insamling nu Biståndsjätte siktar på Sverige Den svenska marknaden är strategiskt viktig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "insamling nu Biståndsjätte siktar på Sverige Den svenska marknaden är strategiskt viktig"

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 77 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet årgång 11 insamling nu EN TIDNING FRÅN FRII Biståndsjätte siktar på Sverige Den svenska marknaden är strategiskt viktig AKTUELLT SID 5 Bankgirot underlättar för insamlingskonton 5 InsamlingsForum: Föredrag Debatter Tips 6,7,8,9 För många ber om pengar för ofta TEMA: Den svåra konsten att synas 8-9 ETIK: Hur bör en ideell organisation placera sina pengar? 11

2 friizon Kalendarium JUNI Rösta på 2006-års Majblomma 27.6 SFIs tematidning i Svenska Dagbladet. JULI Institute of Fundraising håller sin årliga konferens i London International Fundraising Summit, London. Konferens för FRIIs systerorganisationer i världen. SEPTEMBER 13.9 FRIIs Master Classes på Stadsmissionen i Stockholm. Se separat program på sidan 3. OKTOBER 3.10 Internationella Barndagen Amnesty anordnar Amnestyveckan Sånger För Livet i Globen tillsammans med Läkarmissionen Världens Barns insamlingsdag International Fundraising Congress, Holland. NOVEMBER Ideellt forum anordnas där bland annat bästa årsredovisningen i ideella sektorn utses. MAJ InsamlingsForum 2006 på Wijk Conference Center, Lidingö. Mejla dina tips till kalendariet! E-post: Annonsera För information och bokning: kontakta Eva Vaihinen, Press Art. Tel , Annonspriser (s/v) Helsida A4: kr Halvsida, liggande: kr 1-spalt, stående: kr 2-spalt, stående: kr Kvartssida: 3000 kr Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och placeringskrav. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem ledaren kvalitet och kontroll Vi ger oss inte! FRII HAR UNDER ETT ÅRS tid knackat på dörren hos Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. Vårt budskap har varit tydligt 90-kontot och dess nuvarande regelverk räcker inte för att säkerställa de berättigade krav på kontroll, öppenhet och kvalitet som ställs av givarna, insamlingsorganisationerna och medierna. FRII vill öka kraven på revisionen i våra organisationer och förbättra den årliga SFI-granskningen och redovisningen av den, vi vill diskutera om sammansättningen av SFIs styrelse är den mest ändamålsenliga, vi har frågor om vilka som kan tilldelas 90-konto samt om hur SFI marknadsför 90-kontot. Detta är frågor av central betydelse för Insamlings-Sverige. I slutet av förra året framförde FRII dessa punkter och andra i ett brev till SFI där vi föreslog en gemensam arbetsgrupp. Nu har vi just fått svar. Jag citerar: SFIs styrelse har beslutat att inte tillgodose FRIIs hemställan om att en arbetsgrupp med företrädare för FRII och SFI skulle se över SFIs arbetsmetoder. Detta förbehåller sig SFIs styrelse rätten till att själv besluta över. Detta är uppseendeväckande och trist. FRIIs ambition att tillsammans med den andra aktören på insamlingsarenan sätta sig ner för att se över ett gammalt regelverk avvisas tämligen brutalt. Varför? Jag önskar att vi skulle dra åt samma håll mot ökad öppenhet, trygghet, kvalitet och jämförbarhet för landets givare. Frågeställningar som både FRII och SFI möter varje dag. SKA VI NÖJA OSS med detta besked? Nej inte. FRIIs styrelse har nu efter flera konsultationer med sina medlemmar beslutat gå till högre instans, dvs till SFIs fem huvudmän. Vi har bett om en möte med de högsta företrädarna för LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsliv och FAR. Vår förhoppning inom FRII är att dessa organisationer är villiga att i konstruktiv dialog utveckla 90-kontot. Alltså: fortsättning följer. Jag blev upprymd och stolt då jag mötte så många glada, hängivna och vetgiriga insamlare på FRIIs InsamlingsForum i maj. Jag har tittat i de ifyllda utvärderingarna de allra flesta är mycket nöjda med programmet. Att erbjuda god och relevant utbildning i insamling/fundraising förblir en av FRIIs prioriterade uppgifter. Jag önskar dig en fin sommar! ERIK ZACHRISON Generalsekreterare FRII Ett stort tack till alla som deltog i InsamlingsForum! ÅRETS INSAMLINGSFORUM ÄR ÖVER. FRII vill tacka alla deltagare, presentatörer, leverantörer och alla andra som på olika sätt bidragit till två mycket lyckade dagar ute på Wijk Conference Center. Det är härligt att se så många engagerade fundraisers på samma plats under två dagar! Att vi i år var många fler än någonsin gjorde det hela ännu roligare. Jag vill rikta ett extra tack till alla presentatörer som ställer upp på ett mycket generöst sätt för FRII, och i en positiv och inspirerande anda delar med sig av sina gedigna erfarenheter och kunskaper. Strax efter sommaren börjar detaljplaneringen av 2006 års InsamlingsForum, som även då ligger den 9-10 maj ute på Wijk Conference Center på Lidingö. Hör gärna av dig med innehållsmässiga tips och idéer! Än en gång ett stort tack! Välkommen åter till InsamlingsForum 2006! CLAES ANCKARMAN Informations- och utbildningssekreterare FRII insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd. Nästa nummer kommer den 5 oktober. Redaktör: Helene Thornblad/Press Art. tel: , 2 Redaktion: Claes Anckarman, Erica Mattsson, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Johan Norrby, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Therése Engström. Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: , fax E-post: Nätet: Grafisk form: Eva Vaihinen/Press Art. Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2005 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får användamaterialet i elektronisk version av tidningen.

3 kommenterat: botten toppen Telia Sonera tar moms för telefongåva Moms på gåvor har du hört talas om det? Jag får fortfarande rapporter om att Telia Sonera inte lyckats ta bort momsen då de fakturerar en kund för en telefongåva. Hur länge ska vi vänta? Bankgirots slopade avgifter Bankgirot har presenterat färska siffror på att deras slopade transaktionsavgifter för landets 90-konton är värda över tio miljoner kronor per år för våra insamlingsorganisationer. Kolla noga så att din organisation inte betalar onödiga avgifter! Cancer- och Barnhjälpen Rättegången mot denna organisation är nu avslutad. Det var ingen vidare ordning på pengarna på kontoret i Stockholm. De blev av med sitt 90-konto. Åtalet gäller grovt bedrägeri och skattebrott. Dom har fallit för skattebrott. Läkare Utan Gränser rakryggade Heder till LUG som rakryggat bad sina givare om att få använda tsunamigåvorna till andra angelägna ändamål. Och bara mötte förståelse. Orimligt krav från Radiohjälpen Det blir helt fel då Radiohjälpen kräver av de FRII-medlemmar som tar emot bidrag för tsunamins offer att de inte kan få ersättning för sina administrativa kostnader för att hantera dessa bidrag. Ur vilka insamlade pengar vill Radiohjälpen att dessa kostnader ska finansieras? Man lastar över problemet på någon annan. Grattis PG Persson! FRII gratulerar Cancerfonden och PG Persson för utmärkelsen Årets insamlare. Det är kampanjen Rosa bandet som belönas. FRIIs Master Classes 2005 Tisdag 13 september, Stadsmissionen, Stockholm Master Classes erbjuder dig en fördjupning inom några utvalda områden med föreläsning, diskussioner och handledda grupparbeten. På programmet denna gång står: ERIK ZACHRISON Placeringspolicy vägledning i teori och praktisk tillämpning. En ansvarsfull och etisk förvaltning av tillgångar är en viktig aspekt för varje insamlingsorganisation. Här kommer FRIIs vägledning för placeringspolicy att presenteras, diskuteras och konkretiseras. Vilka etiska kriterier ska gälla? Hur mycket ska placeras i aktier? Ska det vara möjligt att placera i optioner? Vilket är syftet och målet med förvaltningen? Några placeringspolicys hos FRIImedlemmar presenteras även. Seminarieledare är Björn Falkeblad, RedCatch, Gunilla Hjalmarsson, m.e.t.a och Göte Långberg, Cancerfonden Hur kan du behandla och kommunicera bättre med dina givare/medlemmar? Det kostar alltid mer att värva en ny givare/medlem än att behålla en gammal. Genom bättre och mer aktiv kommunikation finns stora möjligheter att öka organisationens intäkter, både på kort och lång sikt. Du kommer bland annat att få ta del av vad givarvänlig kommunikation egentligen är, hur du tar fram flödesscheman för kommunikationen till olika grupper i ditt register och hur du bäst jobbar med olika givarkoncept och regelbundet givande. Katinka Lindholm från Fundraising Support leder oss Lunch Hur arbetar en insamlingsorganisation med stora gåvor? Endast ett fåtal svenska insamlingsorganisationer arbetar idag med stora gåvor. Vad finns det för möjligheter och utmaningar för din organisation? Hur gör man egentligen för att komma igång? Martin Kaufman och Anna Roswall Stuart från Brakeley delar med sig av sina erfarenheter och ger både teoretiska och praktiska kunskaper i Big Gift Fundraising. Vi återkommer med detaljerad inbjudan, men skriv redan nu in datumet i din almanacka. Välkommen den 13 september! Claes Anckarman FRII FRII tipsar FRIIs årsmöte i maj Välkommen till nya styrelseledamoten Lena Holm, generalsekreterare i Majblomman. Och tack till Ann-Therése Enarsson som lämnar. Avgifterna till FRII Årsmötet beslutade att de två avgifterna som din organisation betalar till FRII ligger fast. Det är medlemsavgiften på kr och serviceavgiften för nästa år som förblir 0.10% av insamlade medel. Var en tidig fågel och spara pengar Snabba på med din anmälan till den stora insamlingskongressen i Holland i oktober. Det finns pengar att spara: både i form av Early birdrabatten och i form av grupprabatt om man är flera från samma organisation oavsett om man arbetar i olika länder. Gå in på Följ vad som händer hos FRIIs tre nordiska systrar Vill du följa med vad som händer i FRIIs systerorganisation i Norge FIO? Bokmärk deras hemsida Även i vårt östra grannland finns nu en organisation för insamlingsorganisationer. Den heter VaLa (Vastuullinen Lahjoittaminen). Vill du ha kontakt? E-posta till I Danmark finns ISOBRO besök dem på Gratis info om lediga jobb Kom ihåg att du alltid kostnadsfritt kan lägga in lediga jobb och uppdrag i din organisation på FRIIs hemsida. Maila din text till Avdragsrätt för gåvor under utredning Den sk Alliansen för Sverige vill enligt ett TT-meddelande i början av maj utreda möjligheterna att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer och införa regler för vilka ändamål som skulle berättiga till avdrag. 3

4 aktuellt Stadsmissionen och SL samarbetar mera STOCKHOLMS Stadsmission och SL utökar sitt samarbete för att hjälpa hemlösa i tunnelbanan. Stadsmissionens Nattjour kommer att hjälpa till med att nattetid ta hand om hemlösa och andra utsatta mot att SL ekonomiskt stöttar verksamheten. Väktarpersonal som arbetar i tunnelbanan kommer att utbildas av Stadsmissionen i hur man bemöter människor som befinner sig i en utsatt situation. Vi vill skapa en fortsatt trygg och trivsam kollektivtrafikmiljö. Personalen kommer att få stöd av Stadsmissionen i kontakterna med hemlösa och andra utsatta. Det skapar större trygghet för alla våra resenärer, säger SLs vd Lennart Jangälv. Det treåriga samarbetsavtalet innebär att SL bidrar med kr om året till Stadsmissionen. Samarbete för tsunamins offer ERSTA DIAKONISÄLLSKAP, Rädda Barnen och BRIS har beviljats 20 miljoner ur Allmänna arvsfonden för att hjälpa barn som drabbats av flodvågskatastrofen i Sydostasien. Samtalsgrupper med stöd till drabbade barnfamiljer och deras närmaste har redan kommit igång och meningen är att organisationerna också ska utbilda personer som ska leda samtalsgrupper samt förmedla kunskap till förskola, skola och allmänhet. Nytt nätverk för second hand ETT NYTT NÄTVERK har bildats för ideella föreningar som arbetar med secondhandverksamhet. I nätverket ingår Röda Korset, Myrorna, PMU Interlife, Erikshjälpen, Emmaus och Stadsmissionen i Stockholm. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter och skapa en gemensam kunskapsbank om till exempel samhällsnyttan med försäljning av secondhandkläder, säger Per Sjölund som förestår Kupan-verksamheten vid Röda Korset till Dagen. 4 nytt bankgiroavtal i höst Bankgirot underlättar för insamlingskonton Bankgirocentralen (BGC) och Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI) arbetar just nu med ett gemensamt avtal kring regelverket för 90-bankgironumren. En av nyheterna är att siffrorna i bankgironumret och för plusgirokontot kommer att bli identiska. Insamling nu frågade Elizabeth Berggren på BGC hur arbetet går. ELIZABETH BERGGREN arbetar med utveckling av betalningsprodukter på uppdrag av de banker som äger BGC och deltar i Bankgirosystemet. När kan ett avtal vara klart? Vi hoppas att avtalet ska vara klart mycket snart! Under hösten och vintern har vi tillsammans med en bankarbetsgrupp gått igenom de olika frågorna och det ser ut som att det nu bara är SFI som måste godkänna skrivningarna. Vad är syftet med avtalet mellan BGC och SFI? I takt med att alltfler organisationer öppnar bankgironummer vill vi se över och förstärka reglerna kring de särskilda insamlingsbankgironumren. Tidigare har insamlingar oftast gjorts via postgirokonton, men vi ser nu att alltfler organisationer öppnar bankgironummer antingen har de både plusgiro och bankgiro eller också endast ett bankgironummer. Vi vill också att det ska vara tydligt och klart att det i dagsläget endast är den undre halvan av serien för 90-bankgironummer som är avgiftsbefriade, c c. Vi vill också att det ska vara enkelt att avsluta 90-bankgironummer om innehavaren missköter sig. När avtalet är i hamn kommer innehavaren redan vid tilldelning acceptera att bli av med 90-bankgironumret om SFI finner att organisationen inte längre lever upp till SFIs kontroll. Vad innebär ett avtal för FRIIs medlemmar? Avtalet innebär att SFI även kommer att hantera tilldelning av bankgironummer, inte Röda Korset gör femårsplan SVENSKA RÖDA KORSET har hittills bidragit med 191 miljoner kronor till akuta insatser för tsunamins offer. Nu satsas ytterligare 215 miljoner på återuppbyggnaden. Femårsplanen täcker insatser i alla de drabbade länderna, inklusive länderna på Afrikas östkust. Totalt satsar internationella Röda Korset 1,5 miljarder schweizerfranc, cirka 8,8 miljarder kronor, under perioden. I akutfasen handlade det om att rädda livet på de överlevande. Nu måste vi också ge dem möjlighet att återerövra sina liv och svara för sin egen försörjning, säger Röda Korsets generalsekreterare Christer Zettergren. fakta 90-bankgironummer Bankgironumret är en adress till ett bankkonto. Med hjälp av bankgironumret går det att göra betalningar utan att veta kontonumret. Det går också att behålla samma bankgironummer även om man vill byta bank. Alla bankgironummer ingår i bankgirosystemet, Bankgirot, som nästan alla banker i Sverige deltar i. Företaget som förvaltar Bankgirot heter Bankgirocentralen, BGC. Bakom Bankgirot står alla Sveriges banker inkl. Nordea. Det finns omkring 180 bankgirokonton för insamling, som börjar på 90-. Det finns omkring 470 PlusGiro-konton. Dessa ägs av Nordea och kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Både PlusGirots och Bankgirots 90-konton innehåller sju siffror. bara plusgirokonton. När avtalet är klart kommer siffrorna i bankgironumret och i plusgirokontot att vara identiska. Vilka frågor vill Bankgirot driva framöver för att underlätta för FRIIs medlemmar? På lite sikt vill både Bankgirot och bankerna friställa hela den 7-siffriga 90-serien bankgironummer. Då skulle det inte råda något tvivel om att det är ett godkänt 90-nummer som betalningen går till. Vi skulle också vilja att SFI går igenom redan utdelade 90-nummer för att om möjligt reda upp bland dem. Vilka frågor är aktuella när det gäller kvalitet och trygghet för givare? Det måste vara kristallklart för givaren att betalningen går till en godkänd organisation det blir enklare när vi fått avtalet i hamn. Det ska också vara enkelt att betala med en numerisk samordning kommer betalningen till rätt mottagare även om man väljer fel blankett. CLAES ANCKARMAN Oseriös insamling fortsätter BÅDE I STOCKHOLMSTRAKTEN och i Mellansverige kommer uppgifter om att Svensk Kläd & Textilinsamling är aktiva igen. De delar ut flygblad i villaområden och trappuppgångar och uppmanar människor att skänka kläder, skor, lakan gardiner och leksaker till Polen. Organisationen har utpekats som oseriös vid ett flertal tillfällen. De har inget 90-konto och uppger ingen adress. Ett telefonnummer anges på det flygblad som delas ut innan insamlingarna sker. Efter att insamling nu försökt få kontakt med organisationen i några dagar går det bara att konstatera att samtalet aldrig kopplas fram.

5 nyetablering Action Aid kommer till Sverige Den internationella biståndsorganisationen Action Aid planerar att till hösten etablera sig i Sverige. Vi har valt ut den svenska marknaden som strategiskt viktig i Europa när det gäller kampen mot fattigdomen, säger Helen McEachern, insamlingschef på Action Aid i London. GENOM INSAMLING och partnerskap med stora internationella institutioner hoppas vi få ett effektivare bistånd. Det är fortfarande ganska ovanligt att internationella insamlingsorganisationer startar verksamhet i Sverige. Majoriteten har oftast funnits här i flera decennier. Vi tror helt klart att det finns en potential i Sverige. Det gäller både samarbeten med biståndsorgan och andra aktörer liksom att samla in pengar, säger Helen McEachern. Målet är att öppna flera kontor på nya platser de närmaste sex åren. Det är relativt enkelt juridiskt att starta en organisation i Sverige, jämfört med exempelvis Japan! UNDER DET SENASTE ÅRET har organisationen haft kontakt med Läkare utan gränser, Unicef, Svenska kyrkan och Plan Sverige i sin kartläggning av den svenska insamlings- och biståndsmarknaden. Bland annat har man konstaterat att företagsgivandet bara svarar för en liten del av den totala insamlingen i Sverige. Stödet från företagen borde kunna öka, enligt Action Aid. Men i Sverige finns också goda möjligheter att påverka bland annat Världsbanken, handelsorganisationen WTO och andra biståndsorgan. Vad händer nu? Vi hoppas inom kort kunna rekrytera en verksamhetsansvarig chef som kan starta processen med att registrera Action Aid i Sverige. Ett helt nytt tevesänt lotteri Postkodlotteriet ska dra igång till hösten. Överskottet kommer att gå till projekt som drivs av Rädda Barnen, Världsnaturfonden WWF och Barncancerfonden. LOTTERIET BYGGER PÅ idén att man vinner på sin bostadsadress och sitt postnummer, enligt holländsk förebild. Dragningarna och vinnarna ska presenteras i ett familjevänligt underhållningsprogram på TV4. Intäkterna ska bland annat gå till projekt för barn, mänskliga rättigheter, miljö och natur. Det blir tunga programledarprofiler och överraskningsmoment där ibland hela grannskap vinner storkovan, säger TV4:s programchef Anders Knave. Action Aid har enligt sin hemsida givare i Europa. fakta Action Aid Action Aid har funnits sedan 1971, har verksamhet i cirka 45 länder och intäkter på cirka 1,2 miljarder kronor. Ledstjärnan är fattigdomsbekämpning och lokalt deltagande. Ett nytt huvudkontor öppnades i Sydafrika förra året. I Europa har man kontor eller samarbetsorganisationer i Irland, Spanien och Frankrike. Regionala kontor finns i Asien, Latinamerika och Afrika. Nästa steg är att få en styrelse. På sikt kommer vi självklart också att börja med insamling men det kan ta lite tid, säger Helen McEachern. MARIE VON ZEIPEL Premiär i höst för Postkodlotteriet I Postkodlotteriets styrelse sitter före detta ministern Ingela Thalén, Mats Augurell från sjätte AP-fonden och författaren Mark Levengood. Målet är inte bara att folk ska köpa lotter utan vi hoppas också på ett djupare engagemang och stöd för våra respektive verksamheter, säger Johan Landberg, marknadschef på Världsnaturfonden WWF. Det holländska företaget Novamedia äger rättigheterna till lotteriet. Sedan 1989 har man framgångsrikt bedrivit motsvarande lotteri i Holland till förmån för ideella organisationer. Svenskarna spelar allt mer förra året spelade vi för 36,5 miljarder kronor bara i Sverige. Det motsvarar cirka kronor per invånare. MARIE VON ZEIPEL Ökat givande efter tsunamin Fler än sju av tio svenskar har gett pengar till någon frivilligorganisation det senaste året. Samtidigt får enskilda organisationer högt betyg i biståndseffektivitet, visar en ny undersökning. VID DENNA TID i fjol hade knappt fyra av tio svenskar skänkt pengar till en biståndsorganisation under ett års tid. I år är siffran sju av tio. Den stora förändringen syns tydligt i en ny SCB-undersökning som gjorts på uppdrag av Sida. Den här ökningen ska naturligtvis kopplas till det stora engagemang som flodvågskatastrofen i Asien utlöste, säger Maria Norrfalk, Sidas generaldirektör i en kommentar till siffrorna. Hon menar samtidigt att medierna haft stor betydelse. När hjälpbehov får omfattande och stark beskrivning i massmedierna känner svenska folket stort engagemang för att hjälpa. I plötsliga katastrofsituationer är det också enkelt att visa upp vilken nytta biståndet gör. Kläder och möbler har tidigare varit det vanligaste bidraget från svenska folket, men det har fallit tillbaka jämfört med tidigare, vilket framgår i undersökningen. Ungefär fyra av tio svenskar har bidragit på det sättet under det senaste året. PARALLELLT MED SCB-undersökningen har ett antal längre intervjuer gjorts. De tillfrågade har bland annat fått svara på hur de upplevt hjälparbetet efter tsunamin. Närmare hälften anser att de fått en bättre bild av vilken nytta bistånd gör, och ännu fler instämmer i påståendet att arbetet efter flodvågskatastrofen inger hopp om möjligheten att bekämpa fattigdomen i världen. Det finns också ett intresse för att veta mer om hur frivilligorganisationerna har arbetat i de drabbade länderna, var tredje tillfrågad svarade mycket stort intresse och närmare fyra av tio svarade ganska stort intresse. PR 5

6 insamlingsforum Årets InsamlingsForum lockade till eftertanke, debatt och skratt. På följande sidor berättar insamling nu vad som sades och gjordes på årets största möte för insamlare i Sverige. Richard Radcliffe utmanade: Tvinga inte på givarna en relation Gör givarna lyckliga. Men tvinga inte på dem en relation till insamlingsorganisationen. Den uppmaningen gav Richard Radcliffe till publiken under Insamlings- Forums första föreläsning. RICHARD RADCLIFFE, vd för Smee & Ford i London och rådgivare i ämnen som rör insamling, utmanade gamla sanningar i sin föreläsning. Sedan Ken Burnett skrev boken Relationship Fundraising för runt 20 år sedan har många insamlingsorganisationer arbetat med att skapa relationer till givarna. Jag har intervjuat 7000 givare i fokusgrupper över hela Europa. Inte en enda av dem sa sig vilja ha en relation till en insamlingsorganisation, sade Richard Radcliffe, och tillade att större givare har en särställning. Där kan det bli fråga om att bygga relationer. Med åhörarnas hjälp listade Richard Radcliffe ord som kan uttrycka beståndsdelar i en relation respekt, tilltro, Det rekordhöga insamlingsresultatet efter tsunamikatastrofen är helt i linje med en stark ström av solidariska värderingar, i synnerhet hos unga människor. Det sa Bi Puranen under sitt föredrag på InsamlingsForum. DET FINNS INGEN egotrippad ung generation. De undersökningar som gjorts betonar att ungdomar vill ta ansvar och ge sitt bidrag till samhället, sa Bi Puranen, docent och medlem av det globala nätverket World Values Survey. I nätverket samverkar forskare inom socialvetenskap och delar med sig av sina forskningsresultat. Den Insamlingsrådgivaren Richard Radcliffe har intervjuat 7000 givare. omsorg, glädje och så vidare. Varför har vi inte övergripande strategier för hur vi ska göra våra givare glada? frågade Richard Radcliffe retoriskt. Ett sätt att skänka glädje åt givarna är att lyssna på dem. Richard Radcliffe varnade för att be givarna om pengar för ofta och för att ge för mycket och oönskad information. I England ser vi en trend Bi Puranen om solidariska värderingar Ungdomar är bättre än sitt rykte senaste värderingsstudien från World Values Survey omfattar data från 60 länder över hela världen. BI PURANEN liknade kulturens roll vid den roll DNA har i våra kroppar kulturen styr våra beteenden. Hon tecknade en kulturkarta över världen, där Sverige befinner sig i en ytterkant präglad av sekularisering och ett värderingsmönster med fokus på strävan efter upplevelser och livskvalitet. I internationella sammanhang kallas Sverige the avantgarde society. Vi är en bädd för förändringar. Tillit till andra människor är en viktig faktor för demokratin, och även där ligger Sverige högt i en internationell jämförelse. Ungefär hälften av alla ungdomar svarar spontant ja på frågan om de litar på andra människor. Störst förtroende har ungdomarna för räddningstjänsten (och dit kan man väl räkna insamlingsorganisationerna, föreslog Bi Puranen), följt av piloter och läkare. SVENSKA UNGDOMARS värderingar är bättre än sitt rykte berättade Bi Puranen och hänvisade till undersökningar av ungdomars attityder till arbete. FOTO PETER REHNFELDT av sjunkande insamlingsresultat just nu. För många ber om pengar för ofta. Förtroendet för insamlingsorganisationer sjunker. Många av givarna i mina fokusgrupper har ledsnat. Fråga givarna vilken information de vill ha och respektera deras svar. Det ger ett förtroende för er organisation. HUR SER DÅ FORMELN för en lycklig givare ut? Richard Radcliffe gjorde en jämförelse av behoven hos olika generationer: Äldre människor vill veta vad deras pengar har bidragit till. De vill se resultat. Själva är de sparsamma och vill inte att något slösas bort till administration. Medelålders människor är intresserade av att bidra till att lösa problem, och kan vara intresserade av kvalitetsredovisning och metoder i ert arbete. Unga människor vill bli överraskade och chockerade, sammanfattade han. HELENE THORNBLAD Ungdomar vill arbeta, faktiskt i högre grad än vuxna. Och de vill inte bara arbeta för att tjäna pengar eller förverkliga sig själva. Att arbetsinsatsen gör nytta för andra och bidrar till samhället är viktigt för de unga. Avslutningsvis gjorde Bi Puranen en tillbakablick på hur värderingar i det svenska samhället har förändrats de senaste årtiondena. Det går att förändra värderingar, och det kan gå snabbt! Se till exempel på vad som har hänt när det gäller attityden till barnaga, rökning eller ungdomars plats i samhället. HELENE THORNBLAD 6

7 Debatt om tsunami och förtroende Stora krav ställs på organisationerna En aldrig tidigare sedd generositet präglade givandet efter tsunamikatastrofen. Men det ställer också stora krav på hur insamlingsorganisationerna förvaltar allmänhetens förtroende. Detta framkom på forumets debatt med rubriken I katastrofens vågsvall. ELISABET ANDERSSON, generalsekreterare för SOS-Barnbyar, betonade FRIIs ansvar att utveckla ett bra system for samordning mellan berörda organisationer. Jag efterlyser en beredskap för kommande katastrofer, där det ska gå att trycka på en knapp och snabbt vara igång. Det svenska folket vill nu veta att pengarna har använts korrekt. Vi måste tålmodigt kunna redovisa detta flera år framåt, sade hon. Rädda Barnens insamlingschef Anniken Elisson-Tydén talade om mediernas roll under katastrofens första skede. Till en början drev medier organisationerna framför sig i jakten på insamlingsresultat. Sedan kunde vi ta kommandot över vår egen information och koncentrerade oss då på att visa hur pengarna användes. enkät efter tsunamin De cirka 150 åhörarna till debatten fick göra sina röster hörda genom att rösta om några av debattens frågor. De flesta ansåg att: Insamlingsklimatet i Sverige påverkats positivt efter tsunamin. Det var rätt av en enskild organisation att gå ut offentligt och tala om att de inte behövde mer pengar när andra organisationer fortfarande hade ett insamlingsbehov. Insamlingarna i organisationer som inte har verksamhet som är kopplad till katastrofen har påverkats negativt. En svensk motsvarighet till brittiska Disaster Emergency Committee bör bildas. Många kom och lyssnade på debatten om katastrofens efterverkningar för insamlingsklimatet. Nu har vi ett stort ansvar, både för att redovisa kostnader för administration och att vara ett gott föredöme, annars riskerar vi givarnas förtroende. Läkare Utan Gränsers insamlingsansvarige Therése Engström talade om att mediernas koncentration på en fråga inte får leda till att organisationerna släpper allt annat. Resurser till andra katastrofer i världen ströps i viss mån under katastrofens första månader. Som första organisation gick Läkare Utan Gränser ut och meddelade att vi fått in tillrackligt med pengar, berättade hon. Thomas Knuthammar från Stockholms Stadsmission representerade de organisationer som inte direkt berördes av katastrofen. Stadsmissionens viktigaste insamlingsperiod, som vanligtvis sträcker sig från november till januari, påverkades negativt. Istället för att försöka nå nya givare fick vi koncentrera kampanjen på de befintliga. JOURNALISTKÅREN representerades av Petter Bolme fran Global Reporting, med erfarenhet som nyhetsjournalist i katastrofområden. Han talade om hur verklighetsskildringar från katastrofområden idag snabbare och mer effektivt än tidigare kan återges, något som starkt påverkar givandet. Konkurrens mellan hjälporganisationer i fält är en faktor som kan påverka förtroendet negativt. Ni borde också uppmärksamma glappet mellan vad allmänheten tror att ni är ideellt arbetande amatörer och vad ni egentligen är professionella organisationer med avlönade anställda. I den efterföljande diskussionen berördes bland annat administrationskostnaderna. Dels nämndes att FRII har en viktig uppgift i att arbeta för en enhetlig redovisning av dessa kostnader. Dels ifrågasattes Radiohjälpens budskap om att insamlade pengar oavkortat ska gå till katastrofdrabbade, något som i praktiken kan innebära att pengar till nödvändiga utgifter måste tas från insamlingar till andra delar av världen. PERNILLA NORSTRÖM HELENE THORNBLAD Kvalitetskrav Det behövs en kvalitetskontroll av dem som har 90-konto Räcker 90-kontot till som kvalitetssymbol? Den frågan stod i centrum för ett av InsamlingsForums seminarier. FREDRIK ALPIN, generalsekreterare i Caritas Sverige, ställde en rad frågor till deltagarna, bland annat om det går att ladda 90-kontot med ett nytt innehåll eller om branschen behöver skapa egna riktlinjer för kvalitet. Vi vill bli granskade! Just därför har vi i Cancerfonden valt att ISO-certifiera oss, berättade Inga Wall, controller på Cancerfonden. Eva Gillström, styrelseordförande i Barncancerfonden, ställde frågan om det är för lätt att få 90-konto i dag. När ska SFI börja använda sina egna krav? Det måste ske en kvalitetskontroll av dem som har 90-konto, så att vi kan använda det som ett kvalitetsbegrepp, sa hon. Många av mötets deltagare menade att de investerat mycket i 90-kontot och uttalade stöd till FRIIs arbete för att få till stånd en dialog med Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI. Andra menade att 90-kontots betydelse minskat de senaste åren, vilket inte minst FRIIs 90-konto-undersökning visar (se förra numret av insamling nu). 90-kontot är ingen avgörande faktor i dag. För oss är branschtillhörigheten viktigare, att vi är anslutna till FRII, sa exempelvis Lars Vaste, Naturskyddsföreningen. Mötet utmynnade i att flera deltagare anmälde sig till en arbetsgrupp för att diskutera utformandet en uppförandekod för insamlingsorganisationer som ett led i att skärpa kvalitetsarbetet. HT 7

8 insamlingsforum insamlingsmetoder tips och råd Gåvor över nätet är framtiden Givande över nätet är framtiden. Det är de flesta av insamlarna överens om. Ändå visade en handuppräckning att endast ett litet fåtal av dem som deltog i workshopen om online giving aktivt använder e-post och webben i insamlingsarbetet. LALE GUREL från Greenpeace International började workshopen med några exempel på hur Greenpeace jobbar online runt om i världen. Lale Lale Gurel tror på interaktion. tryckte mycket på möjligheten till interaktion. Det är också oerhört viktigt att samla på sig e-postadresser eftersom det är ett effektivt sätt att sedan be om gåvor. Kuriöst i sammanhanget är att e-brev verkar funka bäst på fredagsmorgnar Johan Ljungman från Pool fortsatte sedan workshopen med några tankar om relationsmarknadsföring online samt med tips på hur man kommer igång. Johan rådde oss att försöka tänka som försäljare genom att: Vara tydliga med ett konkret erbjudande. Testa i mindre skala och förändra efter hand. Lyssna också på besökarna för att kunna förbättra. Skapa möjlighet till avslut och komma ihåg att FRÅGA! Skapa ett system för att kunna ta hand om alla intresserade och fortsätta att kommunicera med dem regelbundet. JOHAN LJUNGMAN identifierade sedan några fördelar med att jobba online: Det är lätt att spåra varifrån responsen kommer, det är flexibelt, och insamlaren får feedback i realtid. Andra fördelar är att det är lätt att utvärdera statistik och spåra individuella beteenden, samtidigt som givardialogen automatiseras. JOHAN NORRBY FOTO PETER REHNFELDT Brittisk metod utmanar givaren Betala först 3000 kronor. Samla sedan in till välgörande ändamål. Därefter får du resa till en exotisk plats. Det erbjudandet gör att mångmiljonbelopp strömmar in till insamlingsorganisationer i Storbritannien. FÖR DEN SOM GILLAR utmaningar och resor kan så kallade challenge events vara svåra att motstå. Insamlingsformen bygger på att vem som helst kan anta en utmaning, och samla in pengar för att få göra en spännande resa. Än så länge är challenge events en typiskt brittisk företeelse. Men nu är vi här för att höra vad ni i Sverige tycker om detta, sade Bruce Tait från Silver Stream Fundraising and Communications till åhörarna på InsamlingsForum. Tillsammans med Jonathan Bryan från Discover Adventure Ltd berättade han om resor som genomförts. Vandring genom öknen, cykling i Mexiko eller klättring i Peru är några exempel. Det började med att religiösa organisationer arrangerade resor för sina bidragsgivare för tio år sedan. I mitten av nittiotalet revolutionerade företeelsen insamlingsmarknaden och i dag är challenge events en av de främsta formerna för insamling. Många deltagare har blivit så inspirerade att de fortsatt med insamlandet. Utmaningarna har Det är givarna som har svaret på allt det vi pratar om på det här seminariet och alla insamlingsseminarier förresten. KRISTINA SPARRELJUNG, insamlingschef Hjärt-Lungfonden Gåvor i testamenten görs för att rädda liv, inte för att förbättra livet för människor, sa Richard Radcliffe under sin föreläsning om testamenten. RADCLIFFE ÄR VD för Smee&Ford, ett brittiskt företag som är specialiserat på testamentsbevakning. Bolagets anställda går igenom talet testamenten varje dag, och har på så sätt fått en bra bild av de personer som ger en gåva i sitt testamente. Den typiska testamentsgivaren är inte rik. Dessa givare är tio procent mindre förmögna än de som ger i sin livstid. Kännetecknande för gåvor i testamenten är också att människor vill bidra till att rädda liv i framtiden. De ger till exempel hellre till cancerforskning än till cancervård. Jonathan Bryan och Bruce Tait samlar in pengar genom att utmana givarna att samla in själva. förändrat deras liv. Statistiken visar att den vanligast förekommande insamlaren och resenären är en kvinna på 47 år. Visst misslyckas en del med att samla in tillräckliga summor, och en del är skeptiska till arrangemangen. Men i Storbritannien är intresset stort. I år arrangerar vi 90 resor för sammanlagt resenärer. Tillsammans har de bidragit med motsvarande kronor till olika organisationer, sade Jonathan Bryan. PETER REHNFELDT Om det enda verktyg du har är en hammare kommer alla dina problem att likna spikar (Abraham Maslow). Använd ett multiverktyg. LARS ANDERÅS, direktor för Erikshjälpen Be aldrig någon att testamentera Radcliffe har intervjuat 7000 givare i fokusgrupper, och svaret är entydigt: Be aldrig någon att testamentera pengar till er! Givarnas inställning är att testamentet är privat, inte något ni har att göra med överhuvudtaget. Att göra givaren uppmärksam på behovet av gåvor i testamenten är däremot accepterat. BUDSKAPET KAN FINNAS med på ett diskret sätt i alla informationskanaler annonser, nyhetsbrev, på hemsidan och så vidare. Men bäst av allt är att bjuda in givare till ett evenemang som tack för deras tidigare gåvor och mot slutet av arrangemanget nämna behovet av gåvor i testamenten, tyckte Radcliffe. HELENE THORNBLAD FOTO PETER REHNFELDT 8

9 givarrelationer Så skapas motivation och engagemang Människor i Sverige har ett stort engagemang för omvärlden och ideellt arbete. Det visade tre föredragshållare när de berättade om sina erfarenheter på InsamlingsForum. 52 PROCENT AV SVERIGES befolkning arbetar ideellt, konstaterade Amelie Silfverstolpe från Volontärbyrån. Hon strävar efter att fånga upp detta intresse och förmedla det till frivilligorganisationer. De allra flesta som vill jobba ideellt anser att uppdraget är viktigare än organisationen. Därför måste uppgifterna preciseras noga, sade hon. Peter Hjukström, som arbetar för Världens Barn ser också ett stort engagemang för insamling. Inte minst sedan Världens Barn började knacka dörr för att samla in pengar. Det finns fördomar om att dörrknackning skapar irritation. Vår erfarenhet visar att det är precis tvärtom. Efter att vi annonserat att vi kommer och ringer på har givandet ökat markant, berättade han. Vissa givare vill trots allt ha en relation med ideella organisationer. Det var Maria Ros Jernbergs tes i seminariet Passion i relationen som handlade om att sätta givaren i fokus. ATT FRÅGA GIVAREN vad han eller hon tycker och vara beredd att lyssna på svaret är väsentligt, menade hon. Vi måste vända fokus på frågan hur får vi ut mer av våra givare till vad får de ut av sitt givande. inköp av IT-system Att köpa in ett nytt insamlingssystem är en av de dyraste investeringarna en insamlingsorganisation kan göra. Planeringen måste få ta tid om resultatet ska bli bra. Aina Janerud, Peter Hjukström och Amelie Silfverstolpe kan konsten att skapa engagemang. Aina Janerud vid Rättviseakademin är inriktad på att skapa engagemang bland ungdomar. Hon menar att engagemanget måste fångas upp på platser som unga själva söker upp, bland annat musikfestivaler. I en dialog är det viktigt att inte bara mata med information. Därför jobbar vi ofta med rörelse och övningar när vi besöker skolor. Sen gäller det att tala samma språk och inte anta rollen som lärare. PETER REHNFELDT Ta inte givaren för given fråga vad hon vill! Även om Maria Ros Jernberg poängterade att givarvård inte är en modell utan handlar om varje individ, gav hon några generella råd som framkommit vid undersökningar: Givare vill veta hur deras stöd har hjälpt och känna att det de har gjort är betydelsefullt. Givare vill inte bli tagna för givna eller bli behandlade som idioter. Gissa inte vad dina givare vill fråga! EVA NORDENSTAM Planera noggrant och intervjua alla användare DE RÅDEN FICK seminariedeltagarna av Katarina Krzyzinska, BRIS, och Monica Frieberg, Läkarmissionen. Intervjua alla som kan tänkas använda systemet hellre för många än för få för att förankra förändringen och få underlag för en behovsanalys, löd det första rådet. Skapa ett gemensamt projekt, och försök se förändringen som positiv, sa Katarina Krzyzinska. Efter intervjuerna sammanställs en kravspecifikation, som uttrycker förväntningarna på det nya systemet. Specifikationen ska vara så fullständig som möjligt och innehålla allt från funktioner och prestanda till utvecklingsbarhet, utbildning, support och säkerhet. Prioritera kravlistan i vad det nya systemet måste, bör och kan uppfylla. Den nya leverantören ska kunna uppfylla alla era måste- och börkrav, sa Monica Frieberg. Katarina och Monica rådde alla att kontrollera de tänkbara leverantörerna noga, inte minst med tanke på det höga antalet konkurser i ITbranschen. Ett avtal som kan användas som påtryckningsmedel, till exempel med viten vid försening eller att betalning sker först när allt fungerar som det ska, är också viktigt att ha. Ett till två år får man räkna med att det tar från beslut till ett nytt fungerande system. Vi arbetade tre personer väldigt intensivt med planering och implementering under ett år, inklusive konvertering och rensning av det gamla registret, berättar Monica Frieberg. HT Vad tycker du om InsamlingsForum? Klas Bjurström Svenska Afghanistankommittén Jag tycker det märks på InsamlingsForum att FRII är lyhörda för vad de olika medlemsorganisationerna vill ta upp för frågor och diskussioner. Programmet är brett och innehållsrikt. Jag tycker även det är bra att så många delar med sig av sina erfarenheter. Till exempel när det gäller inköp av IT-system, vilket är det pass som jag fått ut mycket kunskap av som går att använda i min organisation. Lars H Rooth KFUK-KFUM Stockholmsregionen När det kommer föredragshållare och deltagare från andra länder börjar man tänka i nya banor. Enbart språket i sig gör att nya möjligheter och perspektiv öppnar sig. Dessutom ser man att det finns mycket research bakom de områden som presenteras, Richard Radcliffe hade till exempel personer bakom sina slutsatser. Lennart Skiöld Astma- och Allergiförbundet Det är tredje gången jag är på InsamlingsForum. Denna gång känns det att deltagarna är fler och att de internationella gästerna bidrar med nya synsätt. Min organisation fyller 50 år nästa år och jag har fått flera idéer och tankar kring hur vi ska kunna öka insamlandet och engagemanget för de frågor vi arbetar med. Marie Louise Berzén Nordic Fundraising AB InsamlingsForum är ett bra evenemang för att möta nya människor och hämta inspiration ifrån. För mig var det bland annat intressant att ta del av hur Volontärbyrån arbetar för att hitta volontärer och skapa engagemang. Förra året höll jag själv föredrag och fick mycket bra respons, folk ringde mycket efteråt och en del hör fortfarande av sig. ENKÄT & FOTO: PETER REHNFELDT 9

10 tema marknadsföring Den svåra konsten att synas Att nå ut med sitt budskap är en av de viktigaste uppgifterna för de flesta frivilligorganisationer. Men det är inte lätt. Konkurrensen om uppmärksamheten är hård, och det gäller att hitta rätt väg för att nå sitt mål. Ibland kan det bli fel. NÄR EN REKLAMBYRÅ ANLITAS för att göra en kampanj kommer oftast nya perspektiv in i en organisation. Idéer diskuteras och prövas, ett samarbete växer fram och ibland överraskar resultatet. Men det är inte alltid säkert att dialogen fungerar. Vi anlitade en byrå för att göra en webbannons. Det blev helt fel och vi valde att göra den själva i stället, med ett enkelt och rakt budskap som vi kände stod närmare våra värderingar, berättar en representant för en organisation. Andra har stött på problem i kommunikationen med byråer, där det varit svårt att stå emot alla kreativa idéer som presenteras. I vetskap om att den anlitade byrån har stor erfarenhet av marknadsföring, och i tron om att den borde veta bäst, Det är viktigt att behålla sista ordet gentemot reklambyrån har resultatet inte blivit det man önskat. Orsaken kan ha legat i att byrån inte riktigt kunna ta till sig hur organisationen fungerar och hur målgrupperna ser ut. Det är viktigt att behålla sista ordet, säger Mia Strandell, marknadschef på SOS-Barnbyar. Hon har hela tiden haft ett fungerande samarbete med de frilansare som organisationen anlitar. Det ger trygghet och sparar tid och resurser. Det är också viktigt att inte byta leverantör för ofta. Då måste man börja om och bygga upp förtroendet på nytt. Det är mycket jobb, säger hon. En annan som har många byråkontakter är Miriam Isaksson, marknadsföringsansvarig på Amnesty International. Hon får hela tiden påstötningar från olika företag som vill jobba med organisationens marknadsföring. I dag jobbar vi med en byrå som gör basarbetet, sedan tar vi in olika leverantörer beroende på hur uppdraget ser ut. På så sätt styr vi processen och kan hålla samma grundton. Men hon har också sett att det förekommit problem när organisationen har anlitat olika byråer. Bland annat som en följd av att organisationerna inte alltid betalar fullt ut. Det kan ha varit att byrån inte blivit klar i tid, eller att man överfört budskap för produkter till insamling, vilket inte fungerar, avslutar Miriam Isaksson. TEXTER: PETER REHNFELDT Kvalitetskampanjer gör kompisstödjarna kända Stiftelsen Friends, som arbetar mot mobbning, har uppmärksammats mycket under de senaste åren. De kampanjer som stiftelsen genomfört har vunnit flera priser. EN NYCKEL TILL att våra kampanjer får så mycket uppmärksamhet är att de alltid förmedlar en känsla av hopp, trots att de handlar om en svår fråga, säger Magnus Jägerskog, marknadschef på Friends. så gör vi Friends År 2000 genomfördes den första annonskampanjen på stortavlor över hela landet kom den första reklamfilmen och sedan dess har fem filmer producerats. Flera har vunnit priser, bland annat kampanjen med filmen Osynlig som tilldelades utmärkelsen 100-wattaren av Annonsörföreningen och Dagens Industri. 10 När det gäller marknadskommunikation samarbetar vi med en byrå, Lowe Brindfors. I fem år har vi byggt upp en nära relation med dem. De är till exempel med oss vid skolbesök eller på informationsträffar för att förstå hur vi jobbar, berättar Magnus Jägerskog. Samarbetet bygger på att Lowe Brindfors erbjuder sin tid och kunskap. I utbyte får de möjlighet att göra en samhällsinsats, goodwill genom prisutmärkelser och uppmärksamhet. De är också med om att göra ett engagerande material som kan få nya kunder att söka sig till dem. Byråns medarbetare får också stimulans som kan överföras på andra projekt. Friends samarbete med olika tevebolag bygger också på en form av sponsring. Vi inte kan välja exakt tid när våra filmer ska visas. Vi får det reklamutrymme som blir över på tvkanalerna. Men om våra filmer har hög kvalitet och får stort genomslag, tillför de ett värde för kanalen som visar dem, säger Magnus Jägerskog. Kunskapen om hur olika tevebolag arbetar Magnus Jägerskog. med sina reklamtider är viktig. Planering, timing och kunskap om s k lågperioder är viktigt för att filmerna ska visas så mycket som möjligt. Men vi ska inte ta uppmärksamheten för given framöver. Mediebranschen förändras snabbt och därmed förutsättningarna för medieutrymme. En kanal som vi tror kommer få mer betydelse i framtiden är webben, säger Magnus Jägerskog.

11 tv rekl am affi sch kam panjer we bb en a nno nser Insamlingsorganisationer guldägg för reklambyråer Insamlingsorganisationer har en speciell ställning bland Sveriges reklambyråer. Trots att de inte är en dominerande kundgrupp har de högt anseende, säger Anna Serner, VD för Sveriges Reklamförbund. Kampanjer för insamlingsorganisationer får mycket uppmärksamhet BLAND REKLAMFÖRBUNDETS 320 medlemmar finns det en tydlig skillnad i inställningen till att samarbeta med en insamlingsorganisation och ett vinstdrivande företag. Kampanjer för insamlingsorganisationer innehåller ofta starka budskap och får mycket uppmärksamhet. I och med att de syns mycket hamnar även reklambyrån som gjort kampanjen i rampljuset, säger Anna Serner. En effekt av att insamlingsorganisationernas kampanjer får stort genomslag syns i tävlingen Guldägget. Sedan tre år är ideella organisationer en egen kategori i tävlingen och tävlar alltså inte mot företag och andra organisationer. Detta beror främst på att de ideella organisationernas starka budskap lätt slår ut annan marknadsföring. Jämförelsen blir orättvis mellan exempelvis mjölkreklam och kampanjer mot mobbning. Det finns främst två skäl till att reklambyråer gärna jobbar med ideella organisationer. Dels får man en möjlighet att visa att man kan göra nytta och påverka debatten. Dels får man en större kreativ frihet i utbyte mot att organisationerna inte behöver betala fullt ut, säger Anna Serner. Hon ser inte några trender i arbetet med ideella organisationer. Det är en konstant sektor som inte heller är särskilt konjunkturkänslig. MÅNGA I REKLAMBRANSCHEN tycker att det är roliga uppdrag. Visst är de tidskrävande och kräver mycket engagemang. Men man får oftast mycket tillbaka, både inspiration och tillfälle att visa upp sina idéer. Grunden för att lyckas i samarbetet är densamma som i andra uppdrag, menar hon. Man måste vara lyhörd och skapa ett tryggt samarbete. Det är lätt att göra misstag om dialogen inte fungerar. När det gäller etik finns det en återkommande diskussion om hur man framställer människor i nöd i olika kampanjer. Att visa någon som är utsatt utan att hänga ut den personen kräver lyhördhet. Handplockad skara utvecklar strategier och idéer Cancerfonden har hittat en effektiv metod att arbeta med marknadsföring. Personer från flera företag handplockas för att utveckla organisationens kommunikation. så gör vi Cancerfonden SEX SPECIALISTER INOM marknadsföring bildar Team Cancerfonden, tillsammans med kommunikationschef Ellinor Bollman och insamlingschef PG Persson. Teamet står bland annat bakom kampanjen Rosa Bandet och webbplatsen Prata Prostata. Att arbeta med personer från olika företag ger många fördelar enligt Ellinor Bollman. Var och en representerar sig själv och sin kunskap. Vi har förmånen att jobba med dem som vi känner har engagemang och känsla för Cancerfondens vision och målgrupper. Team Cancerfonden har funnits i olika former flera år. Främst tar de fram strategier och idéer med långt tidsperspektiv. För enskilda kampanjer anlitas sedan olika företag, ibland de företag som teamets medlemmar vanligtvis arbetar för. När man anlitar en leverantör är det viktigt att känna efter ordentligt så att man förstår varandra. Om kommunikationen inte är bra så ska man inte jobba ihop. Det är också viktigt att leverantören har insikt i hur målgrupperna för en ideell organisation ser ut och fungerar, säger Ellinor Bollman. HON HAR tidigare jobbat som marknadschef på Dramaten och kommunikationsdirektör inom IT-branschen. Under åren har hon anlitat många olika byråer och konsulter. När man inleder ett arbete med en leverantör är det bra att provsamarbeta, det vill säga att inte binda sig för lång tid utan göra en kampanj som prov, och sedan följa upp den och se på resultatet, säger hon. För Team Cancerfonden väntar nya utmaningar. Målet är att samla in mer pengar Ellinor Bollman. till forskning så att all cancer på sikt kan botas. Cancerfonden och Friends är bara två av många FRII-medlemmar som fått uppmärksamhet för sin marknadsföring. I kategorin Ideella organisationer nominerades i år, förutom Friends, även reklam för BRIS, Faktum, Frälsningsarmén och Röda korsets ungdomsförbund till Guldägget. Vinnare blev en kortfilm för Majblomman, se artikel på sid

12 etik Etisk förvaltning en balansgång mellan tillväxt och trygghet Svenska folket skänkte cirka 3,7 miljarder kronor till landets 90- konton år Det är mycket pengar att ta hand om och att göra det på ett etiskt sätt är inte alltid enkelt. insamling nu har talat med fyra organisationer för att få reda på hur de ser på etisk förvaltning. fakta Riktlinjer för etisk placering Enligt FRIIs riktlinjer för etisk insamling bör varje medlemsorganisation ha en placeringspolicy för sina tillgångar. Den ska vara skriftligt fastställd av organisationens styrelse. På finns en vägledning för hur en placeringspolicy kan utformas. Policyn ska användas för att skapa förtroende gentemot givarna och för en trygg förvaltning. Innehållet i policyn kan se olika ut, men dessa områden bör finnas med: Förvaltningsorganisation Förvaltningens syfte och mål Etiska aspekter Fördelning av förvaltat kapital mellan olika tillgångsslag Tillåtna värdepappersinstrument och belåning Tillåtna risker och utdelningsbehov Värdepapper erhållna genom donation/gåva Utvärdering av förvaltningen Intern respektive extern rapportering OMSORG OM MILJÖN är den främsta drivkraften för Svenska Naturskyddsföreningen, SNF. Att placera insamlade pengar i bolag med miljöstörande verksamhet är inte aktuellt. Men det kan kräva en del funderingar att dra gränsen för vilka bolag som ska ingå i de fonder som SNF har pengar i. SNFs ekonomiansvarige Jonas Romson tar bilindustrin som ett exempel: Vi kan ha tillgångar i företag som är miljömässigt drivande inom branschen. Då visar vi att vi kan stödja en utveckling av miljövänliga transporter. Annars måste vi säga att man inte ska åka bil överhuvudtaget. Vissa företag kan däremot inte ingå de aktiefonder som SNF investerar i. Amerikanska Monsanto är ett exempel, eftersom de arbetar med genmodifiering som förändrar det naturliga ekosystemet. Bolag som arbetar med fossilbränslen (olja, kol) är inte heller aktuella, även om det kan finnas något företag som vill utveckla miljötänkandet där också. De insamlade pengarna i SNF uppgick till cirka 20 miljoner kronor under 2002/2003. I början av maj uppmärksammades Cancerfonden och Barncancerfonden för att de var delägare i tobaksbolag. Genom att äga andelar i fonderna SHB Mega Sverige Index och SEB Nordamerikafond hade organisationerna brutit mot sina egna etiska regler. Minst 40 procent av de sammanlagda tillgångarna placeras i räntebärande värdepapper som obligationer och statspapper. Max 60 procent placeras i aktiefonder, för närvarande Öhmans Nordiska miljöfond och KPA Etisk aktiefond. Några placeringar i till exempel optioner och terminer sker inte. Jag får hjälp att bevaka företagen som ingår i fonderna. Om någon av dem ändrar miljöinriktning kan de lyftas ut ur portföljen. Axfood är till exempel ett företag som inte längre finns med i våra placeringar, eftersom de inte längre uppfyller miljökraven, berättar Jonas Romson. PÅ LÄKARE UTAN GRÄNSER har man ett annat sätt att förvalta organisationens tillgångar. Vi skickar månadsvis de insamlade pengarna till vårt internationella kontor i Belgien. Här i Sverige förvaltar vi endast en summa som ska täcka våra utgifter för ungefär ett halvår framöver, berättar Lotta Wannholm, ekonomiansvarig i Sverige samlades 117 miljoner kronor in. Bra med granskning av fondinnehav REAKTIONERNA PÅ den uppmärksammade fondplaceringen blev dock inte särskilt starka från givarna. Färre än tio personer har hört av sig till Barncancerfonden, säger Eva Gillström, arbetande styrelseordförande på Barncancerfonden. De flesta givare verkar förstå det problem vi stod inför; att antingen riskera en placering av en promille av tillgångarna i icke etiska företag eller att betala kronor i extra avgifter per år. Flera tycker att vi hade Eva Gillström gjort rätt eftersom det handlade om en stor summa pengar. Men styrelsen hade redan beslutat att avveckla innehavet innan granskningen. När vi funderat på frågan kom vi fram till att ägandet inte var förenligt med våra värderingar. De pengar som stannar i Sverige placeras på ett allkonto i Handelsbanken. De pengar som skickas till Belgien går så snart som möjligt till insatser som organisationen genomför. Inga pengar placeras i aktier eller fonder. Här i Sverige kontrollerar Läkare Utan Gränser kontinuerligt hur insamlade tillgångar används. Alla utgifter delas in i olika grupper så att det syns i bokföringen hur pengarna använts. På så sätt hålls utgifter isär för till exempel hjälpinsatser, administration, kommunikationsarbete med mera, säger Lotta Wannholm. LUTHERHJÄLPEN HAR, till skillnad från Läkare Utan Gränser, ett stort kapital att förvalta och följer den placeringspolicy som Svenska kyrkan tog fram De insamlade pengarna placeras i svenska räntebärande papper eller på konton för verksamhetsdestinerade medel som man lätt kan komma åt. Övriga tillgångar förvaltas i både fonder och räntebärande Vad tyckte ni om medierapporteringen? Det är mediernas uppgift att granska oss, och vi ska tåla att bli granskade. Olika typer av medier berättade på olika sätt om det som hänt. Men vi fick alltid komma till tals och förklara problemet. Vad har hänt efter uppmärksamheten? Barncancerfonden har alla tillgångar placerade i etiska fonder, även den lilla del som granskningen handlade om. Detta har skett utan att vi behövt betala någonting extra i avgifter. Handelsbanken har också begärt hos Finansinspektionen att få starta en etisk fond. PETER REHNFELDT 12

13 papper, berättar Lars-Ove Ljungberg, insamlingschef i Svenska kyrkan. De företag som ingår i fonderna får inte bryta mot de internationella konventioner om mänskliga rättigheter och miljö som listas i policyn. Företag som bidrar till välfärd och är socialt och miljömässigt ansvariga ska främjas. Lutherhjälpens givare ser, i stora drag, i årsredovisningen hur de finansiella tillgångarna placeras. Finanspolicyn ligger på nätet och är en offentlig handling. Den grundläggande inställningen är att inga placeringar ska ske som kränker människovärdet och strider mot Svenska kyrkans värderingar. UNGEFÄR SAMMA förhållningssätt gäller för Kooperation Utan Gränser. Organisationen samlade in närmare 20 miljoner kronor Med bidrag och övriga intäkter uppgick intäkterna till cirka 135 miljoner kronor. De pengar som samlas in placeras på ett bankkonto och ska fördelas till organisationens projekt så snart som möjligt. De intäkter som inte fördelas i verksamheten eller täcker kostnader placeras enligt vår skrivna placeringspolicy. Enligt den ska som mest 50 procent finnas i ränte-, penningmarknads- och aktiefonder, berättar ekonomichef Anna Karin Salinas Nilsson. I dag är det cirka 25 procent av organisationens tillgångar. Kooperation Utan Gränser har hela sin fondportfölj hos Folksam. Vi har inte möjlighet att bevaka varje enskilt företag i aktiefonderna, utan kan luta oss mot att Folksam sköter det utifrån sina etiska kriterier, och håller oss uppdaterade med eventuella förändringar i innehavet, säger Anna Karin Salinas Nilsson. Organisationens placeringspolicy ändras inte särskilt ofta. När det skett har det handlat om procentsatserna för de olika placeringarna, vilket styrelsen tar beslut om. Den som vill veta hur förvaltningen ser ut mer i detalj kan bara höra av sig till organisationen. Vi strävar liksom de flesta andra ideella organisationer efter så stor öppenhet som möjligt, säger Anna Karin Salinas Nilsson. Öppenhet är en förutsättning för etisk placering. Men frågan är om inte ideella organisationer kan åstadkomma mer med sina placeringar. I en artikel i Dagens Nyheter i början av maj menar Sasja Beslik, chef för Banco Fonders etikanalys, att ideella organisationer är passiva ägare, som bara reagerar när de hittar något som faller utanför kriterierna, och att de inte använder sina möjligheter att påverka företagen. PETER REHNFELDT LÄSARFRÅGA Tycker du att ideella organisationer ska placera pengar i aktier? Har din organisation försökt påverka företag genom sina placeringar? Mejla till Svarta listan FRII avråder allmänheten från att ge pengar till följande insamlingar som saknar 90-konto. OBS! Uppgifterna är aktuella i juni 2005, kolla alltid med FRII innan du publicerar denna lista så att du har en aktuell version! Baltic 2000 Barn & Katastrofhjälpen Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjärtehjälpen Humana Sverige / UFF U-landshjälp från Folk till Folk Mojahedin Sympatisör Förening MSF Naturskyddsfonden Pilgrimsfolket Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden STICO Insamlingsstiftelsen för Canceromsorg Stiftelsen Hjälp Barnen - SHB Svenska Hjälpfonden Svenska Läkaresällskapet 200-årsfonden Svenska Smärtafonden/Cancer- och Smärtafonden Telehjälpen presents 50 Early Bird Discount! REGISTER BEFORE 10 TH JUNE October 2005 NH Leeuwenhorst Hotel, The Netherlands Tomorrow starts today 25 years of proven success First-class training for fundraising professionals Over 50 world renowned speakers Unrivalled international networking opportunities Brand new, cutting edge research All-inclusive fee Book online and view a comprehensive programme at 13

14 kampanj Kampanj för att utrota fattigdom DET VITA BANDET är symbol för den globala kampanjen Global Call to Action Against Poverty, med affischnamn som Nelson Mandela och U2-sångaren Bono. I Sverige stod i slutet av maj drygt 30 organisationer bakom kampanjen, och fler välkomnas att ansluta sig. Utrota fattigdomen nu är det svenska kampanjnamnet. Kampanjen ska väcka opinion för den gemensamma plattformen, som handlar om rättvis handel, skuldavskrivningar och ökat bistånd. Både privatpersoner och organisationer välkomnas att ansluta sig. Diakonia och Sveriges Kristna Råd samordnar det svenska kampanjarbetet. Reklamsiffror 2004 INSTITUTET FÖR reklam- och mediestatistik har utkommit med rapporten Svensk Reklammarknad Har du frågor om statistik inom området, så är du välkommen att kontakta Björn Schumacher på IRM på tel Se även bilden Johan af Donner, kommunikationschef på Röda Korset, vad gör du med en bössa på Hornsgatan i Stockholm? Idag har vi final på vår stora insamlingskampanj för krigsoffer. För att poängtera det är anställda på huvudkontoret ute och skramlar bössa. Jag tycker det är jätteviktigt att vi som är anställda inte bara sitter på våra rum och diskuterar policies utan också har hands on. EVA BERGSTRÖM SOS-barnbygala i TV 3... Med Renée Nyberg i spetsen genomförde SOS- Barnbyar sin första insamlingsgala i TV i början av maj. Dokumentärserien De glömda barnen sändes under fyra tisdagskvällar och avslutades med en direktsänd finalkväll som resulterade i 3000 nya faddrar och åtta miljoner kronor från allmänhet och företag. GALAN SÅGS AV nära en och en halv miljon tittare. Elisabet Andersson, SOS-Barnbyars generalsekreterare, säger: Vi har länge funderat på hur vi ska berätta för allmänheten hur vi arbetar. Ju fler som förstår vad vi gör, desto fler bidrar. Det grepp som användes var att producera fyra TV-dokumentärer som visar livet i fyra barnbyar på fyra kontinenter. Inte bara barnbyn skildras, utan också verkligheten utanför den. Elisabet Andersson menar att programmen kombinerar närhet, konkretion och medkänsla. Guiderna i de glömda barnens värld har varit kändisar. Dogge Doggelito besökte Bolivia, Clara Mannheimer Bosnien-Hercegovina, Alexandra Dahlström reste till Kambodja och Jonas Hassen Khemiri till Malawi. SOS-Barnbyar ser dokumentärerna som ett sätt att besvara människors funderingar kring var pengarna... och humorgala i TV 4 För tredje året i rad blev Unicefs och TV 4:s gemensamma tevegala Världens humorkväll en succé. Insamlingsgalan samlade in 34 miljoner kronor och lockade nya Världsföräldrar. JAG ÄR IMPONERAD och tacksam över det stora gensvaret och generositeten, sa Unicefs generalsekreterare Véronique Lönnerblad, uppenbart rörd, efteråt. Två olika programledarpar regisserade kvällen. Den första delen leddes av ståuppkomikern Måns Möller och programledaren Martin Timell, den andra leddes av Erik Haag och skådespelerskan Sissela Kyle. Sketcher och musikalnummer blandades med reportage om barns situation runt om i världen, speglade genom Unicefs olika projekt. Tomas Bodström slog an tonen med parollen Rädda varenda unge. Författaren och Unicefambassadören Liza Marklund gjorde starka inspel liksom Mikael Persbrandt, Pär Nuder, Simon & Garfunkel och fotbollsspelaren David Beckham. Även legendariska Helgonet-stjärnan Roger Moore vittnade om vad människors solidaritet och stöd betyder. Dogge åkte till Bolivia. tar vägen och om de gör nytta. De som ger pengar ska på det här sättet se att det är en verklighet som går att påverka. UNDER FINALKVÄLLEN KUNDE tittarna skänka pengar via telefon och sms. Förinspelade inslag visades där bland annat Martin Stenmarck, Lill- Babs och Alcazar på fantasirika sätt med sång i tunnelbanan, som taxichaufför och levande jukebox samlade in pengar från allmänheten. Höjdhopparen Stefan Holm donerade sitt guldhoppslinne och skapade tillsammans med elever från Konstfack en tavla till kvällens största givare. Med Dogge och de andra på plats i studion gjordes återkopplingar till dokumentärerna och en svensk fadderfamilj berättade om sitt engagemang. Enligt Elisabet Andersson har många människor hört av sig och bekräftat att målsättningen har förverkligats. Tittarna har uppgett att de fått en bättre förståelse för barns problem och också insikter om hur problemen går att lösa. Vi har brutit ny mark med en informationskanal som når fram till människors hjärtan, säger Elisabet Andersson. PERNILLA NORSTRÖM En tråkig överraskning i sista minuten var avhoppet från schlagervinnaren Stenmarck numera affischnamn för SOS-Barnbyar. När beslutet kom om SOS-Barnbyars insamlingsgala i TV3 fick Stenmarck kalla fötter. Unicef beslutade därför att ta bort det färdiginspelade inslaget i TV 4. Vi ville inte sätta käppar i hjulet för SOS- Barnbyar, var Unicefs kommentar, men synsättet delades inte av TV 4:s programledare. SYND MED REVIRTÄNKANDE när det gäller barn, menade programledarna Måns Möller och Martin Timell efteråt. Både Unicef och TV 4 var lättade och glada över att insamlingsviljan tycks hålla i sig. Årets humorkväll samlade in en miljon kronor mindre än förra året men vinsten var fler Världsföräldrar. Årets program låg dessutom mitt i veckan och var en halvtimme kortare än tidigare. Det var också extra nervöst eftersom svenska folket har skänkt så mycket efter flodvågskatastrofen, sa Véronique Lönnerblad. MARIE VON ZEIPEL 14

15 FRII tackade givarna med annons DEN 26 MARS publicerade SvD, DN, G-P med flera tidningar en annons från FRII där alla givare tackades för sin generositet efter flodvågskatastrofen. I annonsen stod det bland annat: Vi har många års arbete i Asien framför oss, men det ser ljust ut tack vare ditt stöd. Av hela vårt hjärta, tack för alla bidrag. Och tack för att du aldrig glömmer bort hur mycket din insats betyder. Annonsen undertecknades av 21 medlemsorganisationer. Får ni enskilda gåvor på webben? FLER OCH FLER av FRIIs medlemmar erbjuder den typen av givande. Men i England och USA har man tagit givandet på webben ett steg till. Flera organisationer erbjuder nu månadsgivande direkt via nätet. Det enda som behövs är ett kreditkort. Givandet fungerar lite som autogiro, men utan att den fysiska underskriften behövs. Ännu har vi inte sett samma lösning i Sverige. Enligt flera banker kan det dock komma snart. Se exempel på: En annons i insamling nu syns New direction for fundraisers What Is The National Convention? The National Convention is the largest gathering of fundraisers outside the USA. Now in its sixteenth year, the Convention is the key date in the fundraising calendar and provides an unrivalled experience for a wide variety of fundraisers from charities, trusts and associations. The Convention is run by the Institute of Fundraising who are the professional body for fundraisers, working to promote the highest standards in fundraising practice and management in the UK. For further information contact: Tel: +44 (0) Fax: +44 (0) July 2005 Hilton London Metropole, UK Why Attend? More sessions, speakers and diversity than ever before Inspiring opening plenary sessions on all three days All new Focus On mini-conference strand concentrating on the key issues affecting international fundraisers Exceptional social programme Content developed by fundraisers for fundraisers Unlimited networking opportunities Outstanding value for money Who Should Attend? The programme has been designed to appeal to anyone with an interest in fundraising internationally. 168 workshop sessions and 4 conference streams provide detailed strategic analysis for all levels of experience across a broad range of topics. The sessions will also appeal to those who work closely with fundraising departments especially within the key functions of marketing, communications, campaigning and management.

16 utblick krönika tsunami En bedräglig känsla EFTER NÅGRA DAGAR på Sri Lanka i tsunamins spår märker jag att jag börjar göra en missbedömning. Den är av samma slag som när det gäller förintelselägren under andra världskriget. Det är den bedrägliga känslan av att alla ändå överlever ungefär som på film. Visst dör människor, men inte de som filmen handlar om. Det blir ju så när det bara är överlevande som kan berätta och det är dem som jag möter. Det är alla de där historierna om tillfälligheterna i livet som får en avgörande betydelse: Istället för att bo i det vanliga huset vid stranden åt familjen julmiddag hos någon släkting längre bort och sov över där. Någon såg vattnet komma och grabbade tag i sina barnbarn och sprang och alla klarade sig. En annan kvinna kämpade i vattnet och berättar att det otäckaste var alla ormar som simmade omkring. Men som genom ett under räddades hon upp i ett hus på andra våningen. Det är fullt av lyckliga omständigheter, tur mitt i all otur, änglavakt och mirakel. Och någonstans letar det sig in i mitt huvud att det kanske inte var så farligt ändå. Jag glömmer nästan bort att det finns tusentals berättelser som ingen kommer att få höra. De som egentligen skulle ha sovit över hos släktingen men valde att åka hem. De som sprang från vattnet men kämpade förgäves, där änglavakten var inställd och miraklet uteblev. MEN DET ÄR SÅ STOR skillnad. De som har klarat sig blir människor av kött och blod, leenden, tårar och utstrålning. De döda blir siffror, 3 000, 700, och när jag har vant mig vid stora siffror låter det inte så farligt med några hundra döda. Att förlora en enda människa som man tycker om, är ju en oerhörd förlust. Och det är svårt att ta in att ett land förlorade över människor en helt vanlig morgon. Det är sant att den här katastrofen har fått så mycket mer uppmärksamhet än lidandet på andra ställen. Men när jag går där bland allt som vågorna har slagit sönder, så känns det ändå bra att veta, att det är många i världen som bryr sig. 16 EVA NORDENSTAM Läkarmissionen fakta DM i insamling DM i Insamling är ett årligen återkommande event som branschorganisationen ISOBRO, DR och Dansk Tipstjenste står bakom. Danskarna tävlade i insamling DM i Insamling blev en succé. Insamlingen har både gett allmänheten kunskap om nöden i Afrika och pengar som verkligen kommer att göra skillnad, säger Flemming Kofod-Svendsen, generalsekreterare för de danska insamlingsorganisationernas branschorganisation ISOBRO. FRÅN DEN 4 APRIL till den 8 maj tävlade danskarna om att samla in mest pengar i DM i Insamling. Insamlingen skedde både via sms, telefon, giro, Internet och insamlingsbössor på till exempel arbetsplatser. Tävlingen var indelad i olika kategorier och den största tävlingen var mellan de fem danska regionerna. Insamlingen kulminerade i en TV-gala söndagen den 8 maj och då korades huvudstaden till vinnare med 8,57 danska kronor insamlat per invånare. På andra plats kom Själland med 6,93 dkr per invånare. Vi nådde en överraskande stor folklig uppbackning, men dessvärre blev vi svikna av de stora institutionerna, säger kampanjledaren Benedicte Strøm. Efter en rekordstor insamling till tsunamikatastrofen fanns det en oro för att ytterligare en insamling inte skulle ge lika mycket. Men danskarna ställde upp för att ge miljoner barn i Afrika ett bättre liv och Patriks spaning Patrik Haggren är lotteriföreståndare på Svenska Röda Korset. I insamling nu berättar han denna gång om två nordiska organisationer som arbetar med webb-baserad insamling. Supporteradress Internationellt sett erbjuder fler och fler organisationer sina supporters möjlighet att få gratis e-postadress som kommunicerar organisationen (t ex Givaren får en e-postadress och webbkonto och organisationen får såväl profilering som närmast obegränsade kontaktmöjligheter med sina webbgivare. KFUK-KFUM i Norge erbjuder sina medlemmar gratis webbkonto, 30 MB e-postlåda samt 20 gratis sms i månaden. Organisationen erbjuder även sina hemsidebesökare möjligheten att köpa mp3-musik via hemsidan, vilket jag inte sett någon annan insamlingsorganisation göra ännu. (klicka på MP3) ISOBROs 101 medlemsorganisationer går ihop för att samla så mycket pengar som möjligt till ett humanitärt ändamål, som kan vara både inom och utanför Danmark. I år samlades pengarna till föräldralösa barn i Afrika. Tre projekt väljs ut till profilprojekt, i år var det BØRNEfonden, UNICEF och Læger uden Grænser. Ytterligare 16 organisationer får del av de insamlade miljonerna. Liten insamlare. Köpenhamns Kristne Friskoles skolfritidsförening deltog i tävlingen och mötte också upp på Ströget för att samla pengar till föräldralösa barn i Afrika. insamlingen gav över 38 miljoner danska kronor, bara fyra miljoner mindre än TVinsamlingen till Asien i januari. Det har gått över alla förväntningar. Danskarna har verkligen visat att de har hjärtat på rätt ställe och gärna vill göra något för att hjälpa. TV-inslagen och galan har varit med och satt fokus på en tyst katastrof, som kräver särskild uppmärksamhet, säger Lars Grarup vid Danmarks Radio. ULRIKA WEDIN Insamlingsstafett SOS-Barnebyer i Danmark är nu aktiva i en webbinsamling liknande starta en insamling på nätet i en ny tappning. Givaren uppmanas att ge bössan vidare på ett stafettliknande sätt och på hemsidan visas en insamlingskarta som visar hur insamlingen utvecklas och vilka som deltar. (klicka på nettbössbärar-bannern nere i högra hörnet). Kreativiteten kring nya tekniska insamlingsoch supporterlösningar har aldrig varit större än nu och även mindre organisationer utvecklar nu sina gåvolösningar, internationellt. FOTO: ESBEN Q. HARBOE

17 friimedlem Jag är så van att va utan gympaskor, så det skulle bara kännas konstigt med säger pojken i filmen om fattiga barn i Sverige. Guldägg till tecknad film som känns Majblomman vann i kategorin ideella organisationer när Sveriges Reklamförbund delade ut årets guldägg. Det var fjolårets insamlingskampanj som belönades, en tecknad film om en pojke som äter kvällsmat och pratar med sin mamma om att han nog egentligen inte behöver nya gymnastikskor. DET ÄR EN FILM MED ett opinionsbildande syfte, det är inte reklam, säger Lena Holm som är generalsekreterare för Majblomman. Men en statusfylld utmärkelse i reklambranschen fick den ändå. I motiveringen för Guldägget står det bland annat så här: Det här känns eget och initierat. Så initierat att det blev smärtsamt för juryn. Det är ett autentiskt samtal som en pojke hade med sin mamma, så det är barnet själv som får föra fram sina åsikter med sina egna ord, säger Lena Holm. MAJBLOMMAN HAR samarbetat med reklambyrån ANR BBDO sen 2000 och Lena Holm känner sig glad för byråns skull. Det är väldigt roligt för oss att få utmärkelsen, men det betyder ju ännu mer för vår reklambyrå att få den här bekräftelsen, säger hon. Förutom att förra årets kampanj fick ett guldägg så gav också förra årets insamling av pengar bra resultat. Hur årets insamling har gått vet Majblomman i mitten av juni då de får de första prognoserna. Men även årets kampanj har faktiskt fått ett pris. Tidningen Resumé utsåg Majblommans kampanj där Pia och hennes lillebror framför visor till månadens film. Priset är äran och uppmärksamheten. Det är ju inte vårt mål att vinna priser med filmerna, men vi har ett oerhört starkt budskap och är duktiga på att fånga upp vardagsproblem. Det är lätt att förstå hur det kan kännas att vara utanför, säger Lena. NÅGOT VÄLDIGT TRÅKIGT som hände under årets insamling var att en liten kille blev rånad på pengarna som han hade sålt majblommor för. Han blev hotad av en kille i 14-årsåldern och fick lämna ifrån sig pengarna. Det händer varje år att något barn blir bestulet på pengar för att de glömmer en jacka någonstans eller så, men det här är första gången som ett barn har blivit hotat. En anledning till att en 14- åring rånar ett barn tror Lena är det tuffare samhällsklimatet. Fler och fler barn är utanför och har inte det andra barn har. Majblomman har polisanmält händelsen och internt diskuterar de säkerhetsfrågor inför framtiden. Vi vill inte överge vår idé att barn hjälper barn, men vi kanske måste hitta andra sätt och andra miljöer. Jag vill gärna ta upp säkerhetsfrågor med andra inom FRII, säger Lena Holm. EVA NORDENSTAM Vill du se de prisbelönta filmerna? Besök fakta majblomman Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation, med drygt 800 lokalföreningar runt om i landet. Varje förening samarbetar med sjuk- och hälsovård, skola och socialtjänst på orten. Målet är att hjälpa barn som har det besvärligt på grund av sjukdom, funktionshinder eller social situation. Majblomman ger bidrag till enskilda barn, skolprojekt och forskning om barn. Organisationen driver Majblommans sommargård på Galtarö och verksamheten Hallå, hör på mig! som syftar till att barn ska få komma till tals i beslut som rör dem. Majblomman bildades 1907 av Beda Hallberg. Förra året samlade Majblomman in cirka 40 miljoner kronor, den största årliga summan hittills. Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era önskemål. Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och tm-tjänster. Som kund hos oss får Du alltid: Hög kvalitet Snabba leveranser Flexibla kampanjupplägg Fasta priser Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise! Nordic Fundraising AB Eriksbergsgatan Stockholm Tel

18 VARJE ÅR SAMLAS ungefär ton kläder in i Sverige, vilket inbringar Mkr i exportinkomster, enligt en utredning som Sverker Lindström gjort för Industrifack- När rapporten skrevs år 2003 gick merparten av de insamlade kläderna på export, i första hand till länder i Afrika och Östeuropa. I mottagarländerna säljs oftast kläderna, antingen av systerorganisationer till de svenska insamlingsorganisa- et. tionerna, eller av underför- Rapportförfattaren skriver att det finns både positiva och negativa sidor av klädhanteringen. Till de positiva sidorna hör att försäljningen ger inkomster till fattiga familjer, och att de låga priserna gör att fattiga trots allt får råd att köpa kläder. Men klädförsäljningen har också negativa sidor. Beroendet av västvärlden förstärks, och mottagarländernas industristruktur skadas. säljare. han. emot att kläderna säljs. Men det händer till exempel vid dödsbon att de anhöriga vill att kläderna ska skickas direkt. BERGMAN ANSER att det är viktigt att man kontrollerar om det går att få information om organisationen bakom en klädinsamling. Om de exempelvis har någon hemsi- Man ska ta ställning. Vill jag ge till dem eller inte? Om man vill ge kläder och är osäker på om en viss organisation är seriös, så finns det ju i regel andra aktörer som man också kan ge till, säger han. EVA NORDENSTAM da. FOTO: HELENE THORNBLAD 11 namn Hallå där Lena Holm, nyinvald suppleant i FRIIs styrelse. Hur känns det? Jag tycker att det känns viktigt att ställa upp och arbeta för branschorganisationen. Att inte bara tycka utan att göra något också. Vilka FRII-frågor tycker du är viktigast? Just nu är frågorna om kontroll och säkerhet viktiga. Också säkerhet på så sätt att det ska vara tryggt för människor som är ute och samlar in pengar för ideella ändamål. En annan viktig fråga är att belysa betydelsen av idéburna organisationer för att bygga en bra välfärd. Att skapa opinion runt det och stärka vår image. Vad hoppas du kunna tillföra i styrelsen? Det är svårt att svara på nu. Alla som jobbar i FRII och på kansliet är jätteduktiga och jag hoppas kunna göra så gott jag kan där det behövs. Nyttig inblick i effektivare insamling Årets grundkurs i insamling anordnades av FRII i mars. 30 deltagare från olika organisationer deltog och fick under två dagar en inblick i hur insamling kan göras effektivt och målinriktat. Maria Ros Jernberg från Silver Stream Nordic och Therése Engström från Läkare Utan Gränser ledde utbildningen tillsammans med Claes Anckarman från FRII. Deltagarna hade möjlighet att fördjupa sig i insamlingsstrategier och knyta kontakter. George Olvik, Göteborgs Räddningsmission. Varför anmälde du dig till kursen? Jag är ny inom insamlingsbranschen och har arbetat på Göteborgs Räddningsmission i sex månader. Det lät intressant att få möjlighet att lära sig grunderna i insamling, och att kunna lyssna till hur andra arbetar. Kanske leder det till förändringar som ger fördelar i vårt sätt att arbeta. Vad tycker du att kursen ger? Väldigt mycket. Det är framför allt nyttigt att titta på praktiska exempel. Då ser man hur andra organisationer gjort med exempelvis ett utskick och vad man själv kan göra. Sedan får man en grov uppfattning om hur kostnader och utfall sett ut. Men den kunskapen är det viktigt att man själv testar och ser vad som fungerar bäst i George Olvik och Britta Andersson deltog i FRIIs grundkurs i insamling. sin egen organisation. Kursen har också varit nyttigt eftersom man för möjlighet att höra om, och diskutera, hur man till exempel tar hand om givare och arbetar med testamenten. FÖRENINGSSPARBANKEN och Öhrlings PricewaterhouseCoopers arrangerar för fjärde året i rad en tävling om bästa årsredovisning bland Sveriges cirka ideella föreningar och verksamhetsstiftelser. Prisutdelning sker på Ideellt Forum den 30 november. Man anmäler sig till tävlingen genom att skicka in fyra exemplar av sin årsredovisning till Marie Ährlebrandt, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm, senast Britta Andersson, ordförande Astma- och Allergiförbundets forskningsfond. Varför anmälde du dig till kursen? Min organisation ska genomföra en stor kampanj 2006 och behöver få in kompetens om hur den ska genomföras så bra som möjligt. Jag ville ha argument att dela med mig till de andra som deltar i arbetet med kampanjen. Vad tycker du att kursen ger? Den är mycket användbar för mig och har gett många insikter i hur insamlingar kan analyseras och struktureras för att olika mål ska uppnås. Sen har det varit roligt att höra hur andra resonerar och vad de har för erfarenheter av att arbeta framgångsrikt med insamling.pr Var med och tävla om bästa årsredovisning 2004 den 31 augusti De organisationer som vunnit tidigare är Byggnads (2002), Barncancerfonden (2003) och Rädda barnen (2004). De som vunnit tävlingen är i karantän i tre år innan de kan delta igen. Reaktioner & rättelser Våra kläder slår inte ut inhemsk textilindustri JOHAN OLJEQVIST, vd i Myrorna, har reagerat på faktarutan till artikeln om klädinsamling i förra numret, och har följande kommentar: Industrifackets rapport talar om att export av begagnade kläder slår ut inhemsk industri. Vi har kontaktat varenda regering i de länder vi exporterar kläder till och ingen av dem ansåg att det var något problem. Däremot hotas den 18 inhemska industrin av billig import från Östasien. Vår bedömning är att exporten av begagnade kläder gör oerhört mycket större nytta än skada. Arbetstillfällen skapas och det finns stora miljövinster i att produktionen av kläder minskar, säger han. Ungefär 65% av de kläder Myrorna samlar in går på export, främst till Tunisien och norra Irak. etik Nu och då kommer det hem lappar i brevlådan om klädinsamlingar. Ibland står välkända organisationer bakom insamlingen, andra gånger är mindre seriösa aktörer ute. Men för givarna verkar det viktigaste vara att ha någonstans att lämna sina gamla kläder. JAG TYCKER INTE OM att klädinsamling bedrivs oseriöst för det förstör anseendet för branschen och kan påverka synen på oss som jobbar seriöst. Men vad det gäller kläderna så spelar det ingen stor roll. Det finns kläder så att det räcker till alla. Det säger Robert Bergman som är ansvarig för Human Bridge, en samarbetsorganisation mellan Erikshjälpen och Läkarmissionen som handlägger och genomför deras materialbiståndsinsatser. När det gäller klädinsamlingar verkar oseriösa insamlingar inte väcka lika stor uppmärksamhet som när det handlar om insamlade pengar. Naturligtvis finns det människor som bryr sig om vart kläderna hamnar men Robert Bergman upplever att för många är huvudsaken att de blir av med sina gamla kläder. Vi är ju ett led i sophanteringen och människor vill hellre ge bort kläderna än slänga dem. Man har helt enkelt fullt i garderoben. Svarta listan Etiken i andra hand Många ser klädinsamling som återvinning snarare än gåva FRII avråder allmänheten från att ge pengar till följande insamlingar som saknar 90-konto. OBS! Uppgifterna är aktuella i mars 2005, kolla alltid med FRII innan du publicerar denna lista så att du har en aktuell version! insamling nu Även under processen med UFF då det stod mycket i medier om oegentligheter så märkte Human Bridge att UFF:s klädboxar blev fulla. Om det stod tre olika boxar från Myrorna, Erikshjälpen och UFF på ett ställe, så kanske man la kläderna i våra containrar först. Men om de var fulla gick man till UFF ändå. VARJE ÅR SAMLAR Human Bridge in cirka ton kläder. Huvudparten av vad de samlar in går till olika biståndsinsatser. Cirka 5-6 procent av kläderna säljs i butiker. För det mesta har människor inget bakgrund klädinsamlingens för- och nackdelar Baltic 2000 Barn & Katastrofhjälpen Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjärtehjälpen Humana Sverige / UFF U- Enligt rapporten finns det till och med länder där hela textil- och konfektionsindustrin slagits ut av konkurrensen. Sverker Lindström riktar också kritik mot insamlingsorganisationernas information. Det framgår inte för allmänheten om försäljning sker i Sverige eller om kläderna går på export. Det är svårt att få reda på var kläderna hamnar och vilka inkomster de ger, samt hur överskottet används, menar landshjälp från Folk till Folk Mojahedin Sympatisör Förening MSF Naturskyddsfonden Pilgrimsfolket Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden STICO Insamlingsstiftelsen Är det viktigt för dig att organisationen du lämnar dina kläder till är seriös? Annika Unnbom Det är viktigt. Förut lämnade jag till UFF men när man läste massor i tidningarna så kändes inte det lika kul längre. Erwin Bennedich Jag har rest mycket och sett hur människor har det och för mig är det är viktigt att den lilla insats jag gör kommer fram. för Canceromsorg Stiftelsen Hjälp Barnen - SHB Svenska Hjälpfonden Svenska Läkaresällskapet 200-årsfonden Telehjälpen Klädinsamling samsas med återvinning. Här handlar det om att bli av med sina sopor, snarare än att bidra till bättre villkor för fattiga människor i världen. Rätt svar I EN INTERVJU med Stadsmissionens tillförordnade direktor Håkan Wiclander i förra numret föll Håkans svar bort och ett felaktigt smög sig in. På frågan Hur är stödet från allmänheten idag? är följande svar det rätta och ingenting annat. Det börjar kännas mer positivt igen. Redaktionen beklagar misstaget.

19 FRIIs styrelse Pris till innovativ, strategisk och modig insamlare CANCERFONDENS insamlingschef PG Persson har utsetts till Årets insamlare. Pristagaren, som utsågs av FRII, mottog priset en vandringspokal i form av en insamlingsbössa av FRIIs vice ordförande Therése Engström under Insamlingsforum. Innovativt, strategiskt och modigt användande av nya kanaler som Internet och TV har positionerat Cancerfonden som en föregångare inom integrerad kommunikation och insamling, löd motiveringen, som bland annat syftade till kampanjen Rosa Bandet. Min egen yrkeskår har På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för Insamling nu! Mejla till och skriv Nya namn till insamling nu i ärenderaden. Ingela Thalén är ny ordförande i Riksförbundet BRIS. Som ordförande i Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Ericastiftelsen kommer hon nära flera verksamheter som berör barn. Sedan i mars 2005 är hon även ordförande i Nätverket för Barnkonventionen. Ingrid Darell Hvenfelt har anställts som ny verksamhetsledare för Majblommans sommarverksamhet. Från sina många år som lärare och olika rektorstjänster har hon lång erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd. Ann-Therese Enarsson blir ny VD för Systembolagets dotterbolag IQinitiativet som ska arbeta med alkohol och opinionsbildning. Hon kommer närmast från A non Smoking Generation där hon varit generalsekreterare. Thomas Hagwall lämnar Erikshjälpen för att istället bli insamlingsstrateg på PMU-Interlife. Ann-Mari Hellman har tillträtt en tvåårig projektanställning på Barncancerfonden för att arbeta inom området sena komplikationer (de sviter som kan uppstå efter genomgången sjukdom och behandling). Hon är utbildad lärare och specialpedagog och har tidigare genomfört två större utvecklingsarbeten på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala. PG Persson fick vandringspokal och diplom av Therése Engström. prisat mig och det är fantastiskt smickrande. Det är som att få en Guldbagge för en skådespelare eller bli årets mittfältare på fotbollsgalan. Men det här är Elin Wallberg har börjat som projektledare på Rädda Barnens insamlingssektion. Hon ska arbeta med företagssamarbeten. Gun-Marie Larsson har valts som ordinarie ledamot i Cancer- och Trafikskadades Riksförbunds styrelse. Hon arbetar som kurator på Radiumhemmet. Anna Henricsson är tillförordnad generalsekreterare i förbundet från maj Mats Agurén tillträder som biträdande generalsekreterare på World Childhood Foundation i augusti. Han har en bakgrund i näringslivet och kommer bland annat att utveckla samarbetet med företag. Anna De Geer har tillträtt en ny tjänst som projektansvarig. Hon kommer närmast från Utlänningsnämnden. Maria Thomelius är ny generalsekreterare för Barnfonden. Hon är statsvetare med inriktning på mänskliga rättigheter och miljöekonomi och har de senaste åren varit biträdande generalsekreterare i Barnfonden med särskilt ansvar för programfrågor. Hon efterträder Mikael Dahl som återgår till tjänst på UD. Malin Parmander vikarierar som insamlingsansvarig på Svenska Afghanistankommittens kansli sedan april. Rolf Wernersson är sedan årsskiftet ny direktor för Hjärta till Hjärta. Han kommer närmast från Hela Människan/Ria. Cristina Ekholm är ny på posten som ekonomichef sedan april. Marika Markovits tillträder som direktor för Stockholms Stadsmission efter sommaren. Ny ordförande blir Laurent Leksell. framförallt Cancerfondens pris, det har varit en laginsats som gjort att vi lyckats så bra med vår insamling, sa PG Persson efter mottagandet. Carolina Poggio har avslutat sitt vikariat på Caritas Latinamerikaavdelning och Cecilia Tollemark har kommit tillbaka efter sin mammaledighet. Hasse Kjellgren är ny chef för Frälsningsarmén i Sverige. Han var senast ledare för Frälsningsarmén i Schweiz, Österrike och Ungern. En förändring av Frälsningsarméns organisation har också gjorts där insamlingarna, information, redaktion, marknad och bistånd och utlandsenheterna arbetar tätare med Christina Kjellgren som ny chef. Efter vårens riksstämma i Djurens Rätt är Marcus Samanni och Frida Heldemar nya styrelsemedlemmar. Claes Hegardt är ny ekonomichef på Cancerfonden. Henrik Karlsson är ny utbildningssamordnare på KFUK/KFUM i Stockholm. Louise Broms är ny som Volontäransvarig och VD-assistent på Stiftelsen MinStoraDag. Nya 90-konton Föreningen Unga Liv: Insamlingsstiftelsen En Hjälpande Hand: Insamlingsstiftelsen Södra Hallands Hospice: International Aid Services: Chinland Development & Research Society: Johan Janssons Stiftelse för Tumörforskning: Insamlingsstiftelsen Philip & Alexander Nyströms Minnesfond: FOTO: HELENE THORNBLAD (vald maj 2005) ORDINARIE: Lennart Daléus, ordförande tel , nordic.greenpeace.org Therése Engström, vice ordförande tel Inga Wall, kassör tel Jenny Anderberg tel Gustaf Thunqvist tel SUPPLEANTER: Tomas Hagwall tel Lena Holm tel Annelie Norberg tel reumatikerforbundet.org GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison tel fax INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSEKRETERARE Claes Anckarman tel VALBEREDNING Thomas Knuthammar, sammankallande tel stadsmissionen.se Mia Strandell, tel Sofia Svensson tel diakonia.se Frivilligorganisationernas insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, Stockholm, Skeppsbron 28 Tel Fax e-post:

20 Avs: FRII, Box 2054, Stockholm Let s talk fundraising Talk Fundraising är en ung organisation med en unik samlad erfarenhet inom svensk och internationell fundraising. Kunskaper vi använder för att utveckla nya strategier och metoder för att åstadkomma ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. Vårt fokus är att hjälpa ideella organisationer att rekrytera nöjda och långsiktiga givare och medlemmar. Genom att låta oss sköta insamlingen får du tillgång till vår mångåriga erfarenhet inom fundraising. Våra tjänster: Idéer och förslag på fundraisingkampanjer Upplägg av insamlingsstrategier Personliga metoder för givar- och medlemsrekrytering Kampanjgenomförande Fundraisingutbildning Telefon-fundraising Face-2-Face-rekrytering Talk Fundraising är idag mer än 100 anställda med huvudkontor i Stockholm och verksamheter i Göteborg, Uppsala och London. Är du nyfiken och vill veta mer, kontakta oss för mer information eller ett förutsättningslöst möte let s talk! Talk Fundraising Agency AB Dalagatan Stockholm

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se DIAGRAMRAPPORT ALLMÄNHETEN OM IDEELLA ORGANISATIONER - OM MAN HADE OBEGRÄNSAT MED TID ELLER PENGAR Kund: Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII Kontakt: Annika Prine, Maria Ros Jernberg Datum:

Läs mer

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Bakgrund och syfte Charity Rating arbetar med informationsspridning, analys och utvärdering av ideella organisationer. Vår målsättning är att bland givare öka

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Presentation av FRIIs styrelse

Presentation av FRIIs styrelse Presentation av FRIIs styrelse Harald Hagman, Ekonomi- och fastighetschef på Stockholms Stadsmission Harald har en ekonomexamen från Stockholms universitet och ledarutbildning från IFL/ Handelshögskolan.

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Nordisk Hjälp Humanitär Policy

Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp vill att alla intressenter ska ha förtroende för vårt arbete. Verksamheten skall vara transparant, öppen och gå till ändamålen. Vi följer en del principer för

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun

Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun Magnus Mosén, Skånska Webbdagen den 10 september Från trevande start till given kanal att räkna med Facebook.com/Vellingekommun lanserades i januari

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang.

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang. Från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Stockholm 2015-04- 07 Till Finansdepartementet Remissvar Fi2015/810 Promemorian Slopad skattereduktion för gåvor Sammanfattning av FRIIs remissvar FRII

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Varför skriva testamente? Du vill säkert själv bestämma hur dina tillgångar ska användas när du gått bort. Det gör du genom att skriva ditt testamente.

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Utbildning 20 21 maj 2015

Utbildning 20 21 maj 2015 Utbildning 20 21 maj 2015 Johan Wennström Charlotte Rydh Brakeley Nordic Att bygga relationer som ger stora gåvor 21 maj 2015 Charlotte Rydh Agenda Reflektioner från gårdagen & frågor Sju steg till en

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné. LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att synas Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER Handledning för kontrollanter 1 Omslagsfoto: UNICEF//Tanzania/2014 Denna broschyr är framtagen med stöd av Trosa Tryckeri 2 Operation Dagsverke TACK FÖR DITT ANSVAR I OPERATION

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy FUB:s insamlings- och sponsringspolicy Syfte och mål med insamlingsverksamheten Det övergripande syftet med FUB:s insamlingsverksamhet är att stödja verksamhetens mål genom att samla in pengar bland allmänheten

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Insamlingspolicy. Svensk Insamlingskontroll och FRII. Gåvor. Insamlingsmål samt årsplan för insamling

Insamlingspolicy. Svensk Insamlingskontroll och FRII. Gåvor. Insamlingsmål samt årsplan för insamling Insamlingspolicy Antagen av styrelsen för Linköpings Stadsmission 2011-05-25 Senast reviderad 2014-08-18, 2015-05-28 Linköpings Stadsmissions insamlingsverksamhet ska präglas av öppenhet, respekt, trovärdighet

Läs mer

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), där Läkare Utan Gränser är medlem, antog 2007 en kvalitetskod, som medlemsorganisationerna åtagit sig att tillämpa och

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Fler ger mer. insamling nu. Nytt givarbeteende i katastrofens spår:

Fler ger mer. insamling nu. Nytt givarbeteende i katastrofens spår: FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 77 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #3 (utgivningsdag torsdag 15 maj 2014) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna

Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #3 (utgivningsdag torsdag 15 maj 2014) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #3 (utgivningsdag torsdag 15 maj 2014) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna Om nyhetsbrevet När du anmäler dig till nyhetsbrevet får

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Policy för företagsgåvor, samarbeten och specialprojekt

Policy för företagsgåvor, samarbeten och specialprojekt Policy för företagsgåvor, samarbeten och specialprojekt Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt/Anna Fredholm Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Dina kunders brevvanor 13 En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Om rapporten Brevvanerapporten som Posten genomför årligen ger en bra bild av privatpersoners attityder

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

E-POSTBAROMETERN 2013

E-POSTBAROMETERN 2013 E-POSTBAROMETERN 2013 Marknadschefers val av olika medier 2013 E-postmarknadsföringens nuläge, framtid och trender. Statistik från en undersökning bland svenska marknadsförare. Creating e-mail success

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2014 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

LindgrenHelde Kommunikation

LindgrenHelde Kommunikation LindgrenHelde Kommunikation Kurskatalog Hösten 2014 LindgrenHelde KOMMUNIKATION KURSÖVERSIKT Hösten 2014 KURSDATUM Förbättra din kommunikation - och höja trivseln på jobbet! Välkommen att inspireras till

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 Svenska stadskärnor VÄLKOMMEN TILL ÅRSKONFERENSEN I VÄSTERÅS DEN 21-22 MAJ 2014 Årets största konferens och bankett håller vi i Västerås, Årets Stadskärna 2013! Här samlas

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Central utbildningskatalog. Central utbildningskatalog CHÖSTEN 2010

Central utbildningskatalog. Central utbildningskatalog CHÖSTEN 2010 C Central utbildningskatalog Central utbildningskatalog CHÖSTEN 2010 C Centralt arrangerade utbildningar för ABFs centrala medlems organisationer och organisationer med samarbetsavtal hösten 2010 Arbetarnas

Läs mer

7 Skäl att. börja med online insamling redan idag

7 Skäl att. börja med online insamling redan idag Skäl att börja med online insamling redan idag 2 Innehåll Vad är online insamling? Peer-to-peer fundraising that is. Vem och vad är BetterNow? Författaren 1 2 3 4 5 6 Tiden för online insamling är nu Håva

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

THS Näringsliv 2011-2012

THS Näringsliv 2011-2012 Produktportfölj THS Näringsliv 2011-2012 Plattformen mellan företag och KTHs studenter www.thsnaringsliv.se THS Näringsliv THS Näringsliv är Tekniska Högskolans Studentkårs centrala organ för näringslivssamverkan.

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Aktiespararna Sundsvall. 2008 års verksamhetsberättelse (2007-11-23 2008-12-31)

Aktiespararna Sundsvall. 2008 års verksamhetsberättelse (2007-11-23 2008-12-31) Aktiespararna Sundsvall 2008 års verksamhetsberättelse (2007-11-23 2008-12-31) 2008 års verksamhetsberättelse för lokalavdelning 414 Sundsvall Sammanfattning av året Ett mycket intensivt verksamhetsår

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 1 Användarguide Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 2 Välkommen till Volontärbyrån! Den här guiden beskriver alla funktioner i volontärsamordnaradmin på www.volontarbyran.org. Har du

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Pitcha rätt för långsiktiga samarbeten!

Pitcha rätt för långsiktiga samarbeten! Ett bra samarbete måste bygga på ett ömsesidigt förtroende. Det nya sättet att pitcha säkerställer just detta. Joakim Liljedahl, Sony Mobile Pitcha rätt för långsiktiga samarbeten! Guide till hur du använder

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN

MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN Ansvarig för utveckling av nytt givande. Mobilt givande sedan 2004 Svenska Röda

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET - RIKTLINJER FÖR SPONSRING, GÅVOR, REKLAM OCH FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET

PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET - RIKTLINJER FÖR SPONSRING, GÅVOR, REKLAM OCH FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET 1 (6) Antagen av kommunfullmäktige den 22 april 2009, 68 Dnr: 260-263/09-940 Reviderad av kommunfullmäktige den 27 maj 2009, 90 Dnr: 261/09-940 Nr: PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET -

Läs mer