Det handlar om demokrati

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det handlar om demokrati"

Transkript

1 Det handlar om demokrati Hur gör man barn delaktiga i politiska beslut? Barnkonventionen ger barn rätt till inflytande över beslut som rör dem men hur ska det se ut, etiskt och praktiskt? På många håll i Sverige har kommuner redan prövat olika sätt att öka barns inflytande. Men ännu finns det stora möjligheter att utveckla formerna så att de bättre passar barnen själva. Att se till att alla barn även yngre barn, barn med funktionshinder och barn med utländsk bakgrund får inflytande är också viktigt för demokratin. om konsten att öka barns inflytande över kommunala beslut Det är därför Rädda Barnen ger ut denna guide, som presenterar olika praktiska modeller för barns inflytande. Guiden vänder sig till politiker och tjänstemän i kommunerna och ger massor av tips och råd. Här sammanfattas också viktiga etiska riktlinjer för samarbetet med barn.

2

3 Råd om ungdomsråd från Ungdomsstyrelsen 39 Exempel: Haninge utvecklar kontakterna mellan ungdomar och politiker 39 Haparanda snabbare beslutsprocesser för ungdomsfrågor 40 Inledning: Barn och unga behövs i demokratin 9 Vilka beslut rör barn? 13 Varför ska barn ha inflytande? 15 Barnkonventionen 16 Barn är medborgare 16 Hur ska barn och ungdomar ha inflytande? 18 Viktiga principer för inflytande och deltagande 18 Sju praktiska budord för barns och ungdomars inflytande och deltagande 19 Etiska frågor kring barns deltagande och inflytande 20 Åtta etiska riktlinjer för barns deltagande Barnombud och andra lokala företrädare för barn och unga 41 Exempel: Laxå även en liten kommun kan ha en företrädare för barn 41 Västerås Barnombudet ordnade politikfik 42 Botkyrka Barnombudsmannen granskar kommunens verksamhet Opinionsundersökningar Folkomröstningar och sänkt rösträttsålder 46 Processguide 48 Litteraturtips och resurser 50 Praktiska modeller för inflytande Medborgarförslag en ny möjlighet för barn att påverka 24 Informera om möjligheten 24 Exempel: Fyra killar och ett badhus 25 En tjej med ett klockrent förslag Samråd och konsultationer 27 Några metoder för att konsultera barn 28 Förberedelser inför samråd och konsultationer 29 Checklista inför en konsultation 30 Som man frågar får man svar 31 Genomförandet några råd för en lyckad konsultation 32 Exempel Ungdomsråd och andra inflytandeforum 35 Utmaningar kulturkrockar och svalnande intresse 37 Tips när det går trögt 38

4 Det finns i Sverige närmare två miljoner medborgare som i stor utsträckning saknar inflytande över politiska beslut som fattas. Det handlar om beslut som i högsta grad påverkar deras liv både nu och i framtiden. Dessa medborgare är de som ännu inte fyllt 18 år. Barn och ungdomar har ingen rösträtt men de har enligt fn:s konvention om barnets rättigheter rätt att göra sina röster hörda och vara med och påverka beslut som rör dem. Politiker och tjänstemän på alla nivåer står nu inför utmaningen att verkligen inkludera fler barn och unga i beslutsfattandet. Om det lyckas har vi alla mycket att vinna, inte minst en starkare demokrati. Många av de beslut som direkt rör barn och ungdomar fattas på kommunal nivå. Därför är det särskilt viktigt att de minderåriga medborgarna får mer inflytande över just dessa beslut. Försök visar att det är fullt möjligt att göra barn och ungdomar delaktiga i kommunala beslutsprocesser. Södertälje kommun valde till exempel att låta alla över 12 år delta i en folkomröstning om ett brobygge. Landskrona kommun arbetar sedan 2004 med att skapa rutiner för att hämta in barns uppfattning i kommunala frågor som rör dem. Målet är att hitta metoder som kan användas kontinuerligt och bli naturliga delar av den kommunala beslutsprocessen. Försöken i Södertälje och Landskrona har sin grund i Barnkonventionens krav på att barn ska ha inflytande över de beslut som rör dem. Det är ett radi-

5 8 kalt krav som inte alltid är lätt att införliva i kommunernas ofta komplicerade och långdragna beslutsprocesser. Men det går och många kommuner har också börjat undersöka och pröva olika sätt att ta tillvara barns och ungdomars kunskaper, erfarenheter och åsikter. Men Rädda Barnen tror att det fortfarande finns stora möjligheter att utveckla formerna för barns och ungas inflytande så att de bättre passar barnen och ungdomarna själva. Att se till att alla barn alltså även yngre barn, barn med funktionshinder och barn med utländsk bakgrund får inflytande över besluten är också viktigt för demokratin. Det är i synnerhet två områden där de kommunala satsningarna på att öka barns inflytande kan bli bättre: Inkludering För få barn deltar i olika modeller för inflytande och fler bör få möjligheten. De former som används idag till exempel ungdoms råd lockar främst redan engagerade och resursstarka ungdomar över 15 år. Det finns mycket att göra för att få in mer åsikter från bland annat yngre barn, barn med funktionshinder och barn med olika sociala bakgrunder. Kontinuitet Formerna för barns inflytande kan i mycket högre grad bli en själv klar del i kommunernas ordinarie arbetsrutiner. De insatser som gjorts hittills har ofta varit tidsbegränsade och projektbetonade. Det har varit viktigt att i ett inledningsskede pröva olika modeller för inflytande, men nu är tiden mogen för att gå vidare och etablera de modeller som visat sig fungera. Därför ger Rädda Barnen ut denna inspirationsskrift. Skriften är tänkt att fungera som en guide och en uppmuntran för politiker och tjänstemän. Fokus ligger här främst på inflytandet över politiska beslut, inte på brukarinflytandet över kommunala verksamheter som skolan eller förskolan. Vi har samlat praktiska tips och råd kring olika arbetsmodeller, och hoppas att skriften också ska ge underlag för nya idéer och diskussioner. I slutet finns en processguide, som kan användas som en kort checklista för olika satsningar. Vilka beslut rör barn?»inga barn ska behöva uppleva krig. Ingen ska bli mobbad eller utstött. Få bort snus, knark, cigaretter, öl, sprit.«pojke, 11 år, Huddinge, Man har för lite att säga till om tycker jag.»jag tycker att mammor och pappor inte ska jobba så mycket. Jag tycker mammor och pappor ska ha mera tid för sina barn och hjälpa dem bygga kojor i träden.«pojke, 5 år, Man har för lite att säga till om tycker jag.»ofta tänker man sig att barn och unga främst vill och kan ha inflytande över frågor som ligger dem närmast i vardagen, som förskola, skola eller fritidsaktiviteter. Och det stämmer men bara delvis. Synfältet kan vidgas till att gälla alla beslut som på något sätt påverkar eller kommer att påverka dem som är barn idag. Att alla beslut som har med framtiden att göra engagerar barn och ungdomar visar bland annat en enkät som Redd Barna i Norge gjort. De frågade ungdomar i Kristiansand vad de ville vara med och bestämma om och det var bland annat arbete mot rasism, knark och mobbning, för en bättre skola,

6 10 internationella problem, kamp mot fattigdom, framtiden för barn i Norge och i världen. Ung vilje. 400 unge fra Kristiansand om å engasjere seg og vaere med å bestemme. I Luleå samlade kommunen 254 barn och ungdomar i samtalsgrupper för att diskutera vilka frågor de ansåg vara viktiga, och hur de skulle vilja påverka i kommunen. De områden barnen och ungdomarna tyckte var viktigast för dem var skola, kommunikationer och fritidsmöjligheter. Andra viktiga frågor handlade om fördelning och prioriteringar, flyktingpolitik, äldreomsorg och den»psykiska miljön i samhället«. Svaren från Kristiansand och Luleå visar tydligt att barn och ungdomar är engagerade, och att de vill vara med och skapa en bättre tillvaro för alla. Många av dem vill, förutom att skapa en bra skola, göra något åt lokala och globala orättvisor. Barn inser också att miljöfrågorna i högsta grad är deras frågor. Det är de som ska leva med de beslut som fattas idag. De flesta beslut som rör föräldrarna, rör också barnen. Med den insikten är det lätt att se att även många»vuxna«frågor som näringslivsutveckling, tillväxt och sysselsättning kan beröra barn och unga på ett indirekt men mycket konkret sätt. Varför ska barn ha inflytande?»man har mycket bättre fantasi än vuxna och man vågar tycka till!«flicka, 11 år, Gävle, Man har för lite att säga till om tycker jag.»jag menar att demokrati måste börja tidigt, på dagis.«moa, 16 år, Kalmar Ungdomsråd, Vikten av att lyssna.»en enkel, men viktig utgångspunkt är att om barn inte finns i åtanke då politiken utformas, om barn inte får samma rättigheter i välfärdsstaten som vuxna, om barn aldrig är påtänkta då politiska beslut fattas eller barn aldrig får kosta pengar i samhällsekonomin, kan man inte tala om en demokrati där barnen ingår.«engwall, Kristina, Gör barn till medborgare! Om barn och demokrati under 1900-talet. Rädda Barnen tycker att barn och unga ska ha inflytande över politiska beslut för att: Det är en rättighet enligt Barnkonventionen som Sverige ratificerat. Barn har rätt att fritt uttrycka sin mening och de har rätt att bli hörda. Ett barns åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. Det är bra för barnen. När barn ges möjlighet till inflytande och respekteras stärks deras självkänsla, identitet och självförtroende. De lär sig att ta initiativ, lösa problem, tänka kritiskt, kommunicera och samarbeta. Det är bra för besluten. Barn har en unik kunskap om sin egen situation. Om de får inflytande över politiska beslut bidrar deras kunskaper till att besluten blir mer välgrundade och får större legitimitet. Det är bra för samhället. Varje generation måste upprätthålla demokratin på nytt. Demokratin vidgas om vuxna respekterar och är mottagliga för de minderåriga medborgarnas åsikter och förslag. Genom att delta i beslutsprocesser tillägnar sig barn också demokratins grunder, såsom respekt för allas lika värde.

7 12 Barnkonventionen fn:s konvention om barnets rättigheter ger en viktig juridisk grund för att öka barns inflytande i samhället. Konventionen som säger att alla under 18 år är barn ringar in en syn på barn som baseras på respekt för barnet som individ, med egna mänskliga rättigheter. De artiklar i Barnkonventionen som gäller barnets medborgerliga rättigheter tar bland annat fasta på barnets rätt till yttrande- och åsiktsfrihet, föreningsfrihet och informationsfrihet. Den viktigaste delen av konventionen när det gäller barns rätt till inflytande är artikel 12, som säger följande: 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Barnkonventionen säger också att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering (artikel 2). Alla barn, oavsett»ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt«ska tillförsäkras de rättigheter som anges i Barnkonventionen. Det gäller självklart också rätten till inflytande. Barnkonventionens artikel 3 stadgar i sin tur att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras genom att väga samman vuxnas kunskaper om barn med barns egna kunskaper och åsikter. Barn är medborgare Barnkonventionens rättigheter kompenserar barns brist på rösträtt och innebär att barn också ska ses som fullvärdiga medborgare. Konventionen ger barn motsvarande rättigheter som de vuxna att påverka beslut som rör dem, både i det egna livet och i det omgivande samhället. Det finns ingen bestämmelse i de svenska grundlagarna som särskilt reglerar barns och ungas inflytande över samhället. Men de grundläggande fri- och rättigheterna av särskilt intresse är yttrandefriheten gäller varje medborgare oavsett ålder. Detsamma gäller fri- och rättigheterna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som också är nationell lag i Sverige. Andra svenska lagar ger barn och unga vissa formella rättigheter till inflytande. Kommunallagen, skollagen, plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen, miljöbalken och socialtjänstlagen ger alla stöd för en inkludering av barn och unga i besluten. Men de räcker inte. Lagstiftningen behöver kontinuerligt ses över och omarbetas för att utöka barns och ungas möjligheter till inflytande.

8 14 Hur ska barn och undomar ha inflytande?»jag tycker att de som sitter i kommunstyrelsen kan gå runt och fråga ungdomar om vad de tycker ska förändras.«pojke, 13 år, Man har för lite att säga till om tycker jag.»vår uppgift är att arbeta med ungdomsfrågor, men jag skulle önska att vi fick mer insyn även i andra frågor i kommunen. Ibland kan det kännas som vi ligger ett steg efter och får information först när besluten fattas.«samir, 17 år, Haninge Ungdomsråd, Vikten av att lyssna. Viktiga principer för inflytande och deltagande Barns deltagande måste vara meningsfullt och relevant för dem själva. Tänk därför vid rådsarbete, konsultationer, möten, enkäter och eventuella folkomröstningar på att frågorna verkligen angår de barn som deltar och bygger på deras erfarenhet, kunskap och förmåga. Grundläggande för barns och ungdomars deltagande i politiska beslutsprocesser är att deras synpunkter ska kunna påverka besluten. Det är viktigt att barn inte är gisslan eller dekorationer, utan att deras åsikter och förslag tas på allvar. När besluten väl är fattade bör de barn och unga som deltagit i processen få information om hur deras åsikter togs till vara och varför besluten blev som de blev. Om de inte får någon information kan det leda till besvikelse och ökad misstro mot vuxensamhället. I förlängningen kan det göra att deras tro på demokratin skadas. Sju praktiska budord för barns och ungdomars inflytande och deltagande 1. Fråga regelbundet vad barn tycker. Konsultera barn och unga i alla beslut som rör dem. Bygg in rutiner för att hämta in barns och ungas åsikter, erfarenheter och kunskaper i kommunens ordinarie arbete. 2. Inkludera. Arbeta för att inkludera flickor och pojkar i lika stor utsträckning. Sök kunskap från barn och ungdomar med olika sociala bakgrunder, i olika åldrar, med olika sexuell läggning, olika etniska tillhörigheter och från barn med funktionshinder. 3. Involvera tidigt. Ta in barn och ungdomar tidigt i processen, helst redan i problemformuleringsfasen och i insamlingen av kunskapsunderlag för besluten. 4. Gör deltagande meningsfullt. Använd modeller som underlättar och gör det meningsfullt för barn och ungdomar med olika bakgrunder och förmågor att delta i beslutsprocesser. Barn ska vara delaktiga på ett sådant sätt, på sådana nivåer och i en sådan takt som passar deras förmåga och intressen. 5. Informera begripligt. Se till att all information till barn och ungdomar är formulerad på ett begripligt och konkret språk. Ta hjälp av kommunens egna resurser när det gäller kommunikation med barn och ungdomar pedagoger, socialtjänstpersonal med flera. 6. Fråga rätt barn. Fundera kring vilka barn och ungdomar som ska konsulteras eller delta i beslutsprocesser. Är det en fråga som rör alla barn i kommunen, eller handlar det om barn i till exempel ett visst bostadsområde, barn med funktionshinder, eller barn i en viss ålder? 7. Ge feedback. Informera alltid de barn som deltagit i beslutsprocesser om resultaten av deras medverkan. Gör det så snabbt som möjligt.

9 16 Etiska frågor kring barns deltagande och inflytande Barnkonventionens artiklar om inflytande handlar om rätten att uttrycka åsikter. Att dessa åsikter ska tillmätas betydelse i relation till barnets ålder och mognad innebär inte något krav på att barn ska besluta själva. Men självklart finns det många situationer där det är rimligt att barn själva bestämmer och lär sig ta ansvar för sina beslut. Hur mycket ansvar ett barn ska bära måste ses utifrån principen om barnets bästa. Ett barn bör aldrig tvingas ta ansvar för beslut det inte har möjlighet att se konsekvenserna av. Det finns en oundviklig obalans i makt och status mellan barn och vuxna. Det behövs därför ett etiskt tillvägagångssätt för att barns deltagande ska bli verkligt och meningsfullt. Det finns också obalanser i makt och status mellan olika barngrupper. De vuxnas ansvar är att ge alla barn lika möjligheter till inflytande och deltagande. Vuxna bör därför tänka på att barn i utsatta situationer behöver olika former av stöd för att kunna delta i beslut som rör deras liv. Den som bidrar till barns deltagande måste vara medveten om att barn och unga kan utsätta sig för risker genom att uttrycka sina åsikter eller diskutera känsliga saker i grupp. Barnets identitet och information bör hållas konfidentiell. Information från ett barn får endast spridas med barnets godkännande. Ju yngre barn det handlar om, desto viktigare är det också att inhämta även föräldrars godkännande. Åtta etiska riktlinjer för barns deltagande 1. Deltagande bör alltid vara frivilligt. 2. Diskriminering till exempel på grund av kön, ålder, etnicitet eller funkionshinder får inte förekomma. 3. Var tydlig och ärlig. Informera om på vilka villkor barnen deltar. 4. Var aldrig dömande. Undvik fördomar om vad vissa grupper av barn kan eller inte kan, eller hur de är. 5. Utsätt inte barnet för risker. 6. Respektera barnets tid och förutsättningar. Barnets insats bör vara rimlig vad gäller tid och arbete. 7. Anpassa det ansvar barnet tar efter dess ålder och mognad. 8. Ta hänsyn till barnets bästa i alla lägen.

10 I detta avsnitt presenteras ett smörgåsbord av etablerade arbetsmodeller för att öka barns och ungas inflytande över kommunala politiska beslut. De modeller som valts och som delvis går in i varandra är medborgarförslag, konsultationer, ungdomsråd, lokala barnombud, opinionsundersökningar, folkomröstningar och sänkt rösträttsålder. Tillsammans ger de en mångfald av ingångar för barn att göra sina röster hörda i kommunpolitiken. Samtliga modeller har prövats i lokala beslutsprocesser, på olika sätt och med olika resultat. Det finns därför många praktiska exempel från främst svenska kommuner, men även från utlandet. Det finns också tips och råd för att arbetet ska lyckas och några varningar för de fallgropar och svårigheter man kan stöta på i arbetet. Ingen av modellerna är ensam tillräcklig för att ge alla barn och unga samma möjligheter till inflytande. Till exempel passar flera av dem bättre för äldre och resursstarka barn. Att i kommunerna hitta fler arbetssätt för att öka inflytandemöjligheterna för yngre barn och barn i utsatta situationer ligger ännu i framtiden. Politiker och tjänstemän måste våga vara visionära, och tänka i nya banor! Så länge man håller de etiska riktlinjerna kring barns inflytande i minnet, kan man pröva nästan vad som helst.

11 20 1. Medborgarförslag - en ny möjlighet för barn att påverka»hej kommunen. Jag heter Kevin. Jag vill förbättra vissa saker i Avesta. Jag skulle vilja bygga en ljudvall, för jag bor nära järnverket och det smäller så mycket när jag ska sova att hela vårt hus skakar.«så såg 10-åriga Kevins medborgarförslag till Avesta kommun ut. Där bjöd kommunen in till barn- och ungdomsfullmäktige, med möjlighet för deltagarna att lämna medborgarförslag. Det resulterade i att 125 förslag lämnades in bland dem Kevins för att senare behandlas i fullmäktige. Sedan år 2002 finns det, enligt kommunallagen 5 kap 23, en möjlighet för kommuner att behandla förslag från enskilda medborgare i fullmäktige. Förslag kan lämnas av alla som är folkbokförda i kommunen, vilket innebär att även barn och utländska medborgare har rätt att lämna förslag. Fullmäktige är skyldigt att besluta om förslaget inom ett år från att det lämnats in. Alla landets kommuner har ännu inte infört möjligheten, men antalet ökar hela tiden. Informera om möjligheten För att få in medborgarförslag från barn och ungdomar är det viktigt för kommunerna att satsa på information. Information till barn och ungdomar bör vara särskilt tydlig med vad kommunen har för arbetsområden och vad förslagen kan handla om. Förskolan, skolan och föreningslivet, liksom olika ungdomsråd och ungdomsfullmäktige är några självklara forum för att informera om möjligheten att lämna medborgarförslag. I många kommuner lämnar ledamöter i ungdomsråd/ungdomsfullmäktige regelbundet medborgarförslag till kommun fullmäktige, efter att ha diskuterat förslaget på sina möten. Eftersom medborgarförslaget infördes 2002, är det ännu lite tidigt att säga om det rent praktiskt inneburit ökat inflytande för barn och unga. Kommunpolitiker och tjänstemän bär här ett stort ansvar att ta barns medborgarförslag på samma allvar som motioner från partier eller medborgarförslag från vuxna. Ett bra sätt att underlätta för barn och unga, som ofta är mycket it-vana, är att göra det möjligt att lämna medborgarförslag genom webben. Det har till exempel Botkyrka kommun gjort. Där finns ett enkelt formulär att fylla i. Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Presentera ditt förslag: Ett annat konkret tips för webben är att göra det så enkelt som möjligt att hitta informationen om hur man lämnar ett medborgarförslag och vad det kan handla om. Informationen bör inte ligga undangömd någonstans dit det är krångligt att navigera. I det svar som lämnas på ett barns medborgarförslag är det mycket viktigt att språket är begripligt och konkret. Tänk på att det barn som lämnat förslaget också ska kunna förstå svaret! Exempel Fyra killar och ett badhus I Botkyrka kommun gjorde fyra pojkar Milan, Bashar, Maichel och Markus tillsammans ett medborgarförslag där de föreslog att kommunen skulle bygga ett badhus i kommundelen Hallunda. Deras förslag var konkret och innehöll detaljerade ritningar av hur badhuset skulle se ut, hur många bassänger det skulle finnas, vattentemperaturer, öppettider och annat. Kommunstyrelsen lät kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka bedöma förslaget, och de svarade följande:

12 Jag heter Astrid Andersson, är 13 år och bor i Väsby. Jag har ett förslag som jag vill berätta om. Mitt förslag är att ni på kommunhuset sätter upp en klocka bredvid kommunens symbol på det blåa höghuset vid centrum så att alla kan se hur mycket klockan är när de står och väntar på busshållplatsen. Jag tror att alla skulle ha nytta av den. Det skulle kunna bli som en present till alla när kommunen fyller 50 år. Med vänliga hälsningar, Astrid Andersson Kommunstyrelsen skrev sedan i sitt förslag till fullmäktige:»eftersom inga medel finns avsatta för badhus i kommunens långtidsbudget är det tills vidare inte möjligt att genomföra«. Möjligheten att avsätta pengar för att bygga ett badhus i Hallunda utreddes inte närmare, utan styrelsen nöjde sig med att säga att det inte fanns pengar avsatta i långtidsbudgeten. Både kommunstyrelsens förslag och tjänstemännens förslag skickades som svar till barnen som gett medborgarförslaget. En tjej med ett klockrent förslag I Upplands Väsby lämnade en flicka ett medborgarförslag om att kommunen skulle installera en klocka på kommunhusväggen. Astrid fick presentera sitt förslag i fullmäktige. Tjänstemän tog fram olika alternativ och kostnadsförslag. Kommunfullmäktige godkände ett av dem och klockan sattes upp på kommunhuset. 2. Samråd och konsultationer Att rådfråga barn och unga inför kommunala beslut är en av de vanligaste formerna för att ge barn inflytande. Samråd eller någon annan form av konsultationer ingår i stort sett alltid i någon form vid alla processer där det handlar om att ge barn inflytande. En konsultation innebär inte i sig att barn har inflytande, men kan vara en viktig väg till ökat inflytande. Inte sällan används konsultationer av barn i frågor där vuxna redan har lagt dagordningen. Det kan till exempel handla om att hämta in barns synpunkter som ett led i utredningsarbetet. Det innebär att konsultationerna utgår från de vuxnas perspektiv och att barnens inflytande är begränsat redan från början. Men samråd med barn kan innebära mycket mer än så. I den norska kommunen Porsgrunn är samråd med unga en återkommande del av kommunstyrelsens arbete. Där är det fritt att ta upp i stort sett alla kommunala frågor från trafikplanering till basketkorgar på skolgården. (Läs mer på sid. 36.) Förslagsställarna har på ett mycket kreativt sätt skissat på hur ett badhus i Hallunda skulle kunna se ut. Det vore intressant att diskutera med dessa ungdomar hur ett bad ska skapas för att få en trivsam anläggning för medborgarna. I kommunens långtidsbudget ligger inget uppdrag för kultur- och fritidsnämnden att bygga något badhus i Hallundaområdet. Det innebär att förslaget tills vidare ej går att realisera. Om kommunen i framtiden kommer att planera för ett badhus i Hallunda skulle det vara roligt om förslagsställarna på ett eller annat sätt kunde få möjlighet att delta i processen. Förvaltningen hoppas att dessa barn fortsätter att odla sin kreativitet i framtiden och tror att de kommer få användning för detta i sitt framtida verksamma liv. Pelle Ahnlund Kent Wallén Kultur- och fritidschef Verksamhetschef, Fritid. 22

13 24 Några metoder för att konsultera barn Barn dokumenterar. Det kan ske genom nedskrivna berättelser, teck ningar, fotografier och så vidare. Sådan dokumentation kan inhämtas genom samarbete med bland annat förskolor och skolor. Ofta har kommuner bett barn rita och skissa på sina egna förslag för olika slags samhällsbyggnadsärenden. Intervjuer i olika former långa, korta, i grupp eller individuellt. Ibland kan det vara bra att filma eller spela in intervjuer på band. Barn och ungdomar kan också intervjua varandra. Det kan ge andra svar. Fokusgrupper är en form av gruppintervju med vanligtvis 10-talet deltagare. Intervjuerna fokuserar på ett visst tema, exempevis skolmaten. Om samma fokusgrupp träffas flera gånger kan gruppen användas även för utvärdering av en genomförd förändring. Arbetsboksmetoden innebär att en arbetsgrupp formulerar ett problem eller beskriver ett ämne. Alla deltagare får en första arbets bok med upplysningar och frågor om det aktuella ämnet. Deltagarna besvarar frågorna och lämnar förslag, som sammanställs till en andra arbetsbok. Denna går vidare till en ny referensgrupp som bygger på med sina synpunkter och förslag till en tredje arbetsbok. De inkomna svaren mynnar så småningom ut i förslag till beslutsfattarna. Formella och informella samrådsmöten mellan kommunala beslutsfattare och barn/ungdomar. Kreativa workshops där man fördjupar sig i en viss fråga. En av många former är Framtidsverkstad, som används för att få i gång en process om ett aktuellt tema. Arbetet, som vanligtvis genomförs i grupper om deltagare, kan leda fram till en gemensam vision eller handlingsplan. Processen delas in i fem faser: Förberedelser, kritikfasen (problembeskrivning), fantasi/visionsfas, strategi- eller förverkligande fasen samt uppföljnings/utvärderingsfasen. Webbchattar där barn och unga kan skriva till politiker och komma med frågor och förslag. Opinionsundersökningar och enkäter. (Mer om detta i avsnitt 6.) Förberedelser inför samråd och konsultationer Först och främst är det viktigt att tänka igenom vilka barn som ska konsulteras. Landskrona kommun konsulterade en åttondeklass om planerade förändringar i deras närområde. I ett område planerat för djurhållning och odling tyckte åttondeklassarna att det var överflödigt att»krångla till det«med ankdamm, hjorthägn, får och höns. Konsultationen gav många intressanta svar, men yngre barn hade kanske haft andra åsikter än tonåringarna som tillfrågades. Värdet av att rådfråga blir större om processen inkluderar barn i olika åldrar, pojkar och flickor, barn med olika etnisk bakgrund och barn med funktionshinder. Om det av praktiska skäl inte går att få med många barn i processen, är det viktigt att redovisa på vilka grunder urvalet är gjort. Är urvalet av barn representativt? Om inte, är den grupp som konsulteras också den grupp som främst berörs av beslutet? De barn som deltar i någon form av samråd har också rätt att få veta hur det större sammanhanget ser ut vilken beslutsprocess de medverkar i och hur synpunkterna tas om hand. Försök också få barn och unga att vara med och planera hur och när samrådet ska ske. Det ökar möjligheterna att mötas på villkor som fungerar för barnen.

14 Som man frågar får man svar Språket är en viktig del av en bra dialog. Här är några råd för hur frågor kan formuleras så att barn förstår och uppmuntras till att tänka vidare och utveckla sina svar: 1. Gör svåra ord enkla. Ett tips är att göra en lista på svåra ord och abstrakta begrepp som används i det dagliga arbetet i kommunen och i förväg tänka ut alternativa ord eller uttryckssätt. (Exempel: Budget = Kommunens pengar.) Abstrakta begrepp som till exempel inflytande, påverka, fråga och process kan också behöva»översättas«för att undvika missförstånd.»vad är viktigast för dig..?«är att föredra framför»vilka frågor är viktigast för dig..?«. Men förenkla inte heller så mycket att barnet känner att du underskattar dess förmåga. 2. Ställ öppna frågor. Definitionen av en öppen fråga är att det inte går att svara ja eller nej på den.»vilken skolmat tycker du bäst om?«är exempel på en öppen fråga, medan»tycker du om skolmaten?«är en sluten. Slutna frågor kan ofta vara ledande.»blev du rädd då?«är en fråga som lägger orden i munnen på barnet, medan»hur kände du dig då?«får barnet att självt tänka efter. 3. Tänk på att barnet inte har samma förkunskaper som den vuxne. Frågan»Vad vill du göra på din skolgård?«ger bättre information om barnets önskemål än frågan»vad vill du ha på din skolgård?«. Då behöver barnets svar inte bli begränsat till de lekredskap barnet redan känner till. konsultationer med barn. Det är viktigt att vara realistisk och inse att samtal med barn och unga tar tid, både att planera, genomföra och utvärdera. Vilken konsultationsmetod är lämpligast, med tanke på barnens ålder Vilka ska utföra konsultationen? Behövs det särskilt utbildad personal? kommunen, eller just de barn som berörs mest av den aktuella frågan för konsultationen? Inkluderas yngre barn, barn av båda könen, barn med funktionshinder och barn med utländsk bakgrund? Syfte och mål Vad vill man uppnå genom att lyssna på barns kunskaper, erfarenheter Hur lång tid får det ta? Ofta är tidsplanerna alltför optimistiska för Är informationen»barnvänlig«, det vill säga enkel och begriplig? Får barnen all relevant information de behöver för att delta i konsultationen på bästa sätt? Är informationen till barnen ärlig vad gäller hur mycket barnens Vilka barn och unga ska konsulteras? Är det ett tvärsnitt av barn i Vilka politiska beslut kan konsultationen leda till eller påverka? Information Hur presenteras frågorna för de barn som ska delta? Checklista inför en konsultation åsikter kan påverka beslutet? och förutsättningar? och åsikter? Tidsåtgång Deltagande Metod 26

15 28 Genomförandet några råd för en lyckad konsultation Utforma konsultationen efter barnens ålder och behov Anpassa formerna för konsultationen efter barnens ålder och behov. Även små barn kan vara delaktiga om formerna för deras medverkan är rätt. Intervjuer, sinnespromenader, kartor, fotografier och tredimensionella modeller är exempel på hur sammanhang kan åskådliggöras för små barn. Välj en trygg plats och en lämplig tid Välj platser för konsultation som barn eller ungdomar känner sig hemma i förskolor, skolor, närområden, fritidsgårdar, caféer etc. Välj mötestider som passar barn och ungdomar dagtid är att föredra, framåt sen eftermiddag och kväll kan många barn och ungdomar ha svårt att hålla kvar koncentrationen. Samverka gärna med skolan i alla former av samrådsprocesser med barn och ungdomar. Ofta kan det behövas att barn behöver få ledigt från skolan för att kunna delta, vilket gör det ännu viktigare att ha god kontakt med skolorna. Visa respekt, ge utrymme och lyssna Om många politiker/tjänstemän deltar i ett samrådsmöte med barn eller ungdomar: Undvik att sitta på rad så att det uppstår en vuxengrupp och en barngrupp. Håll en del av mötet i smågrupper, så att även de som inte vågar tala i större sällskap kan säga vad de tycker. Se då till att ingen grupp innehåller fler vuxna än barn. Visa respekt för barnens åsikter och kunskaper och tänk på att inte bara ta upp och bekräfta de synpunkter som»passar in«. De åsikter som inte verkar passa in i sammanhanget kanske är just det oväntade som kan leda samtalet vidare. Ta hjälp från personer som är vana att prata med barn Ta gärna hjälp av kommunens egna resurser inför samrådsmöten och konsultationer med barn och ungdomar: pedagoger, socialtjänstpersonal, fritidsledare med flera. De känner sig trygga med barn och ungdomar och kan hjälpa till med att skapa ett bra klimat för samrådet eller konsultationen. Ha kul! Traditionella mötesformer som barn och ungdomar inte känner sig hemma i leder sällan till lyckat resultat och bra samtal. De flesta människor kan vara koncentrerade i max tjugo minuter i taget, vuxna oftast något längre än barn (men inte mycket). Det är alltså viktigt att lägga in pauser och avbrott vid längre konsultationer (fika, mat, mellanmål är inte att förakta heller). Se till att det inte blir för mycket stillasittande, för gärna in rörliga moment av något slag, som lekar eller spel. Var tydlig och ge återkoppling Ge all information om den aktuella frågan som behövs för att barnet ska kunna ge välgrundade svar. Var tydlig och ärlig med vilket inflytande barnens åsikter kan få för eventuella politiska beslut och hur fort de kan se resultat. Kom tillbaka efteråt och tala om vad konsultationen har lett till och hur barnens åsikter tagits till vara eller påverkat beslut. Om barnens åsikter inte haft något inflytande eller gett konkreta resultat, förklara varför. Fråga vad barnen själva tyckte om att delta i konsultationen: vad som var bäst, vad som var sämst, och hur den hade kunnat bli (ännu) bättre. Exempel Förskolebarn ger vuxna insikter om miljön Hur upplever små barn sin närmiljö? I Storbritannien har förskolebarn i åldrarna 2 4år fått gå på»sinnespromenad«i London. Barnen fick berätta vad de såg, luktade, kände, hörde och smakade på sin väg genom staden. Några barn gjorde också teckningar och tog fotografier ur sitt perspektiv. Dokumentationen gav de vuxna nya insikter, bland annat om hur nedskräpning och trafik påverkar barnen. Skolbarn påverkar trafikmiljön I Smygeskolan i skånska Smygehamn synade barnen och lärarna ortens trafikmiljö. Både barnens väg till skolan och till olika fritidsaktiviteter

16 30 studerades, med hjälp av uppförstorade kartor. Vägarna beskrevs med ord och fotografier. Sedan gjorde eleverna en probleminventering och en lista på förslag till åtgärder, bland annat hastighetsbegränsningar och farthinder. Den tekniska nämnden tog fasta på barnens förslag och nästan alla förändringar kunde genomföras inom några månader. Ungdomar och poliser bygger relationer med varandra I Landskrona var stämningen mellan ungdomar och poliser, fältassistenter och andra vuxna myndighetspersoner infekterad och det uppstod lätt bråk. Rädda Barnen i Skåne såg att det enbart var de vuxnas åsikter som kom fram i de lokala medierna och ville därför bidra till att även ungdomarnas perspektiv blev känt. Det var från början svårt att få ungdomarna att medverka till samtal med poliser och politiker. Men deras intresse väcktes när Rädda Barnen erbjöd sig att dokumentera deras åsikter med en film. Polisen, kommuntjänstemän, politiker och ungdomar bjöds in till kommunens ungdomshus för att se filmen. Nästa dag hölls en framtidsverkstad för de unga och de vuxna, där rollspel användes för att uttrycka känslor, händelser och argument. Resultatet blev att stämningen förbättrades mellan ungdomarna och de vuxna helt enkelt för att de träffades och byggde relationer med varandra. Tyvärr följdes arbetet aldrig upp med fler möten, och det hela stannade vid en punktinsats. Kommunen som blir en förebild genom barnen Den norska kommunen Porsgrunn har sedan slutet av 1980-talet arbetat för att vända en negativ trend av färre arbetstillfällen, utflyttning och sämre kommunal ekonomi. Strategin har varit att börja med att engagera barn och ungdomar och låta engagemanget leda över till ökad vuxenmedverkan. I Porsgrunn har konsultationer med barn och unga blivit en återkommande del av den kommunala demokratin. Varje år möter kommunledningen elever från årskurs fem och åtta. Eleverna har med sig förslag som arbetats fram i skolan. Kommunen har inför mötet avsatt pengar för snabba åtgärder i närmiljön. Dessutom innehåller Porsgrunnmodellen mer än rena konsultationer, till exempel har ett kommunalt barnombud tillsatts. Som ett resultat av arbetet i Porsgrunn har det politiska engagemanget bland ungdomar ökat kraftigt både engagemanget i politiska ungdomsförbund och i frivilligorganisationer. Porsgrunnmodellen har blivit en förebild för liknande arbete i andra kommuner. 3. Ungdomsråd och andra inflytandeforum»sedan ett år är jag med i Ungdomsrådets styrelse. Vi är sju personer i styrelsen. Från början tyckte jag att vi hade lite svårt att få kontakt med politikerna. Dom verkade inte så intresserade. Men det har blivit bättre och bättre. Nu känner man att dom kommer till våra möten, inte för att dom är tvingade, utan för att dom vill lyssna till vad vi har att komma med.«camilla, 15, Strängnäs ungdomsråd, Vikten av att lyssna. Ungdomsråd och andra inflytandeforum, som ungdomsfullmäktige eller ungdomsparlament, ger möjligheter för unga att påverka sitt lokalsamhälle och bidra med sitt perspektiv på de lokala frågorna. Ungdomsråden kan fungera som mötesplatser eller forum för en dialog mellan ungdomar och

17 32 kommunala beslutsfattare. Ibland är de också remissinstanser. Ungdomsråd eller liknande fanns år 2003 i 157 av landets kommuner, enligt Ungdomsstyrelsens kartläggning, och råden är därmed en av de vanligaste formerna för ungas inflytande. I ungdomsråden är det ofta först och främst fritidsaktiviteter, samlingsplatser och bostäder för ungdomar som medlemmarna vill arbeta för. Ofta önskar man sig ett ungdomens hus. Många ungdomsråd arbetar också mot rasism, droger och mobbning, eller med lokala miljöfrågor. Det saknas sällan idéer! Ungdomsråden är ett bra komplement till övriga inflytandemodeller. Men ungdomsråden kan inte föra de yngre barnens talan, och de är sällan representativa för alla ungdomar i kommunerna. I vissa kommuner är deltagandet i ungdomsrådet öppet för alla som vill vara med. Här är arbetsformerna ofta ganska fria, och ungdomarna väljer själva hur och vad de vill arbeta med. I andra kommuner har det gjorts försök att ge ungdomsråden mer formell makt. Men då uppstår också krav på att råden ska vara representativa för kommunens ungdomar till exempel genom att de måste företräda olika skolor eller bostadsområden. Det kan tyvärr göra att engagerade ungdomar som skulle vilja vara med utestängs. Alltför mycket mötesformalia kan också göra att unga tappar intresset för att arbeta i ungdomsrådet, eftersom det riskerar att bli för svårt och tråkigt. Många ungdomsråd har en anställd tjänsteman som stöd i arbetet. Denna person har ofta i uppdrag att försöka involvera även de ungdomar som inte annars skulle delta. Utmaningar kulturkrockar och svalnande intresse»genom jobbet i Ungdomsrådet har jag sett att i politiken är det ännu mer stelbent än i skolan. Politiker är jättesvåra tycker jag. Dom är så fast i sitt system, i dom här byråkratiska turerna med motioner, med att fråga först i alla nämnder, kolla med partiprogrammet innan man ens törs säga vad man tycker!«moa, 16 år, i Strängnäs ungdomsråd, Vikten av att lyssna. Ungdomar och politiker är en intressant kombination. Det handlar om två skilda kulturer som har mycket att lära av varandra, men som ibland också väcker en hel del frustration. Det är dessutom två olika språk som ska mötas. Om ungdomar har en tendens att uttrycka sig rakt på sak men ovårdat, är politikernas språk i stället ofta korrekt, men vagt. Båda parterna behöver kanske anpassa sig till varandra, men det är mest de vuxna som oftare kan behöva anstränga sig för att tala på ett sätt som blir begripligt och intressant för ungdomarna.

18 34»Politiker är mästare på luddiga formuleringar och ju längre dom hållit på desto luddigare blir det. Jag tror det är nyttigt för dom med våra raka frågor och krav på enkla ja eller nej-svar.«samir, 17 år, Haninge ungdomsråd, Vikten av att lyssna. En ofrånkomlig kulturkrock är den som handlar om ivriga ungdomar och långsam och långsiktig politik. Ett ärende kan ta flera år på sig att komma fram till beslut, vilket känns som en evighet för unga människor. I flera kommuner där ungdomsråd startat har verksamheten efter ett tag mattats av eller försvunnit, på grund av sviktande intresse från ungdomarna själva. Om ungdomar tappar intresset kan det vara ett tecken på att samarbetet inte fungerar. Att de inte får respons för sina idéer, inte upplever att de har något inflytande eller känner sig svikna i något avseende. Det kan också handla om att det ställs orealistiska krav på vad de ska uträtta i råden. Råd om ungdomsråd från Ungdomsstyrelsen Den statliga Ungdomsstyrelsen har under flera år studerat hur ungdomsråd fungerar i olika kommuner. Utifrån de praktiska erfarenheterna har de följande råd att ge till kommuner som har eller funderar på att starta ungdomsråd: Låt ungdomarna bestämma över dagordningen. Låt dem göra prioriteringar och formulera sina frågeställningar. Engagemang går före representativitet i ungdomsrådet. Låt ungdomsrådet ha en rörlig organisation. Ungdomsrådet bör organiseras direkt under kommunstyrelsen. Det ger ungdomarna möjlighet att engagera sig i olika nämnders frågor. Det ger också legitimitet åt deras verksamhet. Ungdomsrådet bör ha rekryteringsformer som leder till att många olika intressen tillgodoses i rådets verksamhet. För det har kommunen och ungdomsrådet ett gemensamt ansvar. Tips när det går trögt Om det är svårt att komma igång med arbetet kan det vara bra att anlita en stödperson. Det är dock viktigt att det är rätt person på rätt plats. Det är därför en bra idé att låta ungdomarna i rådet delta i rekryteringen av denna stödperson. Numera finns också paraplyorganisationen Sveriges Ungdomsråd, baserad i Växjö, som kan hjälpa kommuner som inte har ungdomsråd att få i gång verksamheten. (www.sverigesungdomsrad.se) Ett sätt att förbättra kontakten mellan ungdomar och politiker är att varje medlem i ungdomsrådet får en egen fadderpolitiker. Det har prövats i Haninge, med gott resultat. I Alvesta har varje kommunal nämnd utsett en kontaktpolitiker till ungdomsrådet, som dels kan följa ungdomarnas arbete, dels väcka deras frågor i respektive nämnd. Exempel Haninge utvecklar kontakterna mellan ungdomar och politiker Ungdomsrådet i Haninge har funnits sedan hösten 1998 och består av 26 ungdomar från hela kommunen i åldrarna år. Rådet träffas var femte vecka, och rådets styrelse träffas var tredje vecka. Rådet har en så kallad ungdomslots, en person som är anställd på heltid med att ge stöd till ungdomsrådet. Varje år organiserar ungdomsrådet Ungdomsfullmäktige för elever i årskurs 1 i kommunens gymnasieskolor. Samtliga gymnasieskolor väljer genom skolval ut representanter till Ungdomsfullmäktige. En vecka före själva ungdomsfullmäktige träffas de valda representanterna och arbetar med sina frågor genom metoden framtidsverkstad. Protokollet från Ungdomsfullmäktige går till alla nämnder, som läser det och ger svar på hur de arbetar vidare med förslagen på förbättringar för unga i Haninge. Sex gånger om året träffar ungdomsrådet sina fadderpolitiker i kommunen för att lära känna dem bättre och diskutera frågor som de tillsammans tycker är viktiga.

19 36 Ungdomsrådet i Haninge har även många kontakter utåt, med andra ungdomsråd och ungdomsorganisationer, till exempel på den årliga Ungdomsriksdagen. Rådet deltar i referensgrupper av olika slag, bland annat för Utbildningsradion och Rädda Barnen. Hemma i Haninge har rådet till exempel gjort en utvärdering av sex- och samlevnadsundervisningen, tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och kommunens ungdomsmottagning. Ungdomsrådet samarbetar också med samhällsbyggnadsnämnden om Haninges översiktsplan. Haparanda snabbare beslutsprocesser för ungdomsfrågor I Haparanda har man insett att ungdomar vill ha snabba beslut och inte har tålamod att vänta på att ett förslag ska gå igenom segdragna byråkratiska processer. Därför har kommunfullmäktige beslutat att kommunens ungdomsråd ska gå direkt till kommunstyrelsen med sina förslag och om möjligt så fattas besluten där. Ungdomsrådet i Haparanda består av ett tjugotal ungdomar i åldrarna som deltar på eget initiativ. Politiker från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige bjuds in till rådets möten och i vissa frågor fungerar rådet som en remissinstans. Ungdomsrådet anordnade ett ungdomsrådslag år 2000 i samband med skapandet av ett ungdomspolitiskt handlingsprogram för kommunen. Försöket med ungdomsrådslag slog väl ut, och nu genomförs rådslaget en gång varje år. Ungdomsrådet har bland annat tagit fram förslag om hur elevernas inflytande och delaktighet i skolan skulle kunna förbättras. Det har fört med sig att en elevrepresentant alltid ska finnas med som referensperson när det ska anställas lärare till gymnasierna. Ungdomsrådet har också fått gehör för önskemål om att bygga ungdomsbostäder. 4. Barnombud och andra lokala företrädare för barn och unga Många barn och ungdomar tycker att det är svårt att veta vart de ska vända sig i kommunen. Rädda Barnen har vid flera undersökningar fått höra barn och ungdomar säga att de vill ha en plats och en person att gå till med sina frågor och synpunkter. Att inrätta ett lokalt barnombud är därför ett bra sätt att möta denna önskan om tydlighet. Barnombud, ungdomssamordnare, kommunal barnombudsman det finns många benämningar på lokala företrädare för barn och unga. Minst lika många variationer finns i företrädarnas mandat, placering i organisationen och i den faktiska verksamheten. Gemensamt för dem alla är att de ger kontinuitet till arbetet med delaktighet för barn. Ord som»blåslampa«och»nagel i ögat«återkommer ofta när man talar med barnombuden. De ser till att barns delaktighet inte begränsas till en punktinsats, eller något som börjar bra men rinner ut i sanden. Ombudens verksamhet är bred och kan handla om att vara en samtalspartner till enskilda barn, påminna politiker och tjänstemän om barnens perspektiv och på andra sätt bevaka kommunens barnpolitik. Här har vi valt att fokusera på företrädarnas roll för delaktighet och inflytande för barn. Tre barnombuds verksamhet presenteras för att ge ett smakprov på olika sätt att arbeta. Exempel Laxå även en liten kommun kan ha en företrädare för barn Laxås barnkonventionsombud är ett bevis på att även en liten kommun med små ekonomiska resurser kan ha en företrädare för barn. Här är det skolans kostchef som fått en del av sin tjänst avdelad till ombudsverksamheten en person med gott kontaktnät bland politiker, tjänstemän, barn och ungdomar. Barnkonventionsombudet besöker skolklasser och lyssnar till förslag från barnen, och har även täta kontakter med ungdomsfullmäktige och en refe-

20 lokala politiker från Västerås. Barn och unga fick då ställa frågor och komma med förslag till politikerna. Andra arrangemang är återkommande demokratidagar och ett Matprat om skolmaten. 38 Botkyrka Barnombudsmannen granskar kommunens verksamhet Botkyrkas lokala barnombudsman ingår i kommunledningens organisation och har därför möjligheten att granska alla delar av kommunens verksamhet. En viktig del av arbetet är arbetsmiljön i skolor och förskolor. Den främsta arbetsmetoden är intervjuer och samtal med barn, från fyra års ålder och uppåt. Botkyrkas barnombudsman för vidare barnens förslag till rektorer och andra beslutsfattare, och följer även upp frågorna för att se vad som händer med dem. En viktig del i arbetet är att uppmana tjänstemän och politiker att prata direkt med barnen, till exempel när en ny lekplats ska byggas. rensklass som följs under tre år. Barnen får stöd och hjälp med att driva sina egna frågor. Det kan handla om hjälp med att skriva motioner till ungdomsfullmäktige eller att ge tips om vem eller vilka politiker eller tjänstemän som ska kontaktas i en viss fråga. Ett exempel på en fråga som väckts på detta sätt är stressen i skolan, där eleverna fått hjälp med att skriva till kommunen. Med kommunens stöd utformades en elevenkät om stress och eleverna fick utforma egna förslag. Västerås Barnombudet ordnade politikfik Västerås barnombud är en heltidstjänst som är placerad i kommunens folkhälsocenter. En stor del av barnombudets verksamhet handlar om att besöka skolor och lyssna till barns och ungas synpunkter och förslag. Barnombudet har också ett nära samarbete med Västerås centrala elevråd och med ett nätverk av kamratstödjare. En viktig erfarenhet av arbetet är att det är lättare att påverka om man är många. Till exempel har ett mycket välbesökt politikfik arrangerats med dåvarande integrationsminister Mona Sahlin och 5. Opinionsundersökningar Få kommuner kan skryta med en kunskap om hur alla barn i kommunen har det och hur de ser på sina liv och sin vardag. För att beslut som fattas om barn och ungdomar ska bygga på relevant kunskap om deras livssituation, behöver kommunerna ta ansvar för att samla in sådan kunskap. Från organiserade och engagerade ungdomar kan man hämta en del kunskaper, men för att få en mer heltäckande bild behövs det andra metoder. Breda opinionsundersökningar är ett bra verktyg för att få in åsikter och kunskaper även från de barn och ungdomar som inte på eget initiativ kontaktar beslutsfattare. Opinionsundersökningar kan genomföras som enkäter ansikte mot ansikte, genom webben, eller genom postade formulär. Frågorna kan vara ställda så att svarsalternativen är begränsade, eller ge utrymme för långa personliga svar. Skriftliga opinionsundersökningar till barn ska vara tilltalande och intressanta att fylla i, det kan åstadkommas med hjälp av till exempel färger, bilder och grafik. Det viktigaste inför enkätundersökningar bland barn och ungdomar är att

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Därför måste vuxna beslutsfattare

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan 1. Bakgrund/historik Hösten 2004 antog riksdagen två mål för den nationella ungdomspolitiken: - Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Dokumentation - Demokratidagen

Dokumentation - Demokratidagen Dokumentation - Demokratidagen 4 juni 2010 på Pulsen Närvarande Ungdomar från Borås Stads Ungdomsråd, Brämhults Ungdomsråd och Fristads demokratiråd Politiker från Kommunstyrelsen och fadderpolitiker till

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Demokratiplan för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan

Demokratiplan för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan Demokratiplan för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan Elever och lärare i Södertälje Så ska det bli större inflytande Vision & Mål FÖR UTVECKLINGEN av Södertälje kommuns förskolor, grundskolor och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller 2015-01-01-2016-01-01 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan I Gudhem Ansvariga för planen Claes Hagman Vår

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer