RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER

Transkript

1 RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER

2

3 DYNAMISKA DIALOGER MEDBORGARAKTIVERINGS ÖVNINGAR FEBRUARI/MARS 2011 Rapport av Clear Village för Helsingsborgs stadsteater Rapport datum: April 2011

4

5 DYNAMISKA DIALOGER RAPPORT INNEHÅLL INTRODUKTION + ÖVERSIKT 1 + SYFTE 2 METODOLOGI + DELTAGARE 3 + KOMMUNKATIONSVERKTYK OCH FÖRBEREDELSE FÖR ENGAGEMANG 5 + DIALOGER UPPLEVELSES DESIGN 7 + UPPFÖLJNING EFTER DIALOGERNA 8 KULTURELL VISION SAMMANFATTNING & FÖRSLAG + KULTURELL VISION 9 Strategier for kulturell förändring 12 Förslag för att katalysera kulturell förändring 13 BILAGOR I. Deltagarnas mångfaldsmatris II. Website innan dialogerna III. Bekräftelse och anmälningsformulär IV. Inspirationsbeskrivningar V. Inspirationsbeskrivningsmatris VI. Exempel på deltagarbrickor VII. Deltagarnas grupper dag 1&2 VIII. Arbetsdukar dag 1&2 IX. Summering av visionspresentationerna X. Fråga rummet Frågor och svar XI. Arbetsdukarna från session 4 XII. Summering av scenarion SCENARIOSUMMERING & DESIGNREKOMMENDATIONER Strategier 20 Rekommendationer, foajén 21 Rekommendationer, teaterscenerna 25 Rekommendationer, repertoar 27 Rekommendationer, kommunikation & outreach 30 RECODING AV HESINGBORGS STADSTEATER + KATALYSERING & IGÅNGSÄTTANDE 33 A la carte meny 35 clear-village.org 2011

6 INTRODUKTION ÖVERSIKT De DYNAMISKA DIALOGERNA ägde rum i teaterns foajé och sträckte sig över två dagar från den 28 februari till den första mars Dialogerna var designade som intensiva och sinnesöppnande deltagardialoger för att tillåta den lokala gemenskapen och samhället att komma fram till och förmedla sina visioner av stadens framtida kulturella dimensioner. Metodiken är utformad så att deltagarna skulle kunna leverera sina synpunkter för att tas med i Helsingborgs stadsteaters beslutsprocess. Råden handlar om hur teatern skulle kunna vara behjälplig för en samhällsförändring genom att fungera som katalys för de föreslagna och önskade förändringarna. Dialogerna var i huvudsak riktade mot det lokala samhället, men gav också ett tillfälle för engagemang för teatern och intressenter från det civila samhället. Istället för att närma sig teatern på ett ensidigt sätt, så var dialogerna måna om att ha ett mångfacetterat utgångsläge med hänsyn till potential, hållbarhet, prioriteringar, utförbarhet och samhälle. Denna rapport förklarar de övergripande målen som fanns för processen. Den förklarar även den de valda metodologierna och beskriver vikten av en välkomponerad blandning av människor, aktiviteter och verktyg. För det tredje så summerar den och presenterar analyser av allt resultat från de DYNAMISKA DIALOGERNA samt lägger fram de visioner och rekommendationer som framkom ur den samhällsengagerande processen för att tas i beaktning vid utformandet av Stadsteaterns strategiska arbete. clear-village.org

7 MÅL & SYFTE Målen för dialogerna var bland annat: + Att involvera teaterns medarbetare med sin publik, potentiell publik samt möjliga medarbetare; + Att möta invånare i Helsingborg bortom de konventionella geografiska och demografiska gränserna, offentligt eller privat anställda, etc.; + Utvecklandet av en delad förståelse från alla involverade om teaterns möjligheter och begränsningar, sam förståelse för den bakomliggande planeringsprocessen; + Skapa en koalition av lokal kännedom, idéer och åsikter om det önskade kulturella utbudet och platsens olika potentiella användningsområden; + Bemyndiga alla deltagare att ta egna steg i riktning mot en kulturell förändring och utifrån den egenskapen skapa ett bredare strategiskt genomslag i hela staden; + Administrera förväntningar inom det lokala samhället och maximera det kollektiva delägarskapet av resultatet;; + Skapa en kvalitativ strategisk debatt om framtiden för stadens kulturella dimensioner och dess position i Öresundsregionen. 2

8 METODOLOGI DELTAGARE I deltagardrivna visionsprocesser som dessa dialoger så är mångfald och likvärdighet bland deltagarna av högsta vikt. Att gemensamt komma fram till framtidsvisioner för en plats är att samtidigt ta fram en vision av hur bebolig den platsen är, nu och bortom generationshorisonten. Det är en omöjlig uppgift att göra själv från ett begränsat perspektiv. Men med en multidisciplinär och multikulturell grupp med stor åldersspridning så kommer vi åt gruppens inneboende kunskap och implementeringsförmåga samt skapar en kollektiv intelligens där samhället redan lierat sig med resultatet. På detta sätt blir det omöjliga enbart en utmaning. Stadsteatern och Clear Village arbetade tillsammans med att nå ut vidare i samhället. Teatern var den part som bjöd in deltagarna från olika skikt i samhället och Clear Village hade hand om uppföljning och bearbetandet av deltagare utifrån mångfaldsperspektivet. De DYNAMISKA DIALOGERNA togs emot med intresse av Helsingborgs invånare. Deltagarna inte bara närvarade, utan engagerade sig även på djupet och bidrog utifrån sina respektive professionella perspektiv samt som invånare och medmänniskor. 75% Lokalt samhälle 100% EXPERTER CLEAR VILLAGE processmetoder och handledning clear-village.org % Helsingborgs Stadsteater 3

9 Deltagargruppen på sammanlagt 51 personer var väldigt skiftande både gällande ålder, kön, yrkeskategorier, etnisk bakgrund och geografisk hemvist, bestående av: + Unga och gamla, med den yngsta deltagaren på 17 år och den äldsta 69; + En nästan helt jämn fördelning av kvinnor och män; + Invånare från både södra och norra Helsingborg samt från andra sidan sundet; + Ett sammelsurium av lokala kreativa entreprenörer som journalister, musiker, arkitekter och designers; + Personal från offentliga sektorn, bland annat ifrån Stadsbyggnadskontoret, Kulturförvaltningen och Utvecklingsnämnden samt representanter från både Svenska kyrkan och den lokala moskén; akademiska forskare och studenter från Lunds universitet; teaterstudenter, IBN Rushd studieförbund samt andra kulturella institutioner som Palestinska kulturföreningen, Röda kvarn, Konserthuset samt en axplock av deltagare från Stadsteaterns olika avdelningar.* Sist men inte minst är det värt att nämna att alla deltagare la ner två hela dagar av arbete för de DYNAMISKA DIALOGERNA. Varken Clear Village eller Stadsteatern gav några incitament eller betalning till någon av deltagarna.* + Detaljerad deltagarlista, var god se bilaga VI + För att tillgodes allas önskningar och tidigare engagemang så öppnade vi även för ett partiellt deltagande. Var god se deltagarlistan för detaljerad beskrivning. 4

10 KOMMUNKATIONSVERKTYG OCH FÖRBEREDANDE AV ENGAGEMANG clear-village.org 2011 Hemsida Hemsidan inför dialogerna var där för att: + Publicera de DYNAMISKA DIALOGERNA; + Uppmuntra och bjuda in allmänheten att delta; + Informera om dialogerna, tid, plats, process och involverade deltagare; + Kommunicera en känsla av vad deltagarna kunde vänta sig; + Introducera handledarna för att möjliggöra etablerandet av kontakt med dem innan dialogerna; + Uppdatera bekräftade deltagare och möjliggöra kommunikation mellan deltagare innan dialogerna började. + Följ denna länk eller se bilaga II 5

11 Bekräftelse & anmälningsformulär Alla deltagare ombads att fylla i ett formulär innan dialogerna. Detta var detsamma vare sig man hade fått en personlig inbjudan eller ej. Som en del av de DYNAMISKA DIALOGERNAs strategi för att nå ut så erbjöds en möjlighet att på eget initiativ anmäla sin närvaro som ett komplement till de direktinbjudningar som skickades ut. Detta gjordes möjligt tack vare anmälningsformuläret.* Formuläret ämnade att: + Informera organisatörerna om deltagarna, både på visionär och praktisk nivå (i relation till Helsingborg / vision för Helsingborg, kontaktdetaljer, lunch preferenser etc.) + Garantera en viss nivå av engagemang från deltagarna + Implicit kommunicera det tematiska ramverket för deltagarna för att tillåta dem att mentalt förbereda sig för dagarna + Fungera som processplanerare för icke inbjudna och för att kunna välja ut deltagare efter kriterierna i mångfaldsmallen. DYNAMIC DIALOGUES: Inspiration Cases inspiration map Inspirerande fallstudier Forsknings och utvecklingsmotorn på Clear Village, kallad the Observatory, förberedde tio best practice exempel med hänsyn till relevans för de DYNAMISKA DIALOGERNA*. Dessa publicerades alla långt före dialogerna inleddes för att fungera som sinnesöppnande och inspirerande exempel för att i en visionsprocess se en ny möjlig framtid för Helsingborg. Fallstudierna var alla exempel på hur samhällsförändring kan förankras i ett initiativ eller organisation, men ändå spridas över ett bredare spektra av offentliga rum och naturlig miljö, genom till exempel time banking eller hållbar handel. Detta för att betrakta teaterns teaterns potential som uttrycksform i ett samhälle. De tio inspirationsstudierna presenterades även i mer detalj på morgonen dag 2, för att försäkra att alla gick in i den dagens övningar med en likvärdig grund. arkitektur & infrastruktur architecture & infrastructure Publicering på sociala medier Bekräftelse och anmälningsformuläret publicerades tillsammans med en uppmuntran om att skriva upp sig och delta inte bara i stadsteaterns och Clear Village:s egna internetkanaler, utan även regionala sidor, till exempel följande facebooksidor: TEDxHelsingborg Pecha Kucha Hbg Helsingborgare Socialt social & community samhälle diverse harbour district temporary intervention in public space environmental education: théâtre carbonique tole-rants.com community meeting space public space & culture save energy education programme green grocer: the people s supermarket urban farming utökade extended fallstudier inspiration cases projektfokus project focus Dynamiska Dynamic Dialogues dialoger naturlig natural environment miljö time banking DYNAMISKA DIALOGER Inspirationsbeskrivningsmatris Clear Village 2011 economy ekonomi och & governance styrning + För att see bekräftelse & anmälningsformulär var god se bilaga III + För kkomplett förteckning av samtliga inspirationsfall, var god se bilaga IV + Större format av inspirationsstudiematrisen finns i bilaga V 6

12 UPPLEVELSEDESIGNEN AV DE DYNAMISKA DIALOGERNA Namnbrickor Vid ankomst så hälsades alla deltagare välkomna av handledarna och fick varsin namnbricka som de bar kring halsen under dialogerna. Brickorna fungerar som Dialogernas identitet och presenterade personens namn, titel, varifrån de kommer, samt tre ord som beskriver varför de valde att delta i dialogerna, vilka de själva definierade i anmälnings- och bekräftelse formuläret på dialogernas hemsida. På baksidan av brickan fanns hela programmet för de båda dagarna för att på så sätt vara behjälpligt för deltagarna både i deras navigering genom aktiviteter och för att identifiera folk. Måndag 28 februari: Ankomst & registration Välkomsthälsning och introduktion Önskvärd kultur Lunch & nätverkande Inneboende potential och inspirerande initiativ Presentationer/energiser Kulturellt perspektiv Tisdag 1 mars: Ankomst Bakom kulisserna Designa din egen stadsteater Lunch & nätverkande Designa din egen stadsteater Presentationer/energiser Definiera din roll och engagera dig Presentationer, berätta din historia Avslutning Pecha Kucha Hbg #3 (insläpp från 1945 för mingel) Vi märkte att brickorna blev populära och fick ett affektionsvärde, så deltagarna ombads inte aktivt att lämna tillbaka dem, utan de flesta deltagare, när de erbjöds möjligheten, valde att behålla dem som souvenirer. CLEAR VILLAGE LAB Dynamiska Dialoger, formge Helsingborg 28 februari - 1 mars 2011 KHAWLA IBRAHIM Interationshandläggare Helsingborg Stad Därfor är jag här: Påverka, Inspereras, Förändra Program clear-village.org 2011 Måndag 28 februari Ankomst & registrering Välkomsthälsning och introduktion Energiser: Sätta tonen och Pandoras box Önskvärd kultur Lunch & nätverkande Inneboende potential och inspirerande initiativ Inspirationspresentationer Samuel West: Lycka & samhället Helena Uesson: Outreach inspirationsstudier från Danmarks Kungliga Teater Niklas Madsen: Globalisera Helsingborg Kulturellt perspektiv Gruppepresentationer Dela med er av era idéer till alla Tisdag 1 mars Ankomst Bakom kulisserna (Rundvisning på teatern) Frågor till rummet Inspirationspresentationer Thomas Ugo Ermacora: Best-practice initativ som på ett kreativt sätt involverar samhället Design din egen Helsingborgs Stadsteater -kropp Lunch & nätverkande Design din egen Helsingborgs Stadsteater -själ Energiser: Soundpainting med Walter Thompson & Jennifer Rahfeldt Gruppepresentationer: Berätta din historia Avslutning + För exempel på hur brickorna ser ut var god se bilaga VI 7

13 Deltagargrupper Med en sådan diversifierad deltagargrupp så är uppdelningen till fem någorlunda likvärdiga arbetsgrupper essentiell. Vi skapade strategiskt sammansatta grupper om åtta personer som speglade den befintliga mångfalden i rummet i så hög utsträckning som möjligt. Som exempel så hade vi en representant från Stadsteatern vid varje bord, en student, en från offentliga sektorn, någon med en annan etnisk bakgrund än svensk, en ung kreativ etc. Dessa parametrar balanserades med ålder, kön och möjlighet till att genomföra processen självständigt. UPPFÖLJNING EFTER DIALOGERNA Som ett tecken på uppskattning och för att ta ett fortsatt steg i riktning mot att skapa förtroende och fördjupa relationer med samhället så gav teatern varje deltagare två biljetter till den då aktuella teaterkonserten ALLT SOM ÄR DITT, som i sin tur omsatte en del av de idéer som vissa deltagare tog upp under dialogerna. Veckan efter dialogerna skickade Clear Village ut tack-mail å både sina egna och teaterns vägnar. Dessa e-brev informerade också om nästkommande steg; informerade om ett nätbaserat formulär för feedback kallat de DYNAMISKA DIALOGERNA fortsätter här som alla uppmanades att dela med sig av till bekanta för att delge allt publicerat material, bilder, information med mera. Hela eller delar av denna rapport kommer att publiceras och kommuniceras till alla deltagare. De första stegen till att öppna upp scenerna för fler aktiviteter utanför det vanliga, togs samma kväll som de DYNAMISKA DIALOGERNA avslutades, då stadsteatern agerade värd åt Pecha Kucha på foajéscenen. I detta forum presenterades syftet med, och de första intrycken från de DYNAMISKA DIALOGERNA vid sidan av andra presentationer i Pecha Kucha formatet. + Kompletta detaljer på deltagargrupper finns i bilaga VII 8

14 KULTURELL VISION, SAMMANFATTNING & FÖRSLAG KULTURELL VISION Under den första dagen var fokus på att bredda perspektivet hos deltagarna gällande de ämnen som skulle diskuteras för att underlätta mötet och kommunikationen mellan deltagarna. Detta kapitel summerar och analyserar resultatet av den deltagardrivna visionsprocessen och övningarna. Utifrån ett processdesignsperspektiv, så balanserades dagen med aktiviteter som öppnar sinnen, inspirerande presentationer och övningar för att bredda kulturbegreppet hos deltagarna. De DYNAMISKA DIALOGERNA var uppdelade i tre arbetssessioner, med en rörelse från abstrakt tänkande till konkreta övningar. De förberedda arbetssessionerna var: + Att visionera fram vilken kultur som är önskvärd* + Hitta inneboende potential och eftersträvansvärda initiativ + Sätta kultur i ett perspektiv* Deltagarna delades in i grupper á åtta personer i vilka de befann sig hela dagen och gick igenom alla övningar med. Dagen avslutades med en session där de fick dela med sig av sina tankar och idéer till alla övriga deltagare.* clear-village.org Processverktyg för arbetssession 1 & 3 visas I sin helhet i bilaga VIII, för arbetssession 2 användes en tom arbetsduk och postitlappar + Summering av alla fem gruppers presentationer finnes i bilaga IX 9

15 10

16 clear-village.org

17 Strategier for kulturell förändring Den feedback som kom från arbetsgrupperna kan i grova drag delas in i två kategorier: Den första kategorin är strategier för kulturell förändring och hur den kan ha sin utgångspunkt i Helsingborgs stadsteater. Den andra kategorin var direkta förslag och initiativ. Öppenhet, deltagande och spontanitet En rekommendation från deltagarna var att teatern att skulle ta på sig rollen som förändringsskapare för samhället genom att definiera vad kultur är, och därefter agera efter det. Stadsteatern betraktas som en aktör som har potential att vara en öppen mötesplats, där alla invånare kan ta del och dela med sig av erfarenheter, kunskap och perspektiv. Det var en allmänt utbredd åsikt att teatern redan uppfyller de flesta förutsättningar för att kunna vara detta, men det var en genomgående önskan att teatern borde släppa loss lite, göra mer saker snabbare och inte bry sig så mycket om utfallet, det är värdet av själva gesten som är viktig. Att uppmuntra invånarna att komma in i teatern med sina idéer, förenkla kommunikationskanalerna och minska den uppfattade byråkratiska tröskeln. Samarbeta, blanda upp, mixa fin- och fulkultur samt välkomna amatörer Flera grupper lade fram förslaget om att teatern bör diversifiera sitt utbud för en mångfacetterad relevans i samhället. Ett sätt att inleda detta är genom samarbeten, tvärvetenskaplig samverkan med andra kulturinstitutioner i staden samt professionella partnerskap över regionala och/eller nationella gränser, men lika väl genom att öppna upp teatern för amatörer som antingen sätter upp teaterpjäser eller arrangerar andra evenemang. + Den finansiella tröskeln Det nämndes mer än en gång att priser bör sänkas eller att fler 2-för-1 kampanjer bör införas för att tillgodose dessa behov. + Designtröskeln Ett annat enkelt förslag berörde själva entrén. Det borde vara lättare att uppfatta den som en välkomnande dörr, alla dörrar bör vara olåsta och möjligen lättare att öppna. + Kommunikationströskeln Lika viktigt är det aktiva inbjudandet till teatern. En del av detta innebär att kommunicera de ovannämnda förändringarna (och /eller andra) till hela samhället och presentera det nya utbudet av aktiviteter så att alla kan bidra till förändringen. Det är viktigt att göra direkta inbjudningar till olika delar av samhället och än viktigare med uppföljning och konsekvens i detta. Nå ut via olika arenor och kulturhus När uppsökande aktiviteter gällande kommunikation berördes, hade flera grupper en stark tro på att teatern kunde gå ett steg längre. Det föreslogs att en del av staden skulle ha en tillfällig teaternärvaro för att undersöka möjligheterna för fortsatt närvaro där. Det är avgörande att dessa arenor i andra distrikt initieras utifrån området och invånarnas möjligheter. Därför föreslogs det att man ska använda sig av nedlagda eller underutnyttjade byggnader samt redan befintliga offentliga rum. Utifrån utgångsläget i detta förslag, betonades det att dessa nya teaterplatser skulle välkomna ett stort utbud av kultur och kulturella uttryck samt fungera som mötesplatser, kulturhus eller allaktivitetshus, inte bara med plats för teater utan även andra uttrycksformer. Bjud in, identifiera och ta bort trösklar Förståelsen av samhället runt teatern ansågs vara oerhört viktigt. I detta förståelsebyggande kände deltagarna att det var viktigt att ta itu med eventuella trösklar som uppfattas som segregerande mekanismer. 12

18 Förslag för att katalysera kulturell förändring Rådgivande paraplyorgan för kulturfrågor En grupp utvecklade idén med att ha ett kulturråd, beståendes av olika resurser inom de civila och offentliga kulturella sektorerna, det vill säga förvaltning, kreativa och administrativa representanter från kulturinstitutioner, journalister, granskare, författare, oberoende konstnärer, lärare och forskare inom det kreativa området, men även offentliga eller civila beslutsfattare. För att detta inte ska bli ytterligare ett lager i byråkratin, är det viktigt att detta Kulturråd har en öppen beslutsstruktur och aktivt bjuder in allmänheten till att delta i möten för att säkerställa en transparant och demokratisk struktur. Dessa ska i sin tur träffas med lämpliga mellanrum för att definiera den kulturella dagordningen för staden. Kulturrådet är lika ansvarigt för planering och underlättande av nya initiativ, förankring inom respektive institutioner samt att nära dessa oberoende projekt som står på den satta dagordningen. Ett förslag på instrument för det ovannämnda rådet att agera genom var att snabba pengar görs tillgängliga för nya initiativ. Att skapa en dynamisk plats fri från ett byråkratiskt maskineri för att komma åt pengar i storleksordningen runt 50Tkr. Kulturrådet skulle då också administrera kulturell utbildning på alla nivåer och förväntas att nå ut med nya sätt att formulera värdet av kultur, där oväntade delar av samhället, däribland politiker, fabriksarbetare, föräldrar på moderskapseller faderskapsledighet, inom vården, äldreboende och de mer konventionella grupperna dagisbarn, låg och mellanstadie- samt gymnasieelever är delaktiga och känner att utbudet är relevant. samhället för att fånga alla Helsingborgares intresse och därmed förkorta återkopplingskanalen tillbaka till teatern och övriga institutioner: Först och främst i form av att vara ögon och öron och ge feedback på vad allmänhetens intressen och prioriteringar är, samt identifiera verksamheter på gräsrotsnivå, så att teatern och övriga kan reagera på det. För det andra så har de även möjlighet att själva reagera eftersom de har mandat att skapa småskaliga produktioner i de olika områdena där de för tillfället huseras. Det övergripande syftet för teatern anses vara att stärka kopplingen till samhället genom människor för att verka för ett inspirationsflöde i flera riktningar. clear-village.org 2011 Samhällsinbäddat uppsöknings & feedback system Kulturpiloter nämndes av deltagarna som en uppsökande satsning med fokus på integration och system för kulturambassadörer. Det finns redan kulturpiloter i staden, men i detta fall föreslås de ha en lite annorlunda roll och beskrivs som en grupp bestående av tio engagerade personer från olika bakgrunder. De är integrerade delar av samhällets respektive grupperingar och aktiva ute i fältet. Tanken som lades fram är hur de under fyra år i taget ska arbeta med detta och att deras kontor ska flytta runt i staden som en symbol för deras inbäddning i alla delar av staden. Deras viktigaste uppgift blir att nå ut till de olika delarna av 13

19 Områdesscener i staden Som namnet antyder så är detta förslaget med nya scener starkt kopplat till att nå ut och hänger samman med det sistnämnda strategiförslaget ovan. Deltagarna föreslog att en tillfällig närvaro utanför teatern är stadsteaterns chans att ta del av stadens agenda i ett större sammanhang och att sammankoppla sig med befintlig områdesutveckling. Det är även en möjlighet att dra fokus till nedgångna områden som behöver uppmärksammas. Som ett exempel på detta så nämnde en grupp Gåsebäck som ett möjligt satellitområde för teatern. Som nämnts ovan, så ska detta samarbete göras med intentionen att upptäcka och utforska gömt inneboende potential i det specifika området samt erbjuda ett kulturprogram som passar ihop med omständigheterna. Detta förslag grundar sig i tanken att teater, sedd som en kulturell aktivitet, kan återuppliva och aktivera delar av staden som annars förbises. Vidare så ansåg man att teater som konst och uttrycksform kan komma undan med att ta upp teman som annars kan vara svåra att greppa och diskutera utanför teatervärldens fiktiva sfär och på så sätt fungera som en katalysator för debatt. Om teatern vill kunna reagera snabbt, så kan den även initiera en dialog i områden som genomgår ett utvecklingsstadium genom att iscensätta scenarion för framtiden på scen och på så sätt få igång dialogen utanför scenen. Det skulle vara ett tillfälle för teatern att bli en naturlig del av ett områdes utveckling, och därmed samhället I stort. Oavsett var man väljer att lägga ansvarsnivån för var situation, så är det viktigt att aldrig släppa taget om högkvalitativ scenkonst. Genom att ha tillfälliga områdesföreställningar skulle stadsteatern kunna fungera som en bro i staden. Det ansågs ge ytterligare en dimension, utan att för den sakens skull ta något ifrån relevansen i de konstnärliga aspekterna. Ett annat värde i den här typen av insatser är att teaterns personal kommer arbeta i olika stadsdelar och har då möjlighet att inspireras av den inneboende mångfalden och de historier de träffar på. Detta är en subtilare nivå av teaterns inbäddand i olika delar av staden, som i längden kan leda till en bredare förankring av tanken Hela Helsingborgs stadsteater. Kombinerat med en målinriktad kommunikationsstrategi så skulle det kunna stärka en kulturell brygga mellan teatern och periferiområden. De tyckte det var ganska lätt att se dessa tillfälliga teatrar röra sig genom staden med tiden. Varierande från en pop-up karaktär med en serie framträdanden, till en halv eller helårsnärvaro, ömsom som ett stöd för en kommunal utvecklingsagenda, ömsom för att belysa saker ifrån vinklar som annars inte lyftes fram i den offentliga debatten. 14

20 En knutpunkt för att ge näring åt framtida talanger Fortfarande under benämningen mångfald, så utvecklade andra deltagare koncept som behandlade växthusverksamhet i teatern. Det föreslogs att man skulle hjälpa nära lokala talanger genom att rådgiva och/eller låta teaterns kunniga personal agera mentorer, genom strukturerade och välkommunicerade stödinitiativ. Detta skulle kunna vara fokuserat på en viss åldersgrupp, till exempel unga eller gamla eller så skulle det kunna vara tema eller aktivitetsspecifikt som till exempel manusskrivande. Detta ansågs vara ett meningsfullt användningsområde för teaterns resurser samtidigt som det skulle kunna vara ett tillfälle att få igång gräsrotsrörelser och gynna staden i stort. Stöd till lokala yrkesverksamma Som ett kringkoncept för ovannämnda idé, så skulle närandet av lokala talanger kunna tas ett steg längre för att inkludera, eller fokusera på redan aktiva lokala yrkesutövare. Till exempel skulle scenregissörer kunna göra workshops kring kroppsspråk och presentationsteknik. Än en gång så bygger detta på att använda redan tillgängliga resurser och i större utsträckning styrka det lokala näringslivet samt koppla ihop det med existerande kompetenshöjande program. Medlemskap Slutligen så fanns det ett koncept som byggde på att skapa en struktur där intresserade människor kan stödja teatern ytterligare genom ett medlemskap. Detta hade kunnat riktas mot invånare som anser att teatern har ett stort värde, kanske hemvända utlandssvenskar, eller från den trogna publiken. Medlemspaketet skulle kunna innefatta informationskampanjer, inbjudningar till premiärer och exklusiva föreläsningar, gratis eller till reducerat pris etc. Det skulle knyta medlemmarna närmre till teatern, förenkla informationsflöde och förenkla möjligheterna för erbjudanden. Men, medlemsinitiativet tänks inte fungera som en katalysator för kulturell förändring, utan snarare som en mekanism för att hålla igång den när den väl har etablerats. Det är ombudsfunktionen fast med en förhöjd känsla av tillhörighet och exklusivitet. clear-village.org 2011 Fira kulturen En grupp föreslog att man skulle göra en kickoff på vilken förändring stadsteatern än genomför med Kultursöndagar. Kultursöndagar ska först och främst vara en heldagsaktivitet i staden, som teatern kan stå som avsändare på. Teatern föreslås att använda foajén för att få in dessa aktiviteter, eftersom den står som ett gränsland mellan det öppna offentliga rummet och det iscensatta offentliga rummet. Gruppen såg aktiviteter som spänner från musik, poesiläsningar, uppträdanden, sketcher, teater trailers, akrobatik och mycket mer beroende på vilken image teatern väljer att odla för att sätta en ton för framtida möjliga aktiviteter. Samtidigt så har Kultursöndagarna potential att sträcka sig utanför foajén och de uppmuntrade teatern till att använda de andra två scenerna samt till att inspirera aktörer i staden att delta och öppna sina dörrar, allt från restauranger, kyrkan, andra offentliga eller halvprivata utrymmen som medlemsklubbar etc. 15

21 16

22 SCENARIOSUMMERING & DESIGNREKOMMENDATIONER Den andra och sista dagen på de DYNAMISKA DIALOGERNA var inriktad på att få alla grupper att designa deras egen Stadsteater utifrån de förutsättningar som finns. Utmaningen till grupperna var att matcha de övergripande visioner som formulerats dagen innan med de önskade förändringarna i teaterns interiör, som detta skulle innebära, på ett sätt som var genomförbart. Deltagarna instruerades till att inkludera både fysiska strukturer och innehåll i deras scenarion, något som kallades teaterns kropp och själ. Alla scenario presenteras i bilagan, men det här kapitlet presenterar och utvärderar koncepten och rekommendationerna. Inte helt olikt summeringen på Kulturell vision, så beskriver detta kapitel först de föreslagna strategierna och introducerar sedan rekommendationerna från deltagarna, kategoriskt strukturerade och i relation till foajén, scenerna, repertoar samt kommunikation och outreach. Processmässigt så var dagen balanserad mellan aktiviteter som inducerade en ägarskapkänsla av teatern, inspirationsexempel med best-practice fall och designövningar som var sammansatta för att hjälpa grupperna att skissa upp egna scenarier för stadsteatern. De DYNAMISKA DIALOGERNAS sista dag delades in i tre intervaller: + Bakom kulisserna & Fråga rummet + Designa din egen stadsteater -Kropp + Designa din egen stadsteater -Själ Deltagarna delades in i fem grupper som var annorlunda sammansatta än under föregående dag. Arbetsgrupperna bibehölls sedan under hela dagen och dagarna sammanfattades genom att grupperna höll varsin femminuterspresentationer för att pitcha in sina scenarion för Helsingborgs stadsteaters framtid. clear-village.org Frågor och summering av svar i bilaga X + Processverktygsduk finns i bilaga XI + Alla fem scenarier är summerade separat i bilaga XII 17