Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva företag i?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva företag i?"

Transkript

1 Södertörns Högskola Företagsekonomi Kandidatuppsats VT2001 Handledare: Hans Hyrenius Eron Oxing Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva företag i? Marijus Sabalas Johan Nilsson E-post: E-post: Telefon: Telefon:

2 SAMMANFATTNING I denna uppsats beskriver vi hur företagsledare vid svenska företag uppfattar affärsklimatet i Litauen. Som inledning beskriver vi lite om Litauens historia och ekonomiska utveckling. Likaså har vi ett teoretiskt avsnitt där vi lyft fram ett antal teoretiska modeller utifrån vilka vi ställt frågor om det internationella företagandet. De tillfrågade är anställda nyckelpersoner vid tolv olika företag, och vi beskriver deras syn på litauisk lagstiftning, statliga myndigheter och andra faktorer som påverkar verksamheten. I mars 2001 besökte vi Litauen för att träffa de tolv företagsledarna samt medverka vid en träff företagare emellan vid Sveriges ambassad. I princip varje respondent har besökts vid sin arbetsplats. Intervjuerna har varit cirka en timme långa. De mest förekommande problemen som anförs av de tillfrågade berör den omfattande byråkratin i landet samt problem med tull och skattemyndigheter. Men det är inte bara problem som behandlas i uppsatsen. Alla tillfrågade ser med positiv syn på det framtida företagandet i Litauen, de flesta trivs mycket bra med att bo och leva i landet. ABSTRACT The primary purpose of this paper is to describe the business climate in Lithuania from the point of view of those that have the best insight in it and have to deal with it in their work the people that run companies in Lithuania. The businessmen that shared their experience and opinion on this subject are the owners or hold key positions in Swedish capital companies. The paper presents the point of view on Lithuanian laws, govermental institutions and authorities and other factors that even affect the multinational companies. The most common problems that comes up while doing business in Lithuania, and that are described in the research, have to do with a quite high level of bureaucracy and curruption in the customs and the tax inspection. The paper not only presents the problems but also deals with the solutions that different companies applied. The conclution presented is that despite of the problems, all of the respondents are satisfied with and optimistic about the development and future of business situation. They like living in Lithuania as well. The country that is still developing and rapidly growing and if you act right you have a great chance to make your own way to success. But to achieve that you will probably need a good local partner or consultant, the right amount of patience and to settle in Lithuania. NYCKELORD: Lithuania, business climate, business opinion, Swedish companies, investment, Vilnius, Litauen, affärsklimat, litauisk lagstiftning, företagandet, företagsledarna, byråkratin, investering FÖRORD Det här projektet har givit oss förståelse om den litauiska marknaden, samt de problem och möjligheter som finns där. Vi vill tacka alla de som har hjälpt oss med denna uppsats. Särskilt tack vill vi ge till de besökta företagsledare som tagit sin tid i anspråk för att besvara våra frågeställningar. Även tack till Exportrådet och Sveriges ambassad i Vilnius för information och ett trevligt möte med Näringslivsgruppen. Den värdefulla handledning vi har fått från våra två handledare Hans Hyrenius och Eron Oxing är mycket uppskattad. 2

3 1. BAKGRUND PROBLEM AVGRÄNSNINGAR Definitioner SYFTE TEORETISK REFERENSRAM Sociokulturell miljö Företagskultur Charles Handys typologier Deals och Kennedys typologier Hofstedes modell för nationell kultur Finansiella risker vid investering i utlandet METOD Urval och frågekonstruktion Beskrivning av de företag där de intervjuade är anställda ALLMÄNT OM LITAUEN Historia, befolkning, språk och religion Politik, Ekonomi, Investeringar FRÅGESTÄLLNINGAR RESULTAT/EMPIRI ANALYS Företagskulturer HOFSTEDES MODELL Att verka som företagare i Litauen SLUTSATS OCH DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING

4 1. Bakgrund De baltiska staterna har haft kraftig tillväxt i sina ekonomier under de senaste åren och fler och fler utländska - därav många svenska - företag väljer att ta sig in på de "nya" marknaderna i öst. Mycket inom finans- och medievärlden i Baltikum ägs idag av svenska intressen. Enligt Sveriges Exportråd ökar de svenska företagens handel med de baltiska staterna kraftigt, som exempel nästan 30% under första halvåret år 2000 i jämförelse med samma period år I allmänna ordalag talas en del om snabbt växande verksamheter och vinster, och som det ser ut i dagsläget sker fler och fler företagsetableringar i Baltikum. 2. Problem Men hur är det att verka som svensk företagare i Baltikum? Är det ett enkelt och riskfritt uppdrag att starta upp affärsverksamhet hos dessa grannländer i öst? Går allt enkelt och smidigt och genererar snabbt stora vinster? Det talas sällan om svenska företags svårigheter på den baltiska marknaden. Vi vill därför ta reda på hur företagsledare representanter för helt eller delvis svenskägda företag uppfattar affärsklimatet i Baltikum, samt vad som gör affärsrörelsen enklare eller svårare. Förhoppningsvis kan uppsatsens resultat vara till användning för den som har planer på utvidgning eller nystart av verksamhet i Baltikum. 3. Avgränsningar För att kunna koncentrera oss djupare på de enskilda företagen och deras etableringar, begränsar vi vår studie till att bara omfatta Litauen. Vi begränsar även antalet företag som studeras. Målet är ändock att antalet studerade företag skall vara så många att det går att dra välgrundade slutsatser av våra resultat. 4

5 3.1. Definitioner Med ordet "affärsklimat" menar vi följande: Den omvärld och de yttre faktorer specifika för landet eller området, vilka påverkar ett företags etablering och verksamhet. Med "svenska företag" menar vi företag som själva eller på något sätt finansierats av företag som i sin tur till stor del ägs av svenska intressen. 4. Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att besvara följande frågor: 1) Hur uppfattar företagsledare vid svenska företag Litauen som land att driva affärsverksamhet i? 2) Vad i det litauiska affärsklimatet är svårast att hantera för ett svenskägt företag med verksamhet i Litauen? 5. Teoretisk referensram Vi har valt att utgå från ett par teorier som dels beskriver viktiga faktorer vid investering utomlands, och som dels ger olika bilder av hur företag styrs. Vi misstänker nämligen att det kan vara skillnader mellan Sverige och Litauen i de anställdas syn på rollen som arbetare/-tjänsteman i ett privat företag, och vill därför jämföra verkligheten mot ett par modeller som behandlar just detta. 5.1 Sociokulturell miljö Gerald Albaum m.fl. presenterar en modell (se nästa sida) för den sociokulturella miljön vid internationella affärer. Modellen visar olika aspekter där skillnader mellan olika kulturer kan utgöras. 5

6 Modellen kan användas som en slags karta för att påminna en investerare om alla de viktiga faktorer som är av vikt att ta hänsyn till vid utlandsaffärer. 5.2 Företagskultur En tänkbar orsak till svåra samarbeten eller möten mellan företag i Sverige och Litauen skulle kunna vara olikheterna i företagskulturen, likväl som svårigheter med att anställa lokal personal vilka är vana vid den inhemska företagskulturen. 6

7 Schein skriver följande definition av kultur, översatt till svenska i boken Integrerad organisationslära (Bruzelius & Skärvad, 1995). Ett mönster av gemensamma antaganden som gruppen lärt sig när den löst sina problem med extern anpassning och intern integration och som har fungerat tillräckligt bra för att betraktas som fungerande och som därför bör överföras till nya medlemmar som det korrekta sättet att uppfatta, tänka och känna i förhållande till dessa problem. Vidare skriver Bruzelius och Skärvad hur olika kulturer påtagligt påverkar de olika individerna och organisationens effektivitet. Kotter och Heskett (Bruzelius & Skärvad, 1995) menar att en stark kultur kan ha större betydelse än strategi, organisationsstruktur, styrsystem, finansiella verktyg, ledarskap etc. Såväl extremt framgångsrika som extremt dåliga företag har starka kulturer. Det räcker således inte med att kulturen är stark; den måste också vara affärs- (verksamhets-) stödjande och föränderlig. Framgångsrika företag lägger ner mycket tid på att skapa, forma och underhålla sin organisationskultur. Framgång och kultur är sammanlänkade genom målmedvetenhet, motivation och struktur Charles Handys typologier Med utgångspunkt från olika former av styrning i ett företag hoppas vi kunna finna den ledningsform som arbetstagarna i Litauen är vana att arbeta efter. Charles Handy (Bruzelius & Skärvad, 1995) delar in de olika organisationskulturerna i typologier enligt följande: Maktkulturen, där makten är centrerad till en person, vilken fungerar som navet i ett hjul med flera olika ekrar. Maktkulturen kännetecknas av obyråkratisk ledning, snabba beslut, kommunikation samt centralstyrning. Det är personen med resurser som har makt, inte i första hand personer med karisma. Maktkulturen är tuff och resultatinriktad. 7

8 Rollkulturen är byråkratisk, logisk och rationell. Funktionalism, definierade roller, procedurer och formalisering kännetecknar den interna miljön. Position ger större makt än kunskap i denna kultur. Uppgiftskulturen kännetecknas av att makten utgår från den som har kunskap eller expertis på det område inom vilket organisationen verkar. Kulturen är projektinriktad och fokuserar på uppgifter. Strukturen är av nätverksliknande karaktär, och den är vanligen flexibel, anpassningsbar, individuell och byggd på ömsesidig respekt. Personkulturen kännetecknas av starka individer som samlats under gemensamt tak och delar på olika bördor, men är inriktade på sin egen verksamhet. Exempel kan vara advokatbyråer eller läkarmottagningar. Här är individen, inte gruppen, det viktiga. Individerna sköter sig själva och maktutövning, om det förekommer, tenderar att baseras på fackkunskap Deals och Kennedys typologier Deal och Kennedy (Bruzelius & Skärvad, 1995) har presenterat fyra olika kulturer, med utgångspunkt på riskexponering och hur snabb återföring av resultatet som kan ske med olika handlingar (feedback). Ursprungligen togs dessa typologier fram för att representera olika former av företag inom en och samma nation. Vi tycker dock denna modell är mycket intressant att tillämpa över en hel nation. Det är nämligen vår tro att så är möjligt, och att vi kan finna en något generaliserad bild av hur arbetstagarna i Litauen har för vana att arbeta. Machokulturen, kännetecknas av stor riskexponering och snabb återföring på utförda strategier och handlingar. Denna kultur präglas av snabbhet, stress och stor press på individerna i kulturen. Interna konflikter och spänningar är vanliga. Kulturerna fungerar bra i miljöer som präglas av kortsiktighet, men sämre på lång sikt där det oftare är frågan om att bygga för framtiden etc. Konsultation och nöjesbranschen liksom valutahandel är tre exempel på denna typkultur. 8

9 Work hard/play hard kulturen bygger på att sätta kunden och kundens behov i centrum. Marknaden och den yttre omvärlden är viktig för kulturen. Motivationen hålls uppe med hjälp av jippon, tävlingar, konferenser etc. Här är risken lägre men återföringen snabb. Bet your company-kulturen kännetecknas av hög risk och långsam återföring. Här utvecklas verksamheten långsamt och är ofta beroende av att stora investeringar faller väl ut. Identifikationen med företaget är i regel stark, och chefer är ofta personer med lång bakgrund i företaget. Oljebolag och byggföretag är exempel på företag med denna typkultur. Processkulturen kännetecknas av låg risk och långsam återföring. Detta leder till fokusering på processer snarare än på mål. Dokumentation och PM-skrivande uppskattas, liksom teknisk perfektion. Verksamheten utvecklas vanligen i starkt reglerade miljöer. Exempel på företag som ofta har denna organisationskultur är banker och försäkringsbolag Hofstedes modell för nationell kultur Även Hofstede (1991) har en intressant modell för vilken typ av arbetstagare som finns i landet. Hofstedes modell för nationell kultur representerar 5 dimensioner av kulturer. En dimension är en kulturell aspekt som kan mätas i förhållande till andra kulturers motsvarande aspekt. 1. "Maktdistans" - hur hög grad de mindre kraftfulla medlemmarna av institutioner och företag inom ett land förväntar sig eller accepterar att makt fördelas ojämlikt. Hur makten fördelas förklaras snarare av ledarna än de ledda (från liten till stor). I länder med låg maktdistans är de underordnades beroende av cheferna begränsat, och man föredrar konsultation, dvs. ömsesidigt beroende mellan chef och underordnad. I länder med stor maktdistans är de underordnade oerhört beroende av sina chefer. 9

10 2. "Kollektivism" gentemot "individualism". Kollektivism står för ett samhälle i vilket människorna från födelsen och framåt är integrerade i starkt sammanhållna grupper, vilka genom hela individernas livstider fortsätter att skydda dem i utbyte mot en icke ifrågasättande lojalitet. Individualism är motsatsen till kollektivism och står för ett samhälle i vilket banden mellan individerna är lösa. Var och en förväntas att bara sköta sig själv och sin familj. Arbetsmål för den kollektivistiska ytterligheten associeras starkast till följande arbetsmål: utbildning, fysiska arbetsförhållanden, nytta av färdigheter. Arbetsmål för den individualistiska ytterligheten gäller följande arbetsmål: fritid, frihet, utmaning. 3. "Femininet" gentemot "maskulinitet". Femininet står för ett samhälle där de sociala könsrollerna överlappar varandra, där både män och kvinnor förutsätts vara blygsamma, ömma och intresserade av livskvalitet. Ett samhälle med stark femininitet har en väl utvecklad social infrastruktur. Maskulinitet är motsatsen till femininet och står för ett samhälle där de sociala könsrollerna är klart särskilda. Männen fostras att vara självhävdande, tuffa och inriktade mot materiell framgång. Kvinnorna fostras att vara blygsamma, ömma och inriktade på livskvalitet. Den maskulina polen är starkast kopplad till att följande saker och förhållanden uppfattades som viktiga: förtjänster, erkänsla, avancemang, utmaning. Den feminina polen är kopplad till: chefsrelation, samarbete, boendeområde, anställningstrygghet. 4. "Osäkerhetsundvikande" - i hur hög grad medlemmarna i en kultur känner sig hotade av osäkra eller okända situationer. Den beskriver typiska reaktioner till det som är annorlunda och riskabelt. Kulturer med högt osäkerhetsundvikande söker för ordning, (disciplin), och lagen bör följas och konflikter undvikas. Tvetydiga situationer avskys. 10

11 5. "Korttidsinriktning" gentemot "långtidsinriktning". Korttidsinriktning står för odlandet av dygder relaterade till det förflutna och nuet, särskild respekt för traditionen, för "bevarande av ansikte" och för uppfyllande av sociala förpliktelser. Långtidsinriktning är motsatsen till korttidsinriktning och står för en hög värdering av dygder som ger belöningar i framtiden, i synnerhet uthållighet och sparsamhet. 5.3 Finansiella risker vid investering i utlandet Arbetet med att investera och etablera sig utomlands är naturligtvis starkt beroende av riskerna att förlora satsat kapital. Detta kan säkerligen vara det viktigaste att ha i åtanke när man väljer att göra satsningar i andra länder. Vi tycker därför det är nödvändigt att granska de finansiella riskerna i Litauen, med utgångspunkt från vad Kirt C. Butler (2000) anför. Butler skriver att finansiella risker uppstår på grund av oförväntade förändringar för ett lands finansiella-, ekonomiska- eller affärsverksamhetsområden. Till de huvudsakliga riskerna hör: Valutarisk nivån och förändringarna i ett lands valuta Ränterisk nivån och förändringarna i bankräntor Inflationsrisk lokala kunsument- och producentindex, och förändringar i dessa Dessa tre makorekonomiska faktorer förändras också av ett lands regering och då bl.a. av dess policy i monetära frågor och handelsfrågor. Följande kvalitativa faktorer, som påverkar den finansiella miljön i respektive land, bör beaktas vid invsteringar i nya länder: Villkor och restriktioner för banklån Betalningsförseningar En regerings förmåga att bryta affärskontrakt Förluster från exchange controls Expropriation av privata investeringar 11

12 6. Metod Vi började vår undersökning med en allmän granskning av den företagsekonomiska situationen i Litauen. Detta gjordes genom att studera olika medier, t.ex. tidningsarkiv (litauiska, engelska, svenska) och andra skriftliga medel, för att få en klar bakgrund till våra vidare undersökningar. Därefter beslutade vi oss för att tillfråga verksamma företagsledare i Litauen om deras syn på Litauen som land att driva företag i. I slutet av mars 2001 åkte vi till Vilnius för att träffa ett antal företagsledare samt deltaga på ett möte med Näringslivsgruppen vid Svenska Ambassaden i Vilnius. Denna resa finansierades med egna medel. Tolv personer som vi personligen träffade representerar företag som är helt eller delvis ägda av svenska intressen nämligen: Ericsson, Ernst & Young, Glimstedts Advokatbyrå, Ilsanta, Langen-Langen, Carl Berneheim/NCC, Nordea, SCA Hygiene, Scania, Tele 2, Vilnius Bank, och Zürich (f.d. Trygg-Hansa). Dessa representanter är företrädesvis företagsledare eller andra nyckelpersoner i företagens verksamhet. De flesta representanterna för företagen har besökts vid sina respektive kontor varav elva i Vilnius, och det tolfte i en annan av Litauens större städer; Kaunas, cirka 100 km väster om Vilnius. Med något enstaka undantag har varje möte spelats in för att inte under själva diskussionen behöva koncentrera sig på att anteckna, utan istället kunna vara aktiv i dialogen kring aktuella ämnen. Vi har också fört diskussioner med Sveriges Exportråd i Vilnius. Detta för att bilda oss en allmän uppfattning om den litauiska marknaden. Under resultat har vi sammanställt de intervjuades berättelser. Här redovisas objektivt de tillfrågades syn på det litauiska affärsklimatet, vilka problem som uppstår och vilka åtgärder och lösningar man tagit fram för att förbättra situationen. 12

13 6.1 Urval och frågekonstruktion Att klargöra vilka företag som finns och är verksamma i Litauen var lite problematiskt eftersom statistik vilken kunde ge oss pålitlig information saknades. Därför valdes företagen ut ur Svenska Exportrådets folder Companies with Swedish capital operating in Lithuania, en förteckning med 124 stycken svenska företag i Litauen. Ur foldern valdes slumpmässigt tjugo företag ut. Företagens representanter tillfrågades per e-post utan påminnelser. Som komplement till detta har vi använt oss av bekvämlighetsurval, där vi fått kontakt med två företagsledare. Anledningen till detta var att täcka upp ett större spektrum av företag vars representanter vi träffat. Anledningen till att vi valt ett större antal personer framför att genomföra riktigt uttömmande djupintervjuer med ett färre antal tillfrågade är att vi anser att de frågeställningar vi tagit fram är tillräckligt täckande i sig för att besvara uppsatsens syfte. Dessutom är det viktigt att få fram åsikter och synpunkter från så många som möjligt. Med andra ord anser vi att våra frågor räcker för att ge oss nödvändiga svar, och med dessa frågor som grund är det inte nödvändigt med djupare intervjuer. Vi har använt en kvalitativ datainsamlingsmetod med företagsledarna där frågorna varit halvstrukturerade. Detta innebär enligt Hartman (1998) att man följer ett fast ordningsmönster med frågor men ger möjlighet till viss grad av öppenhet för den intervjuade att komma med ytterligare åsikter. Utifrån vår teoretiska referensram byggde vi upp ett antal frågeställningar vilka var strukturerade, men vi har inte erbjudit några svarsalternativ. Under de samtal som förts har ofta olika följdfrågor dykt upp, vilka inte funnits nedskrivna från början. De svar på olika följdfrågor som är av intresse för uppsatsens syfte redovisas. Intervjuerna har därför varit halvstrukturerade. Diskussionerna har skett ganska fritt kring frågor som att driva företag i Litauen, och som stöd har vi bett om åsikter och synpunkter på bl.a. arbetsmarknaden, skattesystemet, upphovsrätt, tillgång till material, prisläge, export och import etc. 13

14 6.2 Beskrivning av de företag där de intervjuade är anställda Ericsson Lietuva är ett bolag som ingår i Ericssonkoncernen och som säljer varor och tjänster till det fasta telefonnätet i Litauen. Företaget öppnade ett representationskontor 1993 och det litauiska bolaget bildades Ernst & Young UAB arbetar med redovisning och revision och ägs av Ernst & Young i Danmark, Norge och Sverige. Bolaget etablerades i Litauen för att följa efterfrågan hos de internationella kunderna. Innan introduktionen i Litauen fanns man redan i Estland och Lettland. Glimstedts advokatbyrå är precis som namnet antyder, en advokatbyrå med främst internationella företag på sin kundlista. Glimstedts startade i Vilnius under 1997 och är nu den näst största advokatfirman i Litauen. Ilsanta är ett läkemedelsföretag som startats genom en utvecklingsfond i Sverige. Bolaget har byggt upp en läkemedelsfabrik och säljer nu främst olika former av flytande lösningar till den offentliga sektorn där man står för nästan 90% av marknaden. Langen Langen ger ut telefonkataloger; Yellow pages, i Litauen och ägs av företagaren Ola Langen. Verksamheten startade tidigt under 90-talet. Carl Berneheim/NCC. Carl Berneheim har arbetat i Litauen i över tio år, bland annat hos byggnadsföretaget NCC. Idag arbetar Carl Berneheim med privat utbildningsverksamhet m.m. Merita Bank Plc Vilniaus skyrius / Nordea är en filial av MeritaNordbanken och ingår i Nordea gruppen. I maj 2000 köpte de även en bank i Litauen, vilken man nu håller på att etablera. OY SCA Hygiene Products säljer olika former av pappersprodukter (toalettpapper, hushållspapper, näsdukar etc.). Företaget har endast marknadsföringsavdelning i Litauen och importerar sina produkter till landet. 14

15 UAB Vilskana är ett bolag inom Scaniakoncernen som säljer och reparerar lastbilar i Litauen. UAB TELE 2 ägs av Tele 2 i Sverige och förvärvade 1999 ett estniskt bolag som hade licens till mobilnätet GSM1800 i Litauen. Inom detta nät säljer man nu teletrafik till företag och privatkunder. Företaget står i startgroparna för såväl andra mobilnät som det fasta telenätet. Vilniaus Bankas är sedan september 2000 ett dotterbolag inom SEB-koncernen. Banken har 1800 anställda och en marknadsandel på runt 50%. Hälften av alla betalkort i Litauen går genom banken. UADB Zürich Draudimas, tidigare Trygg-Hansa, är ett försäkringsbolag som ägs nu av schweiziskt försäkringsbolag Zürich. Vid starten 1996 var Trygg-Hansa det första utländska försäkringsbolag i Litauen. Man har främst företag som kunder. 7. Allmänt om Litauen För att få en liten inblick i Litauen som land tycker vi det är relevant att ge en kortare beskrivning av landets historia, kultur, politik och ekonomiska utveckling. 7.1 Historia, befolkning, språk och religion Litauens namn dateras tillbaka till 1009, och huvudstaden Vilnius noteras först Under medeltiden var Litauen till stor del ett storfurstendöme. Under en lång period på och 1700-talet var Litauen i union med Polen, trots att man hela tiden bibehöll sin egen regeringsapparat och armé. Litauen tilldelades åt Ryssland 1797och under hela och 1900-talet kontrollerade ryssarna Litauen. Under första världskriget hamnade landet under tysk ockupation. År 1918 deklarerade Litauen självständighet men redan 1920 blev de anfallna av Polen som annekterade Vilnius under hela mellankrigsperioden ockuperades Litauen av Sovjetunionen. Redan 1978 etablerades folkrörelsen för Litauens frihet och 1990 förklarade sig Litauen självständigt. 15

16 Vilnius stormades 1991av sovjetiska specialtrupper som tog kontroll över TV-tornet i Vilnius. 14 personer dog i striderna. Ett år senare fick Litauen världens erkännande och 1993 lämnade den siste sovjetsoldaten landet. Före andra världskriget var en stor del av den litauiska befolkningen judisk och polsk, varav den judiska delen var ca personer. Med den tyska ockupationen förintades nästan hela den judiska befolkningen. Under den sovjetiska ockupationen dödades eller deporterades fler än litauer. Vid självständigheten 1991 utfärdade Litauen medborgarskap åt alla bofasta invånare som önskade, oavsett etnisk tillhörighet. Nu utgörs den litauiska befolkningen på 3,7 miljoner av 80% litauer, 9,7% ryssar, 7% polacker och 3,.3% andra nationaliteter (Advantage Lithuania, 2001). Litauiska är sedan 1988 statsspråket. All officiell dokumentation och korrespondens i Litauen måste vara på korrekt litauiska, annars riskerar publicisten att bötfällas. Litauen har varit ett katolskt land sedan 1400-talet och intresset för religionen var stort även under ockupationsperioden. Idag beskrivs litauer som katoliker men katolicismen har inte så starkt fäste som i grannlandet Polen, utan även rysk-ortodoxa kyrkan, lutherska, reformerta och judiska församlingar är etablerade i Litauen. 7.2 Politik, Ekonomi, Investeringar 14 partier delar 141 platser i Seimas (Litauens parlament). En koalition som bildades förra året mellan det liberala partiet och det socialliberala partiet är ganska svag. Egentligen är det, enligt politiska observatörer, en union mellan personer: Rolandas Paksas, premiärminister, och Arturas Paulauskas, talman för parlamentet (Financial Times. Survey: Lithuania preparing for the EU, ). I januari 1998 valdes Valdas Adamkus till Litauens president. Han är idag en av de mest populära politikerna i Litauen och anses vara den bästa presidenten Litauen haft efter frigörelsen (Exportrådet i Vilnius; marknadsintroduktion ). På den inrikespolitiska dagordningen återfinns knappt de etniska problem som förekommer i de andra baltiska staterna. 16

17 Litauens två främsta utrikespolitiska mål är medlemskap i EU och NATO. I övriga avseenden deltar man aktivt i internationella samarbetsorgan av olika slag, t.ex. Baltiska Rådet och NATO:s Partnerskap för fred (PFP). Litauen var det första baltiska landet som lämnade in en medlemsansökan till NATO. Levnadsstandarden har förbättrats betydligt under de senaste åren, även om den officiella genomsnittslönen 1999 låg kring LTL, eller ca SEK per månad brutto. Priserna på ett flertal konsumentvaror och tjänster håller en nivå under världsmarknadens, vilket gör att levnadsstandarden inte är fullt så låg som genomsnittslönen indikerar. Litauen var fram till den sovjetiska annekteringen 1940 huvudsakligen en jordbruksnation. En snabb industrialisering genomfördes av den sovjetiska ockupationsmakten och med självständighet ökade företagandet och tjänstesektorn avsevärt. Den ekonomiska utvecklingen är mest koncentrerad till huvudstaden Vilnius och det snabbt växande Klaipeda hamn som har blivit ett viktigt avsättningsområde för varulaster från centrala Asien och t.ex. stål från Kazakstan (Financial Times. Survey: Lithuania preparing for the EU, ). Tjänster, lätt industri och turism förväntas vara de största tillväxtområdena i framtiden. Financial Times (Survey: Lithuania preparing for the EU, ) beskriver landet på följande sätt: As the most populous of the Baltic states, Lithuania is an attractive market for retail banks. Inflationen har minskat under de senaste åren från en situation med hyperinflation i början av 90-talet till 1999 års siffra på 0,3%. För 2000 hamnade inflationen på knappt över 1%. Den ryska krisen har påverkat Litauens ekonomi starkt. Handeln med Ryssland, som utgjorde största delen av den litauiska exporten, minskade kraftigt. En omständighet som dämpar farten i ekonomin är valutan (litas) som är kopplad till den amerikanska dollarn. Detta har, i och med dollarns allt starkare ställning, skapat ofördelaktiga villkor för de litauiska exportföretagen. Nyligen beslutade den litauiska centralbanken att valutan istället ska kopplas till euron kring januari (Financial Times. Survey: Lithuania preparing for the EU, ) 17

18 Ekonomiska nyckeltal för Litauen år % 1998 % 1999 % 2000 % 2001* % 2002* % Inflation 8,4% 2,4% 0,3% 1,4% 1,8% 2,8% BNP-tillväxt 7,3 4,1-3,9 3,3 4,2 4,5 Investering n/a n/a Medellön Lt 984,7 27,2 1152, ,8-2,6 1137,8 1, , ,2 Import 2 24,949 25,1 25,393 1,8 21,350-15,9 23,331 9,3 n/a n/a Export 2 20,897 24,1 20,283-2,9 16,953-16,4 20,437 20,5 n/a n/a Deficit i löp. 7,0 Konto 3 10,2 12,1 11,2 6,0 Arbetslöshet 6,7 6, , ,5 * förväntade siffror 1 i millioner Lt 2 i milliarder Lt 3 i jämförelse med BNP Uppgifterna kommer från Statistik departementet vid Litauiska regeringen och International Monetary Fund. Sverige ligger nu på första plats på den litauiska investeringslistan med 22 % av de totala utländska investeringarna i landet. De största svenska investeringarna hittills har gjorts av Telia och SEB. Det finns över 250 företag registrerade i Litauen med helt eller delvis svenskt kapital. Handelsutbytet mellan Sverige och Litauen är fortfarande blygsamt, men Sveriges import från Litauen ökade med över 50 % 1999 jämfört med Svensk export till Litauen minskade med 23% under samma period (Lithuanian Development Agency, 2001). 8.0 Frågeställningar Frågeställningarna är uppbyggda för att ta hänsyn till de modeller och typologier som vi presenterar i den teoretiska referensramen. Vi har dock begränsat frågorna för att fokusera mer på syftet med uppsatsen. Om vi sneglar på Gerald Albaums modell för den sociokulturella miljön är den indelad i åtta områden; språk, religion, värderingar och attityder, lagar/juridik, utbildning, politik, teknologi och materiell infrastruktur samt social organisering. Dessa områden påverkar naturligtvis miljön i vilket ett företag verkar. De tillfrågade företagsledarna har fått frågor som täcker in de viktigaste av dessa områden. 18

19 De grundfrågor vi ställt vid mötena med företagsledarna och diskuterat kring är följande: 1. Varför har ni valt att investera i Litauen? 2. Hur gick själva introduktionen till? 3. Hur mycket visste ni om Litauen innan ni började planera er verksamhet? 4. Har ni verksamhet i andra baltiska länder? 5. Innan du skapade kontakter på den litauiska marknaden, vände du dig någonstans för råd och tips? 6. Vad har ni för erfarenhet av tullen? 7. Vad har ni för erfarenhet av skattesystemet? 8. Vad har ni för åsikt om kreditmarknaden? 9. Hur är tillgången till kompetent arbetskraft? 10. Hur ser regler och lagar ut inom arbetsrätten? 11. Hur är tillgången till olika former av materiella tillgångar inklusive verksamhetslokaler? 12. Hur skulle du beskriva företagskulturen i Litauen? 13. Vilka är de största skillnaderna mellan att verka som företagare i Sverige och i Litauen? 14. Vad i den litauiska affärsstrukturen har varit svårast för er att hantera? 15. Hur uppfattar ni inställningen hos litauiska myndigheter gentemot svenska företag? 16. Vad skulle du ge för råd till någon som planerar att starta upp verksamhet i Litauen? 19

20 9.0 Resultat/Empiri Här presenterar vi en sammanställning av svaren från de företagsledare vi mött. Svaren presenteras efter varje fråga. 1. Varför har ni valt att investera i Litauen? De flesta av företagen vi träffat har valt att investera i Litauen som ett led i sin naturliga expansion. I ett par fall startades verksamhet först upp i något eller båda av grannländerna Estland och Lettland, vilket gjort att Litauen blivit en naturlig utvidgning. Några företag har gjort utvärderingar av expansiva marknader i Sveriges närhet och då funnit Litauen som ett intressant område. Några av de vi träffat hamnade i Litauen nästan av en slump då de i ett annat baltiskt land förvärvat ett bolag vilket även bedrev eller hade nära kontakter med företag i Litauen. Ett par företag har följt sina kunder då dessa efterfrågade företagens tjänster från Sverige, eftersom motsvarande kompetens inte bedömdes finnas tillgänglig i Litauen. 2. Hur gick själva introduktionen till? Av de företag som valt ut Litauen som land för sin verksamhet har själva introduktionen till den litauiska marknaden av ett flertal skett genom förvärv av befintliga företag. Som exempel kan nämnas de båda bankerna Vilnius Bank/SEB och Nordea vilka båda tog över befintliga banker i landet, vilket givit ett försprång in på den Litauiska finansmarknaden. För Vilnius Bank/SEB:s del innebär detta att man idag har en marknadsandel på 50 %. Majoriteten av företagen har dock startats upp från början, vilket av samtliga beskrivs som en lång process. De flesta påpekar vikten av att ha goda kontakter med ett befintligt litauiskt företag dvs. en partner - för att få in en fot på marknaden i Litauen. Detta poängteras även av Sveriges Exportråd i Vilnius, som ser detta som det viktigaste rådet att ge företag som planerar intåg på den litauiska marknaden. Det är, enligt de tillfrågade, viktigt att få kontakt med en partner för att kunna få hjälp med kontakter hos såväl myndigheter som andra företag. Flera av de vi träffat säger att det kan vara mycket svårt att få en första kontakt med en tilltänkt partner. Misstänksamheten är ibland stor, men när man väl lärt känna varandra uppstår oftast en mycket frodig och långvarig vänskap företagen emellan. 20

Lean på svenska ska det vara nödvändigt?

Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Presentation av Per Gullander, Swerea IVF Monteringsforums konferens 2009-03-11. Delresultat från MERA-projektet SwePS Swedish Production System. För mer information

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Trygghet genom hela livet SEB erbjuder pensionsförsäkringar och trygghet under livets olika skeden för

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SVC Svedijos verslo centras

SVC Svedijos verslo centras God morgon! Jag heter Rima Ingstad. Sedan åtta år tillbaka driver jag ett företag i Vilnius, SVC Svedijos verslo centras (på svenska Svenska Handelscentrum). Jag arbetar med affärskontakter mellan litauiska

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Swedish Production System, SwePS

Swedish Production System, SwePS Swedish Production System, SwePS ett kompetenslyft för fordonsindustrin inom Lean produktion, Swerea IVF Det som visat sig fungera bra i Japan är det nödvändigtvis också bra i Sverige? MERA-programmet

Läs mer

Swedish Production System, SwePS

Swedish Production System, SwePS Swedish Production System, SwePS ett kompetenslyft för fordonsindustrin inom Lean produktion, Swerea IVF Det som visat sig fungera bra i Japan är det nödvändigtvis också bra i Sverige? MERA-programmet

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Sveriges marknad är verkligen lockande för många länder. Sverige har nått en hög levnadsstandard.

Sveriges marknad är verkligen lockande för många länder. Sverige har nått en hög levnadsstandard. Välkomna! Jag heter Rima Ingstad. Sedan 12 år tillbaka driver jag ett företag i Vilnius, Contact LT UAB (tidigare Švedijos verslo centras, på svenska Svenska Handelscentrum). Jag arbetar med affärskontakter

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Fem vanliga fallgropar

Fem vanliga fallgropar EN MINIRAPPORT från CERTUS GROWTH Fem vanliga fallgropar vid utveckling i mindre bolag Av David Tegenmark, Certus Growth Certus Growth arbetar för att entreprenörer i kunskapsföretag ska lyckas. Vi bidrar

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Exportrådet Budapest. Studie i affärsklimat Ungern

Exportrådet Budapest. Studie i affärsklimat Ungern Exportrådet Budapest Studie i affärsklimat Innehållsförteckning Introduktion s. 2 Sammanfattning s. 4 Motiv för att satsa på en etablering i s. 9 Lagstiftning s. 16 Ekonomi och finansiering s. 22 Etableringsvillkor

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Kina vägar in. 2008-03-10 Ulf Ohrling Advokat. www.mannheimerswartling.se. LEGAL#2048311v1

Kina vägar in. 2008-03-10 Ulf Ohrling Advokat. www.mannheimerswartling.se. LEGAL#2048311v1 Kina vägar in 2008-03-10 Ulf Ohrling Advokat Hur komma över muren och komma ner välbehållen på andra sidan Men även om att kunna få tillbaka stålarna över till den andra sidan Innehåll Sätt att investera

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Private Banking Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser.

Private Banking Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. Private Banking Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. När du kliver över tröskeln till oss kan du vara säker på en enda sak. Att du inte vet exakt vad som väntar dig. Hos

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Bättre affärer i Tyskland Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Tyskland din marknad? Tyskland är sedan länge Sveriges största handelspartner. Med över 80 miljoner invånare

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag På väg ut i världen- statens främjandeinsatser för export RiR 2013:10 Dnr:31-2011-1253 Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag Riksrevisionen genomför en granskning av statens insatser

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer