Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva företag i?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva företag i?"

Transkript

1 Södertörns Högskola Företagsekonomi Kandidatuppsats VT2001 Handledare: Hans Hyrenius Eron Oxing Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva företag i? Marijus Sabalas Johan Nilsson E-post: E-post: Telefon: Telefon:

2 SAMMANFATTNING I denna uppsats beskriver vi hur företagsledare vid svenska företag uppfattar affärsklimatet i Litauen. Som inledning beskriver vi lite om Litauens historia och ekonomiska utveckling. Likaså har vi ett teoretiskt avsnitt där vi lyft fram ett antal teoretiska modeller utifrån vilka vi ställt frågor om det internationella företagandet. De tillfrågade är anställda nyckelpersoner vid tolv olika företag, och vi beskriver deras syn på litauisk lagstiftning, statliga myndigheter och andra faktorer som påverkar verksamheten. I mars 2001 besökte vi Litauen för att träffa de tolv företagsledarna samt medverka vid en träff företagare emellan vid Sveriges ambassad. I princip varje respondent har besökts vid sin arbetsplats. Intervjuerna har varit cirka en timme långa. De mest förekommande problemen som anförs av de tillfrågade berör den omfattande byråkratin i landet samt problem med tull och skattemyndigheter. Men det är inte bara problem som behandlas i uppsatsen. Alla tillfrågade ser med positiv syn på det framtida företagandet i Litauen, de flesta trivs mycket bra med att bo och leva i landet. ABSTRACT The primary purpose of this paper is to describe the business climate in Lithuania from the point of view of those that have the best insight in it and have to deal with it in their work the people that run companies in Lithuania. The businessmen that shared their experience and opinion on this subject are the owners or hold key positions in Swedish capital companies. The paper presents the point of view on Lithuanian laws, govermental institutions and authorities and other factors that even affect the multinational companies. The most common problems that comes up while doing business in Lithuania, and that are described in the research, have to do with a quite high level of bureaucracy and curruption in the customs and the tax inspection. The paper not only presents the problems but also deals with the solutions that different companies applied. The conclution presented is that despite of the problems, all of the respondents are satisfied with and optimistic about the development and future of business situation. They like living in Lithuania as well. The country that is still developing and rapidly growing and if you act right you have a great chance to make your own way to success. But to achieve that you will probably need a good local partner or consultant, the right amount of patience and to settle in Lithuania. NYCKELORD: Lithuania, business climate, business opinion, Swedish companies, investment, Vilnius, Litauen, affärsklimat, litauisk lagstiftning, företagandet, företagsledarna, byråkratin, investering FÖRORD Det här projektet har givit oss förståelse om den litauiska marknaden, samt de problem och möjligheter som finns där. Vi vill tacka alla de som har hjälpt oss med denna uppsats. Särskilt tack vill vi ge till de besökta företagsledare som tagit sin tid i anspråk för att besvara våra frågeställningar. Även tack till Exportrådet och Sveriges ambassad i Vilnius för information och ett trevligt möte med Näringslivsgruppen. Den värdefulla handledning vi har fått från våra två handledare Hans Hyrenius och Eron Oxing är mycket uppskattad. 2

3 1. BAKGRUND PROBLEM AVGRÄNSNINGAR Definitioner SYFTE TEORETISK REFERENSRAM Sociokulturell miljö Företagskultur Charles Handys typologier Deals och Kennedys typologier Hofstedes modell för nationell kultur Finansiella risker vid investering i utlandet METOD Urval och frågekonstruktion Beskrivning av de företag där de intervjuade är anställda ALLMÄNT OM LITAUEN Historia, befolkning, språk och religion Politik, Ekonomi, Investeringar FRÅGESTÄLLNINGAR RESULTAT/EMPIRI ANALYS Företagskulturer HOFSTEDES MODELL Att verka som företagare i Litauen SLUTSATS OCH DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING

4 1. Bakgrund De baltiska staterna har haft kraftig tillväxt i sina ekonomier under de senaste åren och fler och fler utländska - därav många svenska - företag väljer att ta sig in på de "nya" marknaderna i öst. Mycket inom finans- och medievärlden i Baltikum ägs idag av svenska intressen. Enligt Sveriges Exportråd ökar de svenska företagens handel med de baltiska staterna kraftigt, som exempel nästan 30% under första halvåret år 2000 i jämförelse med samma period år I allmänna ordalag talas en del om snabbt växande verksamheter och vinster, och som det ser ut i dagsläget sker fler och fler företagsetableringar i Baltikum. 2. Problem Men hur är det att verka som svensk företagare i Baltikum? Är det ett enkelt och riskfritt uppdrag att starta upp affärsverksamhet hos dessa grannländer i öst? Går allt enkelt och smidigt och genererar snabbt stora vinster? Det talas sällan om svenska företags svårigheter på den baltiska marknaden. Vi vill därför ta reda på hur företagsledare representanter för helt eller delvis svenskägda företag uppfattar affärsklimatet i Baltikum, samt vad som gör affärsrörelsen enklare eller svårare. Förhoppningsvis kan uppsatsens resultat vara till användning för den som har planer på utvidgning eller nystart av verksamhet i Baltikum. 3. Avgränsningar För att kunna koncentrera oss djupare på de enskilda företagen och deras etableringar, begränsar vi vår studie till att bara omfatta Litauen. Vi begränsar även antalet företag som studeras. Målet är ändock att antalet studerade företag skall vara så många att det går att dra välgrundade slutsatser av våra resultat. 4

5 3.1. Definitioner Med ordet "affärsklimat" menar vi följande: Den omvärld och de yttre faktorer specifika för landet eller området, vilka påverkar ett företags etablering och verksamhet. Med "svenska företag" menar vi företag som själva eller på något sätt finansierats av företag som i sin tur till stor del ägs av svenska intressen. 4. Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att besvara följande frågor: 1) Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva affärsverksamhet i? 2) Vad i det litauiska affärsklimatet är svårast att hantera för ett svenskägt företag med verksamhet i Litauen? 5. Teoretisk referensram Vi har valt att utgå från ett par teorier som dels beskriver viktiga faktorer vid investering utomlands, och som dels ger olika bilder av hur företag styrs. Vi misstänker nämligen att det kan vara skillnader mellan Sverige och Litauen i de anställdas syn på rollen som arbetare/-tjänsteman i ett privat företag, och vill därför jämföra verkligheten mot ett par modeller som behandlar just detta. 5.1 Sociokulturell miljö Gerald Albaum m.fl. presenterar en modell (se nästa sida) för den sociokulturella miljön vid internationella affärer. Modellen visar olika aspekter där skillnader mellan olika kulturer kan utgöras. 5

6 Modellen kan användas som en slags karta för att påminna en investerare om alla de viktiga faktorer som är av vikt att ta hänsyn till vid utlandsaffärer. 5.2 Företagskultur En tänkbar orsak till svåra samarbeten eller möten mellan företag i Sverige och Litauen skulle kunna vara olikheterna i företagskulturen, likväl som svårigheter med att anställa lokal personal vilka är vana vid den inhemska företagskulturen. 6

7 Schein skriver följande definition av kultur, översatt till svenska i boken Integrerad organisationslära (Bruzelius & Skärvad, 1995). Ett mönster av gemensamma antaganden som gruppen lärt sig när den löst sina problem med extern anpassning och intern integration och som har fungerat tillräckligt bra för att betraktas som fungerande och som därför bör överföras till nya medlemmar som det korrekta sättet att uppfatta, tänka och känna i förhållande till dessa problem. Vidare skriver Bruzelius och Skärvad hur olika kulturer påtagligt påverkar de olika individerna och organisationens effektivitet. Kotter och Heskett (Bruzelius & Skärvad, 1995) menar att en stark kultur kan ha större betydelse än strategi, organisationsstruktur, styrsystem, finansiella verktyg, ledarskap etc. Såväl extremt framgångsrika som extremt dåliga företag har starka kulturer. Det räcker således inte med att kulturen är stark; den måste också vara affärs- (verksamhets-) stödjande och föränderlig. Framgångsrika företag lägger ner mycket tid på att skapa, forma och underhålla sin organisationskultur. Framgång och kultur är sammanlänkade genom målmedvetenhet, motivation och struktur Charles Handys typologier Med utgångspunkt från olika former av styrning i ett företag hoppas vi kunna finna den ledningsform som arbetstagarna i Litauen är vana att arbeta efter. Charles Handy (Bruzelius & Skärvad, 1995) delar in de olika organisationskulturerna i typologier enligt följande: Maktkulturen, där makten är centrerad till en person, vilken fungerar som navet i ett hjul med flera olika ekrar. Maktkulturen kännetecknas av obyråkratisk ledning, snabba beslut, kommunikation samt centralstyrning. Det är personen med resurser som har makt, inte i första hand personer med karisma. Maktkulturen är tuff och resultatinriktad. 7

8 Rollkulturen är byråkratisk, logisk och rationell. Funktionalism, definierade roller, procedurer och formalisering kännetecknar den interna miljön. Position ger större makt än kunskap i denna kultur. Uppgiftskulturen kännetecknas av att makten utgår från den som har kunskap eller expertis på det område inom vilket organisationen verkar. Kulturen är projektinriktad och fokuserar på uppgifter. Strukturen är av nätverksliknande karaktär, och den är vanligen flexibel, anpassningsbar, individuell och byggd på ömsesidig respekt. Personkulturen kännetecknas av starka individer som samlats under gemensamt tak och delar på olika bördor, men är inriktade på sin egen verksamhet. Exempel kan vara advokatbyråer eller läkarmottagningar. Här är individen, inte gruppen, det viktiga. Individerna sköter sig själva och maktutövning, om det förekommer, tenderar att baseras på fackkunskap Deals och Kennedys typologier Deal och Kennedy (Bruzelius & Skärvad, 1995) har presenterat fyra olika kulturer, med utgångspunkt på riskexponering och hur snabb återföring av resultatet som kan ske med olika handlingar (feedback). Ursprungligen togs dessa typologier fram för att representera olika former av företag inom en och samma nation. Vi tycker dock denna modell är mycket intressant att tillämpa över en hel nation. Det är nämligen vår tro att så är möjligt, och att vi kan finna en något generaliserad bild av hur arbetstagarna i Litauen har för vana att arbeta. Machokulturen, kännetecknas av stor riskexponering och snabb återföring på utförda strategier och handlingar. Denna kultur präglas av snabbhet, stress och stor press på individerna i kulturen. Interna konflikter och spänningar är vanliga. Kulturerna fungerar bra i miljöer som präglas av kortsiktighet, men sämre på lång sikt där det oftare är frågan om att bygga för framtiden etc. Konsultation och nöjesbranschen liksom valutahandel är tre exempel på denna typkultur. 8

9 Work hard/play hard kulturen bygger på att sätta kunden och kundens behov i centrum. Marknaden och den yttre omvärlden är viktig för kulturen. Motivationen hålls uppe med hjälp av jippon, tävlingar, konferenser etc. Här är risken lägre men återföringen snabb. Bet your company-kulturen kännetecknas av hög risk och långsam återföring. Här utvecklas verksamheten långsamt och är ofta beroende av att stora investeringar faller väl ut. Identifikationen med företaget är i regel stark, och chefer är ofta personer med lång bakgrund i företaget. Oljebolag och byggföretag är exempel på företag med denna typkultur. Processkulturen kännetecknas av låg risk och långsam återföring. Detta leder till fokusering på processer snarare än på mål. Dokumentation och PM-skrivande uppskattas, liksom teknisk perfektion. Verksamheten utvecklas vanligen i starkt reglerade miljöer. Exempel på företag som ofta har denna organisationskultur är banker och försäkringsbolag Hofstedes modell för nationell kultur Även Hofstede (1991) har en intressant modell för vilken typ av arbetstagare som finns i landet. Hofstedes modell för nationell kultur representerar 5 dimensioner av kulturer. En dimension är en kulturell aspekt som kan mätas i förhållande till andra kulturers motsvarande aspekt. 1. "Maktdistans" - hur hög grad de mindre kraftfulla medlemmarna av institutioner och företag inom ett land förväntar sig eller accepterar att makt fördelas ojämlikt. Hur makten fördelas förklaras snarare av ledarna än de ledda (från liten till stor). I länder med låg maktdistans är de underordnades beroende av cheferna begränsat, och man föredrar konsultation, dvs. ömsesidigt beroende mellan chef och underordnad. I länder med stor maktdistans är de underordnade oerhört beroende av sina chefer. 9

10 2. "Kollektivism" gentemot "individualism". Kollektivism står för ett samhälle i vilket människorna från födelsen och framåt är integrerade i starkt sammanhållna grupper, vilka genom hela individernas livstider fortsätter att skydda dem i utbyte mot en icke ifrågasättande lojalitet. Individualism är motsatsen till kollektivism och står för ett samhälle i vilket banden mellan individerna är lösa. Var och en förväntas att bara sköta sig själv och sin familj. Arbetsmål för den kollektivistiska ytterligheten associeras starkast till följande arbetsmål: utbildning, fysiska arbetsförhållanden, nytta av färdigheter. Arbetsmål för den individualistiska ytterligheten gäller följande arbetsmål: fritid, frihet, utmaning. 3. "Femininet" gentemot "maskulinitet". Femininet står för ett samhälle där de sociala könsrollerna överlappar varandra, där både män och kvinnor förutsätts vara blygsamma, ömma och intresserade av livskvalitet. Ett samhälle med stark femininitet har en väl utvecklad social infrastruktur. Maskulinitet är motsatsen till femininet och står för ett samhälle där de sociala könsrollerna är klart särskilda. Männen fostras att vara självhävdande, tuffa och inriktade mot materiell framgång. Kvinnorna fostras att vara blygsamma, ömma och inriktade på livskvalitet. Den maskulina polen är starkast kopplad till att följande saker och förhållanden uppfattades som viktiga: förtjänster, erkänsla, avancemang, utmaning. Den feminina polen är kopplad till: chefsrelation, samarbete, boendeområde, anställningstrygghet. 4. "Osäkerhetsundvikande" - i hur hög grad medlemmarna i en kultur känner sig hotade av osäkra eller okända situationer. Den beskriver typiska reaktioner till det som är annorlunda och riskabelt. Kulturer med högt osäkerhetsundvikande söker för ordning, (disciplin), och lagen bör följas och konflikter undvikas. Tvetydiga situationer avskys. 10

11 5. "Korttidsinriktning" gentemot "långtidsinriktning". Korttidsinriktning står för odlandet av dygder relaterade till det förflutna och nuet, särskild respekt för traditionen, för "bevarande av ansikte" och för uppfyllande av sociala förpliktelser. Långtidsinriktning är motsatsen till korttidsinriktning och står för en hög värdering av dygder som ger belöningar i framtiden, i synnerhet uthållighet och sparsamhet. 5.3 Finansiella risker vid investering i utlandet Arbetet med att investera och etablera sig utomlands är naturligtvis starkt beroende av riskerna att förlora satsat kapital. Detta kan säkerligen vara det viktigaste att ha i åtanke när man väljer att göra satsningar i andra länder. Vi tycker därför det är nödvändigt att granska de finansiella riskerna i Litauen, med utgångspunkt från vad Kirt C. Butler (2000) anför. Butler skriver att finansiella risker uppstår på grund av oförväntade förändringar för ett lands finansiella-, ekonomiska- eller affärsverksamhetsområden. Till de huvudsakliga riskerna hör: Valutarisk nivån och förändringarna i ett lands valuta Ränterisk nivån och förändringarna i bankräntor Inflationsrisk lokala kunsument- och producentindex, och förändringar i dessa Dessa tre makorekonomiska faktorer förändras också av ett lands regering och då bl.a. av dess policy i monetära frågor och handelsfrågor. Följande kvalitativa faktorer, som påverkar den finansiella miljön i respektive land, bör beaktas vid invsteringar i nya länder: Villkor och restriktioner för banklån Betalningsförseningar En regerings förmåga att bryta affärskontrakt Förluster från exchange controls Expropriation av privata investeringar 11

12 6. Metod Vi började vår undersökning med en allmän granskning av den företagsekonomiska situationen i Litauen. Detta gjordes genom att studera olika medier, t.ex. tidningsarkiv (litauiska, engelska, svenska) och andra skriftliga medel, för att få en klar bakgrund till våra vidare undersökningar. Därefter beslutade vi oss för att tillfråga verksamma företagsledare i Litauen om deras syn på Litauen som land att driva företag i. I slutet av mars 2001 åkte vi till Vilnius för att träffa ett antal företagsledare samt deltaga på ett möte med Näringslivsgruppen vid Svenska Ambassaden i Vilnius. Denna resa finansierades med egna medel. Tolv personer som vi personligen träffade representerar företag som är helt eller delvis ägda av svenska intressen nämligen: Ericsson, Ernst & Young, Glimstedts Advokatbyrå, Ilsanta, Langen-Langen, Carl Berneheim/NCC, Nordea, SCA Hygiene, Scania, Tele 2, Vilnius Bank, och Zürich (f.d. Trygg-Hansa). Dessa representanter är företrädesvis företagsledare eller andra nyckelpersoner i företagens verksamhet. De flesta representanterna för företagen har besökts vid sina respektive kontor varav elva i Vilnius, och det tolfte i en annan av Litauens större städer; Kaunas, cirka 100 km väster om Vilnius. Med något enstaka undantag har varje möte spelats in för att inte under själva diskussionen behöva koncentrera sig på att anteckna, utan istället kunna vara aktiv i dialogen kring aktuella ämnen. Vi har också fört diskussioner med Sveriges Exportråd i Vilnius. Detta för att bilda oss en allmän uppfattning om den litauiska marknaden. Under resultat har vi sammanställt de intervjuades berättelser. Här redovisas objektivt de tillfrågades syn på det litauiska affärsklimatet, vilka problem som uppstår och vilka åtgärder och lösningar man tagit fram för att förbättra situationen. 12

13 6.1 Urval och frågekonstruktion Att klargöra vilka företag som finns och är verksamma i Litauen var lite problematiskt eftersom statistik vilken kunde ge oss pålitlig information saknades. Därför valdes företagen ut ur Svenska Exportrådets folder Companies with Swedish capital operating in Lithuania, en förteckning med 124 stycken svenska företag i Litauen. Ur foldern valdes slumpmässigt tjugo företag ut. Företagens representanter tillfrågades per e-post utan påminnelser. Som komplement till detta har vi använt oss av bekvämlighetsurval, där vi fått kontakt med två företagsledare. Anledningen till detta var att täcka upp ett större spektrum av företag vars representanter vi träffat. Anledningen till att vi valt ett större antal personer framför att genomföra riktigt uttömmande djupintervjuer med ett färre antal tillfrågade är att vi anser att de frågeställningar vi tagit fram är tillräckligt täckande i sig för att besvara uppsatsens syfte. Dessutom är det viktigt att få fram åsikter och synpunkter från så många som möjligt. Med andra ord anser vi att våra frågor räcker för att ge oss nödvändiga svar, och med dessa frågor som grund är det inte nödvändigt med djupare intervjuer. Vi har använt en kvalitativ datainsamlingsmetod med företagsledarna där frågorna varit halvstrukturerade. Detta innebär enligt Hartman (1998) att man följer ett fast ordningsmönster med frågor men ger möjlighet till viss grad av öppenhet för den intervjuade att komma med ytterligare åsikter. Utifrån vår teoretiska referensram byggde vi upp ett antal frågeställningar vilka var strukturerade, men vi har inte erbjudit några svarsalternativ. Under de samtal som förts har ofta olika följdfrågor dykt upp, vilka inte funnits nedskrivna från början. De svar på olika följdfrågor som är av intresse för uppsatsens syfte redovisas. Intervjuerna har därför varit halvstrukturerade. Diskussionerna har skett ganska fritt kring frågor som att driva företag i Litauen, och som stöd har vi bett om åsikter och synpunkter på bl.a. arbetsmarknaden, skattesystemet, upphovsrätt, tillgång till material, prisläge, export och import etc. 13

14 6.2 Beskrivning av de företag där de intervjuade är anställda Ericsson Lietuva är ett bolag som ingår i Ericssonkoncernen och som säljer varor och tjänster till det fasta telefonnätet i Litauen. Företaget öppnade ett representationskontor 1993 och det litauiska bolaget bildades Ernst & Young UAB arbetar med redovisning och revision och ägs av Ernst & Young i Danmark, Norge och Sverige. Bolaget etablerades i Litauen för att följa efterfrågan hos de internationella kunderna. Innan introduktionen i Litauen fanns man redan i Estland och Lettland. Glimstedts advokatbyrå är precis som namnet antyder, en advokatbyrå med främst internationella företag på sin kundlista. Glimstedts startade i Vilnius under 1997 och är nu den näst största advokatfirman i Litauen. Ilsanta är ett läkemedelsföretag som startats genom en utvecklingsfond i Sverige. Bolaget har byggt upp en läkemedelsfabrik och säljer nu främst olika former av flytande lösningar till den offentliga sektorn där man står för nästan 90% av marknaden. Langen Langen ger ut telefonkataloger; Yellow pages, i Litauen och ägs av företagaren Ola Langen. Verksamheten startade tidigt under 90-talet. Carl Berneheim/NCC. Carl Berneheim har arbetat i Litauen i över tio år, bland annat hos byggnadsföretaget NCC. Idag arbetar Carl Berneheim med privat utbildningsverksamhet m.m. Merita Bank Plc Vilniaus skyrius / Nordea är en filial av MeritaNordbanken och ingår i Nordea gruppen. I maj 2000 köpte de även en bank i Litauen, vilken man nu håller på att etablera. OY SCA Hygiene Products säljer olika former av pappersprodukter (toalettpapper, hushållspapper, näsdukar etc.). Företaget har endast marknadsföringsavdelning i Litauen och importerar sina produkter till landet. 14

15 UAB Vilskana är ett bolag inom Scaniakoncernen som säljer och reparerar lastbilar i Litauen. UAB TELE 2 ägs av Tele 2 i Sverige och förvärvade 1999 ett estniskt bolag som hade licens till mobilnätet GSM1800 i Litauen. Inom detta nät säljer man nu teletrafik till företag och privatkunder. Företaget står i startgroparna för såväl andra mobilnät som det fasta telenätet. Vilniaus Bankas är sedan september 2000 ett dotterbolag inom SEB-koncernen. Banken har 1800 anställda och en marknadsandel på runt 50%. Hälften av alla betalkort i Litauen går genom banken. UADB Zürich Draudimas, tidigare Trygg-Hansa, är ett försäkringsbolag som ägs nu av schweiziskt försäkringsbolag Zürich. Vid starten 1996 var Trygg-Hansa det första utländska försäkringsbolag i Litauen. Man har främst företag som kunder. 7. Allmänt om Litauen För att få en liten inblick i Litauen som land tycker vi det är relevant att ge en kortare beskrivning av landets historia, kultur, politik och ekonomiska utveckling. 7.1 Historia, befolkning, språk och religion Litauens namn dateras tillbaka till 1009, och huvudstaden Vilnius noteras först Under medeltiden var Litauen till stor del ett storfurstendöme. Under en lång period på och 1700-talet var Litauen i union med Polen, trots att man hela tiden bibehöll sin egen regeringsapparat och armé. Litauen tilldelades åt Ryssland 1797och under hela och 1900-talet kontrollerade ryssarna Litauen. Under första världskriget hamnade landet under tysk ockupation. År 1918 deklarerade Litauen självständighet men redan 1920 blev de anfallna av Polen som annekterade Vilnius under hela mellankrigsperioden ockuperades Litauen av Sovjetunionen. Redan 1978 etablerades folkrörelsen för Litauens frihet och 1990 förklarade sig Litauen självständigt. 15

16 Vilnius stormades 1991av sovjetiska specialtrupper som tog kontroll över TV-tornet i Vilnius. 14 personer dog i striderna. Ett år senare fick Litauen världens erkännande och 1993 lämnade den siste sovjetsoldaten landet. Före andra världskriget var en stor del av den litauiska befolkningen judisk och polsk, varav den judiska delen var ca personer. Med den tyska ockupationen förintades nästan hela den judiska befolkningen. Under den sovjetiska ockupationen dödades eller deporterades fler än litauer. Vid självständigheten 1991 utfärdade Litauen medborgarskap åt alla bofasta invånare som önskade, oavsett etnisk tillhörighet. Nu utgörs den litauiska befolkningen på 3,7 miljoner av 80% litauer, 9,7% ryssar, 7% polacker och 3,.3% andra nationaliteter (Advantage Lithuania, 2001). Litauiska är sedan 1988 statsspråket. All officiell dokumentation och korrespondens i Litauen måste vara på korrekt litauiska, annars riskerar publicisten att bötfällas. Litauen har varit ett katolskt land sedan 1400-talet och intresset för religionen var stort även under ockupationsperioden. Idag beskrivs litauer som katoliker men katolicismen har inte så starkt fäste som i grannlandet Polen, utan även rysk-ortodoxa kyrkan, lutherska, reformerta och judiska församlingar är etablerade i Litauen. 7.2 Politik, Ekonomi, Investeringar 14 partier delar 141 platser i Seimas (Litauens parlament). En koalition som bildades förra året mellan det liberala partiet och det socialliberala partiet är ganska svag. Egentligen är det, enligt politiska observatörer, en union mellan personer: Rolandas Paksas, premiärminister, och Arturas Paulauskas, talman för parlamentet (Financial Times. Survey: Lithuania preparing for the EU, ). I januari 1998 valdes Valdas Adamkus till Litauens president. Han är idag en av de mest populära politikerna i Litauen och anses vara den bästa presidenten Litauen haft efter frigörelsen (Exportrådet i Vilnius; marknadsintroduktion ). På den inrikespolitiska dagordningen återfinns knappt de etniska problem som förekommer i de andra baltiska staterna. 16

17 Litauens två främsta utrikespolitiska mål är medlemskap i EU och NATO. I övriga avseenden deltar man aktivt i internationella samarbetsorgan av olika slag, t.ex. Baltiska Rådet och NATO:s Partnerskap för fred (PFP). Litauen var det första baltiska landet som lämnade in en medlemsansökan till NATO. Levnadsstandarden har förbättrats betydligt under de senaste åren, även om den officiella genomsnittslönen 1999 låg kring LTL, eller ca SEK per månad brutto. Priserna på ett flertal konsumentvaror och tjänster håller en nivå under världsmarknadens, vilket gör att levnadsstandarden inte är fullt så låg som genomsnittslönen indikerar. Litauen var fram till den sovjetiska annekteringen 1940 huvudsakligen en jordbruksnation. En snabb industrialisering genomfördes av den sovjetiska ockupationsmakten och med självständighet ökade företagandet och tjänstesektorn avsevärt. Den ekonomiska utvecklingen är mest koncentrerad till huvudstaden Vilnius och det snabbt växande Klaipeda hamn som har blivit ett viktigt avsättningsområde för varulaster från centrala Asien och t.ex. stål från Kazakstan (Financial Times. Survey: Lithuania preparing for the EU, ). Tjänster, lätt industri och turism förväntas vara de största tillväxtområdena i framtiden. Financial Times (Survey: Lithuania preparing for the EU, ) beskriver landet på följande sätt: As the most populous of the Baltic states, Lithuania is an attractive market for retail banks. Inflationen har minskat under de senaste åren från en situation med hyperinflation i början av 90-talet till 1999 års siffra på 0,3%. För 2000 hamnade inflationen på knappt över 1%. Den ryska krisen har påverkat Litauens ekonomi starkt. Handeln med Ryssland, som utgjorde största delen av den litauiska exporten, minskade kraftigt. En omständighet som dämpar farten i ekonomin är valutan (litas) som är kopplad till den amerikanska dollarn. Detta har, i och med dollarns allt starkare ställning, skapat ofördelaktiga villkor för de litauiska exportföretagen. Nyligen beslutade den litauiska centralbanken att valutan istället ska kopplas till euron kring januari (Financial Times. Survey: Lithuania preparing for the EU, ) 17

18 Ekonomiska nyckeltal för Litauen år % 1998 % 1999 % 2000 % 2001* % 2002* % Inflation 8,4% 2,4% 0,3% 1,4% 1,8% 2,8% BNP-tillväxt 7,3 4,1-3,9 3,3 4,2 4,5 Investering n/a n/a Medellön Lt 984,7 27,2 1152, ,8-2,6 1137,8 1, , ,2 Import 2 24,949 25,1 25,393 1,8 21,350-15,9 23,331 9,3 n/a n/a Export 2 20,897 24,1 20,283-2,9 16,953-16,4 20,437 20,5 n/a n/a Deficit i löp. 7,0 Konto 3 10,2 12,1 11,2 6,0 Arbetslöshet 6,7 6, , ,5 * förväntade siffror 1 i millioner Lt 2 i milliarder Lt 3 i jämförelse med BNP Uppgifterna kommer från Statistik departementet vid Litauiska regeringen och International Monetary Fund. Sverige ligger nu på första plats på den litauiska investeringslistan med 22 % av de totala utländska investeringarna i landet. De största svenska investeringarna hittills har gjorts av Telia och SEB. Det finns över 250 företag registrerade i Litauen med helt eller delvis svenskt kapital. Handelsutbytet mellan Sverige och Litauen är fortfarande blygsamt, men Sveriges import från Litauen ökade med över 50 % 1999 jämfört med Svensk export till Litauen minskade med 23% under samma period (Lithuanian Development Agency, 2001). 8.0 Frågeställningar Frågeställningarna är uppbyggda för att ta hänsyn till de modeller och typologier som vi presenterar i den teoretiska referensramen. Vi har dock begränsat frågorna för att fokusera mer på syftet med uppsatsen. Om vi sneglar på Gerald Albaums modell för den sociokulturella miljön är den indelad i åtta områden; språk, religion, värderingar och attityder, lagar/juridik, utbildning, politik, teknologi och materiell infrastruktur samt social organisering. Dessa områden påverkar naturligtvis miljön i vilket ett företag verkar. De tillfrågade företagsledarna har fått frågor som täcker in de viktigaste av dessa områden. 18

19 De grundfrågor vi ställt vid mötena med företagsledarna och diskuterat kring är följande: 1. Varför har ni valt att investera i Litauen? 2. Hur gick själva introduktionen till? 3. Hur mycket visste ni om Litauen innan ni började planera er verksamhet? 4. Har ni verksamhet i andra baltiska länder? 5. Innan du skapade kontakter på den litauiska marknaden, vände du dig någonstans för råd och tips? 6. Vad har ni för erfarenhet av tullen? 7. Vad har ni för erfarenhet av skattesystemet? 8. Vad har ni för åsikt om kreditmarknaden? 9. Hur är tillgången till kompetent arbetskraft? 10. Hur ser regler och lagar ut inom arbetsrätten? 11. Hur är tillgången till olika former av materiella tillgångar inklusive verksamhetslokaler? 12. Hur skulle du beskriva företagskulturen i Litauen? 13. Vilka är de största skillnaderna mellan att verka som företagare i Sverige och i Litauen? 14. Vad i den litauiska affärsstrukturen har varit svårast för er att hantera? 15. Hur uppfattar ni inställningen hos litauiska myndigheter gentemot svenska företag? 16. Vad skulle du ge för råd till någon som planerar att starta upp verksamhet i Litauen? 19

20 9.0 Resultat/Empiri Här presenterar vi en sammanställning av svaren från de företagsledare vi mött. Svaren presenteras efter varje fråga. 1. Varför har ni valt att investera i Litauen? De flesta av företagen vi träffat har valt att investera i Litauen som ett led i sin naturliga expansion. I ett par fall startades verksamhet först upp i något eller båda av grannländerna Estland och Lettland, vilket gjort att Litauen blivit en naturlig utvidgning. Några företag har gjort utvärderingar av expansiva marknader i Sveriges närhet och då funnit Litauen som ett intressant område. Några av de vi träffat hamnade i Litauen nästan av en slump då de i ett annat baltiskt land förvärvat ett bolag vilket även bedrev eller hade nära kontakter med företag i Litauen. Ett par företag har följt sina kunder då dessa efterfrågade företagens tjänster från Sverige, eftersom motsvarande kompetens inte bedömdes finnas tillgänglig i Litauen. 2. Hur gick själva introduktionen till? Av de företag som valt ut Litauen som land för sin verksamhet har själva introduktionen till den litauiska marknaden av ett flertal skett genom förvärv av befintliga företag. Som exempel kan nämnas de båda bankerna Vilnius Bank/SEB och Nordea vilka båda tog över befintliga banker i landet, vilket givit ett försprång in på den Litauiska finansmarknaden. För Vilnius Bank/SEB:s del innebär detta att man idag har en marknadsandel på 50 %. Majoriteten av företagen har dock startats upp från början, vilket av samtliga beskrivs som en lång process. De flesta påpekar vikten av att ha goda kontakter med ett befintligt litauiskt företag dvs. en partner - för att få in en fot på marknaden i Litauen. Detta poängteras även av Sveriges Exportråd i Vilnius, som ser detta som det viktigaste rådet att ge företag som planerar intåg på den litauiska marknaden. Det är, enligt de tillfrågade, viktigt att få kontakt med en partner för att kunna få hjälp med kontakter hos såväl myndigheter som andra företag. Flera av de vi träffat säger att det kan vara mycket svårt att få en första kontakt med en tilltänkt partner. Misstänksamheten är ibland stor, men när man väl lärt känna varandra uppstår oftast en mycket frodig och långvarig vänskap företagen emellan. 20

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Lean på svenska ska det vara nödvändigt?

Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Presentation av Per Gullander, Swerea IVF Monteringsforums konferens 2009-03-11. Delresultat från MERA-projektet SwePS Swedish Production System. För mer information

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Optimismen fortsatt god men krymper

Optimismen fortsatt god men krymper Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Den ryska minoritetens situation i Lettland

Den ryska minoritetens situation i Lettland Den ryska minoritetens situation i Lettland Europaprogrammet Projektarbete på B-nivå Högskolan på Gotland Vårterminen 2001 Gruppdeltagare: Anna Gahnström, Nadja Englund Lotta Nyborg, Peter Jakobsson Tomas

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Trygghet genom hela livet SEB erbjuder pensionsförsäkringar och trygghet under livets olika skeden för

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. INLEDNING: Motiv, Värderingar, Preferenser Inventoriet beskriver personers grundläggande värderingar, mål och

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt. Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Principer för offentlig tjänst

Principer för offentlig tjänst Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Västsvenska företag och Tull

Västsvenska företag och Tull VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning Västsverige är en starkt handelsberoende region med en lång tradition av internationell

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

I modul 1, del 1 reder vi ut några grundläggande begrepp och analyserar dina varför.

I modul 1, del 1 reder vi ut några grundläggande begrepp och analyserar dina varför. din Online Business Modul 1 DEL i I modul 1, del 1 reder vi ut några grundläggande begrepp och analyserar dina varför. Back to basic varför just din business? Hur ofta har vi fått höra hur viktigt det

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Swedish Production System, SwePS

Swedish Production System, SwePS Swedish Production System, SwePS ett kompetenslyft för fordonsindustrin inom Lean produktion, Swerea IVF Det som visat sig fungera bra i Japan är det nödvändigtvis också bra i Sverige? MERA-programmet

Läs mer

Swedish Production System, SwePS

Swedish Production System, SwePS Swedish Production System, SwePS ett kompetenslyft för fordonsindustrin inom Lean produktion, Swerea IVF Det som visat sig fungera bra i Japan är det nödvändigtvis också bra i Sverige? MERA-programmet

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet Inledning och syfte Swedbank är beroende av omvärldens och våra kunders förtroende. Allmänheten förväntar sig att Swedbank och

Läs mer

SVC Svedijos verslo centras

SVC Svedijos verslo centras God morgon! Jag heter Rima Ingstad. Sedan åtta år tillbaka driver jag ett företag i Vilnius, SVC Svedijos verslo centras (på svenska Svenska Handelscentrum). Jag arbetar med affärskontakter mellan litauiska

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Detta är en översättning av ett engelskt dokument som tillhandahålls för din bekvämlighet. Det engelska originalets text styr dina rättigheter och

Detta är en översättning av ett engelskt dokument som tillhandahålls för din bekvämlighet. Det engelska originalets text styr dina rättigheter och Detta är en översättning av ett engelskt dokument som tillhandahålls för din bekvämlighet. Det engelska originalets text styr dina rättigheter och förpliktelser i alla avseenden. Det engelska originalet

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer