad i en av avdelningarna. Resursförskolan har cirka tio platser och syftar till att ge barn i svårigheter och deras föräldrar ett omfattande stöd och bättre förutsättningar att klara av sin vardag. Organisatoriskt lyder resursförskolan under resultatenheten Elevhälsan. En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på skol- och barnomsorgsenheterna med skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, specialpedagoger, psykolog och logoped. Förskoleklass Förskoleklassen, eller sexårsverksamheten, är en egen skolform. I kommunen är den integrerad i barnomsorg och skola och finns på varje enhet. Det är en skyldighet för kommunen att erbjuda och en rättighet för barn och föräldrar att utnyttja. Alla kommunens sexåringar går i förskoleklass. Omvärldsanalys Två nya förskoleavdelningar har tagits i bruk i Vara tätort under de senaste två åren och på tre orter har förskolorna förstärkts med paviljonger. Trots detta finns det ingen särskild överkapacitet på förskoleplatser även om behovet varierar mellan orterna. I Vara är efterfrågan stor, liksom i Arentorp, medan det hösten 2005 finns några lediga platser i Kvänum och Vedum. Det svåra med planering av barnomsorg är att behoven ändras så snabbt. Som ett led i arbetet med att hävda alla barns rätt till en bra förskola har Skolverket tagit fram Allmänna råd för Kvalitet i förskolan. Syftet med allmänna råd är att förtydliga verksamheten utifrån skollag och läroplan samt att stödja kvalitetsarbetet i förskolan. Inom olika områden vänder sig Skolverket till kommunen med råd i form av bör -satser och till personal i form av det är viktigt att -punkter. Exempel på områden som kommenteras är styrning och ledning, personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning, värdegrund och syn på utveckling och lärande. 182

11 En annan aktuell rapport heter Den könade förskolan. Den tar upp könsroller i förskolan och hur man aktivt skall motarbeta att barn behandlas efter det kön de tillhör. Barn måste ses som självständiga individer. Genuspedagoger har kommit i fokus och kommunerna rekommenderas anställa sådana. Inom barnomsorgen i Vara arbetar personalen aktivt med genusperspektiv men det finns ingen centralt ansvarig genuspedagog. Skolverket ska inspektera alla kommuners skolor och förskolor under en sexårsperiod. Under senhösten 2005 är det Varas tur. Två av förskolorna kommer att inspekteras. Rapportering kommer att ske någon gång under våren Regeringen har gett kommunerna riktade statsbidrag för att kunna anställa fler förskollärare, vilket också gjorts. Medlen motsvarar 6,66 tjänster och har fördelats mellan alla enheter. Alla pedagoger som arbetar i förskolan i Vara är behöriga. Svenska kyrkan har beslutat att starta en förskoleavdelning i Vedum i egna lokaler. Barnoch utbildningsnämnden driver för närvarande verksamhet i dessa lokaler men hyresavtalet har sagts upp. En dialog pågår mellan kommunen och svenska kyrkan om förskoleverksamheten i Vedum. Avstämning, mål - medel En ny (halv) förskoleavdelning planeras i Arentorp i Kedumsgården och medel tillskjuts enheten. De enheter som har lediga platser får motsvarande neddragning av resurser. Skolskjutsar Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever i förskoleklass, grundskola och gymnasium som har mer än ett visst antal kilometer till skolan eller av särskilda skäl fordrar skolskjuts. Barn i förskoleklass, samt skolelever erbjuds skolskjuts den del av vägen som överstiger 2 km för förskoleklass samt år 1-6 och 3 km för år 7-9 samt gymnasieelever. Inriktningsmål Varje barn, som är berättigad till skolskjuts, ska tryggt och trafiksäkert ta sig till och från skolan från angivna hållplatser. 183

12 I förskoleklass samt år 1-9 är målet att hämtning till skolan inte sker tidigare än 60 minuter före skolstart och att avstigning vid hemhållplatsen inte sker senare än 60 minuter efter skolans slut. Effektmål Alla elever ska känna sig trygga med sin skolskjuts. Alla elever ska trivas med sin skolskjuts. Alla elever ska vara medvetna om sitt eget ansvar för att skolskjutsen blir säker och trivsam. Tjänstegarantier Elever i förskoleklass till och med år 6 behöver inte gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen. Minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass. Hämtning/lämning med skolbuss ska inte ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass år 6. Målet är att det även ska gälla år 7-9 där vi inte klarar målet för enstaka elever. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Skjutsade elever Kostnad per skjutsad elev/år (tkr) 6,5 5,6 7,6 8,5 VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Hemkommunens skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts regleras i skollagen. Skjuts skall ordnas om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet. Skolskjutsplaneringen sker av ansvarig person på utbildningskansliet. Samordning sker i möjligaste mån mellan förskoleklass, särskolans, grundskolans och gymnasieskolans skjutsbehov. Kommunen har tre egna fordon, anskaffade 96, -00 och 03 och tre chaufförer anställda. De egna fordonen kör cirka mil per år. Övriga skolskjutsar sköts via avtal med entreprenörer. Läsåret 05/06 är första året med nytt avtal. De två äldsta egna bussarna kommer att bytas ut under hösten Rätt till skolskjuts gäller endast till skolenheten i det upptagningsområde där eleven bor. Skolskjutsen är avgiftsfri till och med vårterminen det år då eleven blir 20 år. För elever i särskolan gäller individuell prövning av avstånd och tidsgränser. Utöver skjutsning till och från skolan förekommer skjutsning under skoldagen till och från aktiviteter som inte kan ordnas på egna skolan. 184

13 Omvärldsanalys 60 % av kommunens grundskolelever åker skolskjuts. Från och med 1/ finns en lag på att alla nytillverkade bussar måste ha säkerhetsbälte och att dessa måste användas om de finns i bussen. Det pågår en debatt om man skall eftermontera in bälten i gamla bussar, möjligheter och kostnader. Under de senaste åren har kostnaderna för skolskjutsar stigit. Kostnaderna för bränsle ökar liksom kostnader för fordonsförsäkringar och skatt. Ersättning till entreprenörerna indexregleras enligt AKI (arbetskostnadsindex), KPI (konsumentprisindex) och PPI (bränsleindex). Nuvarande avtal regleras enligt dessa index under hösten 2006 med juni 2005 som basmånad. Eftersom kommunens egen chaufförsgrupp bara är tre personer är det mycket svårt att hitta ett fungerande vikariesystem vid sjukdom och liknande. Det vore en stor fördel om dessa tre chaufförer kunde ingå i ett större arbetslag där ytterligare några personer kunde ta busskörkort för att kunna hoppa in när det behövs. Avstämning, mål - medel Från och med 2006 måste budgeten ökas för skolskjutsarna. Kostenheten Måltider till barnomsorg och skolor Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever, personal och övriga vuxna som äter mat på kommunens förskolor, skolor och inom skolbarnsomsorgen. Inriktningsmål Skollunchen skall ge den näring och energi som motsvarar 30 % av dagsbehovet. Skolmåltiderna skall erbjuda en variationsrik och allsidig kost och vara integrerad i det pedagogiska arbetet. Goda kostvanor skall grundläggas i en trivsam och lugn miljö. Elever som behöver individuell kost skall erbjudas detta. Effektmål Måltidsverksamheten ska utvärderas kontinuerligt genom statistik över antal ätande, kartläggning av vad som faktiskt äts och attitydundersökningar i form av enkäter. 185

14 Maten ska tillagas så nära serveringstillfället som möjligt. Skolmåltiderna skall erbjuda en variationsrik och allsidig kost. Arbetet med måltiderna bör integreras i förskolans och skolans vardagsarbete Goda kostvanor skall grundläggas i en trivsam och lugn miljö. Elever som behöver individuell kost skall erbjudas detta. Då det gäller energi- och näringsinnehåll ska vi följa livsmedelsverkets riktlinjer då det gäller mat på förskolor, skolor och inom skolbarnsomsorgen dvs: Skollunchen ska i snitt täcka 30 % av det dagliga energi- och näringsbehovet för en elev. Tjänstegarantier Du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. Vid medicinska skäl serveras specialkost. På förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 procent, lunchen ca 25 procent samt mellanmålet ca % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning I Vara kommun är maten ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Kommunens måltider ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Det handlar om mat- och måltidssituationen som helhet. Ansvariga och den berörda personalen, på olika nivåer inom förskola, skola och äldreomsorg, ska arbeta för att gemensamt ge förutsättningar för barn, elever, äldre och personal att känna matglädje och kunna få insikt om matvanors betydelse för hälsan i ett livslångt perspektiv. Skolmåltidsverksamheten är en del i kommunens gemensamma kostorganisation. All måltidsverksamhet inom förskolor, skolor och äldreomsorg samt caféverksamhet på gymnasieskolan och kommunhuset ingår i kostenheten. Organisatoriskt lyder den under socialnämnden, samarbetet mellan förvaltningarna fungerar bra och alla större beslut förankras från båda håll. Skolmåltidsverksamheten har till syfte att erbjuda eleverna på skolorna i kommunen ett lagat mål mat per dag. Skollunchen är avgiftsfri till och med vårterminen det år eleven fyller 20 år. Måltidsverksamheten är organiserad så att köken på de olika orterna i kommunen samarbetar. Flertalet av den personal som arbetar med att servera skollunch delar sin arbetstid mellan skolan och ett närliggande kök inom äldreomsorgen. Idag tillagas skollunch i sju olika kök i kommunen, dessa är Alléköket, Lagmansgymnasiet, Nästegårdsskolan, Vedums skola, Tråvads skola, Västra skolan samt Stenkilsgården som lagar mat till Levene skola. I Alléköket lagas även huvudkomponenten till skollunchen på Larvs skola, Jungs skola samt Arentorps skola. 186

15 Då det gäller förskolematen finns tillagningskök där det enbart lagas förskolemat på GPbyn, Jung, Räfsan samt Torsgårdens förskola. På Frejgården och i Tråvad är tillagningen samordnad med Västra skolan respektive Tråvads skola. Vidhemsgården lagar maten till Linet i Vedum, Kedumsgården till Arentorps förskola och Stenkilsgården till förskolan i Levene. Köket på Lagmansgymnasiet fungerar som ett centralkök för tillagning av specialmat, från detta kök beställer övriga köksenheter olika portioner utifrån sina specifika behov. Omvärldsanalys Den stora utmaningen inom skolmåltidsverksamheten är att, med begränsade resurser, möta de förväntningar som finns bland de cirka matgäster som dagligen äter skollunch i kommunen. En trend är att det efterfrågas mer internationell mat och smaksättning av maten. Samtidigt är det så att den traditionella skolmaten fortfarande tilltalar de flesta matgästerna, den skapar trygghet och kontinuitet, inte minst för de yngre barnen. Skolmåltidsverksamhetens ansvar som bärare av svensk matkultur är en fråga som ofta kommer upp till diskussion i olika sammanhang, exempelvis på matråd och personalmöten. Även skolmåltiden som en viktig faktor i kommunens folkhälsoarbete diskuteras mycket. De senaste åren har arbetet inom kostenheten, då det gäller skolmåltidsverksamheten, handlat mycket om hur utbudet ska kunna förändras för att fler personer ska äta och att få de som redan äter att äta det de behöver, energi- och näringsmässigt. Konkret har det införts alternativa rätter, på vissa av skolorna alla dagar och på samtliga när mat serveras som man på förhand vet inte tilltalar alla. Alternativa rätter kombinerat med större utbud av grönsaker har medfört att man tagit ett stort kliv framåt då det gäller att nå målet att eleverna får i sig 30 % av sitt dagliga energi- och näringsbehov då de äter lunch i skolan. Grundskola Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever 7-15 år, föräldrar och gymnasieskolan. Inriktningsmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. 187

16 Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål Alla elever känner till och inser sin roll i sin skolas system för att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning och kränkande särbehandling. Alla elever trivs och känner att stämningen på skolan är god. Alla elever känner till sina möjligheter till inflytande över skolarbetet. Alla elever känner till de externa kontakter som skolan har med andra länder, företag och organisationer och kulturliv. Tjänstegarantier Utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. Elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal elever i kommunal grundskola 1 924, Antal elever i Önum friskola 81, ,5 66 Kostnad per elev i grundskolan i tkr 48,8 59,0 60,6 64,1 Antal lärare per 100 elever i Vara 7,5 7,5 7,7 7,7 Antal lärare per 100 elever i kommungr. 8,2 8,2 8,1 8,1 Antal lärare per 100 elever i riket 8,1 8,1 8,1 8,1 Antal vuxna per 100 elever i Vara 9,4 8,8 9,2 9,2 Antal elever från Vara i andra kommuner 21, ,5 16,5 Antal elever från andra kommuner i Vara 15,5 10,5 12,5 9,0 188

17 VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Grundskolan skall ha nio årskurser och eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång. Utbildningen skall vara nationellt likvärdig. Skolplikten gäller från höstterminen det år då barnet fyller sju år. Samtliga grundskoleenheter, utom Alléskolan, har ansvar för fritidshem i sin verksamhet. Förutom Park- och Alléskolan så har enheterna även ansvar för förskola 1-5 år och i Kvänum, Vedum och Västra skolan i Vara så ingår även familjedaghem. Friskolan i Önum har förskola, förskoleklass, grundskola år 1-5 samt fritidshem. De tilldelas kommunala resurser enligt samma principer som de kommunala enheterna. En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på enheterna med skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, logoped samt en psykologtjänst. Tillsammans med individ- och familjeenheten driver elevhälsan en resursskola på Odengården med plats för max tio elever. Verksamheten lyder organisatoriskt under elevhälsan. Omvärldsanalys Elevantalet i grundskolan fortsätter att sjunka men inte så snabbt som de tidigare prognoserna visade. Glädjande nog har ett antal barnfamiljer flyttat till Vara. Läsåret 2005/2006 är det sista året med riktat statsbidrag för personalförstärkningar. Bidraget används uteslutande för att anställa pedagoger och barn- och utbildningsnämnden är direkt beroende av dessa pengar för att kunna behålla nuvarande lärartäthet, som är 7,5. Jämförbara siffror för kommungruppen är 8,1 och för hela riket 8,1. Det internationella samarbetet fortsätter att utvecklas. Några enheter har fått nya vänskolor i Cherwell och håller på att bygga upp kontakter. Skolverket ska inspektera alla kommuners skolor och förskolor under en sexårsperiod. Under senhösten 2005 kommer samtliga grundskoleenheter i Vara att inspekteras. Rapportering kommer att ske någon gång under våren Avstämning, mål - medel Enligt nämndens resursfördelningsmodell minskas resurserna för grundskolan och ökas medlen till gymnasieskolan och barnomsorgen. Gymnasieskola/vuxenutbildning Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag

18 VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever som slutat grundskolan i Vara, Essunga och Grästorp, övriga interkommunala elever, högskola, universitet, övrig eftergymnasial utbildning samt näringslivet. Inriktningsmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål Enheten arbetar med prioriterade frågor inom områdena normer och värden, utveckling och lärande, ansvar och inflytande, samverkan och rektors ansvar. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal elever i Vara gymnasieskola varav interkommunala elever Elever från Vara i Vara gymnasieskola Antal elever från Vara kommun i interkommunal gymnasieutbildning Antal elever från Vara kommun i Gymnasieutbildning

19 VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Gymnasieskolan Utbildningen i gymnasieskolan omfattar totalt 17 nationella program samt det individuella programmet. I vara anordnas elva nationella program samt individuellt program. Särskolan har Specialutformat program, Verksamhetsträning samt Estetiskt program. PROGRAM INRIKTNINGAR Barn- och Fritidsprogrammet Fritid, pedagogisk och social verksamhet Byggprogrammet Husbyggnad Elprogrammet Automation, elektronik, datorteknik Estetiska programmet Dans, musik Fordonsprogrammet Maskin- och lastbilsteknik, personbilsteknik, transport (lokal inriktning) Handel- och administrationsprogrammet Handel och service Hotell- och restaurangprogrammet Restaurang och måltidsservice Industriprogrammet Riksrekryterande, CAD/CAM, svets (lokal inriktning) Naturvetenskapsprogrammet Matematik och datavetenskap, miljövetenskap, naturvetenskap Samhällsvetarprogrammet Ekonomi, kultur, samhällsvetenskap, språk, juridik (lokal inriktning) Teknikprogrammet Industri (lokal inriktning) För utbildningar som inte anordnas vid gymnasieskolan i Vara hänvisas kommunens elever i första hand till Skara och Lidköping. Essunga och Vara har ett samverkansavtal vilket innebär att essungaelever skall välja Lagmansgymnasiet i första hand, under förutsättning att utbildningen finns här. Grästorp har samverkansavtal av samma karaktär med både Vara och Trollhättan. Vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning anordnas enligt bestämmelser i skollagen. Verksamheten organiseras enligt följande riktlinjer: 1. Kommuninvånare som har rätt att deltaga i grundläggande vuxenutbildning skall i första hand erbjudas utbildning anordnad i kommunen. 2. Kommuninvånare som inte tidigare slutfört 3-årig gymnasieutbildning och som är behörig att deltaga i gymnasial vuxenutbildning skall erbjudas sådan utbildning enligt 2.1 och I Vara kommun: 47 platser för gymnasial utbildning Dessutom finns 58 heltidsstuderande som finansieras genom särskilda statsbidrag. 2.2 Hos andra utbildningsanordnare: Annan utbildning på gymnasial nivå, sådana kurser som ej kan erbjudas i hemkommunen samt riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. 3. I Vara kommun anordnas, förutom gymnasial utbildning, även grundläggande vuxenutbildning, 30 platser/läsår samt SFI, svenska för invandrare, 30 platser. 191

20 Omvärldsanalys Den om- och tillbyggnad som gjorts av Lagmansgymnasiet har naturligtvis inneburit ett fantastiskt stort lyft för gymnasieskolan, såväl för det estetiska programmet som för övriga elever och personal i och med att aula, restaurang, bibliotek, personalrum och undervisningssalar tillkommit. Det internationella utbytet fortsatte under 2005 med att bland annat ett tjugotal ungdomar från Catarroja, Spanien, besökte Vara. Byggelever gjorde ett besök i Mäntsälä, Finland, och elever från det samhällsvetenskapliga programmet gjorde en studieresa till Polen. Kontakter har även tagits med Vestby i Norge, där ett utbyte av elever planeras. Sju ungdomar tilldelades stipendium i form av en studieresa till Bryssel. Förhoppningarna är att kunna fortsätta dessa kontakter, men det är osäkert om ekonomin tillåter det. Skolverket ska inspektera alla kommuners skolor och förskolor under en sexårsperiod. Under senhösten 2005 kommer gymnasieskolan att inspekteras. Rapportering kommer att ske någon gång under våren En motion om förnyelsebar energi har behandlats politiskt. Vid sitt sammanträde den 26 september 2005 uttalade kommunfullmäktige att man ser positivt på ett lokalt inriktat teknikprogram och gav barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att fortsätta arbetet för att genomföra en sådan utbildning. En grupp kommer att utses för att arbeta med detta uppdrag. Vuxenutbildningen genomgår stora förändringar. Efter Kunskapslyftets slut får kommunerna söka statligt stöd för vuxnas lärande, ett bidrag som är specialdestinerat till vuxenutbildning. Syftet är att man aktivt skall söka upp de personer i kommunen som har en låg utbildningsnivå. Man skall också under denna tid utveckla nya former för vuxnas lärande. Regeringen väntas ta beslut om att den gymnasiereform som varit på gång under många år kommer att genomföras från och med hösten Bland förändringarna finns en större satsning på det individuella programmet, ämnesbetyg i stället för kursbetyg och historia som nytt kärnämne. Lagmansgymnasiet är mycket konkurrensutsatt, inte minst från många nya frigymnasier med automatisk riksrekrytering. Det är avgörande med god kvalitet och marknadsföring för att locka elever till programmen. I gamla Skaraborgs län har de flesta kommuner börjat samarbeta kring Gymnasium Skaraborg. Det innebär att elever från dessa kommuner kan välja gymnasieskola fritt i området. Barn- och utbildningsnämnden har valt att avvakta tills vidare då kommunen ligger i utkanten av Skaraborg och ser Västra Götaland som den naturliga regionen. Särskolan Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag

21 VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Elever med svåra funktionshinder samt deras föräldrar, gymnasiesärskolan. Inriktningsmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål I arbetet med att förbättra överlämningarna mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan ska alla elever i särskolans år 9 (eller 10) få möjlighet att besöka gymnasiesärskolan på Lagmansgymnasiet en vecka under höstterminen. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal grundsärskoleelever i annan kommun 9,0 8,0 7,5 8,0 Antal grundsärskoleelever från annan kommun 0, Antal gymnasiesärskoleelever i annan kommun 10,5 12,0 10,5 11,0 Antal gymnasiesärskoleelever från annan kommun 14,0 15,0 14,5 14,0 Antal elever i grundsärskola/träningsskola 26,0 21,5 25,0 22,0 Antal individintegrerade elever i grundskolan 4,5 2,5 1,

22 VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Från och med 2004 finns grundsärskolan och träningsskolan på Parkskolan. Individintegrerade elever finns på de flesta enheter. Eleverna går då kvar på enheten och verksamheten är integrerad. Inom gymnasiesärskolan finns Verksamhetsträning, Specialutformade program samt Estetiskt program. Omvärldsanalys Skolverket har följt upp särskolan, dess uppdrag och utmaningar och har konstaterat att det ofta ställs för låga krav på elever i särskolan. Carlbeckskommittén har lämnat sitt slutbetänkande, vilket innehåller förslag till vissa ändringar. Bland annat föreslås att antalet garanterade undervisningstimmar ska vara samma i särskolan som i grundskolan. Ett annat förslag är att termen träningsskola ska försvinna och istället ska endast begreppet grundsärskola användas. Skolverket ska inspektera alla kommuners skolor och förskolor under en sexårsperiod. Under senhösten 2005 kommer grund- och gymnasiesärskolan att inspekteras. Rapportering kommer att ske någon gång under våren Kulturskolan Driftbudget Tkr och löpande priser Text Bokslut Budget Prognos Budget DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag VERKSAMHETSMÅL Målgrupp. Barn och ungdomar i alla åldrar. Inriktningsmål Följande mål är antagna i verksamhetsplanen: Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. 194

23 Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål Alla enheter skall ha samarbete med Kulturskolan över en tvåårsperiod. Minst två enheter skall pröva nya former för samarbete med Kulturskolan. NYCKELTAL Kostnader i löpande priser. Nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Antal elever i Kulturskolan Antal elever i enskild undervisning Antal ensemble/orkester/popgrupper Antal elever i kör Antal elever i bild Antal elever i dans Antal elever i drillning Antal elever i drama/teater Antal elever i solosång Elev kan delta i flera än en aktivitet, exempelvis i både dans och instrumentalundervisning VERKSAMHETSBESKRIVNING/MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsbeskrivning Kulturskolan erbjuder: frivillig undervisning i musik/drama/teater/bild/dans för elever i grund- och gymnasieskola. kulturprojekt tillsammans med kommunens olika enheter, finansierade av centrala medel. Omvärldsanalys För Kulturskolans del öppnas många nya möjligheter i samband med Konserthusets nya verksamhet. Många pedagoger delar sin tid mellan Kulturskolan och det Estetiska programmet på Lagmansgymnasiet, vilket för samman dessa två verksamheter på ett bra sätt. Det är glädjande att Vara Konserthus har blivit en sådan publikframgång. Samtidigt, paradoxalt nog, innebär det mycket små möjligheter för Kulturskolan att använda sig av Konserthuset i det dagliga arbetet. 195

24 En trend som finns i hela Sverige är att det sker en nedgång i intresset för att spela blåsinstrument, så även i Vara. Denna nedgång har nu vänts till en viss uppgång och ett ökande intresse kan notera, främst beträffande blåsinstrument. Dock är intresset störst för att spela gitarr, trummor och att vara med i rockgrupper. Det stora intresset för dessa instrument innebär problem, det finns inte plats att ta emot alla. Under läsåret står 63 elever på kö. Tidigare år har de varit garanterade plats efter högst ett års väntetid, men framgent kan inte sådana garantier ges. En förändring till det bättre är att avhoppen från undervisningen har minskat. Detta sammantaget med att intresset har ökat gör att köerna kommer att öka ytterligare. Det är mycket otillfredsställande att behöva säga nej till ett barn att få börja spela när intresset är som störst. Utsikterna att kanske få stå i kö närmare två år kan knappast vara befrämjande för kreativiteten och lusten att lära. Risken finns att de helt avstår från att delta. En lösning på detta vore att medel till inrättande av en halvtidstjänst i gitarr, trummor ställdes till Kulturskolans förfogande. Kulturskolan, Torsbo Fritidsgård och Lagmansgymnasiets estetiska program är tre verksamheter med hög kvalitet. Dessa tre verksamheters ledare har tillsammans skapat en vision som går ut på att förena enheternas styrkor och samordna deras olika typer av verksamheter under ett och samma tak. Därigenom skapas en mötesplats för barn och ungdomar där den egna kreativiteten sätts i centrum. Ett par av målen är att huset ska vara tillgängligt stora delar av dygnet och motverka segregation genom möten mellan människor. Barn- och utbildningsnämnden är positiv till att tillsammans med andra berörda nämnder utreda möjligheterna till en sådan gemensam verksamhet. Genom denna typ av öppen verksamhet finns förhoppningen att många fler kan få tillgång till kultur i bred bemärkelse. 196