Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun (Stångby Väster II)

Transkript

1 Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun (Stångby Väster II) Planområdet är markerat med orange Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser Illustration Samrådsredogörelse

2 Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl. f (Stångby Väster II) i Stångby, Lunds kommun k NORMALT PLANFÖRFARANDE GRANSKNINGSHANDLING UPPRÄTTAD: PÄ 21/2011

3 Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen kan hanteras antingen med enkelt eller normalt planförfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter. 2 (56)

4 Plandata Tidplan Detaljplaneprocessen följer 2011 års Samråd januari 2015 lagstiftning. Granskning juni 2015 Detaljplanen genomförs enligt normalt Antagande december 2015 planförfarande. Handlingar: Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Illustrationsplan Övriga handlingar som ligger till grund för förslaget (tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret): Fördjupning av översiktsplanen för Planbeskrivning (denna handling) Stångby, antagen pm för dagvattenhantering i Stångby, VA-Syd, översiktlig pm hydrogeologi, Ramböll, förprojektering för detaljplan för Stångby väster II, va, mark och geo, Ramböll, pm davattendamm Stångby Väster II stormtacberäkningar, Sweco, rapport, bedömning påverkan på mkn för yt- och grundvatten Stångby, Tyrens, bullerutredning Stångby 5:28 m.fl., Ramböll, bullerutredning Stångby 5:28 m.fl. (tillägg med ny skärm), Ramböll, kulturmiljöunderlag Stångby stationssamhälle, Sweco, bullerutredning Stångby 5:28 m.fl. tillägg till bullerutredningen åtgärdsförslag vid skola, Ramböll, Medverkande: Planchef: Ole Kasimir Trafikmiljöingenjör: Anna Karlsson Planarkitekt: Elin Karlsson, Mariette Johnsen Kartingenjör: Beata Szyszko Bibel Administratör: Madelene Rosqvist Trafikplanerare: Samuel Yngve Exploateringsingenjör: Johanna Blixt och Maria Linge Visualiserare: Olof Eriksson Planarbetet har skett i nära samarbete med Brunnberg och Forshed arkitektkontor (detaljplanen har efter samrådet reviderats av Stadsbyggnadskontoret: Arkitekt: Kjell Forshed Arkitekt: Andreas Svensson Plansökande: Tekniska nämnden Gatuingenjör: Marina Johansson Bygglovsarkitekt: Pia Laike Stadsantikvarie: Henrik Borg Kommunekolog: Cecilia Backe Landskapsarkitekt: Nina Lindegaard och Maria Borisson Lindvall Lantmätare: Kristin Håkansson 3 (56)

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 Tidigare ställningstaganden och processer... 6 Plandata och markägoförhållanden... 9 Befintlig landskapsbild och markanvändning... 9 Historik Kulturmiljö Verksamheter i och kring Stångby Statistik Natur Teknisk försörjning PLANFÖRSLAG Planens syfte Karaktär och disposition Trafikrörelser Stångbys stadsrum Grönska och rekreation Gestaltningsprogram Service Bebyggelse Centrumkvarteren och skolan De inre kvarteren De västra kvarteren Teknisk försörjning GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Tekniska och ekonomiska åtgärder Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Ledningsrätt, rättigheter Ansökan om fastighetsbildning m m KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Sociala konsekvenser Genomförandekonsekvenser (56)

6 SAMMANFATTNING Visualisering av föreslagen bebyggelse. Flygvy från nordost. Föreslagen detaljplan har tagits fram för att i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Stångby skapa ett fristående samhälle med en attraktiv boendemiljö och en egen identitet. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för ny bostadsbebyggelse med tillhörande gator och närparker, samt mellan- och högstadieskola, förskola, stadsdelspark, närservice och dagvattenanläggning som avser tjäna hela Stångbys befolkning. Den tillkommande bebyggelsen föreslås ha en karaktär med trädgårdsstaden och småstadens småskaliga stadsrum och bebyggelse som förebild. Planförslaget innefattar: blandad och varierad bostadsbebyggelse med cirka 750 nya bostäder. Bostadsbebyggelsen inkluderar bland annat ett äldreboende. en mellan- och högstadieskola och en förskola. ett allaktivitetshus innehållandes bl.a. mellan- och högstadieskolans specialsalar. möjlighet till kommersiell och social service i bottenvåningar. ny torgbildning som en del av Stångbys centrumstråk. nytt gatunät som försörjer den nya bebyggelsen och som sammankopplas med omgivande gatunät. en stor park mitt i byn för alla Stångbys invånare. ett upplevelsestråk med fördröjning av dagvattnet. bevarande av befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Genomförandet av detaljplanen medför kortsiktigt stora kostnader för allmän platsmark och allmän service. Dock är föreslagen detaljplan en av de första i en större utbyggnadsstrategi och satsningarna måste till i detta tidiga skede för att Stångby ska kunna utvecklas på ett hållbart och attraktivt sätt. 5 (56)

7 FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden och processer Fördjupning av översiktsplanen Fördjupning av översiktsplanen för Stångby. Markanvändningskarta med föreslagen utbyggnad. Planområdet har en starkare kontrast. Området är inte planlagt sedan tidigare. Enligt Översiktsplanen för Lunds kommun ÖPL-2010 ska Stångby byggas ut i enlighet med fördjupningen av översiktsplanen för Stångby, antagen Enligt fördjupning av översiktsplanen ska Stångby stationssamhälle vara ett fristående samhälle med en attraktiv boendemiljö och en egen identitet. Det skapar förutsättningar för minskat bilberoende och karaktäriseras av gångavstånd till tåget, handel och service. För att uppnå detta ska: byn planeras med pågatågstationen i centrum. järnvägens barriäreffekt och bullerstörningar mildras, så att byn så långt möjligt upplevs som en enhet. kommunikationerna till Lund förbättras, med nya cykelvägar och förbättrad busstrafik. bebyggelsen ska vara småskalig och ha högst täthet i de centrala, stationsnära lägena varvid stadsmässighet med måttfull skala eftersträvas. det skapas ett attraktivt centrum med möjligheter till att utveckla såväl offentlig, kulturell och kommersiell service som arbetsplatser och bostäder. 6 (56)

8 vackra gaturum, parker, byggnader, platser och utblickar karaktärisera orten. byn planeras med barns- och ungdomars behov av goda boende- och uppväxtmiljöer i åtanke. det finnas en utvecklad grönstruktur med kopplingar till stråk ut i landskapet. planeringen av Stångby ha höga ambitioner vad gäller hållbart och miljöanpassat och energisnålt byggande och boende. En utbyggnad av Stångby enligt fördjupningen av översiktsplanen innebär nya bostäder. Lunds kommun har planlagt för drygt 340 bostäder efter det att fördjupningen antogs. Dispositionsplan Dispositionsplan allmän service stadsdelspark kvarterspark grönstråk torg viktiga stråk, Stångbystråket och Stångby allé Under 2014 har stadsbyggnadskontoret i samverkan med tekniska förvaltningen, Brunnberg och Forshed arkitektkontor, JM AB samt White arkitekter tagit fram en dispositionsplan utifrån fördjupningens intentioner och omfattning. Dispositionsplanen redovisar kvarters-, grön- och gatustrukturen och kommer att ligga till grund för kommande detaljplaner 7 (56)

9 för att säkerställa en välfungerande helhet. Dispositionsplanen har efter mindre bearbetningar legat till grund för aktuellt samrådsförslag. Dispositionsplanens struktur möjliggör en högre exploatering än vad fördjupningen av översiktsplanen för Stångby redovisar. Den västra sidan kan rymma bostäder och den östra sidan bostäder. Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet I grönstruktur- och naturvårdsprogrammet föreslås ett nytt regionalt rekreationsstråk från Ladugårdsmarken, via Stångby och norr ut mot Kävlinge, via Stångby kyrkby och Västra Hoby kyrkby. Ett lokalt stråk från Stångby norrut mot Kävlingeån föreslås också. I GSNVP redovisas fördjupningens förslag på nya ridstigar längs västra sidan av Stångbys utbyggnadsområde och vidare norr ut. Dagvattenstrategi för Stångby VA-Syd har tagit fram ett VA-pm för Stångby, daterat , för att klargöra förutsättningarna för VA-försörjningen inför den fortsatta utbyggnaden av Stångby. Pm:et omfattar det område som ingår i fördjupningen av översiktsplanen för Stångby. Jordbruksmarken avvattnas med åkerdränering till dikningsföretag år 1954, aktnummer I fördjupningen föreslås utbyggnadsområdena avvattnas till dikningsföretaget. Stora delar av den befintliga bebyggelsen i Stångby avvattnas redan idag till detta dikningsföretag. Det dimensionerande flödet till dikningsföretaget är 1,0 l/s, ha, vilket innebär att dagvatten från tillkommande bebyggelse behöver fördröjas innan det släpps till dikningsföretaget. Ett öppet fördröjningssystem för dagvatten föreslås i fördjupningen av översiktsplanen för Stångby, vilket bekräftas i aktuellt VA-pm. Dagvattensystemet kommer också att kunna avlasta dikningsföretaget från dagvatten som kommer från befintlig bebyggelse. Större delen av fördröjningen måste anläggas i den nordvästra delen av parken för att kunna hantera dagvatten från hela fördjupningens utbyggnadsområde. Riksintresse för järnväg Planområdet omfattas av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Riksintresseområdet är ett större utredningsområde för höghastighetståg som sträcker sig mellan Malmö och Jönköping. Riksintresseområdets östra gräns överlappar planområdet. 8 (56)

10 Plandata och markägoförhållanden Orienteringskarta, planområde orangemarkerat. Flygfotografi taget av Lantmäteriet. 1.Den gamla prästgården 2. Märgelgrav 3. Väg 928, Vallkärravägen mot Stångby kyrkby 4. Rossings väg 5. Vallkärravägen Planområdet är cirka 31 hektar stort och omfattar fastigheterna Stångby 5:27, 5:28, 5:16 och Vallkärratorn s:9. Inom planområdet finns även två ledningsrätter och en gemensamhetsanläggning inom fastighet Stångby 5:28 och en gemensamhetsanläggning för den väg som ligger på samfällighet Vallkärratorn s:9. Fastigheterna Stångby 5:27 och 5:28 ägs av kommunen. Befintlig landskapsbild och markanvändning Slättlandskapet breder ut sig kring Stångby. Här sett mot Stångby kyrkby. Fotografi taget av Sweco Architects 9 (56)

11 Stångby omges av ett öppet och storskaligt jordbrukslandskap. De utspridda gårdarna ligger relativt tätt och omges ofta av större träd och uppvuxna trädgårdar. Samhällets äldre bebyggelse har en mer lummig karaktär än de nybyggda delarna där vegetationen ännu inte vuxit upp. Marken inom planområdet omfattar jordbruksmark med tillhörande gård, den gamla prästgården, samt den mindre vägen i nordöstra hörnet som ligger på samfälligheten Vallkärratorn s:9. Historik Håstad] Stångby] Vallkärra] Vallkärratorn] De gamla sockengränserna finns delvis kvar i åkerlandskapet. Ladugårdsmarken] Marken som omger Stångby stationssamhälle har brukats i över år och var fram tills 1800-talets jordbruksreformer rikt på landskapsstrukturer. På 1850-talet drogs stambanans spår fram genom det odlade slättlandkapet och den 1 oktober 1901 öppnades Stångby station. Flera verksamheter etablerade sig i Stångby stationssamhälle under 1900-talets första hälft. Vid kommunreformen 1952 slogs ett antal mindre kommuner samman till Torns kommun och Stångby stationssamhälle utsågs till huvudort. Åren innan Torns kommun införlivas med Lund byggdes drygt 150 bostäder i Stångby, därefter avstannar expansionen. Verksamheterna försvinner en efter en. Kring millenniumskiftet diskuterades en indragning av pågatågen som trafikerade Stångby. Lunds kommun beslutade om att påbörja arbetet med en fördjupning av översiktsplanen med syfte att konkretisera en långsiktig utbyggnad av Stångby. 10 (56)

12 Kulturmiljö Kulturhistorisk intressant bebyggelse 1.Mangårdsbyggnaden 2. Stall- och logbyggnad 3. Gårdsplan framför mangårdbyggnad 4. Grisstall/spannmålsmagasin 5. Vagnlider 6. Gårdsplan, markbeläggning Fotografier taget av Sweco Architects. Inom planområdet ligger Stångbys gamla prästgård. Gårdsmiljön har ett stort kulturhistoriskt värde som speglar utskiftad gårdsbebyggelse och talets jordbruksbebyggelse med regionala särdrag genom byggnadernas inbördes läge och materialanvändning. Gårdsplanen med de stenlagda ytorna och växtligheten som utformats för att skapa lä på slätten är ovanligt väl bevarad i jämförelse med andra miljöer i trakten. I framtagen kulturmiljöunderlag (Sweco) har samtliga byggnader klassificerats som röda enligt bevaringsprogrammets klasser, det vill säga kulturhistoriskt värdefull byggnad. Interiörerna är inte undersökta inför planarbetet. Eventuella interiöra värden så som planlösning, fast inredning som eldstäder, foderbord eller snickerier bör hanteras varsamt vid eventuella ändrings- eller underhållsinsatser. 11 (56)

13 Arkeologi Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar. Länsstyrelsen bedömer att sannolikheten är stor att det finns dolda fornlämningar under mark. Därför har arkeologisk undersökning beställts. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap. 10 kulturminneslagen omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Verksamheter i och kring Stångby Kommersiella verksamheter och företagande Stångby saknar kommersiell service, men har över 100 registrerade verksamheter. Det finns runt 180 registrerade verksamheter i Stångbys närliggande omgivning, varav en äppelgård med gårdsbutik och café. Närmaste mataffär ligger i stadsdelscentrumet på Norra Fäladen, knappt tre kilometer söder ut. Kommunala verksamheter och föreningsliv I Stångby finns fyra förskolor och en lågstadieskola, som för tillfället används för elever upp till årskurs 5. Från årskurs 6 till årskurs 9 går elever i skola i Lund. En flexibel F-3 skola planeras stå färdigt till terminstart hösten 2015, som inledningsvis kommer att användas för årkurs 4-6. Skoltomten ligger mitt i aktuellt planområde. Stångby har en idrottsplats med idrottshall som ägs och drivs av Torns IF. I direkt anslutning till idrottsplatsen ligger församlingshemmet och Torngården där bibliotek och fritidsgård finns inhysta. Strax utanför Stångby finns två ryttarföreningar, ett museum med konferens- och festanläggning och en föreningslokal som bland annat fungerar som scoutgård. Statistik 2005 bodde 677 personer i Stångby, vilket kan jämföras med personer år Detta innebär mer än en fördubbling av antalet invånare på mindre än 10 år. Stångby är den ort med lägst medelålder i kommunen, 32 år. Lunds övriga orter har en medelålder på mellan år. Stångby hade år förvärvsarbetande, lika många kvinnor som män. Stångby stationssamhälles läge längs stambanan ger goda förutsättningar för arbetspendling till flera städer i regionen. Region Skånes statistik på sysselsättning från 2013 redovisar att 503 Stångbybor arbetar inom Lunds kommun, medan 291 pendlar över kommungränsen. 32 Stångbybor har sin arbetsplats i Stångby medan 22 stångbybor pendlar över länsgränsen gjordes en resvaneundersökning i Lunds kommun som visar att Stångby hade 625 stycken av- och påstigande en normal dag. Stångby har den lägsta genomsnittliga bilreslängden per dag och per person på knappt 15 kilometer. Denna siffra visar att det finns goda förutsättningar för att förändra färdmedelsfördelningen från bil till gång, cykel eller kollektivt. 12 (56)

14 GRANSKNINGSHANDLING PÄ 21/2011 Med tåg från Stångby tar det fyra minuter till Lund C, C minuter till Malmö C, drygt en timme till l Köpenhamn H respektive en till en och en halv timme till Kristianstad C. Färdmedelsfördelning för boende i olika tätorter samt landsbygd i Lunds kommun, resvaneundersökning Natur Topografi Stångby ligger norr om den höjdrygg som delar Höje ås och Kävlingeåns avrinningsområdenn Planområdet sluttar svagt mot nordväst, mellan 45 meter och 38 meter över havet. Genom planområdet går enn mindre svacka i sydöstlig-nordvästlig riktning, med ett kulverterat vattendrag. Vegetation, biotopskyddad mark och skyddade arter Inom planområdett finns ett flertal äldre träd i anslutning till denn gamla prästgården och rester av en märgelgrav. Flertalet avv träden är bevarandevärda och märgelgraven är biotopskyddadd enligt 7 kap. 11 miljöbalken. I anslutning till planområdet har enstaka rödlistade arter a hittats,, som är skyddade genom 6 artskyddsförordningen. Geoteknikska förhållanden och markradon Marken utgörs generellt av lermorän med sandskikt som vilar på morän. Förekommande jordarter är normalt fasta. Det föreligger inga stabilitetsproblem inom eller i anslutning till området. Stora delar av området utgörss av lågradonmark menn delar av området utgörs av normal- och högradonmark. Vid normalradonmark ska byggnader utföras radonskyddande. Vid högradonmark ska byggnader utföras radonsäkrade. 13 (56)

15 Grundvattennivån har observerats i grundvattenrör spridda över området. Söder om Vallkärravägen har grundvattenytan uppmäts 1,17-2,52 meter under markytan, detta motsvarar nivåer mellan +40,50 och +44,49. Norr om Vallkärravägen har den uppmätts 1,28-4,98 meter under markytan i grundvattenrören, detta motsvarar nivåer mellan +45,80 och +31,40. Teknisk försörjning Vatten- och spillvattenledningar ligger längs med väg 928, vägen mot Stångby kyrkby. En elledning korsar planområdets västra del och två teleledningar korsar både planområdet och varandra. Vattenförsörjningen till Stångby är idag begränsad och en ny huvudledning till byn är planerad och påbörjad. Arbetet planeras vara färdigt till I Stångby är ledningsnätet för spillvatten kraftigt påverkat av ovidkommande vatten. Man har identifierat var det ovidkommande vattnet kommer ifrån och åtgärder görs under Den befintliga pumpstationen och spillvattenledningen från pumpstationen är hårt belastade och behöver ersättas för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad i enlighet med fördjupningen. En ny pumpstation kommer troligtvis även att ersätta den provisoriska pumpstationen i parken vid Stångby Väster I. Befintligt ledningar. Planområdet är svartmarkerat. I stort sett allt dagvatten från Stångby släpps i dagsläget till Stångby dikningsföretag av år 1954, som leds vidare igenom Stångby kyrkby vidare till recipienten Kävlingeån. Bebyggelse inom Stångby väster I och Haraldsfält, som tillkommit på senare år fördröjer sitt dagvatten inom planområdena innan det leds till ledningsnätet. Planområdet korsars av flera högspänningsledningar i mark och luft. Inom och i anslutning till planområdet finns flertalet nätstationer. 14 (56)

16 PLANFÖRSLAG Visualisering av föreslagen bebyggelse Planens syfte Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för ny bostadsbebyggelse med tillhörande gator och närparker, samt mellan- och högstadieskola, förskola, stadsdelspark, närservice och dagvattenanläggning som avser tjäna hela Stångbys befolkning. Karaktär och disposition Stångby föreslås ha en karaktär med trädgårdsstaden och småstaden som förebild. Den småskaliga bebyggelsen tillsammans med det finmaskiga gatunätet med tydliga kvartersgränser och parkrum ger Stångby dess karaktär. Stadsrummen är utformade utifrån fotgängarnas och cyklisternas villkor. Konceptbild 15 (56)

17 Illustrationsplan. Boendemiljön präglar Stångbys karaktär och dess innehåll. Olika typer av service eftersträvas för att ge förutsättningar för ett attraktivt och välfungerande vardagsliv utan bil. En variation av boendeformer och upplåtelseformer ska eftersträvas för att skapa hållbara förutsättningar för ett välfungerande och levande samhälle. Det aktuella planområdet är en central del av den struktur som lagts fast i dispositionsplanen. En traditionell kvartersstruktur med ett gatusystem utan återvändsgränder. Genom planområdet går Stångbystråket. Stråket utgör en av Stångbys viktiga ryggrader och som kopplar den västra sidan av Stångby med stationsläget och den östra. Den andra viktiga ryggraden är huvudgatan Stångby allé, som tråcklar sig mellan kvarteren och kopplar, likt stråket den östra och västra sidan. Huvudnätet för gående och cyklister kopplar den befintliga bebyggelsestrukturen med den föreslagna strukturen och alla de viktiga målpunkter och servicefunktioner som planförslaget medger. Trafikrörelser I fördjupningen av översiktsplanen för Stångby föreslås utbyggnationen ske kring det framtida stationsläget och gång- och cykeltrafik dominera de interna resorna till stationen och den service som etableras. Ju fler människor som rör sig till fots eller med cykel desto tryggare blir Stångby, vilket i sin tur ökar människors vilja att vistas i stadens rum. 16 (56)

18 Föreslaget vägnät. södra stambanan järnvägsstation g/c väg cykelfartsgata, blandtrafik med cyklister och bilar gränder, blandtrafik alla trafikslag huvudgata, separat gång- och cykelväg Stångby allé som är huvudgatan i den föreslagna strukturen går genom planområdet och görs tillgänglig för samtliga trafikslag. Den föreslagna strukturen innebär ett gent huvudnät för gående och cyklande med ett finmaskigt lokalt gatunät där trafikrörelser sker på gåendes villkor. Huvudnätet är de stråk i gaturummen där fotgängaren är separerad från såväl motorfordonstrafik som cykeltrafik. Huvudnätet för gångtrafik ska vara belyst och gå utmed de stora vägarna för att ge fotgängarna en god trygghetskänsla även kvällstid. Gångtrafik I lokalnätet rör sig fotgängaren i blandtrafik men skalan på stadsrummen gör att fotgängaren är tydligt exponerad. Tillsammans med en reglering av hastighetsgränsen till gångfartsområde uppnås god trafiksäkerhet. Cykeltrafik Huvudnätets utformning varierar mellan blandtrafik, separat cykelbana samt gång- och cykelbana. Cyklisten ska tydligt prioriteras i korsningspunkter med motorfordonstrafik. Lokalnät föreslås i blandtrafik. 17 (56)

19 Kollektivtrafik I nuläget trafikerar stadsbuss 21 Stångby station via Vallkärravägen. Planförslaget tar höjd för att dagens linje 21 ska finnas kvar och Stångby allé gestaltas så att bussar kan trafikera gatan. Utrymme finns också för hållplatser. Enligt fördjupningen av översiktsplanen för Stångby ska utbyggnaden av den östra sidan ta höjd för busstrafik som angör det föreslagna stationsläget. Biltrafik Den föreslagna gatustrukturen innebär att Stångby allé bär den största biltrafiken. Viktiga och trafikalstrande verksamheter orienteras längs gatan. För att minska trafikintensiteten på de mindre gaturummen används silningsprincipen. Från Stångby allé silas biltrafiken till det finmaskiga lokalnätet och trafiken bedöms sprida sig på de anslutningar som föreslås till Stångby allé. Vid utformning av de stadsrum som detaljplanen är uppbyggd av har begreppen exponering, interaktion och uppmärksamhet eftersträvats. Separering görs ur den oskyddade trafikantens perspektiv och hastighetsgränsen sätts efter långsammaste trafikanten i blandtrafik. Föreslagna hastighetsregleringar inom planområdet. gångfartsområde och gränd cykelfartshastighet huvudgata Nyttotrafik Verksamheter med ett större transportbehov koncentreras utmed Stångby allé som är dimensionerad för tung trafik. Beroende på typ av verksamhet och dess placering ordnas angöring med lastzon, i gata eller på kvartersmark. Samtliga gränder möjliggör framkomlighet av Renhållningsverkets och Räddningstjänstens standardfordon med en längd av tio meter. 18 (56)

20 GRANSKNINGSHANDLING PÄ 21/2011 Jordbrukstrafik Jordbrukstrafiken är ett dagligt inslag i Stångbys bymiljö och kommer även vara det i framtiden. Jordbrukstrafiken föreslås gå längs lokalgatan i planområdets norra gräns samt längs Stångby allés sträckning s mellan väg 928 och Vallkärravägen. Längs lokalgatan separerass gående från cyklister och motorfordon och längs Stångby allé separeras gående och cyklister från motorfordon, se typsektion under avsnittt Stångby allé. Vid eventuell utbyggnad av Stångby kommer föreslagen randgata att flyttas utåt mot åkerlandskapet. tillfällig randgata för jordbrukstrafik gata där jordbrukstrafik möjliggörs Föreslagen dragning av jordbrukstrafikk inom planområdet. 2 förgårds- mark Sektion randgata 3 träd körbana rekreationsstråk dike Parkering Bil- och cykelparkering löses enligt gällande norm på p kvartersmark. Det skapas möjlighet för f allmän parkering som ska kunna understödja lokal handel i bottenplan, främst kring torget. För att möjliggöra högre exploatering i centrumkvarteren samtidigt som önskad karaktärr kan bibehållas möjliggörs underjordiskt garage i flertalet kvarter. Markparkering bedöms skapa alltför öppna ytor och motverkar den slutna kvartersstrukturen som ska eftersträvas. Möjligheten n att samutnyttja parkering bör eftersträvas. 19 (56)

21 GRANSKNINGSHANDLING PÄ 21/2011 Föreslagen parkeringsstrategi inom planområdet. bostadsparkering på kvartersmark bostad och verksamhetsparkev ering på kvartersmark allmän parkering utmed gataa Stångby alléé Torget får en självklar placering där ryggraderna Stångbystråket och Stångby allé möts.. Kring torget finns förutom bostäder även skolans lokaler, lokaler för verksamheter och det gemensamma allaktivitetshuset. Allaktivitetshuset utgör Stångbys nya samlingspunkt och inhyser bland annat idrottshall, matsal, café, förenings- och verksamhetslokaler. Huset ska Parkering bör utformas i mindre enklaver omgärdade med häck. Större parkeringsytor får med fördell utformas så att andra aktiviteter a kan förekomma på platsen, exempelvis bollspel. Stångbys stadsrum Torget Visualisering av torget sett s från väster. 20 (56)

22 leva under dygnets alla timmar och lysa som en lykta. Dess betydelse ska också återspeglas i byggnadens gestaltning. 0,5 förgårdsmark 7 g p 0,25 6 0,25 b.sten köryta b.sten Stångby allé Nord-östlig sektion genom torget, Stångby allé och Stångbystråket 5 g/c Stångbystråket högstadieskola Torget ska ge plats för skolans behov, men också kännas som ett neutralt stadsrum där alla är välkomna. Torget utformas så att det inbjuder till lek och vistelse för alla åldrar. Stångbystråket det kopplande stråket Stråket kopplar den västra sidan till det i fördjupningen tänkta stationsläget och till den östra sidans bebyggelse och torg med bland annat livsmedelsbutik. Platser och målpunkter orienteras i första hand till detta stråk. Stråket ska göras så bilfritt som det är möjligt. Mellan det framtida stationsläget och torget fungerar som gångfartsgata. Stråkets mellersta del, sträckan förbi torget och skolorna fungerar som enbart gång och cykelväg och redovisas i typsektion Stångby allé. Efter skolorna övergår stråket till en gata som därefter övergår till en väg ut i landskapet och mot Stångby kyrkby. torg 0,5 förgårdsmark Inspirationsbilder. Exempel på utformning av Stångbystråket; Köpenhamn och Trelleborg. 21 (56)

23 Stångby allé Stångby allé är samhällets huvudgata och förenar den östra sidan av Stångby med den västra. Längs Stångby allé separeras gående från cyklister och gående och cyklister från bilister. För att hålla ner hastigheterna på alla fordon vinklas gatan med jämna mellanrum. Den trädplanteras som en allé, men avbrott görs vid platsbildningar och parker för att ge variation och upplevelserikedom. Stångby allés sektion varierar. Körbanan är bredare i alléns södra sträckning. Utfartsförbud gäller längs delar av Stångby allé. 1,5 förgårdsmark 3 g/c 2,75 träd 0,25 b.sten 6-6,5 köryta 0,25 b.sten 2,75 träd 3 g/c 1,5 förgårdsmark Typsektion av Stångby allé, förlängning av Drabantvägen. Visualisering av Stångby allé. 22 (56)

24 GRANSKNINGSHANDLING PÄ 21/2011 Cykelfartsgatornaa Cykelfartsgatorna fördelar ut trafiken från Stångby allé till gränderna, gångfartsgatorna inne i bebyggelsen. Längs cykelfartsga atorna är gående separerade från cyklister och bilister. Cykelfartsgatorna ska utformas så att cyklisterna har företräde framför bilisterna. En av cykelfartsgatorna sammanfaller medd äldre ägogränser och vägar, och historien av samhällets utbyggnad blir på så sätt avläsbar. För att markera stråken som viktiga cykelgator görs gatstensbårderna bredare. De historiska gränserna kan också markeras med stensättningar. 1,5-2 1,75 förgårdsmark g Typsektion, cykelfartsgata 2,5-3 träd 0,25 b.sten 5 köryta 0,25 b.sten 2,5-3 träd 1,755 1,5-2 g förgårdsmark Inspirationsbilder. Exempel på utformning av cykelfartsgata; Trelleborg och Staaken. Bild till höger tagen av Brunnberg och Forshed Arkitektkontor. 23 (56)

25 Gångfartsgatorna Gångfartsgatorna har blandtrafik och byggs upp av en smal asfaltsgata kantad av en bård av storgatsten som går obruten som en vacker ram runt kvarteret. På kvartersmarken närmast fasaderna skapas förutsättningar för vackert blommande växter eller buskar. Denna förgårdsmark kan ta hand om eventuella trappsteg och ramper, liksom brevlådor, plintskåp och andra nödvändigheter. Den får inte inhägnas men gärna bli uttryck för de boendes omsorger. Belysningen görs med fördel vägghängd för att skapa stämning, karaktär och intimitet. 1,5-2 förgårdsmark 0,25 b.sten Typsektion gångfartsgata 5 köryta 0,25 b.sten 1,5-2 förgårdsmark Inspirationsbild. Exempel utformning av gångfartsgator, Skanör och visualisering gränd i Stångby. 24 (56)

26 Grönska och rekreation De gröna stadsrummen kommer att få stora rekreativa värden för Stångbyborna, då samhället omges av jordbruksmark som inte är tillgänglig för allmänheten. De stora och små parkrummen kopplas till huvudstråken för gående och cyklande för att skapa rekreativa och livfulla stråk. De större stråken kantas av alléträd och bidrar till den gröna upplevelsen. Den större stadsdelsparken blir viktig för alla boende, verksamma och skolbarn i och kring Stångby, medan kvartersparkerna främst tjänar de kringliggande kvarteren. Kvartersparkerna beskrivs närmare under delområden. Parkmarken inom planområdet är totalt cirka 7,3 hektar, där stadsdelsparken utgör cirka 3,8 hektar och dagvattenstråket utgör cirka 2,7 hektar. Planförslaget och befintlig parkmark utgör 18 hektar vilket innebär cirka 49 kvm parkmark per stångbybo. Inspirationsbilder. Exempel på kvartersparker; Berlin och Skanör. Föreslagna grönområden, gröna stråk och rekreationsstråk såsom ridstig och motionsspår. stadsdelspark kvarterspark grönt stråk tillfälligt rekreationsstråk utpekat rekreationsstråk i öp, ridvägsplan och dispositionsplan 25 (56)