Samrådsunderlag Ny 40kV-ledning mellan Tibro och Mölltorp, Tibro, Skövde och Karlsborgs kommuner Västra Götalands län

Transkript

1 Samrådsunderlag Ny 40kV-ledning mellan Tibro och Mölltorp, Tibro, Skövde och Karlsborgs kommuner Västra Götalands län Version

2 2

3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Projekt: Län Kommuner: Vid frågor kontakta Vattenfall Eldistribution AB Tibro- Mölltorp P Vattenfall NIS.nr: Västra Götalands län Tibro kommun Karlsborgs kommun Skövde kommun Robert Kozelka Telefonnr: Vardagar mellan kl 14:00-16:00 Digitala handlingar sänds till: Fysiska handlingar sänds till: Handläggare samrådsunderlag: Pöyry Sweden AB Märk: Kraftledning Tibro Mölltorp P.O. Box Göteborg Sofia Helge, Pöyry, samordning samråd Thorun Berg, Pöyry, GIS-underlag Robert Kozelka, NEKTAB, kraftledningstekniker 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND LEDNINGENS SYFTE OCH BEHOV PRÖVNING SAMRÅD OCH INFORMATION UTREDNING AV MÖJLIGA STRÅK METOD BESKRIVNING AV STRÅKALTERNATIV LUFTLEDNING NORRA BESKRIVNING AV STRÅKALTERNATIV LUFTLEDNING SÖDRA BESKRIVNING AV STRÅKALTERNATIV KABEL RASERING AV BEFINTLIGA LEDNINGAR NATUR OCH KULTURVÄRDEN INOM STRÅKALTERNATIVEN NATUR OCH KULTUR INOM STRÅKALTERNATIV LUFTLEDNING NORRA NATUR OCH KULTUR INOM STRÅKALTERNATIV LUFTLEDNING SÖDRA NATUR OCH KULTUR INOM STRÅKALTERNATIV KABEL BERÖRDA RIKSINTRESSEN BOSTÄDER OCH ANDRA BYGGNADER TEKNISK UTFORMNING UTFORMNING LUFTLEDNING I NORRA STRÅKALTERNATIVET UTFORMNING LUFTLEDNING I SÖDRA STRÅKALTERNATIVET UTFORMNING MARKKABEL UTFORMNING LEDNINGSGATA ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSBESKRIVNING KOMMANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER FÖR NATUR OCH KULTUR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT TIDSPLAN Om inte annat anges nyttjas i detta samrådsunderlag kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande MS2013/04895 BILAGOR 1. Översiktskarta Utredningsområde 2. Samrådsprocessen 3. Sändlista 4. Karta Stråkalternativ 5. Tabell Identifierade objekt 6. Stråkalternativ luftledning Riksintressen 7. Stråkalternativ luftledning Naturvärden 8. Stråkalternativ luftledning Kulturvärden 9. Stråkalternativ kabel Riksintressen 10. Stråkalternativ kabel Naturvärden 11. Stråkalternativ kabel Kulturvärden 4

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) har för avsikt att bygga en ny 40 kv- ledning mellan ställverken i Tibro och Mölltorp. Den planerade 40 kv- ledningen kan, beroende på sträckningsalternativ, komma att gå genom Tibro, Skövde och Karlsborgs kommun i Västra Götalands län. NEKTAB och Pöyry har fått i uppdrag av Vattenfall att utföra projektering och söka erforderliga tillstånd för den nya 40 kv- ledningen mellan Tibro och Mölltorp. 1.2 Ledningens syfte och behov De lokala elnäten i och omkring Fagersanna, Mölltorp och Karlsborg i Tibro och Karlsborgs kommuner har idag sin elförsörjning via Vattenfall Eldistributions regionala 40 kv-elnät. Normalt matas fyra olika transformatorstationer, som förser dessa samhällen, med el via en ledning, TL176, från Vattenfalls inmatningsstation i Tibro. Reservmatning sker via en annan ledning, TL163, från Vattenfalls inmatningsstation i Moholm, Figur 1 och Bilaga 1. Figur 1. Karta över utredningsområde med befintliga ledningar och stationer. Mängden el som används i området är så pass stort att det krävs en reservledning för att klara elförsörjningen vid planerade avbrott och oförutsedda avbrott på den normalt matade linjen. Detta är för att Vattenfall skall kunna uppfylla funktionskravet över maximalt tillåten avbrottstid (EIFS 2013:1). Den befintliga reservledningen, TL163, är idag en gammal ledning 5

6 mellan ställverken i Moholm och Mölltorp som inte är trädsäker, dvs. ledningsgatan är smalare än vad som är normalt för en 40 kv-ledning. Träd och grenar riskerar därför att falla på ledningen och orsaka störningar på elnätet. Vattenfall har gjort bedömningen att om ledningen även i fortsättningen ska finnas kvar och fungera som reserv åt TL176 så måste TL163 byggas om till modernt utförande och dessutom måste ledningsgatan breddas för att minska risken för träd som faller på ledningen. Eftersom TL163 är den enda 40 kv-ledningen som ansluter till 40 kv-ställverket i Moholm ser dock Vattenfall att det vore fördelaktigt om ledningen istället kunde ersättas av en ny ledning mellan Tibro och Mölltorp. Detta för att eliminera behovet av återinvesteringar i 40 kvställverket i Moholm. Den nya ledningen skulle då fylla samma funktion som TL163 gör idag, samt även kunna bidra till att minska energiförlusterna i 40 kv-nätet jämfört det nuvarande nätet. 1.3 Prövning Prövningsprocess och tillstånd För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallat MKB) som beskriver den påverkan som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfall avser att i första hand trygga rätten att uppföra och bibehålla ledningarna med frivilliga överenskommelser genom att teckna markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt som Vattenfall kan komma att ansöka om. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhålls genom ett engångsbelopp. Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t ex bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. 6

7 1.4 Samråd och information Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill bygga en kraftledning skall samråda med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. Även statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd ges möjlighet att lämna synpunkter. Syftet är att ge möjlighet att lämna information till Vattenfall samt påverka projektet. Information inför samrådet har inhämtats från Försvarsmakten och Trafikverket i september respektive november Tidigt möte med Tibro kommun har också genomförts Syftet med mötena har varit att inhämta information inför samrådet så det kan utformas på lämpligt sätt. Samrådet kommer att genomföras i två steg; stråksamråd och sträckningssamråd. Processen illustreras i Figur 2 och Bilaga 2. Detta dokument avser stråksamrådet. Stråksamråd Samrådsprocessen inleds med ett stråksamråd (detta samråd). Med utgångspunkt från ett utredningsområde (se Figur 1 samt Bilaga 2) har Vattenfall utformat tre stråk, d.v.s ett bredare område mellan stationerna inom vilket en ledning kan placeras. Två av dessa stråk är anpassade till utförande av luftledning och ett är anpassat till utförande av markkabel. Bredden av stråken är väl tilltagen för att ge så stor flexibilitet som möjligt då utformning av sträckning ska arbetas fram. Stråkens utformning tar hänsyn till befintliga stationer i Tibro och Mölltorp, befintlig infrastruktur, tekniska- och ekonomiska aspekter samt att i möjligaste mån undvika skyddade områden och andra natur- och kulturvärden. För en mer ingående beskrivning av de olika stråken se kapitel 2.2, 2.3 och 2.4. Läs även under rubrik 2.1 för mer information om hur stråken har valts ut och utformats. Vid utformning av alternativa sträckningar kommer hänsyn tas till närhet av de bostäder och byggnader som ligger inom stråkalternativen. Stråksamrådet sker i skriftlig form med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare, särskilt berörda och allmänheten (se sändlista, Bilaga 3). Den information som inhämtas under stråksamrådet kommer att användas för att utvärdera de olika stråkalternativen och ett eller flera förslag på ledningssträckningar utformas. Möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter finns under samrådet. Sträckningssamråd Efter genomfört samråd gällande stråk, kommer det eller de stråk som framkommit vara bäst lämpade för att utforma en ledning inom ha valts. I detta skede skall alternativ på ledningssträckningar arbetas fram inom valda stråk. Det kan således röra sig om alternativ för kabelsträckningar inom kabelstråket och- eller alternativ för sträckningar av luftledning inom luftledningsstråken. Sträckningarna kommer att utformas utifrån befintliga stationer i Tibro och Mölltorp, befintlig infrastruktur, tekniska och ekonomiska aspekter samt att i möjligaste mån undvika skyddade områden och andra natur- och kulturvärden. Ett samråd gällande en eller flera ledningssträckningar kommer därefter genomföras. 7

8 Vid utformning av alternativa sträckningar kommer hänsyn tas till närhet av bostäder och byggnader. Sträckningssamrådet kommer ske genom ett skriftligt utskick till berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare, särskilt berörda och allmänheten. Vattenfall bjuder vid sträckningssamrådet (ej detta samråd) även in till ett möte/utställning där markägare, närboende, allmänhet och andra berörda parter kan komma och ställa frågor och få ytterligare information om projektet. Möjlighet att lämna skriftliga synpunkter finns under samrådet. Den information som inhämtas under sträckningssamrådet kommer att utvärderas så att ett sträckningsförslag kan tas fram, som Vattenfall sedan söker koncession för. Information och synpunkter som framkommer i samråden kommer också att ligga till grund för kommande MKB. Figur 2. Figuren illustrerar samrådets genomförande. 8

9 2 UTREDNING AV MÖJLIGA STRÅK 2.1 Metod För att ta fram de olika stråkalternativen har ett utredningsområde valts, se Bilaga 1. Inom området har sedan möjliga stråk identifierats utifrån anslutningspunkternas placering (stationerna vid Tibro och Mölltorp), se Figur 3 och Bilaga 4. Med stråk avses ett bredare område mellan två stationer inom vilket en ledning kan placeras. Två av dessa stråk är anpassade till utförande av luftledning (norra och södra stråket) och ett är anpassat till utförande av markkabel (kabelstråket). Kartmaterial har studerats och hänsyn till möjligheten att utnyttja befintlig infrastruktur, så som vägar och kraftledningar, har även gjorts. Figur 3. Figuren visar stråkalternativen inom utredningsområdet Val av stråkförslag - Hänsyn till skyddade områden och andra värden Länsstyrelsens på nätet tillgängliga digitala underlagsmaterial har studerats tillsammans med Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) och Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem FMIS. Även kommunala översiktsplaner för Tibro, Karlsborgs och Skövde kommuner har studerats. Avstånd är uppmätta från kartmaterial. Identifierade objekt finns listade i tabell i Bilaga 5. Stråken har utformats för att i möjligaste mån undvika skyddade områden och andra värden Val av sträckningsförslag utvärdering av stråk Vid stråksamrådet inhämtas information och synpunkter från berörda (detta samråd), som kommer att tas hänsyn till vid utformning av sträckningsförslag. Vid utvärdering av stråken 9

10 kommer hänsyn tas till bland annat natur-och kulturvärden, boendemiljö, tekniska och ekonomiska aspekter. Notera även att hänsyn till bostäder och byggnader kommer att tas vid val av sträckningsförslag. 2.2 Beskrivning av stråkalternativ Luftledning Norra Norra stråket är ca 27 km långt. Bredden på stråket varierar mellan 200 m till nästan 2 km. Två områden har tagits bort från stråket för att helt undvika värdefull natur. Stråket utgår från befintlig station i västra Tibro och följer befintlig ledningsgata (OL7 S5) norrut i ca 4 km. Därefter viker stråket av i nordostlig riktning och korsar Tidan efter ca 7 km. Stråket går sedan norr om sjön Örlen och viker därefter av i sydöstlig riktning, för att följa befintlig ledningsgata mellan Moholm och Mölltorp (TL163). Se Figur 3 och Bilaga 4. Ledningsförslag inom detta stråk kommer att utformas som luftledning. 2.3 Beskrivning av stråkalternativ Luftledning Södra Södra stråket är ca 19 km långt. Bredden på stråket varierar mellan 100 m till 600 m. Tre områden har tagits bort från stråket för att undvika värdefull natur, bland annat Katerydmossen. Stråket utgår från befintlig station i västra Tibro och går i nordöstlig riktning. Stråket passerar strax söder om Fagersanna för att gå vidare upp mot stationen i Mölltorp. Där det är möjligt kan befintlig ledningsgata (TL176) utnyttjas för parallellgång eller sambyggnation. Se Figur 3 och Bilaga 4. Ledningsförslag inom detta stråk kommer att utformas som luftledning. 2.4 Beskrivning av stråkalternativ Kabel Kabeltråket är ca 19 km långt. Bredden av stråket är ca 200 till 700 meter. Stråket utgår, liksom alternativ Luftledning Södra, från befintlig station i västra Tibro och går i nordöstlig riktning. Stråket delar upp sig för att antingen gå norr om Tibro tätbebyggelse och följa befintliga vägar eller gå längre söderut för att följa den gamla banvallen. Stråket delar även upp sig för att undvika Katerydmossen samt visa alternativa sträckningar genom att antingen följa befintliga vägar norrut eller den gamla banvallen. Stråket passerar strax söder om Fagersanna för att gå vidare upp mot stationen i Mölltorp. Se Figur 3 och Bilaga 4. Ledningsförslag inom detta stråk kommer att utformas som kabel. 2.5 Rasering av befintliga ledningar Om alternativ Luftledning Norra byggs, kommer TL163 att kunna raseras från ställverket i Moholm och minst fram till där Luftledning Norra når befintlig TL163. Befintlig ledning mellan Tibro och Mölltorp, TL176, kommer då att stå kvar. Om alternativ Luftledning Södra eller alternativ Kabel byggs kommer hela TL163 att kunna raseras, alltså hela vägen från Moholm till Mölltorp. Om alternativ Kabel byggs kommer befintlig ledning mellan Tibro och Mölltorp, TL176, att stå kvar. Om alternativ Luftledning Södra byggs, kan delar av befintlig ledning mellan Tibro och Mölltorp, TL176 att raseras beroende på hur den nya ledningsträckningen utformas. 10

11 3 NATUR OCH KULTURVÄRDEN INOM STRÅKALTERNATIVEN 3.1 Natur och kultur inom stråkalternativ Luftledning Norra I Tabell 1 nedan beskrivs översiktligt natur och kulturvärden inom stråket. Se även bilaga 6, 7 och 8. Tabell 1 Beskrivning Stråkalternativ Luftledning Norra Längd Ca 27 km Landskapsbeskrivning Stråket består till största delen av skogslandskap med inslag av odlingslandskap. Stråket passerar Tidan, området runt Hönsa omfattas av bevarandeplan för odlingslandskapet och har höga natur- och kulturvärden. Delar av stråket går genom samhällena Tibro och Mölltorp. Riksintressen Natur, Kultur och Fritid Naturvärden Kulturvärden Kommunala planer Området runt Mölltorp i stråkets östra del omfattas av riksintresse för Naturvård, NRO Örlendalen-Mölltorpsplatån. Stråket går ca 450 m norr om Årtekärr Natura 2000-område. Stråket berör även en del, längst österut, som omfattas av riksintresse för friluftsliv, Vättern. Strandskyddsområden finns runt Tidan. Vid stråkets östra del finns även strandskydd runt Kopparsjön och Tärnssjön. Ett vattenskyddsområde finns vid stråkets östra del, precis i anslutning till Kopparsjön. Stråket passerar tre våtmarksinventeringar av klass 3 och en våtmarksinventering av klass 4. Stråket passerar även nio sumpskogar. Inom stråket finns en lövskogsinventering klass 2, fyra lövskogsinventeringar klass 3 och tre lövskogsinventeringar klass 4. Inom stråket finns även en nyckelbiotop. Stråket omfattas av 12 ängs- och betesmarker samt tre ängs- och hagmarker. Tio objekt från Riksantikvarieämbetets register finns identifierade. Stråket passerar tre områden klassade som regionalt värdefulla odlingslandskap; ett område, Mickelstorp, ligger precis väster om Tibro, ett område vid Hönsa och ett område, Årtekärr, nordväst om Mölltorp. Högshults torp- och gårdsmiljöer i odlingslandskap är beläget i stråkets nordöstra del och är klassat som kommunal kulturmiljö. De delar av stråket som går genom samhällena Tibro och Mölltorp berörs av detaljplaner. Stråket passerar genom områden som enligt Tibros Översiktsplan är planerade för vindkraft. Stråket tangerar även delar av Skövde kommuns Vindbruksplan. 11

12 3.2 Natur och kultur inom stråkalternativ Luftledning Södra I Tabell 2 nedan beskrivs översiktligt natur och kulturvärden inom stråket. Se även bilaga 6, 7 och 8. Tabell 2 Beskrivning av Stråkalternativ Luftledning Södra Längd Ca 20 km Landskapsbeskrivning Stråket består av skogslandskap och odlingslandskap. Delar av stråket går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp. Stråket passerar Tidan. Riksintressen Natur, Kultur och Fritid Naturvärden Kulturvärden Kommunala planer Området mellan Fagersanna och Mölltorp i stråkets östra del omfattas av riksintresse för Naturvård, NRO Örlendalen Mölltorpsplatån. Även en kort del av stråket söder om Ransberg omfattas av riksintresse för Naturvård, NRO Rankås. Stråket går ca 900 m sydost om Årtekärr Natura 2000-område. Stråket berör även en del, längst österut, som omfattas av riksintresse för friluftsliv, Vättern. Strandskyddsområden finns runt Tidan. Strandskydd finns även vid en mindre sjö vid Håkanstorp. Vid stråkets östra del finns även strandskydd runt Kopparsjön och Ulvsjön. Ett vattenskyddsområde finns vid stråkets östra del, precis i anslutning till Kopparsjön. Stråket passerar också en del av vattenskyddsområdet vid Fagersanna. Stråket passerar två våtmarksinventeringar klass 3 och tre sumpskogar varav två överlappar våtmarksinventeringarna. Inom stråket finns två lövskogsinventeringar klass 2, nio lövskogsinventeringar klass 3 och två lövskogsinventeringar klass 4. Inom stråket finns även en nyckelbiotop. Stråket omfattas av nio ängs- och betesmarker samt fyra ängs- och hagmarker. Gärebäcken går in i stråkets sydvästra del. Här finns den rödlistade arten flodpärlmussla. Fem objekt från Riksantikvarieämbetets register finns identifierade. Stråket passerar ett område som klassat som regionalt värdefulla odlingslandskap; Mickelstorp. Årebergs herrgårds- och industrimiljö i stråkets västra del, är klassat som kommunal kulturmiljö. De delar av stråket som går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp berörs av detaljplaner. 12

13 3.3 Natur och kultur inom stråkalternativ Kabel I Tabell 3 nedan beskriv översiktligt natur- och kulturvärden inom stråket. Se även bilaga 9, 10 och 11. Tabell 3 Beskrivning av Stråkalternativ Kabel Längd Ca 20 km Landskapsbeskrivning Stråket består av skogslandskap och odlingslandskap. Delar av stråket går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp. Stråket passerar Tidan. Riksintressen Natur, Kultur och Fritid Naturvärden Kulturvärden Kommunala planer Området mellan Fagersanna och Mölltorp i stråkets östra del omfattas av riksintresse för Naturvård, NRO Örlendalen Mölltorpsplatån. Även en kort del av stråket söder om Ransberg omfattas av riksintresse för Naturvård, NRO Rankås. Stråket går ca 900 m sydost om Årtekärr Natura 2000-område. Stråket berör även en del, längst österut, som omfattas av riksintresse för friluftsliv, Vättern. Strandskyddsområden finns runt Tidan, dock ej för den delen som går genom Tibro samhälle. Strandskydd finns även vid en mindre sjö vid Tyska gården och vid Örlen. Vid stråkets östra del finns även strandskydd runt Kopparsjön och Ulvsjön. Ett vattenskyddsområde finns vid stråkets östra del, precis i anslutning till Kopparsjön och vid dess utlopp vid Kopparbäcken. Stråket passerar också en del av vattenskyddsområdet vid Fagersanna. Stråket tangerar en våtmarksinventering klass 3 och passerar en våtmarksinventering klass 4. Stråket tangerar en sumpskog och passerar en. Inom stråket finns två lövskogsinventeringar klass 2, nio lövskogsinventering klass 3 och sex lövskogsinventering klass 4. Inom stråket finns även en nyckelbiotop. Stråket omfattas av 13 ängs- och betesmarker samt fyra ängs- och hagmarker. Gärebäcken korsar stråkets sydvästra del. Här finns den rödlistade arten flodpärlmussla. Tio objekt från Riksantikvarieämbetets register finns identifierade. Mölltorps kyrkby i stråkets östra del samt järnvägsstationen och kvarteren söder om järnvägen, är klassat som kommunal kulturmiljö. De delar av stråket som går genom samhällena Tibro, Fagersanna och Mölltorp berörs av detaljplaner. 13

14 3.4 Berörda riksintressen Inom stråken finns ett antal riksintressen för natur och friluftsliv. Dessa beskrivs övergripande nedan. Informationen är hämtad från Länsstyrelsen i Västra Götalands läns Värdebeskrivning Riksintresse för Naturvård och Bevarandeplan för Natura 2000 område samt Tibro kommuns översiktsplan NRO Örlendalen-Mölltorpsplatån Området består mestadels av barrskog, med inslag av lövskog och odlingslandskap. Naturbetesmark med riksvärden finns vid Årtekärr. Vanliga vegetationstyper är rödvenäng, rödvenhed, gräslågstarräng och högörtäng. Växtsamhällena är bitvis art och individrika, och bland de hävdgynnade arterna växer kattfot, jordtistel, darrgräs, stagg, svinrot och fältgentiana. Områdets värden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks-/betesdrift, igenväxning, skogsplantering på jordbruksmark, energiskogsodling på olämpliga ställen, spridning av gifter eller gödselmedel utanför åkermark, vägdragningar, täkt, schaktning, tippning och andra ingrepp som skadar ytformerna samt av olämpligt placerad bebyggelse eller andra anläggningar NRO Rankås Området kännetecknas av mångformiga och särpräglade isälvsavlagringar. I området finns även dödisgropar m.m som ger upphov till många ytliga grundvattenutlopp. Terrängen är starkt kuperad, ett kamellandskap med åsar och dödisgropar, vidare förekommer ravinbildning i väst utmed Gärebäcken och en markant brant ned mot slätten mellan Ransberg och Tibro. Området har ett mycket högt vetenskapligt värde på grund av sina särpräglade och mångformiga geologiska bildningar och ett antal våtmarker. Naturvärdena påverkas negativt särskilt av täkt, schaktning, tippning eller andra markarbeten som påverkar ytformerna eller vattenförhållandena. Skogsbruk vid vattendrag, vägdragningar eller bebyggelseexploatering, kan medföra risk för skador på hydrologiska värden. Bland andra verksamheter, som kan missgynna naturvärdena, kan nämnas vattenuttag och föroreningar SE Årtekärr Natura 2000 Området består till mesta dels av betesmark som är mycket artrika. Flera hävdgynnade arter så som stagg, knägräs, hirsstarr, darrgräs, kattfot jungfrulin, jordtistel, svinrot och nattviol. Även rödlistade arten fältgentiania finns där. Målet med området är att bevara de artrika naturbetesmarkerna och att fältgentianian kan leva kvar där långsiktigt. Området påverkas negativt av: - Ohävd och igenväxning med buskar och träd. Felaktig skötsel, utebliven och/eller otillräcklig hävd. Minskat eller upphört bete, vilket på sikt leder till igenväxning och utarmning av den hävdgynnade floran och faunan. - Gödsling och användning av bekämpningsmedel i eller i nära anslutning till betesmarkerna. - Tillskottsutfodring och vinterbete ger en indirekt näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran. Bete med för tunga djur kan även ge trampskador. - Sambete med gödslad vall ger även indirekt en näringstillförsel till marken. 14

15 - Introduktion av främmande arter, t.ex. insådd av vallväxter i naturbetesmarken. - Dikning och markavvattning, vilket påverkar de hydrologiska förhållandena. - Upplag och deponier som inte är av tillfällig art, av t.ex. jord, halmbalar. - Ändrad markanvändning i eller i nära anslutning till området, t.ex. skogsplantering. - Markexploatering t.ex. för anläggning av väg och uppförande av byggnad. Täktverksamhet, grävning, schaktning och andra ingrepp som kan ge markskador och även skada vegetationen Riksintresse för friluftsliv I området bedrivs flera friluftsaktiviteter så som vandring, längdskidåkning, terrängcykling, bär- och svampplockning fågelskådning och ridning. Området bedöms bland annat ha särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur och/eller kulturmiljöer. Området bedöms också ha särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. 4 BOSTÄDER OCH ANDRA BYGGNADER Inom stråken finns bostäder och andra byggnader. Dessa har inte markerats på kartmaterial eller undantagits från stråken av illustrationsskäl. Notera att hänsyn kommer att tas till avstånd från bostäder och andra byggnader när stäckningsförslag och slutlig sträckning arbetas fram. Den slutliga sträckan är den som Vattenfall avser att söka koncession för. 15

16 5 TEKNISK UTFORMNING 5.1 Utformning luftledning i norra stråkalternativet Om norra stråket väljs kommer det behövas göra en breddning av den befintliga ledningsgatan från den plats där den nya ledningen ansluter till TL 163 och fram till Mölltorp. Detta för att säkra en fullvärdig trädsäker ledningsgata. Ledningen TL 163 skulle även behöva byggas om i denna sträcka, så att den blir i bättre skick. Den ombyggda sträckan blir då i samma utförande som den nya ledningen mellan Tibro-TL163. Om detta stråkalternativ väljs kan luftledningen komma att utformas i trä, komposit eller stål enligt Figur 4. Den kommer att utföras som enkelledning. Spannlängden blir då i medeltal ca 120 m. Figur 4. Enkelledning Material luftledning norra stråkalternativet Stolparna kan utföras i trä, komposit eller stål. Fasledarna består av legerat aluminium vilka är upplagda/upphängda på/i isolatorer av komposit alt. glas eller porslin. Grundläggning av trästolpar sker normalt genom enkel schaktning och återfyllning runt stolpen. Kompositstolpar grundläggs normalt på liknande sätt som trästolpar alt. i nedgrävda rör (liknande brunnsringar). Stålstolpar grundläggs normalt på slipersfundament alt. i rör samt vid berg på betongfundament 5.2 Utformning luftledning i södra stråkalternativet Vid utformning av ledningssträckning för det södra stråkalternativet finns möjlighet att utföra sambyggnation eller parallellgång med befintlig ledning (TL176). Detta kan ske längs hela sträckan eller längs delar av sträckan. Det kan alltså bli två ledningsgator de sträckor där sambyggnation eller parallellgång ej görs. I det fallet kan en enkelledning för den nya ledningen bli aktuell, se Figur 4. Nedan följer två alternativ som visar hur sambyggnation eller parallellgång kan komma att utformas. 16

17 Alt. 1 Parallellgång Ledningarna kan utföras som två med distansregel ihopsatta enkelledningar utförda i trä, komposit eller stål enligt Figur 5 med en medelspannlängd på ca 120 m. Figur 5. Ledningarna utförs som två med distansregel ihopsatta enkelledningar Alt. 2 Sambyggnation Ledningarna kan utföras som en enbent dubbelledning dvs. befintlig ledning (TL 176) och ny ledning är monterade i en gemensam stolpe utförd i komposit eller stål enligt Figur 6 med en medelspannlängd på ca 180 m. Figur 6. Luftledning utformad som enbent dubbelledning Material luftledning södra stråkalternativet Stolparna kan utföras i trä, komposit eller stål förutom i alternativet enbent dubbelledning Figur 6 där trä inte kan användas. Fasledarna består av legerat aluminium, vilka är upplagda/upphängda på/i isolatorer av komposit alt. glas eller porslin. Grundläggning av trästolpar sker normalt genom enkel schaktning och återfyllning runt stolpen. 17

18 Kompositstolpar grundläggs normalt på liknande sätt som trästolpar alt. i nedgrävda rör (liknande brunnsringar). Stålstolpar grundläggs normalt på slipersfundament alt. i rör samt vid berg på betongfundament 5.3 Utformning Markkabel Om ledningen kommer att utföras som markkabel kommer den att förläggas i en 2 m bred och 1,2 m djup kabelgrav, se Figur 7. Kabelalternativet utförs med två kabelförband där varje förband består av tre kablar. Figur 7. Genomskärning av kabelgrav Om detta alternativ väljs kommer befintlig ledning TL176 mellan Tibro och Mölltorp att rustas upp och finnas kvar Material markkabel Respektive kabel har en ledare av aluminium. Runt ledaren finns den elektriska isolationen som består av polyeten (PEX) och utanför detta ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Utanpå skärmtrådarna finns två vattentätande lager och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE). 18

19 5.4 Utformning ledningsgata Luftledningsgata En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Skogsgatan är utförd i så kallat trädsäkert utförande, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära fasledarna. Däremot kan lågväxande vegetation få förekomma, förutom i patrullstigen. Det får ej heller förekomma höga träd i sidoområdena, som om de faller, kommer för nära fasledarna. Ledningsgatans bredd norra stråkalternativet Vid utformning av sträckningsalternativ i norra stråket kan det bli aktuellt att följa befintlig ledningsgata (OL7 S5) från Tibro ca 4 km norrut. Denna skogsgata är i nuläget 46 m bred, men kan behöva breddas. Den planerade skogsgatan för den sträcka där ej befintlig ledningsgata finns kommer att bli ca 40 m. Där den nya ledningen går in i befintlig ledningsgata för TL 163 mellan Moholm och Mölltorp kommer ytterligare breddning av ledningsgatan att krävas. Nuvarande bredd för TL163 är 6 m och det krävs cirka 40 m. Ledningsgatans bredd södra stråkalternativet Vid utformning av sträckningsalternativ i södra stråket kan det bli aktuellt att följa befintlig ledningsgata (TL 176). Dess skogsgata är i nuläget 40 m bred. Den planerade nya ledningen i sambyggnation med TL 176 kommer att behöva en skogsgata på ca 40 alt 45 m beroende på om ledningen utformas med enkelstolpe alternativt två parallella enkelstolpar. Längs delsträckor där sambyggnation ej utförs kommer en ny separat skogsgata uppföras med en bredd på 40 m Kabelgata Ledningsgatans bredd kommer att bli 6 m och under byggtiden behövs ett arbetsområde på 10 m, se Figur 8. Figur 8. Ledningsgatans bredd och arbetsområde 19

20 6 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSBESKRIVNING 6.1 Kommande miljökonsekvensbeskrivning I en koncessionsansökan ingår att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, en s.k. MKB. Den information som samlas in i samrådet kommer att ligga till grund för innehållet i denna. Vad som ingår beror också på om länsstyrelsen beslutar om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 6.2 Övergripande konsekvenser för natur och kultur I det följande ges en övergripande beskrivning av påverkan från luftledning respektive kabel. I det fortsatta arbetet med lokalisering av sträckning kommer en sammanvägning av de ovan beskrivna landskapsaspekterna, natur- och kulturvärdena och övriga miljökonsekvenser att göras tillsammans med faktorer så som teknik, byggbarhet, avstånd till boende samt ekonomi för att finna en så lämplig lokalisering och lämpligt utförande som möjligt. Först när detta är gjort kan också en konsekvensbeskrivning av valt alternativ göras. Där sträckan lokaliseras till skogsmark är det oundvikligt att skog tas i anspråk för ledningen, både under byggnation och under drift. Den röjda gata som krävs för anläggning av kabel eller luftledning i skogsmark innebär alltid ett ingrepp i dess markanvändning och landskapsbild. För en luftledning krävs som tidigare beskrivits en meter bred trädfri gata, medan det för en markkabel främst är under byggskedet mark tas i anspråk då en 10 m brett arbetsområde behöver tas i anspråk. Skogen är en sluten landskapstyp vilket gör att det som anläggs i skog till viss del kan döljas i vegetationen. Anläggande av kabel i åkermark utgör ingen större påverkan på markanvändning eller landskapsbild under driftskedet. Anläggande av luftledning över åkermark ger påverkan med stolparnas fundament på markanvändningen, men kan ge en visuell påverkan på landskapsbilden. Påverkan på förekommande natur- och kulturvärden i området kommer att beskrivas mer i detalj i kommande MKB när en sträckning och utformning av denna är fastställd. 6.3 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men 20

21 avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältet kommer att beräknas vid årsmedelströmlasten för respektive ledning. Resultatet kommer att redovisas i kommande sträckningssamråd och miljökonsekvensbeskrivning. 7 TIDSPLAN Stråksamråd genomförs under hösten Samråd för sträckning kommer att genomföras under sista kvartalet 2015 fram till första kvartalet Den färdiga ansökan planeras preliminärt att skickas in till Energimarknadsinspektionen under våren Byggnation av den nya ledningen kommer att påbörjas så snart tillstånd och rättigheter att ta mark i anspråk för den nya ledningen erhållits. 21