100 enkla gör-det-självtips

Transkript

1 Nr Marknadsföreningen i Helsingborg (MIH) Människans mentala styrka Tar företagen sitt ansvar? möjliggör mötet 100 enkla gör-det-självtips

2 INNEHÅLL Full fart 4 Medlemmar och gäster strömmar in till Frukostklubben. Kolla våra fräscha bilder från vimlet av morgonmänniskor. Vi vann 7 Annika räddade nyårschampagnen och Ronny festade på gås. MiHngel intervjuar vinnare från Frukostklubbens utlottningar. Göra rätt ger cred CSR är nu ett buzzord bland stora företag. Det ger cred, är lönsamt och står för framtiden. CSR-experten ger bakgrunden med brukspatroner, vakthundar och globalisering. 10 Kraftkarl Mikael Andersson är obegränsad. Fast han är född med synliga fysiska begränsningar. Möt en man med en sanslös mental kapacitet. 12 Myrstackskänsla Lämnar du ditt bidrag? Gör du verkligen det du kan för att rädda världen?författaren och skribenten Johan Tell tröttnade på klimatångesten och skrev en bok. Kom igång Slut på velandet och undanflykterna. Konkreta tips på hur du blir klimatsmart Campus tar nya kliv 16 Campus ska växa och nya utbildningar ska ge färsk kompetens till andra branscher än förut. Rektorn söker förnyat stöd från näringslivet. Höga betyg för blågult Sverige har gott rykte utomlands, men svenska företag är mindre kända. Bengt Håkansson berättar om en färsk internationell atittydundersökning. Bara vara som sälj 20 Svenska resenärer verkar mätta på upplevelser och upptäckter. Nu ska vi bara vara. På spa, på charter, på fjället. Etnolog Erika Andersson Cederholm resonerar om ett nytt koncept inom turismen. Bilden Illustratören Karin Dockson ställer ut i MiHngels eget galleri. Kartellamnesti 24 Ny lagstiftning gör det lättare för företag att avslöja karteller utan att själva bli straffade. MiHngels jurist berättar. Blå sidan 25 Future laddar för Agoradagen, MiH fyller 75 och har fått förstärkning på kansliet för att sköta samordning och kommunikation. Gamla goa tider I mars fyller MiH 75 år. MiHngel gör några snabba nedslag i föreningens brokiga förflutna Bra driv för Forza/UF 30 UF-mässan i Helsingborg lockade skolfolk och elever att lära sig mer om hur man hittar sin egen drivkraft. Foto: Ulla Alderin Annika Möjligheter Reklam MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborg, Ansvarig utgivare Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör MakeSense Communication, tel eva@make-sense.se Idé, form och layout Möjligheter Reklam, tel mail@mojligheter.se Annonsbokning Media Support, tel media.support@telia.com Repro & tryck Printing Malmö AB Kuvert Harry Kuvert Distribution StroedeRalton / Citymail Adressregister PAR AB Eva MakeSense 2

3 Alla tiders Marknadsförening I 75 år har Marknadsföreningen på olika sätt försökt öka kunskapen om och intresset för reklam och marknadsföring. Genom arrangemang av många olika slag har vi haft ledande personer från när och fjärran som berättat om sina erfarenheter. Även föreningens berömda fester har varit en röd tråd genom alla år och betytt mycket för branschens nätverkande. Med en blick i backspegeln kan vi konstatera att synen på och möjligheterna med reklam och marknadsföring har förändrats dramatiskt. De första årens nyfi kenhet inför tanken att börja sprida kunskap om företagsprodukter, att sälja varor utanför sin egen ort, måste ha varit omtumlande. Med industrialismen kunde massproduktion av varor påbörjas och efter kriget exploderade handeln. Nya produkter lanserades med annonser och reklam. Konsumtionssamhället var fött. PV, TV och WC till alla. Med planekonomins/kommunismens kollaps och människors krav på frihet i Östeuropa och Kina förändrades marknaden och synen på reklam. Människors rörlighet hade ökat och behovet av PV, TV och WC i de tidigare så fattiga länderna, Kina och Östeuropa driver nu världsekonomin till nya höjder. En utveckling som påverkat världen i positiv riktning med minskad fattigdom, ökad frihet och rörlighet. Men som också visat upp konsumtionssamhällets baksidor och ställt oss inför livsavgörande frågor kring miljöförstöring. Antagligen vår tids största utmaning. Sedan slutet av 90-talet har internet förändrat vårt sätt att göra affärer. Från envägskommunikation till ett samhälle där kunder hjälper till att utveckla och marknadsföra våra produkter (dessutom med glädje!). Enskilda personer med briljanta idéer har plötsligt lyckats slå igenom och blivit stora stjärnor när konsumenterna fått bestämma via nätet. Detta är en lika stor revolution som när skråväsendet avskaffades 1846 och total näringsfrihet infördes1864. Många möten i Marknadsföreningens namn har passerat under årens lopp. Ett jag blir extra nyfi ken på är när reklamchefen på Argus underkläder AB, Eric Thulin, 1940 mitt under brinnande krig talade under rubriken Reklam år Vad skulle vi säga idag om Marknadsföring år 2066? Att tusentals nya varumärken från Asien har sköljt över oss är ju bara en tidsfråga i vår närtid. Men vilka nya utvecklingar kan vi fi nna 2066? LEDARE Kanske kommer dessa banbrytande idéer från ungdomar i vår region som i tidig skolålder blev inspirerade till entreprenörskap via sina lärare och Forza! Ha det bra! Hans Nelson Ordförande. Marknadsföreningen Foto: Ulla Alderin 3

4 Full fart är du med? Foto: Ted Kronvall Malin Sällgren, Lena Millqvist, Allers Förlag, Thomas Karlsson, Webtrix Arne Jonsson, Söderberg & Partners, Jan Anders Nilsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Anette Sjögren, Länsförsäkringar Skåne, Christer Westlund, Plusman Företagsutveckling AB Carina Jacobsson, Jacobsson Turismutveckling, Åsa Orrmell, Wallåkra Stenkärlsfabrik Linn Edholm och Karin Köhler, Manpower AB, Katarina Sverkersson, Clarion Grand Hotel Henrietta Finnborg Bengtsson, Stefan Norrestam och Per Kléen, Skolstaden, Nicolaiskolan Olle Jönsson, Scandinavian Cost Control Services och Hans Ericsson, HB Igloo 4 Therese Ankeraa och Frida Sternvad, studenter Anders Liljebladh, DataBase Marketing AB, Anders Janson, Konsultfirma AJ

5 Lars Benthorn, Benedicto och Esbjörn Säiner, Liedholms Maskinteknik AB Ted Carlström, Fitch, Mathias Kinn, CC Höganäs Byggkeramik AB Mats Leo, Sony Ericsson, Ewa Boltenstern, Feldenkrais esource Sofie Ferm, Johan Persson och Beatrice Lundblom, Manpower AB Anna-Karin Bröms, Poolia Väst AB, Lars Hezsö, Poolia Syd AB Lennarth Hagman, Quinton Man AB, Thorsten Karlén, Landskrona Plus Malin Thörnwall, Caroline Andersson och Jannica Tapper, Adecco Dennis Petersson, Promit AB, David Alm, Trigono AB Stefan Bremberg, Capio Citykliniken AB, Goran Sehovac, Adecco Mats Hyllstam, Uterumspartner i HBG AB, Ralph Noack, Aktiv Ortopedteknik i Ängelholm Margaretha Haglund, Fazer Amica AB, Per Sjöblom, Utvägen Malmö Norr Olivia Johansson, Pedagogik och Hälsa, Håkan Nilsson, The Sign Andreas Malmqvist, Temp-team och Martin Dell, Ramberg Advokater 5

6

7 VI VANN OCH VI VILL VETA 1. Vad ska du göra med vinsten? 2. Går du ofta på Frukostklubben? 3. Vem skulle du vilja lyssna på om du fi ck välja gäst vid Frukostklubben? 4. Varför gick du med i MiH? Text: Eva Thelander Foto: C.K. Oredsson, Ted Kronvall + privat bild Annika Carlsson biträdande jurist, Vinge. Vann två fl askor champagne från KPMG. 1. Jag bjöd mina nära och kära på nyår! 2. Jag går i princip varje vecka. Minglet är det bästa! Man knyter kontakter, träffar vänner. Det är jättebra. Och frukosten är god. 3. Det finns många karismatiska talare Jag hade gärna lyssnat på Elisabet Fura- Sandström som är domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. 4. För att utöka mitt nätverk det har fungerat jätebra! Birgitta Walldén läkare, Biwakon. Vann tio matkuponger till restaurang Amica. 1. Jag har inte hunnit utnyttja dem än, men till våren räknar jag med att kunna göra det. 2. Jag går nästan på alla! Jag är egenföretagare och tycker att föredragen ger sådan inspiration. Man får höra mycket nytt och får olika infallsvinklar på ämnen. 3. Jonas Birgersson han är en verklig visionär. 4. Jag såg en annons och tyckte programmet verkade trevligt. Mattias Henekull revisor, SET Revisionsbyrå. Vann manschettknappar och halsband från Sägenbutiken, Malmö. 1. Manschettknapparna behöll jag själv och halsbandet gav jag till min kära mor, hon blev väldigt glad. 2. Jag har väl gått trefyra gånger under hösten. Föredragen är trevliga och jag gillar kombinationen med minglet. Totalupplägget är väldigt bra. 3. Al Gore. 4. Framförallt för att få möjlighet att träffa nytt folk inom Helsingborgs näringsliv. Sedan är de intressanta föredragen lite av en bonus. Jag hade gärna velat hinna med fler gånger. Ronny Lindh f.d. bankdirektör. Vann en gourmetmiddag med övernattning på Rusthållargården från Aktiespararna och en mjuk tiger från nyhetsbyrån Rapidus. 1. Det blev en trevlig gåsmiddag på Rusthållargården. Tigern exporterade jag som julklapp till min fyraåriga sondotter i Kalifornien. 2. Ja, jag går på de flesta frukostklubbarna. Det är många suveräna föredrag föredragshållarna håller verkligen hög klass. 3. Ingvar Kamprad! 4. Det är ett bra sätt att hålla sig à jour med vad som händer i samhället. Jag har varit med sedan Då var det mer som en kompisklubb, nu är det mer driv och folk kanske lite väl mycket folk ibland i förhållande till lokalerna, men annars mycket trevligt. Robert Wyndhamn delägare och säljare i Promit. Vann två resor med Kullafl yg. 1. Det är inte bestämt än. Troligen blir det Stockholm eller Sälen. 2. Jag går så mycket jag kan i mån av tid, det blir någon gång i månaden. Det är ett bra sätt att skapa nya kontakter. Föredragen är intressanta också. 3. Gärna Bill Gates. Fixar ni honom så lovar jag att komma! Det hade också varit kul att lyssna på någon ur regeringen, till exempel statsministern. 4. Jag gick med för tre år sedan för att lära känna nya människor. Jag tycker det har fungerat bra. Föreningen har ju dessutom vuxit rejält sedan dess. Vi på Promit AB har som mål att bli temapartner framöver. 7

8 Text: Eva Thelander Insikten om att företag kan göra mycket för att hjälpa samhälle, människor och miljö har funnits länge i USA och Europa. I Sverige luftas nu tankar kring företagens samhällsansvar, Corporate Social Responsibility, allt oftare i ledningsrum och syns i årsrapporter. Jämfört med många andra länder har de svenska företagen varit försiktiga med att engagera sig socialt, i förhållande till de satsningar som görs på idrott och kultur. Men på senare år har det börjat hända saker även här. Det säger Marianne Bogle, på CSR Sweden, en organisation som ingår i ett Europatäckande nät av 25 länder som byter erfarenheter och lär av varandra. Ett 70-tal större företag är anslutna till CSR Europe. I den svenska organisationen bland andra Saab, Svenska Spel, ABB, SAS, Posten, Nestlé, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Löfbergs Lila och Axfood. Att företag har ett ansvar utöver sina egna kärnverksamheter är ingen ny företeelse. I det gamla brukssamhället insåg många bruksägare att det lönade sig att ge de anställda rimliga arbetstider som gav utrymme för sömn och vila, och att det fanns läkare och skola. Omsorgen genererade helt enkelt mer för företaget. Men någon gång efter andra världskriget när den svenska välfärdsstaten började byggas försvann traditionen i vårt land. FRIVILLIGT ARBETE Det finns många uppfattningar om vad företagens samhällsansvar egentligen går ut på. CSR Sweden följer definitionen från Center for Corporate Citizenship vid Boston College och brukar dela in företagens samhällsansvar utöver lagstiftning i tre områden: socialt, etiskt, miljömässigt. I det sociala ligger bland annat balans mellan kön, åldrar, religioner på arbetsplatsen och att företagen på olika sätt bidrar till ett bättre samhälle. Etiskt handlar det om affärsetik, krav på underleverantörer och produktansvar. Området är brett och något alla har åsikter om. Ju mer man arbetar med CSR desto mer inser man hur svårt det är att bli expert på det. Alla måste skapa sina egna värderingar och basera CSR-arbetet på dem. säger Marianne Bogle. Grundtanken är ändå att CSR-arbetet inte ska vara lagstadgat, utan utföras frivilligt och bli en drivkraft för att höja konkurrenskraften. Marianne Bogle ser 1999 som det år då CSR började bli hett. Då blev begreppet globalisering konkret när Enronskandalen skakade världens börser. Naomi Klein gav ut sin banbrytande bok No Logo och protesterna blev våldsamma vid G8-mötet. Kritiken mot företagen och stormakterna spreds blixtsnabbt via internet och (den globala) antiglobaliseringsrörelsen fick sitt första starka genomslag. Nya vakthundsorganisationer som bevakar storföretagen bildades. känner att de har fått oförtjänt dåligt rykte En del företag insåg att de inte längre kunde köra på som förr. Andra som upplever att de alltid har skött sig känner att de har fått oförtjänt dåligt rykte, berättar Marianne Bogle. Snart ökade de globala kraven från konsumenter som krävde att få veta under vilka förutsättningar produkter tillverkats och som uppmanade till bojkott av vissa företag och produkter. I Sverige tror vi gärna att allt har varit bra hela tiden och att CSR bara är en ny etikett på något företagen redan gör. Så är inte fallet. Det finns många nya marknader att konkurrera med som är beredda att ta ledningen. Företagen måste anpassa sig till en helt ny spelplan, menar Marianne Bogle. INVESTERINGSPENGAR Men det handlar om andra värden också. Den svenska finanssektorn ligger till exempel långt efter andra länders. Där gör bankerna betydligt mer. Det handlar inte bara om att som kund kräva etiska fonder, utan att förmå investerarna att se annorlunda på lämpliga investeringsobjekt. Var placeras de egentligen? säger Marianne Bogle. Hon menar att om investerarna ser att företag inte gör något för samhället bör de också ge företaget en sämre bedömning. Samtidigt blir företag som faktiskt gör något, till exempel HM, extra hårt granskade av media och organisationer som SwedeWatch. När negativa omdömen landar i bloggarna sprider de sig snabbt till media. Därför är CSR-frågan inte alldels enkel. Mediebevakningen kan bidra till att vissa företag hellre avstår från att satsa på CSR. Samtidigt handlar det om att faktiskt börja någonstans. Att göra affärer på så bra sätt som möjligt, menar Marianne Bogle. SOCIALA ENTREPRENÖRER Det finns många vägar att gå. En social entreprenör kan till exempel försöka uträtta något genom sitt företag. Marianne Bogle nämner klädkedjan Indiskas CSR-chef: Hon provade först att påverka via biståndsorganisationer och politiskt, men upplevde att hon kunde göra mer genom det egna företaget. Via fabrikerna i Indien griper företaget in i människors vardag och kan ge människor försörjning på rimliga villkor. CSR handlar nämligen inte om att springa ifrån komplicerade frågor och undvika länder med generellt dåliga arbetsvillkor. CSR handlar om att istället agera för en förbättring. Som företagare måste du lyssna. Om 80

9 du handlar från fabrik i Kina kan det vara en poäng att stanna och försöka förbättra om du upptäcker brott mot de mänskliga rättigheterna, istället för att lämna problemen, berättar Marianne Bogle. LÖNSAMT Så till den viktiga frågan: Är CSR lönsamt? Ja, enligt flera studier. Pensionsfonder och riskkapitalfonder börjar inse det och kräver CSR-redovisningar av de företag man investeringar i. Allt fler svenska börsbolag har börjat göra separata hållbarhetsredovisningar. Globala företag som tidigare fått mycket kritik - Nike, Shell, Nestlé har nu blivit föregångare. media kan hänga upp sig på vissa detaljer Och det handlar inte bara om att de tvättar sitt varumärke. De här företagen arbetar långsiktigt och strategiskt med sitt ansvar, säger Marianne Bogle. För man måste börja någonstans, anser hon. Företag består av människor och felaktigheter döms hårt i media. Det kan många gånger vara svårt att kommunicera de bra insatser som faktiskt görs. Företagen är i händerna på media som kan hänga upp sig på detaljer. Vissa företag har därför valt att inte marknadsföra sina etiska insatser. För det företag som en gång fått dålig PR är det svårt att hämta hem det man förlorat. Ett svenskt exempel är Åhléns som länge arbetat för jämställdhet och mångfald. Och faktiskt rensat bort krigsleksakerna från butikshyllorna. Men de har inte gått ut och berättat det, så kunderna förstår nog inte att det är ett medvetet ställningstagande när de inte hittar vad de söker i butikerna. Här finns verkligen mycket att göra för duktiga marknadsförare! SYNAS MER Marknadsvillkoren och kundernas stundom ologiska agerande kan också göra tillvaron komplicerad för företagare. Ica får kritik för att sälja gammal köttfärs. Samtidigt kräver vi kunder att det alltid ska finnas köttfärs på hyllorna. Vilken butik vågar låta köttfärsen ta slut? Företagen kunde också göra mer för att lyfta fram sina goda satsningar, menar Marianne Bogle. Konsumentmakten är stor och kunderna bojkottar det de inte tycker om. Samtidigt vill gärna människor stoltsera med sin godhet. Sant. Handen på hjärtat: Du står ensam i butiken och väljer mellan det dyra rättvisekaffet och det orättvisa lågpriskaffet. Vilket väljer du när ingen tittar? Marianne Bogle, CSR Sweden Läs definitionen av CSR från Boston College på htp://sv.wikipedia.org/wiki/csr Missa inte Marianne Bogles besök på Frukostklubben den 29 februari. 9

10 Text: Eva Thelander Foto: Tommy Holl För den som träffar Mikael Andersson är det rätt uppenbart att han inte liknar fl ertalet andra. Själv vägrar han bli insorterad i något fack eller se sitt handikapp som något hinder. Det fi nns så många människor med svårigheter. Grejen är bara att på mig syns det utanpå! Att övervinna självskapade begränsningar Var hittar du din kraft? Hur orkar du? Frågorna är de vanligaste Mikael Andersson får. Vilket inte är så konstigt. För den här 44-åringen har en gränslös mental styrka. Född utan armar och ben vägrar han bli ett offer och har sedan tonåren valt att försöka leva som alla andra. Envist. Målmedvetet. Så det är klart att Mikael Andersson spelar pingis, reser som han vill, jobbar som alla andra och träffade sin nuvarande fru genom ett av många idrottsintressen, i det här fallet orientering... Men hur fungerar det med människor som inte känner dig hur blir du bemött? Mycket var värre förut. Då kunde folk komma fram till mig i affären för att ställa frågor eller ge mig alla möjliga synpunkter. Men jag vill inte vara något slags allmän egendom när jag är ute privat, jag vill inte stanna och svara. Det fungerar inte för min familj och det är jobbigt för barnen. Däremot får jag förstås vara beredd att hantera alla sorters frågor i min yrkesroll, men jag har hög integritet och drar en skarp gräns mellan den offentliga och privata Mikael Andersson, berättar han. Hans yrkesroll är numera offentlig. Tidigare var han anställd vid ett företag som skräddarsyr bilar för funktionshindrade. Men för fem år sedan vågade han ta klivet och satsa på det han tycker är roligast och som ger honom så mycket energi: Att föreläsa. Sedan hösten 2003 berättar han om personlig utveckling för små eller större företag, för kommuner, statliga myndigheter, landsting och folkrörelse. Han är sin egen fallbeskrivning. Med en trovärdighet få föreläsare ens kan drömma om. RESPEKT Jag vill inte använda pekpinnar. Bara visa hur stark tankens kraft är. Hur viktigt det är med drivkrafter, motivation och ansvar. Och om hur stor betydelse omgivningens acceptans har. Föreläsningarna ger honom kraft och energi. Något han också lärt sig under resornas gång är att inte döma människor han möter. Många i publiken kan ha mycket i bagaget, de kan ha varit med om svårigheter av något slag men det syns inte utanpå. Jag har fått respekt för det. På mig syns det ju 10

11 Lev som om du skulle dö imorgon. Lär dig som om du skulle leva för evigt Mahatma Gandhi utanpå. Det kräver faktiskt viss ödmjukhet, åt båda hållen, förklarar han. Har du alltid haft samma drivkraft? Ja, något slags kraft har jag ju alltid haft, men det har inte alltid fungerat så bra. Mitt mål blev tidigt att inte acceptera andra människors godtycke. Ett mål som kan vara svårt nog att uppfylla i vanliga fall, och än svårare för någon i Mikael Anderssons situation. Han är kritisk till mycket av det han fick utstå som barn när omgivningen gjorde allt för att han skulle bli så normal som möjligt. Trots ett oändligt antal timmar av läkarbesök, utprovningar av proteser och tekniska hjälpmedel, välmenande råd, vinklar hit och dit var det aldrig någon som frågade honom hur han egentligen mådde. TEKNIK LÄTTARE ÄN PSYKE Jag var ju barn. Men ingen hjälpte mig bearbeta min livssituation. Ingen tänkte på hur jag upplevde allting, trots att jag tillhör samma generation som de uppmärksammade Neurosedynskadade barnen. Det har alltid varit bekvämare att tala om tekniska lösningar än människors psykiska hälsa. Att det skulle vara bättre i dag än på 70-talet är visserligen något han verkligen hoppas på, men betvivlar. Människor han mött vittnar om att sjukvård och omsorg fortfarande glömmer barnens psykiska hälsa. Jag har träffat föräldrar som fått beskedet att bara strunta i det så går det över när rörelsehindrade barn ställer frågor om sin situation. Själv började han säga ifrån i yngre tonåren, men stod ut med de smärtsamma protesterna tills han var 16. Trots att han klarade sig bättre utan. Mellan föreläsningarna skriver han i dagsläget på en bok om sitt liv. Själv, förstås, utan spökskrivare. Det ska bli en berättelse med min egen röst. Om vem jag är, vad jag varit med om, berättar han. Även om Mikael Andersson har uppnått mycket i sitt liv har han många drömmar kvar. En är att föreläsa i USA. Vid en resa i Florida upplevde han att delstaten erbjöd ett lättare liv för honom, både på grund av mental öppenhet och på grund av praktisk tillgänglighet. I Florida bor ju många äldre och överviktiga som behöver extra hjälpmedel, förklarar han. Väl där skulle han gärna vilja förverkliga ytterligare en dröm. Jag skulle gärna vilja köra mc i USA. Ååå, det finns så mycket kvar att göra Mikael Andersson gästar Frukostklubben den 7 mars. Om du missar honom hos MiH kan du fånga honom på hans Skåneturné: 21 april, Ystad teater 22 april, Trelleborgs församling 23 april, Kulturhuset, Hässleholm eller läsa mer på 11

12 Känner du dig som en i myrstacken? Text: Eva Thelander Johan Tell 12 Det är lätt att tappa riktningen när man läser om giftutsläpp i Kina och kalhyggen i Amazonas. Frestelsen blir stor att bara tanka bilen full, shoppa loss en gång till och tänka i morgon. Författaren och skribenten Johan Tell blev trött på maktlösheten och skrev en bok i stället. För nordvästskåningarna är Johan Tell bland annat känd för sina krönikor i Helsingborgs Dagblad i många år. Född och uppvuxen i Helsingborg, men sedan flera år bosatt i Stockholm, har han skrivit underfundiga och inspirerande böcker om så vitt skilda ämnen som utrotningshotade ting, svenskheten, Ola Skinnarmos expeditioner och Christer Fuglesangs rymdresa. Plus en mängd fyndiga reportage och betraktelser från sina resor under tiden som redaktionschef för tidningen Vagabond. Från världsresenär och resejournalist till aktiv miljövän hur gick det till? Jag köpte en begagnad miljöbil för fyra år sedan och blev förvånad över hur bra den fungerade och över hur lite marknadsföring det fanns kring de här bilarna då. Min Volvo går på gas, ett drivmedel som tillverkas av sopor, här i Stockholm. Förnybart bränsle som inte belastar miljön och som ingen krigar om i Mellanöstern, säger Johan Tell. Som alltså i ett slag upplevde hur oerhört lätt det faktiskt var att göra rätt. Då blev jag rätt odräglig. Frågade förstås alla i min omgivning varför inte de också köpte miljöbil. Och fick en massa bortförklaringar till svar. För mig är bilen en praktisk pryl, men för många andra står ju bilen för något mer. Efter miljöbilsfrälsningen började Johan Tell se sig om i vardagen och skrev i Aftonbladet om sina funderingar. Men han ville mer. Kunskap är bästa vapen. Med kunskap kan man slippa panik och ångest, ta kvällstidningarnas larmrapporter lite coolare och fatta bra beslut, kom han fram till. Så föddes boken 100 sätt att rädda världen med konkreta och lätt genomförbara tips som så gott som alla kan följa: Tacka nej till elbolag som köper el från kolkraftverk. Kanske jobba hemma någon dag i veckan för att spara in på arbetsresorna. Äta vegetariskt åtminstone en gång i veckan. Satsa på lågenergilampor. Jag ville inspirera, inte bara höja pekfingret och tala om domedagen. Man ska läsa och känna sig glad över att man själv också kan göra något, berättar han. Det går faktiskt att göra rätt för sig utan späkning, är hans filosofi. Fortsätt flyga, men flyg klokt. Res till solen, det behöver vi svenskar, men stanna borta längre. Helgresor med RyanAir till Europastäder går inte riktigt att försvara. Slopa slentrianmässig bilkörning, ta bussen eller cykeln. ARRHENIUS FÖRVÅNADE Fanns det något du själv blev förvånad över när du gjorde efterforskningar till boken? Jag blev positivt överraskad över att så många stora företag har tänkt till i miljöfrågorna. Företagens miljöarbete blir också en viktigare faktor för människor som köper varor eller aktier. Om du har två konkurrenter

13 Det är lugnt - du kan påverka med likvärdiga produkter, kan du som konsument välja utifrån deras miljötänk, det är ju bra. Jag blev också förvånad när jag hittade Svante Arrhenius över 100 år gamla uträkningar. Johan Tell syftar på bokens inledning där han beskriver hur den svenske kemisten sig själv ovetandes blev en klimatforskningspionjär när han 1896 visade hur mängden koldioxid i atmosfären påverkar jordens temperatur. Jag tog med Arrhenius beräkningar för jag ville visa att det handlar om enkel matematik för den som kan lite kemi. Arrhenius fick trots sitt minimala laboratorium fram nästan samma siffror som vi får i dag. TÅGRESENÄR Den som sticker ut hakan får ofta stå i skottlinjen. Så nästa fråga är så gott som oundviklig: Lever du som du lär? Jag försöker. Vissa saker är svåra, som att hitta vettiga ekokläder. Det är också omöjligt att flyga miljövänligt. Numer tar jag alltid tåget inom Sverige, även om det är besvärligt när man ska till Luleå. Tre dygns åkande för en föreläsning på 1,5 timmar För den som är anställd är sådana lösningar orimliga, eller hur? Jo, det blir svårt. Men många möten kan du hålla på distans. Och jag hörde om ett företag med kontor i Stockholm och Göteborg som lade sina möten halvvägs mellan städerna, med lika lång resväg för alla. Mycket går faktiskt att styra om. Fast man får fundera lite. Långt ifrån alla företag och myndigheter har till exempel någon miljöpolicy för sina resor, säger Johan Tell. Fast, ja. En del i ens liv blir tråkigare, medger han med en liten suck när han tänker på sin uteblivna Londonresa förra året i samband med att han skulle medverka i en miljödebatt. Istället för en trevlig storstadstripp fick han debattera hemifrån, via Skype. FÖLJER KYOTO Världen går under och här står jag med mina vardagliga val hur mycket måste jag egentligen spara som individ? För att hitta rätt i snårskogen av dåliga miljösamveten har Johan Tell bestämt sig för att följa en bestämd kurs. En bra gräns för den som vill göra rätt utan att späka sig är att försöka följa kraven i Kyotoprotokollet, det vill säga minska koldioxidutsläppen med fem procent, berättar han och förklarar varför: Sverige har skrivit på protokollet. Som individ behöver man därför inte ha dåligt samvete om man inte sparar mer. Fast på lång sikt måste Sverige spara 40 procent. Men det kräver stora förändringar av infrastrukturen som man inte kan göra själv, till exempel hur vi tillverkar vår el. Där gäller det att påverka politikerna i stället. Och här lever Johan Tell verkligen som han lär. De första exemplaren av hans bok delades ut till kungen och statsministern. Därefter gick 349 stycken till en och samma adress: Riksdagshuset i Stockholm. Johan Tell gästar Frukostklubben den 14 mars. 13

14 Slut på undanfl ykterna! Här följer några räddningsknep ur Johan Tells bok 100 sätt att rädda världen. 4. Köp det du begriper Består en varas innehållsförteckning till största delen av för dig obegripliga ämnen finns det förmodligen tillsatser varken du eller naturen mår bra av. 17. Ge bort en grön blomma Vi svenskar köper rosor för en halv miljard om året. En stor del av dessa är hårt besprutade med kemikalier och flygs in från Kenya eller Latinamerika. Blombranschen håller på att ta fram en miljömärkning. I väntan på den är en stor svensk sommarbukett ett miljövänligare alternativ. Krukväxter är också fina. Vi har tagit bort koldioxidutsläppen från bilar! Förändringarna av produktionen i Västhamnsverket har medfört att vi minskat utsläppen av CO2 med 90%. Det motsvarar utsläppen från bilar i centrum

15 24. Diska smart Fyll diskmaskinen innan du kör den. Ha för vana att använda ekonomiprogrammet och att hoppa över torkprogrammet. Tänk på att ungefär hälften av ett normalhushålls energiförbrukning handlar om badrum, tvättstuga och matlagning. 28. Gör jord Bor du i villa eller radhus kan du genom att kompostera ditt hushållsavfall sänka din familjs sopproduktion till ungefär hälften. Samtidigt producerar du prima jord till hemmets alla blomkrukor. 38. Håll hastigheten Om ingen i Sverige körde för fort skulle koldioxidutsläppen minska med ton på ett år. Dessutom skulle 150 liv sparas, vilket är närmare en tredjedel av alla dem som årligen dör i trafiken (Mer info i Vägverkets rapport Regeringsuppdrag om hastighetsgränserna på vägarna, Grilla gärna Men använd ekologisk tändvätska och kött från frigående djur. Eller vilt. Eller fisk. Tänk också på att ungefär 70 procent av grillkolen och briketterna importerats från Sydafrika, Argentina, Estland, Lettland och Polen. Vilket är en aning tveksamt med tanke på att vi inte precis har ont om träd i Sverige. 55. Använd biblioteket. Att låna böcker, skivor och filmer är ett resurssparande kulturellt återbruk miljön blir glad av. 64. Jämför strömförbrukningen Den kan skilja markant mellan två tillsynes likvärdiga apparater. Välj snåla prylar. Exempelvis kan en plasma-tv dra dubbelt så mycket som en lika stor LCD. På samma vis kan en handfull extra tum på skärmstorleken dubbla strömförbrukningen. (Konsumentverket håller i den märkning som bland annat visar en produkts energiförbrukning, www. energi.konsumentverket.se.) 92. Vädra. Men gör det kort, intensivt och med tvärdrag. Ställ inga fönster på glänt. Stäng helst av elementen under de fönster du öppnar och sätt inte på dem förrän efter en halvtimme efter du vädrat klart. Har du någon ovana du borde ändra på för att bli klimatsmart? Foto: Ted Kronvall Text: Helene Tigerström Stefan Norrestam, Helsingborgs Stad Det finns jättemycket som man kan ändra på. Framför allt måste jag bli bättre på att köra mindre bil och cykla mer. Tyvärr tar ibland latheten och slöheten över. Louise Benediktsson, student vid Service Management, Campus Det skulle vara att bli mer noggrann med sopsorteringen. Det finns bra förutsättningar för det där jag bor, sen vet man ju inte vad som händer på tippen. Jag skulle också kunna bli bättre på att spara på vatten. En bra vana jag har är att jag går och cyklar överallt. Karin Nanhed, Dalhemsskolan Nej, det har jag inte. Jag cyklar eller promenerar varje dag till jobbet och det tycker jag är tillräckligt. Bil kör jag bara när jag ska spela golf, för då måste jag ha klubborna i bagaget. Therése Persson, Resia Det var en bra fråga. Det finns såklart många saker man skulle kunna förändra. Bland annat skulle jag kunna bli bättre på att källsortera. Ulf Gustavsson, Manpower Framförallt borde jag bli bättre på att åka kollektivt. Det är ju en sådan enkel sak. Egentligen borde jag nog flyga mindre också, men jag tycker ju om att resa så bilkörningen får bli det jag skulle ändra på primärt. 15

16 Text: Eva Thelander Foto: Gustaf L Bjerne, gustaf@bjerne.se Campus in i nya branscher Regionens företag inom logistik och livsmedel måste inse att de behöver högutbildad arbetskraft för att klara den internationella konkurrensen. Uppmaningen kommer från Lars Haikola, ny rektor för Campus Helsingborg, som söker stöd från näringslivet till universitetets nya utbildningar. Visserligen var det delvis av nostalgiska skäl Lars Haikola valde att börja på Campus Helsingborg. Men slå sig till ro på sin nya post har han inga planer på. Han är helt inriktad på att utveckla Campus genom fler utbildningar och kontakter med andra branscher. Den 1 juli tillträdde Lars Haikola som rektor. Han kom då senast från motsvarande jobb vid Blekinge tekniska högskola i Karlskrona. Jag har mina rötter i Skåne och har länge haft ett sommarhus på Söderåsen, så jag tyckte det skulle vara skönt att komma tillbaka. Campus Helsingborg är också en rolig arbetsplats, kommenterar han flytten. Att arbeta för Lunds universitet är inte direkt någon nyhet för honom. Förutom sejouren i Blekinge och tjänstgöring vid lärarhögskolan i Malmö har hans yrkesliv kretsat kring Lundainstitutionen. Jag har nog läst vid alla fakulteter i Lund utom den medicinska. Doktorerat, fors-kat och undervisat. Så jag har bred universitetserfarenhet, förklarar Lars Haikola som till sist valde att doktorera i teologi. Hans gränsöverskridande akademiska karriär har faktiskt en del likheter med Campus. Här går mycket på tvären eftersom vi har flera utbildningar som går över de traditionella ämnesgränserna. Det ligger helt i tiden. Varken näringsliv eller studenter är längre intresserade av enstaka ämnen, säger han. FLER INGENJÖRER Största utbildningen vid Campus, Service Management, är just tvärvetenskaplig. Till hösten startar även en ny kommunikationsutbildning enligt en liknande modell. Lars Haikola vill också utvidga teknikutbildningen och få ytterligare några naturvetenskapliga utbildningar till Helsingborg. Det behövs högskoleingenjörer i arbetslivet, vi vill få studenterna att inse det och läsa här. Campus ska bli dubbelt så stort på fem år. Orsaken är inte bara de överdimensionerade lokalerna, utan behovet i regionen. Bara två av tio kommuner i Skåne Nordväst når upp till riksgenomsnittet för övergång från gymnasieskola till högskola. För ungdomar från hem utan studievana kan det därför vara en fördel att välja Campus som ligger nära hemmet. Ett tungt argument är också utvecklingen. Det behövs mer utbildad arbetskraft i alla branscher, även sådana som tidigare haft lägre andel universitetsutbildade bland de anställda. Och här kommer vi till logistik- respektive livsmedelsbranschen. PARALLELLER I regionen finns många företag inom logistik och livsmedel. De klarar sig inte i framtiden utan högutbildad arbetskraft, säger Lars Haikola och ger därmed en del av bakgrunden till varför nya logistik- och livsmedelsutbildningar ska placeras vid Campus. Det finns flera paralleller mellan dagens situation inom livsmedel och logistik och läget inom hotell- och resebranschen för tio år sedan när Service Management lanserades. Även då arbetade vi gentemot en bransch som ansåg att den inte behövde högutbildad arbetskraft. I dag inser alla att branschen verkligen behöver de här

17 människorna för att överleva. Utbildningsnivåerna höjs hela tiden, världen över. Och marginalerna är små, så företagen måste inse vad som är rationellt om de ska ha kvalificerad personal om några år, förklarar han. Den nya logistikutbildningen ska ligga under LTH och få en tydlig regional förankring, är det tänkt. Regionen är ju expansiv och i stort sett självgående. Det är bra att det finns kraft här, men det gäller att inte bli för självsäker. Man kan inte bara lita på naturkrafter. För att en region ska blomstra krävs det också forskning och utveckling. Alla regioner som expanderar har gjort det i symbios med högre utbildning. SIGNUM FÖR CAMPUS Industrin och företag inom service management har ställt upp enormt sedan starten och vi är oerhört intresserade av att fortsätta samarbetet, inte minst nu när vi ska expandera. Då krävs det ännu fler företag, delvis i andra branscher. Universitetets goda samverkan med näringslivet är redan i dag ett signum för Helsingborg. Kontakterna med regionens företag är väl förankrade i bland annat praktikperioder, examensarbeten och MiH Future. Men det kan förbättras ännu mer. Vi är redan bättre än Lunds universitet i genomsnitt. Vi vill bli ännu bättre! De får gärna vara avundsjuka på oss Spa ALL INCLUSIVE 4-15 pers (4 tim) LYXPAKETET TRÄNING, FÖRELÄSNING eller MINIBEHANDLINGAR LAGMARKS GASTRONOMI VI SKRÄDDARSYR ER UPPLEVELSE! Pris från 450 kr/pers. Ring oss på eller maila till formtoppen@formtoppen.se! Travvägen Laröd/Helsingborg formtoppen@formtoppen.se 17

18 Vår styrka skapar trygghet! På jakt efter nya kollegor? Vill du vara rustad inför det nya året? Eller vill du själv byta karriär? Vänd dig till Manpower i Helsingborg eller Ängelholm så får du hjälp av oss som bor och lever i nordvästra Skåne och kan allt om den lokala arbetsmarknaden.vi erbjuder rekrytering och uthyrning av allt från industriarbetare till tjänstemän och chefer på alla nivåer. Vi löser dina behov snabbt och flexibelt. För mer information, besök oss på manpower.se eller ring oss på så hjälper vi dig, oavsett om du söker personal eller nytt jobb. Manpower är ett auktoriserat bemannings företag. Välkommen till oss! Där människor möts Där affärer görs. Att lära känna varandra är bra för alla affärer. Vi inbjuder till långvariga och förtroendefulla kundförhållanden. Att gå till sin bank handlar om så mycket mer än bara hårda fakta och kalla siffror. Telefon: Drottninggatan 28 Örebrogatan 32 18

19 UPPFATTNING Nu är det bevisat: Sverige är fantastiskt! Svenska Institutet har länge gjort en årlig sammanställning av Sverige-bilden utomlands så som den framställs i olika länders media. I år har man för första gången i historien också gjort en stor undersökning bland helt vanliga invånare i en rad olika länder, där jag och mina kolleger haft glädjen att få ansvara för uppläggning och analys. Sammanlagt personer har värderat Sverige och 11 andra länder i en webb-enkät, som genomförts i 12 städer: Tokyo, Peking, Shanghai, Mumbai, Moskva, Berlin, Paris, London, New York, Washington, Los Angeles och São Paulo. I undersökningens första del mättes de olika ländernas generella attraktionskraft i förhållande till varandra. Vilka länder känner man sympati och värdegemenskap med? Vilka köper man helst produkter från? Vilka kan man tänka sig att studera eller arbeta i? Och vilka skulle man rentav kunna tänka sig att bli medborgare i? Några generella slutsatser: I Moskva och Peking rankades Sverige högst tillsammans med Schweiz. I Berlin rankades Sverige högst, tillsammans med Schweiz och Canada. I Tokyo rankades Sverige högst, tillsammans med Schweiz, Canada och USA. Lägst ranking, i förhållande till övriga länder i undersökningen, fick Sverige i London och Mumbai. I resterande städer hamnar Sverige någonstans i mitten av startfältet, men ständigt långt före våra nordiska grannländer. Glädjande nog kan vi också konstatera att svenska produkter hävdar sig väl mot andra länders. I Tokyo och Berlin rankas de högsta av alla, i Moskva delar vi förstaplatsen med Schweiz och i Paris delar vi andra platsen med Schweiz och Storbritannien. Som mått på den djupaste tänkbara relationen till ett land fick deltagarna i undersökningen följande fråga: - Om du, av någon anledning, skulle byta medborgarskap, vilka av följande länder skulle du då kunna tänka dig att bli medborgare i? I fyra av städerna Moskva, Berlin, Tokyo och Peking hamnar Sverige i toppen på listan. I samtliga anger minst 3 av 10 Sverige som ett tänkbart land för nytt medborgarskap! Bland dem som någon gång besökt Sverige är andelen avsevärt högre, ibland dubbelt upp, vilket indikerar att produkten Sverige levererar i nivå med förväntningarna. Vad grundar sig då den goda värderingen på? Vad det är man ser som mest karakteristiskt för Sverige? Frågorna här täcker sex olika områden: turism, utbildning, samhälle, politik, näringsliv och kultur. När jag fick se resultaten, kändes det lite som när man hör poängen i en rolig historia: fullständigt oväntat och roligt men helt logiskt i efterhand. Vad vi framförallt är kända för är nämligen inte stora specifika attraktioner eller institutioner, faktiskt inte ens företag. Istället är det våra värderingar och vår livsstil som står i förgrunden: hög livskvalitet, omtanke och hänsyn, varm och vänlig atmosfär, öppna och toleranta invånare Här ligger vi konstant i topp och i många fall högst av alla. Om möjligt ännu högre värdering får Sverige när det gäller jämlikhet (mellan kön, raser och människor med olika sexuell läggning), liksom när det gäller vårt välfärdssystem, vårt öppna styrelseskick och vår omsorg om barnen. Man kan naturligtvis fråga sig hur gångbara dessa värderingar är, dvs hur många det är som egentligen sympatiserar med dem. Med reservation för att urvalen är välutbildade personer i storstäder, så är likväl uppslutningen stark. I hälften av städerna är det minst 6 av 10 som helt sympatiserar med våra värderingar! Sämst resultat får vi i Mumbai, där andelen bara är 4 av 10. Med dessa progressiva värderingar, som dessutom lär bli än mer uppskattade och omfattade i framtiden, borde varumärket Sverige kunna bli ett utmärkt modervarumärke för svenska exportföretag. Bengt Håkansson Varumärkeskonsult, Brand Clinic bengt@brandclinic.se 19

20 Bara-vara ny produkt för stressade turister Text: Erika Andersson Cederholm Börjar vi bli trötta på att ständigt vara aktiva? Söker vi mer stillhet och lugn på våra semestrar? Erika Andersson Cederholm, forskare vid Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, funderar kring hur begreppet bara vara används inom turismindustrin. Är det en ny form av upplevelseturism, fast paketerad på ett annorlunda vis? Vi tror att alla behöver en plats där man bara är. Vi erbjuder inga s.k. aktiviteter, utan här behöver ni bara vara. Vi erbjuder er avkopplande semester eller weekend ( ) Koppla av i trädgården bland fruktträd och bärbuskar och bara vara, eller kanske lyssna till tystnaden på kvällen när fåglarna lagt sig ( ) Det är en upplevelse bara det!!! Åh, vad det ska bli skönt att bara vara säger en slutkörd kollega till mig några dagar före semestern, och använder ett uttryck som jag hört ganska ofta på senaste tiden. Kanske borde jag rekommendera henne att åka till Havro eller Backaholms gård som enligt citaten ovan erbjuder möjlighet att bara vara. Som inte erbjuder några s.k aktiviteter, och lyfter fram bara vara som en upplevelse bara det!!!. Citaten och min kollegas längtan kanske kan tolkas som en mild kritisk kommentar mot ett samhälle där jakten på berikande upplevelser tycks mer hektisk än någonsin och där utbudet på turismmarknaden betonar häftiga och lärorika upplevelser, med mycket aktivitet för både kropp och intellekt. Finns det en begynnande mättnad på alla aktivitetstyngda upplevelser? Söker vi efter stillhet och ro, en kontemplativ frid i upplevelsejakten? Eller är bara vara enbart ytterligare en form av nischad upplevelseturism som ska berika oss till kropp och själ, om än paketerad på ett nytt sätt? Och vad innebär egentligen bara vara i dagens turism? Är det så att man förväntas utöva bara vara på ett speciellt sätt och på speciella platser, med sig själv eller i sällskap? DET ÄKTA Lantlig idyll med natursköna omgivningar har länge varit en viktig upplevelseingrediens i turismen, och fungerat som en tydlig kontrastbild mot den urbaniserade människans jäkt och stress. Livet på landet representerar det enkla, naturnära, småskaliga och långsamma. Ofta innefattar vi allt detta i begreppet det äkta, ett begrepp som fungerar som en viktig drivkraft i turismen: det äkta 20