underlag för diskussion och debatt från centerpartiets europaparlamentariker kent johansson Reflektion & Dialog tema föreningslivet och europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "underlag för diskussion och debatt från centerpartiets europaparlamentariker kent johansson Reflektion & Dialog tema föreningslivet och europa"

Transkript

1 underlag för diskussion och debatt från centerpartiets europaparlamentariker kent johansson Reflektion & Dialog tema föreningslivet och europa Maj 2013

2 Innehåll Föreningslivet och Europa av Kent Johansson 3 All utveckling är lokal även den globala av Inez Abrahamzon 6 EU och civilsamhället av Raymond Svensson 10 Idrotten står och faller med ideellt engagemang av Karin Mattsson Weijber 12 Det finns en överdriven rädsla hos myndigheter av Lars-Olof Johansson 15 Satsa på kultur, eget skapande och upplevelser av Monica Eriksson 18 En frimodig, rättfram och väloljad byråkratisk apparat av Tommy Skoog Författarna och Centerpartiets Brysselkansli Hela eller delar av skriften är fri för kopiering och utskrift. Dock måste källan alltid anges: Reflektion & Dialog, Kent Johansson, Centerpartiet. Skriften kan hämtas som PDF på Redaktör: Per Gustafsson Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza Foto på Kent: Pressbild EU Tidigare utgåvor av Reflektion & Dialog: Dialog om Europas framtid? (feb 2013) Hållbar utveckling av landsbygd och jordbruk? (nov 2012) Livslångt lärande för alla? (sept 2012) Alla kan hämtas på 2

3 Kent Johansson (c) Europaparlamentariker. Ingår i ALDE-gruppen i Europaparlamentet. Tidigare regionråd i Västra Götaland och ledamot av EUs Regionkommitté. Föreningslivet och Europa Det är självklart för mig att jag som förtroendevald i Europaparlamentet ska bidra till dialog och diskussion. Som politiker ska jag inte bara ge egna svar utan också medverka till att ställa de frågor som jag möter, och som vi tillsammans behöver diskutera. Just därför att svaren på dessa frågor inte alltid är givna utan att dessa måste bli ett resultat av en bredare process med många delaktiga medborgare. Detta är ett viktigt förhållningssätt för alla som är valda i förtroende. Det är genom reflektion och dialog med andra, som vi enskilt och tillsammans kan forma de svar vi behöver. Insikt ger åsikt! Därav denna skriftserie; Reflektion & Dialog. Mitt syfte är att bidra till en bredare diskussion om frågor som jag anser vara av stor betydelse för framtiden. För detta, har jag inbjudit ett antal personer att belysa frågeställningen så att skriften kan vara ett underlag för de diskussioner som jag hoppas ska kunna hållas i föreningar, skolklasser, studiecirklar och nätverk samt på politiska möten och arbetsplatsträffar. Därför är det också fritt fram att kopiera och mångfaldiga denna skrift, så länge källan uppges. Föreningslivet och Europa Syftet med detta nummer av Reflektion & Dialog är att stimulera en bredare diskussion om hur svenska föreningar kan utvecklas i ett europeiskt sammanhang. Vi står nu inför avslutningen av en EU-programperiod med erfarenheter och synpunkter som är viktiga att ta med oss för framtiden. Idag tycks det tyvärr som om många intressanta utvecklingsprojekt för såväl landsbygdens som hela samhällets utveckling inte kommer igång på grund av problem med att få del av EU-finansierade program och projekt. Vad är det som skapar dessa hinder? Beror det på administration och byråkrati? Eller på snäva tidsramar? Är finansieringsfrågan avgörande? Finns det konkurrens om medlen; till exempel med kommuner och andra offentliga organ? Är problemen inhemskt svenska eller beror det på regelverk i EU? Hur borde det fungera? Vad behöver förändras och vad kan göras bättre? 3

4 Till detta kan läggas föreningslivets oro över EUkommissionens förslag om att momsbelägga allmännyttiga ideella föreningar, vilket vore för ödande för den ideella sektorn. Nu vänder vi på Europa! För min egen del började mitt samhällsengagemang i en bygdegård. Närmare bestämt bygdegården i Händene, utanför Skara. Jag är uppvuxen i en utpräglad föreningstradition med möten och studiecirklar. Med vägsamfälligheter, Kyrkans ungdom, hembygdsföreningar, LRF, bygdegården, Röda Korset och CUF. Jag upplevde starkt hur vi lokalt tog hand om sina angelägenheter tillsammans. Kommunen kunde ju inte ordna allt. För mig har detta varit helt avgörande. Därifrån har jag hela tiden burit med mig en stark övertygelse om betydelsen av ett vitalt civilsamhälle med många mötesplatser i människors vardag. Där människor kan växa och utvecklas, där social tillit och demokrati kan stärkas. Det är också därför jag gärna talar om att det är dags att vända på Europa. Samarbetet i EU handlar inte bara om 28 medlemsstater, utan framför allt om 500 miljoner människor! Det är idag alldeles för mycket prat om eliternas Europa, staternas Europa och de höga företrädarnas Europa. För mig, som Centerpartiets ledamot i Europaparlamentet, är det självklart att vara garant för ett perspektiv där landsbygdens och glesbygdens plats och potential ses. Vi står för det i Sverige och vi bär samma vision för Europa. Europa är för mig är inte främst Tyskland och Frankrike, eller Bryssel och Strasbourg. För mig är Europa mindre orter, som mitt eget Skara, mitt Händene eller mitt Gårdby på Öland. Det är i sådana orter som tiotals miljoner européer bor och jobbar. Den verkligheten finns inte högt på dagordningen när statsminister Reinfeldt och de andra regeringscheferna träffas vid toppmöten. Vi måste utgå från medborgarnas verklighet. Därmed kan vi också skapa ett hållbart Europa. Med en samhällssyn där människan, den lokala föreningen, företaget eller skolan sätter perspektivet inte staten. Det är för mig en hållbar syn på hur vi ska ta oss an framtiden. Folk måste få en riktig chans att känna igen sig och förstå vad europasamarbetet går ut på för att kunna engagera sig. Därför måste samarbetet i Europa i mycket högre grad handla om den verklighet som de flesta svenskar och andra européer lever i. Vi måste intressera oss mer för lösningar som förbättrar livet för folk, inte främst skapa system för myndigheter och byråkrater. Vi behöver ett mer demokratiskt EU, där människor känner att de kan påverka och förändra. De kommande åren kommer att bli viktiga. Den ekonomiska krisen har satt Europa i gungning. Det är inte bara en fråga om ekonomi; det gäller även tuffa diskussioner om omställningen till ett grönt och klimatanpassat samhälle och en förnyad debatt om det demokratiska underskottet i EU. Jag är i grunden hoppfull krisen ger oss möjligheter att fokusera på det som är viktigt och förändra till det bättre. Åren fram till 2020 innebär också konkreta förändringar och utmaningar. Vi kommer att ha både en ny Europeisk kommission och ett nytt Europaparlament EU kommer också att inleda sin nya budgetperiod för Även om ramarna för budgeten är fastställda återstår det mycket arbete när de olika programmen och fonderna ska bli till verklighet 2014 och framöver. Det är angeläget att de nationella spelreglerna för EU-programmen i Sverige kan klargöras så snart som möjligt. I denna skrift medverkar flera företrädare för svenskt föreningsliv. Några av dessa fokuserar på det viktiga landsbygdsprogrammet och på Leaderprojekten. Den grundläggande tanken och syftet med Leader är att stärka landsbygdens ekonomi. Detta är oerhört viktigt och mycket angeläget även inför kommande programperiod. Metoden att lokalt involvera föreningsliv, näringsliv och offentliga aktörer är också lovvärt. Tyvärr är det uppenbart att tillämpning och handläggning brustit i Sverige under den gångna programperioden. Den kritik som framförts från bland annat föreningslivet är ofta berättigad. Det är nödvändigt att handläggning av Leader, liksom andra EU-program, sker regionalt. Det är 4

5 inte rimligt att handläggning av lokala landsbygdsprojekt centraliseras. Samtidigt påpekar företrädare för föreningslivet att inte alla länsstyrelser klarat av att upprätthålla rätt kompetens i sin handläggning av projekten. Det vore dock felaktigt att därmed dra slutsatsen att handläggningen ska centraliseras till t ex Jordbruksverket. Istället bör handläggningen av det Leaderprogrammet geografiskt utgå från de åtta partnerskapsområden som formats för regionala utvecklingsfonden och socialfonden. Därmed åstadkoms en regional förankring. Möjligheterna att skapa en samordning mellan EUprogrammen ökar. En av de ingående länsstyrelserna bör ges myndighetsansvaret för programmet inom respektive område. Jag vill också understryka att EU-program som vänder sig till föreningslivet också ska nyttjas av föreningslivet. Kommunernas uppgift är inte att lägga beslag på dessa projektmedel för egen verksamhet eller egna projekt. Kommunernas roll är att vara medfinansiär och underlätta för civilsamhällets medverkan. Framtidsdiskussion! Jag vill stimulera en bred dialog om dessa frågor. Jag har därför bjudit in flera debattörer att ge olika infallsvinklar på dess frågor. Inez Abrahamzon som är ordförande i Hela Norden ska leva och som tidigare varit en av ordförandena i Hela Sverige ska leva. Raymond Svensson som är ordförande för CIVOS, Civilsamhällets organisationer i samverkan. Karin Mattsson Weijber som är ordförande i Riksidrottsförbundet. Lars-Olof Johansson som är verksamhetsansvarig i Studieförbundet Vuxenskolan och engagerad i det lokala Leaderarbetet i Östergötland. Monica Eriksson som är förbundschef på Bygdegårdarnas riksförbund. Tommy Skoog som är ordförande för kommunbygderådet i Oskarshamn. Hör av er! Ta med dessa inlägg och synpunkter till diskussionerna i föreningar, partier och studiecirklar. När ni sedan vill föra era åsikter vidare uppmanar jag er att ta en direkt kontakt med ansvariga förtroendevalda för dessa frågor i kommunen, regionen/ landstinget eller riksdagen. Ni kan också förmedla era reflektioner och förslag direkt till mig på min sajt: Under mappen Reflektion & Dialog hittar du bland annat denna skrift. Uppmana gärna andra att hämta skriften där. Där finns också en länk där ni kan förmedla idéer och synpunkter. Skara, i maj 2013 Kent Johansson, (c) och ALDE 5

6 Inez Abrahamzon Inez Abrahamzon bor i Latikberg i Vilhelmina kommun. Ordförande för Hela Norden ska leva. Avgick 2013 som ordförande för Hela Sverige ska leva. All utveckling är lokal även den globala Att resa och uppleva världen är att förändras. För egen del har jag ofta förundrats över hur lika vi människor är, även om miljöerna skiftar. Min upptäckarglädje förde mig för drygt 20 år sedan till ett slumområde i Recife, Brasiliens tredje största stad. Efter sex år fyllda av hårt arbete på jobbet, med småbarn och därutöver många timmar per vecka med ideellt arbete i byn Latikberg, hade jag äntligen fått möjlighet att utforska landet annorlunda. Strax efter tio hoppar jag in i pickupbussen och åker tillsammans med en socialarbetare och min inhyrda tolk iväg. När vi kör in i favelan berättar de att här finns alla typer. Någon försörjer sig som bankrånare, en sopar gator. Här finns brist på allt, förutom vapen. Skjulen står tätt. Alla bor illegalt eftersom marken ägs av någon annan. Med kameran hängande över axeln och block i handen besöker jag en skola innan jag sneddar över fotbollsplanen som trots trängseln har en självklar plats. En mamma häller vatten över ett barn och sköljer av tvålen. Bland alla fattiga ser jag vem som är fattigast. En tunn man, som klättrar upp i palmen på sin minimala tomt och tar ner en kokosnöt. Träffa slumledaren Var vi än går är vi iakttagna och strax efter lunch händer det. En man kommer in till det lilla kontoret och säger något. Tolken ser förvånad ut innan han frågar: Vill du träffa slumledaren? Jag drar ett djup andetag innan jag svarar: Ja, det vill jag. Och hinner precis tänka att jag inte ska visa att jag är rädd, innan en kvinna i min egen ålder stiger in och presenterar sig som Kristina. Är det här ett skämt? Hon sätter sig på stolen framför mig och börjar med yviga gester och djupt allvar berätta historien om när markägaren bestämde sig för att leja in schaktmaskiner och meja ner deras bostäder. Det var det som fick alla att samlas och efter lång debatt till sist enas om sättet att göra motstånd på. Istället för att använda vapen skulle de skita i plastpåsar och spara dem för att kasta på maskinerna som kom. Den jästa dyngan luktade illa. Förarna flydde och det gav respit att planera nästa steg. Att bli uppmärksammade i medierna. Det enda som de visste kunde få politiker och makthavare att bry sig. Ingjuta mod De var uppgivna, förbannade och rädda men mötet ledde ändå till att de synkront barrikaderade största gatan mitt i värsta rusningstrafiken, samtidigt som 6

7 några stegade in på guvernörens kontor och andra ringde pressen. Och reportagen kom. Nu visste jag att en stark ledare satt framför mig. Jag såg det i hennes ögon och insåg att hon var det på grund av sin förmåga att mobilisera, ingjuta mod och tänka strategiskt. Markägaren hade också identifierat henne och vid två tillfällen utsattes hon för kidnappningsförsök. Försynen räddade henne från en kula i skallen som skulle ha gjort hennes barn moderslösa. Med den här kraften kommer hon att hitta en väg att komma härifrån, tänker jag och frågar hur hon själv ser på sin framtid. Hon stannar upp, tittar mig i ögonen och tystnar. Sedan berättar hon om behovet av vatten, avloppsrör och telefoner. Självklart bor hon kvar. Det är här vännerna och familjen finns. Urbaniseringens pris Jag skäms och kommer ihåg alla som sagt till mig: Du med din kapacitet borde göra något annat, inte stanna här. Pinsamt nog sitter jag nu här och tänker samma sak om henne. Att det inte är fint nog att engagera människor i ett slumområde. Att livet borde levas någon annanstans. Glesbygd och slum blir med ens så nära. Två sidor av samma mynt. Urbaniseringens pris är förtätning och förglesning. Jag och mina kumpaner i byn har också samlats och tänkt ut strategier för att bli sedda i medierna och hörda av beslutsfattare och makthavare. Vi har mobiliserat och gjort motstånd. Jag har hotats, ifrågasatts och förlöjligats offentligt, men skillnaden är att engagemanget aldrig utgjort något hot för mitt liv. Likheten är att lokal utveckling handlar om att gräva där man står och om demokrati. Om att bli sedd, bekräftad och respekterad att vara delaktig. Det är det som är fundamentet för våra liv och värv. Kärlek till byn I världen, Europa, Skandinavien och Sverige flyttar människor från landsbygden in till städerna. Den svenska urbaniseringen sägs gå snabbast i Europa. Med båda fötterna i den lappländska myllan vet jag att den värld jag lever i finns, men att den nästan alltid beskrivs på undantag. Normer, studier och fina jobb har ibland lockat mig att flytta, men lika många gånger har jag flyttat hem. Det är här jag vill bo och verka, men jag behöver bredband, butik och en gnutta service. Kärleken till byn beror kanske på att mina rötter finns här sedan fem generationer tillbaka. Det kan också bero på skolläraren som lärde oss att ta ansvar för vår bygd och varandra. För när man möts av intresse och respekt från vuxna, vet man att världen kan vara så. Stuprörstänkande Jag flyttade hem från Umeå och bildade familj när jag var 24. Eftersom det inte fanns barnomsorg samlade ett par mammor ihop ett gäng för att tänka framtid för byn och våra barn. Inom kort var också distriktssköterska, präst, postmästare och eldsjälar från grannbyarna med. En sambruksplan växte fram, byggd av samlad kompetens med fokus på problemlösning och kostnadseffektivitet. För vi visste att i politik handlar det om att prata pengar. Det var därför vi tänkte oss att brevbäraren skulle byta batterierna i hörapparaten hos Ansgar när han ändå hade vägarna förbi. Tillsammans hade vi koll på nästan allt som pågick i våra byar och det var lätt att se betydelsen av samordning. Ju bredare perspektiv desto bättre. Vi samordnade utifrån de behov som fanns och brydde oss föga om de fanns inom eller utom kommunens traditionella verksamhetsområden. Vi ringde, analyserade och räknade och med en bankkamrer i laget tog vi fram en bra kalkyl som ingen ville ha! Idag vet jag att det handlar om stuprörstänkande. Varje tjänsteman bevakar sin arena och att socialnämndens personal skulle koka gröt åt dagisbarnen var på den tiden en omöjlig tanke. Numera talar makthavare ofta om hängrännor, men frågan är hur långt det är från teori till verklighet. EU-kommissionens förslag om Community Led Local Development, CLLD, är ett bra exempel. Att arbeta med lokalt ledd utveckling betyder att alla stödprogram ska samordnas för att passa det lokala helhetstänkandet bättre. Olika programstuprör ska fasas samman i en nationell hängränna. Det är mycket bra! 7

8 Makt och kontroll Men redan nu höjs röster från byråkrater och politiker om att det här kommer att bli mycket komplicerat. Jag känner igen argumenten, även om en sambruksplan för östra Vilhelmina sannerligen har en annan volym och dignitet än samordning av miljardprogram. Men i all enkelhet handlar det ändå om samma sak. Stödsystem och samhällsstrukturer är inte byggda för helhetslösningar eller människors nytänkande. Det spelar ingen roll vad som skrivs i programmen i sanningens minut är makt och kontroll viktigare än utveckling. Missförstå mig inte, jag är vän av ordning och reda. Men om målet är att nya idéer ska förverkligas måste organiserandet också utgå från det perspektivet! På den första samhällsnivån, bygden, är behoven och utmaningarna alltid sammansatta. Allt hänger ihop. Om butiken läggs ner minskar inflyttningen av unga, skolan hotas och ålderspyramiden blir horribel. För att vända den starka urbaniseringstrenden måste därför alla tänka om och tänka nytt sannolikt utan finansiering från något EU-program. För det är först när man knäckt idéer som man kan söka projekt. Därför är återanvändande av gamla tankemodeller mer regel än undantag. Dagtingar inte Det är synd. För vi behöver nämligen uppfinna hjulet på nytt! Ett hjul som inte med automatik kretsar kring tätorternas och städernas behov utgångspunkter som göder urbaniseringen. Efter 60 års kräftgång för landsbygden krävs ett målinriktat experimenterande och nytänkande i klass med när Einstein knäckte relativitetsteorin. Fast ändå inte! Jag vet nämligen att trender kan vändas. Som folkhögskollärare på Leva i glesbygd fick jag vara med när eleverna kreerade idéer för att kunna leva, bo och försörja sig i glesbygd. Min roll var att ge stöd och support, elevernas att förverkliga sina planer och samtidigt stötta sina klasskamrater. Kaniner blev korv, källarlokaler blev musikstudios och bygder utvecklades. Eleverna skapade framtid och jobb, men få sökte projekt. Program- och projektkvarnarna mal nämligen långsamt och samhällsentreprenörer orkar sällan vänta länge. De tycker inte heller om att dagtinga med sina idéer. Själva grejen är att de inte passar in i förutbestämda mallar. Det är också därför de ofta lyckas. Coachning Som projektledare för ett regeringsuppdrag i Norrbotten fick jag uppdraget att synliggöra hindrande strukturer för småföretagande, lokala projekt och ungdomars inflytande. Det var inte svårt. Problemet var att berätta om det! Projektet visade att små, relativt snabba pengar till människor med idéer skapar jobb. Men också att pengarna inte är det viktigaste. Det som betyder mest är att någon orkar lyssna, ifrågasätta och bry sig. När jag kom igenom nålsögat, då visste jag att det här skulle jag fixa, sa en kvinna. Nålsögat hette Gustav. Hans sätt att arbeta kallas numera för coachning. Det är det förhållningssättet som måste till om projektpengar överhuvudtaget ska fylla någon mer långsiktig funktion. Och märk väl, Gustav var byråkraten som både avslog och biföll ansökningar. Jag vet att det finns projekt där coachning ger bra resultat. Gissa vad som skulle kunna hända om den offentliga världen fylldes av tjänstemän som hade problemlösning och coachning som huvuduppgift! Vi tänker lika Trots att erfarenheter och utvärderingar visar att små projekt är effektiva blir projekten allt större och byråkratin allt krångligare. Små föreningar har inte råd att vara med. Vi lever i en värld där projekt riggas för att i första hand uppfylla byråkratins behov och i andra hand lokalsamhällets. Projektvärlden passar för män med rutiga slipsar och randiga kavajer i stora organisationer som kan ligga ute med en eller ett par miljoner i väntan på rekvisitionerna. När jag möter estländska Kari, slovenska Breda eller isländska Stefania så talar vi om skolor, butiker, kretslopp och om politik. Vi pratar om ungdomar som flyttar, om jobb och faktiskt också om skog och gruvor. Om jag blundar och för en sekund bortser från att vi talar olika språk, skulle alla kunnat bo i Latikberg. Så lika är våra tankar. Förr eller senare brukar våra samtal nå punkten om hur vi ska finansiera det vi vill göra. I sökandet efter rätt utlysning och rätt program brukar jag ge upp. Det är synd, för pengar finns. 8

9 Utveckling är lokal Det händer att jag tänker på brasilianska Kristina. Vad skulle hon ha gjort och sagt om hon var jag? Jag vet att utveckling alltid handlar om att mobi - lisera och agera. Samhällsförändringar måste byggas lokalt, för all utveckling är lokal även den globala. Det finns ingen som helst tvekan om att de processerna kan stöttas. Frågan är bara om våra nuvarande system måste skrotas helt för att skapa utrymme för nya perspektiv, attityder och metoder? Kan byråkraten bli coach och byns behov viktigast? Hur skulle EU, myndigheter och allt annat här i världen se ut om idéutveckling, samverkan och kärleksfull support skulle få lika stort utrymme och fokus som kvitton? 9

10 Raymond Svensson Raymond Svensson bor i Haninge kommun. Ordförande för Civos Civilsamhällets organisationer i samverkan. EU och civilsamhället Det svenska civilsamhället har mångåriga erfarenheter av internationellt arbete, inte minst inom biståndsområdet. Många svenska föreningar är också medlemmar och aktiva i olika internationella sammanslutningar. Med det svenska EU-medlemskapet så skapades det ännu bättre möjligheter för det svenska civilsamhället att arbeta internationellt. Men det svenska EU-medlemskapet innebar också att vi fick en femte beslutsnivå som påverkade civilsamhällets förutsättningar, direkt som indirekt. Civilsamhället fick en till arena att påverka för att skapa bästa tänkbara förutsättningar för det frivilliga och ideella arbetet. En arena som också kan skapa hinder för civilsamhällets utveckling. Som till exempel i momsfrågan som ännu inte är avgjord. Eller den svenska tillämpningen av EUs konkurrens- och upphandlingsregler som är mycket mer skärpta än vad EU kräver av sina medlemsländer. Svenska civilsamhället i EU Detta ställer helt andra krav på hur det svenska civilsamhället kan och bör agera. Mycket positivt har hänt sedan medlemsinträdet 1995 men det återstår fortfarande en hel del. Flera svenska organisationer har själva, eller genom samarbete med andra europeiska organisationer, anställd personal på plats i Bryssel som är det europeiska samarbetets mötesplats. Det finns också svenska organisationer som har klart uttalade strategier för sitt europeiska arbete; från politisk påverka till utvecklat samarbete i olika utvecklingsprojekt. Detta gäller inte minst olika former av paraplyorganisationer. Än fler svenska organisationer är inne i olika projekt med andra samarbetspartners i olika europeiska länder. Dessa organisationer är värda all uppskattning. Men de bör få än fler efterföljare. Civilsamhället har flera skäl till att i än högre grad engagera sig i det europeiska samarbetet. EU utvecklar politiken inom många av de områden där civilsamhället verkar. Det gäller till exempel att kunna påverka politiken i en gynnsam riktning för den egna verksamheten och målet för organisationens arbete. Och EU-systemet erbjuder ett otal möjligheter till att dels följa vad som pågår, dels att vara en aktiv part i samtalen om den framtida politiken. Inte minst gäller det att ha bra kontakter med de svenskar som sitter i till exempel Europaparlamentet, EUs regionkommitté eller i Ekonomiska och sociala kommittén. 10

11 Samarbete över gränser I det sammanhanget kan jag inte nog understryka vikten av goda kunskaper hos företrädare för civilsamhället. Studiecirklar, föreläsningar, kurser och seminarier är viktiga aktiviteter i de bildnings- och kompetensinsatser som måste ges ökat utrymme i organisationernas egna interna arbete. Men jag tror också att det kommer att behövas mer av samarbete över verksamhetsgränserna för att också få till stånd den ökade kompetensen som behövs. Inte minst för att här hemma i Sverige, visavi regering och riksdag, ha en bra framförhållning i olika EUrelaterade frågor. Medlemskap i relevanta europeiska samarbetsorganisationer och aktivt engagemang är också viktigt framöver för det svenska civilsamhällets många olika aktörer. Nästan varje svensk förening har någon motsvarighet i andra EU-länder, även om organisationsform och finansering kan se annorlunda ut. Och nästan varje intresse företräds dessutom av en europeisk organisation. Genom ett aktivt medlemskap i en europeisk samarbetsorganisation fördjupas kunskaperna om till exempel förhållandena i olika europeiska länder och hur EU-politiken får genomslag i olika länders nationella politik. Genom ett medlemskap i en europeisk organisation skapas också goda förutsättningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring föreningslivets utveckling. Men det handlar också om att ta tillvara på de möjligheter som EU-systemet ger civilsamhället för verksamhetsutveckling och att bidra till en långsiktigt hållbar framtid. Som medlem får man också ta del av en rik erfarenhetsbank av att delta i EUfinansierade transnationella projekt. Snårig byråkrati I det svenska civilsamhället har under åren samlats många viktiga erfarenheter av EU-finansierade projekt. Jag tänker då på dels de projekt som ryms inom EUs strukturfonder och avser utvecklingsarbeten inom Sverige, dels så kallade transnationella projekt där det finns partners från ett antal aktörer i olika medlemsländer. Två saker som jag oftast möts av när det gäller EUfinansierade projekt är, dels den snåriga byråkratin kring ansökningsförfarandet, dels behovet av ett rejält eget kapital för att kunna hantera sena utbetalningar. Ett bra sätt att skaffa sig bra kunskaper om hur olika EU-stödformer fungerar i praktiken är förstås att ha aktiva relationer med civilsamhällesaktörer från andra länder. Det kan ju vara så att det som vi i Sverige upplever som EU-problem egentligen handlar om hur svenska myndigheter valt att hantera olika EU-stöd. Ett utbyte med civilsamhällets företrädare i andra EU-länder i till exempel olika utbildningar är ett bra sätt att också knyta viktiga kontakter. Sådana som kanske i framtiden leder till erbjudande av att delta i olika EU-finansierade utvecklingsprojekt. Men det kan förstås också bli så att svenska företrädare erbjuds medverka i utbildningar som anordnas av civilsamhället i andra medlemsländer. Ett ömsesidigt utbyte som gagnar alla parter. Plan för förändring Att som organisation fundera på vilka frågor som berör en direkt, eller indirekt, och som hanteras av EU, är viktigt. Och utifrån slutsatserna från den analysen göra upp en kontaktkarta över viktiga institutioner och personer som arbetar med frågorna är ett bra nästa steg. Och sedan göra upp en plan för vad som ska göras, när, hur och av vem betyder mycket för att underlätta arbetet. Det finns mängder av relevant information om EU på olika hemsidor. Naturligtvis på EUs officiella hemsida men också på många svenska organisationers egna hemsidor. Prenumerera på relevanta nyhetsbrev är ett enkelt och billigt sätt att bli försedd på viktig information. Allt går så mycket lättare om man vet nuläge, vad man vill förändra och varför samt vilka vägar man kan gå för att få till stånd förändring. Det gäller i alla sammanhang; lokalt, regionalt och nationellt samt förstås EU. 11

12 Karin Mattsson Weijber Karin Mattsson Weijber bor i Stockholm. Sedan 2005 ordförande för Riksidrottsförbundet. Tidigare ledamot av Svenska Ridsportförbundets styrelse. Idrotten står och faller med ideellt engagemang Idrotten är i allra högsta grad global. Idrottsutövare, både på elit- och breddnivå möts över nationsgränserna och tävlar och tränar både mot och med varandra. Idrotten förenar. Men idrotten är också internationell på andra sätt. Dess regler och förutsättningar bestäms i hög grad i globala och/eller europeiska idrottsförbund. Dessutom har EU under senare år tagit en allt aktivare roll i förhållande till idrotten, något som dessutom fick juridisk legitimitet när idrotten i Lissabonfördraget 2007 blev ett eget politikområde. Grundfrågeställningen är, hur kan den svenska idrotten utvecklas i ett europeiskt sammanhang? Svaret måste ta sin utgångspunkt i den svenska idrottsmodellen. Med drygt idrottsföreningar finns knappast en vit fläck på Sveriges karta. Från Riksgränsen i norr till Smygehuk i söder överallt finns idrotten representerad. Den levande idrottsrörelsen är lika viktig i byn på den skånska slätten, i Smålands småföretagarorter, i Bergslagens indus trisamhällen och i den norrländska skogs- och malmstaden. Viktigaste lokala inslaget På alla de platserna är idrotten den samlande aktiviteten för invånarna, och det finns samhällen där antalet medlemmar i idrottsföreningen är större än antalet boende. På hundratals mindre orter är idrottsrörelsen det viktigaste inslaget i det lokala livet, lika viktigt eller till och med ännu mer viktigt, än den lokala skolan och vårdcentralen. Idrottsrörelsen är också den folkrörelse som klarat sig bäst i det moderna samhället. Idrottsföreningarna, inte bara på bruksorterna, är det mest levande inslaget i Sverige utanför de stora städerna. Överallt träffas gamla och unga, män och kvinnor, icke funktionshindrade och funktionshindrade, infödda svenskar och invandrare med idrotten som gemensamt intresse. Och överallt hålls verksamheten levande genom föreningens ideella ledare. Frivilligt engagemang Den svenska modellen står och faller med idrottsledarens frivilliga engagemang. Ungefär svenskar beräknas ha ett eller flera ledaruppdrag 12

13 inom den svenska idrottsrörelsen. De allra flesta genomför sin ledargärning utan ett öre i ersättning. De verkar i styrelser på olika nivåer, som tränare, ungdomsledare, funktionärer, lagledare med mera. Eva, som är kassör i en medelstor förening i södra Sverige, är den typiska organisationsledaren. Hon tillbringar ett par timmar i veckan av sin fritid på det lilla kontoret i föreningens klubbstuga för att hålla ordning på föreningens ekonomi. Hennes drivkraft är inte pengar eller önskan om egna framgångar, utan ett sätt att betala tillbaka för de år hon själv varit aktiv och för de åren som barnen tränade i klubben. Numera har barnen flyttat hemifrån men Evas engagemang finns kvar. Skulle alla idrottsledare i Sverige få betalt motsvarande en fritidsledarlön skulle det kosta samhället ungefär 15 miljarder kronor per år. Det skulle kräva en rejäl skattehöjning i varje kommun. Värna svensk modell Sammanfattningsvis, det ideella arbetet och vårt rika föreningsliv är ett nav som binder samman stora delar av det svenska samhället. Det är också unikt i Europa, eller för den delen i Norden. Sverige skulle vara fattigare utan dessa föreningar och verksamheter som fångar upp och engagerar människor, demokratiserar och skapar en känsla av samhällsgemenskap och tillhörighet. Allt detta skall vi både värna om och utveckla i ett europeiskt perspektiv. Detta ställer stora krav på oss. Som jag ser det finns det två, ibland motsatta, svar på hur det kan göras. 1. EU måste låta oss värna den svenska idrottsmodellen och ge oss rätten till både de juridiska och ekonomiska förutsättningarna och därigenom ta hänsyn till den ideella idrottens speciella förutsättningar. En av förutsättningarna är att idrottspolitiken fortfarande är en nationell angelägenhet och att EU därför inte ska intervenera i den fria och självständiga idrottsrörelsen. Vi har dock sett exempel på motsatsen. Momsfrågan, som jag återkommer till, är ett sådant exempel. 2. Vi i idrottsrörelsen måste inse att EU är vad vi själva gör det till. Vi behöver öka kunskapen om EU, prata mer om EU och inse att vi är en del av EU, precis som vi är en del av det svenska samhället. Behåll momsfriheten För att utveckla resonemanget kring att idrotten bör vara en nationell angelägenhet och att beslut gällande idrotten bör tas enligt subsidiaritetsprincipen vill jag ge ett exempel. I Sverige behöver inte allmännyttiga ideella före ningar redovisa moms. Det vill EU-kommissionen ändra på med argumentet att de svenska ideella föreningarna stör den inre marknaden. Skulle föreningarna behöva redovisa moms skulle det innebär en stor administrativ börda för Eva och resten av landets kassörer. Dessutom, och som vi alla vet, står det inte hur många människor som helst i kö för att bli kassör i en förening. Det är redan idag tillräckligt komplicerat med ord som intäktspost, avkastningsskatt, avdragsgill ingående moms, kapitalvinst och skuldränta. Alla idrottsföreningar behöver redovisa sina intäkter och utgifter och det är många begrepp och regler att hålla koll på. De flesta kassörer och ekonomiansvariga ska inte behöva ha högskolebetyg i ekonomi eller juridik för att kunna förstå och hantera reglerna. Vi vill snarare förenkla och tydliggöra skattereglerna och EU-kommissionens inriktning går i precis motsatt riktning. På så sätt, och utan att överdriva, äventyrar och hotar momsfrågan hela det svenska föreningslivet. För Evas förening blir det inte precis lättare att hitta en efterträdare när Eva slutar. Politisk enighet EU-kommissionen har gått så långt att den hotar med ett fördragsbrottsförfarande. I Sverige finns det total politisk enighet kring att ta strid i frågan och låta det svenska föreningslivet gå smärtfritt från striden i Bryssel. Den svenska regeringen har varit tydlig, Sverige gör idag rätt och inget ska hända med svenskt föreningsliv. Dessutom har Europaparlamentet ställt sig på både regeringens och föreningslivets sida. Men ännu är inte frågan avgjord och min förhoppning är att det svenska föreningslivet går vinnande ur striden. EU riskerar således med detta hela Sveriges före ningsliv. Märk väl, alla partier i Sverige är överens men EU-kommissionen har en motsatt åsikt. Det kan inte vara meningen att EU-kommissionen ska styra över svenskt föreningsliv på det här 13

14 sättet. Det stärker mig i min åsikt att idrotten är en nationell angelägenhet och att beslut som rör idrotten ska fattas med subsidiaritetsprincipen. Lära oss av unionen Momsfrågan är endast en fråga, men jag ser den som början på något mer. Ju mer kompetens, ansvar och medel EU-kommissionen får och förfogar över på idrottsområdet, ju mer kommer också EU att vilja bestämma inriktningen på vad idrottsrörelsen ska göra och vilka frågor som ska proriteras. För att resonera kring den andra delen av svaret, alltså kring hur vi ska se till att idrotten utvecklas i det europeiska sammanhanget så har jag redan pekat på en sak, att vi måste känna oss som medlem av EU och samtidigt lära oss mer om unionen. EU har i idrottsrörelsen fått en berättigad nega tiv klang genom momsfrågan och detta arbete måste vi fullfölja med ännu större kraft. Om vi inte vinner den segern går den svenska modellen en svårare tid till mötes och idrottsrörelsen kommer att ha en EU-fientlig inställning för lång tid framöver. Därför är momsfrågan en nyckelfråga, men det kommer fler frågor och då måste vi ha en beredskap. Jag tror att vi gör detta bland annat genom att ha en organisatorisk beredskap. Vi har inte det idag. Men det kan idrottsrörelsen göra genom att hitta kanaler för samarbete mellan länderna i EU och stärka detta samarbete. Det finns till exempel ett antal internationella idrottsorganisationer. Regionernas betydelse Den svenska idrottsrörelsens ambition är att ha en stark representation och aktivt ta ställning i frågor som diskuteras. Samarbete med andra nationella, europeiska och/eller internationella idrottsorganisationer ökar chanserna till genomslag i bland annat EUs beslutsprocess. Utan dessa kanaler står vi oss slätt i ett Europa med starka offentliga organisationer, det vill säga EU-byråkratin. Det krävs därmed också en stark profilering av den svenska idrotts rörelsen och de ledande företrädarna där målet är att vi är kända för att vara en stark och pålitlig aktör i de internationella sammanhangen. EU har också inneburit en förstärkning av regionernas betydelse. Detta innebär att vi i vårt när område ser nya konstellationer växa fram. I södra Sverige innebär det danska och tyska områden och på andra håll i landet samarbetet kring Östersjön etc. Idrottsrörelsens samarbete över nationsgränserna har tagit sitt avstamp i nationalstaterna, vi måste komplettera detta med regionerna, och då inte bara i tävlingssammanhang. Det finns många delar där de regionala förutsättningarna är mer lika varandra än de nationella. Ta plats i valrörelsen Ett annat perspektiv, som också är viktigt, är att vi måste sluta betrakta EU enbart som en institution som ger bidrag. Denna funktion är viktig, men måste kompletteras med andra. Vi måste ha större fokus på EU, oavsett vad vi gör. Det kan ske genom just enkla konsekvensanalyser samt såklart en stor omvärlds- och intressebevakning. Men det är också dags för den svenska idrottsrörelsen att på allvar ta plats i den europeiska debatten, och nästa års val till Europaparlamentet och valrörelsen dess för innan är ett utmärkt sätt att börja till. Min förhoppning är att alla parlamentariker, på ett klart och tydligt sätt, kommer att stå upp för idrotten och de förutsättningar vi behöver. Så, för att svara på grundfrågeställningen hur kan den svenska idrotten utvecklas i ett europeiskt sammanhang så skulle mitt svar bli: vi måste känna oss som medlem av EU och samtidigt lära oss mer om EU, men EU måste också se idrotten som en nationell angelägenhet, sluta detaljreglera och låta svensk idrott själv få bestämma över villkor och ramar. 14

15 Lars-Olof Johansson Lars-Olof Johansson bor på Vikbolandet i Norrköpings kommun. Verksamhetsansvarig Natur & Kultur för Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland. Ledamot i Kustlandets LAG inom Leader sedan starten Det finns en överdriven rädsla hos myndigheter När Sverige blev medlem i EU i mitten av 1990-talet, började en hel del nya begrepp och resurser för landsbygdsutveckling att dyka upp. Som folkbildare och verksam i Studieförbundet Vuxenskolan i en landsbygdsdel i den gamla industristaden Norrköpings kustland, blev jag nyfiken på vad det kunde innebära för nya möjligheter. Landsbygdssverige upplevde ju från hösten 1994 och något år fram en dyster period med röd-rött riksdagssamarbete. De avskaffade statsbidragen till enskilda vägar var bara ett exempel på hur man tyckte att landsbygden skulle vara med och betala EU-avgiften. Leader som hand i handske Leadermetoden, att mobilisera och samordna insatser från både det ideella, offentliga och privata företagsamheten, verkade speciellt intressant. Det passade in som hand i handsken med de utvecklingssträvanden som var på gång med att mobilisera både den ideella sektorn och näringslivet för en utveckling av de möjligheter som många såg i vår bygd. Det var därför naturligt att Studieförbundet Vuxenskolan blev en samlingspunkt för studier om vad de olika EU-programmen innebar och hur de kunde användas lokalt. När Leader+ utlystes fanns därför en liten kärntrupp som var fast besluten om att vi skulle vara med i ett sådant område. Detta var också min ingång i ett engagemang som företrädare för den ideella sektorn i LAG (Local Action Group) för leaderområdet Kustlandet från dess start. Studiecirklar hos SV har varit tankesmedjor för det som sedan utvecklats till tre större projekt och lika många microstöd. Jag har, som redan framgått, valt att ge en personligt präglad bild av utvecklingen och personliga reflexioner om framtiden. Hur har det blivit och vad kan bli bättre? Ur föreningslivet och den ideella sektors synpunkt vill jag lyfta fram några viktiga utgångspunkter: Föreningslivet har ett egenvärde och måste kunna få stöd utifrån detta. Om föreningar 15

16 och organisationer inte byggs upp underifrån utifrån medlemmars behov och lust att engagera sig, fungerar de inte och kan inte heller bidra till samhällsutvecklingen. Utifrån sina mål och medlemmars lust att engagera sig, kan föreningar vara en stor resurs i olika utvecklingsprojekt, men det är viktigt att olika aktörer definierar sina roller. Föreningarnas viktigaste roll är dock den som redan Robert Putnam pekade på i sin forskning, att skapa och upprätthålla det sociala kapitalet i en bygd. Det finns en del moln på himlen för föreningslivet. Det berömda bullkriget för några år sedan handlade om vad man kan kalla en sedvanerätt att svenska folkrörelser i alla tider serverat kaffe och hembakt bröd på och kring sina arrangemang och att det är en del i finansieringen. EU-förslag om momsredovisning för allmännyttiga ideella föreningar och inhemska förslag om fullständig deklaration av skatt och sociala avgifter varje månad, är andra administrativa pålagor som kan få lusten att engagera sig i en ideell förening att svalna snabbt. Få engagerar sig i en föreningsstyrelse för att bli skatteindrivare åt staten. Respektera olika roller I ett projekt är det viktigt att se de olika intressenternas roller, vad de har att tillföra den gemensamma visionen och att man gör det man är bra på, det vill säga vårdar sin själ och kärnverksamhet även i ett projekt. Det innebär också att man från början är på det klara med att privata aktörers medverkan i ett projekt syftar till att de ska tjäna mera pengar. Om Zarah Leandermuséet, som drivs ideellt, deltar i ett turistprojekt gör man det för att fler ska komma och besöka muséet för att Zarah Leanders musikaliska och artistiska arv ska föras vidare. Den lokala livsmedelsförädlaren vill utveckla sitt företag och att fler ska komma och äta lunch och köpa lokala produkter och kommunen vill att bygden ska utveckas så att fler jobb skapas. Det viktiga är då att var och en anstränger sig för att hålla hög kvalitet på sin del av besökarens upplevelse, men att man samverkar för att ge besökaren en helhetsupplevelse och nå synergieffekter i gemensam marknadsföring. De mätbara målen i form av sysselsättningstillfälle är dock alltid svåra att mäta i ett kort perspektiv. För att gå vidare på exemplet Zarah Leandermuseet som byggdes upp 2007 med stöd från bland annat Leader, är det inte enkelt att mäta effekten i årsarbete. Muséet drivs fortfarande ideellt utan anställda, men har haft cirka besökare varav cirka besökare via 300 gruppresor från andra delar av landet. Det innebär sysselsättning för bussbolag, chaufförer, guider och för de som serverar luncher samt genom försäljning av lokala produkter med mera. Muséet har annonserat och köpt material med mera för cirka kronor sedan Det behövs ett mera utvecklat sätt att mäta resultaten av framförallt den ideella sektorns betydelse för utvecklingen av bland annat kultur och upplevelsesektorn. Regelosäkerhet Mellan förra och nuvarande Leaderprogram gjordes en del ändringar i svenska regelverket. Bland annat ändrades beslutande och utanordnande myndighet från Jordbruksverket till länsstyrelserna. Det har inneburit dels ökade olikheter i landet av tillämpning av regelverk och dels en ökad sårbarhet eftersom det bara finns ett fåtal handläggare på varje länsstyrelse som byggt upp Leaderkompetens. Detta i sin tur har medfört långa handläggningstider vid såväl beslut som utbetalning, inte ovanligt med upp till ett år. Vilken förening som helst svalnar när man inte får besked om ett projekt och många föreningar kroknar när de får vänta i upp till ett år på att få ut pengar för de utlägg de redan gjort. Särskilt som bankränta inte är stödberättigad kostnad och kommunal bank otillåten. Har man tillräcklig otur så har dessutom regelverket förtydligats under tiden och de utlägg man gjort ifrågasätts. Inte optimalt Företrädare för Jordbruksverkets är tydligt medvetna om detta och uttrycker att det inte är opti malt att det skiljt så mycket mellan länsstyrelser i administrativa rutiner och handläggningstider i denna programperiod. Det har funnits för stora skillnader och det är problem med att man tolkar regelverk olika. Det fungerar kanske bäst i de större länen med ett 16

17 antal handläggare som kan hitta bra former gemensamt och få bättre samsyn. Länsstyrelserna upplever också ökade och ibland olika krav från olika enheter på Jordbruksverket, vilket till exempel uttrycks i svar på skrivelse: Jordbruksverkets krav på länsstyrelsernas verksamhet har succesivt ökat under programperioden. På senare tid har bland annat nya krav på dokumentation i LB tillkommit samtidigt som kraven på den årliga rapporteringen och länsstyrelsernas tillsyn av LAG ökat. Överdriven rädsla I skrivande stund har jag just läst igenom en begäran från en länsstyrelse om komplettering på 54 punkter på en rekvisition omfattande 152 verifika tioner. Några axplock: Hur har artiklarna som inköpts använts i projektet, Vad har tröjorna använts till?, De artiklar som ni köpte till mässan, hur har de använts efter mässan? I andra projekt har anmärkning gjorts på att 6 x 50 öre i pant inte dragits av från kvittot som redovisats för inköp av 6-pack Fanta till en upptaktsträff. I projektet med att bygga Zarah Leandermuséet 2007 begärdes intyg om begagnade inventarier för inköpet av klänning som syddes till Zarah av Carla Hirt i Hamburg 1967 och som vi lyckades hitta och köpa för kronor. Knappast troligt att den tidigare varit föremål för inves teringsstöd från EU. Vi lyckades finansiera införskaffandet av en av de viktigaste föremålen till muséet utanför projektet. Leadermetoden, med trepartnerskap och lokal beslutanderätt för detta, är naturligtvis en främmande fågel i svensk byråkratisk tradition och det verkar finnas en överdriven rädsla för hur man ska hantera detta. Jordbruksverkets agerande har heller inte underlättat. Det verkar inte ha funnits någon samsyn mellan olika avdelningar och enheter. Klara och förutsägbara regler Jag tror på Leadermetoden och ser gärna att den utvecklas till CLLD (Lokalt Ledd Utveckling, på svenska) att omfatta fler av EUs fonder än Jordbruksfonden och Fiskefonden. Detta i sin tur underlättas av samtida programstart. Regelverket måste vara klart och förutsägbart hela perioden. De administrativa rutiner måste kunna utvecklas och effektiviseras genom att vara likartade för olika fonder. Kompetens och långsiktighet och stabilitet hos stödutbetalarna, det är inte acceptabelt att projektägare ligger ute med pengar bara för att någon på utanordnande myndighet har föräldraledighet. Undvik dubbelkomandon, eller klargör vem som bestämmer, om flera statliga myndigheter är inblandade. Projektsupport En viktig funktion är projektsupporten mot de lokala projekten och hjälp med administration vid såväl ansökan som redovisning och ibland projektledning. Det kan ordnas antingen genom att varje CLLD har tillräckliga resurser eller genom regionala projektledarkontor. De så kallade paraplyprojekten har, enligt min mening, varit framgångsrika och borde kunna utvecklas ytterligare för att möjliggöra snabba och obyråkratiska projektstöd till främst ideella sektor och aktörer inom sociala ekonomin. Reglerna för stöd till folkbildningen kanske skulle kunna utgöra en inspirationskälla? Mindre EU-projekt kan ibland liknas vid att koka soppa på en spik. Någon måste ha något att börja med, sedan kan resurserna samlas från olika intressenter. I sådana fall är föreningslivet en bra inbjudare och resurser behövs främst för att samla intressenterna, men naturligtvis behövs också en liten spik. 17

18 Monica Eriksson Monica Eriksson bor i Solna. Förbundssekreterare för Bygdegårdrnas Riksförbund. Satsa på kultur, eget skapande och upplevelser En ny programperiod står nu för dörren och det finns all anledning att reflektera över vad som gjort att vi från Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) och landets allmänna samlingslokaler inte nyttjat den avslutande programperioden av Landsbygdsprogrammet i den utsträckning som borde vara möjligt. Vad är BR och vad står vi för? Vi organiserar idag bygdegårdsföreningar sociala mötesplatser för föreningsverksamhet, ungdomsverksamhet, tillväxt, service och kultur. Den första bygdegården byggdes 1919 med syftet att skapa en mötesplats för unga. Under och 40-talet byggdes ytterligare 400 bygdegårdar. Behovet av mötesplatser var stort. Detta behov har inte avtagit. Idag organiserar BR samlingslokaler i skiftande storlek men alla för att möta behovet av mötesplats. Inte bara för de unga utan för hela bygden och dess utveckling. Över ideella funktionärer är engagerade. I landets bygdegårdar drivs en mångfasetterad verksamhet. Här finns stora outnyttjade resurser som tillsammans med andra aktörer skulle kunna arbeta för en ökad tillväxt på orten. Utvecklingsmöjligheterna är stora! Idéer är grunden I vårt program Bygdegården i det moderna samhället vår idégrund betonar vi möjligheterna för det lokala utvecklingsarbetet. Vi säger: Människor ska kunna välja att bo och verka på landsbygden och i mindre tätorter. Det är nyckeln till att hela Sverige kan leva. Bygdegården samlingslokalen är en del av den grundstruktur som måste finnas och fungera för att bygden ska kunna utvecklas. Väl fungerande service, utbildning och kommunikationer, inklusive post, tele och modern informations- och kommunikationsteknik, är andra delar av den infrastruktur, som är bärande för att företag ska kunna verka och människor kunna bo och leva. Initiativrika och kunniga människor kan skapa utveckling och framtidstro i alla delar av Sverige förutsatt att just infrastrukturen är väl utbyggd och håller hög kvalitet. Därför är det är en gemensam samhällelig angelägenhet att ta ansvar för infrastrukturen. Bygdegården är på många sätt betydelsefull för framtidstron i bygden. Det viktigaste av allt är att arbetet i bygdegården i sig uppmuntrar och utvecklar det som är drivfjädern för utveckling: Människors initiativkraft och ansvarstagande. 18

19 Bygdegården kan också fungera som ett lokalt servicecentrum, dit företag och enskilda vänder sig för att få tjänster utförda genom bygdegårdsföre ningen eller genom en aktör som hyr in sig i bygdegården. En bygdegård med modernt kök kan utvecklas till en populär plats för endagskonferenser eller till nav i cateringverksamhet. En bygdegård med snabba och säkra IT-kommunikationer kan vara centrum för dem som arbetar eller studerar på distans. De vackra, mångskiftande svenska landskapen bjuder unika möjligheter för turism och annan besöksnäring och runt om i alla dessa landskap ligger bygdegårdar. Här finns en potential för bygdegårdsföreningarna att använda sina hus i nya sammanhang som anhalt för turister och som centrum för rundturer i bygden. Många bygdegårdar finns i områden, där vinterturism kan utvecklas, och ännu fler kan verka sommartid en tid då många bygdegårdsföreningar annars har stiltje i sin verksamhet. Bygdegårdsföreningen kan uppmuntra entreprenörskap: En verksamhet som börjar helt ideellt kan utvecklas till en affärsidé. Bygdegården kan bli en kuvös för nyföretagande: En verksamhet som börjar som föreningens egen kan knoppas av och bli kooperativ eller eget företag. Nya tider ger nya förutsättningar för arbete. Nu måste vi öppna våra sinnen för en ny syn på arbete, som tar tillvara bred kompetens och kombinerar olika arbeten både lokalt och på distans, både lönearbete och eget företagande. Varje individ ska kunna forma sin kombination och ta hänsyn till livskvaliteter som familjeliv, närhet till naturen och engagemang i bygdegårdsföreningen. Utmaningar De mål och den verksamhet som bygdegårdsrörelsen står för stämmer väl överens med mycket av det som Landsbygdsprogrammet vill bidra till. Ändå kan jag se att BR inte alls nyttjat de möjligheter som funnits inom Landsbygdsprogrammet i den programperiod som nu avslutas. Varför? Det finns många skäl till detta. Ett stort problem, som jag kan se, är bristen på ekonomiska resurser, inte minst centralt och regionalt. På regional nivå arbetar vi helt ideellt. Detta har medfört att vi inte har personella resurser att stödja våra föreningar med ansökningarna. Inte heller har vi ekonomi till att delfinan siera, har inte likvida medel helt enkelt. Vår tillgång är samlingslokalerna och de ideella krafterna. Det är därför av stor betydelse att det nya programmet öppnar för möjligheten att ge resurser till centrala och regionala organisationer. Dessa skulle då kunna ge den lokala nivån ökad support i ansökningsprocessen och stöd med likviditeten. Minska krånglet BRs föreningar upplever ansökningsförfarandet och redovisningen av stödet som svåra, byråkratiska och krångliga. Man är också besvärad över de långa handläggningstiderna, som gör att pengarna betalas ut sent. Idag är att det så att de som finns inom den intressekrets som arbetar nära programmet kan uppleva nuvarande system som hanterligt. Men en förenkling måste till så att nya aktörer i det lokala föreningslivet startar projekt. Det framtida ansökningsförfarandet måste vara så enkelt att hantera att fler projekt stimuleras att starta. Endast på så sätt kan vi få fler, och också nya deltagare, i arbetet med att skapa tillväxt och attraktionskraft på landsbygden. Mötesplatser för tillväxt För en lokal utveckling inom alla områden i programmet är tillgång till moderna och ändamålsenliga mötesplatser avgörande. Mötesplatsernas betydelse för att stärka tillväxten och attraktionskraften får inte underskattas. Det är i mötet som utvecklingen tar sin början. Det är när människor kommer samman som de kreativa idéerna uppstår. Detta gäller inte bara formella möten utan också 50-årsfesten, kulturkvällen eller körövningen. Bygdegården som mötesplats har också en viktig demokratisk dimension. Därför är det angeläget att det nya Landsbygdsprogrammet öppnar för möjligheter att driva verksamhetsutvecklande projekt. Bland annat för att rusta och eventuellt bygga ut så mötesplatsernas kvalitet som tillväxtfaktor kan stärkas. 19

20 Positiva upplevelser för unga Bygdegården ska vara en självklar plats för ungas samhällsengagemang och verksamhet. Ungdomars förankring och glädje i den egna hembygden är en av de livserfarenheter som kommer att påverka deras val av framtid. Starka rottrådar bidrar till identitet och trygghet. För att hela Sverige ska leva och utvecklas är det A och O att många av landsbygdens unga vill välja att skapa sin framtid på landsbygden. Samlingslokaler, rustad med modern teknik, blir mötesplatsen. Kulturen som utvecklingsfaktor När ett företag ska etablera sig eller när människor står i färd med att flytta till en bygd, tar man reda på vilken service och vilket utbud av verksamhet som finns. En bygd som kan inbjuda till kreativa möten och erbjuda ett utbud av kulturaktiviteter ökar i attraktionskraft. Lika viktigt som det är att satsa på företagande, miljö, skog etc lika viktigt är det att satsa på människors möjligheter till kultur både eget skapande och upplevelser. Dessa frågor får inte, menar jag, tillräcklig uppmärksamhet i Landsbygdsprogrammet. Inom BR är vi övertygade om att kulturen bidrar till såväl människors utveckling som människors och företags val av ort. Därför bör möjligheterna till kultur och andra fritidsinriktade aktiviteter lyftas fram betydligt tydligare i det kommande programmet. Boende och service Människor som bor och verkar på landsbygden ska ha tillgång till en bra basservice. Tyvärr går utvecklingen idag åt helt fel håll. Servicen minskar. Jag vet att många bygdegårdar har stora möjligheter att utvecklas och bli en mötesplats för service. Vi har redan idag ett antal föreningar som satsar på detta i olika former. Det kan handla om att tillhandahålla en dator med uppkoppling med bland annat tjänster för kommunal service, ordna träffar för daglediga med mat och kaffeservering eller hyra ut rum till småföretagare som erbjuder tjänster i form av fotvård, hårvård etc. Eller upplåta köket till en företagare som vill etablera verksamhet. Möjligheterna är många. Turism Med en aktiv bygdegårdsförening och en tillgänglig bygdegård finns stora möjligheter att utveckla turistnäringen. Det kan handla om allt från att vara en informationspunkt i bygden till att erbjuda olika upplevelser som kulturaktiviteter eller traditioner. Många bygdegårdar kan också tillhandhålla så kallade ställplatser för husvagnar. Långsiktigt hållbart Att satsa på en bygdegårds utveckling är att satsa på det långsiktigt hållbara. Många är de bygdegårdar som nu jubilerar. 30-, 40-, 50-, 60-, 70- och 80-årsjubileerna avlöser varandra. Detta visar att bygdegårdsföreningen är en kraft som är värd att satsa på. Det nya Landsbygdsprogrammet kan åstadkomma stora positiva förändringar och få hela den svenska ideella sektorn på fötter. Men det förutsätter att man är beredd att också se dem som inte har de stora ekonomiska musklerna och att man skapar möjligheter för de många ideella aktörerna. Med åtgärder kring de områden som jag pekat på finns en stor utvecklingspotential i den ideella sektorn på landsbygden inte minst i bygdegårdsrörelsen. Jag kan se framför mig många spännande utvecklingsprojekt i det nya Landsbygdsprogrammet, som kommer att bidra till tillväxten på landsbygden. 20

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta.

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Martin Lindqvist Ordförande Hilti Brazilian Jiu- Jitsu Klubb Mob. 0704216128 E- post: martin@glykol.com Peder

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en

Läs mer

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754

Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 2015-05-28 Stadgar LEADER Mellansjölandet ideell förening Org.nr 802441-2754 1. Föreningens Firma Föreningens firma är Leader Mellansjölandet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen har som vision att

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2012/2013 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar vi

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer