Samma på svenska. En utredning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samma på svenska. En utredning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet"

Transkript

1 Samma på svenska En utredning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet

2 Samma på svenska En utredning om svenskspråkiga tentamina vid Helsingfors universitet Utgivare Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS Mannerheimvägen 5 A, 2:a vån Helsingfors Arbetsgrupp Mia Haglund, ordförande för HUS tvåspråkighetsutskott Rasmus Kyllönen, styrelsemedlem vid HUS Katja Långvik, socialpolitisk sekreterare vid HUS Layout Niko Metsälä Painojussit Oy Kervo 2010

3 Sammandrag Målsättningen med utredningen är att granska attityder, praxis och upplevelser som undervisningspersonalen vid Helsingfors universitet har gentemot svenskspråkiga tentamina i sitt dagliga arbete. Utredningen gjordes med ett elektroniskt frågeformulär som skickades ut per e-post till knappt medlemmar av personalen. Enkäten besvarades av 562 personer. Alla elva fakulteter var representerade bland respondenterna. I formuläret tillfrågades personalen om hur de går till väga för att skriva tentamensfrågor på svenska samt rätta svenskspråkiga tentamenssvar. Bland respondenterna upplevde 31 procent skrivandet av svenskspråkiga tentamensfrågor som en belastning, medan 13 procent upplevde rättandet av svenskspråkiga tentamina eller motsvarande skriftliga arbeten som en belastning. Hälften av respondenterna skriver sina svenskspråkiga tentamensfrågor själva, 24 procent har inte ordnat svenskspråkiga tentamina och 17 procent skriver med hjälp av kollega eller vän. Resten av respondenterna översätter tentamensfrågorna till svenska antingen med stöd av fakulteten, institutionen eller på något annat sätt. På frågan om hur personalen rättar svenskspråkiga tentamenssvar svarade 83 procent att de rättar själv och 13 procent att de aldrig mottagit ett svenskspråkigt tentamenssvar. Övriga rättar med hjälp av kolleger eller vänner, med hjälp av institutionen eller fakulteten eller på något annat sätt. Respondenter från endast tre fakulteter (juridiska, medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten) hade använt stöd från fakulteten eller institutionen i översättandet av tentamensfrågor. Ju yngre respondenterna var desto fler upplevde översättandet av tentamensfrågor som en belastning. I åldersgrupperna under 30 år och år upplevde 43 procent respektive 40 procent översättandet som belastande, medan enbart 17 procent av åldersgruppen 60 och äldre delade upplevelsen. Översättningsarbetet upplevs mera som en belastning av dem som som behöver hjälp med översättningen av kolleger (52 procent) eller av fakulteten (50 procent) än av dem som skriver de svenskspråkiga frågorna själva (19 procent). Respondenternas osäkerhet kring om det finns etablerade system kring översättning på fakulteterna bekräftas både i flervalsfrågornas resultat och i de öppna svaren. När det gäller översättning till svenska finns det varken klara instruktioner eller stödfunktioner på en enda fakultet som alla medlemmar av undervisningspersonalen vore medvetna om. Majoriteten av respondenterna känner inte till om det över huvud taget finns ett etablerat system på fakulteten. I slutet av utredningen presenteras utvecklingsförslag som undervisningspersonalen har fört fram i samband med enkätsvaren. På basis av dem har studentkåren skrivit sina egna utvecklingsförslag, som är ämnade att främja det tvåspråkiga arbetet vid universitet. Utvecklingsförslagen finns även på finska (kapitel 8).

4 Tiivistelmä Selvityksen tavoitteena on selvittää Helsingin yliopiston opetushenkilökunnan päivittäisessä työssään kokemia asenteita, käytäntöjä ja kokemuksia ruotsinkielisestä tenttimisestä. Selvitys toteutettiin sähköpostitse lähes neljälle tuhannelle henkilökunnan edustajalle lähetetyllä sähköisellä kyselylomakkeella. Lomakkeeseen vastasi 562 henkilöä. Kaikki yksitoista tiedekuntaa olivat edustettuina vastaajien joukossa. Lomakkeessa henkilökunnalta kysyttiin, kuinka he toimivat laatiessaan tenttikysymyksiä ruotsiksi ja korjatessaan ruotsinkielisiä tenttejä. Vastaajien joukosta 31 prosenttia kokivat ruotsinkieliset tenttikysymykset kuormittavina, kun 13 prosenttia taas kokivat ruotsinkielisten tenttien tai vastaavien kirjallisten töiden arvioinnin kuormittavana. Puolet vastaajista kirjoittaa ruotsinkieliset tenttikysymyksensä itse, 24 prosenttia eivät ole järjestäneet ruotsinkielistä tenttiä ja 17 prosenttia kirjoittavat kollegan tai ystävän avulla. Loput vastaajista kääntävät tenttikysymykset ruotsiksi joko tiedekunnan tai laitoksen avulla tai jollakin muulla tavalla. Ruotsinkielisten vastausten korjaamiseen liittyvään kysymykseen 83 prosenttia vastasivat korjaavansa itse ja 13 prosenttia etteivät koskaan ole vastaanottaneet ruotsinkielistä tenttikysymystä. Muut korjaavat kollegojen ja ystävien avulla, tiedekunnan tai laitoksen avulla tai muulla tavalla. Vain kolmen tiedekunnan (oikeustieteellisen, lääketieteellisen ja matemaattis-luonnontieteellisen tiedekunnan) vastaajat olivat käyttäneet tiedekunnan tai laitoksen tukea tenttikysymysten kääntämisessä. Mitä nuoremmat vastaajat olivat, sitä useammat kokivat tenttikysymysten kääntämisen kuormittavana. Alle 30-vuotiaiden ja vuotiaiden ikäryhmissä kokivat 43 ja 40 prosenttia vastaajista kääntämisen kuormittavaksi, kun vain 17 prosenttia yli 60-vuotiaista jakoi tämän kokemuksen. Useampi heistä jotka tarvitsevat kollegojen (52 prosenttia) tai tiedekunnan (50 prosenttia) apua kääntämisessä koki kääntämisen kuormittavaksi kuin heistä jotka laativat ruotsinkieliset kysymykset itse (19 prosenttia). Vastaajien epävarmuus omien tiedekuntiensa käytännöistä vahvistuu sekä monivalintakysymysten että avointen kysymysten vastauksissa. Missään tiedekunnassa ei ole selviä yhtenäisiä ohjeita tai tukipalveluita koskien kääntämistä ruotsinkielelle, jotka jokainen opetushenkilöstön jäsen tuntisi. Enemmistö vastaajista ei tiedä, mikäli heidän tiedekunnassaan ylipäänsä on vakiintuneita käytäntöjä. Raportin lopussa esitellään opetushenkilökunnan kyselyn yhteydessä esittämiä kehitysehdotuksia. Ylioppilaskunta on näiden ehdotuksien pohjalta laatinut omat kehitysehdotuksensa, joiden tarkoituksena on edistää kaksikielistä työtä yliopistolla. Kehitysehdotukset ovat luettavissa myös suomeksi (kappale 8).

5 Innehåll 1 Inledning 06 2 Ett tvåspråkigt universitet Bestämmelser om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet Satsningar på tvåspråkighet vid Helsingfors universitet 08 3 Så här gjordes utredningen Upphovet till utredningen Målsättningarna med utredningen Insamling av materialet Beskrivning av materialet 10 4 Översättningsarbetet i vardagen Översättning som belastning i arbetet Olika metoder för att översätta 14 5 Erfarenheter av svenskspråkiga tentamina Svenska språket vid Helsingfors universitet Studenternas roll för att få tentamensfrågor på svenska Kollegernas översättningsbyrå Ämnesspecifik terminologi 18 6 Undervisningspersonalens utvecklingsförslag 20 I Översättningstjänster 20 II Praxis kring översättning 20 III Språkkurser för personalen 21 IV Språktillägg för kolleger som översätter 21 7 Studentkårens utvecklingsförslag 22 I Språkkurser för undervisningspersonalen 22 II En centraliserad översättningsbyrå 22 III Översättningspool på fakulteterna 23 IV Enhetlig praxis kring översättning på fakulteterna 23 V Enhetligt system med tentamensanmälning på universitetet. Automatiserat val av tentamensspråk för alla anmälningar i WebOodi 23 VI Databank för tentamensfrågor och terminologi 24 VII Pilotprojekt om tvåspråkiga tentamina 24 VIII Uppmuntra studenterna och lärarna att använda sitt modersmål 24 8 Ylioppilaskunnan kehitysehdotukset 25 I Kielikursseja opetushenkilökunnalle 25 II Keskitetty käännöstoimisto 25 III Käännösrinkejä tiedekuntiin 25 IV Yhtenäiset kääntämisen käytännöt tiedekuntiin 26 V Yliopistolle yhtenäinen järjestelmä tentti-ilmoittautumisille. Tenttimiskielen automatisoitu valinta kaikkiin WebOodin kautta tehtäviin ilmoittautumisiin 26 VI Tenttikysymysten ja terminologian tietopankki 26 VII Kaksikielisten tenttien pilottikokeilu 27 VIII Kannustetaan opiskelijoita ja opettajia käyttämään omaa äidinkieltään 27 9 Slutdiskussion 28 Källor 29 Bilagor 30

6 1 Inledning Den här utredningen belyser Helsingfors universitets undervisningspersonals syn på svenskspråkiga tentamina och hur översättningen av tentamensfrågor syns i deras arbete. Utredningen har gjorts av Studentkåren vid Helsingfors universitet. Studentkårens arbetsgrupp genomförde enkätförfrågan till undervisningspersonalen under våren 2010 och utredningen publicerades i november Arbetsgruppen har både sammanställt frågorna och analyserat svaren. Arbetsgruppen formulerade frågorna med stöd av universitetsläraren i forskningsmetodik Christian Starck och personal vid avdelningen för Svenska ärenden vid Helsingfors universitet. Studentkårens utvecklingsförslag har skrivits av studentkårens styrelse. Enkäten har tagits väl emot på universitetet. Studentkåren har under processen fått mycket respons om att utredningens fokus på svenskspråkiga tentamina ligger i tiden. Utredningen visar att det dagliga arbetet med att upprätthålla tvåspråkigheten vid universitetet ingalunda är någon enkel uppgift. Studentkåren har under analysen av materialet valt att fokusera utredningen på metoderna för översättning av tentamensfrågorna, respondenternas upplevelser och deras utvecklingsförslag samt slutligen på studentkårens egna utvecklingsförslag. Studentkåren erbjuder gärna både det kvalitativa och kvantitativa materialet till universitetets eget bruk för en vidare, mera specifik analys till exempel på fakulteterna.

7 2 Ett tvåspråkigt universitet 2.1 Bestämmelser om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet Helsingfors universitets tvåspråkighet regleras i flera styrdokument, i allt från universitetslagen, Helsingfors universitets instruktion, universitetets strategi för , åtgärdsprogrammen för undervisning och studier samt samverkan med det omgivande samhället, språkprinciperna, fakulteternas målprogram till universitetets nya verksamhetshandbok. Enligt universitetslagen är undervisningsspråken och examensspråken vid HU finska och svenska (11 ). Därtill ska det enligt lag finnas 28 professorer för den svenskspråkiga undervisningen. I dagsläget finns det i själva verket 34 svenskspråkiga professorer (och sju professorer vid Soc&kom) och ett hundratal lärare som undervisar på svenska. Enligt Helsingfors universitets instruktion, som trädde i kraft 2010, leder prorektor tvåspråkighetsärendena på universitetsnivå, medan dekanus vid varje fakultet övervakar tvåspråkigheten på fakultetsnivå. Helsingfors universitet har ansvar för att som enda universitet utbilda på svenska inom vetenskapsområdena och ämnena juridik, medicin, geografi, farmaci (provisorsutbildningen), socialpsykologi, socialt arbete, journalistik, agro-forstvetenskap och veterinärmedicin. Helsingfors universitets språkprinciper lyfter upp bland annat följande målsättningar: Helsingfors universitet ska upprätthålla och utveckla en aktiv och fungerande tvåspråkighet. Emedan universitetet är det akademiska flaggskeppet för ett officiellt tvåspråkigt samhälle, anser universitetet det vara viktigt att den egna tvåspråkigheten är levande och fungerande. Universitetet utvecklar en flexibel användning av språk i olika situationer. Interaktionen mellan finska och svenska i undervisningen förstärks. Flerspråkiga undervisningssituationer utnyttjas för att åstadkomma en levande språklig interaktion. Utgångspunkten är att de finskspråkiga förstår svenska och de svenskspråkiga finska och de flesta även engelska, även om de inte alltid talar dessa språk flytande. I många situationer kan man gå till väga så att var och en talar sitt modersmål. För att främja och upprätthålla språkkunskaperna vid universitetet anskaffas och används inom utbildningen kurs- och forskningslitteratur på flera språk inom ramen för resurserna. Att se till att språkbruket är gott ankommer på varje medlem av universitetssamfundet. Alla lärare vid universitetet ska genom sitt exempel främja ett gott språk och sålunda även vara språklärare. Studenterna har ansvar för utvecklingen av sina skriftliga och muntliga kommunikationskunskaper på modersmålet och på andra språk. Universitetet vidmakthåller kraven i det andra inhemska språket, trots att ämnet har blivit frivilligt i studentskrivningarna. (Språkprinciper för Helsingfors universitet 2007)

8 2.2 Satsningar på tvåspråkighet vid Helsingfors universitet Helsingfors universitet jobbar aktivt för att främja det svenska språkets ställning. Satsningar som gjorts den senaste tiden är bland annat pilotprojekten med tvåspråkiga utbildningsprogram och de svenskspråkiga barnträdgårdslärar- och tandläkarutbildningarna som planeras att starta hösten Helsingfors universitet har år 2009 ingått ett avtal om strategiskt samarbete med Svenska handelshögskolan och Arcada. Helsingfors universitets instruktion stadgar om den så kallade Helsingforsalliansen, som har till uppgift att säkerställa ett mångsidigt och högklassigt svenskspråkigt utbildningsutbud i Helsingfors och bära ansvar för tvåspråkighetens framtid i regionen (16 ). Satsningarna på den svenskspråkiga undervisningen har också gjort framsteg. Universitet har under 2010 anställt en ny svenskspråkig pedagogisk lektor och campussamarbetet har intensifierats både vid Campus Vik-Gumtäkt och Centrumcampus. Fakulteternas anslag för tvåspråkigheten har också höjts och utgör år euro. Medlen ska uttryckligen användas för att utveckla den svenskspråkiga undervisningen. I samband med universitetsreformen år 2010 förnyades också universitetets instruktion. I den nya instruktionen anges det att det vid varje fakultet ska finnas en dekanus eller prodekanus som ansvarar för tvåspråkigheten vid fakulteten. Den nya paragrafen (83 ) stadgar för första gången om en person vid varje fakultet som har ansvar för att utveckla den svenska verksamheten.

9 3 Så här genomfördes utredningen 3.1 Upphovet till utredningen Att studera vid ett tvåspråkigt universitet innebär att studenterna ska få använda sitt modersmål, finska eller svenska. Vid Helsingfors universitet är kring 2600 av cirka studenter svenskspråkiga. Enligt universitetets föreskrifter har de rätt att tentera och göra skriftliga arbeten på sitt modersmål. Svenska social- och kommunalhögskolan utbildar på svenska och dessutom ordnar fakulteter som juridiska och medicinska separata urval för svenskspråkiga. Ändå är det inte lika självklart att tvåspråkigheten fungerar i verkligheten. Ska man få sina tentamensfrågor på svenska om kursen har gått på finska? Är det faktiskt enklare att skriva på svenska om allt material under kursen och i tentamina är på finska? Får man en rättvis bedömning om man skriver på svenska ifall det har varit för svårt för föreläsaren att översätta tentamensfrågorna? Tvåspråkighetsutskottet vid Studentkåren vid Helsingfors universitet har under en längre tid varit i kontakt med studenter som upplevt svårigheter med att få svenska tentamensfrågor eller som fått så dåligt formulerade frågor att det under tentamenssituationen varit svårt att ens förstå vad tentatorn varit ute efter. Att söka efter svar och lösningar på problemen bland studenterna och genom att aktivt informera dem om deras språkliga rättigheter på universitetet kändes som en början och är något tvåspråkighetsutskottet sysslat med de senaste åren. Detta har lett till insikten om att ifall vi vill ha en förändring och bättre praxis måste vi komma i kontakt med dem som ställer tentfamensfrågorna och bedömer svaren, det vill säga universitetets undervisningspersonal. Vi har som mål att kartlägga hur undervisningspersonalen förhåller sig till den praktiska tvåspråkigheten. Känner de sig bekväma med de uppgifter som tvåspråkighetsreglementen innebär och hurdan tvåspråkighetspraxis finns det på deras enheter? 3.2 Målsättningarna med utredningen Med hjälp av en enkät ville studentkåren samla in uppgifter om hur universitetets undervisningspersonal upplever tvåspråkigheten i sin vardag. Syftet var att ta reda på hur undervisningspersonalen går till väga då de översätter tentamensfrågor och bedömer tentamenssvar, vilka metoder och stödfunktioner deras institutioner och fakulteter erbjuder dem i fråga om översättning samt deras attityder gentemot tvåspråkigheten överlag. Därtill samlades utvecklingsförslag om hur den tvåspråkiga vardagen kan göras lättare. Genom att sammanställa dessa uppgifter ville studentkåren skriva en utredning som fungerar på många plan. Utredningen vill kasta ljus på var problemen ligger och vem som upplever tvåspråkigheten som mest problematisk. Dessutom ville vi ge utrymme för personalens egna upplevelser och utvecklingsförslag. Studentkåren hoppas att dessa kan fungera både som en diskussionsöppnare på fakulteterna och i universitetets centralförvaltning och samtidigt ge institutionerna och fakulteterna idéer om hur översättningen av tentamensfrågor kunde ske för att förorsaka mindre stress. Denna enkät är bra för den upplyser en del ovetande lärare om saken. (Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten)

10 3.3 Insamling av materialet Tvåspråkighetsutskottet formulerade ett frågeformulär (Bilaga 2), som per e-post skickades ut till undervisningspersonalen vid Helsingfors universitet. Samplet bestod av knappt personer, det vill säga alla som innehar något slags undervisningstjänst vid universitetet. Formuläret var indelat i tre avsnitt: uppgifter om respondentens undervisningsarbete, tentamina på svenska och bakgrundsuppgifter. Respondenterna fick fördjupa sina svar i öppna kommentarfält. Undervisningspersonalen ombads också komma med specifika utvecklingsförslag. Enkäten kunde besvaras antingen på finska eller på svenska. 3.4 Beskrivning av materialet Alla av universitetets elva fakulteter var representerade bland de 562 respondenterna (Tabell1). Fakulteten med flest svar var matematisk-naturvetenskapliga fakulteten med 15 procent av svaren medan farmaceutiska fakulteten bidrog med minst antal svar, 3 procent av alla svar. Andra fakulteter med relativt få svar var juridiska och teologiska. En del av de lägre svarsprocenterna förklaras med att det är frågan om mindre fakulteter. TABELL 1. Andelen respondenter Agrikultur-forstvetenskapliga 8,8 Beteendevetenskapliga 9,3 Bio- och miljövetenskapliga 9,0 Farmaceutiska 2,6 Humanistiska 14,8 Juridiska 3,8 Matematisk-naturvetenskapliga 15,4 Medicinska 14,1 Statsvetenskapliga 12,3 Teologiska 3,8 Veterinärmedicinska 6,0 Totalt n=562 Den finska versionen fick 513 svar och den svenska 49 svar. Det bör ändå påpekas att 8 procent av respondenterna i den finska enkäten uppgav svenska som modersmål och 19 procent av respondenterna i den svenska versionen finska som modersmål. När vi analyserade materialet sammanslogs svaren från båda enkäter. Könsfördelningen bland respondenterna var väldigt jämn: bland de svarande var 47 procent män och 48 procent kvinnor. Resten ville inte specificera. Även åldersfördelningen var ganska jämn, förutom gruppen under 30 år som endast utgjorde 3 procent av de svarande. Det här var väntat eftersom de flesta som arbetar med undervisning på universitetsnivå oftast inte kan vara så mycket under 30 år. De flesta respondenter har finska som modersmål, 14 procent uppgav svenska som modersmål och 2 procent meddelade något annat språk. 30 procent av de svarande är professorer och resten övrig undervisningspersonal. När vi analyserade materialet beslöt vi oss för att lämna bort svaren i den första delen av utredningen som behandlade respondentens undervisningsarbete eftersom svaren kunde ges i öppna kommentarsfält och därmed var väldigt svåra att kategorisera och ordna (Bilaga 2, frågorna 2-5). Vi valde att ha öppna svar eftersom en kategorisering på förhand ansågs vara för snäv, men svaren blev istället svåra att jämföra med varandra. Flera respondenter skrev även i de öppna svaren att de hade svårt att svara på dessa frågor. Därav innehåller vår analys inte dimensionen av hur mängden av översättningsarbete påverkar upplevelserna av tvåspråkiga tentamina. 10

11 4 Översättningsarbetet i vardagen 4.1 Översättning som belastning i arbetet Det statistiska resultatet fokuserar på att ta reda på vilka grupper som upplever översättandet av tentamensfrågor som mest belastande. Vi ville ge denna fråga mest utrymme eftersom det var den frågan som var grunden för hela utredningen. Vi har även valt att undersöka vilka fakulteter som har ett etablerat system då det gäller översättning av tentamensfrågor till svenska. I materialet kom det direkt fram att kön inte spelar någon roll i hur man upplever vare sig rättandet av tentamina eller översättandet av tentamensfrågor. Därmed har vi lämnat bort könskategorin i analysen av det statistiska materialet. Det kvantitativa materialet gav förutsättningar för en ännu djupare analys, men syftet med utredningen var att främst ge en överblick av situationen på universitetet. Därför koncentrerar den kvantitativa analysen på de frågeställningar som presenteras nedan. TABELL 2. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning? 69,0% 31,0% Nej Ja TABELL 3. Upplever du rättandet av tentamenssvar eller motsvarande skriftliga arbeten på svenska som en belastning? 87,2% Nej Ja 12,8% De mest centrala frågeställningarna i utredningen var att ta reda på om översättningen av tentamensfrågor till svenska och rättandet av svenska tentamensfrågor upplevs som en belastning och vem som i så fall upplever det. I tabell 2 och 3 synas de här frågorna mot varandra. Det visar sig att en betydligt högre grad av undervisningspersonalen upplever översättning av frågorna belastande (31 procent) mot de 12,8 procent som upplever rättandet av skriftliga arbeten som belastande. De nästa tabellerna beskriver vem som upplever översättningen av tentamensfrågor som belastande. 11

12 TABELL 4. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning? Per fakultet. JA % NEJ % Agrikultur-forstvetenskapliga 40,0 60,0 Beteendevetenskapliga 39,6 60,4 Bio- och miljövetenskapliga 20,5 79,5 Farmaceutiska 15,4 84,6 Humanistiska 17,4 82,6 Juridiska 33,3 66,7 Matematisk-naturvetenskapliga 37,2 62,8 Medicinska 25,0 75,0 Statsvetenskapliga 33,8 66,2 Teologiska 15,0 85,0 Veterinärmedicinska 63,3 36,7 Totalt 31,2 68,8 Tabell 4 ger en översikt över situationen med synen på översättningen av tentamensfrågorna på fakulteterna. De här resultaten är bra att ha som utgångsläge. När man jämför om respondenterna på fakulteterna upplever översättningen av tentamensfrågor som belastande kommer det fram vissa skillnader. Veterinärmedicinska fakulteten har den högsta andelen av personal som upplever översättningen belastande, 63 procent. Det är också den enda fakulteten där över hälften av respondenterna upplever översättningen som en belastning. Veterinärmedicinska är en relativt liten fakultet och respondenterna utgör bara 6 procent av hela samplet (tabell 1). Då kanske man kan anta att de som svarat på enkäten är personer som verkligen berörs av problemet. Dessutom kan större fakulteter ha en utjämnande effekt på resultatet: problemen kan ha koncentrerats till en viss institution eller något ämne, samtidigt som största delen av fakulteten inte upplever att det är belastande att översätta. I sådana fall kommer problemen nödvändigtvis inte fram i en jämförelse fakulteter emellan. En annan faktor som kan ha påverkat svaren är hur många svenskspråkiga studenter det finns vid fakulteten. Det är skillnader på de svenskspråkigas andel av studenter per fakultet eftersom vissa fakulteter, som medicinska och juridiska, har egna kvoter för svenskspråkiga och Svenska social- och kommunalhögskolan verkar i samband med statsvetenskapliga fakulteten, medan några fakulteter som humanistiska och beteendevetenskapliga har huvudämneshelheter på svenska. Dessutom finns det fakulteter som inte har någon speciell satsning på svenskan. Å ena sidan kunde man tänka sig att en större andel svenskspråkiga skulle öka personalens arbetsmängd på grund av mer översättningsarbete och att de därmed kunde känna att arbetet är mer belastande. Å andra sidan kan man tänka sig att de som har en mer statisk mängd svenskspråkiga studenter blivit vana med den arbetsmängd det medför och att det däremot är undervisningspersonal på de fakulteter med färre svenskspråkiga som upplever översättandet som belastande. 12

13 TABELL 5. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning? Per åldersgrupp Tabell sex åskådliggör huruvida det finns ett samband mellan metoden av översättning och hur personen upplever översättningsarbetet. Det visade sig att de som inte översätter sina fråålder JA % NEJ % under 30 42,9 57, ,7 59, ,9 68, ,0 70,0 60 eller äldre 16,5 83,5 Tabell 5 åskådliggör hur respondenterna i de olika åldersklasserna upplever översättningen av tentamensfrågor till svenska. Resultatet visar att det finns ett samband mellan ålder och hur belastande undervisningspersonalen upplever att översättningsarbetet är. Ju äldre respondenten är, desto mindre belastande upplever han att översättandet av tentamensfrågor till svenska är. Det är en drygt 10 procents skillnad mellan åldersgrupperna och i synen på översättningsarbetet som en belastande uppgift. De äldre respondenterna upplever översättandet mindre belastande. Bland respondenterna i gruppen 60 år eller äldre svarar betydligt färre att de upplever översättningen av tentamensfrågor som belastande, det vill säga enbart 16,5 procent. Det här kan bero på många olika faktorer, bland annat på att de som är äldre jobbat en längre tid på universitetet och därmed kan ha blivit vana med översättningsproceduren och lärt sig bättre svenska med tiden. Samtidigt är det lätt att dra paralleller till att resultatet också kan ha att göra med hur väl undervisningen i svenska på grundskolenivå har varit arrangerad under tiden för då denna åldersgrupp har utbildat sig. Eller att svenskan tidigare har haft en viktigare roll och varit en mer naturlig del av det finländska samhället. Precis som i helhetsresultaten var det även tydligt i jämförelsen mellan åldersgrupperna att det är avsevärt färre i varje åldersgrupp som upplever rättandet av tentsvar som belastande än de som upplever översättandet av tentamensfrågor som belastande. I jämförelsen av arbetsuppgift och upplevelsen av översättandet som en belastning var det tydligt att professorer upplever det som mindre belastande än resten av undervisningspersonalen. Det har ett tydligt samband med åldern, eftersom man som professor förväntas ha haft en längre arbetskarriär inom universitetet och då lätt är äldre än många medlemmar av den övriga undervisningspersonalen. TABELL 6. Upplever du översättningen av tentamensfrågor till svenska som en belastning? Per tillvägagångssätt. JA NEJ Skriver själv 18,8 81,3 Kollega eller vän översätter 51,7 48,3 Institutionen ordnar översättning 20,8 79,2 Fakulteten ordnar översättning 50,0 50,0 Annat tillvägagångssätt 23,1 76,9 Har inte haft svenskspråkiga tenter 47,4 52,3 13

14 gor själv upplever översättningsarbetet som mer belastande än de som översätter själv. Över hälften av de respondenter som ber en kollega eller vän översätta upplever arbetet som mest belastande. En intressant detalj i resultaten är, att nästan hälften av dem som inte haft svenskspråkiga tentamina även upplever en möjlig översättning som belastande. Vi undersökte också om det finns ett samband mellan hur man rättar tentamenssvar och om man upplever det som belastande. Trots att det procentuellt sett är fler som upplever rättandet som en belastning än de som inte gör det, är det ändå så få som rättar med hjälp av en vän eller kollega. Därmed är resultaten inte signifikanta. När man jämför översättningsmetoderna som används fakulteter emellan kommer det fram att det på veterinärmedicinska och farmaceutiska fakulteten är fler som översätter med hjälp av kolleger än de som översätter själv. På teologiska fakulteten är det däremot ingen som översätter med hjälp av kolleger eller vänner. På fakulteten skriver alla medlemmar av undervisningspersonalen som svarat på enkäten tentamensfrågorna själv, vilket är ett mönster som inte förekommer på någon annan fakultet. Vid juridiska fakulteten ordnas det mest aktivt hjälp med översättningen på institutions- eller fakultetsnivå, något som också förekommer till viss mån vid medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Däremot använder ingen respondent från de övriga fakulteterna översättningshjälp erbjuden av sin institution eller fakultet. 4.2 Olika metoder för att översätta Tabellerna nedan tydliggör varierande praxis för hur undervisningspersonalen går till väga med svenskspråkiga tentamensfrågor och -svar i olika situationer. TABELL 7. Hur går du till väga för att översätta och rätta tentsvar på svenska? ,7 83,1 17,2 2,9 Skriver själv Rättar själv Kollega eller vän översätter Rättar med hjälp av kolleger I tabell 7 kommer skillnaderna mellan tillvägagångssätten mellan översättning av tentamensfrågor och korrigering av tentamenssvar tydligt fram. Det är över 20 procent fler som rättar tentamenssvar själva än som skriver sina tentamensfrågor själv. Det kommer också fram att behovet av kollegers hjälp för att översätta frågor är mycket större än behovet av hjälp för att korrigera svar. Därmed kan man åter dra slutsatsen att det personalen behöver stöd med och det som kräver ökade resurser är översättning av tentamensfrågor. 14

15 En fråga som ofta väcks bland studenterna är hur rättvis en bedömning av ett svenskspråkigt tentamenssvar kan vara om examinatorn inte kunde skriva tentamensfrågan på svenska själv. Relevansen av denna oro bekräftas av tabell 7 eftersom man tydligt kan se att det finns en stor del av undervisningspersonalen som passar in på kategorin rättar svaren själv men kan inte skriva frågorna. Vilka tillräckliga språkkunskaper som krävs för att examinatorn ska kunna ge en rättvis bedömning är sedan upp till universitetet att definiera. TABELL 8. Har din fakultet ett etablerat system då det gäller översättning av tentamensfrågor till svenska? JA % NEJ % VET INTE % Agrikultur-forstvetenskapliga 5,5 8,7 9,6 Beteendevetenskapliga 1,8 5,8 12,8 Bio- och miljövetenskapliga Farmaceutiska 3,6 2,9 2,2 Humanistiska 10,9 12,8 16 Juridiska 1,8 3,5 4,2 Matematisk-naturvetenskapliga 12,7 8,1 19,9 Medicinska 25,5 14,0 12,5 Statsvetenskapliga 9,1 1 6,3 10,9 Teologiska 1,8 3,5 4,2 Veterinärmedicinska 0 15,1 2,2 Totalt n=55 n=172 n=312 I de öppna svaren som diskuteras senare i utredningen kom det fram mycket osäkerhet kring om fakulteterna eller institutionerna hjälper till med översättning eller inte. Den här osäkerheten bekräftas i tabell 8 där alla fakulteter förutom bio- och miljövetenskapliga samt veterinärmedicinska har fått både jakande, nekande och osäkra svar på frågan om fakulteten har något etablerat system då det gäller översättning av tentamensfrågor. Också de två nämnda fakulteterna har fått både nekande och osäkra svar. Den största gruppen respondenter är de som inte känner till om det över huvud taget finns ett etablerat system på fakulteten. Som det redan tidigare framkommit använder endast respondenter från juridiska, medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten översättningshjälp som erbjuds av fakulteten. När det gäller översättning till svenska finns det varken klara instruktioner eller stödfunktioner på en enda fakultet som alla medlemmar av undervisningspersonalen vore medvetna om. 15

16 5 Erfarenheter av svenskspråkiga tentamina 5.1 Svenska språket vid Helsingfors universitet I flera av de öppna svaren konstaterades att tenterande på svenska är en naturlig del av vardagen vid ett tvåspråkigt universitet. Goda kunskaper i finska, svenska och engelska ansågs av flera som självklarheter. Det påpekades också att undervisningspersonalen vid HU enligt bestämmelserna ska ha goda kunskaper i svenska och att ingen längre är enspråkig i dessa dagar. Bland universitetets personal finns det många som har goda kunskaper i svenska. Personer med finskspråkiga tjänster kan också ha svenska som modersmål även om de huvudsakligen undervisar på finska. Personal med både finsk- och svenskspråkiga tjänster undervisar också på engelska. Som motiveringar till bruket av svenska framfördes i svaren för det första att universitetet är tvåspråkigt, vilket medför att det borde vara möjligt att använda sig av svenska på alla nivåer inom universitetet. För det andra hänvisades det till att det också behövs svenskspråkig expertis på olika områden. Både finska och svenska behövs i arbetslivet. För det tredje påpekades att möjligheten att tentera på svenska är en grundrättighet för studenter och att det är viktigt att studenter har möjlighet att tentera på svenska och vara säkra på att det inte försämrar deras resultat. 5.2 Studenternas roll för att få tentamensfrågor på svenska Av svaren framkom också att vissa av respondenterna upplevde att antalet studenter som tenterar på svenska har minskat under de senaste åren. Ur respondenternas synvinkel förefaller universitet i dag vara mer eller mindra helt finskspråkigt. I svaren resonerade respondenterna också över varför så få svenskspråkiga studenter verkar vara intresserade att be om att få tentamensfrågorna på svenska. Som möjliga förklaringar till det här erbjöds bland annat att svenskspråkiga studenter inte vill ställa till besvär genom att be om frågorna på svenska. Studenter måste alltid be om extra service vid tentamensanmälningen, då svenska frågor inte ges automatiskt. Önskemål om att få tentamensfrågor på svenska kan enkelt uppfattas som att ställa till med bråk, även om studenter på riktigt kan vara oroliga för att inte förstå de finskspråkiga frågorna i tentamenssituationen. Som andra möjliga orsaker till att färre tenterar på svenska föreslogs också att studenter upplever att översättningarna inte alltid varit tillräckligt bra och förståeliga. Som en lösning på det verkar flera studenter be om att få frågorna på både finska och svenska. En del tentatorer ger frågorna automatiskt på båda språken, medan andra inte har någon förståelse för förfaringssättet. Studentkåren frågade undervisningspersonalen om hur många tenter som de ansvarat för under läsåret , hur många av de här tentamina som studenterna bett om att få på svenska och hur många som besvarat dem på svenska. Svaren tyder på att de svenskspråkiga tentamina är få till antalet eller till och med icke-existerande. Arbetsgruppen har inte gått in för en djupare analys av det här materialet (se kapitel 3.4). Jag är förvånad över att det tidigare har funnits flera studenter som tenterat på svenska, men att de numera helt har försvunnit.--- (egen översättning). (Statsvetenskapliga fakulteten) 16

17 Jag har fått den uppfattningen att studenterna är rädda för att tentatorerna inte kan bedöma prestationerna lika väl på svenska som på finska och därför hellre svarar på finska. Det är enligt mig synd, för universitetet borde förbli ett äkta tvåspråkigt universitet. Så ser det inte ut för tillfället. (egen översättning) (Humanistiska fakulteten) Ett problem i samband med tenterandet på svenska är att studenternas kunskaper i modersmålet inte är tillräckligt starka för att räcka till för att formulera korrekta svar. Om man inte har fått någon terminologi på svenska inom sitt ämnesområde kan det också leda till ovilja att använda svenska i studierna. Studenters bland- och halvspråkighet lyftes fram som ett problem i några av de öppna svaren. Särskilt nämndes IB-studenter och studenter med invandrarbakgrund som inte har någon stark språklig grund att stå på med någotdera av de inhemska språken. Svaga språkliga kunskaper syns i tentamenssvaren som otydliga formuleringar, stilistiska problem och blandspråk. En möjlig förklaring till att färre studenter ber om att få sina frågor på svenska kan också helt enkelt vara att studenterna inte känner till sina rättigheter. Bland respondenterna finns personer som inte förstår behovet av tentamensfrågor på svenska. Om föreläsningsspråket har varit ett annat kan man tänka sig att studenterna borde kunna förstå frågorna på det språket. Frågans formulering är ändå viktig därför att svaret bygger på den. Det kan vara svårt att själv översätta centrala begrepp i tentamenssituationen. I de öppna svaren framkom också tankar om att undervisningspersonalen på vissa håll inte behöver använda svenska därför att sådana studenter som inte kan finska kan söka sig till Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet eller ta kurser vid den motsvarande svenskspråkiga utbildningslinjen i ämnet. Några av respondenterna såg det som en självklarhet att finlandssvenskarna i Helsingfors kan bra finska, vilket ändå inte alltid är fallet. För några år sedan då jag ännu undervisade i vetenskaplig kommunikation uppmuntrade jag studenter med svenska som modersmål att använda svenska i muntliga tentamina och även andra att kommentera fastän man inte behärskar det andra inhemska helt. Ibland gick den övningen riktigt bra. (egen översättning) (Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten) 5.3 Kollegernas översättningsbyrå Det som framkom i svaren av flervalsfrågorna, konstaterades även i de öppna svaren: på många håll saknas klara förfaringssätt för dem vars kunskaper i svenska inte räcker till för att översätta tentamensfrågorna själv. Det verkar vara vanligt att be en svensk- eller tvåspråkig kollega översätta frågorna. Hjälp från kollegerna uppfattas som värdefullt, men arrangemanget brister i en ojämn fördelning av arbetsbördan. Såväl personer som översätter som sådana som behöver hjälpen anser att det behövs klarare system och förfaringssätt, dels för att man inte ska behöva vara till besvär för andra, dels för att man inte ska behöva utföra mängder av arbete som inte hör till ens uppgifter eller belönas på något sätt. Jag utför mycket översättningsarbete för vår fakultet, det allra mesta på kvällar och veckoslut. (Medicinska fakulteten) 17

18 Som enda svenskspråkiga inom läroämnet översätter jag vid behov andras tentamensfrågor. Också urvalsprovets frågor har jag översatt till svenska under tjugo års tid. Det ses som en del av mitt arbete. (Humanistiska fakulteten) Att översätta [tentamens]frågorna är frustrerande på grund av det låga deltagarantalet. Dessutom svarar en del av studenterna ändå på finska. Oftast har översättningen också varit onödig, då de få, för vilka man översatt frågorna, inte ens har kommit till tentamen. (egen översättning) (Juridiska fakulteten) På vissa håll verkar det finnas tydliga strukturer för översättning, men inte tillräckliga resurser för att använda sig av tjänsterna. På ämnesnivå finns det inte tillräckligt med budgeterade medel för ändamålet i förhållande till det verkliga behovet. Flera av respondenterna önskade en centraliserad översättningstjänst på fakultetsnivå, då man exempelvis kunde få tentamensfrågorna översatta eller korrekturlästa utan att behöva anlita vänner, kolleger eller andra bekanta med kunskaper i svenska. Några av respondenterna påpekade åter att universitetets knappa resurser borde koncentreras på att utveckla det vetenskapliga arbetet, inte läggas på något med så marginell nytta som nya översättningstjänster. Flera respondenter påpekade att de i princip förhåller sig positivt till tenterande på svenska men att det i samband med en för övrigt ansträngd arbetsbild upplevs som alltför belastande. De strama tidtabellerna för översättning av frågor lyftes upp som en utmaning. En del tentatorer använder sig av egna frågebanker, där de har en färdig uppsättning frågor med färdiga översättningar. Möjligheten att använda svenska i arbetet sågs av flera som positivt och nyttigt för de egna språkkunskaperna. En del svarande önskade möjligheter att förbättra sina språkkunskaper genom språkkurser för personalen. Å andra sidan sågs ökade satsningar på språkutbildning som orealistiska med tanke på tidsramarna i vardagen. Det fanns också respondenter som inte såg någon nytta med att upprätthålla eller utveckla sina kunskaper i svenska därför att de upplevde sig inte ha tillräckligt med användning för de kunskaperna. 5.4 Ämnesspecifik terminologi Bristande kunskaper i ämnesspecifik terminologi behandlades i de öppna svaren ur flera synvinklar. Inom vissa ämnesområden är engelskan så dominerande att varken studenter eller tentatorer kan vokabulären på de inhemska språken. Speciellt på grundämnesnivå upplevs det här som problematiskt. Det vore nyttigt för studenter att få bekanta sig med relevant terminologi på båda inhemska språken. Studenter borde också få lära sig att hantera ämnet med relevant terminologi på sitt modersmål i början av studierna. Som en av respondenterna uttrycker det: Det vore viktigt att lära sig grundläggande terminologi också på sitt modersmål, att tänka med sitt allra bästa verktyg. I samband med översättningsarbetet blir man medveten om de finskspråkiga frågornas brister och därmed blir de också korrigerade. Det är nyttigt att inte enbart de svenskspråkiga utan också de finskspråkiga får se termerna på svenska, låt vara att det bara är under tentamenstillfället... (egen översättning) (Medicinska fakulteten) 18

19 Möjligheten att få korrekta tentamensfrågor på svenska kan ses som motiverat och värdefullt ur studenters rättsskyddsperspektiv. I nuläget finns det risk för att studenter missförstår frågorna som de bygger sina svar på. Det att en del av undervisningspersonalen upplever sina språkkunskaper som alltför svaga påverkar enligt deras egen utsago också formuleringen av frågorna och bedömningen av svaren. Av rädsla för att inte få språkversionerna att motsvara varandra håller sig vissa respondenter till enkla och korta essäfrågor. Flervalsuppgifter, som skrivs utan översättningshjälp, ses av några närmast som en omöjlighet. Det finns givetvis också personal med starka kunskaper i svenska eller med svenska som undervisningsspråk och institutioner där översättningarna är satta i system i samarbete med svenskkunnig personal. Om svenskspråkiga studenter anmäler sig till tentamen funderar man noggrannare på formuleringarna och frågorna blir tydligare och kortare. --- (egen översättning) (Beteendevetenskapliga fakulteten) Svaren som berättar om hur svaga språkkunskaper påverkar bedömningen väcker oro. De flesta respondenter försäkrade att det största problemet ligger i själva formuleringen och översättningen av tentamensfrågorna och att deras språkkunskaper räcker till för att läsa och bedöma svaren rättvist. En del av respondenterna medgav ändå att de i regel bedömer svenskspråkiga texter med en lättare hand i och med att de inte kan vara lika säkra på nyansskillnader i texten som på finska eller engelska. 19

20 6 Undervisningspersonalens utvecklingsförslag I enkätutredningens öppna svar (Bilaga 2) gav respondenterna tacksamt många förslag om hur tvåspråkighetsstrukturerna kunde utvecklas inom universitetet. De flesta utvecklingsförslag gäller praxisen med översättning av tentamensfrågorna men också om hur personalens förutsättningar att använda svenska kunde förbättras med till exempel flera språkkurser. I detta kapitel listas de förslag som fått mest stöd bland respondenterna. I Översättningstjänster Den mest akuta åtgärden som undervisningspersonalen efterlyser i sina enkätsvar är att universitetet ser över möjligheterna att anslå mera resurser för översättningstjänster. Många av respondenterna föreslår en centraliserad översättningstjänst vid universitetet, antingen vid varje fakultet eller en gemensam tjänst för hela universitetet. Den kunde stå till tjänst med att översätta frågor eller med att bara korrekturläsa språket i de fall som tentatorn redan har översatt sina tentamensfrågor. Samtidigt påminner en respondent om att de anställda bland undervisningspersonalen visserligen enligt sina kunskaper i den så kallade tjänstemannasvenskan borde ha förutsättningar för att kunna översätta till svenska, men att så inte är fallet i praktiken. Respondenterna framhåller att kraven på den centraliserade översättningstjänsten är att den borde vara fri från fördröjande byråkrati, eftersom översättningarna måste göras väldigt snabbt. Oftast har examinatorn bara några dagar på sig att göra tentamensfrågorna. Förslaget om att universitetet skulle styra mera resurser till översättningstjänster får inte stöd bland alla respondenter. Vissa respondenter framhåller att sådant som bara ger marginellt mervärde inte borde få mera resurser. Problematiken kring att en som inte är insatt i ett visst ämnes terminologi och expertis skulle översätta frågor togs också upp. II Praxis kring översättning I enkätresultaten efterlyser många respondenter klarare praxis på fakultetsnivå för hur undervisningspersonalen ska gå till väga för att uppnå målen för en fungerande tvåspråkighet. Som det tidigare konstaterats i den här utredningen är praxis vid fakulteterna väldigt varierande vad gäller tillvägagångssätten för att översätta tentamensfrågor. Ett förslag som läggs fram är att man inom fakulteterna, enheterna eller studieområdena utser personer som kan besväras med översättning. En annan respondent anser att de svenskspråkiga i personalen borde förpliktigas att hjälpa till med översättningen - medan en annan (svenskspråkig respondent) anser att alla svenskspråkiga gemensamt borde dela på bördan att översätta tentamensfrågor. I enkäten framkommer att det redan i dagsläget finns projekt som ska systematisera sätten att göra översättningar. Enligt en respondent håller odontologiska institutionen på att systematisera sin praxis för översättning till svenska. 20

Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. DEL I: Veterinärmedicinska fakulteten: Målen för främjandet av tvåspråkigheten 2016

Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. DEL I: Veterinärmedicinska fakulteten: Målen för främjandet av tvåspråkigheten 2016 Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram Godkänt i tvåspråkighetskommittén 10.9.2015 Detta dokument är Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. Programmet är indelat i tre delar.

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Medlem av tyska tolk- och översättarförbundet Bundesverband der Dolmetscher und Übersetzer (BDÜ)

Medlem av tyska tolk- och översättarförbundet Bundesverband der Dolmetscher und Übersetzer (BDÜ) Verksamhet Priser Medlem av tyska tolk- och översättarförbundet Bundesverband der Dolmetscher und Übersetzer (BDÜ) Översättning Språkgranskning Språkutbildning Tyska Engelska Franska Svenska Översättningar

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi, Uleåborg "lantbruksekonomi och företagande", "livsmedelsekonomi och

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen

Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen Tove Forslund, Lärcentret Dam Holm, Datacentralen Mars 2009 4.3.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Tvåspråkiga fristående pedagogiska studier för

Läs mer

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal. Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

UTLÅTANDE OM FÖRESLAGNA ÄNDRINGAR I EXAMENSSTADGAN OCH TENTAMENSINSTRUKTIONEN

UTLÅTANDE OM FÖRESLAGNA ÄNDRINGAR I EXAMENSSTADGAN OCH TENTAMENSINSTRUKTIONEN Åbo Akademi direktör Johan Nikula Enheten för forskning och utbildning UTLÅTANDE OM FÖRESLAGNA ÄNDRINGAR I EXAMENSSTADGAN OCH TENTAMENSINSTRUKTIONEN Åbo Akademis studentkår tackar för möjligheten att lämna

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare

Läs mer

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Yttrande över Å:s anmälan till JO Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Godkänd av direktionen 13.6.2012 Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 INLEDNING Målsättningen

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun Jämställdhetsplan Lemlands kommun Antagen av kommunstyrelsen den 25.1.2010 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Juridisk grund... 3 3. Syfte och målsättningar... 3 4. Kartläggning av situationen i

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Studierådsprotokoll Farmacevtiska Studentkåren

Studierådsprotokoll Farmacevtiska Studentkåren 1 Tid: 17.15 Plats: Stora salen Närvarande: Jakob Rasch Anna Rosén Nikolina Bolander Petra Fält Martin Sjöstrand Sol Skärdin Anna Joo Rebecka Pihl Maria Melinder Oskar Holmér Shireen Kahraman Alva Hultén

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Enkätundersökning Friskvården/ Klippans Badhus våren 2015

Enkätundersökning Friskvården/ Klippans Badhus våren 2015 Enkätundersökning Friskvården i Klippan 2015 Enkätundersökning Friskvården/ Klippans Badhus våren 2015 Enkätundersökningar har i flera år genomförts vid Klippans Badhus och kommunens två friskvårdsanläggningar.

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Protokoll sida 1(6) nr 1/2016 Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 9.5.2016, kl. 13.00 15.30 Plats: Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Beslutsfattare: Närvarande: Ingves Sari-Milla Kukko

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.) LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR NÄMND/NÄMNDER: Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) FÖRSLAGET GÄLLER: a) EXISTERANDE KURS (Ange kurskod

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 Till Kårkulla samkommun ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras

Läs mer

Utvärdering av HF:s och IPL:s studieorientering och den första studiehösten rapport på förstaåringarnas utvärdering

Utvärdering av HF:s och IPL:s studieorientering och den första studiehösten rapport på förstaåringarnas utvärdering 6.11.2013 Humanistiska fakulteten och Institutionen för psykologi och logopedi Utvärdering av HF:s och IPL:s studieorientering och den första studiehösten rapport på förstaåringarnas utvärdering hösten

Läs mer

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

GöteborGs universitet

GöteborGs universitet Språkpolicy Göteborgs universitet www.gu.se Arbetsgruppen för språkfrågor, Göteborgs universitet: Anna Nordling, Michael Christie, Catharina Langendorf, Ann Strömberg, Allan Eriksson, Ulf Dalnäs, Sophie

Läs mer

Anonyma tentamina. Vad tycker studenter vid LTU? En undersökning utförd av studentkårerna vid Luleå tekniska universitet

Anonyma tentamina. Vad tycker studenter vid LTU? En undersökning utförd av studentkårerna vid Luleå tekniska universitet Anonyma tentamina Vad tycker studenter vid LTU? En undersökning utförd av studentkårerna vid Luleå tekniska universitet Luleå Studentkår Teknologkåren Luleå tekniska universitet Luleå 2016-03-11 Sammanfattning

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Allmän information Totalt har 1464 lärare besvarat enkäten vilket är en minskning med

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK 9.5.2016 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer