Att undervisa är att välja ett forskningsprojekt i samarbete mellan forskare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att undervisa är att välja ett forskningsprojekt i samarbete mellan forskare"

Transkript

1 Att undervisa är att välja ett forskningsprojekt i samarbete mellan forskare och lärarutbildare vid Högskolan i Skövde, Göteborgs universitet och Malmö högskola av Bengt Linnér, Lärarutbildningen, Malmö högskola Abstract To teach is to choose The aim of this research project is to study the didactic awareness of teacher trainees and newly qualified teachers as expressed through their choice of content in their teaching. In the research, theory is closely linked to practice with particular emphasis placed on an existential dimension, in other words issues which affect both teachers and students in the culturally heterogeneous school. The research also aims to identify the norms and values, theories and terms which consciously or unconsciously influence the trainees /teachers choices. The research programme is based on a qualitative, participatory approach. The research group consists of four groups of final-year teacher trainees followed by them as teachers, representing preschools, compulsory comprehensive schools and upper secondary schools. The project is built on a collaborative network between three universities (Gothenburg, Malmö and Skövde) and will be carried out in close cooperation with schools connected to teacher training. In order to broaden and deepen the analysis, the project operates from several theoretical standpoints: a hermeneutic-phenomenological standpoint, a culturalsociological standpoint and a socio-cultural standpoint. The research strategy is inspired by ethnography and works with semi-structured detailed interviews, teaching observation and the analysis of trainees /teachers texts. Projektet Att undervisa är att välja en presentation Något om projektets syfte, mål och teoretiska utgångspunkter Projektet kan ges en första beskrivning utifrån de syften som driver det. Ett första syfte är att studera lärarstudenters och nyblivna lärares strategier och förhållningssätt till val av innehåll i relation till elevgruppers heterogenitet. Vi har en utgångspunkt i ett konstaterande: Det finns ingen centralt given och detaljerad plan för kurser och undervisning i ungdomsskolan. Elever ges möjlighet att välja visst 1

2 innehåll och kollegor kan ha önskemål, krav och förväntningar. Det innebär att läraren i den målstyrda skolan ställs inför en rad strategiska val av innehållskaraktär. Projektet fokuserar, för det andra, särskilt studenternas/de nyblivna lärarnas val av innehåll i olika undervisningskontexter och i ett ämnesdidaktiskt perspektiv. För det tredje är vi intresserade av en existentiell dimension. Med detta menar vi undervisningsinnehåll som upplevelse- och erfarenhetsmässigt ligger nära både elever och lärarna i undersökningsgruppen, frågor framsprungna ur den egna livssituationen. Varför och hur aktualiseras just det eller det innehållet? Vi vill helt enkelt försöka förstå vad som styr de lärarstuderandes val och om deras didaktiska medvetenhet förändras under studietiden och under deras första lärarår i en konkret skolverklighet. Vår studie knyts på det sättet i första hand till lärarutbildning och lärararbetets praxis. En viktig utgångspunkt för projektet är konstaterandet att skolans verklighet har förändrats i takt med samhällets förändringar. Skolan kännetecknas idag bland annat av kulturell mångfald. Med detta menar vi att skolan är kulturellt heterogen i vid bemärkelse, inte bara i etnisk mening. Heterogeniteten handlar också om skillnader i elevers kognitiva beredskap, språkförmåga, behärskning av olika medierande redskap med vilka de konstruerar mening i sina liv, intresse för ämnesinnehåll, sociala och kulturella erfarenheter och könstillhörighet. Vi vill undersöka hur studenter/lärare reflekterar över sina elevers lik- och olikheter i sitt val av ett specifikt undervisningsinnehåll. Vår undersökningsgrupp består av studenter som deltar i lärarutbildningens sista år och samma studenter under deras första år som verksamma lärare. De specifika målen för vårt forskningsprojekt är att få kunskap om i vilken utsträckning lärare låter elevers likheter och olikheter i livsmönster och livsvillkor, dvs den kulturella heterogeniteten, påverka undervisningens innehåll synliggöra några av de normer och värden, teorier och begrepp som medvetet eller omedvetet ligger bakom studentens/lärarens val av undervisningsinnehåll få kunskap om hur en innehållets existentiella dimension gestaltas i undervisning med barn och ungdomar belysa förutsättningar och möjligheter att forskningsanknyta lärarutbildning och undervisningspraxis genom en participatorisk utformning av forskningsprogrammet Projektet arbetar med några olika utgångspunkter av teoretisk art. Självklart har innehållsdimensionen i undervisning undersökts också i tidigare forskning. Denna har bland annat pekat på att lärares uppmärksamhet snarare riktats mot görandet än mot innehållet, mera 2

3 mot hur än mot vad eller till och med mot att eleverna arbetar. Svensk didaktisk forskning har haft sin fokus på elevers lärande, dess villkor och förutsättningar, i likhet med anglosachsisk tradition. I mindre utsträckning har man studerat innehållsliga perspektiv som i kontinental (tysk) didaktik (Arfwedsson, G. 1998, 2002a). Studier visar att lärare inte heller relaterar frågor om etik och yrkesetik till vad-frågan (Orlenius, K. 2001). Utifrån en fenomenografisk forskningsansats har studier genomförts för att undersöka hur elever uppfattar ett visst innehåll. Inte minst inom matematik och naturvetenskap har forskare undersökt hur specifika begrepp förstås (Marton & Booth, 1997). Säljö (2000), liksom Schoultz (2002) har, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, pekat på att förståelse är kontextuellt betingad. Dessa studier är relaterade till förhållanden då innehållet är givet och avgränsat av forskarna. Vår studie tar sin utgångspunkt i ett innehåll, som inte är valt på förhand av forskaren. Innehållet väljs eller aktualiuseras här av en grupp lärarstudenter (sedermera lärare) i deras undervisningskontext och/eller av elever som ställer sina egna livsfrågor. Individens behov och förutsättningar ska vara vägledande för det specifika, och i vårt fall existentiella, innehåll som behandlas. Innehållet relativiseras. Läraren måste därmed kunna förhålla sig till skilda innehåll. En annan, för vår forskning viktig omständighet, är, att såväl skolan som samhället kännetecknas av en mångfaldig, kulturell komplexitet i form av skilda livsstilar och livsmiljöer. Detta rör inte bara etnisk mångfald utan också genusmässiga, sociala och kognitiva olikheter (Mörck 1998; Lalander & Johansson 2002). Förhållandet teori och praktik, tanke och handling är inte ett oproblematiskt område. Hesslefors - Arktoft (1996) visar till exempel att förhållandet mellan vad lärare uttrycker i en intervju och vad de gör i undervisning inte alltid är det samma. Callewaert (1998, 2003) pekar på att praktiken inte är tillämpad teori och teorin kan inte vara normativ i förhållande till praktiken. Callewaert lutar sig här mot Bourdieu. I en förstudie (Linnér & Westerberg 2000, 2001) har vi prövat att tolka lärarstuderandes val av innehåll och upplevda praktikdilemman i ljuset av ett sådant synsätt. Ett preliminärt resultat är, att det Bourdieu säger om det praktiska sinnet (sens pratique) skulle kunna öppna förståelsen för förhållandet mellan teori och praktik och fördjupa den ämnesdidaktiska reflektionen (a.a. s 68). 3

4 Projektets metodologiska förutsättningar Projektet byggs som en kvalitativ studie. Vi ämnar, som sagt, studera hur en grupp lärarstuderande/sedermera lärare gör sina val och reflekterar över innehållet i den pedagogiska verksamheten. Vår huvudfråga är således hur de studerande/blivande lärarna gör val av innehåll i undervisningen och vad som styr dessa val. Projektet har såväl empirisk-deskriptiv som analyserande karaktär. Vi avser att på tre lärarutbildningar, i Göteborg, Skövde och Malmö, följa vardera en grupp om 25 blivande lärare under deras sista år på lärarutbildningen och deras första år som färdiga lärare. Sammanlagt omfattar undersökningsgruppen 75 studenter. Med utgångspunkt i vår egen disciplinära tillhörighet, som varierar i forskargruppen, undersöker vi hur den didaktiska medvetenheten förhåller sig till en existentiell innehållsdimension där elevers egna erfarenheter, livsfrågor och livsmönster är av avgörande betydelse. Vilken roll spelar elevgruppens heterogenitet i dessa val? Vi vill studera blivande och nyutbildade lärare som har valt att arbeta med olika åldrar och i olika skolformer. Är det så att synen på ämnen och elever och de didaktiska innehållsvalen varierar beroende på vilka åldersgrupper och skolformer man arbetar i? Är det ämnet och ämnestraditionen som avgör hur anknytning sker till elevernas erfarenheter och livsförhållanden? Vilken betydelse har den kulturella heterogeniteten i skolans praktik och elevers existentiella villkor i relation till skilda ämnes- och innehållsval? Projektet genomförs i nära samarbete med skolor på olika sätt knutna till lärarutbildningarna. Vi väljer det sista studieåret eftersom vi menar att studenterna vid denna tidpunkt i sin utbildning har hunnit en bit på sin väg till didaktisk reflektion och medvetna didaktiska val. De har studerat sina huvudämnen/inriktningar, de har haft didaktikundervisning och har under flera år deltagit i skolarbetet under sin verksamhetsförlagda tid (VFT/VFU). Det första året som lärare är en speciell period för en ung lärare. Nu ska hon stå på egna ben och själv planera och välja stoff. Nyutbildade lärare får under denna period andra perspektiv och ställer sig nya frågor. Vi avser studera denna eventuella förändring och den process som lärarstuderande genomgår. Forskningsprogrammets perspektiv har sin utgångspunkt i tanken att val av innehåll är situerade och medierade genom den verbala och sociala kommunikationen mellan lärare och elever där skolkultur och tradition avspeglas. Ett sådant sociokulturellt perspektiv innebär att den blivande och nyutbildade lärarens val av innehåll inte kan betraktas som en individuell, kognitiv tankeprocess utan studeras som en integrerad social process och inkluderar både tänkande, talande och handlande. Hur tar sig valet av innehåll uttryck som autentisk aktivitet (Brown, Collins & Duguid, 1989), dvs. i relation till elevens livsvillkor och livsmiljö? Och hur kommuniceras detta innehåll i skolans sociala praktik? 4

5 Projektet hämtar material från en rad olika källor och har därför en etnografiskt inspirerad forskningsstrategi som vanligt är när det rör sig om fallstudier. Dokumentation hämtas från intervjuer med studenter och nyblivna lärare, observationer av undervisning, analys av studenters skrivna texter och våra egna kommentarer i anslutning till genomförda seminarier. Intervjuerna bandas och undervisningssituationerna noteras (med tillstånd av deltagare, elever samt deras föräldrar). Den differentierade dokumentationsmetodiken möjliggör för forskarna att följa de medverkandes tänkande kring och förmåga att identifiera olika undervisningsfenomen. Forskarna avser att någon gång delta i varandras seminarier liksom att genomföra intervjuer med varandras deltagare för att på så sätt skapa en gemensam referensram. Forskningsprojektets design är fallstudiens. Den tar sin utgångspunkt i en viss situation och studerar hur de inblandade personerna tolkar och förstår denna. Analysen kommer att visa de kulturella faktorer och villkor som kan ha betydelse för de studerande, i lärarutbildningen, på skolan och i elevgruppen. Varje grupp vid de olika lärosätena beskrivs utifrån sina förutsättningar som olika fall men kan också jämföras med varandra då forskningsdesignen är likartad. Denna jämförelse mellan de tre lärosätena utgör en av de starkaste sammanhållande krafterna för samarbetet i forskargruppen. Forskningsprojektets förhållningssätt är participatoriskt. Det innebär att vi delvis skapar forskningen tillsammans med studenterna då det gäller datainsamling, analys och resultatdiskussion. Medverkan i projektet kan förbereda för inträde i didaktisk och/eller ämnesdidaktisk forskning och de studerande kan erbjudas att skriva sina examensarbeten i anslutning till projektet. Sammanfattning av metod och genomförande: 75 sistaårsstudenter på lärarprogram i Göteborg, Skövde och Malmö informeras om forskningsprogrammet. Genom en enkät får studenterna ta ställning till frågor om utbildningen, det kommande läraruppdraget, ämnesstudierna, hur de ser på sitt ämne, den kulturella heterogeniteten. Via analys av enkäterna väljs en studentgrupp på personer/lärosäte. Studentgruppen ska vara heterogen: könsmässigt, etniskt, socialt, kulturellt stadieinriktning. Göteborgsforskarna inriktar sig mot en grupp blivande gymnasielärare och en grupp blivande lärare i grundskolan inom inriktningen. Vid Högskolan i Skövde riktar man sig främst mot de tidiga åldrarna (förskolan och grundskolan) och Malmögruppen mot blivande gymnasielärare (i Svenska och Religionskunskap). Seminarier genomförs. Lärarutbildare och kollegor till studenterna/lärarna inbjuds. Projektets delresultat diskuteras. Forskarna deltar i seminarierna också på andra orter. Seminarierna 5

6 dokumenteras genom studenters och forskares loggböcker. Vi använder också andra studenttexter, till exempel praktikanalyser eller fältdagböcker. Öppna, halvstrukturerade intervjuer genomförs individuellt med studenterna i slutet av utbildningsåret och i samband med att vi observerat den studerandes undervisning under VFU:n. Intervjufrågorna ställs kring studenternas val av innehåll i det kulturellt heterogena klassrummet. Viktiga frågor rör till exempel hur studenterna motiverar och förstår sina val, vilken beredskap studenterna har att möta elevers krav på omförhandling av innehållet. En tanke är att i en avslutande intervju med deltagarna låta Göteborgsforskarna intervjua Malmöstudenter, Malmöforskarna intervjua Skövdestudenter och Skövdeforskarna intervjua Göteborgsstudenter. Under deras första år i yrkesverksamhet avser vi att observera grupperna, numera lärare (30 36 st), vid två tillfällen/år med efterföljande samtal kring den undervisning som observerats. Under detta år genomförs också ett seminarium/termin tillsammans med deltagarna. Tematiseringen i intervjuguiden och antalet intervjuer är desamma på respektive lärarutbildning. Samma huvudfrågor återkommer i projektets olika intervjufaser. Kortare texter och delrapporter skrivs under processens gång. Datamaterialet kommer maximalt att bestå av 75 öppna enkäter studenter/lärare kan bli aktuella i materialet. Dessa ska skriva seminarieloggböcker, intervjuas två gånger, lämna in ett antal didaktiska texter. Varje deltagare observeras vid fyra tillfällen med efterföljande samtal. Därtill kommer forskarnas loggböcker från projektets olika faser. Utskrivna intervjuer och klassrumsobservationer analyseras, dels preliminärt i nära anslutning till materialinsamlingen, dels mera utförligt i ett senare skede när hela materialet är insamlat. Forskningsprojektet samarbetar med en forskningsmiljö Studier i mångfaldens och de många kulturernas skola vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, där projektets personal från Malmö är involverad. I denna miljö finns flera doktorander liksom studenter inom grundutbildningen som skriver examensarbeten. Forskningsprojektet beräknas pågå under två år, År 2005 har projektet detaljplanerats, intervjupersoner valts, den första dokumentationen påbörjats i form av enkäter, intervjuer och observationer och en analys av det första materialet genomförts. År 2006 fortsätter samt avslutas dokumentation, analysarbete liksom seminarier. Slutrapport förbereds/skrivs. Då vi har en doktorand i forskargruppen kommer projektet att senare resultera i en avhandling. 6

7 Några aspekter - genus, heterogenitet och didaktisk medvetenhet Vilken roll spelar valet av innehåll för de könsrelaterade relationerna i klassrummet mellan lärare och elever och mellan eleverna inbördes? Vad betyder det, för att ge ett mycket konkret exempel, för flickorna i årskurs 8 om läraren aldrig tar upp spännande kvinnliga författare? Det händer att lärarstudenter beskriver könsrelaterade svårigheter i sina praktikklasser. Unga kvinnliga lärare kan ha erfarenheter av att inte bli tagna på allvar av nästan jämngamla manliga elever i gymnasieskolan. Manliga blivande lärare kan känna sig främmande i flickdominerade klasser. Studenterna eller de nya unga lärarna är inte färdiga med sitt läraridentitetsbygge. Vi kan också anta att de fortfarande i stor utsträckning är i färd med att omväxlande konstruera och dekonstruera genus. Vi måste komma ihåg, att vi undersöker unga människor som är i färd med sitt identitetsbygge precis som eleverna. De komponerar olika genus med små och stora variationer. Den unge manlige läraren markerar sin genustillhörighet på ett sätt om han arbetar i en pojkdominerad klass i grundskolans senare år eller i gymnasieskolan och på ett helt annat sätt när han agerar i en flickdominerad klass. Detta får i sin tur betydelse både för hans val av innehåll och för hans undervisningshandlingar. Motsvarande gäller naturligtvis den unga kvinnliga läraren. Hur konstruerar lärarstudenter och unga, nya lärare genus i blandade klasser respektive i klasser dominerade av det ena könet? Och går det att urskilja att detta får betydelse för de didaktiskt grundade innehållsvalen? I vilken mån och på vilket sätt relateras makt, dominans och etnicitet till kön? Dessa relationer har i sin tur betydelse för innehållsvalen som görs. Vårt projekt är ett exempel på praxisnära forskning. I vårt fall gäller den såväl lärandet i lärarutbildningen som innehållet i den pedagogiska verksamheten i skolan på olika åldersstadier. Studien inriktas mot två kärnfrågor i läraryrket, nämligen hur didaktisk medvetenhet, speciellt i förhållande till undervisningens innehåll, konstitueras och förändras. Den problematiserar och fördjupar vidare förståelsen för det som i dagligt tal brukar kallas den mångkulturella skolan och de krav heterogeniteten ställer på lärarens val av innehåll med särskild hänsyn tagen till den existentiella dimensionen som den framträder i olika ämnen. Pilotstudier inom projektet visar att teorier om lärande, kunskapssyn och didaktiska frågor, som studenter i sin utbildning kan uppleva som abstrakta och ogenomträngliga, blir lättare att förstå och förhålla sig till då man arbetat som lärare något år. Detta visar att det är betydelsefullt att lärarutbildningens kontakt med de nya lärarna fortsätter efter avslutad grundutbildning. Förutsättningarna för och fördelarna med detta sätt att knyta forskning, 7

8 utbildning och verksamhet närmare till varandra kommer i vårt forskningsprojekt att fortsatt studeras och beskrivas. Eftersom projektet vill studera lärarutbildningen som en helhet, där lärandet ute i verksamheten på skolorna integreras med lärandet i utbildningsinstitutionerna, kommer projektet att få betydelse för en möjlig förändring och utveckling av lärarutbildningen. Preliminära före-projektet-resultat Pilotstudier (Hesslefors-Arktoft 2001, Linnér & Westerberg 2001; Orlenius 2001) har givit intressanta preliminära resultat. De visar bland annat att teoretiska begrepp och verktyg går att använda för beskrivning, tolkning och analys av olika inslag i utbildningen. Därmed har de gett möjlighet till en tydligare koppling mellan forskning och utbildning. Ett exempel är att studenter och lärare uttrycker att de upptäckt och förstått samband och konflikter i utbildningen som de tidigare haft svårt att formulera och tolka, till exempel sambandet mellan innehåll och lärande, konflikten mellan metodiska tips och didaktisk reflektion och mellan teori och praktik. Ett annat resultat är att de studenter som under samtalen på lärarutbildningen säger sig bejaka perspektivbyten och är öppna för förändringar, när de kommer ut i skolvardagen, gärna gör val som faller inom en traditionell innehållskanon. Vi vill veta mera om varför det förhåller sig så. Studenternas innehållsval i lärarutbildningen är alltså en sak och en annan i det konkreta skolarbetet. Det kan bland annat bero på de olika skolornas olika kulturer som öppnar eller stänger för en möjlig utveckling. Men förklaringar kan också sökas i en spridd och delvis oproblematiserad föreställning/tankefigur om att studenter lär bara de finns i skolan, att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sig är bra och konstruktiv. Projektet vill undersöka och fördjupa förståelsen av hur ett samarbete mellan utbildning och skola kan kvalificeras. Hur har det gått? Initialprocess med stora förhinder - exemplet Malmö Det har varit ett besvärligt projekt att få på fötter. Projektet är som vi visat helt beroende av om studenter är positiva till att delta. Vi har flera skäl för vårt önskemål om att få de studenter till projektet som går sitt sista utbildningsår. Bland annat mognad, flera VFU-perioder bakom sig, medvetenhet om lärarjobbets krav och möjligheter, men också svårigheter och problem, skulle, menar vi, vara en hållbar karakteristik av våra sistaårsstudenter. Närvaron av viss säkerhet och trygghet i studenternas bagage skulle vara en garanti för att intressera dem för vårt forskningsprojekt. Det skulle krävas en del, men det skulle de troligen klara av. Vi la upp rekryteringsplanen så, att vi önskade träffa studenterna och kort presentera projektet, erbjuda 8

9 deltagande, visa på fördelar, erbjuda dem intyg, som pekade på deras intresse för forskningsoch utvecklingsarbete osv. Tillsammans formulerade vi ett missiv som skulle komplettera den muntliga introduktionen. Vid detta tillfälle skulle studenterna också fylla i en enkät och samtidigt uppge om de var intresserade av att delta i arbetet. Vi tänkte att detta skulle gå ganska gnisselfritt. Det blev inte så. Tvärtom har vi haft stora problem med att få studenter att engagera sig i projektet. Det finns säkert en rad olika och delvis samverkande skäl till detta. Man kan fråga sig vad det betyder att forskarna, som presenterar projektet och lämnar sina erbjudanden, aldrig möt dessa studenter i en undervisnings- eller föreläsningssituation. Forskarna fick gott stöd av undervisande lärare i kurserna, men det hjälpte föga. Studenterna var överlag ganska kallsinniga. De hade sina skäl. Det fanns studenter som sade sig vara intresserade, men som planerade att efter fullbordad utbildning göra något helt annat än söka anställning som lärare! De skulle resa, de skulle ta sabbatsår från allt vad lärarutbildning hette, de skulle pröva att tjäna snabba pengar osv. Ett vanligt skäl till att man tackade nej till deltagande var helt enkelt att man inte tyckte att man hade tid. Särskilt de kvinnliga lärarstudenterna menade att de var så hårt trängda av utbildning, förestående avslutnings-vfu, hem och familj att de inte vågade låsa upp sig med ytterligare ett engagemang. Det fanns studenter som först sade sig vilja vara med, men sedan backade ur. Projektledaren lovade att skriva intyg till de studenter som ställde upp, intyg som skulle kunna användas vid ansökan till lärarjobb. Men nej, det var och förblev mycket svårt att få studenter att acceptera erbjudandet. Detta gällde såväl Göteborg som Malmö. Däremot var det inga liknande svårigheter i Skövde. En möjlig förklaring kan vara att lärarutbildningen där har en ganska liten omfattning och lärarstudenterna var i de flesta fall väl bekanta med en av forskarna, som till yttermera visso på halvtid fungerar som utbildningsledare. Ett annat skäl, av mera strukturellt slag, till svårigheterna att rekrytera studenter till projektets andra fas är, att många studenter är osäkra, och detta med rätta, på om de kan räkna med att få jobb i närheten av utbildningsorten. Blir det så faller därmed deras medverkan i den viktiga andra fasen av projektet. Ett närmast bisarrt exempel är den gymnasielärare i svenska, som ville vara med, som öppnade sin klassrumsdörr för forskarna under VFU:n och som lät sig intervjuas, men som nu hamnat som slöjdlärare ganska långt upp i landet. För att på rimligt sätt kunna genomföra projekttankarna om seminarier, om fortsatta klassrumsbesök, om observationer och intervjuer etcetera måste deltagarna finnas inom anständigt räckhåll. 9

10 Trots alla bekymmer och svårigheter är det i skrivande stund ändå så, att vi på de tre orterna har våra studenter Vi hoppas att flertalet av dessa ska få relevanta anställningar som lärare hösten Men rekryteringsbekymren har lett till förskjutningar i upplägget. Vi är helt enkelt på efterkälken i förhållande till vår egen planering. Glädjande är dock det faktum att flera av de studenter som är inne i projektet valt att skriva examensarbete inom projektets ramar. Karin, som vi strax ska träffa, är ett exempel på detta. F n, våren 2006, handleder forskarna 5 examensarbeten i Malmö och tre har tidigare skrivits. Situatioen är detta avseende också god på de andra orterna. Avslutningsvis menar jag att bekymren med att hitta rätt positionering i projektets inledande fas att få studenter verkligt intresserade av projektet kanske redan nu balanseras av det faktum, att en första ytterst preliminär genomlysning av hittills insamlat material vittnar om att spännande resultat kan komma ut ur detta projekt. Men låt oss ta en snabbtitt på en deltagande student. Ett fall en inblick - en preliminär kommentar En av våra lärarstudenter som deltar i projektet heter Karin. Hon är gymnasielärarstudent, fyrabarnsmamma, positiv och glad, intresserad och idérik blivande lärare i svenska och filosofi. Hon undervisar i en speciell klass. Det är samma klass som Karin i ett examensarbete på C-nivå hösten 2005 skriver om. Uppsatsen heter Didaktiska val inom svenskundervisningen i en mångspråkig och mångkulturell gymnasieklass och vill belysa de didaktiska val som kan göras utifrån olika tolkningar av kunskapsbegreppet, utifrån sociolingvistiska föreställningar och utifrån andraspråkliga överväganden. Hon kan visa att svenskundervisningen påverkas av mångspråkigheten och hon slår fast att stora delar av de didaktiska val som görs i denna mångspråkiga grupp skulle kunna göras i en traditionell modersmålssvensk undervisningsgrupp. Däremot är det inte lika självklart, menar uppsatsförfattaren, att det omvända gäller, dvs att den traditionella modersmålssvenska didaktiken fungerar lika bra i en etniskt heterogen och mångspråkig grupp. I en observation kan vi konstatera att Karins elever är skärpta, kvicktänkta och slängda i käften, men inte världsbäst på svenska, särskilt inte att skriva svenska. En hel del av dem 10

11 vill alldeles säkert gå vidare till universitet och högskolor. De kallar sig själva flyktinggruppen, i brist på bättre begrepp. De är utsorterade från den ordinarie svenskundervisningen genom dåliga resultat på ett diagnostiskt prov vid gymnasiestarten. Samtliga har utländsk bakgrund och de kommer från ganska främmande kulturer: kinesiska, arabiska, albanska, somaliska. Det är en liten grupp på elever. Karin har ett mycket gott förhållande till dem. Det märks att de gillar henne och tycker att hon är schysst. Hon är det också och kan skoja med dem och de med henne. Hon är följsam mot deras kommentarer och tolkningar och hon försöker anknyta till nutid och till deras liv. Samtidigt med att de läser gamla antika myter får de föreslå egna hjältar och skriva en text om detta. De pratar om hur en hjälte ska vara. Flera väljer nära släktingar som fäder, syskon t ex. Detta är ett försök från Karins sida att på ett enkelt och självklart sätt knyta an till deras värld. De föreslår egenskaper som hjältar bör ha och Karin skriver på tavlan. Hon ger inte sig själv tolkningsföreträde, men tillåter sig att också komma med förslag. När en modern text diskuteras kommer de in på en diskussion om våld och att våld föder våld, en värdegrundsetisk fråga. Någon kille menar att våld är det enda som hjälper, men hon stannar upp och lockar fram andra mera nyanserade svar. Hon är medveten om och arbetar med värdegrundsfrågor således. Karin är också mån om att lyfta fram den enda flicka som finns i gruppen. Hon är uppmärksam på när hon har något att säga och låter henne säga det, en tyst och blyg tjej och det verkar som om hon upplever Karins stöd. Karin menar också att hon uppehållit sig betydligt längre vid ickeeuropeiska kulturer, till exempel egyptisk, babylonisk, persisk osv. än vad man normalt brukar göra. Detta för att de här eleverna ska känna sig viktiga och värdefulla. Deras hemtrakter har gamla kulturer och var t o m före de europeiska - det är det hon vill att de ska se och förstå. Det är genomtänkt och valt utifrån elevernas perspektiv och närvaro i undervisningen. Allt detta är gott och väl. I samma andetag kan man påstå, att hon är ganska låst till ämneskanon och till kollegornas tryck genom deras uttalade meningar och faktiska val. Hon vågar, eller vill, inte helt strunta i antiken, men hon försöker att inom detta avsnitts gränser erövra elevernas öron. De är förtjusta i sagor och myter, de pratar om hjältar utifrån Iliaden och Odyssén och hon visar att dessa antika texter är giltiga idag och har anknytning till den tid eleverna lever i, till nuet. 11

12 Hon tar upp grekiska lånord i svenskan men har också helt ovidkommande grammatiska blad som de får i läxa. Eftersom samhället är som det är, försvarar sig Karin, är det hennes uppgift som lärare att ge dem möjlighet att komma fram i samhället, att kunna studera vidare, att få jobb och att göra sin röst hörd. Ett demokratiskt uppdrag, alltså, för henne som lärare. Hon försöker fånga eleverna och gå med på deras önskemål om film och teater och tar med dem på detta. Hon ger dem meningserbjudanden i sitt innehållsval och i diskussionerna som är relativt symmetriska och dialogiska. Man kan nog påstå att eleverna och hon tillsammans konstruerar mening. Det finns också exempel på att enskilda elever skapar mening. En mening för dem är antagligen att behärska svenska språket så att de kan integreras i det svenska samhället. Men det finns också exempel på meningar som har med deras egna liv att göra. Karin är dubbel och ambivalent i sin inställning till stoff och innehåll. Hon tycker att somt måste läras ut och arbetas med: antiken, grammatik är exempel. Men hon försöker göra arbetet tilltalande och intresseväckande, inte bara metodiskt utan genom att föra in annat stoff från nutid (dikter av poeten M. Economou, artikel från Sydsvenskan och annat). Hon snappar snabbt upp elevers förslag och avvisar ingalunda deras tolkningar. Samtidigt är det hon som sätter ramarna, gränserna och dagordningen. Hon har ett demokratiskt förhållningssätt och hon problematiserar elevförslag som går på en hård linje och är odemokratiska. En möjlig utvecklingslinje för Karin är att hon, när hon blir varmare i kläderna, kommer att förhålla sig mera fritt till det som uppfattas som obligatoriskt innehåll, att hon kan komma att mera genomtänkt avvisa kursplaner och kolleger. Hon är stark och hon vågar och vet vad hon vill. Hennes val är reflekterat i förhållande till det kulturellt heterogena, till värdegrund och etik, men hennes reflektioner är fortfarande relativt traditionella och bundna. Litteraturreferenser Arfwedson & Arfwedson. (2002a) Didaktik för lärare. En bok om lärares yrke i teori och praktik: Didactica 8. Sthlm: HLS Arfwedson, G. (1998) Undervisningens teorier och praktiker. Sthlm: HLS Brown, J. S., Collins, A. & Duguid, P. (1989) Situated cognition and the culture of learning. Educational Researcher, 18, s Callewaert, S. (1998) Society, education and curriculum. University of Copenhagen Callewaert, S. (2003) Fra Bourdieus og Foucaults verden. Kbhvn: Akademisk forlag 12

13 Hesslefors-Arktoft, E (1996) I ord och handling. Innebörder av att anknyta tillelevers erfarenheter uttryckta av lärare. Göteborg Studies in Educational Science 110. Gbg: Acta Universitatis Gothoburgensis Lalander, P. & Johansson, T. (2002) Ungdomsgrupper i teori och praktik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Linnér, B & Westerberg, B. (2000) Kan man lära sig att bli lärare? Blivande och färdiga gymnasielärare om sin utbildning. Rapport om utbildning 3/2000, Malmö högskola Linnér, B & Westerberg, B. (2001) Kan man lära sig att bli lärare? Lund: Studentlitteratur Marton, F., Booth, S. (1997) Learning and Awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Mörck, Y.(1998) Bindestregsdanskere. Fortaellinger om kön, generationer og etnicitet. Fredriksberg: Sociologi Orlenius, K. (2001). Värdegrunden finns den? Malmö: Runa Schoultz, J (2002). Att samtala om naturvetenskap: Kommunikation, kontext och artefakt. Studies in Education and Psychology, 67. Linköping University: Department of Education and Psychology Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken. Sthlm: Prisma Bengt Linnér 13

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Ämnesblock engelska 112,5 hp

Ämnesblock engelska 112,5 hp Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 1 av 5 Ämnesblock engelska 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 2011-08-09 Inriktningsblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Sammanfattning av studenternas kursvärdering av kursen Ledarskap och lärande Au 2, Campus vt 06, period 4

Sammanfattning av studenternas kursvärdering av kursen Ledarskap och lärande Au 2, Campus vt 06, period 4 Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi Margareta Severfeldt och Annika Elm Bil 42:10 Kursansvariga för Au2 vt 06 Sammanfattning av studenternas kursvärdering av kursen Ledarskap och lärande

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 2011-08-09 Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Vt-14 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LAU935 Professionell förändring i läraryrket, 30 högskolepoäng Professional Development in the Teacher Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Bli lärare på tre terminer! Kompletterande lärarutbildning vid Uppsala universitet är en påbyggnadsutbildning för dig med

Läs mer

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach VFU som plattform för FoU Handledarutbildning Samverkanskonferens på GIH 2016-10-26 Jane Meckbach Handledarutbildning i samverkan Tre pelare vetenskaplig-teoretisk kunskap (episteme) praktisk-produktiv

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i

Läs mer

Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV)

Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV) Kursplan Uttagen: 2016 04 04 Uppdrag, ledarskap och undervisning grundnivå (VAL, ULV) Mission, leadership and teaching Basic level (VAL, ULV) 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE179 Inrättad: 2014 11 07 Inrättad

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Sida 1 av 7 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG510 FÖRSKOLAN EN ARENA FÖR SMÅ BARNS LÄRANDE OM ANDRA, OMVÄRLDEN OCH SIG SJÄLV, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Preschool an arena for small children

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPP11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext

Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Ledarna av rundabordssamtalet Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG465 LÄRSTUDIER (LEARNING STUDY). ATT PLANERA, GENOMFÖRA OCH ANALYSERA LÄRANDE I KLASSRUMMET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Learning study. To plan, implement and analyse learning

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Att återföra forskning till elever, lärare och rektorer

Att återföra forskning till elever, lärare och rektorer Att återföra forskning till elever, lärare och rektorer Carina Hjelmér Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet carina.hjelmer@educ.umu.se Under det läsår jag som doktorand vistades

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG465, Lärstudier (Learning study). Att planera, genomföra och analysera lärande i klassrummet, 15,0 högskolepoäng Learning Study. To Plan, Implement and Analyse

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE

Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Vt-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet 2013-09-12 Programrådet för ämneslärarexamen inom nämnden för lärarutbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet Syftet med detta dokument är att på ett kortfattat sätt beskriva

Läs mer

Ämnesblock franska 142,5 hp

Ämnesblock franska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock franska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan 2011-08-09 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Hållbar utveckling i skolan A0012 P. Vårterminen 2010.

Hållbar utveckling i skolan A0012 P. Vårterminen 2010. Luleå tekniska universitet Hållbar utveckling i skolan A0012 P. Vårterminen 2010. Kursen omfattar 15 högskolepoäng (hp) varav 7,5 hp (fem veckor) utgör VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning). Studenterna

Läs mer

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP)

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) VT-15 Till studenter och handledare Den praktiska delen av lärarutbildningen har alltid inneburit ett tillfälle

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer