Att undervisa är att välja ett forskningsprojekt i samarbete mellan forskare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att undervisa är att välja ett forskningsprojekt i samarbete mellan forskare"

Transkript

1 Att undervisa är att välja ett forskningsprojekt i samarbete mellan forskare och lärarutbildare vid Högskolan i Skövde, Göteborgs universitet och Malmö högskola av Bengt Linnér, Lärarutbildningen, Malmö högskola Abstract To teach is to choose The aim of this research project is to study the didactic awareness of teacher trainees and newly qualified teachers as expressed through their choice of content in their teaching. In the research, theory is closely linked to practice with particular emphasis placed on an existential dimension, in other words issues which affect both teachers and students in the culturally heterogeneous school. The research also aims to identify the norms and values, theories and terms which consciously or unconsciously influence the trainees /teachers choices. The research programme is based on a qualitative, participatory approach. The research group consists of four groups of final-year teacher trainees followed by them as teachers, representing preschools, compulsory comprehensive schools and upper secondary schools. The project is built on a collaborative network between three universities (Gothenburg, Malmö and Skövde) and will be carried out in close cooperation with schools connected to teacher training. In order to broaden and deepen the analysis, the project operates from several theoretical standpoints: a hermeneutic-phenomenological standpoint, a culturalsociological standpoint and a socio-cultural standpoint. The research strategy is inspired by ethnography and works with semi-structured detailed interviews, teaching observation and the analysis of trainees /teachers texts. Projektet Att undervisa är att välja en presentation Något om projektets syfte, mål och teoretiska utgångspunkter Projektet kan ges en första beskrivning utifrån de syften som driver det. Ett första syfte är att studera lärarstudenters och nyblivna lärares strategier och förhållningssätt till val av innehåll i relation till elevgruppers heterogenitet. Vi har en utgångspunkt i ett konstaterande: Det finns ingen centralt given och detaljerad plan för kurser och undervisning i ungdomsskolan. Elever ges möjlighet att välja visst 1

2 innehåll och kollegor kan ha önskemål, krav och förväntningar. Det innebär att läraren i den målstyrda skolan ställs inför en rad strategiska val av innehållskaraktär. Projektet fokuserar, för det andra, särskilt studenternas/de nyblivna lärarnas val av innehåll i olika undervisningskontexter och i ett ämnesdidaktiskt perspektiv. För det tredje är vi intresserade av en existentiell dimension. Med detta menar vi undervisningsinnehåll som upplevelse- och erfarenhetsmässigt ligger nära både elever och lärarna i undersökningsgruppen, frågor framsprungna ur den egna livssituationen. Varför och hur aktualiseras just det eller det innehållet? Vi vill helt enkelt försöka förstå vad som styr de lärarstuderandes val och om deras didaktiska medvetenhet förändras under studietiden och under deras första lärarår i en konkret skolverklighet. Vår studie knyts på det sättet i första hand till lärarutbildning och lärararbetets praxis. En viktig utgångspunkt för projektet är konstaterandet att skolans verklighet har förändrats i takt med samhällets förändringar. Skolan kännetecknas idag bland annat av kulturell mångfald. Med detta menar vi att skolan är kulturellt heterogen i vid bemärkelse, inte bara i etnisk mening. Heterogeniteten handlar också om skillnader i elevers kognitiva beredskap, språkförmåga, behärskning av olika medierande redskap med vilka de konstruerar mening i sina liv, intresse för ämnesinnehåll, sociala och kulturella erfarenheter och könstillhörighet. Vi vill undersöka hur studenter/lärare reflekterar över sina elevers lik- och olikheter i sitt val av ett specifikt undervisningsinnehåll. Vår undersökningsgrupp består av studenter som deltar i lärarutbildningens sista år och samma studenter under deras första år som verksamma lärare. De specifika målen för vårt forskningsprojekt är att få kunskap om i vilken utsträckning lärare låter elevers likheter och olikheter i livsmönster och livsvillkor, dvs den kulturella heterogeniteten, påverka undervisningens innehåll synliggöra några av de normer och värden, teorier och begrepp som medvetet eller omedvetet ligger bakom studentens/lärarens val av undervisningsinnehåll få kunskap om hur en innehållets existentiella dimension gestaltas i undervisning med barn och ungdomar belysa förutsättningar och möjligheter att forskningsanknyta lärarutbildning och undervisningspraxis genom en participatorisk utformning av forskningsprogrammet Projektet arbetar med några olika utgångspunkter av teoretisk art. Självklart har innehållsdimensionen i undervisning undersökts också i tidigare forskning. Denna har bland annat pekat på att lärares uppmärksamhet snarare riktats mot görandet än mot innehållet, mera 2

3 mot hur än mot vad eller till och med mot att eleverna arbetar. Svensk didaktisk forskning har haft sin fokus på elevers lärande, dess villkor och förutsättningar, i likhet med anglosachsisk tradition. I mindre utsträckning har man studerat innehållsliga perspektiv som i kontinental (tysk) didaktik (Arfwedsson, G. 1998, 2002a). Studier visar att lärare inte heller relaterar frågor om etik och yrkesetik till vad-frågan (Orlenius, K. 2001). Utifrån en fenomenografisk forskningsansats har studier genomförts för att undersöka hur elever uppfattar ett visst innehåll. Inte minst inom matematik och naturvetenskap har forskare undersökt hur specifika begrepp förstås (Marton & Booth, 1997). Säljö (2000), liksom Schoultz (2002) har, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, pekat på att förståelse är kontextuellt betingad. Dessa studier är relaterade till förhållanden då innehållet är givet och avgränsat av forskarna. Vår studie tar sin utgångspunkt i ett innehåll, som inte är valt på förhand av forskaren. Innehållet väljs eller aktualiuseras här av en grupp lärarstudenter (sedermera lärare) i deras undervisningskontext och/eller av elever som ställer sina egna livsfrågor. Individens behov och förutsättningar ska vara vägledande för det specifika, och i vårt fall existentiella, innehåll som behandlas. Innehållet relativiseras. Läraren måste därmed kunna förhålla sig till skilda innehåll. En annan, för vår forskning viktig omständighet, är, att såväl skolan som samhället kännetecknas av en mångfaldig, kulturell komplexitet i form av skilda livsstilar och livsmiljöer. Detta rör inte bara etnisk mångfald utan också genusmässiga, sociala och kognitiva olikheter (Mörck 1998; Lalander & Johansson 2002). Förhållandet teori och praktik, tanke och handling är inte ett oproblematiskt område. Hesslefors - Arktoft (1996) visar till exempel att förhållandet mellan vad lärare uttrycker i en intervju och vad de gör i undervisning inte alltid är det samma. Callewaert (1998, 2003) pekar på att praktiken inte är tillämpad teori och teorin kan inte vara normativ i förhållande till praktiken. Callewaert lutar sig här mot Bourdieu. I en förstudie (Linnér & Westerberg 2000, 2001) har vi prövat att tolka lärarstuderandes val av innehåll och upplevda praktikdilemman i ljuset av ett sådant synsätt. Ett preliminärt resultat är, att det Bourdieu säger om det praktiska sinnet (sens pratique) skulle kunna öppna förståelsen för förhållandet mellan teori och praktik och fördjupa den ämnesdidaktiska reflektionen (a.a. s 68). 3

4 Projektets metodologiska förutsättningar Projektet byggs som en kvalitativ studie. Vi ämnar, som sagt, studera hur en grupp lärarstuderande/sedermera lärare gör sina val och reflekterar över innehållet i den pedagogiska verksamheten. Vår huvudfråga är således hur de studerande/blivande lärarna gör val av innehåll i undervisningen och vad som styr dessa val. Projektet har såväl empirisk-deskriptiv som analyserande karaktär. Vi avser att på tre lärarutbildningar, i Göteborg, Skövde och Malmö, följa vardera en grupp om 25 blivande lärare under deras sista år på lärarutbildningen och deras första år som färdiga lärare. Sammanlagt omfattar undersökningsgruppen 75 studenter. Med utgångspunkt i vår egen disciplinära tillhörighet, som varierar i forskargruppen, undersöker vi hur den didaktiska medvetenheten förhåller sig till en existentiell innehållsdimension där elevers egna erfarenheter, livsfrågor och livsmönster är av avgörande betydelse. Vilken roll spelar elevgruppens heterogenitet i dessa val? Vi vill studera blivande och nyutbildade lärare som har valt att arbeta med olika åldrar och i olika skolformer. Är det så att synen på ämnen och elever och de didaktiska innehållsvalen varierar beroende på vilka åldersgrupper och skolformer man arbetar i? Är det ämnet och ämnestraditionen som avgör hur anknytning sker till elevernas erfarenheter och livsförhållanden? Vilken betydelse har den kulturella heterogeniteten i skolans praktik och elevers existentiella villkor i relation till skilda ämnes- och innehållsval? Projektet genomförs i nära samarbete med skolor på olika sätt knutna till lärarutbildningarna. Vi väljer det sista studieåret eftersom vi menar att studenterna vid denna tidpunkt i sin utbildning har hunnit en bit på sin väg till didaktisk reflektion och medvetna didaktiska val. De har studerat sina huvudämnen/inriktningar, de har haft didaktikundervisning och har under flera år deltagit i skolarbetet under sin verksamhetsförlagda tid (VFT/VFU). Det första året som lärare är en speciell period för en ung lärare. Nu ska hon stå på egna ben och själv planera och välja stoff. Nyutbildade lärare får under denna period andra perspektiv och ställer sig nya frågor. Vi avser studera denna eventuella förändring och den process som lärarstuderande genomgår. Forskningsprogrammets perspektiv har sin utgångspunkt i tanken att val av innehåll är situerade och medierade genom den verbala och sociala kommunikationen mellan lärare och elever där skolkultur och tradition avspeglas. Ett sådant sociokulturellt perspektiv innebär att den blivande och nyutbildade lärarens val av innehåll inte kan betraktas som en individuell, kognitiv tankeprocess utan studeras som en integrerad social process och inkluderar både tänkande, talande och handlande. Hur tar sig valet av innehåll uttryck som autentisk aktivitet (Brown, Collins & Duguid, 1989), dvs. i relation till elevens livsvillkor och livsmiljö? Och hur kommuniceras detta innehåll i skolans sociala praktik? 4

5 Projektet hämtar material från en rad olika källor och har därför en etnografiskt inspirerad forskningsstrategi som vanligt är när det rör sig om fallstudier. Dokumentation hämtas från intervjuer med studenter och nyblivna lärare, observationer av undervisning, analys av studenters skrivna texter och våra egna kommentarer i anslutning till genomförda seminarier. Intervjuerna bandas och undervisningssituationerna noteras (med tillstånd av deltagare, elever samt deras föräldrar). Den differentierade dokumentationsmetodiken möjliggör för forskarna att följa de medverkandes tänkande kring och förmåga att identifiera olika undervisningsfenomen. Forskarna avser att någon gång delta i varandras seminarier liksom att genomföra intervjuer med varandras deltagare för att på så sätt skapa en gemensam referensram. Forskningsprojektets design är fallstudiens. Den tar sin utgångspunkt i en viss situation och studerar hur de inblandade personerna tolkar och förstår denna. Analysen kommer att visa de kulturella faktorer och villkor som kan ha betydelse för de studerande, i lärarutbildningen, på skolan och i elevgruppen. Varje grupp vid de olika lärosätena beskrivs utifrån sina förutsättningar som olika fall men kan också jämföras med varandra då forskningsdesignen är likartad. Denna jämförelse mellan de tre lärosätena utgör en av de starkaste sammanhållande krafterna för samarbetet i forskargruppen. Forskningsprojektets förhållningssätt är participatoriskt. Det innebär att vi delvis skapar forskningen tillsammans med studenterna då det gäller datainsamling, analys och resultatdiskussion. Medverkan i projektet kan förbereda för inträde i didaktisk och/eller ämnesdidaktisk forskning och de studerande kan erbjudas att skriva sina examensarbeten i anslutning till projektet. Sammanfattning av metod och genomförande: 75 sistaårsstudenter på lärarprogram i Göteborg, Skövde och Malmö informeras om forskningsprogrammet. Genom en enkät får studenterna ta ställning till frågor om utbildningen, det kommande läraruppdraget, ämnesstudierna, hur de ser på sitt ämne, den kulturella heterogeniteten. Via analys av enkäterna väljs en studentgrupp på personer/lärosäte. Studentgruppen ska vara heterogen: könsmässigt, etniskt, socialt, kulturellt stadieinriktning. Göteborgsforskarna inriktar sig mot en grupp blivande gymnasielärare och en grupp blivande lärare i grundskolan inom inriktningen. Vid Högskolan i Skövde riktar man sig främst mot de tidiga åldrarna (förskolan och grundskolan) och Malmögruppen mot blivande gymnasielärare (i Svenska och Religionskunskap). Seminarier genomförs. Lärarutbildare och kollegor till studenterna/lärarna inbjuds. Projektets delresultat diskuteras. Forskarna deltar i seminarierna också på andra orter. Seminarierna 5

6 dokumenteras genom studenters och forskares loggböcker. Vi använder också andra studenttexter, till exempel praktikanalyser eller fältdagböcker. Öppna, halvstrukturerade intervjuer genomförs individuellt med studenterna i slutet av utbildningsåret och i samband med att vi observerat den studerandes undervisning under VFU:n. Intervjufrågorna ställs kring studenternas val av innehåll i det kulturellt heterogena klassrummet. Viktiga frågor rör till exempel hur studenterna motiverar och förstår sina val, vilken beredskap studenterna har att möta elevers krav på omförhandling av innehållet. En tanke är att i en avslutande intervju med deltagarna låta Göteborgsforskarna intervjua Malmöstudenter, Malmöforskarna intervjua Skövdestudenter och Skövdeforskarna intervjua Göteborgsstudenter. Under deras första år i yrkesverksamhet avser vi att observera grupperna, numera lärare (30 36 st), vid två tillfällen/år med efterföljande samtal kring den undervisning som observerats. Under detta år genomförs också ett seminarium/termin tillsammans med deltagarna. Tematiseringen i intervjuguiden och antalet intervjuer är desamma på respektive lärarutbildning. Samma huvudfrågor återkommer i projektets olika intervjufaser. Kortare texter och delrapporter skrivs under processens gång. Datamaterialet kommer maximalt att bestå av 75 öppna enkäter studenter/lärare kan bli aktuella i materialet. Dessa ska skriva seminarieloggböcker, intervjuas två gånger, lämna in ett antal didaktiska texter. Varje deltagare observeras vid fyra tillfällen med efterföljande samtal. Därtill kommer forskarnas loggböcker från projektets olika faser. Utskrivna intervjuer och klassrumsobservationer analyseras, dels preliminärt i nära anslutning till materialinsamlingen, dels mera utförligt i ett senare skede när hela materialet är insamlat. Forskningsprojektet samarbetar med en forskningsmiljö Studier i mångfaldens och de många kulturernas skola vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, där projektets personal från Malmö är involverad. I denna miljö finns flera doktorander liksom studenter inom grundutbildningen som skriver examensarbeten. Forskningsprojektet beräknas pågå under två år, År 2005 har projektet detaljplanerats, intervjupersoner valts, den första dokumentationen påbörjats i form av enkäter, intervjuer och observationer och en analys av det första materialet genomförts. År 2006 fortsätter samt avslutas dokumentation, analysarbete liksom seminarier. Slutrapport förbereds/skrivs. Då vi har en doktorand i forskargruppen kommer projektet att senare resultera i en avhandling. 6

7 Några aspekter - genus, heterogenitet och didaktisk medvetenhet Vilken roll spelar valet av innehåll för de könsrelaterade relationerna i klassrummet mellan lärare och elever och mellan eleverna inbördes? Vad betyder det, för att ge ett mycket konkret exempel, för flickorna i årskurs 8 om läraren aldrig tar upp spännande kvinnliga författare? Det händer att lärarstudenter beskriver könsrelaterade svårigheter i sina praktikklasser. Unga kvinnliga lärare kan ha erfarenheter av att inte bli tagna på allvar av nästan jämngamla manliga elever i gymnasieskolan. Manliga blivande lärare kan känna sig främmande i flickdominerade klasser. Studenterna eller de nya unga lärarna är inte färdiga med sitt läraridentitetsbygge. Vi kan också anta att de fortfarande i stor utsträckning är i färd med att omväxlande konstruera och dekonstruera genus. Vi måste komma ihåg, att vi undersöker unga människor som är i färd med sitt identitetsbygge precis som eleverna. De komponerar olika genus med små och stora variationer. Den unge manlige läraren markerar sin genustillhörighet på ett sätt om han arbetar i en pojkdominerad klass i grundskolans senare år eller i gymnasieskolan och på ett helt annat sätt när han agerar i en flickdominerad klass. Detta får i sin tur betydelse både för hans val av innehåll och för hans undervisningshandlingar. Motsvarande gäller naturligtvis den unga kvinnliga läraren. Hur konstruerar lärarstudenter och unga, nya lärare genus i blandade klasser respektive i klasser dominerade av det ena könet? Och går det att urskilja att detta får betydelse för de didaktiskt grundade innehållsvalen? I vilken mån och på vilket sätt relateras makt, dominans och etnicitet till kön? Dessa relationer har i sin tur betydelse för innehållsvalen som görs. Vårt projekt är ett exempel på praxisnära forskning. I vårt fall gäller den såväl lärandet i lärarutbildningen som innehållet i den pedagogiska verksamheten i skolan på olika åldersstadier. Studien inriktas mot två kärnfrågor i läraryrket, nämligen hur didaktisk medvetenhet, speciellt i förhållande till undervisningens innehåll, konstitueras och förändras. Den problematiserar och fördjupar vidare förståelsen för det som i dagligt tal brukar kallas den mångkulturella skolan och de krav heterogeniteten ställer på lärarens val av innehåll med särskild hänsyn tagen till den existentiella dimensionen som den framträder i olika ämnen. Pilotstudier inom projektet visar att teorier om lärande, kunskapssyn och didaktiska frågor, som studenter i sin utbildning kan uppleva som abstrakta och ogenomträngliga, blir lättare att förstå och förhålla sig till då man arbetat som lärare något år. Detta visar att det är betydelsefullt att lärarutbildningens kontakt med de nya lärarna fortsätter efter avslutad grundutbildning. Förutsättningarna för och fördelarna med detta sätt att knyta forskning, 7

8 utbildning och verksamhet närmare till varandra kommer i vårt forskningsprojekt att fortsatt studeras och beskrivas. Eftersom projektet vill studera lärarutbildningen som en helhet, där lärandet ute i verksamheten på skolorna integreras med lärandet i utbildningsinstitutionerna, kommer projektet att få betydelse för en möjlig förändring och utveckling av lärarutbildningen. Preliminära före-projektet-resultat Pilotstudier (Hesslefors-Arktoft 2001, Linnér & Westerberg 2001; Orlenius 2001) har givit intressanta preliminära resultat. De visar bland annat att teoretiska begrepp och verktyg går att använda för beskrivning, tolkning och analys av olika inslag i utbildningen. Därmed har de gett möjlighet till en tydligare koppling mellan forskning och utbildning. Ett exempel är att studenter och lärare uttrycker att de upptäckt och förstått samband och konflikter i utbildningen som de tidigare haft svårt att formulera och tolka, till exempel sambandet mellan innehåll och lärande, konflikten mellan metodiska tips och didaktisk reflektion och mellan teori och praktik. Ett annat resultat är att de studenter som under samtalen på lärarutbildningen säger sig bejaka perspektivbyten och är öppna för förändringar, när de kommer ut i skolvardagen, gärna gör val som faller inom en traditionell innehållskanon. Vi vill veta mera om varför det förhåller sig så. Studenternas innehållsval i lärarutbildningen är alltså en sak och en annan i det konkreta skolarbetet. Det kan bland annat bero på de olika skolornas olika kulturer som öppnar eller stänger för en möjlig utveckling. Men förklaringar kan också sökas i en spridd och delvis oproblematiserad föreställning/tankefigur om att studenter lär bara de finns i skolan, att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sig är bra och konstruktiv. Projektet vill undersöka och fördjupa förståelsen av hur ett samarbete mellan utbildning och skola kan kvalificeras. Hur har det gått? Initialprocess med stora förhinder - exemplet Malmö Det har varit ett besvärligt projekt att få på fötter. Projektet är som vi visat helt beroende av om studenter är positiva till att delta. Vi har flera skäl för vårt önskemål om att få de studenter till projektet som går sitt sista utbildningsår. Bland annat mognad, flera VFU-perioder bakom sig, medvetenhet om lärarjobbets krav och möjligheter, men också svårigheter och problem, skulle, menar vi, vara en hållbar karakteristik av våra sistaårsstudenter. Närvaron av viss säkerhet och trygghet i studenternas bagage skulle vara en garanti för att intressera dem för vårt forskningsprojekt. Det skulle krävas en del, men det skulle de troligen klara av. Vi la upp rekryteringsplanen så, att vi önskade träffa studenterna och kort presentera projektet, erbjuda 8

9 deltagande, visa på fördelar, erbjuda dem intyg, som pekade på deras intresse för forskningsoch utvecklingsarbete osv. Tillsammans formulerade vi ett missiv som skulle komplettera den muntliga introduktionen. Vid detta tillfälle skulle studenterna också fylla i en enkät och samtidigt uppge om de var intresserade av att delta i arbetet. Vi tänkte att detta skulle gå ganska gnisselfritt. Det blev inte så. Tvärtom har vi haft stora problem med att få studenter att engagera sig i projektet. Det finns säkert en rad olika och delvis samverkande skäl till detta. Man kan fråga sig vad det betyder att forskarna, som presenterar projektet och lämnar sina erbjudanden, aldrig möt dessa studenter i en undervisnings- eller föreläsningssituation. Forskarna fick gott stöd av undervisande lärare i kurserna, men det hjälpte föga. Studenterna var överlag ganska kallsinniga. De hade sina skäl. Det fanns studenter som sade sig vara intresserade, men som planerade att efter fullbordad utbildning göra något helt annat än söka anställning som lärare! De skulle resa, de skulle ta sabbatsår från allt vad lärarutbildning hette, de skulle pröva att tjäna snabba pengar osv. Ett vanligt skäl till att man tackade nej till deltagande var helt enkelt att man inte tyckte att man hade tid. Särskilt de kvinnliga lärarstudenterna menade att de var så hårt trängda av utbildning, förestående avslutnings-vfu, hem och familj att de inte vågade låsa upp sig med ytterligare ett engagemang. Det fanns studenter som först sade sig vilja vara med, men sedan backade ur. Projektledaren lovade att skriva intyg till de studenter som ställde upp, intyg som skulle kunna användas vid ansökan till lärarjobb. Men nej, det var och förblev mycket svårt att få studenter att acceptera erbjudandet. Detta gällde såväl Göteborg som Malmö. Däremot var det inga liknande svårigheter i Skövde. En möjlig förklaring kan vara att lärarutbildningen där har en ganska liten omfattning och lärarstudenterna var i de flesta fall väl bekanta med en av forskarna, som till yttermera visso på halvtid fungerar som utbildningsledare. Ett annat skäl, av mera strukturellt slag, till svårigheterna att rekrytera studenter till projektets andra fas är, att många studenter är osäkra, och detta med rätta, på om de kan räkna med att få jobb i närheten av utbildningsorten. Blir det så faller därmed deras medverkan i den viktiga andra fasen av projektet. Ett närmast bisarrt exempel är den gymnasielärare i svenska, som ville vara med, som öppnade sin klassrumsdörr för forskarna under VFU:n och som lät sig intervjuas, men som nu hamnat som slöjdlärare ganska långt upp i landet. För att på rimligt sätt kunna genomföra projekttankarna om seminarier, om fortsatta klassrumsbesök, om observationer och intervjuer etcetera måste deltagarna finnas inom anständigt räckhåll. 9

10 Trots alla bekymmer och svårigheter är det i skrivande stund ändå så, att vi på de tre orterna har våra studenter Vi hoppas att flertalet av dessa ska få relevanta anställningar som lärare hösten Men rekryteringsbekymren har lett till förskjutningar i upplägget. Vi är helt enkelt på efterkälken i förhållande till vår egen planering. Glädjande är dock det faktum att flera av de studenter som är inne i projektet valt att skriva examensarbete inom projektets ramar. Karin, som vi strax ska träffa, är ett exempel på detta. F n, våren 2006, handleder forskarna 5 examensarbeten i Malmö och tre har tidigare skrivits. Situatioen är detta avseende också god på de andra orterna. Avslutningsvis menar jag att bekymren med att hitta rätt positionering i projektets inledande fas att få studenter verkligt intresserade av projektet kanske redan nu balanseras av det faktum, att en första ytterst preliminär genomlysning av hittills insamlat material vittnar om att spännande resultat kan komma ut ur detta projekt. Men låt oss ta en snabbtitt på en deltagande student. Ett fall en inblick - en preliminär kommentar En av våra lärarstudenter som deltar i projektet heter Karin. Hon är gymnasielärarstudent, fyrabarnsmamma, positiv och glad, intresserad och idérik blivande lärare i svenska och filosofi. Hon undervisar i en speciell klass. Det är samma klass som Karin i ett examensarbete på C-nivå hösten 2005 skriver om. Uppsatsen heter Didaktiska val inom svenskundervisningen i en mångspråkig och mångkulturell gymnasieklass och vill belysa de didaktiska val som kan göras utifrån olika tolkningar av kunskapsbegreppet, utifrån sociolingvistiska föreställningar och utifrån andraspråkliga överväganden. Hon kan visa att svenskundervisningen påverkas av mångspråkigheten och hon slår fast att stora delar av de didaktiska val som görs i denna mångspråkiga grupp skulle kunna göras i en traditionell modersmålssvensk undervisningsgrupp. Däremot är det inte lika självklart, menar uppsatsförfattaren, att det omvända gäller, dvs att den traditionella modersmålssvenska didaktiken fungerar lika bra i en etniskt heterogen och mångspråkig grupp. I en observation kan vi konstatera att Karins elever är skärpta, kvicktänkta och slängda i käften, men inte världsbäst på svenska, särskilt inte att skriva svenska. En hel del av dem 10

11 vill alldeles säkert gå vidare till universitet och högskolor. De kallar sig själva flyktinggruppen, i brist på bättre begrepp. De är utsorterade från den ordinarie svenskundervisningen genom dåliga resultat på ett diagnostiskt prov vid gymnasiestarten. Samtliga har utländsk bakgrund och de kommer från ganska främmande kulturer: kinesiska, arabiska, albanska, somaliska. Det är en liten grupp på elever. Karin har ett mycket gott förhållande till dem. Det märks att de gillar henne och tycker att hon är schysst. Hon är det också och kan skoja med dem och de med henne. Hon är följsam mot deras kommentarer och tolkningar och hon försöker anknyta till nutid och till deras liv. Samtidigt med att de läser gamla antika myter får de föreslå egna hjältar och skriva en text om detta. De pratar om hur en hjälte ska vara. Flera väljer nära släktingar som fäder, syskon t ex. Detta är ett försök från Karins sida att på ett enkelt och självklart sätt knyta an till deras värld. De föreslår egenskaper som hjältar bör ha och Karin skriver på tavlan. Hon ger inte sig själv tolkningsföreträde, men tillåter sig att också komma med förslag. När en modern text diskuteras kommer de in på en diskussion om våld och att våld föder våld, en värdegrundsetisk fråga. Någon kille menar att våld är det enda som hjälper, men hon stannar upp och lockar fram andra mera nyanserade svar. Hon är medveten om och arbetar med värdegrundsfrågor således. Karin är också mån om att lyfta fram den enda flicka som finns i gruppen. Hon är uppmärksam på när hon har något att säga och låter henne säga det, en tyst och blyg tjej och det verkar som om hon upplever Karins stöd. Karin menar också att hon uppehållit sig betydligt längre vid ickeeuropeiska kulturer, till exempel egyptisk, babylonisk, persisk osv. än vad man normalt brukar göra. Detta för att de här eleverna ska känna sig viktiga och värdefulla. Deras hemtrakter har gamla kulturer och var t o m före de europeiska - det är det hon vill att de ska se och förstå. Det är genomtänkt och valt utifrån elevernas perspektiv och närvaro i undervisningen. Allt detta är gott och väl. I samma andetag kan man påstå, att hon är ganska låst till ämneskanon och till kollegornas tryck genom deras uttalade meningar och faktiska val. Hon vågar, eller vill, inte helt strunta i antiken, men hon försöker att inom detta avsnitts gränser erövra elevernas öron. De är förtjusta i sagor och myter, de pratar om hjältar utifrån Iliaden och Odyssén och hon visar att dessa antika texter är giltiga idag och har anknytning till den tid eleverna lever i, till nuet. 11

12 Hon tar upp grekiska lånord i svenskan men har också helt ovidkommande grammatiska blad som de får i läxa. Eftersom samhället är som det är, försvarar sig Karin, är det hennes uppgift som lärare att ge dem möjlighet att komma fram i samhället, att kunna studera vidare, att få jobb och att göra sin röst hörd. Ett demokratiskt uppdrag, alltså, för henne som lärare. Hon försöker fånga eleverna och gå med på deras önskemål om film och teater och tar med dem på detta. Hon ger dem meningserbjudanden i sitt innehållsval och i diskussionerna som är relativt symmetriska och dialogiska. Man kan nog påstå att eleverna och hon tillsammans konstruerar mening. Det finns också exempel på att enskilda elever skapar mening. En mening för dem är antagligen att behärska svenska språket så att de kan integreras i det svenska samhället. Men det finns också exempel på meningar som har med deras egna liv att göra. Karin är dubbel och ambivalent i sin inställning till stoff och innehåll. Hon tycker att somt måste läras ut och arbetas med: antiken, grammatik är exempel. Men hon försöker göra arbetet tilltalande och intresseväckande, inte bara metodiskt utan genom att föra in annat stoff från nutid (dikter av poeten M. Economou, artikel från Sydsvenskan och annat). Hon snappar snabbt upp elevers förslag och avvisar ingalunda deras tolkningar. Samtidigt är det hon som sätter ramarna, gränserna och dagordningen. Hon har ett demokratiskt förhållningssätt och hon problematiserar elevförslag som går på en hård linje och är odemokratiska. En möjlig utvecklingslinje för Karin är att hon, när hon blir varmare i kläderna, kommer att förhålla sig mera fritt till det som uppfattas som obligatoriskt innehåll, att hon kan komma att mera genomtänkt avvisa kursplaner och kolleger. Hon är stark och hon vågar och vet vad hon vill. Hennes val är reflekterat i förhållande till det kulturellt heterogena, till värdegrund och etik, men hennes reflektioner är fortfarande relativt traditionella och bundna. Litteraturreferenser Arfwedson & Arfwedson. (2002a) Didaktik för lärare. En bok om lärares yrke i teori och praktik: Didactica 8. Sthlm: HLS Arfwedson, G. (1998) Undervisningens teorier och praktiker. Sthlm: HLS Brown, J. S., Collins, A. & Duguid, P. (1989) Situated cognition and the culture of learning. Educational Researcher, 18, s Callewaert, S. (1998) Society, education and curriculum. University of Copenhagen Callewaert, S. (2003) Fra Bourdieus og Foucaults verden. Kbhvn: Akademisk forlag 12

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF 09.00 10.00 Information för nya lärarutbildare även ni som tidigare har haft studenter från AU1 är naturligtvis välkomna 10.00 10.30 Information för samtliga lärarutbildare

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Program, FOU-dagen 120529

Program, FOU-dagen 120529 Program, FOU-dagen 120529 1 Innehåll Program FoU-dagen... 3 Seminarium 1... 5 Decoding Sciences... 5 Seminarium 2... 5 Infödd, sent eller tidigt invandrad - elevgruppers prestationer och val av lösningsstrategier

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? En pågående Lerning Study av Per Selin Johan Larsson Varför programmering? Är det mindre viktigt att förstå digitala byggstenar i den digitala

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Lokala krav för lärarexamen

Lokala krav för lärarexamen Lokala krav för lärarexamen 210/240/270/300/330 högskolepoäng (hp) Fastställd av Utbildningsvetenskapliga nämnden att gälla fr.o.m. 2007-07-01 reviderad 2008-11-13 reviderad 2010-03-24 Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015

Beskrivning av kurs ht 2015 Beskrivning av kurs ht 2015 2.7.4-2014:1034 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 7-9, 45hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet Antal högskolepoäng 45

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Hem och konsumentkunskap. KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap

Hem och konsumentkunskap. KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap KURSPLAN LHK110, LHK160, LHK210, LHK260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Hem och konsumentkunskap KOMMENTARDEL till inriktningen Hem och konsumentkunskap Inriktning Hem och konsumentkunskap omfattar

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng Vill du bli För dig som redan har akademiska poäng Lärarprogram, 90 högskolepoäng lärare? Lärarutbildning Vem kan söka till utbildningen? Lärarutbildningen 90 högskolepoäng vänder sig till dig som har

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram

Utbildningsplan för. Masterprogram Reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Styrelsen för utbildningsvetenskap 2014-12-18 Dnr LiU-2014-00707 Utbildningsplan för Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD Innehåll Vad är VFU?...3 Dina möjligheter som lärarstudent...4 Förväntningar på dig som lärarstudent...7 Basgruppsdagar...8 Byte och uppehåll...9 Organisation...10

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer