FRÅN POLICY TILL VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN POLICY TILL VERKSAMHET"

Transkript

1 FRÅN POLICY TILL VERKSAMHET

2 FoU Rapport 2007:4 Leili Laanemets 2007 ISBN ISSN Holmbergs, Malmö 2008

3 LEILI LAANEMETS FRÅN POLICY TILL VERKSAMHET Implementering av Malmös strategi mot prostitution Malmö högskola, 2008 Hälsa och samhälle

4 Utkomna titlar i serien 2005:1 Carlsson A. Olycksfallsrisker i barnets hemmiljö fokus på skållskador. (Licentiatavhandling) 2006:1 Andersson F. och Mellgren C. Våldsbrottsligheten ökande, minskande eller konstant? 2007:1 Andersson F. och Mellgren C. Brottsutvecklingen i Skåne, en introduktion. 2007:2 Konferens: Socialpsykiatrisk forskning, programbok 2007:3 Eiman Johansson M. Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK). (Licentiatiavhandling). 2007:4 Laanemets L. Från policy till verksamhet. Implementering av Malmös strategi mot prostitution. Publikationen finns även elektroniskt, se

5 Abstract Denna rapport beskriver och analyserar implementeringen av Malmö stads strategi mot prostitution Förutom den ordinarie verksamheten, två socialsekreterare som arbetar uppsökande på gatuplanet, har det startats tre nya verksamheter. Navet, en öppenvårdsverksamhet för kvinnor med ett heroinmissbruk och som är involverade i gatuprostitution. Ambitionshöjarna, två socialsekretare som arbetar främst med Internetprostitution, och KAST-projektet, två socialsekreterare som fokuserar sig på köp och köpare av sexuella tjänster. Genom främst intervjuer, men även dokumentstudier och deltagande observationer, har implementeringen och arbetet inom dessa verksamheter följts och analyserats. Rapporten visar att i början av arbetet med strategin saknades en samlande kraft och ett organisatoriskt utrymme för reflektion, idéskapande, planering och projektering av arbetet. Det fick till följd av att de anställda initialt fick organisera arbetet på egen hand, vilket ledde till samordningsproblem verksamheterna emellan. När en projektsamordnare anställdes skapades organisatoriska förutsättningar för ett gemensamt arbete och prostitutionsenheten bildades. Rapporten diskuterar en rad svårigheter i socialt arbete både i allmänhet och specifikt vad gäller prostitution. Det gäller bland annat balansgången mellan att å ena sidan synliggöra ett fenomen som sexköp för att skapa opinion, kunskap och utforma insatser och å andra sidan faran med att synliggörandet kan leda till stämpling, marginalisering och en förstärkning av de beteenden som insatserna syftar till att förändra. Problematiken vad gäller brukarmedverkan diskuteras också kortfattat och vilka konsekvenser Internet kan ha vad gäller prostitution. Avslutningsvis konstateras att ett framgångsrikt arbete mot prostitution måste vila på ett helhetsperspektiv och ske i samarbete mellan sociala myndigheter, polis och sjukvård. Viktigt är också att arbetet bygger på långsiktighet.

6

7 INNEHÅLL Förord...9 Bakgrund och syfte...11 Om rapporten och en sammanfattning av resultaten...12 Begrepp och läsanvisningar...14 Tillvägagångssätt...15 Moraliska entreprenörer och sociala problem...16 Professionella och klienter...18 Om prostitution och dess föränderliga karaktär...21 Hur avgränsa prostitution?...21 Nya former av prostitution...23 Köpare och säljare av sex...24 Åtgärder och aktörer mot prostitution, då och nu...26 Sammanfattande kommentar...30 Prostitutionsenheten tar form...31 Styrgruppen...32 Ledningsfunktionen...33 Sammanfattande reflektioner och kritiska frågor...36 Prostitutionsgruppen...39 Om gatuprostitutionen i Malmö...40 Två nya tjänster inriktade mot insynsskyddad prostitution...42 Det kartläggande arbetet utvecklas, intervjuer och enkäter...42 Om kartläggningen av prostitution på Internet...45 Kontakter med massmedia...47 Att involvera brukarna...48 Att bygga upp verksamheten...49

8 Sammanfattande reflektioner och kritiska frågor...51 Navet...55 Inför starten...55 Verksamheten byggs upp...56 Vården vid Navet...57 Patienterna vid Navet...59 Om verksamheten idag...61 Sammanfattande reflektioner och kritiska frågor...62 Kast...65 Nytt namn, nya mål och en vidgad målgrupp...65 Arbetsstrategi; ett samlat angreppssätt med flera samarbetspartners...66 Kartläggning...68 Marknadsföring och uppsökande arbete...69 Att arbeta på Internet...71 Telefonrådgivning och samtalsmetoder...72 Om målgruppen...75 Sammanfattande reflektioner och kritiska frågor...77 Analyserande diskussion...81 Samverkan och samarbete...81 Arbetets organisering, ledning och projekt...83 En kunskapssökande och kunskapsproducerande organisation...86 Problemdefinitioner, nya målgrupper och insatser...89 Brukarmedverkan...91 Internet, en arena för socialt arbete mot prostitution...92 Slutdiskussion...95 Ledarfrågans betydelse...96 Hur ska interventionerna och åtgärderna mot prostitution utformas...97 Referenser...101

9 Förord Denna slutrapport handlar om implementeringen av Malmö stads prostitutionsstrategi Jag har fått ta del av hur arbetet lagts upp och organiserats. Mycket har hänt under de två åren; nya tjänster har tillkommit och nya verksamheter har sjösatts. Genom ett systematiskt tillvägagångssätt har grunden lagts för ett fortsatt arbete och där kunskapen om köp och försäljning av sexuella tjänster ökat betydligt. Om arbetet fortsätter på det sätt som påbörjats torde Malmö ha unika möjligheter till att skaffa sig en överblick av situationen i Öresundsregionen och bygga upp en gedigen kunskapsbas och verksamhet kring frågor om prostitution och sexhandel Jag vill tacka alla er som delat med er av er tid, som jag har fått möjlighet att intervjua och följa i ert arbete. Ett stort tack riktas till Mobilisering mot narkotika som finansierat arbetet med rapporten. Leili Laanemets Malmö hösten

10 10

11 Bakgrund och syfte Malmö kommunfullmäktige antog 2003 en strategi mot prostitution. Den övergripande målsättningen var att förhindra nyrekrytering och erbjuda hjälp till dem som redan var involverade i prostitution. I strategin betonades utveckling av metoder och ökad kunskap för att nå och etablera kontakter med de prostituerade samt hjälpa dem att sluta prostituera sig. Särskilt uppmärksammades de kvinnor som också hade ett missbruk. Arbetet skulle ske i bred samverkan och involvera flera aktörer och gällde både den insynsskyddade (dolda) och öppna (gatu-) prostitutionen. Strategin omfattade även könsköparna, mot vilka insatser skulle riktas för att minska efterfrågan på köp av sexuella tjänster för att på sätt minska smittorisker av sexuellt överförbara sjukdomar och hiv. Därutöver nämndes behovet av ett förebyggande arbete riktat mot ungdomar för att höja den allmänna kunskapsnivån bland unga i sexuell hälsa. Strategin innebar ett betydande resurstillskott. Till de två socialsekreterarna, som sedan början av 1980-talet arbetat uppsökande i prostitutionskvarteren, kopplades två nya tjänster som skulle arbeta med den insynsskyddade prostitutionen. Ytterligare två projekttjänster riktade mot köpare av sexuella tjänster (KAST) tillkom. Därutöver ansöktes och erhölls medel för Navet, en öppenvårdsmottagning för kvinnor involverade i prostitution som också hade ett heroinmissbruk. Detta är ett samverkansprojekt mellan sjukvården och socialtjänsten, där en sjuksköterska och en socialsekreterare arbetar med en kombination av läkemedelsassisterad underhållsbehandling och psykosocialt stöd. Arbetet med att ta fram strategin och implementeringen av denna till och med 2005 har beskrivits i en delrapport (Laanemets 2006). I rapporten framkom att initiativet till utvidgandet av det sociala arbetet mot prostitutionen kom från den politiska nivån och att förvaltningen initialt hade svårigheter att ta sig an arbetsuppgiften. Det saknades en struktur för arbetet men framför allt en drivande och sammanhållande kraft som både hade mandat och ett tidsmässigt utrymme för att driva arbetet. Inte förrän i mars 2005 då en ny enhetschef tillträdde skapades denna möjlighet. 11

12 Denna rapport tar vid där delrapporten slutar och handlar främst om arbetet under Syftet är att beskriva, diskutera och värdera det arbete som gjorts för att implementera prostitutionsstrategin. Syftet är nedbrutet i följande frågeställningar: - Hur har de olika verksamheterna utformat och organiserat sitt arbete? - Hur förhåller sig arbetet i relation till prostitutionsstrategin? - Vilka kritiska moment kan urskiljas i organiserandet av arbetet? - Hur förhåller sig arbetet till den kunskap som finns om prostitution? Om rapporten och en sammanfattning av resultaten Rapporten är en utvärdering av implementeringen av prostitutionsstrategin och inte en effektutvärdering av insatserna mot prostitution. Anledningen därtill är att arbetet till stora delar bestod av ett kartläggande av problemområdet och att insatserna inte definitivt har utformats. Under 2006 har både de nya tjänsterna inom prostitutionsgruppen och KAST främst sysslat med kartläggning i syfte att utarbeta metoder för lämpliga interventioner. Parallellt med detta har KAST startat upp sin rådgivande verksamhet. Navet som är den verksamhet som tydligast har formulerat insatser gällande en särskild målgrupp beskrivs i en separat rapport i vilken utfallet för målgruppen kommer att belysas (se Laanemets 2007). Det uppsökande, stödjande och behandlande arbete som den ordinarie prostitutionsgruppen bedriver har inte utvärderas eftersom det låg utanför utvärderingsuppdraget. Utvärderingsforskaren Evert Vedung (1998) skriver att en utvärdering är en noggrann efterhandsbedömning av utfall, slutprestationer eller förvaltning i offentliga verksamheter (sid 20). Han menar att termen utvärdering ska inte enbart förstås som en utvärdering av effekter utan bör även användas på den process som sker inom förvaltningen när de politiska besluten omvandlas för att bli till slutprodukter i form av tjänster eller dylikt. Denna rapport beskriver hur det under 2006 har skett ett kvalitativt språng i arbetet mot prostitution och att den resursför- 12

13 stärkning som ägt rum i och med strategin har burit frukt. Genom de tre verksamheterna prostitutionsgruppen, KAST och Navet, har det skapats flera kontaktytor och det håller på att byggas upp en omfattande kunskap om prostitution i Malmö. Verksamheterna har skrivit en rad rapporter om sitt arbete (Bergentoft & Henriksson 2006; Scaramuzzino & Malmström 2006a). KAST har gjort kartläggningar av köp av sexuella tjänster på Internet (Scaramuzzino 2007; Scaramuzzino & Malmström 2006 b). Under våren 2007 har det kommit en rapport om försäljning av sexuella tjänster (Olsson 2007). Kunskapstillskottet om ämnet har därmed ökat betydligt och arbetet ligger i frontlinjen vad gäller kunskap om prostitution och sexhandel och är nyskapande och innovativt. Såtillvida har de delar av prostitutionsstrategin som handlar om kunskap, kartläggning och metodutveckling förverkligats. Det kartläggande arbetet har ägt rum inom ramen för KAST och den del av prostitutionsgruppen som sysslar med Internetprostitutionen. Det metodutvecklande arbetet gällande arbete med klienter har utförts av Navet och KAST. Effekterna av arbetet mot prostitution går emellertid inte att utvärdera. Det som man kan säga är att gatuprostitutionen minskat men samtidigt finns tecken på att prostitution via Internet har ökat. De olika prostitutionsformerna verkar dock locka till sig olika typer av säljare. De kvinnor som är involverade i gatuprostitution med ett samtidigt heroinmissbruk har i stor utsträckning gått in i vård. En del har sökt sig till Navet och en del till andra vårdformer. Men om det är en minskning med 20% som det talas om i strategin är omöjligt att säga, även om prostitutionsgruppens iakttagelser talar för att det rör sig om den storleksordningen. När det gäller människohandel för sexuella ändamål saknas i nuläget kunskap om hur omfattande det är i södra Sverige. Förutom kunskap och metodutveckling talade strategin om behovet av riktade insatser mot missbrukande kvinnor, vilket var anledningen till starten av Navet. Verksamheten har på kort tid expanderat kraftigt och fått gott renommé både hos missbrukande kvinnor och hos samarbetspartners. Under projekttiden har emellertid det uppkommit bekymmer med bemanningen från sjukvårdens sida. Det märktes särskilt på bristen av or- 13

14 dinarie läkare. För patienternas del innebar det osäkerhet, väntelistor och en bristande kontinuitet. Sammanfattningsvis kan man säga att implementeringen av prostitutionsstrategin är i full gång och om det bara ges utrymme åt såväl den nytillträdda enhetschefen som personal att fortsätta arbetet som det påbörjats torde det finnas unika möjligheter att skaffa sig en överblick av situationen i Öresundsregionen och bygga upp verksamheter med en gedigen kunskapsbas kring frågor om prostitution och sexhandel. Begrepp och läsanvisningar Centralt i rapporten är begreppet prostitution, ett begrepp som är laddat med en mängd olika meningar och betydelser. Snarlika termer är sexköp, sexhandel, könshandel, kommersiell sex, sex mot betalning alternativt ersättning, människohandel för sexuella ändamål, eller transaktionssex (transactional sex) etcetera. Varje begrepp har både för- och nackdelar, kan vara mer eller mindre fast definierat och lyfter fram olika aspekter. 1 Jag har valt att använda mig av begreppen prostitution, sexköp eller köp av sexuella tjänster. Detta trots att det är begrepp som både kan vara stigmatiserande och är svåra att entydigt definiera, vilket jag diskuterar längre fram i texten. Emellertid är begreppen vedertagna och eftersom rapporten handlar om en utvärdering av en strategi mot prostitution finner jag ingen större anledning att här införa en annan benämning. Jag vill dock understryka att begreppen avser fenomenet som sådant, det är inte etiketter eller identiteter på de människor som är involverade. Rapporten är upplagd enligt följande. Inledningsvis redogörs för det tillvägagångssätt och de analytiska referensramar som utvärderingen vilar på följt av en beskrivning av kunskapsläget gällande prostitution. Därefter följer en kortare kronologisk genomgång av hur strategin implementerats. På detta följer relativt detaljerade genomgångar och beskrivningar av de olika verksamheterna i arbetet mot prostitution, Prostitutionsgruppen, Navet och KAST. Varje beskrivning avslutas med en sammanfattande reflektion följt av några centrala och kritiska frågor. Den följande analysen utgår från dessa frågor som för- 1 Se exempelvis Leidholt (2003) som för en intressant diskussion kring begreppsdefinitioner. 14

15 djupas i en tematiserande diskussion. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion. Tillvägagångssätt Den empiri som ligger till grund för utvärderingen har samlats in och består av intervjuer, observationer och dokument. I samband med utvärderingens början våren 2005 gjorde jag en inledande intervjurunda dels med aktörer vars verksamhet är omnämnda i strategin, dels med andra aktörer som i sin verksamhet på olika vis kommer i kontakt med prostitution och prostituerade såsom anställda vid sprutbytesprogrammet, Kvinnokliniken och en frivillig organisation. Jag intervjuade även en politiker. Sammanlagt intervjuades 23 personer. Dessutom gjordes en gruppintervju med tre patienter vid Navet. Jag fick också möjlighet att under en kväll/natt följa med prostitutionsgruppen i deras uppsökande arbete. Därefter har jag genom regelbundna intervjuer med personalgruppen kontinuerligt följt verksamheten vid Navet. Vi har träffats ungefär varannan månad. I mars 2006 tillbringade jag en vecka vid Navet och följde verksamheten på plats genom deltagande observation. Jag var med i verksamhetens alla delar, gruppsamtal, enskilda samtal och medicinutdelningar. När de två socialsekreterarna våren 2006 började sin anställning i KAST intervjuade jag dem. Under hösten 2006 gjorde jag ytterligare intervjuer med nyckelpersoner. Tre av dem intervjuades i den första omgången. Sammanlagt blev det 11 intervjuer. Detta innebär att, förutom gruppintervjun med de tre patienterna på Navet, har totalt har 31 personer intervjuats. Förutom anställda inom socialtjänsten, sjukvården, polismyndigheten och en frivillig organisation har en politiker intervjuats. 8 är intervjuade mer än en gång. Intervjuerna har varat mellan en halvtimme till två timmar och spelats in via en mp3 spelare. Förutom intervjuerna har jag tagit del av verksamhetsrapporter, mötesprotokoll från kommunfullmäktige och från styrgruppen. Jag har även deltagit som observatör på styrgruppsmöten. Det insamlade materialet har analyserats genom att söka efter likheter och skillnader dels mellan olika personers utsagor dels i förhållande till de texter jag läst och där prostitutionsstra- 15

16 tegin varit den viktigaste. Det värderade inslaget består av att jag ställer de utförda åtgärderna i relation till målen i strategin. Men jag går också utöver målen och lyfter fram kritiska punkter i hur arbetet organiserats och fortskridit (se Vedung 1998). Runt dessa punkter för jag en reflekterande diskussion för att förhoppningsvis väcka tankar för det fortsatta arbetet, det kan ju ha ett visst värde att i utvärderingar inkludera också andra kriterier än enbart målen för en viss företeelse. Jag har valt att inte att namnge de intervjuade personerna utan använder mig konsekvent av titlar och funktioner. Jag menar att det intressanta inte den enskilda personen utan de interaktioner som äger rum i organiseringen av arbetet. Moraliska entreprenörer och sociala problem Här ska jag kort redogöra för de teoretiska begrepp jag använder mig av i utvärderingen. Det organisatoriska perspektivet är i förgrunden och hur åtgärder mot prostitution organiseras. Åtgärder mot prostitution har förändrats genom historien och skiljer sig åt mellan såväl kulturer, nationer som lokala förhållanden. De bygger på föreställningar om vad som definieras som prostitution samt hur och av vem detta ska åtgärdas. I dagens Sverige är socialtjänsten, tillsammans med polismyndigheten, en av de stora aktörerna vad gäller åtgärder mot prostitution. Socialtjänstens arbete utförs av professionella socialarbetare som utifrån sin plats i organisationen omvandlar politiska beslut till konkreta verksamheter och tjänster. Denna omvandlingsprocess äger inte rum i ett tomrum utan är ett komplext fenomen, där de professionellas kunskap och egna erfarenheter samspelar med de handlingsutrymmen organisationen tillhandahåller. Sociologen John W. Meyer (1994) skriver att en funktion som professionella har är att, med hjälp av kunskap, bedöma vilka idéer, modeller och metoder som kan vara lämpliga att kopiera och föras över från ett sammanhang till ett annat. Andra forskare har infört begreppet översättning för att förstå samspelet mellan lokala aktörer och allmänna translokala idéer, som är aktuella och gemensamma hos flertalet människor i en viss tid och i vissa sammanhang (Johansson 2006). De lokala aktörerna fångar upp dessa allmänna idéer, kopierar, översätter 16

17 och omsätter dem till konkreta verksamheter. Enklare idéer kan kopieras rakt av och omsättas direkt, medan mer abstrakta och komplexa idéer kräver ett större översättningsarbete där den professionelle måste anpassa idén till de särskilda lokala organisatoriska förhållandena som råder. Inte alla idéer får en spridning. För att en viss idé ska slå rot krävs att den inte alltför mycket utmanar de uppfattningar och förväntningar som redan finns. Det leder till en viss likformighet eller isomorfi där organisationer inom samma organisatoriska fält tenderar att likna varandra, vilket i sin tur gör att nya idéer får svårt att slå igenom. Först måste de filtreras igenom organisationens olika delar så att de passar med de föreställningar som finns om vad organisationen förväntas göra och vilka verksamheter och tjänster som kan bedrivas i organisationens namn. Intimt förknippat med idéer om lämpliga interventioner och angreppssätt är vad som anses vara problematiskt. Det är ju mot något problematiskt som interventionen riktas. Processen under vilken samhälleliga företeelser kommit att bli problem har studerats av ett flertal forskare (se Meeuwisse & Swärd 2002). De lyfter fram att sociala problem inte är att betrakta som objektiva och entydiga utan är resultat av en kollektiv definitionsprocess, där aktörer med olika stor makt påverkar andra att betrakta företeelsen på ett liknande vis och påtalar vikten av ett samhällsingripande. Dessa aktörer brukar ibland benämnas för moraliska entreprenörer för att understryka att problemen och hur de uppfattas har ett stort inslag av värderingar hos dem som driver frågan (se bland annat Becker 1973). Även människobehandlande organisationer, såsom bland annat socialtjänsten, kan betraktas som moraliska entreprenörer (Hasenfeld 1992). Detta eftersom dessa organisationer har en stor påverkan för hur allmänheten kan komma att betrakta vissa fenomen, oavsett om de är offentliga myndigheter eller frivilliga idéburna organisationer. Centralt i en problemdefinieringsprocess är riskbedömningar. Vad är risken för att ett visst fenomen blir till ett problem? Det finns ju ett otal företeelser, handlingar och beteenden i människors liv och vardag som kan innehålla mer eller mindre riskfyllda moment. Moment som var för sig inte behöver anses 17

18 som något problematiskt men som i kombination med annat kan te sig mer och mer problematiska och bli till problem som i sin tur kräver speciella åtgärder. Var gränsen placeras mellan det som uppfattas som normalt och det problematiska blir till en betydelsefull social och samhällelig markering (Tilly 2000). Denna markering kan sedan förstärkas genom olika former av stämplingsprocesser, vilka kan vara riktade både mot problemet i fråga, med följden av att det betraktas som alltmer avvikande, och mot de människor som är bärare av problemet vilka betraktas som alltmer udda och i ännu större behov av samhälleliga åtgärder. I dessa stämplande processer måste företrädare för socialt arbete gå flera svåra balansgångar. En handlar om att balansera mellan att uppmärksamma problemen ifråga utan för den sakens skull medverka till ytterligare stigmatisering. Detta kan bli extra svårt då mycket av socialt arbete sker inom ramen för myndigheter med vilka det kan anses vara mer eller mindre stigmatiserande och skamfullt att ha kontakt med. En annan balansgång består av att undvika att legitimera de av samhället oönskade beteendena, samtidigt som man ska nå fram till människor med just dessa beteenden och därför i någon mening måste ge människorna den hjälp som de vill ha. Problematiken kommer till uttryck bland annat inom missbrukarvården och diskussionerna om metadonbehandling och sprutbytesverksamhet. Trots att flertalet av narkomanerna länge har önskat sig dessa insatser har de professionella varit betydligt mer negativa och bland annat anfört argument om att det ger fel signaler då det legitimerar missbruk av narkotika vilket inte stämmer överens med den svenska narkotikapolitiken. Professionella och klienter I problemdefinieringsprocesser rörande mänskliga handlingar och beteenden har de professionella ett visst inflytande, särskilt om de arbetar i människobehandlande organisationer. En del av arbetet består av att de ska urskilja och benämna beteenden så att dessa blir lämpliga för åtgärder och insatser. Som frontlinjebyråkrater ska de omvandla och anpassa hjälpsökande människors behov så att dessa matchar de resurser organisationen har till sitt förfogande (Lipsky 1984). 18

19 I allt människobehandlande arbete och kanske särskilt tydligt när det gäller nya målgrupper krävs att organisationen kan erbjuda något som klienterna vill ha för att verksamheten ska ha ett berättigande och en funktion. Det kan röra sig om materiella resurser som pengar, bostäder eller sysselsättning men också annan form av hjälp som handlar om att komma till rätta med problem och svårigheter av olika slag. Här måste de professionella visa prov på en problemlösningsförmåga som visar att just de och den egna organisationen är väl lämpad för hantera uppgiften ifråga. Annars kommer inte klienterna. Både upplevelsen och uppfattningen av problemet men framför allt sättet att lösa det på är något som förändras över tid, allt beroende på komplexa sociala, ekonomiska och kulturella processer och faktorer. Mötet mellan klienten och den professionelle kan förstås som en förhandling där de två parterna resonerar sig fram till en gemensam förståelse av problemet och ett lämpligt sätt att lösa det på. Denna förhandling är inramad av såväl institutionella som organisatoriska villkor och utgör en dynamisk och sammansatt situation där de två parterna påverkar varandra. I denna förhandlingsprocess har de två parterna olika utgångslägen och makt, bland annat beroende på hur stark önskan eller behov klienterna anser sig ha av hjälp. Om det är så att organisationen och socialarbetaren har något klienten vill ha, eller att klientens problem är omfattande, är det den professionelle som sammantaget har en större makt och tolkningsföreträde. Relationen dem emellan är på detta sätt asymmetrisk. För att kunna få hjälp måste klienten till någon del erkänna de principer som hjälpen vilar och i viss mån underkasta sig de problemdefinitioner och lösningsförsök som socialarbetaren presenterar (Carlsson 2003; Järvinen 2002). Men styrkeförhållandet dem emellan är ett annat om den presumtiva klienten inte upplever ett så stort problem eller är så beroende av hjälpen. Då är klienten inte lika nödsakad att underordna sig hjälpens villkor vilket innebär att den professionella ställs inför andra utmaningar och måste organisera sitt arbete på annat sätt. 19

20 20

21 Om prostitution och dess föränderliga karaktär Både i dåtida och nutida samhällen är prostitution en omdiskuterad verksamhet. Såväl begrepp, definitioner som former har ändrats och ändras kontinuerligt precis som val av perspektiv och förhållningssätt vad gäller problembeskrivning och interventionsstrategi. Flera forskare poängterar att prostitution aldrig kan förstås lösryckt ur sitt sammanhang utan att det är en konsekvens av att särskilda politiska, sociala och ekonomiska villkor föreligger (Månsson 2004; O Connell Davidson 1998; Järvinen 1990; Höigård & Finstad 1986; Borg 1981). En minsta gemensamma nämnare är dock att prostitution bygger på någon form av kontrakt, uttalat eller outtalat, som reglerar ett särskilt förhållande mellan säljare och köpare. Sociologen Julia O Connell Davidson (1998) framhåller att ytterst sett består kontraktet antingen av eller en kombination av inköp av en viss tjänst och/eller ett intecknande av en viss tid. Utifrån denna grundform äger det sedan, beroende på lokala sociala och ekonomiska förhållanden, rum ett oändligt antal variationer. I sin forskning visar hon både hur prostitution kan se olika ut i olika samhällen och hur kontraktets olikheter får följder för utformningen av sexköpet. I västvärlden finns en tydligare kontraktssituation än i fattigare länder där kontraktet och köpslåendet inte är lika uttalat. Hur avgränsa prostitution? Gränsen mellan vad som är prostitution och inte är omdiskuterad och under historiens lopp har flera olika definitioner kommit och gått. I den senaste av Socialstyrelsens publikationer om prostitution används definitionen från Kvinnofridsutredningen (SOU 1995:15) nämligen att: Prostitution är när minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk) vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (Socialstyrelsen 2004). Denna definition torde vara den mest använda i dagens Sverige och har vissa likheter med den ovannämnda definitionen. Sociologen Margaretha Järvinen (1990) menar att det är svårt att entydigt avgränsa prostitution från andra sexuella förbindelser. Hon skriver att den ekonomiska inramningen kan ut- 21

22 göra en åtskillnad men framhåller att den i sig är för svag och mångfacetterad för att utgöra en tydligt avgränsad kategori och jämför med den ekonomiska inramning och obalans som också kan finnas i ett äktenskap. Järvinen menar att den ekonomiska inramningen är i stället en variabel bland flera som tillsammans avskiljer prostitution från andra sexuella förhållanden. De andra är graden av offentlighet, social status och karriär (Järvinen 1990). Hon menar att en strävan efter att söka upprätthålla en exakt gräns mellan prostitution och icke-prostitution kan både vara ett uttryck för ett samhälles kontroll över prostitution och tjäna som funktion av att underlätta uppdelningen mellan ärbara kvinnor och kvinnliga beteenden från de icke-ärbara dvs. de prostituerade. Kriminologerna Tove Pettersson och Eva Tiby (2003) beskriver svårigheterna med att finna en exakt definition som avgränsar prostitution. I intervjuer med aktörer som poliser, socialarbetare, vårdpersonal och frivilligarbetare om prostitution har de sett tre teman som återkommer och som de menar är centrala för förståelse av prostitution. Det handlar om gränsen mellan prostitution och icke-prostitution, om exponeringsfaktorns betydelse och manlig prostitution. Författarna finner att representanterna för polisen och socialtjänsten har en snävare definition av prostitution än frivilligorganisationer och vården. De konstaterar att ju mer myndighetsutövande verksamheten är desto snävare verkar gränserna för vad som är prostitution bli. Detta får till följd av att ju mer äktenskapsliknande prostitutionen blir desto osynligare blir den. Det innebär att socialtjänsten får svårt att se och arbeta med andra former av prostitution än den direkt synliga gatuprostitutionen. I denna prostitutionsform är rollerna klara och tydliga. Kvinnorna på gatan är exponerade på ett sätt som gör att det inte råder någon större osäkerhet om de är prostituerade eller inte, dessutom har de ofta också andra problem såsom missbruk vilket ytterligare legitimerar insatser från socialtjänsten. Detta får också konsekvenser vad gäller den manliga homosexuella prostitutionen som inte är lika exponerad, vilket innebär att den är svårare att identifiera och faller därmed utanför definitionerna av prostitution. 22

23 Nya former av prostitution De senaste åren har nya former av prostitution kommit i fokus. Det rör sig om trafficking, sex-turism och prostitution via Internet. Trafficking är i och för sig inget nytt fenomen utan redan 1904 undertecknades en internationell överenskommelse mot vitt slaveri med målet att förhindra handel med kvinnor för omoraliska syften. I början av 1990-talet återkom emellertid begreppet trafficking på den västerländska dagordningen bland annat genom FN konferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993 och den internationella kvinnokonferensen i Peking En anledning till detta var den politiska förändringen i Europa, upplösningen av östblocket, kriget i det forna Jugoslavien och den massmigration som då startade (Tyldum med flera 2005). Trafficking har blivit ett samlingsbegrepp för organiserad handel över nationsgränser med människor, främst kvinnor och barn, för sexuella ändamål. Det har nått omfattande proportioner och blivit en allt större industri (Månsson 2006, O Connell Davidson 1998). Nyare forskning om prostitution och sexköp tar fasta på svårigheterna att bedöma var gränsen mellan prostitution och andra sexuella beteenden går. Ett sätt att söka öppna upp kategorierna, men ändå fånga in sexuella interaktioner baserade på någon form av ersättning, är att använda begrepp som openended prostitution, sex for gain och transactional sex. Dessa begrepp avser bland annat den sex-turism som sker mellan rika och fattiga länder, där västerländska män åker till länder som Thailand och inleder relationer med kvinnor som antar prostitutionsliknande former då männen på olika vis bjuder, ger gåvor och betalar för deras tid tillsammans. Men det gäller också de strategier som fattiga kvinnor vidtar i syfte att skaffa sig ekonomiska fördelar i form av utbildning och/eller möjligheter att via äktenskap komma till ett rikare land och få ett bättre materiellt liv (Holmström kommande). Prostitutionens föränderliga karaktär beskrivs av Sven-Axel Månsson och Peter Söderlind (2004) som kartlagt och analyserat sexindustrin på nätet. De konstaterar att genom nätet har det skapats en kommersiell marknad och mötesplats där olika parter kan erbjuda sexuella tjänster, titta på pornografi och köpa sex. Via stillbilder eller rörliga bilder iscensätts och exponeras 23

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel. Ansökan avser medel som ska fördelas under

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel. Ansökan avser medel som ska fördelas under Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel. Ansökan avser medel som ska fördelas under 2009-2010 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan avser medel som ska fördelas under 2012 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017 Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017 Den information du lämnar i ansökan behöver vi på Folkhälsomyndigheten för att förstå vad det är ni vill göra, varför,

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING Att söka bidrag

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Borg, A m.fl. (1981): Prostitution. Beskrivning, analys och förslag till åtgärder, Vällingby, Publica

Borg, A m.fl. (1981): Prostitution. Beskrivning, analys och förslag till åtgärder, Vällingby, Publica Sverige Översikten omfattar kunskapsbidrag från studenter och forskare som behandlar prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige de senaste 30 åren. Översikten innehåller också en del

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

Relationsvåldscentru m

Relationsvåldscentru m Relationsvåldscentru m December 2014 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport för Relationsvåldscentrum November 2014 Dnr:3.2-96/2014 Utgivare: Socialförvaltningen

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Sammanställning av grundutbildningen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål den 4 maj

Sammanställning av grundutbildningen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål den 4 maj Sammanställning av grundutbildningen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål den 4 maj Bakgrund och Syfte Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde den 4 maj en grundutbildning om prostitution

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Datum 2013-11-15. Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunal verksamhet

Datum 2013-11-15. Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunal verksamhet KS 15 5 MARS 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hansen Gro Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-0260 Kommunstyrelsen Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen 1 Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel i Köpenhamn den 7-8 maj

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Delrapport SIKTA 2010-12-31

Delrapport SIKTA 2010-12-31 Delrapport SIKTA 2010-12-31 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Struktur på lokal nivå Styrgrupp Styrgruppen för projektet, som tillsattes i början av 2009, består av Håkan Rosén, verksamhetschef, Beroendecentrum

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det

Läs mer